Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av 16 § % mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente.
1950-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av 16 § % mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 4ö.
Nr 45.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av
16 § % mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bergh (I: 85) och den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström
m. fl. (II: 107), har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
om en sådan översyn av 1947 års allmänna familj epensionsreglemente
§ 16 mom. 2, att efterlevande make tillförsäkras en i sin helhet oantastbar
änke- eller änklingspension.
Enligt 16 § 2 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente skall i
vissa fall en reduktion ske av den familjepension eller familjelivränta, som
utgår efter avliden befattningshavare. Där vederbörande efterlevande själv
innehar med tjänstepensionsrätt förenad anställning eller åtnjuter antingen
tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta
enligt familj epensionsreglementet eller andra familj epensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan befattningshavare, skall nämligen familj epensionen
eller livränteförmånen, där ej Kungl. Maj :t i särskilt fall annorlunda
förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den
förmån som föranleder minskningen.
Ifrågavarande stadgande, som med oförändrat innehåll överförts till 1947
års reglemente från 1941 års allmänna familj epensionsreglemente, leder sitt
ursprung från 1936 års allmänna familj epensionsreglemente. På hemställan
av bankoutskottet vid 1936 års riksdag (uti. nr 75) beslöt nämligen riksdagen,
att under 5 § 5 mom. av Kungl. Maj :ts förslag till reglemente skulle
intagas en reduktionsregel, enligt vilken i här avsedda fall familj epensionen
skulle minskas med den däri ingående rörliga pensionsdelen jämte så stor
del av 120 kronor, som den i pensionen ingående fasta pensionsdelen utgjorde
av familjepensionsunderlaget. Såsom motivering för stadgandet anförde
utskottet i huvudsak följande.
Utskottet hade uppmärksammat, att rätt till familjepension kunde tillkomma
den, som åtnjöte lön eller tjänstepension för egen statstjänst. Till
den del familj epensionen ansåges täckt av familj epensionsavdragen, kunde
väl knappast befogade erinringar framställas häremot, men det syntes icke
påkallat att pensionsförmånerna i sådana fall utökades genom statsbidrag.
Kungl. Maj :ts förslag innebure, att förmånerna komme att utgå oavkortade
och således innefatta statsbidrag dels i form av en rörlig pensionsdel, dels
såtillvida att i familjepensionsunderlagen inginge ett belopp av 120 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 45.
5
som beräknades icke skola täckas av pensionsavdragen. Enligt utskottets
mening borde i berörda fall de andelar av dessa statsbidrag, som belöpte å
vederbörandes pensionslott, icke utgå.
I propositionen 1941: 339 angående nytt familj epensionsreglemente föreslog
Kungl. Maj :t, att nyssnämnda reduktionsregel skulle ersättas med den
nu gällande, enligt vilken reduktion i här avsedda fall, med tillämpning av
kvotdelsprincipen, skall ske med en fjärdedel av familjepensionsunderlaget.
Härigenom skulle, framhölls i propositionen, reduktionen bli mera likvärdig
såväl vid skilda lönenivåer som i olika levnadskostnadslägen. Den nya regeln
innebar dock en viss skärpning i förhållande till den tidigare föreskriften.
Statskontoret in. fl. myndigheter hade för sin del ansett, att med
hänsyn till familjepensionens karaktär av en av befattningshavarna själva
kollektivt bekostad försäkring den egentliga familjepensionen under alla
förhållanden borde lämnas helt orörd. Ansåges emellertid en reduktion av
familjepensionsförmånerna böra ske, borde densamma begränsas till de fall
och de statliga tilläggsförmåner, som angåves i då gällande bestämmelser.
I de nu väckta motionerna anföres till stöd för det däri framförda förslaget
följande.
Tjänste- och familjepensionerna ingå numera i löneförmånerna för de
statsanställda och betraktas som intjänade under den anställdes tjänstetid.
Redan i pensionslagstiftningen 1935 erkändes uttryckligen, att tjänste- och
familjepensionerna äro att betrakta som en uppskjuten löneförmån, som
befattningshavaren intjänat med eget arbete.
I en mans egendom har hans hustru giftorätt och vice versa. Detta resonemang
måste även gälla den uppskjutna löneförmån som pensionen utgör.
När därför efterlevande make erhåller familjepension, är inte dennes
pension att betrakta som ett understöd utan som en rättighet, intjänad av
bägge makarna. Under sådana förhållanden förefaller det rättvist och rimligt,
att den efterlevande maken icke får något avdrag å änke- eller änklingspensionen,
utan att denna pension utgår till fullo utan avdrag av den
fjärdedel, som säges i § 16 mom. 2.
Utskottet får erinra, att det i motionerna berörda spörsmålet jämväl i fjol
bragtes under riksdagens prövning i anledning av en då väckt motion. I sitt
över motionen avgivna utlåtande nr 24 anförde bankoutskottet, att utskottet
hyste den uppfattningen att tillämpningen av 16 § 2 mom. 1947 års allmänna
familjepensionsreglemente kunde vara ägnad att i vissa fall leda till obilliga
resultat. Det syntes därför kunna förtjäna övervägas, huruvida bestämmelsen
— rörande vars berättigande delade meningar kommit till uttryck
vid dess införande år 1941 — borde bibehållas i nuvarande utformning. Utskottet
var dock icke berett att enbart på grundval av motionen tillstyrka
ett upphävande eller en ändring av bestämmelsen i fråga. Spörsmålet härom
borde först underkastas en utredning, lämpligen i samband med den allmänna
revision av de statliga pensionsreglementena, som förväntades komma
att igångsättas inom en snar framtid. I enlighet med bankoutskottets
hemställan beslöt 1949 års riksdag, att den då väckta motionen icke skulle
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
6
Statsutskottets utlåtande nr 45.
Enligt vad statsutskottet inhämtat, avses den vid fjolårets riksdag åberopade
allmänna översynen på pensionsväsendets område skola omedelbart
igångsättas. Med utgångspunkt från att den i motionerna väckta frågan
kommer under övervägande vid nämnda utredning och under hänvisning
jämväl till 1949 års riksdags ståndpunktstagande i ämnet får utskottet
hemställa,
att motionerna I: 85 och II: 107 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,
herrar Berling, Sundelin, Leander, Rosenberg, Andrée och Alfred
Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,
Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Åkerström, Pettersson i Dahl, Persson i
Vinberg, Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.