Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

55 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 4 januari 1950) framlagda förslag, som innebär minskad medelsanvisning

för nästa budgetår med 9 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet avföra en andre kanslisekreterartjänst

å övergångsstat i Ca 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 261 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 203 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 52 700

Summa kronor 545 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budget
-

året 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 2, s. 2), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

45 500 kronor.

1—6so so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 3—5) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

1 personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra

följande ytterligare tjänster, nämligen en byråsekreterare i Ca 24 och åtta

kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4151200 kronor, därav

2 075 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4112 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, i fråga om personalförteckningen, att en

e. o. byråsekreterartjänst, närmast avsedd för förrads- och verkstadsbyråns

upphandlingsavdelning, överföres till ordinarie stat samt att i enlighet med

grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal ytterligare

åtta kontorsbiträdestjänster i Ca 8 uppföras i förteckningen. Den

begärda anslagsökningen å 39 200 kronor beror av automatiska utgiftsstegringar

på grund av löneklassuppflyttningar m. m.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare

tjänster, nämligen dels 1 byråsekreterare i Ca 24 och dels 8

kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat, för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret

1950/51;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1453 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

— ............................................ ^ 250 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 443 200

Summa kronor 4 151 200

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 151 200 kronor, därav

2075 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 4, s. 5—7) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 3

styrelsen: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 852 000 kronor, därav 426 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 815 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att posten Övriga expenser ökas med 51 000

kronor till följd av styrelsens överflyttning till nya lokaler och med

10 000 kronor för att tillgodose behov av instrument- och laboratorieutrustning

m. m. samt att kostnaderna för bränsle, lyse och vatten minskas med

25 000 kronor. Vidare skulle erfordras viss smärre anslagshöjning med

1 000 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas till ett med 37 000 kronor

förhöjt belopp.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

852 000 kronor, därav 426 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 7—9)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen

åtta expeditionsvakter i Ca 9 och tjugo kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock till Vägförvaltningarna:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 10 981 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 904 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att anslaget

måtte höjas med 1 213 000 kronor. Av detta belopp utgöra 31000

kronor provisoriskt lönetillägg åt 54 övervägmästare och 186 800 kronor dylikt

tillägg åt 329 vågmästare.

Statskontoret och statens lönenämnd, som avgivit yttranden över väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens framställning, ha icke ansett sig kunna tillstyrka

styrelsens förslag om provisoriska lönetillägg till övervägmästare och vågmästare.

Statskontoret har härvid framhållit, att det redan med hiinsyn till

pris- och lönestabiliseringen icke bör ifrågakomma att, i avvaktan på resultatet

av pågående utredning om arbetsledarnas anställningsförhållanden

m. m., tillerkänna dessa befattningshavare sådana tillägg.

Departementschefen har på de av remissmyndigheterna angivna skälen

icke ansett väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande övervägmästarna

och vägmästarna böra bifallas. Av styrelsens övriga förslag har departementschefen

tillstyrkt ordinariesättning av åtta expeditionsvaktstjänster

i Ce 9 och tjugo kontorsbiträdestjänster enligt principerna för den reglerade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

befordringsgången ävensom anslagsförstärkning med 77 000 kronor på grnnd

av automatiska utgiftsstegringar.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ånyo upptagit eu tidigare gjord framställning om viss

provisorisk löneförbättring för övervägmästare och vägmästare. Yad styrelsen

härutinnan anfört är enligt utskottets mening värt beaktande. Da

emellertid, såsom departementschefen framhållit, frågan f. n. är föremål för

prövning i ett större sammanhang, har utskottet icke ansett sig i nu berörda

avseende böra frångå Kungl. Maj:ts förslag. Ej heller i övrigt har vad

departementschefen under förevarande punkt anfört och förordat givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen

8 expeditionsvakter i Ca 9 och 20 kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 5036 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 769 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 1 176 000

Summa kronor 10 981000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 10 981000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 9

och 10) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 351 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 136 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagshöjning på grund av inträdda kostnadsökningar,

nämligen för sjukvård m. m. med 10 000 kronor, för underhåll

och drift av tjänstebilar med 200 000 kronor samt för de lokala företagsnämnderna

med 5 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 351 000 kro

nor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 11), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. in. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 150000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde.

Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 11) föreslagit riksdagen att till

Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär hemställt, att anslaget måtte höjas

med 25 000 kronor. I sin motivering härför hänvisar styrelsen till den

växande trafiken och till den omständigheten, att kvarstående av vägdistrikten

tecknade ansvars- och trafikförsäkringar efter hand upphöra att gälla.

Styrelsen har därjämte hemställt om en utvidgning av anslagets användningsområde

och härom anfört följande.

Det åligger besiktningsman för motorfordon att vid besiktningsförrättning

provköra vederbörande fordon för att därigenom konstatera bl. a. att bromsar,

styrinrättning och övriga för fordonets framförande viktiga inrättningar

äro i tillfredsställande skick. Denna verksamhet är uppenbarligen förenad

med särskilda risker och faran för kollision eller annan olyckshändelse är

större än vid vanlig trafik med motorfordon. Det synes rimligt att besiktningsman

för den verksamhet varom här är fråga beredes samma ekonomiska

skydd som — jämlikt förordningen den 3 maj 1946 med vissa bestämmelser

rörande skadeståndsskyldighet för förare av motorfordon, motorredskap och

traktortåg, som tillhöra eller nyttjas av staten — tillkommer förare av staten

tillhöriga motorfordon. Kostnaderna härför torde lämpligen böra bestridas

från förevarande anslag; detta behöver icke med anledning därav höjas.

Departementschefen har tillstyrkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret

1950/51. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och

vägbyggnader har Kungl. Maj:t lämnat en allmän översikt över beräkningen

av väganslagen för budgetåret 1950/51. Till utgångspunkt har därvid valts

följande gruppindelning av anslagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I. Reservationsanslag.

A. Anslag för investeringar.

1. Anslag avsedda huvudsakligen för statliga investeringar.

2. Anslag för bidrag till kommunala och enskilda investeringar.

B. Anslag för underhållskostnader m. m.

1. Anslag för det statliga vägunderhållet.

2. Anslag för bidrag till underhåll av enskilda vägar.

3. Diverse andra anslag.

II. Förslagsanslag.

A. Anslag för bidrag till underhåll av vägar och gator i städer och samhällen,

som äro väghållare.

B. Anslag till väg- och vattenbyggnadsverket.

Beträffande den närmare innebörden av de i översikten anförda synpunkterna

på frågan om avvägningen och fördelningen av vägväsendets utgifter på

nyssberörda särskilda anslagsgrupper torde få hänvisas till propositionen (s.

12—15). Sammanfattningsvis har lämnats följande sammanställning av anslags-,

medelsförbruknings- och reservation sbelopp för budgetåren 1948/49—1950/51.

ueservation Tia

Al‘8l»8 Medelsförbrukn.ng budgetårets utgång

I. Reservationsanslag.

A. Investeringar.

1948 49

1949/50

1950/51

1 948/49

1949/50

1950/51

1948/49

1949/50

1950/5

1. Statliga......

2. Kommunala

30.5

34,6

98,o

67,4

100,0

llO.o

113,0

47,6

35,6

och enskilda

B. Underhållskost-

8,8

1,6

13,5

8,4

12,8

14,8

32,o

20,8

19,6

nader m. m.

154,6

143.9

156,2

153,1

155,0

159,0

16,7

5,6

2,8

II. Förslagsanslag____

29,6

33,4

34,o

31,8

33,4

34.o

—

—

—

Summa milj. kronor 223,5

213,5

301,7

260,7

301,2

317,8

161,7

74,0

57,9

I anslutning härtill har anförts följande.

Av den angivna anslagssumman för budgetåret 1950/51 av 301,7 miljoner

kronor avse 299,i miljoner kronor utgifter, som skola täckas av automobilskattemedel.

Mot dessa medel skola därjämte avräknas dels vissa andra anslag

å sjätte huvudtiteln, beräknade till sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor

(jfr punkterna 36, 39, 40, 43—46, 64 och 65), och dels vissa anslagsbelopp under

nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt ca 1,8 miljoner kronor. Det

totalbelopp, som skulle täckas av automobilskattemedel, utgör alltså i avrundat

tal 303,5 miljoner kronor. Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang

beräknat automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1950/51

till 530 miljoner kronor. Därav beräknas ca 272 miljoner kronor belöpa på

den ordinarie automobilskatten. Nyssnämnda utgiftssumma av 303,5 miljoner

kronor kommer alltså att delvis få täckas av automobilskattemedel, härrörande

från tilläggsskatten på bensin och brännoljor.

I detta sammanhang torde jämväl få hänvisas till den redogörelse för de

statliga väginvesteringarna som lämnats i samband med framläggandet av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr b. 7

kommunikationsverkens investeringsplan för nästa budgetår (statsverkspropositionen,

bilaga 26, punkt 1).

Utskottet. I den i årets statsverksproposition under kapitalbudgeten framlagda

investeringsplanen för kommunikationsverken m. m. ha, av skäl som

närmare redovisats i propositionen, jämväl inbegripits de egentliga väginvesteringarna.

Av den i samband därmed lämnade redogörelsen framgår bl. a.,

att här ifrågavarande investeringsutgifter för sistförflutna budgetår, vilka i

1949 års statsverksproposition uppskattades till 66 miljoner kronor, kommit

att faktiskt uppgå till 67,4 miljoner kronor. För innevarande budgetår väntas

investeringsvolymen öka till i runt tal 100 miljoner kronor, vilket i jämförelse

med tidigare gjorda beräkningar innebär en stegring med ca 27 miljoner kronor.

Anledningen härtill är främst, att byggnadstillstånd för vägarbeten i

viss utsträckning beviljats utanför de ordinarie byggnadskvoterna, varjämte

arbeten med tidigare beviljade byggnadstillstånd fått igångsättas i större omfattning

än som förutsågs för ett år sedan. Härutöver har räknats med att

vägarbeten för i runt tal 14 miljoner kronor komma att utföras av huvudsakligen

arbetsmarknadspolitiska skäl med anlitande av anslaget till Yissa vägbyggnadsarbeten.

Erinras må att innevarande års riksdag, med bifall till vad

utskottet i sitt utlåtande nr 17 hemställt, för sistnämnda ändamål anvisat ett

tilläggsstatsanslag av 5 miljoner kronor.

För nästa budgetår har departementschefen räknat med en ytterligare ökning

av investeringsvolymen till omkring 110 miljoner kronor. Ökningen avser

helt utgifter för förstärkning och förbättring av vägar, beläggningar och sådana

anläggningar som kunna hänföras till sistberörda särskilda anslag,

medan investeringsutgifterna för övriga väg- och brobyggnadsändamål förutses

bliva i stort sett oförändrade. För genomförande av detta program har departementschefen

äskat anslag å tillhopa 98 miljoner kronor.

Beträffande övriga till vägväsendet hänförliga anslag, avseende bidrag till

kommunala och enskilda investeringar samt underhållskostnader m. m., framgår

av den i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln lämnade allmänna

översikten över beräkningen av väganslagen, att medelsförbrukningen,

som sistförflutna budgetår uppgick till 193,3 miljoner kronor, väntas för innevarande

budgetår öka till 201,2 miljoner kronor. För nästa budgetår förutser

departementschefen en ytterligare stegring till 207,8 miljoner kronor. De av

departementschefen för berörda ändamål äskade anslagen belöpa sig till sammanlagt

203,7 miljoner kronor.

Enligt Kungl. Maj ds förslag skola sålunda för nästa budgetår anvisas anslag

för vägväsendets behov å tillhopa (98,0 + 203,7) 301,7 miljoner kronor, vilket i

förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning av 88,2 miljoner kronor.

Genom anslagsanvisningen förutsattes en stegring av den totala medelsförbrukningen

från 301,2 till 317,8 miljoner kronor bliva möjlig. Såsom en följd

härav beräknas utestående reservationsmedel, vilka per den 30 juni i år

väntas nedgå från 161,7 till 74,o miljoner kronor, komma att ytterligare minska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

till 57,9 miljoner kronor. I detta sammanhang må vidare nämnas, att av nyssnämnda

anslagssumma av 301,7 miljoner kronor avse 299,i miljoner kronor

utgifter, som skola täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola

därjämte avräknas vissa andra anslag å riksstaten om sammanlagt ca 4,4 mil

joner kronor. Det totalbelopp som föreslås skola täckas av automobilskattemedel

utgör sålunda i avrundat tal 303,5 miljoner kronor.

Den lämnade redogörelsen ger vid handen, att förutsättningar befunnits

föreligga för en ytterligare stegring av utgifterna för olika vägändamål under

nästa budgetår. Med hänsyn härtill ha vederbörande anslag föreslagits skola

uppräknas med närmare 90 miljoner kronor. Härvidlag må särskilt beaktas

att, medan i 1949 års statsverksproposition departementschefen ansåg sig nödsakad

föreslå, att även viss del av de ordinarie automobilskattemedlen skulle

tillföras budgetutjämningsfonden, vägutgifterna fpr nästa budgetår avses

till ett belopp av 31,5 miljoner kronor skola täckas av automobilskattemedel

som härröra från tilläggsskatten på bensin och brännoljor. Att sålunda under

nästa budgetår ökat utrymme beräknats föreligga för tillgodoseende av vägväsendets

behov bör enligt utskottets uppfattning hälsas med tillfredsställelse.

Av kända skäl ha under senare år kraftiga inskränkningar måst vidtagas på

förevarande område, varför utskottet finner angeläget att i fortsättningen

alla möjligheter till ett effektivt upprustningsarbete omsorgsfullt tillvaratagas.

I sitt utlåtande nr 9 har utskottet vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag

till investeringsplan för kommunikationsverken in. m. för nästa budgetår

bl. a. uttalat, att utskottet för det dåvarande icke var berett att taga ställning

till frågan om totalomfattningen av de medel som borde anvisas under de i

investeringsplanen berörda väganslagen. Efter närmare prövning av samtliga

de med beräkningen av väganslagen för nästa budgetår sammanhängande

spörsmålen vill utskottet nu framhålla, att utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, att för här ifrågavarande ändamål anvisas anslag å tillhopa

301,7 miljoner kronor. Enligt vad som kommer att framgå av vad utskottet

under respektive punkter anför, kan utskottet alltså icke biträda de

motionsvis framförda yrkandena om en ytterligare medelsanvisning utöver

nämnda belopp. Utskottet har dock funnit anledning föreslå, att inom ramen

för den av Kungl. Maj:t äskade totala anslagssumman viss omfördelning av

medlen mellan olika anslag sker. Av skäl som i det följande närmare skola

utvecklas har utskottet sålunda ansett, att nyanläggningsanslaget till ödebygclsvägar

samt bidragsanslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar böra

ytterligare förstärkas med tillhopa 2,5 miljoner kronor och att anslaget till

vissa vägbyggnadsarbeten i motsvarande mån nedräknas. Yad sistnämnda

anslag beträffar har utskottet under hand erfarit, att de för nästa budgetår

äskade medlen knappast väntas komma att vara helt förbrukade vid budgetårets

utgång. Med hänsyn härtill lärer icke behöva befaras att, därest icke exceptionella

omständigheter inträffa, vilka i varje fall torde påfordra särskild framställning

från Kungl. Ma j ds sida om anvisande av tilläggsstatsanslag, de med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 9

anslaget avsedda ändamålen icke skola kunna tillgodoses, även om en mindre

jämkning nedåt av det äskade beloppet kommer till stånd.

Yad departementschefen i övrigt anfört rörande beräkningen av väganslagen

för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 16—20) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 149 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 138 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en reservation

av 8 700 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 155 000000

kronor för nästa budgetår. Såsom underlag för beräkningen av kostnaderna

för budgetåret 1950/51 har tagits utfallet av verksamheten under budgetåret

1948/49, för vilket år vägunderhållskostnaderna utgjort i runt tal 150000 000

kronor.

Genom att vissa belopp måste hållas reserverade för oförutsedda utgifter

och en del vägförvaltningar icke kunnat genomföra den avsedda besparingen

under budgetåret 1948/49, blir enligt styrelsen utgiftsramen för det löpande

budgetåret över lag mindre än för budgetåret 1948/49 och för vissa vägförvaltningar

betydligt mindre. Detta kommer att ha till följd inskränkningar

i vägunderhållsverksamheten under innevarande budgetår, vilka i vissa län

kunna bli avsevärda. Den eftersträvade jämnheten i sysselsättningen kommer

härigenom att på sina håll äventyras samtidigt som planerade rationaliseringsåtgärder

icke kunna genomföras i beräknad omfattning. I sammanhanget

framhåller styrelsen, att anslagsminskningar, även om de äro relativt små,

försämra möjligheterna att målmedvetet bedriva rationaliseringsarbetet, som

i stor utsträckning är planerat på lång sikt.

Med hänsyn till det anförda har styrelsen kommit till den slutsatsen att

— med utgångspunkt från 1949 års löne- och prisnivå — under budgetåret

1950/51 för vägunderhållet erfordras ett belopp av 155 miljoner kronor enligt

följande sammanställning.

Milj. kr.

Grusning m. m............................................................................ 19

Dammbindning ........................................................................... 19

Hyvling .................................................................................... 13

Vägkropp ................................................................................. 7

Trummor, diken, slänter, räcken m. m........................................... 17

Broar, bryggor, färjor .................................................................. 7

Belagd vägbana ........................................................................... 10

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Milj. kr

Vinterväghållning ........................................................................ 23

Materialtillverkning m. in............................................................. 25

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader in. m. ... 11

Katastrofreserv, främst för försvårad vinterväghållning ..................... 4

Summa 155

Styrelsen har därvid utgått ifrån att tillräckliga medel för förstärkningsoeh

förbättringsarbeten beviljas, så att icke, vilket under de senare åren

varit fallet, ofrånkomliga förbättrings- eller förstärkningsåtgärder måste belasta

vägunderhållsanslaget, enär tillräckliga medel icke funnits på förstärknings-

och förbättringsanslaget. Styrelsen har därjämte förutsatt oförändrad

prisnivå även i vad avser sådana importvaror, som äro av stor betydelse för

vägunderhållets kostnad, såsom oljor, klorkalcium m. in.

Yttranden över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

i sin för sistförflutna budgetår avgivna berättelse berört vissa

med vägunderhållet sammanhängande spörsmål. Arbetsmarknadsstyrelsen

har anfört bl. a. följande.

Minskningen av anslaget till vägunderhållet har sålunda medfört ur arbetsmarknadssynpunkt

besvärande verkningar, vilka blivit särskilt märkbara

eftersom minskningen kommit samtidigt med ett minskat sysselsättningsbehov

i skogsbruket. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det angeläget, att

säsongvariationerna för inom vägväsendet sysselsatta icke bli alltför stora.

Om en jämnare sysselsättning icke kan åstadkommas utan anslagshöjning,

anser arbetsmarknadsstyrelsen, ur de synpunkter styrelsen har att företräda,

att en höjning i förhållande till innevarande budgetår av vägunderhållsanslaget

bör ske eller att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar gives

sådan storlek, att man genom dylika arbeten kan åstadkomma en säsongutjämning.

I övrigt får utskottet beträffande nämnda yttranden hänvisa till propositionen

(s. 18 och 19).

Departementschefen anför, att de för innevarande budgetår tillgängliga

medlen torde komma att vara helt förbrukade vid budgetårets utgång. Vid

avvägningen av vägväsendets utgiftsram för budgetåret 1950/51 hade en

ökning av medelsförbrukningen under anslagen till underhållskostnader

m. m. från ca 155 miljoner kronor under innevarande budgetår till omkring

159 miljoner kronor befunnits möjlig. Ökningen föll huvudsakligen på de

båda vägunderhållsanslagen och på anslaget till trafikräkningar. Under hänvisning

härtill har departementschefen tillstyrkt, att förevarande anslag för

nästa budgetår höjes till 149 miljoner kronor. Medelsförbrukningen under

budgetåret 1950/51 skulle därigenom kunna höjas något över medelsförbrukningsnivån

för budgetåren 1948/49 och 1949/50.

Med anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört angående säsongutjämningen

för den i vägunderhållet sysselsatta arbetskraften hänvisar

departementschefen till den ökade medelstilldelning till statliga vägbyggnadsarbeten,

som lian under följande punkter tillstyrkt och som borde vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

ägnad att i väsentlig mån minska de av arbetsmarknadsstyrelsen omförmälda

svårigheterna.

Utskottet. Vid utgången av innevarande budgetår beräknas de för vägunderhållet

hittills anvisade medlen vara helt förbrukade. För nästa budgetår

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att anslaget uppföres med

ett från 138 till 155 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt departementschefens

uppfattning bör anslagshöjningen stanna vid 149 miljoner kronor.

Därigenom skulle dock möjliggöras en viss utvidgning av underhållsverksamheten,

som för innevarande budgetår väntas draga en kostnad av 146,7 miljoner

kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, föreligga starka skäl för en förstärkning av

vägunderhållsanslaget. Till följd av de inskränkningar på förevarande område,

vilka måst vidtagas under krigsåren och tiden närmast därefter, har sålunda

den löpande skötseln av vägarna kommit att eftersättas i en utsträckning

som varit ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter. Såsom överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet framhållit, har läget härutinnan

i icke oväsentlig mån förbättrats på sistone, men alltjämt torde ett starkt behov

av en intensifiering av underhållsarbetena föreligga. Nödvändigheten av att

erforderliga medel finnas tillgängliga för mötande av de svårigheter som

kunna uppstå genom mera omfattande tjälskador på vägarna måste i detta

sammanhang även beaktas.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter kan det enligt utskottets

uppfattning synas tveksamt, huruvida den av departementschefen för nästa

budgetår äskade anslagsförstärkningen är tillräcklig. Då emellertid möjligheter

få anses föreligga att motverka följderna av en eventuellt uppkommande försämring

av läget genom att, såsom skett under tidigare budgetår, ytterligare

medel anvisas å tilläggsstat, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl

Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 149 (XX) 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

ll:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 10, s. 20 och 21), vilket — med hänsyn till storleken av den

reservation å anslaget som beräknas föreligga vid innevarande budgetårs

utgång — innebär minskad medelsanvisning med 300 000 kronor för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6".

12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t bar (punkt 11, s. 21—23)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

De tillgängliga medlen per den 1 juli 1949 å de fyra anslagen till nyanläggning

och ombyggnad av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar

samt den beräknade medelsförbrukningen under budgetåren 1949/50 och

1950/51 ävensom erforderliga anslag för sistnämnda budgetår under vart

och ett av anslagen uppgå enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till följande

belopp i miljoner kronor.

Nyanläggning av bygde- vägar ................

Nyanläggning av öde- bygdsvägar ............

Byggande av huvudvägar

Ombyggnad av bygde- och

ödebygdsvägar ........

Disponibla

medel

V? 1949

Medels-

förbrukning

1949/50

t, .. I Medels-

.Reservation ,w, , . .

SO/. 1950 '' torbrukninS

/0 1930 1950/51

Anslag

1950/51

10,7

3,7

22.5

12.6

8,2

3,7

11,2

11,4

2,5 7,5

3,0

11,3 10,5

1,2 i 9,2

5.0

3.0

0,1

8.0

Summa miljoner kronor

49,5 34,5

|

15,0 ; 30,2

16,1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sålunda för nästa budgetår hemställt

om ett anslag av 5 000 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar. Styrelsen

har i sammanhanget anfört följande.

De nu gällande femårsplanerna för byggande av huvudvägar omfatta perioden

1944—1948 och skola sålunda förnyas från och med år 1949. Fyraårsplanerna

för ombyggnad samt nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar

omfatta perioden 1946—1949. Dessa planer skuile ha förnyats vid årsskiftet

1947/48 men Kungl. Maj:t har — i regleringsbrevet för budgetåret 1948/49 -—

medgivit att förnyelsen av dessa planer finge uppskjutas till ingången av år

1949. På grund av den starkt begränsade byggnadsverksamheten under en

följd av år ha flerårsplanema i allmänhet icke kunnat genomföras. Då man

f. n. icke kan överblicka vare sig medelsanvisningar eller omfattningen av

byggnadstillstånd under de närmaste åren, anser styrelsen att det f. n. icke

finnes tillräckliga skäl att nu upprätta nya flerårsplaner. Förnyelsen bör enligt

styrelsens mening anstå till dess det allmänna läget blivit sådant, att en viss

stabilisering inträtt beträffande såväl medelsanvisning som arbetskrafttillgång

för vägyäsendet. Det torde sålunda tills vidare vara tillfyllest med att jämkningar

i planerna företagas i den omfattning, som kan anses erforderlig. I de

fall samtliga i flerårsplan ingående vägföretag redan blivit utförda synes injämkning

av nya företag i planen kunna ske efterhand som medel bli tillgängliga.

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning (s. 22).

Departementschefen har anfört följande.

Av vissa uppgifter, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat i annat

sammanhang, framgår att den av styrelsen till sammanlagt 34,5 miljoner kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1949/50 å de fyra anslagen till

nyanläggning och ombyggnad av vägar till alldeles övervägande delen hänför

sig till arbeten, för vilka byggnadstillstånd beviljats redan 1949 eller tidigare

och vilka till följd av bl. a. det förändrade arbetsmarknadsläget i skogsbygderna

nu kunna forceras. Även en ganska stor del av den medelsförbrukning

om ca 30 miljoner kronor, som styrelsen beräknat för budgetåret 1950/51, avser

arbeten med redan beviljade tillstånd. Den totala investeringsvolymen för

anslagsgruppen blir dock givetvis beroende av arbetsmarknads- och materialförsörjningslägets

fortsatta utveckling. En viss ökning av det statliga vägväsendets

tillståndskvot har medgivits för år 1950, och det förefaller därjämte

möjligt, att arbetsmarknadsläget kommer att ge anledning att, liksom under

år 1949, också i fortsättningen igångsätta en del vägbyggnadsarbeten med

byggnadstillstånd vid sidan av tillståndskvoten.

Även om jag vid upprättandet av den tidigare omförmälda investeringsplanen

för kommunikationsdepartementets ämbetsområde försiktigtvis utgått

från något lägre medelsförbrukningssiffror för här ifrågavarande anslag än de

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna, anser jag mig likväl icke böra

ifrågasätta någon reell minskning av de anslagsbelopp, som styrelsen begärt

för ändamålet. Skäl synas mig nämligen tala för att dessa anslag böra tillmätas

med en viss marginal för oförutsedda utvidgningar av byggnadsverksamheten.

•Jag tillstyrker alltså, att anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning

av ödebygdsvägar samt Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar i

enlighet med styrelsens förslag uppföras med resp. 5 000 000, 3 000 000 och

8 000 000 kronor. För anslaget till Byggande av huvudvägar har styrelsen med

hänsyn till storleken av förefintliga reservationsmedel å anslaget äskat allenast

"ett formellt belopp av 100 000 kronor. Detta synes dock lämpligen böra

begränsas till 100 kronor.

På av styrelsen anförda skäl bör — om riksdagen icke uttalar erinran däremot

— förnyelse av femårsplanerna för byggande av huvudvägar få uppskjutas

tills vidare.

I detta sammanhang torde få anmälas

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pålsson m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Östersund m. fl. (II: 26), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam

maren av herr Werner m. fl. (1:295) och den andra inom andra kammaren

av herr Hedlund i Rådom in. fl. (II: 362), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen

och dels uttala, att behovet av bygde- och ödebygdsvägar bör

fyllas genom nyanläggningar under en period av högst 10 år framåt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 24 och I: 295.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att de egentliga

vägbyggnadsanslagen, nämligen nyanläggningsanslagen för bygdevägar och

ödebygdsvägar samt anslagen för byggande av huvudvägar och för ombyggnad

av bygdevägar och ödebygdsvägar, för nästa budgetår anvisas med sam

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

manlagt 16,i miljoner kronor, vilket med hänsyn till de reservationsmedel

som väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår skulle möjliggöra

totala investeringsutgifter under denna anslagsgrupp å 30,2 miljoner kronor.

Under framhållande av att investeringsverksamhetens omfattning måste bliva

beroende av arbetsmarknads- och materialförsörjningslägets fortsatta utveckling,

har departementschefen ansett sig i sina beräkningar böra utgå från

något lägre medelsförbrukningssiffror för här ifrågavarande anslag än de avväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen angivna utan att dock ifrågasätta någon

reell minskning av de äskade anslagsbeloppen. Departementschefen har sålunda

tillstyrkt, att anslagen till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning

av ödebygdsvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar uppföras

med respektive 5, 3 och 8 miljoner kronor. Beträffande anslaget till

byggande av huvudvägar, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskats

med ett formellt belopp av 100 000 kronor, har departementschefen ansett,

att medelsanvisningen lämpligen bör begränsas till 100 kronor.

I de båda likalydande motionerna I: 24 och II: 26 har framställts yrkande

om en höjning av nyanläggningsanslaget för ödebygdsvägar till 4,5 miljoner

kronor. Vidare har i de likalydande motionerna 1:295 och 11:362 hemställts, att

riksdagen måtte dels för sist berörda ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 8 miljoner kronor och dels uttala, att behovet av bygde- och ödebygdsvägar

bör fyllas genom nyanläggningar under en period av högst 10 år framåt.

Utskottet har under punkten 9:o) tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att väganslagen

för nästa budgetår anvisas med ett sammanlagt belopp av i runt tal

301,7 miljoner kronor. Samtidigt har emellertid utskottet förordat, att inom

denna ram en viss omfördelning av de för olika ändamål äskade anslagsbeloppen

sker. I enlighet härmed skulle anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten

nedräknas med 2,5 miljoner kronor och vissa andra anslag, däribland nyanläggningsanslaget

för ödebygdsvägar, uppräknas i motsvarande mån. Vad sistnämnda

anslag närmast angår får utskottet erinra om att de för innevarande

budgetår tillgängliga medlen uppgå till 3,7 miljoner kronor, vilka väntas vara

helt förbrukade vid budgetårets utgång. Det för nästa budgetår äskade beloppet

av 3 miljoner kronor skulle sålunda icke möjliggöra investeringsutgifter

av ens denna i och för sig blygsamma omfattning och får under alla omständigheter

anses väl knappt tillmätt med hänsyn till föreliggande behov av förbättring

av kommunikationsförhållandena för de landsdelar som alltjämt sakna

vägförbindelser. Enligt vad utskottet under hand erfarit ha redan tendenser

förmärkts till en minskning av omslutningen av de arbeten som äro avsedda

att utföras genom anlitande av förenämnda anslag.

Av nu anförda skäl bör enligt utskottets mening anslaget till nyanläggningav

ödebygdsvägar för nästa budgetår anvisas med ett till 4 miljoner kronor förhöjt

belopp. Utskottet gör under nästa punkt hemställan härom. Därav följer

att utskottet icke kan tillstyrka de motionsvis framförda yrkandena om ytterligare

anslagsförhöjning. Ej heller finner sig utskottet med hänsyn till arbetsmarknadsläget

kunna biträda förslaget om att den period, under vilken behovet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

av bygde- och ödebygdsvägar avses skola tillgodoses genom nyanläggningar,

fixeras på i motionerna I: 295 och II: 362 angivet sätt. I detta sammanhang

får utskottet erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra

förorda, att förnyelsen av såväl femårsplanerna för byggande av huvudvägar

som fyraårsplanerna för ombyggnad samt nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar

tar anstå, till dess det allmänna läget blivit sådant att en viss

stabilisering inträtt i fråga om medelsanvisning och arbetskrafttillgång för

vägväsendet. Yad styrelsen härutinnan anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande övriga hithörande vägbyggnadsanslag tillstyrkes

av utskottet.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 295 och II: 362, i vad de avse förslag om

viss fixering av den period under vilken behovet av bygde- och

ödebygdsvägar skall tillgodoses genom nyanläggningar, icke må av

riksdagen bifallas.

13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 23 och

24) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har ett allenast formellt belopp av 100 kronor

uppförts å gällande riksstat. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg

emellertid en reservation å 3 700 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag till förevarande

ändamål å 3 000000 kronor för nästa budgetår, vilket förslag departementschefen

tillstyrkt.

I de likalydande motionerna I: 24 och II: 26 samt I: 295 och II: 362 har

yrkats, att ifrågavarande anslag skall uppföras med 4,5 respektive 8 miljoner

kronor (jfr föregående punkt).

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 12:o) anförts får

utskottet hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 24 och II: 26 samt I: 295 och II: 362, sistnämnda

motioner i vad de avse förevarande anslagsbelopp —

till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6‘.

14:o) Byggande av huvudvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t kar

(punkt 14, s. 24) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar och

ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor. Dessutom

förelåg vid utgången av budgetåret 1948/49 en reservation å 9 600 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 8 000 000

kronor för nästa budgetår till förevarande ändamål, vilket förslag departementschefen

tillstyrkt.

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 12:o) anförts

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 24 och

25) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I anledning av därom i Kungl. Maj:ts proposition 1944: 80 framlagt förslag

anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett

reservationsanslag av 15 000 000 kronor till Vissa vägbyggnadsarbeten. Ändamålet

med anslaget var närmast att genom igångsättande av mindre vägbyggnadsföretag

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi motverka den å spridda

orter fördelade arbetslöshet av mindre omfattning, som i dåvarande läge uppstått

eller befarades kunna uppkomma. Av anslaget återstodo vid utgången av

budgetåret 1948/49 ca 9 miljoner kronor. Med stöd delvis av vissa i 1949 års

statsverksproposition gjorda och av riksdagen godkända principuttalanden

om anslagets användning har detsamma under innevarande budgetår tagits i

anspråk för en hel del vägbyggnadsarbeten — förstärknings- och förbättringsarbeten

samt även större vägbyggnadsföretag — i syfte dels att avhjälpa vissa

säsongmässiga sysselsättningssvårigheter med avseende på vägväsendets arbe

tarpersonal och dels att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft inom

skogsbruket. Anslaget väntas på grund härav bli helt förbrukat eller i varje

fall helt disponerat under innevarande budgetår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1950:2 därom framlagda

förslag bär riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50

anvisat ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor till förevarande ändamål.

I sitt utlåtande den 18 oktober 1949 över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskanden rörande vägväsendet bar arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit, att å riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte anvisas ett anslag

av 15 000 000 kronor till förevarande ändamål för att återställa den arbetsmarknadsberedskap

av en synnerligen smidig och för sitt ändamål lämplig

form, som åstadkommits genom detta anslag.

På av arbetsmarknadsstyrelsen anförda skäl bar departementschefen förordat,

att ett anslag för ändamålet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Med hänsyn till ovissbeten om vilka anspråk på sysselsättning av arbetskraft

inom vägväsendet, som kunna föranledas av den fortsatta utvecklingen

på arbetsmarknaden, bar departementschefen icke ansett sig böra ifrågasätta

nagon minskning av det belopp av 15 000 000 kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit.

Eftersom ifrågavarande anslagsbelopp är avsett att användas för vägarbeten

av i stort sett samma slag och samma angelägenbetsgrad som de,

vilka utföras med anlitande av de ordinarie väganslagen, bör detsamma

enligt departementschefen avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sten m. fl. (I: 83)

och den andra inom andra kammaren av herr von Setli m. fl. (II: 102), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att anslagen under sjätte huvudtiteln

till vissa vägbyggnadsarbeten och förstärkning och förbättring av

vägar även måtte komma till användning för utförande av brobyggnadsarbeten,

där så kan anses lämpligt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 102.

Utskottet. Av i det föregående under punkten 9:o) anförda skäl anser sig

utskottet böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas

med ett belopp av 12,5 miljoner kronor.

I de båda likalydande motionerna I: 83 och II: 102 har föreslagits, att

riksdagen måtte uttala sig för att anslagen till vissa vägbyggnadsarbeten

samt till förstärkning och förbättring av vägar även måtte komma till användning

för utförande av bro byggnadsarbeten, där så kan anses lämpligt.

Beträffande förstnämnda anslag får utskottet framhålla, att enligt gällande

bestämmelser möjligheter redan nu få anses föreligga att disponera anslaget

jämväl för de av motionärerna angivna ändamålen. Någon ändring på denna

punkt torde icke vara ifrågasatt av Kungl. Maj:t. Utskottet finner det också

lämpligt att, i den män så visar sig erforderligt för tillgodoseende av det

med anslaget avsedda syftet, brobyggnadsarbeten i förekommande fall komma

till utförande genom ianspråktagande av här ifrågavarande medel. Däremot

synes det utskottet tveksamt, huruvida användningsområdet för förstiirknings2—6so

5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 6.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och förbättringsanslaget bör med hänsyn till andra aktuella behov ytterligare

vidgas. I detta sammanhang torde dock böra erinras om att anslaget redan

nu disponeras för att provisoriskt förstärka mindre broar och för att ersätta

broar med vägtrummor. Utskottet förutsätter, att så i lämplig omfattning

även i fortsättningen kommer att ske.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Vissa vägbyggnadsarbetcn för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 12 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 83 och II: 102 icke må föranleda nagou

riksdagens åtgärd.

17:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

16, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring

av vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 11600000 kronor. Dessutom förelåg vid utgången av budgetåret 1948/49

en reservation å 2 300 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 46 000 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens

förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 26 och 27).

överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha, under hänvisning

bl. a. till de svårartade tjälskador som uppkommo på vägnätet i Västernorrlands

län våren 1949, ansett sig böra livligt förorda en väsentlig ökning av

anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar.

Departementschefen har anfört följande.

I den upprättade investeringsplanen för kommunikationsdepartementets

ämbetsområde har utrymme befunnits föreligga för en ökning av investeringsvolymen

för förstärkning och förbättring av vägar under budgetaret 19o0/51

till 37 miljoner kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägbeläggningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17,

s. 27 och 28), som innebär ökad medelsanvisning för nästa budgetår med

5 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

19:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 28 och 29), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utdrag till städer och samhällen för tillhandahållande

av mark m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 29), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 200 000 kronor på grund av beslutade inkorporeringar och normal

utbyggnad inom städernas och samhällenas områden med därav följande utökning

av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 400 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

20, s. 30 32) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har ett allenast formellt belopp av 100 kronor

anvisats för innevarande budgetår. Den 1 juli 1949 förelåg däremot en reservation

av 20 600 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 12 000 000

kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens

förslag torde få hänvisas till propositionen (sid. 30 och 31).

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att ur arbetsmarknadssynpunkt inga

erinringar kunna göras mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatta

investeringarna under år 1950, som ligga till grund för an slagsäskandet.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med de allmänna riktlinjer för beräkningen av bidragsanslagen

till väginvesteringar, som angivits i den inledande översikten över väganslagen,

bör förevaraude anslag för budgetåret 1950/51 beräknas med utgångspunkt

från att bidragsmedel för byggnadsverksamheten under vart och ett av

kalenderåren 1950 och 1951 skola stå till förfogande i en omfattning som

ungefärligen motsvarar det på 1949 års realinvesteringar belöpande statsbidraget.

Därjämte förutsattes att vägbeläggningsanslaget i fortsättningen

icke tages i anspråk för bidrag till kommunala arbeten.

Några fullt säkra uppgifter om investeringsvolymens storlek under 1949

föreligga icke. Den bokföringsmässiga anslagsbelastningen ger i detta hänseende

ej någon ledning, eftersom bidragsutbetalningarna ofta ske ganska

lång tid efter det arbetena blivit utförda. En viss försiktighet synes därför

påkallad vid användningen av det föreliggande siffermaterialet såsom grund

för anslagsberäkningen.

Med ledning av de uppgifter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat i

sina petita synas statsbidragskostnaderna för 1949 års investeringar i det

kommunala väg- och gatunätet till den del de hänföra sig till fördelnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

planerna kunna beräknas till ca 6,5 miljoner kronor. Härtill komma bidragskostnaderna

för vissa förarbeten för vägbeläggningar m. m., överslagsvis

uppskattade till omkring 1 miljon kronor. Slutligen skola bär också mberäknas

de bidragskostnader om sammanlagt ungefär 2 miljoner kronor,

som under 1949 bestritts från anslaget till Vägbeläggningar. Den sammanlagda

bidragskostnaden för 1949 skulle alltså uppgå till 9 a 10 miljoner

Med denna utgångspunkt bör bidragstilldelningen för 1950 och 1951 beräknas

till sammanlagt ca 19 miljoner kronor. Härifrån skall vid anslagsberäkningen

dragas den odisponerade behållning a anslaget av ca 8,2 miljoner

kronor, som enligt vad väg- och vatten byggnadsstyrelsen uppgivit

väntas föreligga vid ingången av 1950. I enlighet härmed uppföres anslaget

med ett till 10 miljoner kronor avrundat belopp.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet liern11a
att

riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 21, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 4 600 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg dessutom

en reservation av 2 300 000 kronor.

Beträffande de utredningsuppdrag rörande den enskilda väghållningen,

som genom Kungl. Majrts beslut den 11 maj 1945 och den 10 maj 1946

lämnats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen, meddelar Kungl.

Maj:t, att den utredningsman, som tillkallats för att biträda styrelserna med

ifrågavarande uppdrag, framlagt ett preliminärt förslag rörande stödet åt

den enskilda väghållningen, vilket förslag för närvarande är föremål för

övervägande inom styrelserna. De upplysningar Kungl. Maj:t inhämtat om

ärendets fortsatta behandling ha synts giva vid handen att proposition i

ämnet icke kommer att kunna föreläggas 1950 års riksdag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 6 000 000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen har härvid

utgått från följande beräkningsgrunder.

Den bokföringsmässiga behållningen å anslaget per den 30 juni 1949

uppgick till i runt tal 2,3 miljoner kronor, varav cirka 0,2 miljon kronor

utgjorde hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation. Enligt från länsstyrelserna

inhämtade uppgifter erfordras för underhållsbidrag till 1940—1949 års vägar

i runt tal 5,2 miljoner kronor. Vidare inneligga hos länsstyrelserna ansökningar

för närmare 1 300 nya vägar, vilka beräknas kunna komma i fråga för

bidrag (1950 års vägar). För bestridande av underhållsbidrag inklusive bidrag

till iståndsättning för dessa vägar beräknas enligt länsstyrelserna ett belopp

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

av 1,8 miljoner kronor vara erforderligt. Enligt länsstyrelsernas uppgifter

skulle sålunda medelsbehovet kunna uppskattas till (5,2 + 1,8) 7,o miljoner

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär emellertid med hänsyn till de besparingar,

som erfarenhetsmässigt visat sig kunna uppstå å anslaget, räknat

med ett till 6,o miljoner kronor reducerat medelsbehov. Styrelsen har härvid

icke tagit hänsyn till de ändrade bidragsbestämmelser, vilka kunna föranledas

av resultatet av pågående utredning rörande samordning av gällande bidragsbestämmelser

m. m.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

anslagsberäkning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m. fl. (I: 208) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Rådom m. fl. (II: 272), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att bidrag för iståndsättningsarbetena i deras helhet på enskild väg i samband

med att vägen tilldelas underhållsbidrag för första gången skall utgå

enligt samma grunder som nu gälla för erhållande av bidrag för iståndsättning

av broar och färjor och ombyggnad av trummor å vägen och att medel

härför tas i anspråk från anslaget till bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nilclasson m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av herr

Bubbestad m. fl. (II: 364), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning syftande till sådan ändring

av bestämmelserna om bidrag till enskilda utfartsvägar, att möjlighet beredes

även en ensam väghållare att komma i åtnjutande av statsbidrag för

iordningställande och underhåll av enskild utfartsväg;

dels en inom andra kammaren av herr Andersson i Ryggestad m.fl. väckt

motion (II: 52), däri hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och skogsstyrelsen att styrelserna vid sina överväganden

angående förslag till åtgärder rörande den enskilda väghållningen jämväl

måtte till prövning upptaga frågan angående ändring av bestämmelserna

om statsbidrag till underhåll av enskilda vägar, så till vida att statsbidrag

till underhåll av enskilda vägar måtte utgå även om underhållet är övertaget

av kommun;

dels en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga in. fl. väckt

motion (II: 191), däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om skyndsam utredning angående statens övertagande av

underhåll och byggande av enskilda vägar på landsbygden efter de riktlinjer

som i motionen angivits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m.fl.. (1:210) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Hedlund i Rådom m. fl. (II: 271), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisa ett reservationsanslag av

7 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Sandberg m. fl- väckt motion

(II: 104), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till

underhåll av enskild väg må utgå med 75 procent av den kostnad, vartill

underhållet av vägen skiiligen må uppskattas, att i undantagsfall, där väghållningen

kan anses vara i särskilt hög grad betungande, det årliga bidraget

må bestämmas till 90 procent och att, då underhållsbidrag första

gången beviljas, bidrag kan medgivas för iståndsättning av bro eller färja

eller ombyggnad av trumma å vägen m. m. med högst 75 procent av den

beräknade kostnaden samt att till bidrag till underhåll av enskilda vägar

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 208, II: 364, II: 52, II: 191,1:210 och II: 104.

Utskottet. Enligt av länsstyrelserna lämnade uppgifter skulle medelsbehovet

i fråga om underhållsbidrag till enskilda vägar för nästa budgetår

kunna uppskattas till 7 miljoner kronor. Med hänsyn till de besparingar som

kunna komma att uppstå på anslaget har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett, att medelsanvisningen bör begränsas till 6 miljoner kronor.

Departementschefen har anslutit sig till denna ståndpunkt.

I vissa motioner ha framlagts förslag om ytterligare förstärkning av förevarande

anslag. Sålunda har hemställts, att anslaget måtte anvisas med 7 miljoner

kronor (de likalydande motionerna I: 210 och II: 271) respektive med

7,5 miljoner kronor (motionen II: 104). Såsom utskottet ovan under punkten

9:o) framhållit, är jämväl utskottet av den uppfattningen, att här ifrågavarande

anslag bör något höjas utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet. Utskottet

har därvid särskilt beaktat den inverkan som de stegrade underhållskostnaderna

kunna komma att få på frågan om statsbidragsmedlens storlek. I avvaktan

på närmare erfarenhet härutinnan har emellertid utskottet ansett, att

anslagsförstärkningen i nuvarande läge bör begränsas till 500 000 kronor.

I nyssnämnda motion II: 104 har jämväl ifrågasatts viss höjning av de

procentsatser som enligt gällande bestämmelser skola tillämpas vid beviljandet

av underhållsbidrag m. m. Vidare ha i detta sammanhang föreslagits sådana

författningsändringar som skulle möjliggöra, att statsbidrag utginge för samtliga

erforderliga iståndsättningsarbeten å enskild väg (de likalydande motionerna

1:208 och 11:272), varjämte framställts vissa yrkanden beträffande

frågan om ensam väghållares rätt att erhålla statsbidrag (de likalydande mo

tionerna I: 294 och II: 364) respektive frågan om kommuns möjligheter att

övertaga vägunderhållet utan minskning av eljest utgående statsbidrag (motionen

11:52). Vad motionärerna härutinnan anfört är enligt utskottets uppfattning

värt beaktande. Utskottet vill emellertid erinra om att samtliga de

av motionärerna aktualiserade spörsmålen upptagits till behandling vid den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

av departementschefen berörda utredningen, vars resultat f. n. är föremål för

prövning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen. Vid sådant

förhållande anser sig utskottet sakna anledning att tillstyrka motionerna.

Utskottet vill dock understryka angelägenheten av att det åt nyssnämnda båda

styrelser lämnade utredningsuppdraget fullföljes med största skyndsamhet, så

att därav föranledda förslag snarast kunna föreläggas riksdagen.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 191 framställda yrkandet om utredning

angående statens övertagande av underhåll och byggande av enskilda

vägar på landsbygden får utskottet inledningsvis erinra om att denna fråga

behandlats av såväl 1948 som 1949 års riksdagar, vilka båda avslagit de i ämnet

väckta motionerna. Hänsyn torde därvid särskilt ha tagits till de svåröverskådliga

konsekvenser av ekonomisk och organisatorisk natur som ett dylikt

övertagande skulle medföra. Utskottet kan icke finna, att sedan dess några

nya omständigheter tillkommit som skulle motivera ett ändrat ställningstagande

och får sålunda avstyrka motionen. Det synes i detta sammanhang

jämväl böra framhållas, att genom den omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser

som är att emotse förutsättningar torde skapas för en ytterligare

lättnad i de enskilda väghållarnas tunga.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 210 och II: 271 samt II: 104, sistnämnda motion i

vad avser förevarande anslagsbelopp — till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar in. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 208 och H: 272, I: 294 och II: 364 samt

II: 52 och II: 104, sistnämnda motion i vad avser förslag till

ändring av gällande statsbidragsbestämmelser, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 191 icke må bifallas av riksdagen.

23:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

22, s. 33—35) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo in. fl. (I: 209) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Rådom m. fl. (11:273), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

byggande av enskilda vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl.

väckt motion (II: 137), däri hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

av Kungl. Maj :ts förslag rörande bidrag till byggande av enskilda vägar

höja det föreslagna reservationsanslaget med 500 000 kronor till 3 500 000 kronor

för att såmedelst bättre tillgodose anslagsbehovet i de båda nordligaste

länen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna I: 209 och II: 137.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg dessutom en reservation av

9 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 3 000 000

kronor för nästa budgetår. Styrelsen har härvid framhållit att medelsbehovet

för budgetåret 1950/51 är beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vid sina anslagsberäkningar har styrelsen också utgått från att byggnadstillstånd

i större omfattning än hittills skola kunna meddelas under åren

1950 och 1951.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i fråga om byggandet av enskilda vägar fram - hållit, att styrelsen — i syfte att motverka arbetslöshet till följd av nedgång

i sysselsättningsbehovet i skogsbruket — särskilt under hösten 1949

meddelat byggnadstillstånd till enskilda vägar för tillhopa ca 1,2 miljoner

kronor utöver byggnadstillståndskvoten. Sammanlagt har under år 1949 av

liknande skäl meddelats byggnadstillstånd till enskilda vägar för 2,i miljoner

kronor utöver den för dylika arbeten gällande kvoten 3,o miljoner

kronor. Till samtliga dessa företag har statsbidrag funnits reserverat hos

länsstyrelserna. Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat beräknas

större delen av det anslag å 3,o miljoner kronor, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskat till bidrag till byggande av enskilda vägar, komma

att tagas i anspråk för fortsättningsbidrag eller slutbidrag till vägföretag,

som påbörjats. Uppskattningsvis skulle ca 1,2 miljoner kronor kunna

disponeras för nya företag. Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett det önskvärt

att möjligheter finnas att igångsätta enskilda vägföretag vid en sådan

arbetsmarknadssituation som den nu rådande och har därför tillstyrkt vägoéh

vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Departementschefen har anfört följande.

Investeringarna i enskilda vägbyggnadsföretag med statsbidrag beräknas

för kalenderåren 1947—1949 ha uppgått till genomsnittligt 6 miljoner kronor

per år, motsvarande en årlig statsbidragskostnad av omkring 3,6 miljoner

kronor. Nettoutgifterna å anslaget för budgetåren 1946/47—1948/49 ha emellertid

begränsat sig till resp. 1,8, 2,6 och 3,4 miljoner kronor. Detta tyder på

att det förekommer en viss eftersläpning i bidragsutbetalningen för utförda

arbeten. Någon mera exakt siffra för storleken av denna eftersläpning har

icke stått att erhålla. En överslagsberäkning synes emellertid ge vid handen,

att den vid utgången av budgetåret 1948/49 redovisade behållningen å anslaget

av 9,o miljoner kronor sannolikt till minst 1,6 miljoner kronor motsvarar

statsbidrag å redan gjorda investeringar. Av reservationen skulle

alltså återstå högst 7,6 miljoner kronor för finansiering av ytterligare arbeten.

Den period, för vilken bidragsmedel nu skall beräknas, avser tiden fram

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

«

till den 1 januari 1952. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för denna

period räknat med ett behov av nya anslagsmedel om 3 miljoner kronor.

Inklusive det nyss nämnda reservationsbeloppet av 7,6 miljoner kronor skulle

härvid för investeringar under tiden V? 1949—S1/i2 1951 stå till förfogande

ett sammanlagt bidragsbelopp av ca 10,5 miljoner kronor, motsvarande en

investering av totalt 17,5 miljoner kronor eller genomsnittligt för år räknat

(y 5&) ^ m^j°ner kronor. De statsbidrag, som beviljas för 1951, torde emellertid

endast delvis komma att resultera i investeringar under detta år. Med

hänsyn å ena sidan till denna omständighet och å andra sidan till vad arbetsmarknadsstyrelsen

anfört om de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna

för utförande av enskilda vägföretag anser jag mig böra i enlighet med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag tillstyrka, att anslaget för budgetåret

1950/51 uppföres med 3 000 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag bär

Kungl. Maj:t hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas

med 3 miljoner kronor. Häremot ha erinringar framställts i vissa motioner.

Sålunda har i de båda likalydande motionerna I: 209 och II: 273 yrkats på

en höjning av anslaget till 6 miljoner kronor, medan i motionen II: 137

föreslagits en medelsanvisning av 3,5 miljoner kronor.

Enligt vad utskottet under hand erfarit, ha förhållandena på förevarande

område undergått viss förändring sedan tidpunkten för avlämnandet av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens petita. Sålunda har bland annat generellt

byggnadstillstånd medgivits för byggande av enskilda utfartsvägar, till vilka

statsbidrag lämnas. Vidare må nämnas, att enligt av styrelsen lämnade

uppgifter numera ett ytterligare bidragsbehov på i runt tal 1 miljon kronor

väntas uppkomma i fråga om vägföretag för vilka bidrag redan beviljats.

Anledningen härtill är dels att vissa tidigare icke förutsedda kostnadsökningar

inträffat, dels att förhöjt statsbidrag ansetts böra utgå i större omfattning

än man haft anledning räkna med, dels ock att eu de! brobyggnadsföretag

måst forceras. För täckande av detta medelsbehov finnas hos Kungl.

Maj:t reserverade bidragsmedel till ett belopp av 300 000 kronor. Återstoden,

eller 700 000 kronor, får sålunda balanseras över till nästa budgetår. De på

detta budgetår belöpande särskilda kostnadsökningarna kunna uppskattas

till 500 000 kronor. Vidare erfordras till fortsättnings- och slutbidrag 1,3

miljoner kronor. Det för nästa budgetår äskade anslaget skulle sålunda redan

vara disponerat för ett belopp av (0,7 + 0,5 + 1,3) 2,5 miljoner kronor, varför

allenast 509 000 kronor skulle återstå för bidrag till nya företag. I likhet

med motionärerna anser därför utskottet en anslagsförstärkning vara erforderlig.

Enligt utskottets mening bör förstärkningen bestämmas till 1 miljon

kronor och anslaget sålunda för nästa budgetår anvisas med 4 miljoner

kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa.

att riksdagen må -— i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 209 och II: 273 samt II: 137 — till Bidrag

till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

*

24:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t bär (punkt 24, s. 36—38) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1947/48 15 000 000

kronor och för budgetåret 1948/49 100 000 kronor. På grund av betydande

reservationer har ett allenast formellt belopp av 100 kronor anvisats för

innevarande budgetår. Vid utgången av budgetåret 1948/49 fanns sålunda

en reservation av 26 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 10 000 000 kronor enligt följande beräkning, vilken

grundar sig bland annat på antagande om vissa ökningar för 1950 och 1951

av byggnadskvoten för statliga brobyggnader.

1948/49

1949/60

1950/51

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Anslag....................................

0,i

—

10,0

Medelsförbrukning......................

6,8

19,6

16,5

Reservation vid budgetårets utgång ..

26,o

6,5

—

Styrelsen har även hemställt, att ett begynnelseanslag av 1 000 000 kronor

anvisas för byggande av en hängfärja över Göta älv vid Jordfallet. Den

beräknade kostnaden för företaget uppgår till 2 300 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens industrikommission (s. 36 och 37).

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår anvisas

med 10 000 000 kronor. Den starka stegring av medelsförbrukningen, som

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutses för innevarande budgetår, avser,

enligt departementschefen, till alldeles övervägande delen företag, för vilka

byggnadstillstånd beviljats redan 1949 eller tidigare. 1950 års byggnadskvot

för brobyggnadsverksamheten har beräknats till sådant belopp, att den i

stort sett täcker den av styrelsen angivna investeringsvolymen för budgetåret

1950/51 till den del densamma icke motsvaras av redan tidigare lämnade

tillstånd. Aven om en viss eftersläpning i brobyggnadsverksamheten

ändock kan tänkas uppkomma, har departementschefen likväl icke ansett sig

böra föreslå någon minskning av det av styrelsen begärda anslagsbeloppet.

Med hänsyn till omfattningen av redan förut beslutade men ännu ej förverkligade

investeringar i vägväsendet har departementschefen icke ansett

sig nu kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om anvisande

av anslag till hängfärja vid Jordfallet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näslund (I: 211) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström

in. fl. (II: 274), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1950/51

till Byggande av broar anvisa 15 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

av lierrar Niklasson och Herbert Hermansson (I: 292) och den andra inom

andra kammaren av herrar Carlsson i Bakeröd och Staxäng (II: 363), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret

1950/51 av under VI:te huvudtiteln upptaget anslag för byggande av broar

disponera ett belopp av 1 000 000 kronor för igångsättande av anläggningen

av en hängfärja vid Jordfallet i Göteborgs och Bohus län i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 274 och I: 292.

Utskottet. Vid utgången av innevarande budgetår väntas å anslaget till

statliga brobyggnadsarbeten föreligga en reservation av 6,5 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en

ytterligare anslagsanvisning av 10 miljoner kronor, vilket skulle möjliggöra

en total investeringsverksamhet av 16,5 miljoner kronor. Förslaget har tillstyrkts

av departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår därjämte,

att 1950 års byggnadskvot för brobyggnadsverksamheten beräknats till

sådant belopp, att den i stort sett täcker den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivna investeringsvolymen för budgetåret 1950/51 till den del densamma

icke motsvaras av redan tidigare lämnade tillstånd.

I motionerna I: 211 och II: 274 har framställts yrkande om en höjning av

anslaget till 15 miljoner kronor. Såsom motiv härför ha motionärerna framför

allt hänvisat till de stora behov som föreligga på förevarande område.

För egen del finner utskottet uppenbart, att en ökning av brobyggnadsverksamheten

bör ske i största möjliga utsträckning. Härvid torde icke minst

böra beaktas, att de tyngre fordonsenheterna under senare år alltmer vuxit i

antal, vilket medfört stegrade krav på broarnas bärighet och allmänna konstruktion

i övrigt. Vissa tekniska omständigheter göra det emellertid icke

möjligt att med nuvarande resurser utvidga verksamheten utöver en viss gräns.

För varje enskilt företag erfordras sålunda en omsorgsfull och ofta tidsödande

projektering, varjämte hänsyn måste tagas till rådande tillgång på såväl arbetsmaskiner

som yrkeskunnig personal. Såvitt utskottet kunnat finna har det av

Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslaget avvägts under beaktande av

här antydda förhållanden, varför en utökad medelsanvisning icke skulle komma

att medföra någon reell stegring av brobyggnadsarbetena. På grund av dessa

arbetens speciella karaktär torde det även vara av stor betydelse, att anslagsbeloppet

i fortsättningen hålles vid en någorlunda jämn nivå och endast successivt

utökas. Av nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall

till motionerna I: 211 och II: 274.

Beträffande det i do båda likalydande motionerna I: 292 och II: 363 framställda

yrkandet, att av förevarande anslag skulle få disponeras ett belopp av

1 miljon kronor för byggnadsarbeten för anläggning av en hängfärja över

Göta älv vid Jordfallet, vill utskottet först erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

i ärendet gjorda framställning avser anvisande av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ett särskilt anslag för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av redan

beslutade men ännu ej förverkligade investeringar i vägväsendet har emellertid

departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag. Såvitt

utskottet vid sin prövning av ärendet kunnat finna, måste den nuvarande

färjleden vid Jordfallet ur flera synpunkter betecknas såsom i hög grad otillfredsställande,

varför behov synes föreligga av en snar lösning av frågan.

Enligt utskottets mening får emellertid icke bortses från att den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna hängfärjan innebär en teknisk konstruktion,

som åtminstone i vårt land ännu är helt oprövad. För projektet föreligga

dessutom alternativa förslag. Det kan även synas tveksamt, huruvida nuvarande

överfartsställe över älven utgör den lämpligaste platsen att förlägga

en mera permanent förbindelseled. Att enbart på grundval av de i nyssnämnda

motioner lämnade uppgifterna taga ställning till förevarande projekt finner

utskottet därför icke möjligt. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan göres

till föremål för förnyad prövning från Kungl. Maj:ts sida och att det förslag

som därav må föranledas förelägges riksdagen, så snart förhållandena medgiva.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må -—- med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 211 och II: 274 — till Byggande

av broar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I; 292 och II: 363 icke må bifallas av riksdagen.

25:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 38)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

26:o) Underhåll av ersättningsbromateriel m, m. Kungl. Maj it har (punkt

26, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Underhåll av ersättningsbromateriel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under rubriken Re p arati on sb er e dskap vid väg- och vattenbyggnadsväséndet

har, senast å riksstaten för budgetåret 1943/44, anslag anvisats för anskaffning

av ersättningsbromateriel och förrådsbyggnader för denna materiel.

De sålunda anvisade medlen, vilka uppgå till sammanlagt 4,6 miljoner kronor,

beräknas komma att helt tagas i anspråk för sitt ändamål och materielanskaffningen

är avsedd att vara slutförd under innevarande budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att ett reservationsanslag

av 50 000 kronor för underhåll av förenämnda materiel och byggnader anvisas

för budgetåret 1950/51.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

Departementschef en bär tillstyrkt att ett anslag å 50 0C0 kronor för nästa

budgetår anvisas till förevarande ändamål. Departementschefen erinrar,

att ersättningsbromaterielen anskaffats främst i försvarsberedskapssyfte men

att densamma även fyller en uppgift som reservförråd under fredsförhållanden.

Med hänsyn därtill och under hänvisning till den allmänna redogörelse

för försvarsberedskapskostnadernas bokföringsmässiga behandling inom kommunikationsdepartementets

ämbetsområde, som lämnats i årets statsverksproposition

under kapitalbudgeten (Bil. 26, punkt 2) har departementschefen

— i motsats till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt — ansett

sig böra föreslå, att anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Underhåll av ersättningsbromateriel m.m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. 1 enlighet

med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 27, s. 39 och 40) och under erinran,

att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 40 och 41), som innebär

minskad medelsanvisning för nästa budgetår med 55 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

29:o) Trafikräkningar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 41) föreslagit riksdagen

att till Trafikräkningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist m. fl.

(I: 293) och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 361), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen I: 293.

På förslag därom i 1947 års statsverksproposition (Yl ht s. 94) anvisade

riksdagen å riksstaten för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 1,2

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

miljoner kronor för ntförande under år 1947 av en hela landet omfattande

allmän trafikräkning. Den planerade räkningen kom emellertid icke till stånd

på grund av det försämrade läget på arbetsmarknaden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar hemställt att till förevarande ändamål

måtte anvisas 200 000 kronor för nästa budgetår.

Förhållandena torde, anför styrelsen, numera ha förändrats så att brist

på arbetskraft icke längre synes utgöra hinder för att utföra räkningen. Då

behovet av densamma icke blott kvarstår utan har ytterligare förstärkts,

anser styrelsen att den planerade allmänna trafikräkningen bör komma till

utförande under år 1950.

Av det ursprungliga anslagsbeloppet har styrelsen genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1947 resp. den 10 september 1948 bemyndigats taga i

anspråk dels högst 75 000 kronor för vissa smärre trafikräkningar, dels ytterligare

40 000 kronor för trafikräkningar i samband med utredning om säkerhetsanordningar

vid vissa järnvägskorsningar. Med hänsyn härtill och till

den allmänna kostnadsökning som inträtt, sedan styrelsen verkställde kostnadsberäkningen

år 1947, kan det ytterligare behovet av medel för den allmänna

trafikräkningens genomförande enligt styrelsen uppskattas till 200 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Någon allmän trafikräkning har icke skett i landet sedan 1936. En förnyad

sådan undersökning synes starkt påkallad för att skapa aktuellt underlag

för såväl väg- och samhällsplaneringen som trafiksäkerhetsarbetet. Med

hänsyn härtill bör i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

ett tilläggsanslag av 200 000 kronor anvisas å riksstaten för budgetåret

1950/51 för att möjliggöra att, om förhållandena i övrigt det medgiva, utföra

trafikräkningen under år 1950.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att, med hänsyn till behovet

av aktuellt underlag för såväl väg- och samhällsplaneringen som trafiksäkerhetsarbetet,

en ny allmän trafikräkning bör komma till utförande under

år 1950. Av nu angivna skäl kan utskottet icke tillstyrka det motionsvis

framförda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

gjorda framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 293 och II: 361 — till Trafikräkningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 200000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

30:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 41 och 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedélsfond

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

31:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kung],

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 42), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledmndersökning

ar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

32:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 32, s. 42 och 43), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

33:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 43 och 44)

föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Spetz (1:46) och

den andra inom andra kammaren av herrar Utbult och Svensson i Ljungskile

(II: 54), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till statliga farledsarbeten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 54.

Till bestridande av kostnaderna för sådana farledsarbeten, vilka helt böra

bekostas av staten, har enligt beslut av 1949 års riksdag ett särskilt anslag

för ändamålet upptagits i riksstaten. För budgetåret 1949/50 ha anvisats

50 000 kronor; härtill kommer ett till samma anslag överfört belopp av

50 000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av reservationen

å det tidigare anslaget till utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder avsatts för att disponeras för farledsändamål i

skärgårdarna. A anslaget för innevarande budgetår disponibelt belopp utgör

sålunda 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 100000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen framhåller, att

1944 års hamnutredning i sitt betänkande (SOU 1949: 21, kap. XVI) redogjort

för de allmänna riktlinjer, som enligt utredningens mening böra vara

bestämmande i vad avser statens uppgift och ansvar i fråga om skilda

kategorier av allmänna farleder, ävensom framlagt förslag rörande närmast

aktuella spörsmål i detta sammanhang. I allmänhet förutsätta förslagen

närmare undersökningar, innan ifrågasatta projekt kunna utarbetas och

genomföras. Innan principiellt avgörande träffats med hänsyn till av hamnutredningen

väckta förslag och en på grundval därav baserad plan uppgjorts,

saknas enligt styrelsen underlag för ett bedömande av det medelsbehov,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

som kan bli aktuellt för förevarande ändamål. I fråga om större arbeten

kunde det under nästa budgetår dock knappast bli fråga om annat än förberedande

åtgärder.

Till reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen borde, anför styrelsen,

i likhet med för innevarande budgetår erforderliga medel anvisas

under särskild anslagstitel.

Departementschefp.n har anfört följande.

Genom beslut den 12 augusti 1949 har Kungl. Maj:t från förevarande

anslag anvisat ett belopp av 20 000 kronor för upprättande av förslag till

förbättring av farlederna till Luleå.

Då anslaget enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knappast kommer

att tagas i anspråk för några större arbeten under nästa budgetår, anser

jag att detsamma bör kunna uppföras med oförändrat belopp av 50000

kronor.

Utskottet. Sedan 1949 års riksdag bifallit väckta motioner om utredning

angående förbättring av inomskärsfarleden i Bohuslän, har Kungl. Maj:t

genom beslut den 10 juni 1949 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att verkställa sådan utredning och framlägga de förslag densamma

kunde föranleda. Under erinran härom ha i de båda likalydande motionerna

1:46 och 11:54 föreslagits, att redan för nästa budgetår anvisas medel

för påbörjande av en första etapp av det ifrågavarande projektet, avseende

förbättring av farleden genom Hamburgsund. Detta företag, vilket tidigare

gjorts till föremål för särskild utredning, har kostnadsberäknats till närmare

1 miljon kronor enligt 1947 års prisnivå.

Enligt vad utskottet under hand erfarit, kunna av rent tekniska skäl de

nyssberörda förbättringsarbetena i gynnsammaste fall påbörjas under april

månad nästa år. Även om beslut fattades härom, skulle emellertid på grund

av arbetsföretagets speciella natur den av motionärerna föreslagna anslagsförstärkningen

— 150 000 kronor — icke förslå för att bestrida uppkommande

kostnader. Man torde därjämte få räkna med att finansieringsfrågan

underställes riksdagens prövning, innan arbetena igångsättas, varför ett påbörjande

av det nu närmast aktuella projektet näppeligen kan ske under

nästa budgetår.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter har utskottet icke funnit anledning

att frångå Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag.

Utskottet förutsätter emellertid, att det åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnade utredningsuppdraget fullföljes i snabbast möjliga takt och att arbetet

därmed bedrives på sådant sätt, att statsmakterna i förekommande

fall lmnna successivt taga ställning till olika aktuella delföretag utan att

behöva avvakta utredningsresultatet i dess helhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:46 och II: 54 — till Statliga

farledsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

34:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 44 och

45) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hällgren (I: 296) och

den andra inom andra kammaren av herr Utbult m. fl. (II: 397), i vilka hemställts,

att riksdagen matte besluta att till byggande av fiskehamnar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 296.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

anslag av 1 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en

reservation av 2 576 000 kronor.

Genom beslut den 17 juni 1948 förordnade Kungl. Maj:t, att 1944 års

fiskehamnsutrednings betänkande jämte däröver avgivna remissyttranden

skulle — under beaktande av vad till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 5 mars 1948 samt i statsutskottets utlåtanden nr 111/1948

anförts — tjäna till ledning vid den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar.

Fiskehamnsutredningens förslag innefattade en femårsplan, avseende budgetåren

1948/53, för vilkens genomförande förutsattes en medelsanvisning av

sammanlagt 27 miljoner kronor. I detta belopp hade utredningen inberäknat

för budgetåret 1947/48 till fiskehamnar anvisade anslag av tillhopa 1,5 miljoner

kronor, som förutsatts disponeras för i femårsplanen upptagna arbeten.

Återstoden, 25,5 miljoner kronor, skulle enligt femårsplanen fördelas med

3,9 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 och med 5,4 miljoner kronor för

vart och ett av följande fyra budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att den begränsning av investeringsverksamheten,

som befunnits nödvändig, medfört en väsentligt nedsatt

byggnadstakt i förhållande till vad som avsetts enligt föreliggande femårsplan.

Tyvärr syntes förutsättningar ännu saknas för en eljest önskvärd

utjämning av den betydande eftersläpning i fiskehamnsbyggandet, som härigenom

uppstått. "Vid sådant förhållande har styrelsen hemställt, att ifrågavarande

anslag för budgetåret 1950/51 upptages med oförändrat belopp av

1 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

På förevarande anslag fanns den 1 november 1949 en behållning av 3387 000

kronor, varav cirka 1 300 000 kronor ännu icke tagits i anspråk för bidragstilldelning.

Den disponerade delen av nämnda behållning motsvarades helt

av arbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats eller vilka icke kräva särskilda

tillstånd. Aven huvudparten av de odisponerade medlen beräknas

komma att under budgetårets lopp bli fördelade på sådana arbeten. Med

hänsyn härtill torde i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

nya anslagsmedel till ett belopp av 1 000 000 kronor böra anvisas för

nästa budgetår.

3—6so 50 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 6.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Enligt ett av 1944 års fiskeliamnsutredning framlagt förslag,

vilket i princip förutsatts skola tjäna till ledning vid den fortsatta utbyggnaden

av fiskehamnar, skulle till nu berörda ändamål för budgetåren

1948/53 anvisas sammanlagt 25,5 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor

för budgetåret 1948/49 och 5,4 miljoner kronor för vart och ett av följande

fyra budgetår. På grund av den inskränkning av investeringsverksamheten

som måst vidtagas under senare år har emellertid detta program hittills icke

kunnat genomföras i avsedd omfattning. Härtill kommer att den fiskeritekniska

utvecklingen föranlett en icke obetydlig övergång till större båttyper,

varför kraven på hamnarnas kapacitet numera ytterligare ökat. Uppenbart

torde sålunda vara att stora, ännu icke tillgodosedda behov föreligga

på förevarande område.

Det motionsvis framförda yrkandet om en förstärkning av anslaget till

byggande av fiskehamnar finner därför utskottet i och för sig behjärtansvärt.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, synas dock förutsättningar

ännu saknas för en eljest önskvärd utjämning av den betydande

eftersläpning i fiskehamnsbyggandet som genom investeringsbegränsningen

uppstått. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i nuvarande läge böra

tillstyrka Kungl. Majits förslag. Utskottet vill emellertid samtidigt understryka

angelägenheten av att det av fiskehamnsutredningen framlagda principprogrammet

förverkligas, så snart förhållandena medgiva.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 296 och II: 397 -—- till Byggande

av fiskehamnar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

35:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 45), vilket innebär ökad medelsanvisning

för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

36:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Hällgren och

Karl Andersson (I: 212) och den andra inom andra kammaren av herr Levin

(II: 270), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1950/51

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 35

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 212.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 100 000 kronor.

Med hänsyn till alltjämt rådande bristläge på arbetsmarknaden har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig tills vidare icke böra hemställa om

någon höjning av anslaget för nästa budgetår.

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår anvisas

med oförändrat belopp.

Utskottet. Med förevarande anslag, som första gången uppfördes på riksstaten

för budgetåret 1935/36, har avsetts att genom en form av kollektiv

restitution disponera motorbåtstrafikens andel i bensinskattemedlen för ändamal,

som tjäna den mindre sjöfartens och motorbåtstrafikens intressen.

Såsom framgår av den i de båda likalydande motionerna I: 212 och II: 270

lämnade redogörelsen, har det med anslaget sålunda avsedda syftet dock

icke kunnat tillgodoses under senare år. Den främsta anledningen härtill

är givetvis hittills radande förhållanden på arbets- och byggnadsmarknaden.

På grund av de inskränkningar i investeringsverksamheten som därigenom

måst vidtagas har, trots minskning av anvisade medel, vid utgången av sistförflutna

budgetår en reservation å anslaget av i runt tal 945 000 kronor

uppkommit. Av detta belopp voro dock i runt tal 335 000 kronor disponerade

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive av vederbörande vägförvaltningar

för olika byggnadsföretag, varför de hos Kungl. Maj:t ofördelade

medlen uppgingo till cirka 610 000 kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, torde förutsättningar för närvarande saknas

för en i varje fall mera omfattande utvidgning av de arbeten som äro avsedda

att utföras med anlitande av förevarande anslag. Kågot behov synes

därför icke föreligga för anvisande av ytterligare medel utöver dem som vid

bifall till Ivungl. Maj:ts nu framlagda förslag komma att finnas tillgängliga

vid ingången av nästa budgetår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande om förstärkning av förevarande

anslag. Den av motionärerna i detta sammanhang aktualiserade principfrågan

finner dock utskottet värd allt beaktande. Utskottet förutsätter därför

att, i den mån arbetsmarknadsläget förbättras, de synpunkter som lågo till

grund för statsmakternas vid 1935 års riksdag fattade beslut att för nu

berörda ändamål anvisa särskilt anslag skola successivt kunna tillgodoses.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 212 och II: 270 — till Didrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för

budgetaret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 46), som avser fortsatt medelsanvisning

för fullföljandet av en av riksdagen godkänd plan för ifrågavarande arbetens

utförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

600000 kronor.

38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t bär (punkt 38, s. 46—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m. fl. (I: 207) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Rådom m. fl. (II: 282), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Persson i Landafors och

Hagberg i Luleå väckt motion (II: 103), däri hemställts, att riksdagen måtte

till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 207 och II: 103.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 9 000000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en reservation

av 12 513 500 kronor.

Genom beslut den 6 maj 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att av det för budgetåret 1949/50 anvisade anslaget disponera

dels 6 000 000 kronor att användas för ändamål, som avses i 1949 års

statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, punkt 34, dels ock 3 000 000 kronor

att med beaktande av vad i statsutskottets utlåtande 1949: 72 anförts och efter

samråd med arbetsmarknadsstyrelsen användas för ändamål, som avses i propositionen

1949: 78. Detta beslut innebär, att det förstnämnda beloppet skall

avses för den ordinarie bidragsverksamheten och det återstående beloppet för

bidrag till vatten- och avloppsanläggningar vid järnbruksorter eller andra ur

produktions- och exportsynpunkt viktiga orter. Kungl. Maj:t har samtidigt

förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

meddela beslut om huruvida sistnämnda anslagsdel må utnyttjas

jämväl för andra anläggningsföretag än sådana i propositionen 1949:78

åsyftade.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för budgetåret

1950/51 uppföres med 10 000 000 kronor samt att styrelsen måtte bemyndigas

att under nämnda budgetår därutöver bevilja bidrag med ett sammanlagt

ytterligare bidragsbelopp av 10 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Styrelsens anslagsberäkning innebär sammanfattningsvis följande.

Den 1 juli 1949 förelågo av styrelsen meddelade tillstånd att påbörja arbete

innan statsbidragsfrågan avgjorts för vatten- och avloppsanläggningar, representerande

en sammanlagd kostnad av 49,4 miljoner kronor. För dessa anläggningar

ha också byggnadstillstånd beviljats. Under vart och ett av budgetåren

1949/50 och 1950/51 beräknas byggnadstillstånd komma att meddelas

för ytterligare bidragsanläggningar om 20 miljoner kronor. Intill

den 1 juli 1951 skulle alltså bidragsbeviljande kunna bli aktuellt för

anläggningar om sammanlagt ca 90 miljoner kronor. Bidragsprocenten beräknas

till genomsnittligt 50 och bidragsbehovet skulle alltså uppgå till ca 45

miljoner kronor. Vid ingången av budgetåret 1949/50 förelågo odisponerade

bidragsmedel om tillhopa 17,3 miljoner kronor, därav 9 miljoner kronor i nya

anslagsmedel. I enlighet härmed skulle för budgetåret 1950/51 egentligen

behöva anvisas ett anslag av i runt tal (45 — 17) 28 miljoner kronor. Eftersom

utbetalningen av beviljade bidrag i regel icke sker samtidigt med bidragsbesluten

utan först i den mån arbetena bliva utförda, skulle emellertid bidragsanslaget

för budgetåret 1950/51 kunna begränsas till 10 miljoner kronor under

förutsättning att styrelsen får bemyndigande att under budgetåret meddela

bidragsbeslut för ytterligare ett visst belopp. Detta belopp, som rätteligen

borde vara 18 miljoner kronor, anses dock kunna begränsas till 10 miljoner

kronor. Styrelsen har som skäl härför anfört, att man under en övergångstid

skulle kunna i begränsad utsträckning bibehålla systemet med att bevilja förhandstillstånd

till påbörjande av arbetet och därvid alltså uppskjuta bidrags - beviljandet.

Yttranden över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Itiksräkenskapsverket har bland annat yttrat följande.

Anordningen med särskilda vid sidan av riksstaten lämnade utgiftsbemyndiganden,

vilka täckas med anslag å driftbudgeten först i den mån utnyttjandet

av bemyndigandena föranleder utbetalningar, tillämpas för närvarande

av särskilda skäl beträffande vissa anslag till materielanskaffning under fjärde

huvudtiteln. Itiksräkenskapsverket kan för sin del icke tillstyrka eu utsträckt

tijlämpning av denna anordning med hänsyn till de svårigheter att överblicka

och kontrollera den reella budgetutvecklingen, som anordningen för med sig.

I det nu aktuella fallet äro skälen för en avvikelse från allmänt vedertagna

principer icke heller så starka som beträffande nyss angivna till fjärde huvud

titeln hänförliga anslag.

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Vad först angår det av styrelsen ifrågasatta bemyndigandet att bevilja

bidrag till visst belopp utöver den givna anslagsramen ställde sig statsmakterna

redan förra året avvisande till ett liknande förslag från styrelsens

sida avseende innevarande budgetår. På av riksräkenskapsverket anförda

skäl anser jag mig fortfarande böra avstyrka (in sådan anordning.

Vid beräkningen av det bidragsbehov, för vilket anslagstilldelning skulle

kunna komma i fråga för budgetåret 1950/51, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beträffande bidragens procentuella storlek och bidragssystemets

omfattning utgått ifrån nu tillämpade principer i detta hänseende samt i

fråga om investeringsvolymen för bidragsberiittigade anläggningar ifrån an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

38

taganden, mot vilka vederbörande remissmyndigheter icke haft något att

erinra. Aven om en höjning av anslaget till 28 miljoner kronor på dessa

grunder kunde vara motiverad, anser jag mig emellertid av statsfinansiella

skäl icke kunna förorda större belopp än 12 miljoner kronor, vilket innebär

en ökning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget

med 3 miljoner kronor.

UtsJcottet. På grundval av vissa antaganden rörande investeringsverksamhetens

sannolika utveckling har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med

att de totala kostnaderna för de anläggningsföretag, för vilka byggnadstillstånd

redan beviljats respektive kommer att beviljas intill utgången av nästa

budgetår, skulle uppgå till i runt tal 90 miljoner kronor, innebärande ett bidragsbehov

av cirka 45 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle, därest hänsyn

tages till för ändamålet redan tillgängliga medel, för nästa budgetår rätteligen

behöva anvisas ett bidragsanslag av 28 miljoner kronor. Då emellertid

en betydande eftersläpning i fråga om utbetalning av beviljade bidrag förekommer,

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit anslaget kunna begränsas

till 10 miljoner kronor, varvid förutsatts att styrelsen finge bemyndigande

att under budgetåret meddela ytterligare bidragsbeslut för enahanda

belopp. Sistnämnda förslag har avstyrkts av departementschefen, som ansett

sig böra förorda en anslagsanvisning av 12 miljoner kronor för nästa budgetår.

I de båda likalydande motionerna I: 207 och II: 282 samt i motionen II: 103

ha framställts yrkanden om en förhöjning av anslaget till 18 respektive 20

miljoner kronor.

Såsom motionärerna framhållit, förefinnas uppenbarligen stora, ännu icke

tillgodosedda behov av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. På

detta liksom på så många andra områden har den sedan flera år tillbaka

nödtvungna investeringsbegränsningen medfört, att ett betydande antal i och

för sig angelägna företag tills vidare måst uppskjutas. Den eftersläpning

som sålunda uppkommit torde emellertid endast successivt kunna hävas allteftersom

det allmänna läget förbättras. Erinras må att de vid ingången av

budgetåret 1949/50 alltjämt odisponerade bidragsmedlen uppgingo till drygt 17

miljoner kronor. I förevarande fall gäller frågan sålunda mindre tillgången

på medel än på materiel och arbetskraft. Hänsyn måste i detta sammanhang

även tagas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ännu icke helt övervunna

svårigheter att nedbringa den avsevärda arbetsbalans som redan föreligger

i fråga om bidragsärenden. Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas

med ett belopp av 12 miljoner kronor. I likhet med departementschefen är

utskottet jämväl i år av den uppfattningen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke bör erhålla bemyndigande att meddela bidragsbeslut utöver ramen

för de för här ifrågavarande ändamål faktiskt tillgängliga medlen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 207 och II: 282 samt II: 103 — till

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp förbudgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

39

Vägtrafik väsendet.

39:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 39, s.

52 och 53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion uppföra ytterligare en bilinspektörstjänst

i Ca 25, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 117 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1120 000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår att en befattning såsom biträdande bilinspektör

i Ce 22 förändras till bilinspektörstjänst i Ca 25 med placering såsom

stationsclief i Skellefteå. För tillgodoseende av behov av viss ytterligare

personal för vikariat m. m. skulle anslaget ökas med 25 000 kronor. Till

löneklassuppflyttningar erfordras 10 600 kronor. A andra sidan föranleda

verkställda löneklassplaceringar minskning av anslagsbehovet med 40 000

kronor,

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion uppföra ytterligare en bilinspektörstjänst

i Ca 25;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 550 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 447 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 120 000

Summa kronor 1 117 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 117 000 kronor, att avräknas mot

a utomobilskattemedlen.

40:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 53 och 54), som innebär ökad medelsanvisning för

nästa budgetår med 35 000 kronor, avseende posten till reseersättningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnadei• för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41 ro) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 54), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

42:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 54), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa Icommunikationsändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

215 000 kronor.

43:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43,

s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare två

kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 192 700 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 223 000 kronor.

Med utgångspunkt från det i annat sammanhang framlagda decentraliseringsförslaget

beträffande biltrafiknämnden, anses nämndens avlöningsanslag

kunna för nästa budgetår minskas med 33 600 kronor. För löneklassuppflyttningar

enligt reglerad befordringsgång erfordras anslagshöjning med

3 300 kronor. Enligt grunderna för befordringsgången skulle i personalförteckningen

uppföras ytterligare två kontorsbiträdestjänster i Ca 8.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens

biltrafiknämnd uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 20 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 20400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................................. 132 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 500

Summa kronor 192 700

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 192 700 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

44:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 56), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer ritskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

45:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 45, s. 56 och 57), som innebär ökad medelsanvisning

för nästa budgetår med 50 000 kronor för att bereda trafiksäkerhetsrådet

möjlighet att igångsätta vissa vetenskapliga forskningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 125000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 58 och 59), som innebär

anslagshöjning med 50 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 47, s. 60—63) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare två

kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 575 100 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 563 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalförteckningen är en följd av

den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

I fråga om anslagsbehovet för nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t höjning

med dels 62 300 kronor på grund av överflyttning från anslaget till

Väderlekstjänst för luftfarten av kostnaderna för viss personal vid Karlstads

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och Visby flygplatser, dels ock 8 000 kronor för eu e. o. liydrologassistent,

vilken lönekostnad skulle överföras från anslaget till Undersökningar inom

liydrologiska byrån. För löneklassförändringar och uppflyttningar i reglerad

befordringsgång erfordras anslagshöjning med 8 900 kronor. A andra sidan

föreslås minskning av anslaget för nästa budgetår med 57 700 kronor, utgörande

avlöning till tio radiotelegrafister, under förutsättning att Kungl.

Maj:ts under punkten 51 :o) framlagda förslag om anslutning av institutets

fjärrskriftförbindelser till det västeuropeiska teleprinternätet genomföres.

I avvaktan på ytterligare erfarenhet om behovet av utbildning av meteorologaspiranter

och assistenter skulle vidare det härför avsedda beloppet minskas

med 10 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut uppföra ytterligare

två kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 458800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 947 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 168 700

Summa kronor 1 575 100

c) till Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 575 100 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

48, s. 63), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Kungl. Maj:t har

(punkt 49, s. 64) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom

hydrologiska byrån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 217 000

kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 179 700 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

Anslaget, som lielt täckes av på riksstatens inkomstsida redovisade ersättningar

från hydrologiska byråns uppdragsgivare, föreslås uppräknat med

45 300 kronor för löneklassuppflyttningar och för anpassning av anslagets

storlek till den aktuella medelsförbrukningen. Samtidigt föreslås minskning

av anslaget med 8 000 kronor för avlöning till en till institutets ordinarie

avlöningsanslag överflyttad hydrologassistenttjänst.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

byrån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 217 000 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50,

s. 64 och 65), vilket innebär ökad medelsanvisning med 30 300 kronor på

grund av tidigare underskattning av kostnaderna för driften i institutets

regi av vissa för flygvapnet erforderliga timobservationsstationer, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 472 900 kronor.

öbo) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 65—

67) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 462 500 kronor. A

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 333 500 kronor.

Av den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen

å sammanlagt 129 000 kronor avse 20 000 kronor höjda avgifter för fjärr*

skriftförbindelser, 10 300 kronor övertagande av luftfartsstyrelsens teleprinterförbindelse

mellan Stockholm och Norrköping samt 98 700 kronor anknytning

till det västeuropeiska teleprinternätet. Sistnämnda kostnader uppvägas,

såsom ovan under punkten 47:o) anförts, till större delen av besparingar

på institutets avlöningsanslag. Kungl. Maj:t hemställer också att

institutet måtte bemyndigas att deltaga i kostnaderna för en teleprinterförbindelse

Helsingfors—Stockholm, därest från finsk sida beslut fattas om

anslutning till det svenska teleprinternätet. Med hänsyn till det jämförelsevis

ringa belopp det här vore fråga om och då tidpunkten för anknytningen

ännu icke vore bestämd, skulle dock någon ökning av anslaget för ifrågavarande

ändamål icke no böra ske.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag liar icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 462 500 kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 67 och 68), som innebär minskad medelsanvisning för

nästa budgetår med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 800

kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 68), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

undersökningar: Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 68), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

Undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt

55, s. 68 och 69) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 500 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 756 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär minskad medelstilldelning under förevarande

anslag med 123 500 kronor för nästa budgetår. Till ett belopp av 62 300

kronor uppväges denna minskning av motsvarande ökning av institutets avlöningsanslag,

till vilket — enligt vad ovan under punkten 47:o) anförts —

vissa personalkostnader skulle överföras från anslaget till Väderlekstjänst

för luftfarten.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

Utskottet. Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 500

kronor.

56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

undersökningar: Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 56, s. 70), som innebär ökad medelsanvisning för nästa budgetår

med 1 300 kronor för löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer iövhndgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 393 500 kronor.

57:o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 70), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska

iakttagelser• i Abisko för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

58:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 70 —72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.

Till Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten har för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 800 000 kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

till Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för nästa budgetår

uppföres med oförändrat belopp. Institutet hänvisar härvid till en den 25

augusti 1949 dagtecknad rapport från de svenska delegaterna vid en av

den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) i april—maj 1949

anordnad konferens i London angående bland annat våderleksskeppen i

Nordatlanten. Enligt gällande överenskommelse, som avser tiden intill deri

1 juli 1950, skall Sverige tillsammans med Norge och Storbritannien bekosta

driften av väderleksstationen M. Sveriges andel av kostnaderna uppgår till

43 %. En ny preliminär överenskommelse rörande väderleksskeppen för

tiden till och med den 30 juni 1953 har nu träffats. För Sveriges del är

det väsentligen två moment i denna överenskommelse som äro av betydelse,

nämligen dels att stationsnätet minskats från 13 till 10 stationer, dels att

grunderna för driften av stationen M och Sveriges bidrag till densamma

ändrats.

Beträffande den närmare innebörden av överenskommelsen torde få hänvisas

till propositionen (s. 71).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (j.

40

Departementschefen har intet haft att erinra mot institutets beräkning ar

anslagsbehovet för väderleksstationen M i Nordatlanten samt förutsätter,

att det får ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna den nya överenskommelsen

rörande väderleksskeppen ävensom de kompletterande överenskommelser,

som kunna komma att träffas i denna fråga.

Under hänvisning till i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag

(bilaga 3, punkt 2) framlagt förslag angående godkännande av en internationell

överenskommelse rörande ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska

anläggningar på Grönland föreslår departementschefen vidare, att

i förevarande anslag inräknas ett belopp av 70 000 kronor till sådant bidrag

för 1951. Vid bifall härtill skulle anslagets benämning ändras till Bidrag

till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet. Under erinran

jämväl att innevarande års riksdag, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande

nr 17 förordat, till bidrag till väderleksstationer på Grönland anvisat

ett tilläggsstatsanslag av 230 000 kronor, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 870 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

59:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 73—76)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen 1 byråingenjör i

i Ce 27 och 5 kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1950/51, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 531 700 kronor.

Den föreslagna tjänsten som byråingenjör i Ce 27 avser de nya arbetsuppgifter,

som pålagts styrelsen genom överflyttningen av beskickningsfastigheterna

till styrelsens förvaltning och föranleder ökat anslagsbehov med

13 428 kronor. Upptagandet av ytterligare fem kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 i personalförteckningen är en följd av den reglerade béfordringsgången.

I samband med dessa befordringar erfordras en ökning av avlöningsanslaget

med 16 776 kronor, motsvarande lönekostnaderna för tre av biträdena, vilka

nu avlönas från byggnadsanslag. Slutligen kräves en anslagsökning med

sammanlagt cirka 19 100 kronor för löneklassuppflyttningar m. m.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t, att den i delstaten för Statens bränslekontrollerande

verksamhet uppförda anslagsposten till Avlöningar till icke-ordinarie

personal tills vidare erhåller beteckningen förslagsvis. Avsikten härmed

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

är att möjliggöra för byggnadsstyrelsen att åtaga sig ett uppdrag, varom förhandlingar

med Stockholms stad f. n. pågå och vilket innebär, att styrelsen

mot ersättning skulle tillhandagå staden vid utövandet av bränslekontroll

beträffande vissa av stadens värmeanläggningar. Om sådant avtal kommer

till stånd, bör, enligt Kungl. Maj:t, för anställande av erforderlig extra personal

på styrelsens värmetekniska avdelning nyssnämnda delstat få överskridas

med högst det belopp, som Stockholms stad skall erlägga för arbetet.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen

1 byråingenjör i Ce 27 och 5 kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 740 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 464 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 144 100

Säger kronor 1 349 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 116 300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 13 800

Säger kronor 130 100

Byggnadsstyrelsens värmeledning spersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 37 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 53100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 10 900

Siiger kronor 101 100

Summa kronor l 581 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000 kronor.

00:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 60, s. 76 och 77), som innebär anslagshöjning med 5 000

kronor, avseende delposten till reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 149 100 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

61:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Knngl.

Maj:ts förslag (punkt 61, s. 77 och 78), som innebär ökad medelsanvisning

med 41 600 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis .. 470100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 917 700

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ...................................... 658 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 166 300

Summa kronor 2 212 100

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 212 100 kronor.

62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 78 och 79), som innebär ökad medelsanvisning

med 20 000 kronor till reseersättningar och 10 000 kronor till övriga expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 284 000

kronor.

63:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 79), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

Tekniska institut.

64:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 64, s. 80—82) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens

väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock

till Statens väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

442 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 455 200 kronor.

Beträffande avlöningsstaten föreslår Kungl. Maj:t en ökning med 4 300

kronor för löneklassuppflyttningar. Med hänsyn till en av direktionen för

statens väginstitut förutsedd inkomstminskning med 15 500 kronor under

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6

49

posten Särskilda uppbördsmedel: Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.

föreslås en motsvarande minskning ske beträffande utgiftsposterna i delstaten

Avlöningar: Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning.

I fråga om omkostnadsstaten förordar Kungl. Maj:t en ökning av posterna

Sjukvård m. m. och Övriga expenser med 300 resp. 3 600 kronor, medan

posten Bränsle, lyse och vatten föreslås minskad med 4 400 kronor. Slutligen

skulle det i staten för innevarande budgetår upptagna engångsbeloppet

av 17 000 kronor för översyn av institutets prov vägsmaskin bortfalla.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Stat.

Avlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 131 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 201 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 36 400

Säger kronor 369 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 100 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 12100

Säger kronor 112 800

Säger för avlöningar kronor 481 800

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslags
-

vis ........................................................ 105 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning, förslagsvis ...................... 68 000

Säger för omkostnader kronor 173 500

Summa kronor 655 300

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............... 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 211 300

Säger kronor 213 300

Nettoutgift kronor 442 000

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 442 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

4—680 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 6.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

65:o) Laboratorieutrustning för statens väginstitut. Kungl. Maj:t har

(punkt 65, s. 82) föreslagit riksdagen att till Laboratorieutrustning för statens

väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I 1948 års statsverksproposition (VI bt, p. 60) uttalade föredragande departementschefen

att, enär av direktionen för statens väginstitut föreslagen

instrumentutrustning vore ägnad att effektivisera väginstitutets betydelsefulla

forskningsverksamhet beträffande vägbeläggningsmaterial och vägbyggnadsmetoder,

han icke hade något att erinra mot att medel ansloges för

ändamålet. Med hänsyn till bl. a. de svårigheter, som på grund av importbegränsningen

torde möta att på en gång anskaffa hela utrustningen, syntes

emellertid anskaffningsprogrammet böra delas upp på flera budgetår. Med

anledning härav anvisades för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

Direictionen för statens väginstitut har nu hemställt om ytterligare anslag till

förevarande ändamål med 85 000 kronor för nästa budgetår. Väginstitutet

har nämligen för avsikt att under budgetåret 1950/51 anskaffa utrustning i

sådan utsträckning att de resterande medlen på anskaffningsprogrammet

för instrumentutrustningen skulle till stor del förbrukas.

Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 50000 kronor för nästa

budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Laboratorieutrustning för statens väginstitut

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

50000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

66:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 66, s. 82—84), som innebär minskad medelsanvisning

med 28 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 51 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 190000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 28 300

4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations
uppdrag

m. m., förslagsvis.............................. 170 000

Summa kronor 440 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

67:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, s. 84), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 2 700 kronor, avseende posterna till sjukvård m. m. och reseersättningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 244 700

kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

68:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 85 och 86), som innebär minskad medelsanvisning

för nästa budgetår med 2 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlö ningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 124 800

2. Avlöningar till ieke-ordinarie personal .............. 37 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 500

Summa kronor 180 300

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 180 300 kronor.

69:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd

för elektrisk ström. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

69 och 70, s. 86 och 87) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300 kronor,

b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000

kronor.

Dj urgårdsnämnden.

70:o) Dj urgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 71, s. 88), som innebär anslagshöjning med 9 500 kronor,

huvudsakligen beroende av överflyttning från diversemedelstitel av lönekostnaden

för en ingenjör i Ce 21, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.................. 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 76 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. >............... 4 800

Summa kronor 98 800

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 98 800 kronor.

71:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 72, s. 88), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

72:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 73 och 74,

s. 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1950/51

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond 412 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 1 429 000 kronor.

73:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 75, s. 89) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

74:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 76, s. 89 och 90) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 21600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 300 000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran

av tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

26 900 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G.

53

Den för nästa budgetår föreslagna sänkningen av anslaget beror dels

därav att bensinransoneringen numera upphävts, dels ock därav att det icke

anses uteslutet att procenttalet för bestämmandet av postverkets ersättning

för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet kan sänkas för nästa budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 21 600 000 kronor.

75:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s.

90 och 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

76:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 78, s. 91

och 92) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor. A tilläggsstat

för innevarande budgetår har dessutom anvisats ett belopp av 150 000

kronor för ändamålet. Vid utgången av budgetåret 1948/49 återstod ett odisponerat

belopp av 29 500 kronor. De medel som sålunda stå till förfogande

under innevarande budgetår äro redan till största delen förbrukade.

Huruvida nu pågående undersökningar och förhandlingar rörande skärgårdstrafikens

ordnande kunna komma att leda till resultat, som äro ägnade

minska understödsbehovet för nästa budgetår, anses f. n. ej kunna bedömas med

någon säkerhet. För att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att tillgodose de bidragsbehov,

som vid i huvudsak oförändrade förhållanden kunna tänkas uppkomma

under nästa budgetår, föreslås att anslaget för detta budgetår uppföres

med 500 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet. Under erinran

jämväl att innevarande års riksdag, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande

nr 17 förordat, till nu ifrågavarande ändamål anvisat ett tilläggsstatsanslag

av 150 000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

77:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 92) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

54

78:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

79:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 82, s. 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arheten för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

80:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.

93 och 94), som innebär ökad medelstilldelning med 10 000 kronor för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

81 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 94) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 8 200 kronor.

Uppskjutna frågor.

82:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande Kungl.

Maj:ts under punkterna 23:o) och 79:o) (Stensättning av vägar samt Understöd

åt inrikes lufttrafik) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 mai’S 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Gränebo,

Mannerskantz, Lvar Anderson, Heiding, Berling, Sundelin, Lundqvist, Hesselbom,

Edin, Andrée, Olsson och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Bergström, Andersson i Malmö,

Boman i Kierjd, Svensson i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Åkerström,

Kollberg, Petterson i Degerfors, Onsjö, Henriksson och Gustafsson

i Stockholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

DO

Reservationer.

1) vid punkten 24:o) (Byggande av broar) av herr Staxäng.

2) vid punkten 29:o) (Trafikräkningar) av herrar Mannerskantz, Lundqvist,

Axel Andersson, Ilubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — med bifall till motionerna I: 293 och

II: 361 — avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

3) vid punkten 33:o) (Statliga farledsarbeten) av herrar Svensson i Ljungskile

och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj.ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 46 och II: 54 — till Statliga

farledsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

4) vid punkten 3d:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Svensson i Ljungskile

och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 296 och II: 397 — till Byggande

av fiskehamnar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 1 700000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und s. 1 i texten