Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1950-02-24 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 7.
1
Nr 7.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln,
avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
Finansdepartementet.
l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1950) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för finansdepartementet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 998 000
kronor.
I propositionen 1950:3 har Kungl. Maj :t — på föredragning av chefen
för justitiedepartementet — anhållit om riksdagens yttrande rörande frågan
om uppdelning av finansdepartementet. Enligt vad i nämnda proposition
förordas skulle från finansdepartementet utbrytas samtliga ärenden rörande
löne- och pensionsväsendet (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen
och förhandlingsrätt för statens tjänstemän) för att överföras till
ett nyinrättat departement, benämnt civildepartementet.
I nämnda proposition framhålles, att till finansdepartementets statssekreteraravdelning
bör anknytas nationalbudgetdelegationen, för vilken kostnaderna
för innevarande budgetår bestridas från anslag under tolfte huvudtiteln.
På expeditionschefens avdelning föreslås handlagda dels de ärenden,
som för närvarande tillhöra administrativa och kommunala byråerna och
icke skola överflyttas till civildepartementet, dels ock vissa ärenden av mera
löpande natur, vilka hittills handlagts på rättsavdelningen. Till civildepartementet
föreslås överförd finansdepartementets löne- och pensionsavdelning.
Jämväl den år 1949 nyinrättade byråchefstjänsten i finansdepartementet
skulle överflyttas till civildepartementet.
Med utgångspunkt från dessa uttalanden och efter närmare överväganden
rörande organisationen av det nya finansdepartementet föreslår depar
1
Bihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt. Nr 7.
2
Statsutskottets utlåtande nr 7.
tementschefen, att nedan angivna ändringar vidtagas i det nuvarande finansdepartementets
personalstat.
Beträffande den ordinarie personalen föreslås i anledning av
civildepartementets inrättande, att finansdepartementets personalstat minskas
med en chef för löne- och pensionsavdelningen, en byråchef, två kansliråd,
en förste kanslisekreterare, en andre kanslisekreterare och ett kontorsbiträde,
som tillika är e. o. kanslibiträde.
Härjämte föreslås en förste kanslisekreterartjänst överförd till utrikesdepartementet.
Kungl. Maj :t har nämligen genom beslut den 30 juni 1949 förordnat,
att innehavaren av nämnda tjänst med hänsyn till arbetsuppgifterna
skulle fr. o. m. den 1 juli 1949 tjänstgöra i utrikesdepartementet. Då
emellertid en del av de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare,
komma att kvarbliva inom finansdepartementet, äskas medel
under förevarande anslag för avlönande av en halvtidsanställd amanuens.
Vidare föreslås, att 3 kontorsbiträdestjänster avföras ur personalförteckningen,
i samband varmed medel för avlönande av 2 sådana biträden överföras
från ordinarie- till icke-ordinarieposten.
Expeditionschefens avdelning i det nya finansdepartementet föreslås organiserad
på fyra byråer, nämligen administrativa byrån, skattebyrån, kommunala
lånebyrån och regeringsrättsbyrån. Förstnämnda byrå skulle i huvudsak
handlägga samma slag av ärenden som för närvarande tilldelas
första eller administrativa byrån utom dyrortsgrupperingsärendena. På
skattebyrån skulle ankomma handläggningen av arvs- och gåvoskatteärenden,
handräckningsärenden beträffande skatter ävensom vissa löpande ärenden
av huvudsakligen skatterättslig natur, vilka för närvarande handläggas
på rättsavdelningen. Frågan om den närmare fördelningen av ifrågavarande
ärenden bar emellertid ansetts få bli beroende på senare överväganden.
För chefsskapet på skattebyrån förordas den anordningen att vid vakans
å en av byråchefstjänsterna å rättsavdelningen — åtminstone tills
vidare — tages i anspråk denna tjänst för att inrätta en extra kanslirådstjänst.
Vad härefter angår frågan om finansdepartementets icke-ordinarie
personal föreslås följande tjänstemän överförda till civildepartementet,
nämligen en förste kanslisekreterare, två amanuenser, ett kanslibiträde, som
tillika är ordinarie kontorsbiträde, en expeditionsvakt och tre biträden i reglerad
befordringsgång.
Då rättsavdelningen f. n. endast disponerar en amanuens på halvtid, kan
någon överflyttning av amanuenspersonal ej ske från denna avdelning till
den nya skattebyrån. För denna byrå beräknas därför medel till anställande
av en amanuens.
I övrigt föreslås ej annan ändring av icke-ordinarieposten än att ett belopp
av 10 000 kronor, avsett till bestridande av kostnader för vikarier för
telefonisterna vid kanslihusets telefonväxel under sjukdom, semester o. d.,
anvisas under denna post i stället för under ordinarieposten (se 1949: VII
ht. s. 2).
Statsutskottets utlåtande nr 7.
3
Den sålunda förordade personalorganisationen efter departementets delning
innebär, alt all personal, som f. n. handlägger eller sysslar med ärenden
rörande löne- och pensionsväsendet — bortsett från expeditionschefen
och personalen på registratorsexpeditionen — överflyttas till det nya civildepartementet.
Därjämte minskas personalen med en förste kanslisekreterare,
som föreslås överflyttad till utrikesdepartementet. I övrigt föreslås ej annan
ändring än att medel anvisas för avlönande av ytterligare 2 amanuenser,
varav en på halvtid.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöning till departementschefen oförändrat 27 600
kronor;
avlöningar till ordinarie tjänstemän 382 600 (—126 400)
kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 345 600
(— 22 800) kronor;
rörligt tillägg SO 200 (— 12 800) kronor.
Anslaget skulle alltså bestämmas till (27 600 -f- 382 600 -f- 345 600 -f80
200) 836 000 (— 162 000) kronor.
Utskottet vill erinra, att riksdagen numera anslutit sig till vad i förenämnda
proposition nr 3 till årets riksdag anförts angående uppdelning av finansdepartementet
fr. o. m. den 1 juli 1950. Då Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande
förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare ............................ Cr 17
1 expeditionschef ............................ Cr 14
1 chef för rättsavdelning ...................... Cr 14
3 byråchefer .................................. Cr 10
2 kansliråd .................................. Ca 33
4 förste kanslisekreterare ...................... Ca 29
3 andre kanslisekreterare ...................... Ca 24
1 registrator .................................. Ca 19
1 kansliskrivare .............................. Ca 15
2 förste expeditionsvakter ...................... Ca 11
2 kanslibiträden .............................. Ca 11
1 telefonist, tillika föreståndarinna .............. Ca 11
3 expeditionsvakter ............................ Ca 9
11 kontorsbiträden ............................ Ca 8
7 telefonister ................................ Ca 8
4
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
Befattning Lönegrad
5 föredragande i regeringsrätten ................ Ce 32
1 förste kanslisekreterare ...................... Ce 29
b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/
51:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 382 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 345 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 80 200
Summa kronor 836 000
c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kronor.
2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 4
och 5) föreslagit riksdagen att till Finansdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 301 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 278 000 kronor.
Å anslagsposten till sjukvård m. m. ha under budgetåret 1948/49 avförts
utgifter till belopp av 7 267 kronor. Posten har, oaktat den personalminskning
för finansdepartementet som blir en följd av departementsdelningen,
ansetts böra höjas från 1 000 kronor till 2 000 kronor. Det genom nämnda
delning minskade medelsbehovet å den under anslagsposten till övriga expenser
för eget behov upptagna delposten till bränsle, lyse och vatten beräknas
till 3 000 kronor, varför delposten bör minskas från 10 000 kronor
till 7 000 kronor. Utgifterna å delposten till övriga expenser för eget behov,
som för innevarande budgetår uppräknats med 9 000 kronor till 42 000 kronor,
utgjorde 56 923 kronor för budgetåret 1948/49. Medelsbehovet för det
nya finansdepartementet under ifrågavarande delpost beräknas till 35 000
kronor.
Genom tillkomsten av kanslihusannexet har nuvarande medelsanvisning
under anslagsposten till expenser för annat än eget behov visat sig otillräcklig.
Sålunda ha utgifterna å delposten till bränsle, lyse och vatten under
budgetåret 1948/49 uppgått till 31 891 kronor, medan delposten för innevarande
budgetår är beräknad till 14 500 kronor. En höjning till i runt tal
31 000 kronor anses därför erforderlig. I det till övriga expenser för annat
än eget behov för innevarande budgetår anvisade beloppet, 188 500 kronor,
äro ej inräknade medel för städning av trappor inom kanslihusannexet, av
Statsutskottets utlåtande nr 7.
5
telefonväxelns lokaler m. in. samt för. nattbevakning inom annexet, vilka
kostnader beräknas till ca 23 500 kronor för år. Med hänsyn härtill föreslås
delposten för nästa budgetår bestämd till i runt tal 210 000 kronor.
Till publikationstryck beräknas en anslagspost av 15 800 kronor, d. v. s.
6 000 kronor mindre än vad som anvisats för ändamålet för innevarande
budgetår.
Omkostnadsanslaget beräknas i enlighet härmed till 301 000 (+ 23 000)
kronor, varav på anslagsposten till expenser för annat än eget behov för
nästa budgetår belöpa 241 000 (+ 38 000) kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 301 000
kronor.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 3, s. 5—7), vilket innebär dels ordinariesättning av en extra ordinarie
kontorsbiträdestjänst, dels ock en minskning av anslaget med 16 700
kronor, föranledd av indragning fr. o. m. den 1 april 1951 av vissa för arbetet
med kommunregleringen in. m. inrättade befattningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kammarkollegiet
gällande personalförteckningen upptaga ytterligare en
tjänst som kontorsbiträde i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 369 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 5 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 209 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 59 800
Summa kronor 643 300
c) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 643 300 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 7.
4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagsökning med 4 600 kronor,
orsakad av ökade kostnader å delposterna till bränsle och lyse samt övriga
cxpenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 44 900 kronor.
5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—10) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetär
anvisa ett förslagsanslag av 1 048 600 kronor.
ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår anvisat med 960 000
kronor.
Under en lång följd av år har den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten
till avlöningar åt ordinarie tjänstemän i statskontorets anslagsäskanden
beräknats med antagande av att grundbeloppet varit avvägt efter 3:e
löneklassen i resp. lönegrad för den å personalförteckningen uppförda personalen.
Anslagsposten har därefter för de olika budgetåren höjts och sänkts
med ledning av de beräknade kostnaderna för det ökade, resp. minskade antalet
befattningshavare i de olika lönegraderna å nämnda förteckning. Vid
en inom statskontoret numera gjord beräkning av de verkliga lönekostnaderna
inkl. rörligt tillägg för den på personalförteckningen uppförda personalen
har posten befunnits vara för lågt upptagen med 59 900 kronor. Anslagsposten
i fråga föreslås därför uppräknad med nämnda belopp.
Vidare erfordras för löneklassuppflyttningar en ökad medelsanvisning av
28 700 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 612 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 324 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 111 000
Summa kronor 1 048 600
b) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 048 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
7
6:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 6, s. 10—11), vilket innebär en minskning av anslaget med 28 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 11—12) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 514 800 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 505 000 kronor.
Till löneklassuppflyttningar föreslås nu ökad medelsanvisning under förevarande
anslag med 9 800 kronor.
Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................... 652 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 16 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 698 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 147 400
Summa kronor 1 514 800
b) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 514 800 kronor.
8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 8, s. 12—13), vilket innebär en anslagsökning med 7 000 kronor, avseende
sjukvård in. in. samt expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.
9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 13), vilket innebär en anslagsökning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,
8
Statsutskottets utlåtande nr 7.
att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
8 000 kronor.
10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 13—22) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga vissa av departementschefen angivna
ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 240 400 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
till 1 165 000 kronor.
Statistiska centralbyrån har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
hemställt dels om uppflyttning i lönegrad och ordinariesättning av viss biträdespersonal,
dels om vissa personalförstärkningar för befolkningsstatistikcn,
representativa jordbruksräkningen, finansstatistiken och polisstatistiken,
dels om inrättande av en expeditionsvaktstjänst i lönegraden Ce 9, dels
om indragning av 2 biträdestjänser å folkbokföringsavdelningen, dels ock
om överförande av 1 förste byråsekreterare från extra till extra ordinarie
anställning.
Med hänsyn till pågående översyn av folkbokföringen föreslår centralbyrån
ett ytterligare anstånd med inrättandet av det centrala sökregistret.
I statsrådsprotokollet har anmälts förslag av konjunkturinstitutet och
1947 års insynskommitté om upprättande av årlig statistik över företagens
inkomstutbetalningar och vinster. Den 21 mars 1947 erhöll konjunkturinstitutet
av Kungl. Maj :t uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder, som
kunde befinnas lämpliga för genomförande av vissa utbyggnader av den
ekonomiska statistiken, närmast i syfte att möjliggöra en tillfredsställande
nationalinkomstberäkning. I en med skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 januari
1949 överlämnad promemoria har institutet inkommit med förslag till
statistik över företagens inkomstutbetalningar och vinster.
Genom beslut den 13 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt särskilda
sakkunniga, 1947 års insynskommitté, att verkställa utredning, huru en ur
samhällelig synpunkt förbättrad insyn i de enskilda företagens ekonomiska
förhållanden skulle kunna vinnas. I direktiven för kommittén erinrades
bl. a. om betydelsen av att, genom en utvidgning av den offentliga statistiken
på förevarande område, kunna erhålla en förbättrad insyn i företagen,
vilket skulle vara av stort värde, ej minst för arbetstagarparten, då det gällde
att i fråga om effektivitetsspridningen och i övrigt belysa en viss bransch
som vore föremål för kollektivavtalsförhandlingar. I detta sammanhang
framhölls — i den mån kommittén med hänsyn till konjunkturinstitutets
Statsutskottets utlåtande nr 7.
9
förut berörda uppdrag ej ansåg sig böra framlägga något eget förslag om
förbättring av den offentliga statistiken — lämpligheten av att kommittén
sökte samråd med de instanser, som hade att överväga en reformering av
den ekonomiska statistiken i förevarande avseende. Dylikt samråd har under
utredningsarbetets gång ägt rum med bl. a. konjunkturinstitutet, som i
sin förenämnda promemoria i stort sett beaktat av insynskommittén i ämnet
framförda synpunkter. Kommittén har till följd härav ej funnit skäl
att i sitt den 19 februari 1949 avgivna betänkande angående förbättrad insyn
i enskilda företags ekonomiska förhållanden (SOU 1949: 8) själv framlägga
något förslag i detta avseende.
Med hänsyn till nämnda förhållanden har departementschefen begränsat
sig till en redogörelse för innehållet i konjunkturinstitutets framställning
samt för vad insynskommittén i vissa med institutets förslag sammanhängande
frågor därutöver anfört i sitt betänkande.
Det förslag till inkomststatistik, som konjunkturinstitutet nu framlägger,
grundar sig på företagen som uppgiftslämnare och avser att täcka alla
näringsgrenar med undantag för offentlig administration och jordbruk med
binäringar, varöver tillfredsställande statistiska uppgifter kunna infordras
i andra sammanhang, samt för försäkringsbolag och banker, för vilka årlig
statistik redan finnes tillgänglig.
Då något företagsregister för närvarande ej finnes upplagt, måste statistiken
till en början få en relativt liten omfattning. Institutet föreslår därför,
att uppgifter preliminärt infordras från de större arbetsställen, omfattande
ca 5 000 företag, vilka ingå i kommerskollegii industristatistik och det i
samband med 1946 års företagsinventering upprättade företagsregistret över
parti- och detaljhandeln. En utbyggnad till mer tillfredsställande representativitet
bör dock ske, så snart möjlighet därtill finnes.
De uppgifter om inkomstutbetalningar och vinster, som i första hand behövas
från varje företag, avse löner, räntor, aktieutdelningar och vinster.
Institutet föreslår att uppgifterna lämnas på en blankett med fullständig
redovisning av kostnader och intäkter, varigenom erhålles ett slags vinstoch
förlusträkning på grundval av den s. k. bruttoredovisningsprincipen.
Enligt institutets mening bör arbetet med insamling och bearbetning av
denna statistik lämpligen handhas av statistiska centralbyrån samt förslagsvis
påbörjas våren 1950, då uppgifter avseende åren 1948 och 1949, alternativt
endast år 1949, insamlas.
De ändamål den föreslagna inkomststatistiken ha att fylla nödvändiggöra,
att uppgifterna komma den statistiska myndigheten tillhanda på ett
tidigt stadium, förslagsvis den 15 april varje år, då flertalet erforderliga
uppgifter böra ha framkommit i samband med bokslut och självdeklaration,
samt att bearbetningen av primärmaterialet om möjligt kan vara färdigt
senast den 1 oktober samma år som uppgifterna lämnats. Huvudresultaten
av statistiken, vilken bör bygga på uppgiftsplikt, äro avsedda att omedelbart
efter färdigställandet tillställas berörda näringsorganisationer samt intresserade
institutioner och myndigheter.
10
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Den årliga statistiken förutsättes bliva begränsad till branschernas genomsnittsförhållanden.
Närmare detaljer härutinnan framgå av propositionen
s. 18, vartill utskottet får hänvisa.
Årskostnaden för den föreslagna statistiken anges av konjunkturinstitutet,
på grundval av en av statistiska centralbyrån utförd preliminär kostnadsberäkning,
till cirka 17 500 kronor. Därvid har förutsatts, att uppgiftsinsamlingen
första gången endast kommer att avse ett år. Beloppet inkluderar
vidare ej tryckningskostnader. Fördelningen å olika utgiftsposter är 13 000
kronor till löner och återstoden till expenser.
Över konjunkturinstitutets förslag till inkomststatistik ha, efter remiss,
yttranden avgivits av vissa myndigheter och organisationer m. fl.
Samtliga statliga remissmyndigheter anse önskvärt, att den föreslagna inkomststatistiken
kommer till stånd. Socialstyrelsen, statistiska centralbyrån
och 1948 års statistikutredning finna dock med hänsyn till företagens nuvarande
uppgiftsbelastning mindre lämpligt att uppgifter jämväl för år 1948
infordras.
Beträffande innehållet i övrigt i remissyttrandena hänvisar utskottet till
propositionen s. 19.
Jämväl över insynskommitténs betänkande ha remissyttranden avgivits,
på sätt framgår av s. 19 o. 20 i propositionen.
Departementschefen har anfört följande.
»Det av konjunkturinstitutet framlagda och av insynskommittén förordade
förslaget till statistik över företagens inkomstutbetalningar och vinster innebär
en utbyggnad av den ekonomiska statistiken i vårt land närmast i
syfte att möjliggöra en tillfredsställande nationalinkomstberäkning. Genom
den föreslagna statistiken, som avses bygga på från företagen införskaffade
uppgifter rörande deras intäkter och kostnader, skulle en redovisning erhållas
för nationalinkomstens fördelning på olika inkomstelement. Ett genomförande
av förslaget torde med avseende å uppgiftslämnandet komma
att medföra en viss merbelastning i fråga om det kamerala arbetet för näringslivet.
Vissa skäl kunna sålunda tala för det från företagarhåll framförda
önskemålet att uppskjuta ett ställningstagande till ifrågavarande
spörsmål till dess 1948 års statistikutredning fullföljt sina undersökningar
beträffande möjligheterna att genom en samordning av vissa statistikgrenar
skapa lättnader i olika hänseenden för uppgiftslämnare av skilda kategorier.
A andra sidan är det uppenbarligen av väsentligt värde att äga tillgång till
tillförlitlig statistik av detta slag vid den analys av den ekonomiska utvecklingen
inom landet, som måste ligga till grund för övervägandena om den
ekonomiska politikens utformning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att
den föreslagna statistiken kommer till stånd redan nu och att uppgiftsinsamlingen
påbörjas under våren 1950.
Såsom av konjunkturinstitutet föreslagits synes det lämpligt att insamlingen
och bearbetningen av primärmaterialet handhaves av statistiska centralbyrån.
För att en statistik av ifrågavarande slag skall bliva tillförlitlig
torde det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldig
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
11
het för de berörda företagen. Därest riksdagen icke har något att erinra
däremot, torde det få ankonnna på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser
härom.
I fråga om den tidsperiod uppgiftsmaterialet första gången skall omfatta
anser jag — särskilt med hänsyn till det merarbete företagen åsamkas —
en begränsning till enbart år 1949 vara godtagbar då detta synes tillräckligt
för vinnande av nödigt resultat.
Den preliminära beräkningen av årskostnaden för den föreslagna statistiken
föranleder ingen erinran från min sida. Utgifterna för maskinarbete
in. m. å sammanlagt i runt tal 4 500 kronor torde för nästa budgetår böra
anvisas under centralbyråns omkostnadsanslag. De kostnader, som genomförandet
av statistikförslaget kan medföra för innevarande budgetår, synas i
vad avser löneutgifter böra bestridas från konjunkturinstitutets reservationsanslag
till särskilda undersökningar samt beträffande expensutgifter från
centralbyråns omkostnadsanslag.»
Vad angår centralbyråns äskanden för nästa budgetår har departementschefen
med hänsyn till pågående utredningar inom 1947 års biträdesutredning
och 1949 års tjänsteförteckningskommitté ej kunnat tillstyrka förslaget
om uppflyttning i lönegrad av viss biträdespersonal. Däremot föreslås en
kansliskrivartjänst i Ce 15 och 3 tjänster som kontorist i Ce 13 skola uppföras
på ordinarie stat.
En tillfällig arbetsförstärkning anses erforderlig vid avdelningen för befolkningsstatistik
med 8 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång samt
vid avdelningen för finansstatistik med 1 V, amanuens i Ce 20 och 3 kontorsbiträden
i befordringsgången. 2 biträdestjänster i Cg 6 på folkbokföringsavdelningen
föreslås indragna.
Med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om vilken
myndighet som i fortsättningen skall handhava den årliga jordbruksstatistiken
samt huru denna statistik skall vara anordnad (total eller representativ),
ha medel för anordnande av representativ jordbruksräkning f. n.
ej ansetts böra anvisas under förevarande anslag.
Likaså är frågan om anordnande av polisstatistik ännu ej slutbehandlad,
varför medel för ändamålet ej äskats för nästa budgetår.
Centralbyråns förslag om inrättande av 1 förste byråsekreterartjänst i
Ce 27 och 1 expeditionsvaktstjänst i Ce 9 ha ej biträtts.
Med upprättandet av det centrala sökregistret skall i enlighet med centralbyråns
förslag anstå ytterligare ett år.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 7(50 000 (+ 28 000)
kronor;
avlöningar till ickc-ordinaric personal 346 200 (+ 39 200)
kronor;
rörligt tillägg 134 200 (+ 8 200) kronor.
Anslaget anses alltså kunna bestämmas till (760 000 + 346 200 + 134 200)
1 240 400 (+ 75 400) kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sandler (I: 48) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge
och herr Henriksson (II: 44), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta bifalla statistiska centralbyråns hemställan om anslag för anställande
av ytterligare en icke-ordinarie expeditionsvakt i lönegrad 9;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (I: 300) och den andra inom andra kammaren
av herr Edström (II: 357), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen ville uttala att den av Kungl. Maj :t föreslagna statistikutredningen
icke skall komma till stånd samt avslå Kungl. Maj :ts äskande av
13 000 kronor till avlöningskostnader för statistik över företagens inkomstutbetalningar
och vinster.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna II: 44 och I: 300.
Utskottet har vidare från finansdepartementet mottagit en den 2 februari
1950 dagtecknad promemoria av följande innehåll.
Ärenden angående godkännande av släktnamn handläggas sedan den 1
juli 1946 inom statistiska centralbyrån (se prop. 1946:266). För rådgivning
vid handläggningen av dessa ärenden har såsom språkvetenskapsman
anlitats professorn J. Sahlgren, Uppsala. I ersättning härför har utgått ett arvode
av 600 kronor för år.
Statistiska centralbyrån har nu anmält, att Sahlgren från och med den 1
januari 1950 avsagt sig uppdraget, samt meddelat att det vid utseende av
efterträdare till Sahlgren icke visat sig möjligt att med bibehållande av nuvarande
arvodet erhålla kvalificerad sakkunskap. Med hänsyn härtill har
centralbyrån föreslagit en höjning av arvodet till 1 000 kronor för år. I samband
härmed har centralbyrån lämnat en redogörelse för den sakkunniges
arbetsuppgifter. Därav framgår att det å denne ankommer att granska samtliga
ansökningar, som avse godkännande av nybildade släktnamn, minst
4 000 ärenden per år. Ärendena föredragas varje vecka inför centralbyråns
chef, sedan språkvetenskapsmannen dessförinnan veckovis granskat ca 80
ansökningar, av vilka åtskilliga innefatta alternativa namnförslag. Antalet
namnförslag, som underställas den sakkunnige varje år, uppskattas till ca
6 000. Med nuvarande arvode, 600 kronor per år, uppgår följaktligen den ersättning
som vederbörande åtnjuter till 15 öre per ärende eller 10 öre per
namnförslag.
Med anledning av vad statistiska centralbyrån sålunda anfört synes ifrågavarande
arvode fr. o. in. den 1 juli 1950 böra höjas med 400 kronor till
1 000 kronor per år.
Vid bifall härtill synes anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1950/51 böra uppräknas
från i statsverkspropositionen föreslaget belopp, 1 240 400 kronor, till
1 240 800 kronor, ökningen inverkar på anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal.
Utskottet. Vad först angår den föreslagna statistiken över företagens inkomstutbetalningar
och vinster har det närmaste syftet härmed angivits
vara att möjliggöra en tillfredsställande nationalinkomstberäkning. Oaktat
den merbelastning i fråga om det kamerala arbetet för näringslivet, som
Statsutskottets utlåtande nr 7. 13
förslagets realiserande medför, finner utskottet övervägande skäl tala för
att den föreslagna statistiken kommer till stånd och har ej funnit anledning
till erinran mot de riktlinjer härutinnan, som av departementschefen uppdragits.
Utskottet avstyrker fördenskull det i motionerna I: 300 och II: 357
gjorda yrkandet på förevarande punkt.
I anledning av det i motionerna I: 48 och II: 44 framställda yrkandet om
anställande av en icke-ordinarie expeditionsvakt i 9 lönegraden hos statistiska
centralbyrån får utskottet anföra, att skäl synas föreligga att underkasta
personalbehovet för expeditionsvalctsgöromål inom centralbyrån
en översyn. I avvaktan härpå finner sig utskottet ej böra frångå Kungl.
Maj :ts förslag och avstyrker fördenskull de nämnda motionerna.
Vad slutligen angår det i finansdepartementets förenämnda promemoria
framförda förslaget om höjning med 400 kronor av centralbyråns anslagspost
till avlöningar till icke-ordinarie personal, i syfte att förbättra det för
en språkvetenskapsman för rådgivning i namnärenden avsedda arvodet,
har nämnda förslag icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda och med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts
förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :t förslag och
med avslag å motionerna I: 300 och II: 357, såvitt nu är i
fråga, samt 1: 48 och II: 44,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statistiska centralbyrån uppföra ytterligare en kansliskrivare
i Ca 15 och ytterligare 3 kontorister i Ca 13;
b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 760 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 346 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 200
Summa kronor 1 240 800
c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 240 800 kronor.
11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning.
Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 22) föreslagit riksdagen att till Statistiska
centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Ifrågavarande anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 340 000 kronor,
föreslås minskat med 200 000 kronor. Arbetet med 1945 års folkräkning
beräknas vara helt avslutat den 1 april 1951, då den ännu kvarvarande
personalen förutsättes skola övergå till den nya folkräkning, som beräknas
äga rum den 31 december 1950.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1945 års folkräkning för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.
Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 23—33) föreslagit riksdagen att till
Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kronor.
Jämlikt kungörelsen den 4 november 1859 angående meddelande av uppgifter
till rikets officiella statistik, vilken kungörelse fr. o. m. den 1 januari
1950 upphävts och ersatts av kungörelsen den 16 december 1949 med vissa
bestämmelser angående befolkningsstatistiken, skulle uppgifter om rikets
folkmängd vart femte år, räknat från den 31 december 1860, för varje församling
insändas till statistiska centralbyrån. Samma bestämmelse gäller
enligt den nya kungörelsen. Under åren 1860—1930 har allmän folkräkning
emellertid hållits endast vart tionde år. Allmän folkräkning hölls senast år
1945 och skall nästa gång äga rum den 31 december 1950.
I enlighet med hemställan i fjolårets statsverksproposition (VII ht s. 19)
har riksdagen medgivit att kostnaderna för förberedelsearbeten till 1950
års folkräkning finge bestridas från anslaget till avlöningar till personal
vid 1945 års folkräkning.
I skrivelse den 29 november 1949 har statistiska centralbyrån inkommit
med förslag till riktlinjer och kostnadsberäkningar för en allmän folkräkning
den 31 december 1950. Beträffande den närmare innebörden av detta
förslag hänvisar utskottet till redogörelsen å s. 23—32 i propositionen.
Departementschefen anför för egen del följande.
»Den av statistiska centralbyrån efter samråd med anlitade sakkunniga
föreslagna utformningen av folkräkningen den 31 december 1950 synes mig
i huvudsak böra godtagas. De närmare riktlinjerna för folkräkningens utförande
i olika avseenden torde dock få slutligt prövas i samband med att
Kungl. Maj :t fastställer plan för undersökningen. Jag vill understryka
vikten av att arbetet bedrives på ett sådant sätt att resultatet av folkräkningen
blir tillgängligt snarast möjligt.
De totala kostnaderna för folkräkningsarbetet ha ännu ej kunnat definitivt
beräknas men ha approximativt uppskattats till 3,4 milj. kronor. De
slutliga beräkningarna torde senare få anmälas för riksdagen. Det fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
15
står såsom synnerligen angeläget att all möjlig sparsamhet iakttages vid
arbetets utförande.
Centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår kan
jag i stort sett biträda. Den föreslagna personalorganisationen torde dock
få slutligt prövas först i samband med att Ivungl. Maj:t fastställer planen
för folkräkningen. Vidare kan jag ansluta mig till centralbyråns förslag beträffande
grunderna för ersättning till kyrkobokförare och tillstyrker att för
bestridande av kostnaderna härför anvisas ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
I fråga om sistnämnda anslag kommer jag att göra framställning i det
följande.
Beloppet för maskinell bearbetning liksom det för expenser i övrigt avsedda
beloppet böra anvisas under centralbyråns omkostnadsanslag.
Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen
böra meddelas av Kungl. Maj :t. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen
sammanhängande frågor.»
Departementschefen har förklarat sig ämna senare i särskild proposition
anmäla förslag rörande den medverkan från kommunernas sida som
kan finnas erforderlig i samband med viss granskning av mantalsskrivningsformulären.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 23),
i vilken hemställts, att riksdagen, under uttalande att på grund av det nuvarande
ekonomiska läget den till den 31 december 1950 planerade folkräkningen
icke bör komma till stånd, ville avslå Kungl. Maj:ts under sjunde
huvudtiteln punkt 12 gjorda äskande om ett anslag å 410 000 kronor till
avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning;
dels ock en inom första kammaren av herr Mannerskantz väckt motion
(I: 299), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att
uttala, att med hänsyn till nuvarande ekonomiska läge den till den 31 december
1950 planerade allmänna folkräkningen icke bör komma till stånd
samt att avslå Kungl. Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om
anslag under budgetåret 1950/51 å 410 000 kronor till avlöningar till personal
vid 1950 års folkräkning.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna.
Utskottet. Enligt Kungl. Maj ds förslag skulle anslag anvisas för allmän
folkräkning den 31 december 1950 i enlighet med gällande kungörelse med
vissa bestämmelser angående befolkningsstatistiken. I anledning av de i
motionerna 1:23 och 1:299 gjorda yrkandena vill utskottet erinra, att arbetet
med 1945 års folkräkning enligt i propositionen lämnad uppgift ännu
pågår och beräknas vara helt avslutat först den 1 april 1951. Med hänsyn
härtill skulle det ur vissa synpunkter kunna anses motiverat att icke igångsätta
en ny allmän folkräkning redan nu, innan den nästföregående är av
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 7.
slutad och erfarenheterna av densamma hunnit i full utsträckning tillgodogöras.
Den tämligen betydande, automatiska utgiftsstegring, som blir en
följd av genomförandet av en ny folkräkning, är också en omständighet
som manar till återhållsamhet. Emellertid väga skälen för anordnandet av
en folkräkning år 1950 enligt utskottets mening tyngre än ovan anförda
synpunkter. Enligt vad utskottet inhämtat, är det ett internationellt önskemål,
att folkräkning äger rum i så många länder''som möjligt omkring år
1950, då stabilare förhållanden inträtt i jämförelse med vad som varit fallet
under åren omedelbart efter det senaste världskriget. I ett sådant internationellt
sammanhang är det önskvärt, att vårt land icke saknas. Det är vidare
angeläget, att den kontinuerliga serie av folkräkningar, som sedan
länge företagits vid jämna tiotal av år, icke utan starka skäl brytes. Utskottet
har därför ansett sig böra tillstyrka, att anslag med av Kungl. Maj :t
föreslagna belopp anvisas till allmän folkräkning år 1950, på grund varav
utskottet avstyrker motionerna I: 23 och I: 299. Utskottet — som understryker
departementschefens uttalande att all möjlig sparsamhet bör iakttagas
vid arbetets utförande — vill tillägga, att utskottet med det anförda
icke tagit någon ståndpunkt till frågan, huruvida allmän folkräkning bör
anordnas år 1955. Det bör bli beroende på närmare erfarenheter, om och
i vilken omfattning en folkräkning bör komma till stånd sistnämnda år
eller om nästföljande folkräkning utan mera avsevärd olägenhet kan anstå
till 1960.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 23 och 1: 299, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1950 års folkräkning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kronor.
13:o) Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid 1950 års
folkräkning. Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 33) föreslagit riksdagen att till
Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid 1950 års folkräkning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Utskottet har i förevarande sammanhang förehaft den under nästföregående
punkt omförmälda, av herr Mannerskantz väckta motionen 1: 299, vari,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå Kungl.
Maj:ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om anslag under budgetåret
1950/51 till kostnader för 1950 års folkräkning, till den del detsamma
avser ersättning till kyrkobokförare.
Utskottet. Under åberopande av vad under punkt 12 anförts hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 299, såvitt nu är i fråga, till
Statsutskottets utlåtande nr 7.
17
Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid
1950 års folkräkning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
14:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års valstatistik.
Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 33) föreslagit riksdagen att till Statistiska
centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års valstatistik för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ett reservationsanslag av 35 000 kronor
lör budgetåret 1950/51 anvisas för avlöningar till personalen vid statistiken
över de kommunala valen hösten 1950. Med ledning av erfarenheterna från
näst föregående kommunala val och under förutsättning, att statistiken erhåller
ungefär samma omfattning, har personalbehovet uppskattats till omkring
8 månader för ledaren (Ce 24), ett kanslibiträde (Ce 11) under lika
läng tid samt övrig biträdespersonal (Ce 8) i sammanlagt 43 arbetsmånader.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1950 års valstatistik för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
15:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 15,
s. 33—35) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 317 200 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 305 000 kronor.
Departementschef en erinrar, att han i annat sammanhang föreslagit uppskov
med den fastighetstaxering, som skulle ha hållits år 1951, till år 1952.
Med hänsyn härtill och då allmän jordbruksräkning ansetts böra företagas
i anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen föreslås medel för sådan
räkning ej anvisade för nästa budgetår. Ej heller ha, med beaktande av vad
departementschefen härom i annat sammanhang anfört, medel ansetts böra
anvisas till den representativa jordbruksräkningen och till polisstatistiken.
Säsom i propositionen anmälts, ha kostnaderna för maskinarbete m. in.
å 4 500 kronor i anledning av den föreslagna statistiken över företagens inkomstutbetalningar
och vinster ansetts böra anvisas under förevarande anslag.
Vidare förutsättes under anslaget skola anvisas sammanlagt 70 000
kronor till omkostnader för 1950 års folkräkning, varav 30 000 kronor till
maskinell bearbetning av materialet och 40 000 kronor till expenser, såsom
bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, blankettryck, inköp och
underhåll av möbler och maskiner in. in.
2 Ililiang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 7.
18
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet har i förevarande sammanhang förehaft
dels den ovan under punkt 12 omförmälda, av herr Mannerskantz väckta
motionen I: 299, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta
att avslå Kungl. Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om
anslag under budgetåret 1950/51 till omkostnader för 1950 års folkräkning,
70 000 kronor;
dels ock de ovan under punkt 10 omförmälda likalydande motionerna
1: 300 av herr Mannerskantz och II: 357 av herr Edström, i vilka motioner,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå Kungl.
Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om anslag under budgetåret
1950/51 till kostnader för statistik över företagens inkomstutbetalningar
och vinster, såvitt angår anslaget till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
(4 500 kronor).
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under åberopande
av vad under punkterna 10 och 12 anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 300 och II: 357 samt I: 299, såvitt
nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 317 200
kronor.
16:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. Folkbokföringen:
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 16 och 17, s. 35 och 36), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll ett
reservationsanslag av 4 000 kronor;
b) till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
17:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 36),
vilket innebär en minskning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs
stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.
18:o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36),
vilket innebär en ökning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 7.
19
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till
Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.
19:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.
Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Folkbokföringen:
Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 1 400 000 kronor.
I samband med pågående organisationsundersökningar har reduktion skett
av den för löpande göromål avsedda tillfälligt anställda biträdespersonalen,
varigenom denna successivt nedbringats med 44 biträden från det för budgetåret
1948/49 beräknade antalet (213). Kungl. Maj :t har på statistiska
centralbyråns förslag genom beslut den 10 juni 1949 för budgetåret 1949/50
fastställt biträdesantalet till 169. Länsstyrelserna ha i till statistiska centralbyrån
avgivna yttranden med avseende å budgetåret 1950/51 i några
tall visserligen funnit anledning föreslå vissa mindre avvikelser från den
sålunda senast fastställda personalramen. Statistiska centralbyrån är emellertid
av den uppfattningen att ehuru hållbarheten av den reducerade ram,
som senast av Kungl. Maj:t fastställts beträffande den tillfälligt anställda
biträdespersonalen för löpande göromål och arbeten i samband med mantalsskrivningen,
ännu icke kan anses tillräckligt prövad, skäl dock icke föreligger
att f. n. frångå densamma. Prövningen härav har synts böra anstå
till dess organisationsundersökningarna, vilka hittills omfattat ett tiotal
folkbokföringsavdelningar, kunnat slutföras och behovet säkrare kan bedömas.
Lönekostnaderna för den indragna biträdespersonalen uppgår till
168 948 kronor. I övrigt har räknats med i huvudsak oförändrad omfattning
av folkbokföringsavdelningarnas arbetsuppgifter under budgetåret 1950/51.
Det för årligen återkommande arbetsuppgifter av statistiska centralbyrån
för budgetåret 1949/50 begärda beloppet har vid tidigare anslagsberäkning
avrundats nedåt — frånsett kostnader för rörligt tillägg —- med 31 890 kronor.
För budgetåret 1950/51 har uppräkning av anslaget synts böra ske till
det exakta lönekostnadsbeloppet.
Den beräknade reduktionen av lönekostnaderna för löpande göromål motväges
i viss utsträckning av ökade utgifter på grund av uppflyttningar i
lönegrad och löneklass jämlikt de för ifrågavarande personal gällande bestämmelserna
angående reglerad befordringsgång. I anslaget för innevarande
budgetår har särskilt belopp icke beräknats för dylikt ändamål. Då
en exaktare beräkning av lönekostnaderna förordas, föreslås uppräkning av
löneposten med belopp motsvarande kostnaderna för berörda lönegrads- och
löneklassuppflyttningar, tillhopa 27 807 kronor.
För innevarande budgetår är ett belopp av 220 000 kronor avsett till lönekostnader
för följande uppläggningsarbeten: tryckning och distribution av
20
Statsutskottets utlåtande nr 7.
medborgarkort, utbyggnad av de tryckande registren för fastigheter med
s. k. dubblettregister samt upprättande av tryckande register över juridiska
personer ävensom av vissa speciella avtryckskortregister. Av dessa uppläggningsarbeten
torde enligt centralbyrån under innevarande budgetår endast
de tryckande registren över juridiska personer komma till utförande
i sina huvudsakliga delar. I avvaktan på resultatet av arbetet inom 1949 års
folkbokföringssakkunniga torde av kvarstående uppläggningsarbeten endast
arbetet med upprättande av medborgarkort komma att genomföras under
budgetåret 1950/51. Centralbyrån beräknar lönekostnaderna för medborgarkorten
till 25 000 kronor. De till lönekostnader för uppläggningsarbeten anvisade
medlen synas sålunda för nästa budgetår kunna nedräknas med
195 000 kronor till 25 000 kronor.
Särskilda kostnadsposter beräknas för övertidsersättningar och kallortstillägg,
vilket i tidigare förslag till anslagsberäkningar icke skett. Posterna
ha uppförts med 38 994 resp. 2 688 kronor.
Medelsbehovet till maskinhyror har ansetts kunna minskas med 5 000
kronor sammanhängande med den begränsade omfattningen av uppläggningsarbetena
under budgetåret 1950/51.
Utskottet. Såsom departementschefen (s. 38) framhållit, är frågan om
medborgarkortens utformning och användningsområde ännu icke definitivt
löst. De under förevarande anslag gjorda beräkningarna av medelsbehovet
för nästa budgetår synas utskottet böra godtagas i avvaktan på lösningen
av berörda spörsmål. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal
vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.
20 :o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 21, s. 39—41), vilket i förhållande till nuvarande personalbestånd
icke innebär annan ändring än att två biträdestjänster (telefonister)
i reglerad befordringsgång inrättas samt att två kontorsbiträdesbefattningar
i lönegrad Ce 8 ordinariesättas i enlighet med grunderna för den reglerade
befordringsgången för viss biträdespersonal i statens tjänst, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för riksräkenskapsverket
gällande personalförteckningen uppföra ytterligare
två kontorsbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Statsutskottets utlåtande nr 7.
21
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 864 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 538 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160 600
Summa kronor 1 563 300;
c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 563 300 kronor.
21 :o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagsökning med 17 000
kronor orsakad av ökade kostnader beträffande i omkostnadsstaten för ämbetsverket
upptagna delposter till expenser och publikationstryck, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
217 000 kronor.
22:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 23, s. 42—44), vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor
orsakad av kostnader för löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 78 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 45 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 45 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 13 500
Summa kronor 182 100
b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 182 100 kronor.
23:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 24, s. 44), vilket innebär en anslagsökning med 1 400 kronor,
varav 700 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 700 kronor till övriga
expenser, hemställer utskottet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 7.
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 29 400
kronor.
24:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
25:o) Statens sakrevision: Avlöningar. Statens sakrevision: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och 27, s. 45 och 46),
vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i den
för statens sakrevision gällande personalförteckningen, att
innehavarna av däri upptagna befattningar såsom sekreterare
eller revisor (förste revisor) må, i vad avser tjänst i
31 lönegraden, erhålla tjänstebenämningen byrådirektör;
b) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor;
c) till Statens sakrevision: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
26:o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
28, s. 46—48), föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens organisationsnämnd, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Statens organisationsnämnd:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
637 500 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 620 000 kronor.
Till arvoden åt viss tillfällig personal föreslås anvisade ytterligare 5 000
kronor. Automatiska förändringar inom anslaget medföra vidare en höjning
av sammanlagt 12 462 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Statsutskottets utlåtande nr 7. 23
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 49 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 36 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 520 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 700
Summa kronor 637 500
b) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 637 500 kronor.
27:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 48 och 49), vilket innebär en höjning med
1 400 kronor av delposten till sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 198 400 kronor.
28:o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 30, s. 49), vilket innebär en anslagsökning med 250 000 kronor —
till huvudsaklig del föranledd av stegrade avlöningskostnader till följd av
den personalökning, som måst vidtagas på grund av den skärpta importoch
valutakontrollen — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
29:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 31, s. 49), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Skatte- och kontrollväsen.
30 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 50), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare
hos generaltullstgrelsen för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 7.
31 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.
Maj :t har (punkt 33, s. 50—53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den
för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Tullverket: Avlöningar till
befattningshavare å tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 32 287 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 32 200 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att 10 tullvakttjänster i Ca 9 uppflyttas
till tulluppsyningsmanstjänster i Ca 12.
Den reglerade befordringsgången för viss biträdespersonal ävensom antagning
av tullvakts-, kustvakts- och gränsuppsyningsmansaspiranter till
e. o. tjänstemän beräknas vidare föranleda utgiftsökningar av omkring
33 000 kronor resp. 58 000 kronor. Merkostnaden för planenlig uppflyttning
av e. o. gränsuppsyningsmän från Ce 11 till Ce 12 uppskattas till 21 000
kronor. Den omständigheten att ordinarie tjänstemän efter genomgångna
kammarskrivar- eller tullkontoristkurser bliva antagna till e. o. tjänstemän
och sedermera befordras till tjänster å ordinarie stat medför vissa ökningar
och minskningar av utgifterna under ordinarie- och icke-ordinarieposterna.
Under nästa budgetår beräknas dessa ökningr och minskningar på de resp.
anslagsposterna sammanlagt medföra en anslagsminskning av 27 917 kronor.
Av de på övergångsstat uppförda tjänsterna avföras ur personalförteckningen
1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän (Ca 10).
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Senander väckt motion (II: 154), vari hemställts,
att riksdagen måtte, med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit under sjunde
huvudtiteln, Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten,
bifalla vad generaltullstyrelsen äskat under sagda punkt.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande, vilket bl. a. innebär
uppflyttning av 60 tullvakttjänster i Ca 9 till tulluppsyningsmanstjänster i
Ca 12, får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet. Såsom av det anförda framgår, har Kungl. Maj :t föreslagit, att
10 tullvakttjänster i lönegrad Ca 9 skulle uppflyttas till tulluppsyningsmanstjänster
i lönegrad Ca 12. I motionen II: 154 yrkas, såvitt nu är i fråga, en
uppflyttning av 60 tullvakttjänster till tulluppsyningsmanstjänster i enlighet
med av generaltullstyrelsen framställt förslag. Utskottet vill erinra, att
överförandet av vissa befattningar från tullvakt- till tulluppsyningsmansgraden
är ett led i strävandet att återställa den befordringsstandard, som åsyftats
vid 1942 års uppdelning av bevakningskåren vid tullstaten. I 1949 års
statsverksproposition föreslog Kungl. Maj :t uppflyttning av 40 av här ifråga
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
25
varande tjänstemän. Utskottet förklarade sig emellertid i princip hysa starka
betänkligheter mot att i dåvarande läge genomföra lönegradsuppflyttningar,
som icke motiverades av ökade eller förändrade arbetsuppgifter. Med hänsyn
till den försämring i befordringsförhållandena, som uppenbarligen inträtt för
ifrågavarande personalkategori, hade utskottet dock icke velat helt motsätta
sig den föreslagna lönegradsuppflyttningen och tillstyrkte, att 20 befattningar
som tullvakt utbyttes mot befattningar som tulluppsyningsman. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed.
Enligt utskottets mening föreligga icke tillräckliga skäl att frångå Kungl.
Maj :ts nu framställda förslag i ifrågavarande avseende, varför utskottet
avstyrker det i motionen II: 154 gjorda yrkandet, såvitt nu är i fråga. Utskottet
vill emellertid framhålla, att skäl synas tala för att gränsdragningen
mellan tullvakternas och tulluppsyningsmännens arbetsuppgifter göres till
föremål för en översyn; härigenom skulle säkrare hållpunkter erhållas för
bedömning av det antal tjänster, som bör förefinnas inom envar av de båda
ifrågavarande lönegraderna.
Vad angår de i motionen II: 154 gjorda yrkandena i övrigt, finner sig utskottet
icke kunna tillstyrka desamma.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt ej
givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 154,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för tullstaten gällande
personalförteckningen dels uppföra ytterligare 10 tulluppsyningsmän
i Ca 12, dels ock ur förteckningen avföra 10
tullvakter i Ca 9 samt följande befattningshavare å övergångsstat,
nämligen 1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän
(Ca 10);
b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 21 480 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis .............................. 7 400 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 3 407 000
Summa kronor 32 287 000
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
32 287 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 7.
32 :o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 53—55) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat
för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
3 815 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslagsposten till sjukvård
m. m. med 25 000 kronor samt av anslagsposten till reseersättningar
med 100 000 kronor. Beträffande anslagsposten till övriga utgifter föreslås
dels en uppräkning med 150 000 kronor av delposten till drift och underhåll
av fortskaffningsmedel, dels ock en minskning med 45 000 kronor, varav
20 000 kronor avse delposten till legor för fortskaffningsmateriel samt
25 000 kronor delposten till utbildning i tulltjänsten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 225 000
2. Reseersättningar, förslagsvis .............. 900 000
3. Expenser, förslagsvis ...................... 1 430 000
4. Publikationstryclc, förslagsvis .............. 68 000
5. Hemliga utgifter .......................... 2 000
6. Övriga utgifter, förslagsvis ................ 1 420 000
Summa kronor 4 045 000
b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor.
33:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel för kust- och gränsbevakningen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 55 och 56),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel
för kust- och gränsbevakningen m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
27
34:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 36, s. 56—60)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
förordade ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kontrollstyrelsen, att tillämpas till vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 849 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 886 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag —■ vilket utformats med beaktande av att, på sätt
närmare framgår av den nedan under punkt 36 lämnade redogörelsen, den
lokala skattekontrollen avses skola erhålla viss förändrad organisation —
innebär, att en förste byråingenjörstjänst i Ce 27 inrättas hos styrelsen för
kontrollen över tillverkningen och beskattningen av brännvin vid sulfitbrännerierna
samt att medel ej beräknas under styrelsens avlöningsanslag till
avlönande av en byråinspektör i Cg 25, 2 assistenter i Ce 23 resp. Ce 21, 2 amanuenser
i Ce 23 resp. Ce 20 samt en tjänsteman i Cg 17.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t inrättande av 3 arvodesbefattningar vid kontrollen
av varuskatten på choklad- och konfityrvaror samt indragning av
en förste byråinspektörstjänst i Cg 27 och en skrivbiträdestjänst i reglerad
befordringsgång.
1 förste byråinspektörstjänst i Ce 27, 1 kontoristtjänst i Ce 13 och 5 kontorsbiträdestjänster
i Ce 8 föreslås uppförda på ordinarie stat. Med hänsyn
till att 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 f. n. är vakant torde i personalförteckningen
endast behöva uppföras ytterligare 4 sådana tjänster. Å andra sidan
bör 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 avföras ur personalförteckningen.
Till löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 8 422 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Gustaf
Elof sson och Arrhén (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Bästekille m. fl. (II: 130), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att två befattningar för brännvinskontrollen placeras i
lönegrad Ce 29, dock att därmed förenad lön ej må åtnjutas förrän överenskommelsen
om inkomststabilisering upphört att gälla.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen I: 84.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, såvitt nu är i fråga, att i den
för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen skulle upptagas en
förste byråingenjör i lönegraden Ce 27, avsedd för kontrollen över tillverkningen
och beskattningen av brännvin vid sulfitbrännerierna. Enligt vad i
annat sammanhang föreslås, skulle under rubriken Kontrollstyrclsen: Lokala
skattekontrollen en tjänst såsom överkonlrollör, likaledes i lönegraden Ce 27,
avdelas för kontrollen över tillverkningen och beskattningen av brännvin
vid potatisbrännerierna. Beträffande det i de likalydande motionerna I: 84
och II: 130 gjorda yrkandet anser sig utskottet — även om vissa skäl
28
Statsutskottets utlåtande nr 7.
kunna åberopas för en lönegradsplacering av ifrågavarande tjänster i enlighet
med motionärernas förslag — likväl ej böra tillstyrka avsteg från Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet. Utskottet anser emellertid skäl tala för att tjänsternas
lönegradsplacering prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 84 och II: 130, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kontrollstyrelsen
gällande personalförteckningen upptaga ytterligare en förste
byråinspektör i Ca 27, en förste byråingenjör i Ce 27, en
kontorist i Ca 13 och 4 kontorsbiträden i Ca 8 samt ur förteckningen
avföra en förste byråinspektör i Ce 27 och ett
kanslibiträde i Ca 11;
b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 379 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 386 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 83 500
Summa kronor 849 700
c) till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 849 700 kronor.
35:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 37, s. 60), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor för
nyanskaffning av inventarier, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
36:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt
38, s. 60—71), föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för
kontrollstyrelsens lokala skattekontroll, dels ock till Kontrollstyrelsen: Lokala
skattekontrollen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 633 000
kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår finnes ett anslag uppfört under
rubriken Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter. Enär anslaget
under denna rubrik numera icke allenast avser kontroll å tillverkningsav
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
29
gifter utan även tages i anspråk för den lokala kontrollen över utgörandet
av övriga indirekta skatter, varmed kontrollstyrelsen har att taga befattning,
har anslagsrubriken synts lämpligen böra ändras till Kontrollstyrelsen:
Lokala skattekontrollen.
Kungl. Maj :ts förslag innebär — i anslutning till vad kontrollstyrelsen
förordat — att en omorganisation av överkontrollörsverksamheten vid den
lokala skattekontrollen genomföres i syfte att ernå en rationalisering i förhållande
till nuvarande provisoriska organisation (jfr prop. s. 61—67). Omläggningen
förutsättes ske utan någon merkostnad för statsverket med undantag
för engångsutgifter, beräknade till 23 000 kronor. Den föreslagna
personalorganisationen omfattar följande tills vidare såsom extra ordinarie
inrättade befattningar som kontrolltjänstemän utöver den reglerade befordringsgången,
nämligen 4 distriktsöverkontrollörer i Ce 29, 4 överkontrollörer,
därav 1 för potatisbrännerierna, i Ce 27, 1 förste byråingenjör för sulfitbrännerierna
(placerad hos kontrollstyrelsen) i Ce 27 samt .5 kontrollörer
i Ce 24. Vid genomförande av förslaget böra ur personalförteckningen under
förevarande anslag avföras 3 överkontrollörer i Ce 27.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås
uppräknad med 14 000 kronor från 284 000 kronor till 298 000 kronor samt
anslagsposten till rörligt tillägg uppräknad med 5 000 kronor från 30 000
kronor till 35 000 kronor.
Anslagsposten till reseersättningar föreslås med hänsyn till motsedd ökning
av inspektionsverksamheten uppräknad med 10 000 kronor från 93 000
till 103 000 kronor.
För expenser beräknas ett belopp av 33 000 kronor, därav 10 000 kronor i
årliga kostnader och 23 000 kronor i engångskostnader. Anslagsposten till
övriga utgifter föreslås i följd härav uppräknad från 10 000 till 43 000
kronor.
På grund av minskad uppbörd av kontrollkostnadsbidrag för bryggerier
med skattefri maltdryckstillverkning föreslås anslaget uppräknat med 6 000
kronor. Vidare föreslås, med anledning av förlängning av kampanjen vid
lantbruksbrännerierna, arvodesposten ökad med 30 000 kronor och uppbördsposten
med 10 000 kronor, innebärande en nettoökning å anslaget av
20 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag angående omorganisation
av överkontrollörsverksamheten vid den lokala skattekontrollen har ej givit
utskottet anledning till erinran. På grund härav och under åberopande jämväl
av vad under punkt 34 anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 84 och II: 130, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll dels uppföra 4
30
Statsutskottets utlåtande nr 7.
distriktsöverkontrollörer i Ce 29, dels ock avföra 3 överkontrollörer
i Ce 27;
b) till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 633 000 kronor.
37:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 39, s. 71), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
79 000 kronor.
38:o) Mynt- och justerings verket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 71—73), vilket innebär en anslagsökning med 4 600
kronor för löneklassuppflyttningar samt avförande av en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 ur personalförteckningen och överförande av medel från ordinarie
till icke-ordinarieposten för avlönande av ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur den för mynt- och justeringsverket
gällande personalförteckningen avföra kontorsbiträdestjänsten
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 228 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.................................. 153 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 44 800
5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis 335 000
Summa kronor 800 600
c) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 800 600 kronor.
39:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 74), vilket innebär en anslagsökning med 1 500
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 7.
31
att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
94 500 kronor.
40:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 42, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med 16 900 kronor,
till väsentlig del orsakad av ersättande av tre justerare och en biträdande
justerare, f. d. militärer, med tjänstemän i Ce 24 resp. Ce 15, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-
vis ..................................... 300 600
2. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 33 300
Summa kronor 333 900
b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 333 900 kronor.
41 :o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 115 000
kronor.
42 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens
fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 44—46, s. 76) — vilka såvitt angår anslagen
till avsättning till bankinspektionens fond och till avsättning till jordbrukskassetillsynens
fond innebära oförändrad medelsanvisning och beträffande
anslaget till avsättning till fondinspektionens fond en anslagsminskning
med 15 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag
av 100 000 kronor;
b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag
av 25 000 kronor;
c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett anslag
av 60 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 7.
43:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 47, s. 76) och under erinran, att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 180 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens
fond för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 190 000 kronor.
44 :o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 76 och 77), vilket innebär en ökning av anslaget med
10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
270 000 kronor.
45:o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
49, s. 77), vilket innebär en minskning av anslaget med 36 000 kronor, huvudsakligen
föranledd av minskad tillverkning av statsstämplar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 535 000 kronor.
46:o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 77 och 78)
föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 7 300 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
6 900 000 kronor.
Ersättningarna för taxeringsarbetet i länen och i Stockholms stad (till
ordförande, kronoombud, konsulenter in. fl.) utgjorde år 1948 5 484 900
kronor och år 1949 5 938 950 kronor. Av ökningen beräknas omkring 300 000
kronor ha hänfört sig till den automatiska ökningen på grund av taxeringsmaterialets
ökade volym. Den övriga stegringen har till huvudsaklig del föranletts
av kostnaden för längdföring i Stockholms stad.
Den ökade belastningen på anslaget för budgetåret 1948/49 sammanhänger
med en förskjutning av utbetalningen av statsbidraget beträffande förenämnda
taxeringsersättningar.
Vad beträffar taxeringarna år 1950 har den automatiska utgiftsökningen
till följd av taxeringsmaterialets ytterligare växt och stegringen av övriga
utgifter för taxeringsarbetet, däri inbegripet tryckningskostnader, uppskattats
till i runt tal 400 000 kronor. Under angivna förutsättningar föreslås
anslaget för nästa budgetår upptaget till 7,3 milj. kronor.
Från anslaget förutsättes liksom för innevarande budgetår få bestridas
kostnader för utbildningskurser för taxeringstjänstemän. Det förutsättes
därvid, att en särskild kurs för taxeringsassistenter, därest en sådan finnes
erforderlig, anordnas under nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
33
Till propaganda för bättre deklarationsmoral har riksdagen för budgetåren
1945/46 och 1947/48 anvisat 140 000 kronor resp. 100 000 kronor. I
propositionen framhålles, att såvitt kan bedömas, denna propagandaverksamhet
haft god verkan och att förslag framkommit om en ny annonskampanj
under år 1951. Med hänsyn till svårigheten att redan nu taga ställning härtill
har departementschefen ej Velat äska ett särskilt anslag för ändamålet
utan i stället förutsatt att, därest en sådan kampanj befinnes böra igångsättas,
kostnaderna för densamma skulle få bestridas från förevarande anslag.
Kostnaderna ha uppskattats till högst 150 000 kronor. Departementschefen
förutsätter, att verksamheten organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, riksdagen godkänt för tidigare annonskampanjer.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Löfroth väckt motion (11:89), vari hemställts,
att riksdagen måtte uttala sig för att den ifrågasatta propagandaverksamheten
för budgetåret 1950/51 icke måtte gå i verkställighet samt att den
beräknade kostnaden användes för utökning av ersättningarna för taxeringsarbetet.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen.
Utskottet. I förevarande anslag har, såsom av det anförda framgår, inräknats
ett belopp av högst 150 000 kronor, avsett för igångsättandet av en
ny annonskampanj för bättre deklarationsmoral. Beträffande den i motionen
II: 89 gjorda hemställan vill utskottet fästa uppmärksamheten på att
slutlig ställning icke i propositionen tagits till frågan, huruvida en annonskampanj
för avsett ändamål bör igångsättas eller icke. Enligt utskottets
mening kan tvekan råda, huruvida en propagandaverksamhet av dylikt slag
verkligen medför det avsedda resultatet. Utskottet har emellertid ej velat
framställa någon invändning emot vad departementschefen i ifrågavarande
avseende anfört och finner sig fördenskull ej böra biträda det i motionen
II: 89 gjorda yrkandet.
Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 89, till Kostnader för årlig taxering
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
7 300 000 kronor.
47 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 51, s. 78), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.
SI Bilxnng till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 7.
34
Statsutskottets utlåtande nr 7.
48:o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 79), vilket innebär en ökning
av anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för
bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 6 600 000 kronor.
49 :o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning
i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 53 och 54, s. 80), vilka innebära oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande
stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;
b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000
kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
50:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj:t har (punkt 55
s. 80 och 81) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad
tolag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 11 500 000 kronor.
Riksdagen har i skrivelse den 27 april 1906 (nr 87), den 27 mars 1928
(nr 93), den 16 juni 1945 (nr 352) och den 10 april 1947 (nr 7) begärt
vissa utredningar rörande tolagsersättningen. I sistnämnda skrivelse har
riksdagen sålunda anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad
mån en avveckling av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till
frågans invecklade beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor
om rättsförhållandena mellan staten och städerna har ställning hittills icke
kunnat tagas till frågan.
Storleken av det för budgetåret 1950/51 erforderliga anslaget beror väsentligen
av tulluppbörden under innevarande budgetår. Enligt inom finansdepartementet
verkställd överslagsberäkning har anslaget ansetts böra minskas
till 10 000 000 kronor.
Utskottet — som i anslutning till riksdagens uttalande i fjol förväntar,
att de av riksdagen begärda utredningarna rörande tolagsersättning snarast
möjligt igångsättas — hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag,
Statsutskottets utlåtande nr 7.
35
att riksdagen inå till Ersättning till städerna för mistad
tolag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kronor.
51 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag
för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 56—59, s. 81), vilka innebära
oförändrad medelsanvisning utom beträffande anslaget till vederlag för nedlagda
utskänkningsrättigheter, vilket föreslås minskat från 9 000 till 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;
b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
ett anslag av 3 100 000 kronor;
c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett
förslagsanslag av 2 000 kronor;
d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
52:o) Bidrag till skattetyngda kommuner. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s.
82 och 83) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till skattetyngda kommuner
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda budgetår av anslaget
använda ett belopp av högst 500 000 kronor för beredande av understöd åt
synnerligt skattetyngda kommuner med avvikelse från de i förordningen den
1.6 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.
För utjämning av det kommunala skattetrycket utgå understöd åt synnerligt
skattetyngda kommuner jämlikt förordning den 16 december 1927
(nr 462).
För ifrågavarande ändamål ha anvisats för ett vart av budgetåren 1944/45,
1945/46 och 1946/47 16 miljoner kronor, för budgetåret 1947/48 11,85 miljoner
kronor, för budgetåret 1948/49 7 miljoner kronor samt för innevarande
budgetår 4 miljoner kronor.
Antalet understödda samhällen utgjorde åren 1946—1949 resp. 419, 185,
113 och 39. Den starka nedgången såväl av antalet understödda samhällen
som av mcdelsåtgången för skatteutjämning sammanhänger främst med
stegringen av de kommunala skatteunderlagen och verkningarna av sådana
statsbidrag för speciella ändamål, som utgå med procentuellt högre bidrag
till ekonomiskt svaga kommuner än till andra.
För år 1949 ha skatteutjämningsbidrag lämnats med sammanlagt 2,19
milj. kronor, huvudsakligen till kommuner inom Norrbottens län. Vid an
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 7.
mälan i fjolårets huvudtitel av medelsbehovet under förevarande anslag
framhöll departementschefen, att skatteutjämningskommunerna i många
fall torde avse att under år 1949 taga i anspråk inflytande avräkningslikvider
för avsättning till skatteregleringsfonder. Ehuru dylika avsättningar normalt
föranleda avdrag vid beräkning av understödsbehovet, förutsatte departementschefen,
att Kungl. Maj :t under förhandenvarande ekonomiska
förhållanden skulle äga möjlighet att i begränsad utsträckning bevilja skatteutjämningsbidrag
även i dylika fall, detta med hänsyn till intresset att stimulera
den kommunala omtänksamheten och att öka benägenheten att fondera
dylika tillskott, vilka torde vara relativt engångsartade inkomster. Detta
uttalande lämnades av riksdagen utan erinran. Den Kungl. Maj:t sålunda
lämnade befogenheten torde under år 1949 ha medfört en utgiftsökning å
anslaget av ca 350 000 kronor.
Jämväl under nästa budgetår föreslås bidrag utgå enligt samma grunder
som innevarande budgetår med bibehållen rätt för Kungl. Maj :t att, där så
finnes lämpligt, bevilja skatteutjämning även på avsättning av avräkningslikvider
till skatteregleringsfonder. Med utgångspunkt från medelsbehovet
inom de skattetyngda kommunerna under år 1949 har anslaget ej ansetts
böra upptagas till högre belopp än i runt tal 3 miljoner kronor.
Jämlikt 71 § kommunalskattelagen inflytande skattemedel för gemensamt
kommunalt ändamål, vilka skola tagas till uppbörd å förevarande anslag,
ha uppskattats till omkring 100 000 kronor.
Det förutsättes, att liksom under innevarande budgetår Kungl. Maj :t må
besluta om bidrag av förevarande anslag till landskommunernas förbund
för visst biträde i samband med granskningen av ansökningar om skatteutjämningsbidrag.
Bidraget till förbundet torde beräknas till samma belopp
som för det löpande budgetåret eller högst 10 000 kronor.
Från anslaget avses jämväl skola bestridas de kostnader för räkenskapsgranskning
och undersökning av kommunernas ekonomiska förvaltning
m. in. vid skatteutjämningsärendenas beredning, som tidigare bestritts från
skatteutjämningsmedlens fond.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh
in. fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson i Kalix
in. fl. (II: 269), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte under punkt
60 i sjunde huvudtiteln uppföra ett oförändrat anslag av 4 miljoner kronor
och i fråga om medelsdispositionen uttala, att genom bidrag till skattetyngda
kommuner det högsta beräknade skattetrycket måtte nedbringas till 13 kronor
per skattekrona.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande hänvisar utskottet
till motionen I: 215.
Utskottet. Beträffande den i de likalydande motionerna I: 215 och II: 269
gjorda hemställan vill utskottet erinra, att utskottet i sitt utlåtande 1949: 7
Statsutskottets utlåtande nr 7.
37
(punkt 52) avstyrkte en motion om förhöjt understöd åt skattetyngda kommuner
under hänvisning till att 1947 års riksdag uttalat sig för att förslag
till ändrade grunder för den kommunala skatteutjämningen måtte utan
onödigt uppskov föreläggas riksdagen. Numera ha, jämlikt Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 2 december 1949, utredningsmän tillkallats för att i samråd
med ortsavdragskommittén göra en översyn av grunderna för skatteutjämningsunderstöd
åt synnerligt skattetyngda kommuner samt utarbeta förslag
till bestämmelser om övergångsbidrag i samband med kommunindelningsreformen.
Utskottet, som förväntar att förslag i anledning av berörda
utredning snarast möjligt förelägges riksdagen, anser sig i avvaktan härpå
icke böra tillstyrka de i motionerna I: 215 och II: 269 framförda yrkandena.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 269,
a) till Bidrag till skattetyngda kommuner för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/
51 av anslaget använda ett belopp av högst 500 000 kronor
för beredande av understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner
med avvikelse från de i förordningen den 16 december
1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt
understöd.
Diverse.
53:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 83), vilket innebär
en minskning av anslaget med 80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 796 000 kronor.
54 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 83), vilket innebär
en ökning av anslaget med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kronor.
55 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 83 och 84), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
38
Statsutskottets utlåtande nr 7.
att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och
andra utskylder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
56 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. Kungl. Maj:t har (punkt 64,
s. 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
Förevarande anslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 8 000
kronor, är avsett för bestridande av Sveriges bidrag dels till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag, dels till upprätthållande av
internationella byrån i Paris för mått och vikt, dels ock till den internationella
tulltariffbyrån i Bryssel.
Sveriges bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret
1948/49 utgjorde 64 583,20 belgiska pappersfranc. Tulltariffbyrån har nu genom
härvarande belgiska beskickning med åberopande av byråns ekonomiska
svårigheter begärt höjning efter vissa angivna grunder av bidraget
‘till 207 554,3 belgiska pappersfranc för budgetåret 1949/50 samt meddelat,
att flertalet bidragslämnande stater godkänt en motsvarande höjning. Med
hänsyn till sistnämnda förhållande har även för Sveriges del en höjning av
bidragsbeloppet ansetts böra beräknas. En uppräkning av anslaget har även
ansetts erforderlig på grund av belastningen under budgetåret 1948/49. Slutligen
har en uppräkning ansetts vara motiverad med hänsyn till den svenska
kronans devalvering.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
57 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 84 och 85), vilket innebär en minskning av anslaget
med 175 000 kronor, i huvudsak sammanhängande med den blivande
uppdelningen av finansdepartementet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
58 :o) Ränta å spärrkontomedel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 66, s. 85), vilket innebär en anslagsökning med 2 000 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ränta å spärrkontomedel för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
39
59:o) Spärrkontonämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,
s. 86), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Spärrkontonämnden för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
60 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 68, s. 86),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
61 :o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 69, s. 86), vilket innebär att ifrågavarande anslag med
oförändrat belopp överflyttas från tolfte till sjunde huvudtiteln, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
62 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 70, s. 86 och 87), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
Stockholm den 24 februari 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,
Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,
Sundelin, Leander, Rosenberg, von Heland, Hesselbom, Andrée och Einar
Persson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Boman i Kieryd, Wallentheim, Lindholm, Rubbcstad, Staxäng,
Bergstrand, Pettersson i Dahl, Petterson i Degerfors, Persson i Vinberg, Henriksson,
Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.
40
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Reservationer.
1) vid punkten W:o) (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet) av herrar Mannerskantz och Rubbestad;
2) vid punkten 12:o) (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1950 års folkräkning)
a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar
Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Wallentheim, Rubbestad och Bergstrand,
vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och
därför hemställa,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 23 och I:
299, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, avslå Kungl.
Maj:ts förevarande förslag;
b) av herrar von Heland, Staxäng och Pettersson i Dahl;
3) vid punkten 13:o) (Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare
vid 1950 års folkräkning) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding,
fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Wallentheim,
Rubbestad och Bergstrand, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och därför hemställa,
att riksdagen må, med bifall till motionen I: 299, såvitt nu
är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag;
4) vid punkten 15:o) (Statistiska centralbyrån: Omkostnader) av herrar
Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp,
Boman i Kieryd, Wallentheim, Rubbestad och Bergstrand, vilka i anslutning
till reservationerna 2 a och 3 ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionen 1: 299, såvitt nu är i fråga, samt med
avslag å njotionerna 1:300 och 11:357, till Statistiska centralbyrån:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 247 200 kronor;
5) vid punkten 31:o) (Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten)
av herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Bergstrand, Henriksson och
Nihlfors, vilka ansett, att antalet till uppflyttning till tulluppsyningsmän
föreslagna tullvakter bort ökas från 10 till 20 och att därför
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 25, som börjar med orden »Enligt
utskottets» och slutar med orden »ifrågavarande lönegraderna», bort
hava följande lydelse:
»Utskottet hyser i princip alltjämt samma uppfattning beträffande lönegradsuppflyttningar
som den, åt vilken riksdagen förra året gav uttryck.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
41
Den ståndpunkt, som riksdagen med hänsyn till tullvakternas befordringsförhållanden
i fjol intog, motiverar emellertid enligt utskottets mening en
uPPflyttning även detta år av oförändrat antal tullvakttjänster till tulluppsyningsmanstjänster.
Utskottet, som icke kan biträda det i motionen II: 154
gjorda yrkandet i detta avseende, finner sig fördenskull böra tillstyrka, att
sammanlagt 20 tullvakttjänster i lönegrad Ca 9 uppflyttas till tulluppsyningsmanstjänster
i lönegrad Ca 12. Utskottet vill tillika framhålla, att skäl
synas tala för att gränsdragningen mellan tullvakternas och tulluppsyningsmännens
arbetsuppgifter göres till föremål för en översyn; härigenom skulle
säkrare hållpunkter erhållas för bedömning av det antal tjänster, som
bör förefinnas inom envar av de båda ifrågavarande lönegraderna. Ett bifall
till vad utskottet förordat torde icke behöva föranleda någon ändring i
Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar.»
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionen II: 154,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för tullstaten gällande
personalförteckningen dels uppföra ytterligare 20 tulluppsyningsmän
i Ca 12, dels ock ur förteckningen avföra 20
tullvakter i Ca 9 samt följande befattningshavare å övergångsstat,
nämligen 1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän
(Ca 10)».
4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und s. 1 i texten