Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950151 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1950-03-07 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950151 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1950151 under femte

huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1950), vilket innebär minskning av anslaget med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 275 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 137 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 43 400

Summa kronor 483 000;

b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 483 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en anslagsökning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

1—402 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet

samt arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3—12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar

i personalförteckningen för socialstyrelsen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar

till personal för verksamheten i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 1 645 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 605 000 kronor.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning föreslås befattningen

som hemhjälpskonsulent uppflyttad från Ce 24 till Ce 27.

Medel ha vidare beräknats för förstärkning av skolbyrån med en amanuens

och ett biträde i reglerad befordringsgång.

Ordinariesättning föreslås för befattningen som förste byråsekreterare i

Ce 29 å barnavårdsbyrån samt för fyra byråsekreterartjänster i Ce 24. Två

befattningar, varav en som förste byråsekreterare i Cg 27 och en som kansliskrivare

i Cg 15, föreslås vidare ombildade till extra ordinarie tjänster, varvid

en befattning som registrator och kassör i Ca 18 kan uppföras på övergångsstat.

Med anledning av befordringsgången för biträdespersonal ökas antalet befattningar

i Ca 8 med 5. De å övergångsstat uppförda tjänsterna som skyddshemsinspektör

i Ca 30 och förste byråsekreterare i Ca 29 förordas skola utgå

ur personalförteckningen.

Merkostnaderna på grund av reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar

beräknas till 22 500 kronor, varjämte det till vikarier, tillfällig

arbetskraft m. m. avsedda beloppet höjts med 6 000 kronor. Då särskild föredragande

i vissa ärenden rörande halvöppen barnavård icke anses erforderlig

under nästa budgetår, har anslaget å andra sidan minskats med ett arvodesbelopp

å 3 000 kronor.

Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt

tillägg ha uppräknats med 66 000 kronor resp. 4 300 kronor, medan anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal minskats med 30 300

kronor.

Med anledning av en framställning från konjunkturinstitutet har departe
mentschefen

efter samråd med chefen för finansdepartementet under här

ifrågavarande anslag anfört, att det —- om riksdagen icke har någon erinran

däremot — borde få ankomma på Kungl. Maj:t att i administrativ ordning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3

utfärda erforderliga bestämmelser om skyldighet att på anmodan av socialstyrelsen

lämna erforderliga uppgifter för den av styrelsen förda statistiken

över detaljhandelsomsättningen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Strand och Åman (I: 282) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson (11:267), har bl. a. hemställts, att riksdagen måtte i anslutning

till en av motionärerna förordad utökning av antalet distriktsförlikningsmän

besluta om ombildning av socialstyrelsens förlikningsmannaexpedition till en

byrå inom socialstyrelsen samt bevilja erforderliga medel för viss i samband

härmed angiven personalförstärkning.

Utskottet har vidare till behandling förehaft en inom andra kammaren av

herr Rubbestad m. fl. väckt motion (II: 97), vari hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av femte huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om införande

av uppgiftsplikt vid insamling av månatlig statistik över detaljhandelns

omsättning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 267 och II: 97.

Utskottet. Såsom framgår av vad utskottet i det följande under punkten

11 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. in.: Avlöningar anför,

är utskottet i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka någon

mera betydande ändring av distriktsförlikningsväsendet. Utskottet har därför

icke heller ansett sig för närvarande kunna tillstyrka det i motionerna I: 282

och II: 267 framförda yrkandet om förstärkning och ombildning av socialstyrelsens

förlikningsmannaexpedition.

Förslag om uppflyttning i högre lönegrad av befattningen som hemhjälpskonsulent

har år 1948 varit föremål för riksdagens prövning utan att vinna

bifall. Departementschefen har framhållit, att den sociala hemhjälpen sedan

dess ytterligare utbyggts. Statens lönenämnd, som tidigare avstyrkt lönegradsuppflyttning,

har numera i och för sig intet att erinra däremot men

anser, att lönegraden bör prövas i samband med pågående tjänsteförteckningsrevision.

Utskottet har med hänsyn till den fortgående utbyggnaden av den

sociala hemhjälpen och den till följd härav ökade konsulentverksamheten i

kommunerna funnit skälen för en lönegradsuppflyttning bärande. Tillräcklig

anledning synes ej heller föreligga att hänskjuta denna fråga till prövning

av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, och utskottet tillstyrker därför departementschefens

förslag, att befattningen från och med nästkommande budgetår

höjes från Ce 24 till Ce 27, vilken lönegrad synes väl avvägd med hänsyn

till de nuvarande arbetsuppgifternas art.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalorganisation och anslagsberäkningar

har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar departementschefens förslag om uppgiftsplikt i fråga om viss

detaljhandelsstatistik — å vilket förslag yrkats avslag i motionen IT: 97 —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

har utskottet inhämtat, att socialstyrelsen under tredje kvartalet 1949 utsänt

frågeformulär till ca 8 700 handlande, av vilka ca 4 300 lämnat användbara

svar. Insamlandet av uppgifter bör enligt utskottets mening i första hand

grundas på frivilliga överenskommelser mellan socialstyrelsen och berörda

organisationer inom näringslivet. Sådant samarbete har också i viss utsträckning

ägt rum i denna fråga. Om tillfredsställande resultat på denna väg icke

kunna uppnås, vill utskottet emellertid icke motsätta sig att insamlandet av

erforderligt material grundas på uppgiftsplikt. Utskottet, som tagit del av de

använda frågeformulären, förutsätter dock, att dylik uppgiftsplikt endast

gives begränsad omfattning i fråga om såväl uppgifternas art som antalet

uppgiftslämnare.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 282 och II: 267, i vad de beröra

socialstyrelsens förlikningsmannaexpedition,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

socialstyrelsen vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1950;

b) fastställa följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 656 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 15 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal — 804 700

4. Körligt tillägg, förslagsvis.......................... 168 800

Summa kronor 1 645 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 645 000 kronor;

II. att motionen II: 97 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till*viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 4, s. 12),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss per
sonal

för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 12—15)

föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Med hänsyn till stegringen av resekostnaderna föreslås att anslagsposten

för detta ändamål höjes med 15 000 kronor. Departementschefen har samtidigt

framhållit angelägenheten av att socialstyrelsen undersöker möjligheterna

att utan eftergivande av arbetets krav begränsa reseutgifterna.

Då kostnaderna för hyra av socialstyrelsens statistikmaskiner bestämts i

dollar, ha dessa till följd av devalveringen stigit. Ytterligare maskiner förutsättas

icke skola förhyras utan särskilt medgivande. Under posten till expenser

för eget behov har till hyra för statistikmaskiner beräknats ett belopp

av 47 000 kronor, avsett att redovisas å en särskild delpost. Den sammanlagda

ökningen av medelsbehovet till expenser för eget behov beräknas

till 35 000 kronor.

TJtskottet. I likhet med statskontoret anser utskottet det icke uteslutet,

att en rationalisering av inspektionsverksamheten kan medföra en minskning

av resekostnaderna. I anslutning till departementschefens uttalande, att

socialstyrelsen bör undersöka möjligheterna att nedbringa utgifterna för

resor, vill utskottet erinra om vad som i denna fråga anförts i riksdagens

år 1948 församlade revisorers berättelse (Del I, s. 93—105). En långt gående

uppdelning av inspektionsuppgifterna funno revisorerna i många fall

organisatoriskt sett mindre tillfredsställande. Enligt utskottets mening bör

vid socialstyrelsens undersökning särskilt beaktas, huruvida icke i viss omfattning

inspektion utan olägenhet kan företagas av ett mindre antal befattningshavare

än vad som för närvarande är brukligt. I avvaktan på resultatet

av den av departementschefen förutskickade undersökningen har utskottet

funnit sig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen av anslaget med

15 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Frågan om höjning av det av socialstyrelsen

disponerade beloppet för reseersättningar bör dock enligt utskottets

mening bliva föremål för ytterligare prövning av Kungl. Maj:t, innan

anslaget ställes till styrelsens förfogande.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsom
bud

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 50 800 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 208 500 kronor.

8:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. Kungl.

Maj :t har (punkt 8, s. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Statens fattigvårds-

och barnavårdskonsulenter: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 82 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 78 400 kronor.

För nästa budgetår föreslås, att socialstyrelsen erhåller befogenhet att

utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande använda ett begränsat belopp,

lämpligen 1 000 kronor, för sådana expensutgifter, som ej särskilt angivits i

de nu gällande bestämmelserna.

Anslagsökningen, 3 600 kronor, hänför sig till en uppräkning av expensposten.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 82 000 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 17—19)

föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår anvisat med samma

belopp.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats under antagande, att biträdande

sekreteraren är placerad i Cg 25. Därest denne enligt gällande regler rörande

lönesättning för fiskaler erhåller placering i Cg 27 förutsättes, att Kungl.

Maj-t må medgiva på grund härav erforderligt överskridande av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budget
året

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 19

och 20) föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 kronor.

I gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med ett belopp av

4 200 kronor.

Arbetsdomstolen utger sedan länge en årlig sammanställning av domstolens

domar. Verksamheten redovisas emellertid icke under omkostnadsstaten.

Av tekniska skäl anses under omkostnadsstaten böra uppföras dels

en utgiftspost för publikationstryck och dels under rubriken särskilda uppbördsmedel

en post för inkomster vid publikationens försäljning. Med hänsyn

till svårigheterna att för varje budgetår beräkna inkomsterna föreslås att

inkomstposten upptages med samma belopp som utgiftsposten. Då utgifterna

för 1948 års årgång uppgingo till ca 18 000 kronor, har därför för

publikationstryck upptagits en anslagspost å 18 000 kronor och under särskilda

uppbördsmedel samma belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 kronor.

II :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 20—27) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

samma belopp.

Efter motion till 1945 års riksdag (I: 191) anhöll riksdagen på hemställan

av andra lagutskottet (uti. nr 41, skr. nr 240), att Kungl. Maj:t

måtte föranstalta om utredning rörande förstärkning av förlikningsväsendet

samt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda.

Sedan socialstyrelsen verkställt den begärda utredningen, har redogörelse

härför lämnats i årets statsverksproposition. Styrelsen har bl. a. föreslagit,

att antalet förlikningsmannadistrikt måtte utökas från 7 till 10, att förlikningsmannens

arvoden, som nu utgå med 6 500 eller 7 000 kronor, måtte höjas

till 8 000 kronor samt att beslutanderätten i vissa frågor måtte överföras från

Kungl. Maj:t till styrelsen.

Med hänsyn till svårigheten att bedöma utvecklingen är departementschefen

för närvarande icke beredd tillstyrka socialstyrelsens förslag om 10

distrikt.

I anledning av arbetsbelastningen inom det fjärde distriktet föreslås emellertid

en uppdelning av detta, så att ett distrikt omfattar Göteborgs och Bohus

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5.

län samt det andra återstoden av nuvarande fjärde distriktet, d. v. s. Hallands,

Älvsborgs och Skaraborgs län. Någon höjning av distriktsförlikningsmännens

arvoden har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka. Ej

heller i övrigt förordas några väsentligare förändringar i den hittillsvarande

ordningen.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Strand och Åman (I: 282) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hjalmarson (11:267), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte dels bevilja medel för utökning i huvudsaklig anslutning

till socialstyrelsens förslag av antalet distriktsförlikningsmän från sju till

tio samt för möjliggörande av att dessas arvoden fastställas till 8 000 kronor,

lika för alla, dels ock anhålla om fortsatt utredning i syfte att anordna en

statens förhandlingsvåning i anslutning till förlikningsmannaexpeditionen.

Åtgärderna till förlikningsväsendets förstärkning föreslås träda i tillämpning

från den 1 juli 1950.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, hänvisas till

motionen II: 267.

Utskottet. Distriktsförlikningsmännens arbetsbörda har, såsom framgår av

i propositionen lämnade uppgifter, undergått en avsevärd utökning sedan år

1921, då den nuvarande förlikningsorganisationen tillkom. Antalet distriktsärenden

är sålunda numera ungefär dubbelt så stort som på 1920-talet. Ur

denna synpunkt synas i och för sig goda skäl kunna åberopas till stöd för

de förslag om utbyggnad av denna organisation m. m., som framförts i motionerna

I: 282 och II: 267. Såsom departementschefen framhållit föreligga emellertid

stora svårigheter att bedöma arbetsbördan i framtiden och därmed

även behovet av en utbyggnad på detta område. Härtill bidrager naturligtvis

den omständigheten, att större ärenden i ökad utsträckning kommit att hänskjutas

till centrala förhandlingar. Utskottet vill i detta sammanhang även

erinra om att svenska arbetsgivareföreningen i yttrande över socialstyrelsens

förevarande förslag uttalat, att det är möjligt, att från huvudparternas sida

åtgärder komma att vidtagas, som kunna tänkas medföra snabbare förhandlingsresultat.

Man bör därför enligt föreningens mening icke draga alltför

vittgående slutsatser rörande förlikningsmannens framtida arbetsbörda på

grundval av det nu föreliggande materialet.

I det läge, vari denna fråga sålunda befinner sig, föreligger enligt utskottets

mening icke någon tillräckligt säker grund för att bedöma ändamålsenligheten

av en utbyggnad av förlikningsväsendet. Ovisshet råder om vilka

krav, som komma att ställas på denna organisation, sedan den nu gällande

lönestabiliseringen upphört. Ehuru utskottet icke anser det osannolikt, att

den nuvarande organisationen kommer att visa sig otillräcklig, bör någon tids

erfarenhet av en fri lönemarknad avvaktas, innan man tar ställning till före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

9

varande spörsmål. Intill dess torde man få pröva sig fram med provisoriska

anordningar. Av skäl, som åberopats i propositionen, har utskottet dock

icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag att redan nu dela det fjärde

distriktet på sätt socialstyrelsen förordat.

Av det sagda framgår, att utskottet icke kan tillstyrka motionärernas förslag

om ytterligare utbyggnad av förlikningsväsendet. Det torde emellertid

få förutsättas, att Kungl. Maj:t följer frågan med uppmärksamhet och — så

snart ett mera tillförlitligt bedömande av personalbehovet för framtiden kan

ske — för riksdagen framlägger de förslag, som eventuellt kunna visa sig

erforderliga.

I likhet med departementschefen och under hänvisning jämväl till vad utskottet

ovan anfört angående behovet av ytterligare någon tids erfarenheter

för bedömande av hithörande spörsmål kan utskottet icke heller tillstyrka

förslaget om ökning av distriktsförlikningsmännens arvoden. Även frågan om

anordnande av en statens förhandlingsvåning i anslutning till förlikningsmannaexpeditionen

bör enligt utskottets mening tagas under övervägande först

vid en senare tidpunkt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 282 och II: 267, såvitt de beröra medelsanvisningen

under förevarande anslag, till Förliknings män

för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor;

II. att motionerna I: 282 och II: 267, i vad de avse förslag om

fortsatt utredning i syfte att anordna en statens förhandlingsvåning

i anslutning till förlikningsmannaexpeditionen, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

12:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 27) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

samma belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Strand och Åman (I: 282) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson

(11:267), har bl. a. hemställts, att riksdagen måtte bevilja medel för

utökning av antalet distriktsförlikningsmän från sju till tio.

Motionärerna ha ansett en uppräkning av nu ifrågavarande anslag till

40 000 kronor erforderlig såsom en följd av den föreslagna förstärkningen av

denna organisation.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 5.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 267.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört, tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 282 och II: 267, i vad de beröra förevarande

anslag, till Förlikning smän för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

13:o) Mödrahjälp. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s.

27 och 28), vilket innebär en i anslutning till belastningen under föregående

budgetår beräknad minskning av anslaget med 1 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Mödrahjälp för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

14:o) Mödrahjälpsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

14, s. 28 och 29), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

15:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har (punkt

15, s. 29—31) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under kalenderåret

1951 statsbidrag må utgå för högst 3 100 heltidsanställda eller däremot svarande

antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande

av hemvårdarinnor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 735 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med samma

belopp.

Biksdagen har medgivit, att under kalenderåret 1950 statsbidrag må utgå

för högst 3 100 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda

hemvårdarinnor. Med hänsyn till den under de senaste åren minskade takten

i utbyggnaden av den sociala hemhjälpen beräknas icke någon höjning av

detta antal för år 1951. I likhet med vad som gäller för år 1950 föreslås få

ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, huruvida statsbidrag för viss försöksverksamhet

med ambulerande hemvårdarinnor må utgå jämväl under år 1951.

Av socialstyrelsen framlagt förslag, att bestämmelserna om maximering

av statsbidraget i förhållande till folkmängden skola slopas för tiden fr. o. m.

den 1 januari 1951, anses under rådande förhållanden icke kunna övervägas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11

I en från socialdepartementet till utskottet överlämnad promemoria av den

2 februari 1950 har redogjorts för en av socialstyrelsen den 14 december 1949

gjord framställning, vilken icke hunnit anmälas i årets statsverksproposition.

Styrelsen hade i nämnda framställning föreslagit en ändring av den deltidsanställd

hemvårdarinna garanterade lönen till att avse en årlig garantilön

motsvarande 48 hela arbetsdagar mot f. n. 80. Departementschefen, som uttalat

sig för den föreslagna ändringen, har ansett, att riksdagen borde beredas

tillfälle taga ställning till densamma.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Svenson m. fl. (I: 134) och den andra inom andra kammaren av

herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 180), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta, att statsbidrag må utgå för högst 3 200 heltidsanställda eller däremot

svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor under kalenderåret 1951

samt att bestämmelserna om maximering av statsbidraget till hemvårdarinnor

i förhållande till folkmängden slopas i enlighet med vad i motionerna angivits,

dels ock till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 134.

TJtslwttet. I motionerna I: 134 och II: 180 har föreslagits, att statsbidrag

må utgå för högst 3 200 hemvårdarinnor under kalenderåret 1951 i stället för

av Kungl. Maj:t föreslagna 3100. Yrkandet överensstämmer med socialstyrelsens

förslag. Enligt vad socialstyrelsen anfört är det icke tänkbart, att det

för 1950 fastställda högsta antalet hemvårdarinnebefattningar eller 3100

kommer att uppnås detta år. Antalet beräknas av styrelsen komma att stanna

vid ca 2 800. Under sådana förhållanden har utskottet icke funnit skäl föreligga

att frångå Kungl. Maj:ts förslag i denna del och kan alltså icke tillstyrka

motionärernas yrkande i nämnda avseende. Utskottet kan som en följd

härav icke heller tillstyrka yrkandet i nämnda motioner om ökad medelsanvisning

å nu ifrågavarande anslag.

Vad beträffar socialstyrelsens förslag att slopa bestämmelserna om maximering

av statsbidraget i förhållande till folkmängden, vilket förslag med

viss modifikation även framförts i motionerna 1:134 och II: 180, anser utskottet

i likhet med departementschefen, att under rådande förhållanden

någon ändring av bestämmelserna icke bör komma till stånd. Utskottet vill

i det sammanhanget även erinra om att förutsättningarna för erhållande av

statsbidrag komma att undergå betydande förändringar vid genomförandet

av den förestående kommunindelningsreformen.

Av den från socialdepartementet under hand överlämnade promemorian

framgår, att socialstyrelsen föreslagit en sådan ändring i kungörelsen om statsbidrag

till social hemhjälpsverksamliet, att den lön, som lägst må utgå till del
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

tidsanställd hemvårdarinna, skall motsvara lönen för 48 hela arbetsdagar i

stället för såsom nu är stadgat 80 hela arbetsdagar. Utskottet har för sin del

icke funnit anledning till erinran mot detta förslag.

Utskottet har erfarit, att från vederbörande kontrollerande myndigheters

sida anvisningar på senare tid utfärdats, som innebära, att statsbidrag till

social hemhjälpsverksamhet icke skall utgå för tid, under vilken hemvårdarinna

åtnjutit sjukledighet, såvida icke tjänsten under tiden uppehållits av godkänd

vikarie. Det är emellertid att märka, att vederbörande huvudmän enligt bidragskungörelsen

äro skyldiga att utbetala lön till hemvårdarinna under

tjänstledighet för sjukdom efter lägst i kungörelsen angivna grunder. Utskottet

finner det under sådana förhållanden angeläget, att bestämmelserna

i 16 § nämnda kungörelse förtydligas, så att därav klart framgår, i vad mån

och efter vilka grunder statsbidrag skall utgå för tid, under vilken hemvårdarinna

åtnjuter tjänstledighet för sjukdom.

Vid utbetalning av ifrågavarande statsbidrag fråndragas två femtedelar av

det belopp, som influtit i avgifter för lämnad hemhjälp under den tid, bidraget

avser. Med hänsyn till behovet av ökat bidrag till denna verksamhet

bör det enligt utskottets mening närmare undersökas, vilka konsekvenser ur

skilda synpunkter ett upphävande av nämnda reducering skulle medföra.

Utskottet vill slutligen i nu förevarande sammanhang framhålla, att genomförandet

av den nya kommunindelningen sannolikt kommer att i många fall

leda till att kommuner, i vilka hemvårdarinnor äro anställda, sammanslås med

sådana, där hemhjälpsverksamhet ännu icke anordnats. Det synes angeläget,

att socialstyrelsen i god tid beaktar de spörsmål i fråga om hemvårdarinnornas

tjänstgöring m. m., som i samband härmed komma att aktualiseras. Uppmärksamhet

bör därvid även ägnas åt den frivilligt organiserade hemhjälp och

sjukvård i hem, som förekommer på skilda håll, bl. a. ur synpunkten av att

en samordning på detta område om möjligt bör komma till stånd.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som jämväl i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:134 och II: 180, i vad de avse medelsanvisningen,

a) medgiva, att under kalenderåret 1951 statsbidrag må utgå

för högst 3100 heltidsanställda eller däremot svarande antal

deltidsanställda hemvårdarinnor;

b) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 735 000 kronor;

II. att motionerna 1:134 och II: 180, till den del de icke

behandlats under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

13

16:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t

har (punkt 16, s. 31—33) föreslagit riksdagen att till Prov- och kompletteringskurser

för hemvårdarinnor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört mod

196 000 kronor.

Departementschefen beräknar, att det sammanlagda antalet utbildade elever

under innevarande och nästa budgetår icke kommer att överstiga 800 mot av

socialstyrelsen beräknade 900. Med hänsyn härtill samt till å anslaget befintlig

reservation föreslås en minskning av anslaget till 50 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Svenson m. fl. (1:135) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Luttra m. fl. (11:181), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionerna 1:135 och 1:134.

Utskottet. Ehuru en ökning av det för annonsering om ifrågavarande kurser

avsedda beloppet synes ägnat att underlätta rekryteringen till hemvårdarinneyrket,

kan utskottet under nuvarande omständigheter icke förorda någon höjning

av det av departementschefen för ändamålet beräknade beloppet. Utskottet

har icke heller i övrigt funnit tillräckliga skäl föreligga för den i motionerna

I: 135 och II: 181 föreslagna uppräkningen av anslaget och hemställer

alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 135 och II: 181 till Prov- och kompletteringskurser

för hemvårdarinnor för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

17:o) Fattigvård i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 33 och 34)

föreslagit riksdagen att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 750 000 kronor.

Anslaget har under de sista budgetåren upprepade gånger överskridits med

avsevärda belopp. Vid bifall till förslaget om ny nordisk fattigvårdskonvention

avses kostnader för ersättning till kommunerna för fattigvård till medborgare

i de övriga nordiska länderna skola bestridas från här ifrågavarande

anslag i stället för, såsom nu sker, från ett särskilt anslag till fattigvård och

barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen m. m. Under förutsättning

att konventionen ges giltighet från och med den 1 januari 1950, kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5.

en avsevärd ytterligare stegring av utgifterna under nu ifrågavarande anslag

inträda redan under nästa budgetår. Då det icke med säkerhet kan förutses,

i vilken utsträckning omläggningen kommer att återverka på anslagsbelastningen

under nästa budgetår, förordar departementschefen emellertid, att

anslaget uppföres med belopp motsvarande belastningen under föregående

budgetår.

TJtskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

18:o) Barnavård i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 34 och 35)

föreslagit riksdagen att till Barnavård i allmänhet för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår anvisat med samma belopp.

Ersättningar till kommunerna för samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen

åt medborgare i de övriga nordiska länderna avses för tid efter det att en

ny nordisk fattigvårdskonvention trätt i kraft skola bestridas från nu ifrågavarande

anslag. Med hänsyn till svårigheten att förutse i vilken utsträckning

denna omläggning kommer att påverka medelsbehovet under anslaget för

nästa budgetår föreslås att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

19:o) Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 35—39) föreslagit riksdagen

att till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

500 000 kronor.

Under år 1949 ha förhandlingar förts rörande en ny nordisk fattigvårdskonvention

mellan delegerade för Danmark, Finland, Norge och Sverige, varjämte

Island sänt en observatör att följa desamma.

Delegerade för Sverige ha därefter överlämnat ett av dem och övriga delegerade

godkänt förslag till ny konvention mellan förstnämnda fyra länder om

ömsesidigt utgivande av vård åt nödställda. Förslaget skiljer sig från nu gällande

konvention främst därigenom att uppehållslandets rätt till ersättning

av hemlandet för lämnad vård helt slopats. Utgifterna för vård enligt kon
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 15

ventionen skola i sin helhet bäras av uppehållslandet. Vidare ha vissa ändringar

föreslagits i fråga om hemsändningsreglerna.

Departementschefen framhåller, att konventionsförslaget bygger på samma

princip, som varit vägledande vid utformningen av den för kort tid sedan

ratificerade konventionen om ömsesidigt utgivande av ålderspensioner. Uppehållslandet

påtager sig i båda fallen kostnaderna för den hjälp, som är behövlig,

dock med vissa av praktiska hänsyn föranledda inskränkningar. Man

har utgått från att uppehållslandet som regel dragit fördel av utlänningens

vistelse där och det har därför ansetts rimligt att, då behov av hjälp uppstår,

detta land även bör bestrida kostnaderna härför och att ersättningskrav mot

hemlandet eller hemsändning om möjligt bör undvikas. Denna tankegång har

departementschefen ansett fullt bärande. Under åren 1944—1946 ha Sveriges

utgifter enligt den nu gällande konventionen något överstigit de ersättningar

Sverige fått mottaga från grannländerna. Om så blir förhållandet även framdeles,

skulle slopandet av ersättningarna mellan länderna för Sverige medföra

viss fördel. Det anses emellertid ej uteslutet, att Sveriges utgifter för

fattigvård för medborgare från de övriga nordiska länderna kunna komma

att överstiga dessa länders motsvarande utgifter för svenska medborgare.

Departementschefen har för avsikt att — därest riksdagen ej har något att

erinra mot principerna för konventionsförslaget — tillstyrka ratifikation från

svensk sida av förslaget efter de mindre jämkningar däri, som kunna visa sig

erforderliga.

Konventionen beräknas bli tillämplig tidigast från och med år 1950. För

tiden efter det att konventionen trätt i kraft anses icke föreligga anledning,

att ersättningar till kommunerna för fattigvård och barnavård åt medborgare

i de övriga konventionsländerna skola bestridas från annat anslag än ersättningarna

för motsvarande understöd åt andra utländska medborgare, d. v. s.

från anslagen till fattigvård i allmänhet och till barnavård i allmänhet. Då

ersättningar enligt nu gällande bestämmelser för fattigvård och samhällsvård

under år 1949 kunna beräknas bli reglerade tidigast under budgetåret 1950/51,

föreslås att för nämnda budgetår medel skola beräknas enligt hittills tilllämpade

grunder under anslaget till fattigvård och barnavård enligt den nordiska

fattigvårdskonventionen m. m. Med hänsyn till storleken av utgifterna

under de senaste budgetåren förordas en uppräkning av anslaget med 200 000

kronor.

Utskottet, som ur skilda synpunkter ansett det framlagda förslaget rörande

ny nordisk fattigvårdskonvention förtjänstfullt, finner det angeläget, att konventionen

snarast blir tillämplig. Då Kungl. Maj:ts medelsberäkning icke

givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska

fattigvårdskonventionen m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5.

20:o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, s. 39), vilket innebär en anslagsökning med 10 000 kronor

till följd av belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

21:o) Bidrag till svenska socialvårdsförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 39 och 40), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

22:o) Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 40), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 kronor.

23:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. Kungl. Maj:t har (punkt

23, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driftkostnaderna vid

arbetshem för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

40 000 kronor.

Med anledning av vissa av riksdagens år 1948 församlade revisorer gjorda

uttalanden rörande arbetshemmen, har 1949 års riksdag (skr. nr 262) bl. a.

uttalat, att en smidigare anpassning av anstaltsväsendet efter den aktuella

situationen och behovet på hithörande område snarast borde komma till

stånd. Frågan om en omorganisation av arbetshemmen borde enligt riksdagens

mening göras till föremål för särskild utredning. Härvid borde övervägas,

huruvida icke hemmen i deras nuvarande form kunde slopas och deras klientel

på annat sätt omhändertagas. I samband därmed syntes även frågan om

huvudmannaskapet för dessa hem böra omprövas.

Hen 1 december 1942 funnos sju arbetshem för män och fyra för kvinnor

med ett platsantal av 307 resp. 72, medan sex år senare funnos fyra arbetshem

för män med 199 platser och två för kvinnor med 38 platser. Enligt ett

av socialstyrelsen efter samråd med arbetshemmens styrelser upprättat förslag

till organisation skulle antalet arbetshem för män minskas till två med 125

platser samt för kvinnor till ett med 21 platser.

Departementschefen har framhållit, att frågan om arbetshemmen befinner

sig under utredning inom socialvårdskommittén, vars arbete fortskridit så

långt, att det icke anses lämpligt att f. n. göra arbetshemsvården till föremål

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 5.

för en fristående, utredning. Det anses emellertid angeläget, att anstalter, som

kunna erhålla annan användning, icke i onödan kvarstå inom arbetshemsorganisationen.

Denna organisation beräknas kunna nedbringas till det minimum,

som erfordras för arbetshemsvårdens upprätthållande intill dess att

frågan om dess fortbestånd avgjorts.

Anslaget föreslås för nästa budgetår skola minskas med 5 000 kronor.

Utskottet vill understryka, att eu minskning av arbetshemsorganisationen i

huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens . förslag snarast bör

komma till stånd. Med hänsyn till vad departementschefen anfört torde behovav

att igångsätta ytterligare utredning av arbetshemsvården f. n. icke vara för

handen. Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 35 000

kronor.

24:o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 42 och 43)

föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 447 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

442 000 000 kronor.

Socialstyrelsen har ännu icke slutfört av riksdagen begärd utredning av

fragan i vilken utsträckning för barn i åldern 16—18 år, som på grund av fortsatt

utbildning eller sjukdom icke kunna bidraga till sitt uppehälle, kompensation

i form av stipendier eller på annat sätt erhållits för barnavdragens bortfallande.

Antalet barn i åldern upp till 16 år beräknas öka under åtskilliga år framåt

samt uppskattas vid slutet av år 1950 till 1 720 000. Anslaget har på grund

härav uppräknats med 5 000 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (II: 175), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att de allmänna barnbidragen höjas från

nuvarande 260 kronor por barn till 320 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Utskottet avstyrker det i motionen II: 175 framförda förslaget om höjning

av de allmänna barnbidragen, vilket skulle medföra en merutgift för statsverket,

som för nästkommande budgetår torde uppgå till icke mindre än ca

103 miljoner kronor.

2—46a so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Då Kungl. Maj:ts anslagsberäkning icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

a) att motionen II: 175 icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 447 000 000 kronor.

25:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 43 och 44), vilket innebär

uppräkning av anslaget med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 180 000 kronor.

26:o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 26, s. 44 och 45), vilket innebär en

minskning av anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna för

bidragsförskott för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor.

27 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 45),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag Ull barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

28:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 45 och 46), vilket innebär, att anslaget

med hänsyn till förefintlig reservation liksom för innevarande budgetår uppföres

med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag Ull uppförande eller inrättande av

barnhem för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

29:o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, s. 46), vilket innebär en på grundval av de sista budgetårens

utgiftssiffror beräknad minskning av anslaget med 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag Ull driften av barnhem för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 19

30:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj :t har (punkt 30, s. 46—18) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under

budgetåret 1950/51 må till ett belopp av högst 2 000 000 kronor av statsmedel

beviljas bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, dels ock till

Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1 870 000 kronor.

Enligt uttalande av 1949 års riksdag (skr. nr 161) bör från nu ifrågavarande

anslag statsbidrag i regel utgå till samtliga daghem och barnträdgårdar.

Antalet institutioner inom den halvöppna barnavården ökar oavlåtligt. Det

anses icke med bestämdhet kunna avgöras i vilken utsträckning bidragsgivningen

under nästa budgetår behöver utvidgas för att samtliga godkända

institutioner skola kunna erhålla bidrag. Departementschefen är dock f. n.

icke beredd att förorda annan ändring än att anslagsbeloppet höjes med

130 000 kronor. Den för beviljande av bidrag för innevarande budgetår fastställda

ramen å 2 000 000 kronor beräknas kvarstå oförändrad. I avbidan på

resultatet av det pågående utredningsarbetet rörande den halvöppna barnavården

föreslås i övrigt de nu tillämpade bidragsreglerna böra gälla.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Ma.j:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1950/51 må till ett belopp av

högst 2 000 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften

av anstalter för halvöppen barnavård;

b) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård

for budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

31:o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 48—50),

vilket innebär en anslagsökning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 303 000 kronor.

32:o) Fria resor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 50) föreslagit

riksdagen att till Fria resor för barn för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslags

anslag av 3 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

4 000 000 kronor.

Belastningen under budgetåret 1948/49 utgjorde 2 839 782 kronor. Då verkningarna

av de vid 1949 års riksdag beslutade ändringarna beträffande in

komstgransen för rätt till avgiftsfria resor m. m. ännu icke kunna överblickas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 5.

föreslås endast en minskning av anslaget med 500 000 kronor till 3 500 000

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Fria resor för barn för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

33:o) Bidrag till husmoderssemestern. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 50

och 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till husmoderssemestern förbud

getåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upplört med

2 350 000 kronor.

På grundval av utgifterna under budgetåret 1948/49 har posten till fria

resor för husmödrar till enskilda hem uppräknats med 400 000 kronor samt

posten till fria resor till semesterhem med 100 000 kronor. Under rådande

förhållanden har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka ett avsocialstyrelsen

framlagt förslag om ökad modelsanvisning till husmodersstipendier.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avfru

Sjöström-Bengtsson och fru Svenson (I: 9) och den andra inom andra

kammaren av fröken Öberg m. fl- (II: 13), i vilka hemställts, att riksdagen till

Bidrag till husmoderssemestern måtte bevilja ett anslag av 3 050 000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Helmer Persson väckt motion

(1:290), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag till husmoderssemestern

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 050 000

kronor samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam ändring

i nuvarande bidragsbestämmelser för husmoderssemestern;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Svenson m. fl. (1:133) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 179), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

uttala, att bestämmelsen om undantag från tvåbarnsvillkoret för rätt

till fri resa för husmoder till enskilt ordnad semestervistelse enligt kungörelsen

angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar m. m. tillämpas enligt

de riktlinjer, som i motionerna angivits.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 9, I: 290 och II: 179.

Utskottet. I motionerna I: 9 och II: 13 samt I: 290 har föreslagits en uppräkning

av nu ifrågavarande anslag för att möjliggöra ökad stipendiegivning.

Ehuru utskottet delar motionärernas uppfattning om semesterstipendiemas

stora betydelse, kan utskottet i likhet med departementschefen i nuvarande

läge icke tillstyrka någon höjning av anslaget för detta ändamål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

21

I kungörelsen angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar m. fl.

stadgas, att även husmoder, som icke har minst två hemmavarande barn under

14 år, kan medges avgiftsfri resa till enskilt ordnad semestervistelse, om hon

är i särskilt behov av vila och rekreation. I de av tillsynsmyndigheten —

socialstyrelsen — år 1949 utfärdade anvisningarna har uttalats, att avgiftsfri

resa dock icke må beviljas husmoder, som ej har något minderårigt barn

kvar i hemmet. I motionerna 1:133 och II: 179 samt I: 290 föreslås, att jämväl

husmoder utan hemmavarande minderårigt barn må kunna medges avgiftsfri

resa. I av sakkunniga för utredning rörande de avgiftsfria resorna år 1948 framlagt

betänkande har uppgivits, att under tiden 7 juni 1946—30 juni 1947 dispens

från tvåbarnsvillkoret beviljats för ett antal husmödrar motsvarande

ca 11 procent av samtliga de omkring 20 000 personer, som under nämnda tid

beviljades avgiftsfri husmodersresa, samt att detta procenttal under andra

halvåret 1947 stigit till 18. Enligt utskottets mening torde den i socialstyrelsens

tillämpningsföreskrifter förordade begränsningen av dispensgivningen

i vissa fall kunna leda till mindre tillfredsställande resultat. Detta torde

främst vara fallet i fråga om äldre eller sjukliga husmödrar i små ekonomiska

omständigheter, som icke ha minderåriga barn och som ofta kunna vara i

minst lika stort behov av vila och rekreation som husmödrar med sådana

barn. Tillämpningsföreskrifterna synas på grund härav icke böra givas--eu

sä snäv utformning, att här berörda husmödrar helt utestängas från avgiftsfria

resor. Utskottet förutsätter dock, att dispensgivningen i här förevarände fall

starkt begränsas, så att icke bidragsmöjligheterna för husmödrar i barnfamiljer

i avsevärd mån måste beskäras, eller ock en betydande höjning av an:

slaget nödvändiggöres.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Ma j ds förslag, hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 9 och II: 13 samt motionen I: 290, i

vad den avser medelsanvisningen, till Bidrag till husmoderssemestern

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 850 000 kronor;

II. att motionerna I: 133 och II: 179 samt motionen I: 290, i

vad den avser ändring av nuvarande bestämmelser för hus:

moderssemestern, må anses besvarade med vad utskottet ovan

anfört.

34:o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.

Majds förslag (punkt 34, s. 52), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier in. rn.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1500 000

ki-onor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

35:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 42,

s. 56—64) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca B skall ökas med 19, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för denna organisation, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 781 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av

2 775 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1949 har departementschefen

tillkallat utredningsmän för att företaga den översyn av arbets

marknadsstyrelsens och arbetsförmedlingens hela verksamhet och organisation,

som förordats av föregående års riksdag. Departementschefen, som avser

att förelägga 1951 års riksdag resultatet av översynen, har i avbidan härpå

endast föreslagit oundgängligen erforderliga ändringar i organisationen.

Då den fortgående utvecklingen av försöksverksamheten för partiellt arbetsföra

medfört ökade arbetsuppgifter för styrelsens arbetsvårdssektion föreslås

att denna förstärkes med en ny arbetskraft, som kan gå arbetscentralerna

och träningsverkstäderna till handa vid anskaffning av arbetsobjekt m. m.

För nämnda befattning har tills vidare beräknats ett arvode å 13 500 kronor.

Vidare föreslås, att två extra assistenttjänster å sektionen ombildas till mot

svarande befattningar i Ce 22. Departementschefen har icke anfört erinran

mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att sektionen tills vidare underställes

chefen för utlänningsbyrån.

Med anledning av den förut nämnda översynen föreslås, att eu vakant

tjänst som byrådirektör i Ce 31 å sociala byrån icke återbesättes utan uppehälles

medelst förordnande att fullgöra göromål, som ankomma på tjänsteman

i 29 lönegraden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit en minskning av anslagsposten till

ersättningar till exporter och sakkunniga med 10 000 kronor. I anslutning till

ett av studentsociala utredningen framlagt förslag om upprättande av ett

prognosinstitut rörande intellektuella yrken har departementschefen utan

att nu taga ställning till frågan om prognosverksamhetens framtida organisation

— uttalat önskvärdheten av att beräkningar av ifrågasatt slag företagas.

Då behov av viss ytterligare expertis på detta område förutses, har departementschefen

ansett anslagsposten i fråga böra upptagas med oförändrat belopp.

Till följd av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal har an

talet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ökats med 19.

De föreslagna personalförändringarna ha föranlett eu uppräkning av an
slaget

i dess helhet med 6 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

Utskottet liar i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:187), vari hemställts

om en allsidig utredning om hur administrationen för arbetsmarknadsfrågor

bör byggas upp, så att den i görligaste mån behärskar de svårigheter, som

vid full sysselsättning äro förknippade med inflationsrisk och de obekväma

arbetstillfällenas förseende med arbetskraft.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Utskottet får erinra om att Kungl. Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga för

översyn av arbetsmarknadsstyrelsens och den offentliga arbetsförmedlingens

organisation och verksamhet. Det synes lämpligt, att de problem, som berörts

i motionen II: 187, därvid tagas under övervägande. Någon hemställan

om särskild utredning av ifrågavarande spörsmål torde med hänsyn härtill

icke vara erforderlig.

Under åberopande härav får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

vare sig mot de av Kungl. Maj:t föreslagna personalförändringarna

eller anslagsberäkningen, hemställa,

I. att riksdagen må

a) besluta, att a personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation antalet kontorsbiträden i

lönegrad Ca 8 skall ökas med 19;

b) fastställa följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 787 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 91300

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal .. 1 600 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.............................................. 25 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 277 700

Summa kronor 2 781 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 781 000 kronor;

II. att motionen II: 187 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

36:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

43, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

2A

Ifrågavarande anslag är i liksstaten för innevarande budgetår uppfört med

(315 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård in. m. föreslås höjd med 3 000 kronor.

Posten till publikationstryck har uppräknats med 90 000 kronor, av vilken

summa dock 55 000 kronor motsvaras av en reduktion å omkostnadsanslaget

för den offentliga arbetsförmedlingen genom att dels distriktsvakanslistorna

indragits, dels ock de av länsarbetsnämnderna utgivna månadsöversikterna

beräknas kunna upphöra i samband med en föreslagen omläggning av riksvakanslistan

till en mångsidigare, mera tidningsmässig publikation.

Anslagsposterna till reseersättningar samt expenser ha minskats med 8 000

resp. 13 000 kronor. Vidare bortfaller den för innevarande budgetår upptagna

posten å 55 000 kronor till kostnader i samband med inflyttning i nya

tjänstelokaler.

Utskottet. Den ifrågasatta omläggningen av riksvakanslistan till en mera

tidningsmässig publikation avses bli beroende av Kungl. Maj:ts prövning,

sedan ett närmare utformat förslag framlagts. Utskottet förutsätter, att

nämnda förslag jämväl kommer att föreläggas de för översyn av arbetsmarknadsstyrelsen

och den offentliga arbetsförmedlingen tillkallade utredningsmännen.

Utskottet vill särskilt understryka departementschefens uttalande,

att en omläggning av riksvakanslistan icke bör få leda till någon kostnadsökning.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 000

kronor.

37:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t bär

(punkt 44, s. 66—68) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den å personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation uppförda befattningen

som byråinspektör i lönegrad Ce 25 skall utgå, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Krisorganisationen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av

850 000 kronor.

Belastningen under föregående budgetår uppgick till 1 198 043 kronor.

Beträffande utlänningsbyrån föreslås dels indragning av en befattning som

byråinspektör i Ce 25, vars innehavare åtnjuter tjänstledighet för uppehållande

av högre extra befattning hos statens utlänningskommission, samt av en

assistenttjänst i Ce 19 och en biträdestjänst, dels ock ändring av en befattning

som assistent i Cg 22 till extra ordinarie befattning i samma lönegrad: I

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 25

övrigt förutses icke någon mera betydande minskning av personalen för ut

länningsärenden eller på byggnadstillståndsbyrån.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att den å personalförteckningen för arbetsmark

nadsstyrelsens krisorganisation uppförda befattningen som byråinspektör

i lönegrad Ce 25 skall utgå;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för bud

getåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

38:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 45, s. 68—73) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med 46, dels fastställa av

departementschefen förordad avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till

Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 12 897 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 13 075 000 kronor.

I. anledning av den förut nämnda översynen av bl. a. arbetsförmedlingens

verksamhet och organisation har endast ett fåtal förslag till personalföränd

ringar framlagts.

Med hänsyn till angelägenheten av att arbetsvårdsexpeditionernas verksamhet

för att inlemma partiellt arbetsföra i produktion fullföljes, föreslås

en förstärkning med två nya assistenttjänster i Ce 16. Tillika bär det för

tillfällig personal avsedda beloppet uppräknats med 85 000 kronor.

För avlöning till arbetsförmedlingsombud beräknas ett med 5 000 kronor

ökat belopp.

Kostnaderna under detta anslag ha tidigare uppskattats efter eu schablonmässig

metod. Då beräkningarna för nästa budgetår grundats på varje befattningshavares

löneklassplacering, liar medelsbehovet för vikarier särskilt angivits,

varjämte justering av vissa för särskilda ändamål beräknade belopp

ägt rum. Vidare har på grund av noggrannare beräkningar en betydande

minskning av vissa anslagsposter blivit möjlig.

Med anledning av befordringsgången för biträdespersonal ökas antalet befattningar

i Ca 8 med 46.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har uppräknats med

160 000 kronor, medan posterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

samt till rörligt tillägg minskats med 191 000 resp. 22 000 kronor.

Med hänsyn till förslag från den kommitté, som tillsatts för att utreda

arbetsförmedlingstjänstemännens pensionsfråga, liar departementschefen för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr o.

utsatt, att särskilda medel till pensionskostnader för av förutvarande huvud

män pensionerade befattningshavare icke komma att erfordras för nästa bud

getår under arbetsförmedlingens anslag. Den för innevarande budgetår för

detta ändamål upptagna posten å 125 000 kronor föreslås därför utgå.

Utskottet. Med hänsyn till den nu pågående utredningen rörande organisationen

på hithörande område vill utskottet understryka, att den personalförstärkning,

som på vissa håll anses oundgängligen nödvändig, bör få provisorisk

karaktär och att därvid i första hand bör anlitas tillfällig personal eller personal,

som kan lösgöras från andra områden. Ehuru utskottet som en följd

härav hyser viss tvekan rörande lämpligheten att inrätta nya extra ordinarie

befattningar, vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i nämnda

hänseende. Utskottet förutsätter, att i fråga om dispositionen av det för till

fällig personal avsedda beloppet nödig försiktighet iakttages i avvaktan på

de resultat, vartill nyssnämnda utredning kan komma.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Majrts

förslag hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för den offentliga

arbetsfömedlingens permanenta organisation antalet kontorsbiträden

i Ca 8 skall ökas med 46;

b) fastställa följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 550000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .......................... 275 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ____ 7 824 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 1 246 500

Summa kronor 12 897 000;

c) till Ben offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 12 897 000 kronor.

39:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 46, s. 73—75) föreslagit riksdagen att till Den offentliga arbetsförmed
lingen:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

3 515 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

3 440 000 kronor.

Med hänsyn till utgifterna under budgetåret 1948/49 ha anslagsposterna

till sjukvård m. m. samt till expenser uppräknats med 16 000 resp. 84 000

kronor.

För lokalkostnader föreslås ett med 30 000 kronor förhöjt belopp.

Anslagsposten till publikationstryck beräknas — med hänsyn till vad som

föreslagits under motsvarande post på arbetsmarknadsstyrelsens omkostnadsstat

— kunna minskas med 55 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till departementschefens uttalande, att han icke är

övertygad om att en tillfredsställande inspektions- och upplysningsverksamhet

förutsätter uppräkning av anslagsposten till reseersättningar, vill utskottet

understryka betydelsen av att här liksom på andra liknande områden

särskild uppmärksamhet ägnas åt att åvägabringa en rationell planläggning

av reseverksamheten.

Då Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

3 515 000 kronor.

40:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 47, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor.

41:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 54, s. 82), vilket innebär att anslaget anvisas med ett formellt

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för bud

getåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

42:o) Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 83—

95) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med 14,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för styrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Bostadsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

2 307 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Detta anslag är i liksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000

kronor.

I propositionen 1948: 218 angående den allmänna bostadspolitikens orga

nisation framhöll departementschefen, att man med hänsyn till de ändringar

av organisationen, som följde med den förutsatta successiva decentralise

ringen av ärenden, borde räkna med att densamma ganska snart måste upp

tagas till förnyad prövning. Konsekvenserna för personalorganisationen av

den nyligen verkställda överflyttningen av vissa ärendesgrupper från bostadsstyrelsen

till länsbostadsnämnderna anses emellertid ännu icke kunna närmare

angivas.

För att bl. a. ernå en snabbare behandlingstid i fråga om granskning och

prövning av säkerhetshandlingar förordas, att kanslibyråns ombudsmannasektion

förstärkes med en amanuens, varjämte en amanuens föreslås överflyttad

till denna sektion från den sociala sektionen. Vidare föreslås inrättandet av

en befattning som expeditionsvakt i Ce 9. Arvodet till en organisationsexpert

förutsättes skola indragas.

Åt särskild sakkunnig för tvätteriärenden beräknas ett arvode av 7 500

kronor.

I fråga om lånebyrån framhålles, att låneärenden avseende flerfamiljshus

till följd av kostnadsutvecklingen och ett växande antal större och mer komplicerade

projekt kommit att ställa ökade krav på kvalificerad teknisk sakkunskap.

Härigenom har lånebyråns chef måst i större utsträckning än tidigare

ägna tid åt prövningen av enskilda låneärenden, samt vissa i och för

sig viktiga uppgifter fått eftersättas. Departementschefen förordar, att till

lånebyrån knytes en väl kvalificerad tekniker med arvode, vilket beräknas till

16 000 kronor.

För särskild expertis rörande anläggnings- och driftkostnader för värme

och sanitet å lånebyråns värderingssektion beräknas ett belopp av 10 000

kronor. I merkostnad för tillfälligt anställda lantmätare och ingenjörer å

samma byrås marksektion har uppförts 14 600 kronor. Tillika förutsättes, att

Kungl. Maj:t för provisorisk rådgivning beträffande markvärdering i samband

med de nya expropriationsbestämmelserna må tillfälligt förstärka sektionen

med arvodestjänster.

A sociala sektionen föreslås en amanuenstjänst utbytt mot eu tjänst i

Cg 11. Vidare föreslås, att kamerala sektionen samt planeringsbyrån förstärkas

med sammanlagt 6 biträdestjänster.

Med anledning av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

beräknas 14 nya befattningar i Ca 8.

Den tidigare till 1 juli 1950 planerade överflyttningen till styrelsen av en

arbetsgrupp från statskontoret beräknas få anstå till 1 juli 1951.

Personalindragning föreslås å juridiska sektionen med två amanuenser

samt å enfamiljshussektionen med en amanuens, fem ingenjörer i högst Cg 21

och sex biträden. Härjämte har å enfamiljshussektionen viss personal med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 29

en sammanlagd avlöningskostnad av 15 000 kronor för arbetsuppgifter sammanhängande

med utbyggandet av länsbostadsnämnderna indragits.

Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ha uppräknats med

58 000 resp. 9 100 kronor.

Posterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt

tillägg ha minskats med 57 000 resp. o 100 kronor.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit torde det ännu icke vara

möjligt att taga slutlig ställning till frågan om bostadsstyrelsens organisation.

Utskottet vill emellertid understryka vikten av att partiella reformer vidtagas

i avbidan på den mera genomgripande översyn, som framdeles — sedan

tillräckliga erfarenheter vunnits bl. a. rörande verkningarna av genomförd

decentralisering — bör komma till stånd. Yarje möjlighet att nå förenklingar

i det administrativa förfarandet, utan att effektiviteten därmed eftersättes, bör

tillvaratagas.

Överflyttningen av vissa ärendesgrupper från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna

har redan möjliggjort icke obetydliga personalindragningar

hos styrelsen. Enfamiljshussektionen föreslås sålunda minskad med bl a. en

amanuens, fem ingenjörer och sex biträden. Utskottet har emellertid inhämtat,

att styrelsens arbetsbörda på vissa områden i betydande utsträckning överstigit

vad som förutsågs vid beslutet om styrelsens inrättande. I anledning härav

samt på av departementschefen i övrigt anförda skäl har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot den begränsade förstärkning av styrelsen, som

Kungl. Maj:ts förslag innebär.

Utskottet tillstyrker även i övrigt Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med 14;

b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 303 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 141100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 637 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................................................................. 10 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis ................................. 215 900

Summa kronor 2 307 000;

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 2 307 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

43:o) Bostadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 56, s. 95 och 96), vilket innebär en minskning av anslaget med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budget

året 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 372 000 kronor.

44:o) Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s.

97—101) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen föreslagna ändringar i länsbostadsnämndernas personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för länsbostadsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 561 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaden för innevarande budgetår uppfört med

1 400 000 kronor.

Ehuru försiktighet bör iakttagas vid utbyggandet av länsbostadsnämndernas

personalorganisation, anser departementschefen viss förstärkning av nämnderna

ofrånkomlig med hänsyn till överflyttningen på nämnderna av praktiskt

taget hela lån- och bidragsgivningen avseende enfamiljs- och tvåfamiljshus.

Nämndernas arbetsbörda förutses komma att växa under nästa budgetår.

Till förstärkning av ingenjörspersonalen beräknas ett belopp motsvarande

lön enligt 21 löneklassen till 4 ingenjörer under hela och 4 ingenjörer under

halva budgetåret. Vidare ha medel beräknats till ytterligare 8 biträden i

reglerad befordringsgång. F. n. finnas tre biträden i 11 lönegraden, vilka övertagits

från egnahemsorganisationen. För dessa tjänstemän föreslås inrättande

av extra ordinarie tjänster.

Departementschefen framhåller, att kostnaderna för länsarkitektkontorens

ritningsgranskning av låneärenden, vilka handläggas av länsbostadsnämnderna,

böra redovisas synligt. För att ernå viss förenkling av ersättningsfrågan föreslås

att ersättningen utgår i form av ett för helt budgetår beräknat belopp,

grundat på en överslagsberäkning. För ritningsgranskning åt länsbostadsnämnderna

ha sålunda upptagits 100 000 kronor, vilket innebär, att det härför

avsedda beloppet höjes med 55 000 kronor.

Under nästa budgetår avses länsbostadsdirektörerna få extra ordinarie

tjänster, varvid i anslutning till gällande organisation 7 befattningar böra

placeras i Ce 31 och 17 i Ce 29.

Med anledning av befordringsgången för biträdespersonal ökas antalet befattningar

i Ca 8 med 3.

Medelsbehovet för avlöningar till ordinarie tjänstemän samt till övrig icke
ordinarie

personal beräknas stiga med 20 000 resp. 74 700 kronor.

Anslagsposterna till ersättningar till experter och sakkunniga samt till rör
ligt

tillägg ha uppräknats med 55 000 resp. 11 300 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

31

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

länsbostadsnämnderna göra de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1950;

b) fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 20100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................... 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 168 700

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis 130 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 142 200

Summa kronor 1 561 000;

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 561 000 kronor.

45:o) Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj:t bar (punkt 58,

s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

455 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås, att anslagsposterna till reseersättningar och

expenser uppräknas med 30 000 resp. 100 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kronor.

46:o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 63, s. 106 och 107), vilket innebär en minskning av anslaget

med 1 900 kronor varjämte förutsättes, att Kungl. Maj:t vid behov må äga

besluta om förstärkning av nämndens kansliorganisation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 25 600 kronor.

47:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 107 och 108) hemställer utskottet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må medgiva, att det senast å riksstaten för budgetåret

1945/46 uppförda reservationsanslaget till Bidrag till anordnande

av allmänna samlingslokaler må disponeras jämväl

under budgetåret 1950/51.

48:o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 108), vilket innebär oförändrad me

delsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för

samlingslokaler för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

49:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 108), vilket innebär en minskning av anslaget

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens b osättning slån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

50:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj:t

har (punkt 67, s. 109) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån: Ersättning

åt riksbanken för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

215 000 kronor.

Ett eventuellt överförande av bosättningslåneverksamheten på den statliga

affärsbanken beräknas icke kunna ske före den 1 januari 1951. Då riksbanken

tillgodogör sig ersättning kalenderårsvis i efterskott, erfordras sålunda för

budgetåret 1950/51 anslag till kostnaderna under år 1950. Hittills gällande

grunder för ersättning åt riksbanken föreslås tillämpade såvitt angår kostnaderna

för nämnda år.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

51 :o) Statens bosättningslån: Viss upplysningsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 109 och 110), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Viss upplysningsningsverksamhet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

52:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 111

och 112) föreslagit riksdagen att dels besluta att i försäkringsrådets personalförteckning

antalet förste byråsekreterare i lönegraden Ca 27 skall ökas med

två och antalet förste byråsekreterare i lönegraden Ce 27 minskas med två,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till

Försäkringsrådet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 557 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 543 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås ordinariesättning av två förste byråsekreterartjänster.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har ökats

med 33 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har nedräknats

med 20 200 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg höjts med 600

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att i försäkringsrådets personalförteckning antalet

förste byråsekreterare i lönegraden Ca 27 skall ökas med två

och antalet förste byråsekreterare i lönegraden Ce 27 minskas

med två;

b) fastställa följande avlöningsstat för försäkringsrådet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 320 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 59 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 127 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 50 000

Summa kronor 557 000;

c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 557 000 kronor.

53:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 70, s. 112 och 113), vilket innebär uppräkning av anslagsposten

till sjukvård m. m. med 900 kronor och av delposten till övriga expenser med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 28 400 kronor.

:{—46s so Filta»a till riksdagens protokoll WHO. 6 samt. Nr 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande nr 5.

54:o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m.

Kungl. Maj:t bär (punkt 73, s. 113 och 114) föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

samma belopp.

Ehuru departementschefen funnit ortsombudens ersättningar låga och viss

förbättring önskvärd, har han icke kunnat tillstyrka, att medel för en sådan

förbättring beräknas för nästa budgetår.

I samband med Kungl. Maj ds förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Näslund m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nilson i Spånstad och Jacobsson i Igelsbo (II: 263), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att under ifrågavarande anslag utöver föreslagna

medel anvisa ytterligare 10 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen I: 203.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet, att de till riksförsäkringsanstaltens

ortsombud utgående arvodena äro låga. Utskottet biträder

även den i motionerna I: 203 och II: 263 uttalade uppfattningen, att

talrika ombudsbyten kunna inverka menligt på behandlingen av skadeersättningsärenden.

Med hänsyn till den allmänna återhållsamhet, som för närvarande

måste iakttagas beträffande statsutgifterna, anser sig utskottet likväl

icke kunna förorda någon uppräkning av anslaget.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 203 och II: 263 till Riksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

55:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,

s. 115—119) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyrelsen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med tre, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 697 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 674 000 kronor.

En extra befattning i Cg 13 som konsulent för förbättrande av mathållning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

35

och hygien i skogsarbetarförläggningar finnes inrättad vid arbetarskyddsstyrelsen.

Motsvarande befattning för skogsvrkesinspektionens norra distrikt

finnes inrättad inom yrkesinspektionen. Styrelsen har upplyst, att den låga

löneställningen visat sig medföra svårigheter att förvärva och behålla lämpliga

personer. För nästa budgetår föreslås, att tjänsterna i avbidan på tjänsteförteckningskommitténs

prövning av lönegradsplaceringen provisoriskt uppflyttas

till 18 lönegraden.

Till ersättning åt semestervikarier för styrelsens överläkare och biträdande

läkare beräknas ytterligare 300 kronor, varför anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjts med detta belopp.

Då arbetarskyddsstyrelsen trätt i verksamhet först den 1 januari 1949, har

vid beräkningen av avlöningsanslaget för innevarande budgetår hänsyn icke

kunnat tagas till befattningshavarnas faktiska placering i löneklass m. m. På

grund härav erfordras för budgetåret 1950/51 en uppräkning av anslaget med

12 300 kronor.

Till följd av tillämpade regler för biträdespersonalens befordringsgång har

antalet ordinarie kontorsbiträden ökats från fem till åtta.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har uppräknats med

30 000 kronor samt posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

minskats med 9 500 kronor.

Medelsbehovet till rörligt tillägg beräknas öka med 2 200 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sunne ni. fl. (I: 291) samt den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors

m. fl. (II: 189), har bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta att under

nu ifrågavarande anslag, utöver föreslagna medel, anvisa dels 9 633 kronor

för anställande av en amanuens å kansliavdelningen, dels 4480 kronor för

anställande av en amanuens å halvtid å sociala avdelningen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 189.

Utskottet. Med hänsyn till den korta tid arbetarskyddsstyrelsen varit i

verksamhet har departementschefen icke för närvarande kunnat tillstyrka inrättandet

av nya tjänster. Ehuru arbetsbördan på vissa avdelningar inom

styrelsen synes avsevärd, anser även utskottet, att frågan om utökning av

arbetskraften bör bli föremål för fortsatt prövning. Utskottet kan på denna

grund icke tillstyrka det i motionerna I: 291 och II: 189 framlagda förslaget

om anvisande av medel för anställande av viss ytterligare personal hos styrelsen.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

bil erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 291 och II: 189, i vad de avse arbetar

skyddsstyrelsen,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5.

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med tre;

b) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 370 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 45800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 215 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 65 700

Summa kronor 697 000;

c) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 697 000 kronor.

56:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 78, s. 119—121), vilket innebär en ökning av dels det för

bränsle, lyse och vatten avsedda beloppet med 1 000 kronor, dels expensposten

1 övrigt med 10 000 kronor, dels ock anslagsposten till publikationstrvck med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 kronor.

57:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 79, s. 121—

123) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i yrkesinspektionens

personalförteckning vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels

ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett för

slagsanslag av 1 602 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1 570 000 kronor.

I enlighet med vad som föreslagits under arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag

har en befattning som extra tjänsteman med vissa konsulentuppgifter

ansetts böra uppflyttas från 13 till 18 lönegraden.

På grund av att kostnaderna för den icke-ordinarie personalen under innevarande

budgetår beräknas komma att överstiga de kostnader, som tidigare

antagits, erfordras en uppräkning av anslaget med 20 160 kronor.

Den ena av de två å övergångsstat förda tjänsterna såsom yrkesinspektrisassistent

i Ca 22 föreslås utgå ur personalförteckningen. Med hänsyn till

grunderna för biträdespersonalens reglerade befordringsgång har antalet kontorsbiträden

i Ca 8 ökats från 20 till 23.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har uppräknats med

22 000 kronor, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med 6 600 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 3 400 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sunne m. fl. (I: 291) och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors

rn. fl. (11:189), har bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta att under nu

ifrågavarande anslag, utöver föreslagna medel, anvisa dels 4 480 kronor för

anställande av en amanuens på halvtid, dels ock 2 240 kronor för uppflyttning

av 11 kontorsbiträden till kanslibiträden från och med den 1 januari 1951.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen II: 189.

Utskottet. I anledning av det i motionerna I: 291 och II: 189 framförda

yrkandet om anställandet av en amanuens på halvtid, som i övrigt skulle tjänstgöra

på arbetarskyddsstyrelsen, får utskottet erinra om sitt uttalande i det föregående

beträffande arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag. Utskottet framhöll

därvid, att frågan om personalförstärkning borde bli föremål för fortsatt

prövning. Då resultatet av 1947 års biträdesutrednings arbete ännu icke föreligger,

anser sig utskottet icke heller kunna tillstyrka det i samma motioner

framlagda förslaget om ändrad lönegradsplacering för vissa kontorsbiträden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 291 och II: 189, såvitt de beröra förevar

ande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i yrkesinspektionens personalförteckning

vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1950;

b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 957 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ...........................................13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 464 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 167 400

Summa kronor 1 602 000;

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 602 000 kronor.

58:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I. enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 80, s. 123—125), vilket innebär en höjning av dels anslagsposten

till sjukvård med 500 kronor, dels posten till reseersättningar med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15 000 kronor, dels ock det till övriga expenser avsedda beloppet med 10 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kronor.

59:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s. 125) föreslagit riksdagen att till

Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med samma belopp.

Ehuru departementschefen finner det vara av vikt att undervisnings- och

upplysningsverksamheten rörande arbetarskydd bedrives med all möjlig intensitet,

kan en höjning av anslaget under rådande förhållanden icke tillstyrkas.

Det förutsättes få ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att inom

ramen för anslagets nuvarande belopp fördela tillgängliga medel på sådant

sätt, att de mest angelägna behoven i första hand tillgodoses.

I samband med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Pålsson m. fl. (I: 43) och den andra inom andra kammaren av herr

Hansson i Skegrie in. fl. (11:51), i vilka hemställts, att riksdagen vid beviljandet

av ifrågavarande anslag måtte uttala, att vid fördelningen av beslutade

belopp bidraget till jordbrukets skyddspropaganda ökas på sätt i

motionerna angivits,

dels ock en inom andra kammaren av herr Eriksson i Sandby m. fl. väckt

motion (II: 185), i vilken hemställts, att förevarande anslag höjes med 10 000

kronor samt att beloppet tillföres jordbrukets skyddspropaganda såsom ökat

bidrag till dess upplysningsverksamhet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna II: 51 och II: 185.

Utskottet. I anledning av vad som anförts i motionerna I: 43 och II: 51

samt II: 185 vill utskottet uttala, att det torde få förutsättas, att arbetarskyddsstyrelsen

vid fördelningen av medel under nu ifrågavarande anslag

noggrant beaktar alla föreliggande faktorer, så att de mest angelägna behoven

i första hand tillgodoses.

Utskottet är icke berett föreslå någon uppräkning av anslaget.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen II: 185 till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret

; 1950/51 anvisa ett anslag av 80 000 kronor;

II. att motionerna I: 43 och 11: 51 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39

60:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 126 och 127),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 30000 kronor.

Folkpensionering m. m.

61:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 83, s. 128—

133) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

föreslagna ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51,

dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 4 070 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 030 000

kronor.

Pensionsstyrelsens kontorstekniska organisation har gjorts till föremål för

utredning av statens organisationsnämnd. I anledning härav framlades i föregående

års statsverksproposition vissa förslag till omorganisation av försäkringsbyrån

och kanslibyråns utbetalningsavdelning. Nu framlägges förslag

beträffande kanslibyråns registeravdelning. Omorganisationen innebär bl. a.,

att vissa arbetsuppgifter, för vilka högre tjänstemän tidigare svarat, i framtiden

skola utföras av biträdespersonal. En ordinarie kontorsskrivarbefattning

i Ca 19 föreslås ersatt med en ordinarie kansliskri vart jänst. Kontorsskrivartjänsten

föres därvid på övergångsstat, och en ny kansliskrivarbefattning

i Ca 15 uppföres å personalförteckningen, varvid skulle föreskrivas, att

kansliskrivartjänsten icke må tillsättas så länge kontorsskrivartjänsten är besatt.

Vidare föreslås att en ordinarie kanslibiträdestjänst utbytes mot en ordinarie

kontoristtjänst och att fem befattningar för biträden i reglerad befordringsgång

utbytas mot fem kanslibiträdestjänster i Ce 11.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, huruvida i samband

med ikraftträdandet av lagen om allmän sjukförsäkring behov av

dubblering av ett antal tjänster å sjukkassebyrån föreligger. Särskilda medel

ha icke beräknats för ändamålet.

Kostnaderna för omorganisationen av kanslibyråns registeravdelning beräknas

till 3 600 kronor. I övrigt betingas anslagsuppräkningen av kostnader

till följd av reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har minskats med

14 000 kronor, medan anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal och till rörligt tillägg föreslås höjda med 50 000 resp. 4 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet, att det påbörjade

rationaliseringsarbetet inom pensionsstyrelsen bör fullföljas. I den

mån det blir möjligt att överföra arbetsuppgifter från högre tjänstemän till

biträdespersonal och att minska personalbehovet bör rationaliseringen efter

någon tids erfarenhet kunna leda till minskade anslagsbehov. Med hänsyn

härtill finner utskottet sig kunna tillstyrka de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna

beträffande personalorganisationen under nästkommande budgetår.

Då anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

pensionsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1950 föreslagna ändringar;

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 786 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................. 1 800 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 428 000

Summa kronor 4 070000;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 4 070 000 kronor.

62:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 133

—135) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 932 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

620 000 kronor.

Av anslagsuppräkningen hänför sig större delen, 230 000 kronor, till delposten

till kostnader för folkpensionernas utbetalande m. m. Pensionsstyrelsen

har nämligen nödgats förhyra ytterligare hålkortsmaskiner. Då vidare

hyresbeloppen äro bestämda i dollar, hänför sig av nyssnämnda anslagsuppräk

ning ett belopp av 100 000 kronor till på grund av krondevalveringen ökade

utgifter.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 932 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

41

63:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 135 och 136), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

370 000 kronor.

64:o) Bidrag till folkpensioner m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 86, s. 136

—138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 725 000 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

samma belopp.

Den 27 augusti 1949 slöts mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge en konvention om ömsesidigt utgivande av ålderspensioner. Sedan

konventionen ratificerats av Sverige den 22 september, har den trätt i kraft

den 1 december 1949. Enligt konventionen skola de fördragsslutande länderna

utgiva ålderspension till medborgare i ett annat av de fördragsslutande

länderna i överensstämmelse med de närmare föreskrifterna i konventionen.

I denna har emellertid den förutsättningen uppställts, att vederbörande varit

bosatt i vistelselandet under minst fem år omedelbart innan ansökan om

pensionsförmån göres. Utgifterna för ålderspensionerna bäras i sin helhet av

vistelselandet.

Det för budgetåret 1948/49 till bidrag till folkpensioner m. m. anvisade

anslaget å 700 miljoner kronor överskreds med ca 53,2 5 miljoner kronor.

Detta överskridande var delvis förutsett, i det att enligt riksdagens beslut

från anslaget utan uppräkning av detsamma bestritts kostnaderna för dyrtidstillägg

å folkpensioner för år 1948 oaktat det vid beslutet härom stod klart,

att dyrtidstilläggen enligt de av riksdagen beslutade grunderna icke i sin

helhet kunde rymmas inom anslaget. Till avsevärd del beror överskridandet

på att kommunernas andelar i kostnaderna för folkpensionerna under förra

budgetåret understigit vad som tidigare antagits. Härjämte framhåller departementschefen,

att antalet ålderspensionärer på grund av minskade dödlighetssiffror

visat sig icke obetydligt överstiga det antal, som tidigare förutsatts

på grundval av social vårdskommitténs i samband med förslaget till ny

folkpensioneringslag framlagda beräkningar.

Från ifrågavarande anslag bestridas även under innevarande budgetår kostnaderna

för dyrtidstillägg å folkpensioner. För nästa budgetår äskas medel

till dyrtidstillägg under särskilt anslag.

I överensstämmelse med av pensionsstyrelsen avgivet förslag har medelsbehovet

till bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret 1950/51 beräknats

till 725 miljoner kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 725 000 000 kronör.

65:o) Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. I en

lighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 138 och 139), vilket innebär,

att anslaget med hänsyn till medelsåtgången minskats med 2 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

barn m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 000 kronor.

66:o) Bidrag till sjukkassor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

91, s. 139 och 140), som innebär en för bidragsgivning enligt oförändrade

grunder beräknad höjning av medelsbehovet med 1 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjukkassor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 000 kronor.

67:o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt

92, s. 140), vilket innebär en minskning av anslaget med 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

68:o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Majds förslag

(punkt 94, s. 141), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 65 000 kronor.

Diverse.

69:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 95 och 96, s. 142) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 1 199 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark

5 800 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets xitlåtande nr 5.

43

70:o) Statens hyresråd: Avlöningar, Kungl. Maj:t liar (punkt 97, s. 142

och 143) föreslagit riksdagen att till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

465 000 kronor.

Posten till arvoden åt ordförande och ledamöter samt suppleanter för dem

har minskats med 2 000 kronor. Med hänsyn till ökat antal ärenden beräknas

medelsbehovet för ersättningar till kanslipersonal m. m. stiga med 37 000

kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställa,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

71:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag

(punkt 98, s. 144) —- vilket innebär en uppräkning av anslagsposterna

till sjukvård m. m. och reseersättningar med vardera 1 000 kronor samt av anslagsposten

till expenser i anslutning till utgifterna under föregående budgetår

med 10 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

72:o) Ersättning för skador vållade av personer som avvikit från vissa

anstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 99, s. 145), föreslagit riksdagen att till

Ersättning för skador vållade av personer, som avvikit från vissa anstalter,

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

5 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att förutsättningar för att upptaga ersättningsreglerna

till definitiv prövning ännu icke finnas. Ersättningsfrågorna

borde tills vidare få behandlas enligt nu tillämpade provisoriska riktlinjer. I

anslutning till belastningen under förra budgetåret har anslaget uppräknats

till 20 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning för skador vållade av personer

som avvikit från vissa anstalter för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

73:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. Kungl. Maj:t liar (punkt

100, s. 145 och 146) föreslagit riksdagen att till Internationellt socialpolitiskt

samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

450 000 kronor.

Från anslaget bestridas främst kostnaderna för Sveriges deltagande i den

internationella arbetsorganisationens verksamhet, för delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet samt för det nordiska socialpolitiska

samarbetet. Yissa utgifter i samband med den av Förenta Nationerna bedrivna

stipendieverksamheten in. in. föreslås även få bestridas från anslaget.

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella arbetsorganisationens

verksamhet under år 1949 utgjorde 366 560 kronor. Under nästa budgetår

skall Sveriges andel i kostnaderna för år 1950 erläggas. Inbetalning sker i

schweizerfrancs eller dollars. Med nuvarande kurser uppgår andelen för år

1950 till ca 644 000 kronor, motsvarande en summa av ca 455 000 kronor före

devalveringen i september 1949.

Utskottet. Enligt inhämtade uppgifter har Sveriges andel för år 1950 i

kostnaderna för den internationella arbetsorganisationen bestämts till 126 943

dollars. Motsvarande belopp är för Norge 53 166 dollars samt för vardera

av Danmark och Nederländerna 66 308 dollars. För Belgien har fastställts

samma andel som för Sverige, medan England och Frankrike skola erlägga

719 241 resp. 533 458 dollars. För U. S. A. utgör beloppet 1269 867 dollars.

Sveriges andel av ifrågavarande kostnader synes att döma av ovanstående

uppgifter förhållandevis hög. Storleken av de andelar, som fastställts för de

olika i organisationen deltagande länderna, är emellertid enligt vad utskottet

inhämtat för närvarande föremål för omprövning. En reducering av Sveriges

andel synes därvid vara att förvänta.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt icke givit anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 750 000

kronor.

74:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 103, s. 147—149)

föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår anvisats med 75 000 kronor, är

avsett till bestridande av kostnaderna för inspelning av upplysningsfilmer i

sociala ämnen. Filmverksamheten har från anslagets tillkomst och intill utgången

av år 1949 handhafts av kommittén för social upplysning. Nämnda

kommitté, vilken den 29 juli 1949 avgivit betänkande om social upplysning,

har numera slutfört sitt utredningsuppdrag.

Departementschefen, som ännu ej tagit definitiv ställning till de av kommittén

för social upplysning framlagda förslagen, är icke övertygad om nöd
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

45

vändigheten av så omfatlande organisatoriska åtgärder som av kommittén

förordats. Kommitténs förslag om filmen i den sociala upplysningens tjänst

intar emellertid, framhåller departementschefen, en central ställning bland

de av kommittén föreslagna åtgärderna för effektivisering av den sociala upplysningstjänsten.

Ett betydande intresse hade mött betänkandet i denna del.

Departementschefen ansluter sig därför till kommitténs i flertalet yttranden

understödda uppfattning, att den sociala filmverksamheten bör fortsätta. Fullföljandet

av filmverksamheten under innevarande budgetår har anförtrotts

åt en nybildad kommitté för social upplysningsfilm. På denna nya kommitté

föreslås få ankomma att även under budgetåret 1950/51 ombesörja de med

den sociala filmverksamheten förenade uppgifterna. Från anslaget till Social

upplysningsfilm föreslås få bestridas även ersättningar till kommitténs ordförande

och ledamöter samt kostnaderna för sekreterar- och expertbiträde åt

kommittén ävensom omkostnader i övrigt för kommitténs verksamhet.

Utskottet. Även utskottet är av den uppfattningen, att filmen är ett betydelsefullt

led i den sociala upplysningen. Av den för här ifrågavarande

verksamhet i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att filmerna omspänna

viktiga avsnitt av samhällslivet, där vidgad upplysning kan innebära

betydande fördelar för det allmänna ur såväl ekonomiska som andra synpunkter.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att åt kommittén

för social upplysningsfilm uppdrages att även nästa budgetår handha filmverksamheten.

Å anslaget tillgängliga reservationer synas till större delen komma att

åtgå för verkställda eller nu planerade filminspelningar. Utskottet tillstyrker

därför, att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

75:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 150), vilket innebär oförändrad inedelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

000 000 kronor.

76:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105,

s. 150), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr -5.

40

77:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 150), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 13 000 kronor.

78:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 35: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar;
punkten

36: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader;
punkten

37: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m.;

punkten 38: Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården;

punkten 39: Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården;

punkten 40: Bidrag till inrättande av inackorderingshem;

punkten 41: Ersättning till inackorderingshem för driftförluster;

punkten 48: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;

punkten 49: Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor;

punkten 50: Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.;

punkten 51: Kostnader för överflyttning av arbetskraft;

punkten 52: Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet;

punkten 53: Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.;

punkten 59: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för

vissa bostadsbyggnadsföretag;

punkten 60: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;

punkten 61: Särskilda bostadsrabatter;

punkten 62: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 71: Biksförsäkringsanstalten: Avlöningar;

punkten 72: Biksförsäkringsanstalten: Omkostnader;

punkten 74: Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli

1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete;

punkten 75: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m.;

punkten 76: Bidrag till fiskares försäkring;

; punkten 87: Dyrtidstillägg å folkpensioner;

punkten 88: Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

punkten 89: Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet;

punkten 93: Driften av centraldepån för blindas arbeten;

punkten 101: Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning in. m. samt

punkten 102: Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m. m.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 7 mars 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Karl Andersson, Mannerskantz,

Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar

Sundelin, Leander, Rosenberg, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Einar Persson och fru Svenson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Pettersson i Dahl, Kollberg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herr Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors;

dock att

herr Karl Andersson icke deltagit vid behandlingen av punkterna l:o)—41:o),

vid behandlingen av punkterna 15:o)—78:o) deltagit herr Alfred Nilsson

i stället för herr Ohlon och vid behandlingen av punkterna 44:o)—78:o) deltagit

herr Åkerström i stället för herr Bergström.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Reservationer.

1) vid punkten 3:o) (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet) av herrar Mårtensson i !'' ddevalla, Lindholm, Rubbestad,

Petterson i Degerfors och Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttning av befattningen som hemhjälpskonsulent

från lönegrad Ce 24 till Ce 27 och att därför

dels det stycke på s. 3 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Förslag

om» och slutar med orden »arbetsuppgifternas art» bort hava följande

lydelse:

»Förslag om uppflyttning i högre lönegrad av befattningen som hsmhjälpskonsulent

har år 1948 varit föremål för riksdagens prövning utan att vinna

bifall. Departementschefen har framhållit, att den sociala hemhjälpen sedan

dess ytterligare utbyggts. Statens lönenämnd, som tidigare avstyrkt lönegradsuppflyttning,

har numera i och för sig intet att erinra däremot men anser,

att lönegraden bör prövas i samband med pågående tjänsteförteckningsrevision.

Ehuru de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattning, otvi

velaktigt äro av omfattande och kvalificerad natur, anser utskottet i likhet

med lönenämnden, att någon lönegradsuppflyttning icke bör komma till stånd,

förrän 1949 års tjänsteförteckningskommitté beretts tillfälle pröva frågan.

Utskottet kan sålunda icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Utskottets ställningstagande i denna fråga synes icke böra påverka anslags

beräkningen.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lvdelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 282 och II: 267, i vad de beröra

socialstyrelsens förlikningsmannaexpedition,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

socialstyrelsen vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1950, dock att

någon befattning som hemhjälpskonsulent i Ce 27 icke må upp

föras å förteckningen;»

2) vid punkten 3:o) (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet) av herr Rickard Lindström, fröken Andersson, herr von

Heland, fru Svenson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Kollberg och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till yrkandet i motionen

II: 97 om avslag å departementschefens förslag om införande av uppgiftsplikt

vid insamling av månatlig statistik över detaljhandelns omsättning och att

därför

dels det stycke på s. 3 och 4 i utskottets utlåtande, som börjar med orden

»Vad beträffar» och slutar med orden »antalet uppgiftslämnare» bort hava

följande lydelse:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr 5.

49

»I anledning av departementschefens förslag om införande av uppgiftsplikt

i fråga om viss statistik över detaljhandelns omsättning har utskottet inhämtat

närmare upplysningar härom från socialstyrelsen. Vad därvid framkommit

har emellertid icke kunnat övertyga utskottet om behovet av att införa

den ifrågasatta uppgiftsskyldigheten. Ur principiella synpunkter hyser

utskottet starka betänkligheter mot att åtgärder vidtagas, som kunna vara

ägnade att återuppliva den särskilt för den mindre detaljhandeln i hög grad

betungande uppgiftsskyldigheten i olika avseenden. I den mån uppgifter på

olika områden äro nödvändiga, bör insamlandet därav kunna ske i frivilligt

samarbete med näringslivets organisationer. Möjligheterna härtill synas i

detta fall icke tillräckligt ha beaktats. Med hänsyn härtill har utskottet, som

även ifrågasätter nödvändigheten av en utförlig statistik på detta område,

funnit sig böra tillstyrka yrkandet i motionen II: 97, att den av departementschefen

föreslagna uppgiftsplikten icke måtte införas.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort hava följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionen II: 97 avslå

Kungl. Maj:ts förslag om införande av uppgiftsplikt vid insamling

av månatlig statistik över detaljhandelns omsättning.»

3) vid punkten 15:o) (Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor) av herr

Pettersson i Dahl.

4) vid punkten 33:o) (Bidrag till husmoderssemestern) av herr Pettersson

i Dahl.

5) vid punkten 42:o) (Bostadsstyrelsen: Avlöningar) av herr Mannerskantz,

fröken Andersson, herrar Sundelin, von Heland, fru Svenson, herrar Rubbestad

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort i viss del avstyrka av Kungl.

Maj:t framlagda förslag i fråga om bostadsstyrelsen och att utskottets utlåtande

och hemställan därför bort hava följande lydelse:

»Statskontoret och statens lönenämnd ha förordat, att bostadsstyrelsens

personalorganisation blir föremål för en allmän översyn. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att en sådan översyn med hänsyn till nyligen

företagna organisatoriska förändringar ännu icke bör komma till stånd.

Den bör emellertid icke uppskjutas längre än som är oundgängligen nödvändigt

för att få den erforderliga erfarenheten i fråga om det stadigvarande behovet

av arbetskraft. I avbidan på resultatet härav bör stor försiktighet iakttagas

vid inrättandet av nya tjänster. Ehuru bostadsstyrelsens yrkanden i

icke ringa mån beskurits av departementschefen, har utskottet likväl icke

funnit de till stöd för Kungl. Maj ds förslag om personalförstärkning åberopade

skälen till alla delar bärande.

Å sektionen för tvätteriärenden har beräknats ett arvode å 7 500 kronor

åt särskild sakkunnig, som tidigare innehaft en befattning i Cg 29 å sektionen.

Nämnda tjänst har numera tillsatts med annan befattningshavare, var

jämte utskottet inhämtat, att en å sektionen vakant tjänst som byråingenjör

4—462 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. ti samt. Nr 5,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5.

i Cg 27 ledigförklarats. Under sådana förhållanden kan utskottet icke tillstyrka

den ytterligare förstärkning av sektionen, som berörda arvodestjänst

skulle innebära.

Beträffande lånebyrån innebär Kungl. Maj:ts förslag bl. a. förstärkning

med en befattningshavare med arvode å 16 000 kronor. De arbetsuppgifter,

som åvila lånebyrån, äro enligt utskottets mening omfattande. Innan beslut

om förstärkning fattas, böra emellertid erfarenheterna från den under föregående

år verkställda överflyttningen av vissa låneärenden till länsbostadsnämnderna

avvaktas.

Kungl. Maj:t har hemställt om bemyndigande att besluta om tillfällig förstärkning

av lånebyråns marksektion med vissa arvodestjänster för att under

nästa budgetår provisoriskt ordna rådgivning beträffande markvärdering.

Frågan om ett centralt rådgivande organ för sådan värdering är för närvarande

föremål för utredning. Utskottet är därför icke berett tillstyrka det begärda

bemyndigandet.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit dels att sex biträdestjänster indragas å

lånebyråns enfamiljshussektion, dels ock att tillhopa samma antal biträdesbefattningar

inrättas å kanslibyråns kamerala sektion och planeringsbyrån.

Utskottet anser sig i nuvarande läge och innan den av statens organisationsnämnd

påbörjade undersökningen hos styrelsen hunnit i berörda delar slutföras,

icke kunna tillstyrka nämnda förslag om inrättande av sex biträdestjänster.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalorganisationen icke

givit utskottet anledning till erinran.

Vid bifall till av utskottet i det föregående tillstyrkta ändringar av Kungl.

Maj:ts förslag, synes anslaget i förhållande till Kungl. Maj:ts beräkningar

kunna minskas med i avrundat tal 55 000 kronor. Av minskningen falla 23 500

kronor på anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 28 000 kronor på anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal och 3 500 kronor på anslagsposten till rörligt tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag

a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med 14;

b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 303 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 117 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 609 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................................................................. 10 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 212 400

Summa kronor 2 252 000:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 51

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 2 252 000 kronor.»

6) vid punkten 54:o) (Riksförsäkringsanstalten: Riks försäkrings anstaltens

ortsombud in. m.) av herr Nihlfors.

7) -viå punkten 55:o) (Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Elmén

och herr Nihlfors.

8) vid punkten 57:o) (Yrkesinspektionen: Avlöningar) av fröken Elmén

och herr Nihlfors.

9) vid punkten 74:o) (Social upplysningsfilm) av herr Mannerskantz, fröken

Andersson, herrar von Heland, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Pettersson

i Dahl och Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts

förslag om anvisande av anslag för budgetåret 1950/51 för berörda ändamål

och att utskottets utlåtande och hemställan därför bort hava följande lydelse:
ȁ

anslaget tillgängliga medel uppgå enligt vad utskottet inhämtat för närvarande

till ca 150 000 kronor. I dagarna har inspelats en film om allmänt

arbetarskydd, varjämte förslag föreligga om en film rörande sjuksköterskeyrket,

en angående yrkeshygien samt en om jordbrukets arbetarskydd och

brandförsvar. Kostnaderna för nämnda filmer ha av kommittén för social upplysningsfilm

uppskattats till ca 105 000 kronor, vartill komma vissa utgifter

för kommittén i fråga om expenser och dylikt. Yad beträffar de nu närmast

aktuella inspelningsprojekten, vill utskottet framhålla, att det torde kunna

ifrågasättas, huruvida filmen rörande sjuksköterskeyrket kommer att fylla det

behov, som tidigare avsetts. Rekryteringen till sjuksköterskeyrket har nämligen

redan förbättrats, och vid vissa sköterskeskolor lära sökande till

och med ha måst avvisas. Det torde vidare kunna erinras om att i fråga

om arbetarskydd upplysningsfilmer inspelats på enskilt initiativ.

Ehuru utskottet anser, att filmen i många fall med fördel kan utnyttjas

för social upplysning, har utskottet i nuvarande läge icke kunnat bortse från

nödvändigheten av att iakttaga största återhållsamhet i fråga om statsutgifterna.

På denna grund samt med beaktande av å anslaget förefintlig reservation

och vad utskottet i det föregående anfört kan utskottet icke tillstyrka,

att anslag för social upplysningsfilm anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av

anslag för budgetåret 1950/51 till Social upplysningsfilm.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und a1 i texten