Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland.
1950-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland.
Dokumentets text
18
Statsutskottets utlåtande nr 43.
Nr 43.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland.
(4:e avd.)
I propositionen nr 35 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 13 januari
1950, föreslagit riksdagen att till Kraftöverföring från fastlandet till Gotland
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk,
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.
I skrivelse den 29 september 1949 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen utverka beslut att styrelsen skall anskaffa
och anordna en likströmsöverföring mellan fastlandet och Gotland
samt att anskaffningskostnaderna skola bestridas med statsmedel utan förräntningsskyldighet.
Totalkostnaden beräknas till 9 500 000 kronor vid prisläget
hösten 1949 före krondevalveringen. Styrelsen har för ändamålet beräknat
ett belopp av 2 500 000 kronor för nästa budgetår.
Styrelsen erinrar till en början att Gotland saknar för elektrisk kraftalstring
utbyggbar vattenkraft. Landskapets kraftförsörjning har hittills
baserats helt på kraft framställd medelst bränsle. Produktionskostnaden
blir därvid dels högre än för vattenkraft — vilket dock delvis kompenseras
av mindre överföringsbehov — dels beroende av de rätt fluktuerande bränsleprisen,
och under krigs- och avspärrningsförhållanden föreligger risk för
att erforderligt bränsle icke kan tillföras.
Vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget skandinaviska elverk, vars dotterföretag
Aktiebolaget Gotlands kraftverk handhar produktion och distribution
av kraft på Gotland, ha år 1947 tillsatt en särskild utredningskommitté
för klargörande av tekniska och ekonomiska möjligheter för kraftöverföring
från fastlandet till Gotland. Kommittén har nu framlagt sin utredning
i denna fråga. I utredningen klargöras de tekniska förutsättningarna
för kraftöverföringen från fastlandet samt anskaffningskostnader och årskostnader
för erforderliga anläggningar. Diskussionen om åtgärdens inverkan
på Gotlands kraftprisförhållanden är emellertid baserad på förutsättningar
något avvikande från den lösning, som framkommit vid den
fortsatta diskussionen. Huvuddragen av denna lösning angivas i propositionen
(s. 2 och 3).
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av en kraftöverföring av lik
-
Statsutskottets utlåtande nr 43. 19
ström från fastlandet har vattenfallsstyrelsen anfört vissa överslagssiffror
(s. 3 och 4).
Vattenfallsstyrelsen framhåller vidare, att en del av de skäl, som tala för
en kraftöverföring från fastlandet, såsom minskningen av kolimporten och
de militära önskemålen, äro av sådan art, att de motivera bistånd från det
allmännas sida. I övrigt kan det ifrågasatta statsbidraget anses ansluta sig
till statens verksamhet på andra håll för att mildra inflytandet av de olika
naturbetingelserna i fråga om försörjningen med elektrisk kraft. Styrelsen
erinrar om de statsbidrag, som tidigare utgått för kraftkablar till Öland
och Ven samt om vattenfallsstyrelsens understödjande av skärgårdselektrifiering.
I utredningen angives den elektrifierbara anslutningen på Gotland
utom Visby stad till 100 000 tariffenheter enligt centralblocksnormen (CBenheter).
Bidragsbeloppet motsvarar, utslaget på nämnda anslutning, i det
närmaste det belopp, 90 kronor per CB-enhet, som utgör normala gränsen
för de statliga bidragen ur anslaget till landsbygdselektrifieringens befrämjande,
även om direkt jämförbarhet icke förefinnes, eftersom de sistnämnda
avse ortsnät.
För leveransen av erforderliga anläggningar finnes, meddelar styrelsen,
bindande anbud, varför definitiv beställning kan göras, så snart riksdagen
beslutat det ifrågasatta statsbidraget. I övrigt har den angivna lösningen
fixerats i ett kraftkontrakt mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Gotlands
kraftverk. Detta kontrakt gäller endast om det ifrågasatta statsbidraget
för täckning av anskaffningskostnaderna för överföringsanordningarna beslutas
av statsmakterna före den 1 juni 1950. Kontraktets § 15 omfattar
bolagets åtaganden i fråga om distributionstaxorna på Gotland. Dessa skola,
sedan reguljär leverans från fastlandet påbörjats, motsvara vattenfallsstyrelsens
normaltaxor med det tillägg, som erfordras för att täcka Sliteverkets
årskostnader. Tillägget skall justeras dels före den första tillämpningen,
dels därefter vart femte år enligt en av vattenfallsstyrelsen genomförd kontrollkalkyl.
I § 15 mom. 3 angivas i detalj de omständigheter utöver totala
kraftförbrukningen på Gotland, som därvid skola beaktas, sålunda dels ändringar
av Sliteverkets kapitalkostnader och löpande kostnader, dels vissa
förskjutningar mellan taxelägena för inköpt och försåld kraft samt mellan
dessa och distributionskostnaderna.
För likströmsöverföringen beräknas en leveranstid av 3 å 4 år. Medelsbehovet
fördelar sig så, att på budgetåret 1950/51 faller ett belopp av 2,5 miljoner
kronor för betalning av förstabeställningslikvider till leverantören,
under det att återstoden 7,o miljoner kronor faller väsentligen först på budgetåret
1953/54.
över vattenfallsstyrelsens framställning ba yttranden avgivits av statskontoret,
arbetsmarknadsstyrelsen och statens industrikommission (s. 5
och 6).
Departementschefen har anfört bl. a. följande.
Enligt de prognoser som uppgjorts för kraftförbrukningen på Gotland
skulle ångkraftverket i Slite komma att bli helt utnyttjat år 1955 och yt
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 43.
lerligare krafttillskott för tiden därefter måste tillgodoses antingen genom
en utbyggnad av ångkraftverket eller genom kraftöverföring från fastlandet.
Med utgångspunkt från de utredningar, som verkställts i ämnet, har
jag kommit till den uppfattningen att åtgärder nu måste vidtagas för att
trygga Gotlands kraftförsörjning på längre sikt. Vid valet mellan olika alternativ
kunna skäl anföras såväl för utbyggnad av ångkraftverket som för
kraftöverföring från fastlandet.
Såsom statskontoret i sitt yttrande uttalat bygga kalkylerna för överföringsprojektet
på ett flertal ovissa faktorer. Bland dessa är det framlida
kolpriset en av de viktigaste. Enligt föreliggande kalkyler skulle det, om
kolpriset sjunker under 45 kronor för ton, icke längre vara ekonomiskt lönande
att överföra vattenkraft till Gotland. Vidare bör beaktas, att likströmssystemet
ännu ej är slutligt utformat, och vissa svårigheter beräknas
föreligga att under närmaste tiden efter utbyggnaden göra anläggningen
fullt driftsäker. Härtill kommer risken för inträdande kabelskador. Å andra
sidan kan vid ett högre kolpris än 45 kronor för ton genom kraftöverföringen
kraftkostnaden på Gotland sänkas. Andra förhållanden, såsom valutabesparing
genom minskad import av fossilt bränsle och önskvärdheten att
pröva likströmsöverföringens praktiska problem, tala för projektet. Även
från försvarsberedskapssynpunkt synes den föreslagna kraftöverföringen
bli av visst värde. Vid ett övervägande av föreliggande omständigheter finner
jag mig böra tillstyrka, att överföringsanläggningen kommer till stånd.
Den ifrågasatta subventioneringen av anläggningen, vilken beräknas kosta
sammanlagt 9,5 miljoner kronor, får visserligen anses innefatta en betydande
uppoffring från statsverkets sida. Gotland intager emellertid en särställning
i krafthänseende, i det att vattenkraft varken kan produceras å
ön eller överföras till ön med hittills tillämpade metoder. Detta har lett till
att krafttaxorna på Gotland genomsnittligt ligga väsentligt högre än inom
Övriga län. En sänkning av taxorna skulle bereda öns befolkning fördelar
av näringspolitisk och social natur. Ehuru full jämförbarhet ej föreligger
mellan en subventionering av det nu aktuella överföringsprojektet och medelsanvisningen
till landsbygdselektrifieringens befrämjande, synes dock
den ifrågasatta subventioneringen såväl till sin storleksordning som till sitt
syfte stå i överensstämmelse med den genom anslagen till landsbygdselektrifiering
av statsmakterna inledda politiken att söka utjämna kraftkostnaden
inom olika delar av landet. Jag finner mig av dessa skäl böra tillstyrka
en subventionering av anläggningen i den formen att anläggningskostnaderna
omedelbart avskrivas.
.lag biträder styrelsens förslag att 2,5 miljoner kronor anvisas för ändamålet
för nästa budgetår. Medlen böra anvisas under ett särskilt anslag, benämnt
kraftöverföring från fastlandet till Gotland. Återstående kostnad beräknas
föranleda medelsanvisning först under budgetåret 1953/54. Frågan
om avskrivning av beloppet anmäles i annat sammanhang av chefen för
finansdepartementet.
Utskottet. Vid valet mellan olika alternativ för tryggande av Gotlands
kraftförsörjning på längre sikt kunna, såsom departementschefen framhåller,
skäl anföras såväl för utbyggnad av ångkraftverket i Slite som för
kraftöverföring från fastlandet. Uppenbart är sålunda, att de kalkyler som
uppgjorts för sistnämnda alternativ bygga på ett flertal ovissa faktorer. I
likhet med departementschefen har emellertid utskottet kommit till den
uppfattningen, att de omständigheter som kunna anses tala för projektet
Statsutskottets utlåtande nr 43.
21
inåste tillmätas utslagsgivande betydelse. Utskottet har därvid icke minst
beaktat de av vattenfallsstyrelsen uttalade önskemålen om att få praktiskt
pröva de med likströmsöverföringen sammanhängande problemen. De näringsekonomiska
och sociala fördelar, som genom den ifrågasatta anläggningen
skulle komma Gotlands befolkning till del, torde jämväl böra ses
mot bakgrunden av de strävanden mot en utjämning av kraftkostnaden
mellan olika delar av landet, vilka statsmakterna genom anslaget till landsbygdselektrifieringen
ansett sig böra främja. Med hänsyn härtill finner sig
utskottet kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i vad det avser
anläggningskostnadernas omedelbara avskrivning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kraftöverföring från fastlandet till
Gotland under statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk,
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.
Stockholm den 7 mars 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 40.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland. a1 i texten