Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 24.

1

Nr 24.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan

om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning

av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 3 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 29 december

1949, anhållit om riksdagens yttrande över framlagt förslag till uppdelning

av finansdepartementet samt angående folkhushållningsdepartementets

upphörande.

I samband med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Herlitz m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr

Hagberg i Malmö (II: 41), i vilka hemställts, att riksdagen, om den tillstyrker

inrättandet av ett nytt departement, uttalar sig för att detta erhåller annan

benämning än civildepartementet, förslagsvis lönedepartementet eller

personaldepartementet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 47.

Under de senaste årtiondena har finansdepartementets verksamhetsområde

avsevärt utvidgats; nya uppgifter av olika slag ha anförtrotts departementet

och antalet inom departementet handlagda ärenden har visat en betydande

stegring. «

Med anledning härav har fråga uppkommit huruvida möjligheter förelåge

att genom organisatoriska förändringar inom finansdepartementet

åstadkomma en effektiv lättnad i arbetsbördan för chefen för nämnda departement

samt i övrigt ernå en efter arbetets omfattning mera lämplig och

ändamålsenlig organisation än den nuvarande. Härvid har den frågan trätt

i förgrunden, huruvida löne- och pensionsärendena (inklusive ärenden rörande

dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)

kunde utbrytas från finansdepartementet för att — tillsammans med av

andra departement handlagda ärenden av dessa slag — överföras till ett

nytt departement.

En närmare undersökning av berörda fråga har under hösten 1949 verkställts

inom finansdepartementet; en redogörelse för denna undersökning

lämnas i propositionen s. 2—13.

Chefen för justitiedepartementet erinrar om att en uppdelning av finansärendena

mellan chefen för finansdepartementet och annat statsråd i prak1

Biliang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 24.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 24.

tiken funnits genomförd alltsedan mars 1941. Denna uppdelning, som föranletts

av den under det senaste årtiondet inträdda betydande stegringen i

antalet till finansdepartementet inkomna ärenden och ökningen av övriga

arbetsuppgifter, har emellertid ansetts principiellt otillfredsställande och ur

organisatoriska synpunkter föga rationell. För bedömande av frågan om en

uppdelning av finansdepartementet har inom departementet sammanställts

visst statistiskt material. Detta material utvisar, att en uppdelning av finansdepartementet

genom överförande därifrån — liksom från andra departement

— till ett nytt departement, förslagsvis benämnt civildepartementet,

av samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande ärenden

är praktiskt genomförbar. Såsom ett särskilt skäl för den ifrågasatta

uppdelningen anföres i propositionen, att därigenom skulle ernås en önskvärd

koncentration inom Kungl. Maj :ts kansli av ärendena rörande tillämpningen

av löne- och pensionsförfattningarna; vidare skulle ökade möjligheter

skapas för ett samråd beträffande statens och kommunernas lönepolitik.

Såväl det nya departementet som den återstående delen av finansdepartementet

ha förutsatts komma att erhålla så omfattande arbetsuppgifter, att

uppdelningen är motiverad. Vartdera departementet beräknas sålunda komma

att handlägga större antal ärenden än som vid 1947 års uppdelning av

socialdepartementet förutsattes skola tillkomma sistnämnda departement,

respektive inrikesdepartementet. Den arbetsbörda, som skulle tillkomma

finansdepartementet, har bedömts bli bestående eller än ytterligare utvidgad

i framtiden.

Såsom följd av finansdepartementets uppdelning skulle på det föreslagna

civildepartementet ankomma handläggningen av följande ärenden, nämligen

ärenden rörande löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter

tillhör annat departement, allmänna resereglementet, pensionsväsendet, i

vad det ej ankommer på annat departement, dyrortsgrupperingen samt förhandlingsrätt

för statens tjänstemän.

Av de till det nuvarande finansdepartementet hörande ämbetsverken m. m.

skulle följande överflyttas till civildepartementet, nämligen statens pensionsanstalt,

övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra annat departement,

statens lönenämnd, statens bostadsnämnd, statens avtalsnämnd, civilstatens

understödsnämnd, statens befordringsnämnd och dyrortsnämnden.

Frågan om de nya departementens inre organisation och kostnaderna i anledning

av omorganisationen har anmälts i 1950 års statsverksproposition

under sjunde och tolfte huvudtitlarna.

Kostnadsökningen för statsverket genom den förordade ändringen i departementsindelningen

har beräknats till i runt tal 100 000 kronor.

Omorganisationen har ansetts böra träda i kraft den 1 juli 1950.

I förevarande sammanhang har i propositionen till behandling upptagits

även frågan om upphörande av folkhushållningsdepartementets verksamhet.

I detta hänseende erinras om att det allmänna försörjningsläget under de

senare åren utvecklats i så gynnsam riktning, att de flesta ransoneringarna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 24.

3

numera kunnat avvecklas. Som en konsekvens härav ha arbetsuppgifterna

för de krisorgan, som handlägga försörjningsfrågor, helt bortfallit eller väsentligt

minskat. Detta har i sin tur medfört cn sådan minskning av folkhushållningsdepartementets

arbetsuppgifter, att en organisation av departementstyp

för handläggning av dessa arbetsuppgifter icke längre kan anses

erforderlig. En avveckling av folkhushållningsdepartementet har därför ansetts

böra ske, lämpligen med utgången av detta budgetår. Huvuddelen av

dess då ännu kvarstående arbetsuppgifter skulle därvid överflyttas på handelsdepartementet.

Enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement och

statsråd utan departement skall antalet statsdepartement vara elva. Enär

folkhushållningsdepartementet föreslagits skola upphöra med utgången av

juni 1950, kan den ifrågasatta uppdelningen av finansdepartementet genomföras

utan att någon ändring vidtages i förenämnda lag.

Utskottet. Den i förevarande proposition lämnade redogörelsen ger vid

handen, att finansdepartementets arbetsuppgifter och antalet till nämnda

departement inkomna ärenden betydligt ökats under senare tid samt att såsom

följd härav en uppdelning av de till departementet hörande ärendena

mellan departementschefen och annat statsråd i praktiken varit genomförd

sedan år 1941. Då sistnämnda anordning ansetts medföra olägenheter, har

förslag framkommit om en uppdelning av finansdepartementet fr. o. m. den

1 juli 1950 på sådant sätt, att därifrån skulle till ett nytt departement överföras

samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande ärenden,

inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt

för statens tjänstemän. Samtidigt med inrättandet av ifrågavarande nya

departement har folkhushållningsdepartementet förutsatts skola upphöra.

Utskottet — som icke funnit anledning till erinran mot att folkhushållningsdepartementet

avvecklas med utgången av detta budgetår på sätt i propositionen

angivits — anser i likhet med departementschefen, att den nuvarande

faktiska uppdelningen av finansärendena icke innebär en rationell

anordning sett på längre sikt. Då utskottet finner, att goda skäl förebragts

för en uppdelning av finansdepartementet fr. o. m. nästa budgetår efter i

propositionen angivna riktlinjer, är utskottet sålunda berett att ansluta sig

till vad i propositionen anförts angående inrättandet av ett nytt departement

för löne- och pensionsärenden in. in. och detta departements verksamhetsområde.

I anslutning till det i propositionen gjorda uttalandet, att någon

lättnad i finansdepartementets arbetsbörda icke torde vara att förutse under

den närmaste framtiden utan att tvärtom en icke obetydlig utvidgning

av densamma kan väntas successivt inträda, vill utskottet emellertid framhålla

önskvärdheten av att organisationens ansvällning i görligaste män begränsas

och alt föreliggande möjligheter till avlastning, genom rationaliseringsåtgärder

eller eljest, tillvaratagas.

Beträffande det nya departementets benämning — en fråga som jämlikt

§ 5 regeringsformen avgöres av Kungl. Maj :t — har departementschefen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 24.

förordat namnet civildepartementet. Enligt de likalydande motionerna 1:47

och II: 41 skulle benämningen lönedepartementet eller personaldepartementet

vara att föredraga.

Utskottet, som finner att goda skäl kunna anföras för benämningen lönedepartementet,

har emellertid med hänsyn till att det nya departementet

jämte löneärenden får andra betydelsefulla frågor att handlägga icke funnit

anledning framställa någon invändning mot det i propositionen angivna

namnet.

Till frågan om den inre organisationen av finansdepartementet efter uppdelningen

och av det nyinrättade departementet för löne- och pensionsärenden

återkommer utskottet vid behandlingen av vederbörande huvudtitlar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört;

II. att motionerna I: 47 och II: 41 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Karl

Andersson, Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson,

Heiding, fröken Andersson, herrar Berling, Sundelin, Leander, Gillström

och Rosenberg; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i

Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Hall, Åkerström,

Kollberg och Widén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2t.

5

Reservationer.

1) av herr Mannerskantz, som ansett, att utskottets hemställan under I.

bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna, att riksdagen

anser, att departementet för löne- och pensionsärenden

m. m. icke bör inrättas»;

2) av fröken Andersson samt herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och

Widén, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 47 och II: 41

bort uttala sig för benämningen lönedepartementet för det nya departementet

och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 4, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med orden »angivna namnet» bort hava följande

lydelse:

»Då det nya departementet huvudsakligen kommer att handlägga lönefrågor

och därmed sammanhängande ärenden, finner utskottet benämningen

lönedepartementet ha företräde framför de andra benämningarna ur tydlighetssynpunkt.

Utskottet vill för den skull uttala sig för att departementet

i fråga benämnes lönedepartementet.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

och motionerna 1:47 och 11:41, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:32 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Majds proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. a1 i texten