Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1950-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 24.
1
Nr 24.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning
av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 3 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 29 december
1949, anhållit om riksdagens yttrande över framlagt förslag till uppdelning
av finansdepartementet samt angående folkhushållningsdepartementets
upphörande.
I samband med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Herlitz m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr
Hagberg i Malmö (II: 41), i vilka hemställts, att riksdagen, om den tillstyrker
inrättandet av ett nytt departement, uttalar sig för att detta erhåller annan
benämning än civildepartementet, förslagsvis lönedepartementet eller
personaldepartementet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 47.
Under de senaste årtiondena har finansdepartementets verksamhetsområde
avsevärt utvidgats; nya uppgifter av olika slag ha anförtrotts departementet
och antalet inom departementet handlagda ärenden har visat en betydande
stegring. «
Med anledning härav har fråga uppkommit huruvida möjligheter förelåge
att genom organisatoriska förändringar inom finansdepartementet
åstadkomma en effektiv lättnad i arbetsbördan för chefen för nämnda departement
samt i övrigt ernå en efter arbetets omfattning mera lämplig och
ändamålsenlig organisation än den nuvarande. Härvid har den frågan trätt
i förgrunden, huruvida löne- och pensionsärendena (inklusive ärenden rörande
dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)
kunde utbrytas från finansdepartementet för att — tillsammans med av
andra departement handlagda ärenden av dessa slag — överföras till ett
nytt departement.
En närmare undersökning av berörda fråga har under hösten 1949 verkställts
inom finansdepartementet; en redogörelse för denna undersökning
lämnas i propositionen s. 2—13.
Chefen för justitiedepartementet erinrar om att en uppdelning av finansärendena
mellan chefen för finansdepartementet och annat statsråd i prak1
Biliang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 24.
2
Statsutskottets utlåtande nr 24.
tiken funnits genomförd alltsedan mars 1941. Denna uppdelning, som föranletts
av den under det senaste årtiondet inträdda betydande stegringen i
antalet till finansdepartementet inkomna ärenden och ökningen av övriga
arbetsuppgifter, har emellertid ansetts principiellt otillfredsställande och ur
organisatoriska synpunkter föga rationell. För bedömande av frågan om en
uppdelning av finansdepartementet har inom departementet sammanställts
visst statistiskt material. Detta material utvisar, att en uppdelning av finansdepartementet
genom överförande därifrån — liksom från andra departement
— till ett nytt departement, förslagsvis benämnt civildepartementet,
av samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande ärenden
är praktiskt genomförbar. Såsom ett särskilt skäl för den ifrågasatta
uppdelningen anföres i propositionen, att därigenom skulle ernås en önskvärd
koncentration inom Kungl. Maj :ts kansli av ärendena rörande tillämpningen
av löne- och pensionsförfattningarna; vidare skulle ökade möjligheter
skapas för ett samråd beträffande statens och kommunernas lönepolitik.
Såväl det nya departementet som den återstående delen av finansdepartementet
ha förutsatts komma att erhålla så omfattande arbetsuppgifter, att
uppdelningen är motiverad. Vartdera departementet beräknas sålunda komma
att handlägga större antal ärenden än som vid 1947 års uppdelning av
socialdepartementet förutsattes skola tillkomma sistnämnda departement,
respektive inrikesdepartementet. Den arbetsbörda, som skulle tillkomma
finansdepartementet, har bedömts bli bestående eller än ytterligare utvidgad
i framtiden.
Såsom följd av finansdepartementets uppdelning skulle på det föreslagna
civildepartementet ankomma handläggningen av följande ärenden, nämligen
ärenden rörande löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter
tillhör annat departement, allmänna resereglementet, pensionsväsendet, i
vad det ej ankommer på annat departement, dyrortsgrupperingen samt förhandlingsrätt
för statens tjänstemän.
Av de till det nuvarande finansdepartementet hörande ämbetsverken m. m.
skulle följande överflyttas till civildepartementet, nämligen statens pensionsanstalt,
övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra annat departement,
statens lönenämnd, statens bostadsnämnd, statens avtalsnämnd, civilstatens
understödsnämnd, statens befordringsnämnd och dyrortsnämnden.
Frågan om de nya departementens inre organisation och kostnaderna i anledning
av omorganisationen har anmälts i 1950 års statsverksproposition
under sjunde och tolfte huvudtitlarna.
Kostnadsökningen för statsverket genom den förordade ändringen i departementsindelningen
har beräknats till i runt tal 100 000 kronor.
Omorganisationen har ansetts böra träda i kraft den 1 juli 1950.
I förevarande sammanhang har i propositionen till behandling upptagits
även frågan om upphörande av folkhushållningsdepartementets verksamhet.
I detta hänseende erinras om att det allmänna försörjningsläget under de
senare åren utvecklats i så gynnsam riktning, att de flesta ransoneringarna
Statsutskottets utlåtande nr 24.
3
numera kunnat avvecklas. Som en konsekvens härav ha arbetsuppgifterna
för de krisorgan, som handlägga försörjningsfrågor, helt bortfallit eller väsentligt
minskat. Detta har i sin tur medfört cn sådan minskning av folkhushållningsdepartementets
arbetsuppgifter, att en organisation av departementstyp
för handläggning av dessa arbetsuppgifter icke längre kan anses
erforderlig. En avveckling av folkhushållningsdepartementet har därför ansetts
böra ske, lämpligen med utgången av detta budgetår. Huvuddelen av
dess då ännu kvarstående arbetsuppgifter skulle därvid överflyttas på handelsdepartementet.
Enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement och
statsråd utan departement skall antalet statsdepartement vara elva. Enär
folkhushållningsdepartementet föreslagits skola upphöra med utgången av
juni 1950, kan den ifrågasatta uppdelningen av finansdepartementet genomföras
utan att någon ändring vidtages i förenämnda lag.
Utskottet. Den i förevarande proposition lämnade redogörelsen ger vid
handen, att finansdepartementets arbetsuppgifter och antalet till nämnda
departement inkomna ärenden betydligt ökats under senare tid samt att såsom
följd härav en uppdelning av de till departementet hörande ärendena
mellan departementschefen och annat statsråd i praktiken varit genomförd
sedan år 1941. Då sistnämnda anordning ansetts medföra olägenheter, har
förslag framkommit om en uppdelning av finansdepartementet fr. o. m. den
1 juli 1950 på sådant sätt, att därifrån skulle till ett nytt departement överföras
samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande ärenden,
inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt
för statens tjänstemän. Samtidigt med inrättandet av ifrågavarande nya
departement har folkhushållningsdepartementet förutsatts skola upphöra.
Utskottet — som icke funnit anledning till erinran mot att folkhushållningsdepartementet
avvecklas med utgången av detta budgetår på sätt i propositionen
angivits — anser i likhet med departementschefen, att den nuvarande
faktiska uppdelningen av finansärendena icke innebär en rationell
anordning sett på längre sikt. Då utskottet finner, att goda skäl förebragts
för en uppdelning av finansdepartementet fr. o. m. nästa budgetår efter i
propositionen angivna riktlinjer, är utskottet sålunda berett att ansluta sig
till vad i propositionen anförts angående inrättandet av ett nytt departement
för löne- och pensionsärenden in. in. och detta departements verksamhetsområde.
I anslutning till det i propositionen gjorda uttalandet, att någon
lättnad i finansdepartementets arbetsbörda icke torde vara att förutse under
den närmaste framtiden utan att tvärtom en icke obetydlig utvidgning
av densamma kan väntas successivt inträda, vill utskottet emellertid framhålla
önskvärdheten av att organisationens ansvällning i görligaste män begränsas
och alt föreliggande möjligheter till avlastning, genom rationaliseringsåtgärder
eller eljest, tillvaratagas.
Beträffande det nya departementets benämning — en fråga som jämlikt
§ 5 regeringsformen avgöres av Kungl. Maj :t — har departementschefen
4
Statsutskottets utlåtande nr 24.
förordat namnet civildepartementet. Enligt de likalydande motionerna 1:47
och II: 41 skulle benämningen lönedepartementet eller personaldepartementet
vara att föredraga.
Utskottet, som finner att goda skäl kunna anföras för benämningen lönedepartementet,
har emellertid med hänsyn till att det nya departementet
jämte löneärenden får andra betydelsefulla frågor att handlägga icke funnit
anledning framställa någon invändning mot det i propositionen angivna
namnet.
Till frågan om den inre organisationen av finansdepartementet efter uppdelningen
och av det nyinrättade departementet för löne- och pensionsärenden
återkommer utskottet vid behandlingen av vederbörande huvudtitlar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört;
II. att motionerna I: 47 och II: 41 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 februari 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Karl
Andersson, Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson,
Heiding, fröken Andersson, herrar Berling, Sundelin, Leander, Gillström
och Rosenberg; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i
Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Hall, Åkerström,
Kollberg och Widén.
Statsutskottets utlåtande nr 2t.
5
Reservationer.
1) av herr Mannerskantz, som ansett, att utskottets hemställan under I.
bort hava följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna, att riksdagen
anser, att departementet för löne- och pensionsärenden
m. m. icke bör inrättas»;
2) av fröken Andersson samt herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och
Widén, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 47 och II: 41
bort uttala sig för benämningen lönedepartementet för det nya departementet
och att därför
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 4, som börjar med orden »Utskottet,
som» och slutar med orden »angivna namnet» bort hava följande
lydelse:
»Då det nya departementet huvudsakligen kommer att handlägga lönefrågor
och därmed sammanhängande ärenden, finner utskottet benämningen
lönedepartementet ha företräde framför de andra benämningarna ur tydlighetssynpunkt.
Utskottet vill för den skull uttala sig för att departementet
i fråga benämnes lönedepartementet.»
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
och motionerna 1:47 och 11:41, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:32 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Majds proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. a1 i texten