Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1950-02-24 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1950/51 under sjunde huvudtiteln,

avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

Finansdepartementet.

l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1950) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för finansdepartementet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 998 000

kronor.

I propositionen 1950:3 har Kungl. Maj :t — på föredragning av chefen

för justitiedepartementet — anhållit om riksdagens yttrande rörande frågan

om uppdelning av finansdepartementet. Enligt vad i nämnda proposition

förordas skulle från finansdepartementet utbrytas samtliga ärenden rörande

löne- och pensionsväsendet (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen

och förhandlingsrätt för statens tjänstemän) för att överföras till

ett nyinrättat departement, benämnt civildepartementet.

I nämnda proposition framhålles, att till finansdepartementets statssekreteraravdelning

bör anknytas nationalbudgetdelegationen, för vilken kostnaderna

för innevarande budgetår bestridas från anslag under tolfte huvudtiteln.

På expeditionschefens avdelning föreslås handlagda dels de ärenden,

som för närvarande tillhöra administrativa och kommunala byråerna och

icke skola överflyttas till civildepartementet, dels ock vissa ärenden av mera

löpande natur, vilka hittills handlagts på rättsavdelningen. Till civildepartementet

föreslås överförd finansdepartementets löne- och pensionsavdelning.

Jämväl den år 1949 nyinrättade byråchefstjänsten i finansdepartementet

skulle överflyttas till civildepartementet.

Med utgångspunkt från dessa uttalanden och efter närmare överväganden

rörande organisationen av det nya finansdepartementet föreslår depar
1

Bihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7.

tementschefen, att nedan angivna ändringar vidtagas i det nuvarande finansdepartementets

personalstat.

Beträffande den ordinarie personalen föreslås i anledning av

civildepartementets inrättande, att finansdepartementets personalstat minskas

med en chef för löne- och pensionsavdelningen, en byråchef, två kansliråd,

en förste kanslisekreterare, en andre kanslisekreterare och ett kontorsbiträde,

som tillika är e. o. kanslibiträde.

Härjämte föreslås en förste kanslisekreterartjänst överförd till utrikesdepartementet.

Kungl. Maj :t har nämligen genom beslut den 30 juni 1949 förordnat,

att innehavaren av nämnda tjänst med hänsyn till arbetsuppgifterna

skulle fr. o. m. den 1 juli 1949 tjänstgöra i utrikesdepartementet. Då

emellertid en del av de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare,

komma att kvarbliva inom finansdepartementet, äskas medel

under förevarande anslag för avlönande av en halvtidsanställd amanuens.

Vidare föreslås, att 3 kontorsbiträdestjänster avföras ur personalförteckningen,

i samband varmed medel för avlönande av 2 sådana biträden överföras

från ordinarie- till icke-ordinarieposten.

Expeditionschefens avdelning i det nya finansdepartementet föreslås organiserad

på fyra byråer, nämligen administrativa byrån, skattebyrån, kommunala

lånebyrån och regeringsrättsbyrån. Förstnämnda byrå skulle i huvudsak

handlägga samma slag av ärenden som för närvarande tilldelas

första eller administrativa byrån utom dyrortsgrupperingsärendena. På

skattebyrån skulle ankomma handläggningen av arvs- och gåvoskatteärenden,

handräckningsärenden beträffande skatter ävensom vissa löpande ärenden

av huvudsakligen skatterättslig natur, vilka för närvarande handläggas

på rättsavdelningen. Frågan om den närmare fördelningen av ifrågavarande

ärenden bar emellertid ansetts få bli beroende på senare överväganden.

För chefsskapet på skattebyrån förordas den anordningen att vid vakans

å en av byråchefstjänsterna å rättsavdelningen — åtminstone tills

vidare — tages i anspråk denna tjänst för att inrätta en extra kanslirådstjänst.

Vad härefter angår frågan om finansdepartementets icke-ordinarie

personal föreslås följande tjänstemän överförda till civildepartementet,

nämligen en förste kanslisekreterare, två amanuenser, ett kanslibiträde, som

tillika är ordinarie kontorsbiträde, en expeditionsvakt och tre biträden i reglerad

befordringsgång.

Då rättsavdelningen f. n. endast disponerar en amanuens på halvtid, kan

någon överflyttning av amanuenspersonal ej ske från denna avdelning till

den nya skattebyrån. För denna byrå beräknas därför medel till anställande

av en amanuens.

I övrigt föreslås ej annan ändring av icke-ordinarieposten än att ett belopp

av 10 000 kronor, avsett till bestridande av kostnader för vikarier för

telefonisterna vid kanslihusets telefonväxel under sjukdom, semester o. d.,

anvisas under denna post i stället för under ordinarieposten (se 1949: VII

ht. s. 2).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

3

Den sålunda förordade personalorganisationen efter departementets delning

innebär, alt all personal, som f. n. handlägger eller sysslar med ärenden

rörande löne- och pensionsväsendet — bortsett från expeditionschefen

och personalen på registratorsexpeditionen — överflyttas till det nya civildepartementet.

Därjämte minskas personalen med en förste kanslisekreterare,

som föreslås överflyttad till utrikesdepartementet. I övrigt föreslås ej annan

ändring än att medel anvisas för avlönande av ytterligare 2 amanuenser,

varav en på halvtid.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöning till departementschefen oförändrat 27 600

kronor;

avlöningar till ordinarie tjänstemän 382 600 (—126 400)

kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 345 600

(— 22 800) kronor;

rörligt tillägg SO 200 (— 12 800) kronor.

Anslaget skulle alltså bestämmas till (27 600 -f- 382 600 -f- 345 600 -f80

200) 836 000 (— 162 000) kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen numera anslutit sig till vad i förenämnda

proposition nr 3 till årets riksdag anförts angående uppdelning av finansdepartementet

fr. o. m. den 1 juli 1950. Då Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande

förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för finansdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare ............................ Cr 17

1 expeditionschef ............................ Cr 14

1 chef för rättsavdelning ...................... Cr 14

3 byråchefer .................................. Cr 10

2 kansliråd .................................. Ca 33

4 förste kanslisekreterare ...................... Ca 29

3 andre kanslisekreterare ...................... Ca 24

1 registrator .................................. Ca 19

1 kansliskrivare .............................. Ca 15

2 förste expeditionsvakter ...................... Ca 11

2 kanslibiträden .............................. Ca 11

1 telefonist, tillika föreståndarinna .............. Ca 11

3 expeditionsvakter ............................ Ca 9

11 kontorsbiträden ............................ Ca 8

7 telefonister ................................ Ca 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

Befattning Lönegrad

5 föredragande i regeringsrätten ................ Ce 32

1 förste kanslisekreterare ...................... Ce 29

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/

51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 382 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 345 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 80 200

Summa kronor 836 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kronor.

2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 4

och 5) föreslagit riksdagen att till Finansdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 301 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 278 000 kronor.

Å anslagsposten till sjukvård m. m. ha under budgetåret 1948/49 avförts

utgifter till belopp av 7 267 kronor. Posten har, oaktat den personalminskning

för finansdepartementet som blir en följd av departementsdelningen,

ansetts böra höjas från 1 000 kronor till 2 000 kronor. Det genom nämnda

delning minskade medelsbehovet å den under anslagsposten till övriga expenser

för eget behov upptagna delposten till bränsle, lyse och vatten beräknas

till 3 000 kronor, varför delposten bör minskas från 10 000 kronor

till 7 000 kronor. Utgifterna å delposten till övriga expenser för eget behov,

som för innevarande budgetår uppräknats med 9 000 kronor till 42 000 kronor,

utgjorde 56 923 kronor för budgetåret 1948/49. Medelsbehovet för det

nya finansdepartementet under ifrågavarande delpost beräknas till 35 000

kronor.

Genom tillkomsten av kanslihusannexet har nuvarande medelsanvisning

under anslagsposten till expenser för annat än eget behov visat sig otillräcklig.

Sålunda ha utgifterna å delposten till bränsle, lyse och vatten under

budgetåret 1948/49 uppgått till 31 891 kronor, medan delposten för innevarande

budgetår är beräknad till 14 500 kronor. En höjning till i runt tal

31 000 kronor anses därför erforderlig. I det till övriga expenser för annat

än eget behov för innevarande budgetår anvisade beloppet, 188 500 kronor,

äro ej inräknade medel för städning av trappor inom kanslihusannexet, av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

5

telefonväxelns lokaler m. in. samt för. nattbevakning inom annexet, vilka

kostnader beräknas till ca 23 500 kronor för år. Med hänsyn härtill föreslås

delposten för nästa budgetår bestämd till i runt tal 210 000 kronor.

Till publikationstryck beräknas en anslagspost av 15 800 kronor, d. v. s.

6 000 kronor mindre än vad som anvisats för ändamålet för innevarande

budgetår.

Omkostnadsanslaget beräknas i enlighet härmed till 301 000 (+ 23 000)

kronor, varav på anslagsposten till expenser för annat än eget behov för

nästa budgetår belöpa 241 000 (+ 38 000) kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 301 000

kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 3, s. 5—7), vilket innebär dels ordinariesättning av en extra ordinarie

kontorsbiträdestjänst, dels ock en minskning av anslaget med 16 700

kronor, föranledd av indragning fr. o. m. den 1 april 1951 av vissa för arbetet

med kommunregleringen in. m. inrättade befattningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kammarkollegiet

gällande personalförteckningen upptaga ytterligare en

tjänst som kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 369 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 5 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 209 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 59 800

Summa kronor 643 300

c) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 643 300 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagsökning med 4 600 kronor,

orsakad av ökade kostnader å delposterna till bränsle och lyse samt övriga

cxpenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 44 900 kronor.

5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—10) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetär

anvisa ett förslagsanslag av 1 048 600 kronor.

ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår anvisat med 960 000

kronor.

Under en lång följd av år har den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten

till avlöningar åt ordinarie tjänstemän i statskontorets anslagsäskanden

beräknats med antagande av att grundbeloppet varit avvägt efter 3:e

löneklassen i resp. lönegrad för den å personalförteckningen uppförda personalen.

Anslagsposten har därefter för de olika budgetåren höjts och sänkts

med ledning av de beräknade kostnaderna för det ökade, resp. minskade antalet

befattningshavare i de olika lönegraderna å nämnda förteckning. Vid

en inom statskontoret numera gjord beräkning av de verkliga lönekostnaderna

inkl. rörligt tillägg för den på personalförteckningen uppförda personalen

har posten befunnits vara för lågt upptagen med 59 900 kronor. Anslagsposten

i fråga föreslås därför uppräknad med nämnda belopp.

Vidare erfordras för löneklassuppflyttningar en ökad medelsanvisning av

28 700 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 612 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 324 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 111 000

Summa kronor 1 048 600

b) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 048 600 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

7

6:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 6, s. 10—11), vilket innebär en minskning av anslaget med 28 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 11—12) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 514 800 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 505 000 kronor.

Till löneklassuppflyttningar föreslås nu ökad medelsanvisning under förevarande

anslag med 9 800 kronor.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 652 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 16 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 698 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 147 400

Summa kronor 1 514 800

b) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 514 800 kronor.

8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 8, s. 12—13), vilket innebär en anslagsökning med 7 000 kronor, avseende

sjukvård in. in. samt expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 13), vilket innebär en anslagsökning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

8 000 kronor.

10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 13—22) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga vissa av departementschefen angivna

ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 240 400 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget

till 1 165 000 kronor.

Statistiska centralbyrån har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

hemställt dels om uppflyttning i lönegrad och ordinariesättning av viss biträdespersonal,

dels om vissa personalförstärkningar för befolkningsstatistikcn,

representativa jordbruksräkningen, finansstatistiken och polisstatistiken,

dels om inrättande av en expeditionsvaktstjänst i lönegraden Ce 9, dels

om indragning av 2 biträdestjänser å folkbokföringsavdelningen, dels ock

om överförande av 1 förste byråsekreterare från extra till extra ordinarie

anställning.

Med hänsyn till pågående översyn av folkbokföringen föreslår centralbyrån

ett ytterligare anstånd med inrättandet av det centrala sökregistret.

I statsrådsprotokollet har anmälts förslag av konjunkturinstitutet och

1947 års insynskommitté om upprättande av årlig statistik över företagens

inkomstutbetalningar och vinster. Den 21 mars 1947 erhöll konjunkturinstitutet

av Kungl. Maj :t uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder, som

kunde befinnas lämpliga för genomförande av vissa utbyggnader av den

ekonomiska statistiken, närmast i syfte att möjliggöra en tillfredsställande

nationalinkomstberäkning. I en med skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 januari

1949 överlämnad promemoria har institutet inkommit med förslag till

statistik över företagens inkomstutbetalningar och vinster.

Genom beslut den 13 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt särskilda

sakkunniga, 1947 års insynskommitté, att verkställa utredning, huru en ur

samhällelig synpunkt förbättrad insyn i de enskilda företagens ekonomiska

förhållanden skulle kunna vinnas. I direktiven för kommittén erinrades

bl. a. om betydelsen av att, genom en utvidgning av den offentliga statistiken

på förevarande område, kunna erhålla en förbättrad insyn i företagen,

vilket skulle vara av stort värde, ej minst för arbetstagarparten, då det gällde

att i fråga om effektivitetsspridningen och i övrigt belysa en viss bransch

som vore föremål för kollektivavtalsförhandlingar. I detta sammanhang

framhölls — i den mån kommittén med hänsyn till konjunkturinstitutets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

9

förut berörda uppdrag ej ansåg sig böra framlägga något eget förslag om

förbättring av den offentliga statistiken — lämpligheten av att kommittén

sökte samråd med de instanser, som hade att överväga en reformering av

den ekonomiska statistiken i förevarande avseende. Dylikt samråd har under

utredningsarbetets gång ägt rum med bl. a. konjunkturinstitutet, som i

sin förenämnda promemoria i stort sett beaktat av insynskommittén i ämnet

framförda synpunkter. Kommittén har till följd härav ej funnit skäl

att i sitt den 19 februari 1949 avgivna betänkande angående förbättrad insyn

i enskilda företags ekonomiska förhållanden (SOU 1949: 8) själv framlägga

något förslag i detta avseende.

Med hänsyn till nämnda förhållanden har departementschefen begränsat

sig till en redogörelse för innehållet i konjunkturinstitutets framställning

samt för vad insynskommittén i vissa med institutets förslag sammanhängande

frågor därutöver anfört i sitt betänkande.

Det förslag till inkomststatistik, som konjunkturinstitutet nu framlägger,

grundar sig på företagen som uppgiftslämnare och avser att täcka alla

näringsgrenar med undantag för offentlig administration och jordbruk med

binäringar, varöver tillfredsställande statistiska uppgifter kunna infordras

i andra sammanhang, samt för försäkringsbolag och banker, för vilka årlig

statistik redan finnes tillgänglig.

Då något företagsregister för närvarande ej finnes upplagt, måste statistiken

till en början få en relativt liten omfattning. Institutet föreslår därför,

att uppgifter preliminärt infordras från de större arbetsställen, omfattande

ca 5 000 företag, vilka ingå i kommerskollegii industristatistik och det i

samband med 1946 års företagsinventering upprättade företagsregistret över

parti- och detaljhandeln. En utbyggnad till mer tillfredsställande representativitet

bör dock ske, så snart möjlighet därtill finnes.

De uppgifter om inkomstutbetalningar och vinster, som i första hand behövas

från varje företag, avse löner, räntor, aktieutdelningar och vinster.

Institutet föreslår att uppgifterna lämnas på en blankett med fullständig

redovisning av kostnader och intäkter, varigenom erhålles ett slags vinstoch

förlusträkning på grundval av den s. k. bruttoredovisningsprincipen.

Enligt institutets mening bör arbetet med insamling och bearbetning av

denna statistik lämpligen handhas av statistiska centralbyrån samt förslagsvis

påbörjas våren 1950, då uppgifter avseende åren 1948 och 1949, alternativt

endast år 1949, insamlas.

De ändamål den föreslagna inkomststatistiken ha att fylla nödvändiggöra,

att uppgifterna komma den statistiska myndigheten tillhanda på ett

tidigt stadium, förslagsvis den 15 april varje år, då flertalet erforderliga

uppgifter böra ha framkommit i samband med bokslut och självdeklaration,

samt att bearbetningen av primärmaterialet om möjligt kan vara färdigt

senast den 1 oktober samma år som uppgifterna lämnats. Huvudresultaten

av statistiken, vilken bör bygga på uppgiftsplikt, äro avsedda att omedelbart

efter färdigställandet tillställas berörda näringsorganisationer samt intresserade

institutioner och myndigheter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Den årliga statistiken förutsättes bliva begränsad till branschernas genomsnittsförhållanden.

Närmare detaljer härutinnan framgå av propositionen

s. 18, vartill utskottet får hänvisa.

Årskostnaden för den föreslagna statistiken anges av konjunkturinstitutet,

på grundval av en av statistiska centralbyrån utförd preliminär kostnadsberäkning,

till cirka 17 500 kronor. Därvid har förutsatts, att uppgiftsinsamlingen

första gången endast kommer att avse ett år. Beloppet inkluderar

vidare ej tryckningskostnader. Fördelningen å olika utgiftsposter är 13 000

kronor till löner och återstoden till expenser.

Över konjunkturinstitutets förslag till inkomststatistik ha, efter remiss,

yttranden avgivits av vissa myndigheter och organisationer m. fl.

Samtliga statliga remissmyndigheter anse önskvärt, att den föreslagna inkomststatistiken

kommer till stånd. Socialstyrelsen, statistiska centralbyrån

och 1948 års statistikutredning finna dock med hänsyn till företagens nuvarande

uppgiftsbelastning mindre lämpligt att uppgifter jämväl för år 1948

infordras.

Beträffande innehållet i övrigt i remissyttrandena hänvisar utskottet till

propositionen s. 19.

Jämväl över insynskommitténs betänkande ha remissyttranden avgivits,

på sätt framgår av s. 19 o. 20 i propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

»Det av konjunkturinstitutet framlagda och av insynskommittén förordade

förslaget till statistik över företagens inkomstutbetalningar och vinster innebär

en utbyggnad av den ekonomiska statistiken i vårt land närmast i

syfte att möjliggöra en tillfredsställande nationalinkomstberäkning. Genom

den föreslagna statistiken, som avses bygga på från företagen införskaffade

uppgifter rörande deras intäkter och kostnader, skulle en redovisning erhållas

för nationalinkomstens fördelning på olika inkomstelement. Ett genomförande

av förslaget torde med avseende å uppgiftslämnandet komma

att medföra en viss merbelastning i fråga om det kamerala arbetet för näringslivet.

Vissa skäl kunna sålunda tala för det från företagarhåll framförda

önskemålet att uppskjuta ett ställningstagande till ifrågavarande

spörsmål till dess 1948 års statistikutredning fullföljt sina undersökningar

beträffande möjligheterna att genom en samordning av vissa statistikgrenar

skapa lättnader i olika hänseenden för uppgiftslämnare av skilda kategorier.

A andra sidan är det uppenbarligen av väsentligt värde att äga tillgång till

tillförlitlig statistik av detta slag vid den analys av den ekonomiska utvecklingen

inom landet, som måste ligga till grund för övervägandena om den

ekonomiska politikens utformning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att

den föreslagna statistiken kommer till stånd redan nu och att uppgiftsinsamlingen

påbörjas under våren 1950.

Såsom av konjunkturinstitutet föreslagits synes det lämpligt att insamlingen

och bearbetningen av primärmaterialet handhaves av statistiska centralbyrån.

För att en statistik av ifrågavarande slag skall bliva tillförlitlig

torde det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

11

het för de berörda företagen. Därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, torde det få ankonnna på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser

härom.

I fråga om den tidsperiod uppgiftsmaterialet första gången skall omfatta

anser jag — särskilt med hänsyn till det merarbete företagen åsamkas —

en begränsning till enbart år 1949 vara godtagbar då detta synes tillräckligt

för vinnande av nödigt resultat.

Den preliminära beräkningen av årskostnaden för den föreslagna statistiken

föranleder ingen erinran från min sida. Utgifterna för maskinarbete

in. m. å sammanlagt i runt tal 4 500 kronor torde för nästa budgetår böra

anvisas under centralbyråns omkostnadsanslag. De kostnader, som genomförandet

av statistikförslaget kan medföra för innevarande budgetår, synas i

vad avser löneutgifter böra bestridas från konjunkturinstitutets reservationsanslag

till särskilda undersökningar samt beträffande expensutgifter från

centralbyråns omkostnadsanslag.»

Vad angår centralbyråns äskanden för nästa budgetår har departementschefen

med hänsyn till pågående utredningar inom 1947 års biträdesutredning

och 1949 års tjänsteförteckningskommitté ej kunnat tillstyrka förslaget

om uppflyttning i lönegrad av viss biträdespersonal. Däremot föreslås en

kansliskrivartjänst i Ce 15 och 3 tjänster som kontorist i Ce 13 skola uppföras

på ordinarie stat.

En tillfällig arbetsförstärkning anses erforderlig vid avdelningen för befolkningsstatistik

med 8 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång samt

vid avdelningen för finansstatistik med 1 V, amanuens i Ce 20 och 3 kontorsbiträden

i befordringsgången. 2 biträdestjänster i Cg 6 på folkbokföringsavdelningen

föreslås indragna.

Med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om vilken

myndighet som i fortsättningen skall handhava den årliga jordbruksstatistiken

samt huru denna statistik skall vara anordnad (total eller representativ),

ha medel för anordnande av representativ jordbruksräkning f. n.

ej ansetts böra anvisas under förevarande anslag.

Likaså är frågan om anordnande av polisstatistik ännu ej slutbehandlad,

varför medel för ändamålet ej äskats för nästa budgetår.

Centralbyråns förslag om inrättande av 1 förste byråsekreterartjänst i

Ce 27 och 1 expeditionsvaktstjänst i Ce 9 ha ej biträtts.

Med upprättandet av det centrala sökregistret skall i enlighet med centralbyråns

förslag anstå ytterligare ett år.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 7(50 000 (+ 28 000)

kronor;

avlöningar till ickc-ordinaric personal 346 200 (+ 39 200)

kronor;

rörligt tillägg 134 200 (+ 8 200) kronor.

Anslaget anses alltså kunna bestämmas till (760 000 + 346 200 + 134 200)

1 240 400 (+ 75 400) kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sandler (I: 48) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge

och herr Henriksson (II: 44), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta bifalla statistiska centralbyråns hemställan om anslag för anställande

av ytterligare en icke-ordinarie expeditionsvakt i lönegrad 9;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (I: 300) och den andra inom andra kammaren

av herr Edström (II: 357), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen ville uttala att den av Kungl. Maj :t föreslagna statistikutredningen

icke skall komma till stånd samt avslå Kungl. Maj :ts äskande av

13 000 kronor till avlöningskostnader för statistik över företagens inkomstutbetalningar

och vinster.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna II: 44 och I: 300.

Utskottet har vidare från finansdepartementet mottagit en den 2 februari

1950 dagtecknad promemoria av följande innehåll.

Ärenden angående godkännande av släktnamn handläggas sedan den 1

juli 1946 inom statistiska centralbyrån (se prop. 1946:266). För rådgivning

vid handläggningen av dessa ärenden har såsom språkvetenskapsman

anlitats professorn J. Sahlgren, Uppsala. I ersättning härför har utgått ett arvode

av 600 kronor för år.

Statistiska centralbyrån har nu anmält, att Sahlgren från och med den 1

januari 1950 avsagt sig uppdraget, samt meddelat att det vid utseende av

efterträdare till Sahlgren icke visat sig möjligt att med bibehållande av nuvarande

arvodet erhålla kvalificerad sakkunskap. Med hänsyn härtill har

centralbyrån föreslagit en höjning av arvodet till 1 000 kronor för år. I samband

härmed har centralbyrån lämnat en redogörelse för den sakkunniges

arbetsuppgifter. Därav framgår att det å denne ankommer att granska samtliga

ansökningar, som avse godkännande av nybildade släktnamn, minst

4 000 ärenden per år. Ärendena föredragas varje vecka inför centralbyråns

chef, sedan språkvetenskapsmannen dessförinnan veckovis granskat ca 80

ansökningar, av vilka åtskilliga innefatta alternativa namnförslag. Antalet

namnförslag, som underställas den sakkunnige varje år, uppskattas till ca

6 000. Med nuvarande arvode, 600 kronor per år, uppgår följaktligen den ersättning

som vederbörande åtnjuter till 15 öre per ärende eller 10 öre per

namnförslag.

Med anledning av vad statistiska centralbyrån sålunda anfört synes ifrågavarande

arvode fr. o. in. den 1 juli 1950 böra höjas med 400 kronor till

1 000 kronor per år.

Vid bifall härtill synes anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1950/51 böra uppräknas

från i statsverkspropositionen föreslaget belopp, 1 240 400 kronor, till

1 240 800 kronor, ökningen inverkar på anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal.

Utskottet. Vad först angår den föreslagna statistiken över företagens inkomstutbetalningar

och vinster har det närmaste syftet härmed angivits

vara att möjliggöra en tillfredsställande nationalinkomstberäkning. Oaktat

den merbelastning i fråga om det kamerala arbetet för näringslivet, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. 13

förslagets realiserande medför, finner utskottet övervägande skäl tala för

att den föreslagna statistiken kommer till stånd och har ej funnit anledning

till erinran mot de riktlinjer härutinnan, som av departementschefen uppdragits.

Utskottet avstyrker fördenskull det i motionerna I: 300 och II: 357

gjorda yrkandet på förevarande punkt.

I anledning av det i motionerna I: 48 och II: 44 framställda yrkandet om

anställande av en icke-ordinarie expeditionsvakt i 9 lönegraden hos statistiska

centralbyrån får utskottet anföra, att skäl synas föreligga att underkasta

personalbehovet för expeditionsvalctsgöromål inom centralbyrån

en översyn. I avvaktan härpå finner sig utskottet ej böra frångå Kungl.

Maj :ts förslag och avstyrker fördenskull de nämnda motionerna.

Vad slutligen angår det i finansdepartementets förenämnda promemoria

framförda förslaget om höjning med 400 kronor av centralbyråns anslagspost

till avlöningar till icke-ordinarie personal, i syfte att förbättra det för

en språkvetenskapsman för rådgivning i namnärenden avsedda arvodet,

har nämnda förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts

förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :t förslag och

med avslag å motionerna I: 300 och II: 357, såvitt nu är i

fråga, samt 1: 48 och II: 44,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statistiska centralbyrån uppföra ytterligare en kansliskrivare

i Ca 15 och ytterligare 3 kontorister i Ca 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 760 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 346 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 200

Summa kronor 1 240 800

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 240 800 kronor.

11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning.

Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 22) föreslagit riksdagen att till Statistiska

centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Ifrågavarande anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 340 000 kronor,

föreslås minskat med 200 000 kronor. Arbetet med 1945 års folkräkning

beräknas vara helt avslutat den 1 april 1951, då den ännu kvarvarande

personalen förutsättes skola övergå till den nya folkräkning, som beräknas

äga rum den 31 december 1950.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1945 års folkräkning för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.

Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 23—33) föreslagit riksdagen att till

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kronor.

Jämlikt kungörelsen den 4 november 1859 angående meddelande av uppgifter

till rikets officiella statistik, vilken kungörelse fr. o. m. den 1 januari

1950 upphävts och ersatts av kungörelsen den 16 december 1949 med vissa

bestämmelser angående befolkningsstatistiken, skulle uppgifter om rikets

folkmängd vart femte år, räknat från den 31 december 1860, för varje församling

insändas till statistiska centralbyrån. Samma bestämmelse gäller

enligt den nya kungörelsen. Under åren 1860—1930 har allmän folkräkning

emellertid hållits endast vart tionde år. Allmän folkräkning hölls senast år

1945 och skall nästa gång äga rum den 31 december 1950.

I enlighet med hemställan i fjolårets statsverksproposition (VII ht s. 19)

har riksdagen medgivit att kostnaderna för förberedelsearbeten till 1950

års folkräkning finge bestridas från anslaget till avlöningar till personal

vid 1945 års folkräkning.

I skrivelse den 29 november 1949 har statistiska centralbyrån inkommit

med förslag till riktlinjer och kostnadsberäkningar för en allmän folkräkning

den 31 december 1950. Beträffande den närmare innebörden av detta

förslag hänvisar utskottet till redogörelsen å s. 23—32 i propositionen.

Departementschefen anför för egen del följande.

»Den av statistiska centralbyrån efter samråd med anlitade sakkunniga

föreslagna utformningen av folkräkningen den 31 december 1950 synes mig

i huvudsak böra godtagas. De närmare riktlinjerna för folkräkningens utförande

i olika avseenden torde dock få slutligt prövas i samband med att

Kungl. Maj :t fastställer plan för undersökningen. Jag vill understryka

vikten av att arbetet bedrives på ett sådant sätt att resultatet av folkräkningen

blir tillgängligt snarast möjligt.

De totala kostnaderna för folkräkningsarbetet ha ännu ej kunnat definitivt

beräknas men ha approximativt uppskattats till 3,4 milj. kronor. De

slutliga beräkningarna torde senare få anmälas för riksdagen. Det fram
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

15

står såsom synnerligen angeläget att all möjlig sparsamhet iakttages vid

arbetets utförande.

Centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår kan

jag i stort sett biträda. Den föreslagna personalorganisationen torde dock

få slutligt prövas först i samband med att Ivungl. Maj:t fastställer planen

för folkräkningen. Vidare kan jag ansluta mig till centralbyråns förslag beträffande

grunderna för ersättning till kyrkobokförare och tillstyrker att för

bestridande av kostnaderna härför anvisas ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

I fråga om sistnämnda anslag kommer jag att göra framställning i det

följande.

Beloppet för maskinell bearbetning liksom det för expenser i övrigt avsedda

beloppet böra anvisas under centralbyråns omkostnadsanslag.

Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen

böra meddelas av Kungl. Maj :t. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen

sammanhängande frågor.»

Departementschefen har förklarat sig ämna senare i särskild proposition

anmäla förslag rörande den medverkan från kommunernas sida som

kan finnas erforderlig i samband med viss granskning av mantalsskrivningsformulären.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 23),

i vilken hemställts, att riksdagen, under uttalande att på grund av det nuvarande

ekonomiska läget den till den 31 december 1950 planerade folkräkningen

icke bör komma till stånd, ville avslå Kungl. Maj:ts under sjunde

huvudtiteln punkt 12 gjorda äskande om ett anslag å 410 000 kronor till

avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning;

dels ock en inom första kammaren av herr Mannerskantz väckt motion

(I: 299), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att

uttala, att med hänsyn till nuvarande ekonomiska läge den till den 31 december

1950 planerade allmänna folkräkningen icke bör komma till stånd

samt att avslå Kungl. Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om

anslag under budgetåret 1950/51 å 410 000 kronor till avlöningar till personal

vid 1950 års folkräkning.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj ds förslag skulle anslag anvisas för allmän

folkräkning den 31 december 1950 i enlighet med gällande kungörelse med

vissa bestämmelser angående befolkningsstatistiken. I anledning av de i

motionerna 1:23 och 1:299 gjorda yrkandena vill utskottet erinra, att arbetet

med 1945 års folkräkning enligt i propositionen lämnad uppgift ännu

pågår och beräknas vara helt avslutat först den 1 april 1951. Med hänsyn

härtill skulle det ur vissa synpunkter kunna anses motiverat att icke igångsätta

en ny allmän folkräkning redan nu, innan den nästföregående är av
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7.

slutad och erfarenheterna av densamma hunnit i full utsträckning tillgodogöras.

Den tämligen betydande, automatiska utgiftsstegring, som blir en

följd av genomförandet av en ny folkräkning, är också en omständighet

som manar till återhållsamhet. Emellertid väga skälen för anordnandet av

en folkräkning år 1950 enligt utskottets mening tyngre än ovan anförda

synpunkter. Enligt vad utskottet inhämtat, är det ett internationellt önskemål,

att folkräkning äger rum i så många länder''som möjligt omkring år

1950, då stabilare förhållanden inträtt i jämförelse med vad som varit fallet

under åren omedelbart efter det senaste världskriget. I ett sådant internationellt

sammanhang är det önskvärt, att vårt land icke saknas. Det är vidare

angeläget, att den kontinuerliga serie av folkräkningar, som sedan

länge företagits vid jämna tiotal av år, icke utan starka skäl brytes. Utskottet

har därför ansett sig böra tillstyrka, att anslag med av Kungl. Maj :t

föreslagna belopp anvisas till allmän folkräkning år 1950, på grund varav

utskottet avstyrker motionerna I: 23 och I: 299. Utskottet — som understryker

departementschefens uttalande att all möjlig sparsamhet bör iakttagas

vid arbetets utförande — vill tillägga, att utskottet med det anförda

icke tagit någon ståndpunkt till frågan, huruvida allmän folkräkning bör

anordnas år 1955. Det bör bli beroende på närmare erfarenheter, om och

i vilken omfattning en folkräkning bör komma till stånd sistnämnda år

eller om nästföljande folkräkning utan mera avsevärd olägenhet kan anstå

till 1960.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 23 och 1: 299, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1950 års folkräkning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid 1950 års

folkräkning. Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 33) föreslagit riksdagen att till

Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid 1950 års folkräkning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang förehaft den under nästföregående

punkt omförmälda, av herr Mannerskantz väckta motionen 1: 299, vari,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå Kungl.

Maj:ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om anslag under budgetåret

1950/51 till kostnader för 1950 års folkräkning, till den del detsamma

avser ersättning till kyrkobokförare.

Utskottet. Under åberopande av vad under punkt 12 anförts hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 299, såvitt nu är i fråga, till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

17

Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare vid

1950 års folkräkning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års valstatistik.

Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 33) föreslagit riksdagen att till Statistiska

centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års valstatistik för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ett reservationsanslag av 35 000 kronor

lör budgetåret 1950/51 anvisas för avlöningar till personalen vid statistiken

över de kommunala valen hösten 1950. Med ledning av erfarenheterna från

näst föregående kommunala val och under förutsättning, att statistiken erhåller

ungefär samma omfattning, har personalbehovet uppskattats till omkring

8 månader för ledaren (Ce 24), ett kanslibiträde (Ce 11) under lika

läng tid samt övrig biträdespersonal (Ce 8) i sammanlagt 43 arbetsmånader.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1950 års valstatistik för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

15:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 15,

s. 33—35) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 317 200 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 305 000 kronor.

Departementschef en erinrar, att han i annat sammanhang föreslagit uppskov

med den fastighetstaxering, som skulle ha hållits år 1951, till år 1952.

Med hänsyn härtill och då allmän jordbruksräkning ansetts böra företagas

i anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen föreslås medel för sådan

räkning ej anvisade för nästa budgetår. Ej heller ha, med beaktande av vad

departementschefen härom i annat sammanhang anfört, medel ansetts böra

anvisas till den representativa jordbruksräkningen och till polisstatistiken.

Säsom i propositionen anmälts, ha kostnaderna för maskinarbete m. in.

å 4 500 kronor i anledning av den föreslagna statistiken över företagens inkomstutbetalningar

och vinster ansetts böra anvisas under förevarande anslag.

Vidare förutsättes under anslaget skola anvisas sammanlagt 70 000

kronor till omkostnader för 1950 års folkräkning, varav 30 000 kronor till

maskinell bearbetning av materialet och 40 000 kronor till expenser, såsom

bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, blankettryck, inköp och

underhåll av möbler och maskiner in. in.

2 Ililiang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet har i förevarande sammanhang förehaft

dels den ovan under punkt 12 omförmälda, av herr Mannerskantz väckta

motionen I: 299, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta

att avslå Kungl. Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om

anslag under budgetåret 1950/51 till omkostnader för 1950 års folkräkning,

70 000 kronor;

dels ock de ovan under punkt 10 omförmälda likalydande motionerna

1: 300 av herr Mannerskantz och II: 357 av herr Edström, i vilka motioner,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå Kungl.

Maj :ts under sjunde huvudtiteln gjorda äskande om anslag under budgetåret

1950/51 till kostnader för statistik över företagens inkomstutbetalningar

och vinster, såvitt angår anslaget till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

(4 500 kronor).

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under åberopande

av vad under punkterna 10 och 12 anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 300 och II: 357 samt I: 299, såvitt

nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 317 200

kronor.

16:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. Folkbokföringen:

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 16 och 17, s. 35 och 36), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll ett

reservationsanslag av 4 000 kronor;

b) till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

17:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 36),

vilket innebär en minskning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs

stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.

18:o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för

folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36),

vilket innebär en ökning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

19

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till

Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.

19:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.

Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Folkbokföringen:

Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 1 400 000 kronor.

I samband med pågående organisationsundersökningar har reduktion skett

av den för löpande göromål avsedda tillfälligt anställda biträdespersonalen,

varigenom denna successivt nedbringats med 44 biträden från det för budgetåret

1948/49 beräknade antalet (213). Kungl. Maj :t har på statistiska

centralbyråns förslag genom beslut den 10 juni 1949 för budgetåret 1949/50

fastställt biträdesantalet till 169. Länsstyrelserna ha i till statistiska centralbyrån

avgivna yttranden med avseende å budgetåret 1950/51 i några

tall visserligen funnit anledning föreslå vissa mindre avvikelser från den

sålunda senast fastställda personalramen. Statistiska centralbyrån är emellertid

av den uppfattningen att ehuru hållbarheten av den reducerade ram,

som senast av Kungl. Maj:t fastställts beträffande den tillfälligt anställda

biträdespersonalen för löpande göromål och arbeten i samband med mantalsskrivningen,

ännu icke kan anses tillräckligt prövad, skäl dock icke föreligger

att f. n. frångå densamma. Prövningen härav har synts böra anstå

till dess organisationsundersökningarna, vilka hittills omfattat ett tiotal

folkbokföringsavdelningar, kunnat slutföras och behovet säkrare kan bedömas.

Lönekostnaderna för den indragna biträdespersonalen uppgår till

168 948 kronor. I övrigt har räknats med i huvudsak oförändrad omfattning

av folkbokföringsavdelningarnas arbetsuppgifter under budgetåret 1950/51.

Det för årligen återkommande arbetsuppgifter av statistiska centralbyrån

för budgetåret 1949/50 begärda beloppet har vid tidigare anslagsberäkning

avrundats nedåt — frånsett kostnader för rörligt tillägg —- med 31 890 kronor.

För budgetåret 1950/51 har uppräkning av anslaget synts böra ske till

det exakta lönekostnadsbeloppet.

Den beräknade reduktionen av lönekostnaderna för löpande göromål motväges

i viss utsträckning av ökade utgifter på grund av uppflyttningar i

lönegrad och löneklass jämlikt de för ifrågavarande personal gällande bestämmelserna

angående reglerad befordringsgång. I anslaget för innevarande

budgetår har särskilt belopp icke beräknats för dylikt ändamål. Då

en exaktare beräkning av lönekostnaderna förordas, föreslås uppräkning av

löneposten med belopp motsvarande kostnaderna för berörda lönegrads- och

löneklassuppflyttningar, tillhopa 27 807 kronor.

För innevarande budgetår är ett belopp av 220 000 kronor avsett till lönekostnader

för följande uppläggningsarbeten: tryckning och distribution av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 7.

medborgarkort, utbyggnad av de tryckande registren för fastigheter med

s. k. dubblettregister samt upprättande av tryckande register över juridiska

personer ävensom av vissa speciella avtryckskortregister. Av dessa uppläggningsarbeten

torde enligt centralbyrån under innevarande budgetår endast

de tryckande registren över juridiska personer komma till utförande

i sina huvudsakliga delar. I avvaktan på resultatet av arbetet inom 1949 års

folkbokföringssakkunniga torde av kvarstående uppläggningsarbeten endast

arbetet med upprättande av medborgarkort komma att genomföras under

budgetåret 1950/51. Centralbyrån beräknar lönekostnaderna för medborgarkorten

till 25 000 kronor. De till lönekostnader för uppläggningsarbeten anvisade

medlen synas sålunda för nästa budgetår kunna nedräknas med

195 000 kronor till 25 000 kronor.

Särskilda kostnadsposter beräknas för övertidsersättningar och kallortstillägg,

vilket i tidigare förslag till anslagsberäkningar icke skett. Posterna

ha uppförts med 38 994 resp. 2 688 kronor.

Medelsbehovet till maskinhyror har ansetts kunna minskas med 5 000

kronor sammanhängande med den begränsade omfattningen av uppläggningsarbetena

under budgetåret 1950/51.

Utskottet. Såsom departementschefen (s. 38) framhållit, är frågan om

medborgarkortens utformning och användningsområde ännu icke definitivt

löst. De under förevarande anslag gjorda beräkningarna av medelsbehovet

för nästa budgetår synas utskottet böra godtagas i avvaktan på lösningen

av berörda spörsmål. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

20 :o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 21, s. 39—41), vilket i förhållande till nuvarande personalbestånd

icke innebär annan ändring än att två biträdestjänster (telefonister)

i reglerad befordringsgång inrättas samt att två kontorsbiträdesbefattningar

i lönegrad Ce 8 ordinariesättas i enlighet med grunderna för den reglerade

befordringsgången för viss biträdespersonal i statens tjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för riksräkenskapsverket

gällande personalförteckningen uppföra ytterligare

två kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

21

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 864 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 538 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160 600

Summa kronor 1 563 300;

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 563 300 kronor.

21 :o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagsökning med 17 000

kronor orsakad av ökade kostnader beträffande i omkostnadsstaten för ämbetsverket

upptagna delposter till expenser och publikationstryck, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

217 000 kronor.

22:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 23, s. 42—44), vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor

orsakad av kostnader för löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 78 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 45 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 45 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 13 500

Summa kronor 182 100

b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 182 100 kronor.

23:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 24, s. 44), vilket innebär en anslagsökning med 1 400 kronor,

varav 700 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 700 kronor till övriga

expenser, hemställer utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 29 400

kronor.

24:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

25:o) Statens sakrevision: Avlöningar. Statens sakrevision: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och 27, s. 45 och 46),

vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i den

för statens sakrevision gällande personalförteckningen, att

innehavarna av däri upptagna befattningar såsom sekreterare

eller revisor (förste revisor) må, i vad avser tjänst i

31 lönegraden, erhålla tjänstebenämningen byrådirektör;

b) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor;

c) till Statens sakrevision: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

26:o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

28, s. 46—48), föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens organisationsnämnd, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Statens organisationsnämnd:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

637 500 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 620 000 kronor.

Till arvoden åt viss tillfällig personal föreslås anvisade ytterligare 5 000

kronor. Automatiska förändringar inom anslaget medföra vidare en höjning

av sammanlagt 12 462 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. 23

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 49 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 36 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 520 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 700

Summa kronor 637 500

b) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 637 500 kronor.

27:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 48 och 49), vilket innebär en höjning med

1 400 kronor av delposten till sjukvård m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 198 400 kronor.

28:o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 30, s. 49), vilket innebär en anslagsökning med 250 000 kronor —

till huvudsaklig del föranledd av stegrade avlöningskostnader till följd av

den personalökning, som måst vidtagas på grund av den skärpta importoch

valutakontrollen — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

29:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 31, s. 49), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Skatte- och kontrollväsen.

30 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 50), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare

hos generaltullstgrelsen för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 7.

31 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.

Maj :t har (punkt 33, s. 50—53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den

för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Tullverket: Avlöningar till

befattningshavare å tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 32 287 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 32 200 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att 10 tullvakttjänster i Ca 9 uppflyttas

till tulluppsyningsmanstjänster i Ca 12.

Den reglerade befordringsgången för viss biträdespersonal ävensom antagning

av tullvakts-, kustvakts- och gränsuppsyningsmansaspiranter till

e. o. tjänstemän beräknas vidare föranleda utgiftsökningar av omkring

33 000 kronor resp. 58 000 kronor. Merkostnaden för planenlig uppflyttning

av e. o. gränsuppsyningsmän från Ce 11 till Ce 12 uppskattas till 21 000

kronor. Den omständigheten att ordinarie tjänstemän efter genomgångna

kammarskrivar- eller tullkontoristkurser bliva antagna till e. o. tjänstemän

och sedermera befordras till tjänster å ordinarie stat medför vissa ökningar

och minskningar av utgifterna under ordinarie- och icke-ordinarieposterna.

Under nästa budgetår beräknas dessa ökningr och minskningar på de resp.

anslagsposterna sammanlagt medföra en anslagsminskning av 27 917 kronor.

Av de på övergångsstat uppförda tjänsterna avföras ur personalförteckningen

1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän (Ca 10).

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Senander väckt motion (II: 154), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit under sjunde

huvudtiteln, Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten,

bifalla vad generaltullstyrelsen äskat under sagda punkt.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande, vilket bl. a. innebär

uppflyttning av 60 tullvakttjänster i Ca 9 till tulluppsyningsmanstjänster i

Ca 12, får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Såsom av det anförda framgår, har Kungl. Maj :t föreslagit, att

10 tullvakttjänster i lönegrad Ca 9 skulle uppflyttas till tulluppsyningsmanstjänster

i lönegrad Ca 12. I motionen II: 154 yrkas, såvitt nu är i fråga, en

uppflyttning av 60 tullvakttjänster till tulluppsyningsmanstjänster i enlighet

med av generaltullstyrelsen framställt förslag. Utskottet vill erinra, att

överförandet av vissa befattningar från tullvakt- till tulluppsyningsmansgraden

är ett led i strävandet att återställa den befordringsstandard, som åsyftats

vid 1942 års uppdelning av bevakningskåren vid tullstaten. I 1949 års

statsverksproposition föreslog Kungl. Maj :t uppflyttning av 40 av här ifråga
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

25

varande tjänstemän. Utskottet förklarade sig emellertid i princip hysa starka

betänkligheter mot att i dåvarande läge genomföra lönegradsuppflyttningar,

som icke motiverades av ökade eller förändrade arbetsuppgifter. Med hänsyn

till den försämring i befordringsförhållandena, som uppenbarligen inträtt för

ifrågavarande personalkategori, hade utskottet dock icke velat helt motsätta

sig den föreslagna lönegradsuppflyttningen och tillstyrkte, att 20 befattningar

som tullvakt utbyttes mot befattningar som tulluppsyningsman. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed.

Enligt utskottets mening föreligga icke tillräckliga skäl att frångå Kungl.

Maj :ts nu framställda förslag i ifrågavarande avseende, varför utskottet

avstyrker det i motionen II: 154 gjorda yrkandet, såvitt nu är i fråga. Utskottet

vill emellertid framhålla, att skäl synas tala för att gränsdragningen

mellan tullvakternas och tulluppsyningsmännens arbetsuppgifter göres till

föremål för en översyn; härigenom skulle säkrare hållpunkter erhållas för

bedömning av det antal tjänster, som bör förefinnas inom envar av de båda

ifrågavarande lönegraderna.

Vad angår de i motionen II: 154 gjorda yrkandena i övrigt, finner sig utskottet

icke kunna tillstyrka desamma.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt ej

givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 154,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för tullstaten gällande

personalförteckningen dels uppföra ytterligare 10 tulluppsyningsmän

i Ca 12, dels ock ur förteckningen avföra 10

tullvakter i Ca 9 samt följande befattningshavare å övergångsstat,

nämligen 1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän

(Ca 10);

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 21 480 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .............................. 7 400 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 3 407 000

Summa kronor 32 287 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

32 287 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 7.

32 :o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 53—55) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat

för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

3 815 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslagsposten till sjukvård

m. m. med 25 000 kronor samt av anslagsposten till reseersättningar

med 100 000 kronor. Beträffande anslagsposten till övriga utgifter föreslås

dels en uppräkning med 150 000 kronor av delposten till drift och underhåll

av fortskaffningsmedel, dels ock en minskning med 45 000 kronor, varav

20 000 kronor avse delposten till legor för fortskaffningsmateriel samt

25 000 kronor delposten till utbildning i tulltjänsten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 225 000

2. Reseersättningar, förslagsvis .............. 900 000

3. Expenser, förslagsvis ...................... 1 430 000

4. Publikationstryclc, förslagsvis .............. 68 000

5. Hemliga utgifter .......................... 2 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis ................ 1 420 000

Summa kronor 4 045 000

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor.

33:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel för kust- och gränsbevakningen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 55 och 56),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

för kust- och gränsbevakningen m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

27

34:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 36, s. 56—60)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

förordade ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kontrollstyrelsen, att tillämpas till vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 849 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 886 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag —■ vilket utformats med beaktande av att, på sätt

närmare framgår av den nedan under punkt 36 lämnade redogörelsen, den

lokala skattekontrollen avses skola erhålla viss förändrad organisation —

innebär, att en förste byråingenjörstjänst i Ce 27 inrättas hos styrelsen för

kontrollen över tillverkningen och beskattningen av brännvin vid sulfitbrännerierna

samt att medel ej beräknas under styrelsens avlöningsanslag till

avlönande av en byråinspektör i Cg 25, 2 assistenter i Ce 23 resp. Ce 21, 2 amanuenser

i Ce 23 resp. Ce 20 samt en tjänsteman i Cg 17.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t inrättande av 3 arvodesbefattningar vid kontrollen

av varuskatten på choklad- och konfityrvaror samt indragning av

en förste byråinspektörstjänst i Cg 27 och en skrivbiträdestjänst i reglerad

befordringsgång.

1 förste byråinspektörstjänst i Ce 27, 1 kontoristtjänst i Ce 13 och 5 kontorsbiträdestjänster

i Ce 8 föreslås uppförda på ordinarie stat. Med hänsyn

till att 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 f. n. är vakant torde i personalförteckningen

endast behöva uppföras ytterligare 4 sådana tjänster. Å andra sidan

bör 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 avföras ur personalförteckningen.

Till löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 8 422 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Gustaf

Elof sson och Arrhén (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Bästekille m. fl. (II: 130), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att två befattningar för brännvinskontrollen placeras i

lönegrad Ce 29, dock att därmed förenad lön ej må åtnjutas förrän överenskommelsen

om inkomststabilisering upphört att gälla.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen I: 84.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, såvitt nu är i fråga, att i den

för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen skulle upptagas en

förste byråingenjör i lönegraden Ce 27, avsedd för kontrollen över tillverkningen

och beskattningen av brännvin vid sulfitbrännerierna. Enligt vad i

annat sammanhang föreslås, skulle under rubriken Kontrollstyrclsen: Lokala

skattekontrollen en tjänst såsom överkonlrollör, likaledes i lönegraden Ce 27,

avdelas för kontrollen över tillverkningen och beskattningen av brännvin

vid potatisbrännerierna. Beträffande det i de likalydande motionerna I: 84

och II: 130 gjorda yrkandet anser sig utskottet — även om vissa skäl

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 7.

kunna åberopas för en lönegradsplacering av ifrågavarande tjänster i enlighet

med motionärernas förslag — likväl ej böra tillstyrka avsteg från Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet. Utskottet anser emellertid skäl tala för att tjänsternas

lönegradsplacering prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 84 och II: 130, såvitt nu är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kontrollstyrelsen

gällande personalförteckningen upptaga ytterligare en förste

byråinspektör i Ca 27, en förste byråingenjör i Ce 27, en

kontorist i Ca 13 och 4 kontorsbiträden i Ca 8 samt ur förteckningen

avföra en förste byråinspektör i Ce 27 och ett

kanslibiträde i Ca 11;

b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 379 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 386 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 83 500

Summa kronor 849 700

c) till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 849 700 kronor.

35:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 37, s. 60), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor för

nyanskaffning av inventarier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

36:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt

38, s. 60—71), föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för

kontrollstyrelsens lokala skattekontroll, dels ock till Kontrollstyrelsen: Lokala

skattekontrollen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 633 000

kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes ett anslag uppfört under

rubriken Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter. Enär anslaget

under denna rubrik numera icke allenast avser kontroll å tillverkningsav
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

29

gifter utan även tages i anspråk för den lokala kontrollen över utgörandet

av övriga indirekta skatter, varmed kontrollstyrelsen har att taga befattning,

har anslagsrubriken synts lämpligen böra ändras till Kontrollstyrelsen:

Lokala skattekontrollen.

Kungl. Maj :ts förslag innebär — i anslutning till vad kontrollstyrelsen

förordat — att en omorganisation av överkontrollörsverksamheten vid den

lokala skattekontrollen genomföres i syfte att ernå en rationalisering i förhållande

till nuvarande provisoriska organisation (jfr prop. s. 61—67). Omläggningen

förutsättes ske utan någon merkostnad för statsverket med undantag

för engångsutgifter, beräknade till 23 000 kronor. Den föreslagna

personalorganisationen omfattar följande tills vidare såsom extra ordinarie

inrättade befattningar som kontrolltjänstemän utöver den reglerade befordringsgången,

nämligen 4 distriktsöverkontrollörer i Ce 29, 4 överkontrollörer,

därav 1 för potatisbrännerierna, i Ce 27, 1 förste byråingenjör för sulfitbrännerierna

(placerad hos kontrollstyrelsen) i Ce 27 samt .5 kontrollörer

i Ce 24. Vid genomförande av förslaget böra ur personalförteckningen under

förevarande anslag avföras 3 överkontrollörer i Ce 27.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås

uppräknad med 14 000 kronor från 284 000 kronor till 298 000 kronor samt

anslagsposten till rörligt tillägg uppräknad med 5 000 kronor från 30 000

kronor till 35 000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar föreslås med hänsyn till motsedd ökning

av inspektionsverksamheten uppräknad med 10 000 kronor från 93 000

till 103 000 kronor.

För expenser beräknas ett belopp av 33 000 kronor, därav 10 000 kronor i

årliga kostnader och 23 000 kronor i engångskostnader. Anslagsposten till

övriga utgifter föreslås i följd härav uppräknad från 10 000 till 43 000

kronor.

På grund av minskad uppbörd av kontrollkostnadsbidrag för bryggerier

med skattefri maltdryckstillverkning föreslås anslaget uppräknat med 6 000

kronor. Vidare föreslås, med anledning av förlängning av kampanjen vid

lantbruksbrännerierna, arvodesposten ökad med 30 000 kronor och uppbördsposten

med 10 000 kronor, innebärande en nettoökning å anslaget av

20 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag angående omorganisation

av överkontrollörsverksamheten vid den lokala skattekontrollen har ej givit

utskottet anledning till erinran. På grund härav och under åberopande jämväl

av vad under punkt 34 anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 84 och II: 130, såvitt nu är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll dels uppföra 4

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 7.

distriktsöverkontrollörer i Ce 29, dels ock avföra 3 överkontrollörer

i Ce 27;

b) till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 633 000 kronor.

37:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 39, s. 71), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

79 000 kronor.

38:o) Mynt- och justerings verket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 71—73), vilket innebär en anslagsökning med 4 600

kronor för löneklassuppflyttningar samt avförande av en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 ur personalförteckningen och överförande av medel från ordinarie

till icke-ordinarieposten för avlönande av ett kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur den för mynt- och justeringsverket

gällande personalförteckningen avföra kontorsbiträdestjänsten

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 228 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 153 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 44 800

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis 335 000

Summa kronor 800 600

c) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 800 600 kronor.

39:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. 74), vilket innebär en anslagsökning med 1 500

kronor, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

31

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

94 500 kronor.

40:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 42, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med 16 900 kronor,

till väsentlig del orsakad av ersättande av tre justerare och en biträdande

justerare, f. d. militärer, med tjänstemän i Ce 24 resp. Ce 15, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ..................................... 300 600

2. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 33 300

Summa kronor 333 900

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 333 900 kronor.

41 :o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 115 000

kronor.

42 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens

fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 44—46, s. 76) — vilka såvitt angår anslagen

till avsättning till bankinspektionens fond och till avsättning till jordbrukskassetillsynens

fond innebära oförändrad medelsanvisning och beträffande

anslaget till avsättning till fondinspektionens fond en anslagsminskning

med 15 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag

av 100 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag

av 25 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett anslag

av 60 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 7.

43:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 47, s. 76) och under erinran, att anslaget i gällande

riksstat uppförts med 180 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens

fond för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 190 000 kronor.

44 :o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 76 och 77), vilket innebär en ökning av anslaget med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

270 000 kronor.

45:o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

49, s. 77), vilket innebär en minskning av anslaget med 36 000 kronor, huvudsakligen

föranledd av minskad tillverkning av statsstämplar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 535 000 kronor.

46:o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 77 och 78)

föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 7 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

6 900 000 kronor.

Ersättningarna för taxeringsarbetet i länen och i Stockholms stad (till

ordförande, kronoombud, konsulenter in. fl.) utgjorde år 1948 5 484 900

kronor och år 1949 5 938 950 kronor. Av ökningen beräknas omkring 300 000

kronor ha hänfört sig till den automatiska ökningen på grund av taxeringsmaterialets

ökade volym. Den övriga stegringen har till huvudsaklig del föranletts

av kostnaden för längdföring i Stockholms stad.

Den ökade belastningen på anslaget för budgetåret 1948/49 sammanhänger

med en förskjutning av utbetalningen av statsbidraget beträffande förenämnda

taxeringsersättningar.

Vad beträffar taxeringarna år 1950 har den automatiska utgiftsökningen

till följd av taxeringsmaterialets ytterligare växt och stegringen av övriga

utgifter för taxeringsarbetet, däri inbegripet tryckningskostnader, uppskattats

till i runt tal 400 000 kronor. Under angivna förutsättningar föreslås

anslaget för nästa budgetår upptaget till 7,3 milj. kronor.

Från anslaget förutsättes liksom för innevarande budgetår få bestridas

kostnader för utbildningskurser för taxeringstjänstemän. Det förutsättes

därvid, att en särskild kurs för taxeringsassistenter, därest en sådan finnes

erforderlig, anordnas under nästa budgetår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

33

Till propaganda för bättre deklarationsmoral har riksdagen för budgetåren

1945/46 och 1947/48 anvisat 140 000 kronor resp. 100 000 kronor. I

propositionen framhålles, att såvitt kan bedömas, denna propagandaverksamhet

haft god verkan och att förslag framkommit om en ny annonskampanj

under år 1951. Med hänsyn till svårigheten att redan nu taga ställning härtill

har departementschefen ej Velat äska ett särskilt anslag för ändamålet

utan i stället förutsatt att, därest en sådan kampanj befinnes böra igångsättas,

kostnaderna för densamma skulle få bestridas från förevarande anslag.

Kostnaderna ha uppskattats till högst 150 000 kronor. Departementschefen

förutsätter, att verksamheten organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, riksdagen godkänt för tidigare annonskampanjer.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Löfroth väckt motion (11:89), vari hemställts,

att riksdagen måtte uttala sig för att den ifrågasatta propagandaverksamheten

för budgetåret 1950/51 icke måtte gå i verkställighet samt att den

beräknade kostnaden användes för utökning av ersättningarna för taxeringsarbetet.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet. I förevarande anslag har, såsom av det anförda framgår, inräknats

ett belopp av högst 150 000 kronor, avsett för igångsättandet av en

ny annonskampanj för bättre deklarationsmoral. Beträffande den i motionen

II: 89 gjorda hemställan vill utskottet fästa uppmärksamheten på att

slutlig ställning icke i propositionen tagits till frågan, huruvida en annonskampanj

för avsett ändamål bör igångsättas eller icke. Enligt utskottets

mening kan tvekan råda, huruvida en propagandaverksamhet av dylikt slag

verkligen medför det avsedda resultatet. Utskottet har emellertid ej velat

framställa någon invändning emot vad departementschefen i ifrågavarande

avseende anfört och finner sig fördenskull ej böra biträda det i motionen

II: 89 gjorda yrkandet.

Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 89, till Kostnader för årlig taxering

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

7 300 000 kronor.

47 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 51, s. 78), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

SI Bilxnng till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 7.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 7.

48:o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 79), vilket innebär en ökning

av anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för

bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 6 600 000 kronor.

49 :o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning

i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 53 och 54, s. 80), vilka innebära oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande

stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000

kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

50:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj:t har (punkt 55

s. 80 och 81) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 11 500 000 kronor.

Riksdagen har i skrivelse den 27 april 1906 (nr 87), den 27 mars 1928

(nr 93), den 16 juni 1945 (nr 352) och den 10 april 1947 (nr 7) begärt

vissa utredningar rörande tolagsersättningen. I sistnämnda skrivelse har

riksdagen sålunda anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad

mån en avveckling av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till

frågans invecklade beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor

om rättsförhållandena mellan staten och städerna har ställning hittills icke

kunnat tagas till frågan.

Storleken av det för budgetåret 1950/51 erforderliga anslaget beror väsentligen

av tulluppbörden under innevarande budgetår. Enligt inom finansdepartementet

verkställd överslagsberäkning har anslaget ansetts böra minskas

till 10 000 000 kronor.

Utskottet — som i anslutning till riksdagens uttalande i fjol förväntar,

att de av riksdagen begärda utredningarna rörande tolagsersättning snarast

möjligt igångsättas — hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

35

att riksdagen inå till Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor.

51 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag

för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 56—59, s. 81), vilka innebära

oförändrad medelsanvisning utom beträffande anslaget till vederlag för nedlagda

utskänkningsrättigheter, vilket föreslås minskat från 9 000 till 2 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

ett anslag av 3 100 000 kronor;

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett

förslagsanslag av 2 000 kronor;

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

52:o) Bidrag till skattetyngda kommuner. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s.

82 och 83) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till skattetyngda kommuner

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda budgetår av anslaget

använda ett belopp av högst 500 000 kronor för beredande av understöd åt

synnerligt skattetyngda kommuner med avvikelse från de i förordningen den

1.6 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.

För utjämning av det kommunala skattetrycket utgå understöd åt synnerligt

skattetyngda kommuner jämlikt förordning den 16 december 1927

(nr 462).

För ifrågavarande ändamål ha anvisats för ett vart av budgetåren 1944/45,

1945/46 och 1946/47 16 miljoner kronor, för budgetåret 1947/48 11,85 miljoner

kronor, för budgetåret 1948/49 7 miljoner kronor samt för innevarande

budgetår 4 miljoner kronor.

Antalet understödda samhällen utgjorde åren 1946—1949 resp. 419, 185,

113 och 39. Den starka nedgången såväl av antalet understödda samhällen

som av mcdelsåtgången för skatteutjämning sammanhänger främst med

stegringen av de kommunala skatteunderlagen och verkningarna av sådana

statsbidrag för speciella ändamål, som utgå med procentuellt högre bidrag

till ekonomiskt svaga kommuner än till andra.

För år 1949 ha skatteutjämningsbidrag lämnats med sammanlagt 2,19

milj. kronor, huvudsakligen till kommuner inom Norrbottens län. Vid an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 7.

mälan i fjolårets huvudtitel av medelsbehovet under förevarande anslag

framhöll departementschefen, att skatteutjämningskommunerna i många

fall torde avse att under år 1949 taga i anspråk inflytande avräkningslikvider

för avsättning till skatteregleringsfonder. Ehuru dylika avsättningar normalt

föranleda avdrag vid beräkning av understödsbehovet, förutsatte departementschefen,

att Kungl. Maj :t under förhandenvarande ekonomiska

förhållanden skulle äga möjlighet att i begränsad utsträckning bevilja skatteutjämningsbidrag

även i dylika fall, detta med hänsyn till intresset att stimulera

den kommunala omtänksamheten och att öka benägenheten att fondera

dylika tillskott, vilka torde vara relativt engångsartade inkomster. Detta

uttalande lämnades av riksdagen utan erinran. Den Kungl. Maj:t sålunda

lämnade befogenheten torde under år 1949 ha medfört en utgiftsökning å

anslaget av ca 350 000 kronor.

Jämväl under nästa budgetår föreslås bidrag utgå enligt samma grunder

som innevarande budgetår med bibehållen rätt för Kungl. Maj :t att, där så

finnes lämpligt, bevilja skatteutjämning även på avsättning av avräkningslikvider

till skatteregleringsfonder. Med utgångspunkt från medelsbehovet

inom de skattetyngda kommunerna under år 1949 har anslaget ej ansetts

böra upptagas till högre belopp än i runt tal 3 miljoner kronor.

Jämlikt 71 § kommunalskattelagen inflytande skattemedel för gemensamt

kommunalt ändamål, vilka skola tagas till uppbörd å förevarande anslag,

ha uppskattats till omkring 100 000 kronor.

Det förutsättes, att liksom under innevarande budgetår Kungl. Maj :t må

besluta om bidrag av förevarande anslag till landskommunernas förbund

för visst biträde i samband med granskningen av ansökningar om skatteutjämningsbidrag.

Bidraget till förbundet torde beräknas till samma belopp

som för det löpande budgetåret eller högst 10 000 kronor.

Från anslaget avses jämväl skola bestridas de kostnader för räkenskapsgranskning

och undersökning av kommunernas ekonomiska förvaltning

m. in. vid skatteutjämningsärendenas beredning, som tidigare bestritts från

skatteutjämningsmedlens fond.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh

in. fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson i Kalix

in. fl. (II: 269), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte under punkt

60 i sjunde huvudtiteln uppföra ett oförändrat anslag av 4 miljoner kronor

och i fråga om medelsdispositionen uttala, att genom bidrag till skattetyngda

kommuner det högsta beräknade skattetrycket måtte nedbringas till 13 kronor

per skattekrona.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande hänvisar utskottet

till motionen I: 215.

Utskottet. Beträffande den i de likalydande motionerna I: 215 och II: 269

gjorda hemställan vill utskottet erinra, att utskottet i sitt utlåtande 1949: 7

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

37

(punkt 52) avstyrkte en motion om förhöjt understöd åt skattetyngda kommuner

under hänvisning till att 1947 års riksdag uttalat sig för att förslag

till ändrade grunder för den kommunala skatteutjämningen måtte utan

onödigt uppskov föreläggas riksdagen. Numera ha, jämlikt Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 2 december 1949, utredningsmän tillkallats för att i samråd

med ortsavdragskommittén göra en översyn av grunderna för skatteutjämningsunderstöd

åt synnerligt skattetyngda kommuner samt utarbeta förslag

till bestämmelser om övergångsbidrag i samband med kommunindelningsreformen.

Utskottet, som förväntar att förslag i anledning av berörda

utredning snarast möjligt förelägges riksdagen, anser sig i avvaktan härpå

icke böra tillstyrka de i motionerna I: 215 och II: 269 framförda yrkandena.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 269,

a) till Bidrag till skattetyngda kommuner för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/

51 av anslaget använda ett belopp av högst 500 000 kronor

för beredande av understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner

med avvikelse från de i förordningen den 16 december

1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt

understöd.

Diverse.

53:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 83), vilket innebär

en minskning av anslaget med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 796 000 kronor.

54 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 83), vilket innebär

en ökning av anslaget med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kronor.

55 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 83 och 84), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och

andra utskylder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

56 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. Kungl. Maj:t har (punkt 64,

s. 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Förevarande anslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 8 000

kronor, är avsett för bestridande av Sveriges bidrag dels till internationella

statistiska institutets permanenta byrå i Haag, dels till upprätthållande av

internationella byrån i Paris för mått och vikt, dels ock till den internationella

tulltariffbyrån i Bryssel.

Sveriges bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret

1948/49 utgjorde 64 583,20 belgiska pappersfranc. Tulltariffbyrån har nu genom

härvarande belgiska beskickning med åberopande av byråns ekonomiska

svårigheter begärt höjning efter vissa angivna grunder av bidraget

‘till 207 554,3 belgiska pappersfranc för budgetåret 1949/50 samt meddelat,

att flertalet bidragslämnande stater godkänt en motsvarande höjning. Med

hänsyn till sistnämnda förhållande har även för Sveriges del en höjning av

bidragsbeloppet ansetts böra beräknas. En uppräkning av anslaget har även

ansetts erforderlig på grund av belastningen under budgetåret 1948/49. Slutligen

har en uppräkning ansetts vara motiverad med hänsyn till den svenska

kronans devalvering.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

57 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 84 och 85), vilket innebär en minskning av anslaget

med 175 000 kronor, i huvudsak sammanhängande med den blivande

uppdelningen av finansdepartementet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

58 :o) Ränta å spärrkontomedel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 66, s. 85), vilket innebär en anslagsökning med 2 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ränta å spärrkontomedel för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

39

59:o) Spärrkontonämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,

s. 86), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Spärrkontonämnden för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

60 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 68, s. 86),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

61 :o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 69, s. 86), vilket innebär att ifrågavarande anslag med

oförändrat belopp överflyttas från tolfte till sjunde huvudtiteln, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

62 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 70, s. 86 och 87), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

Stockholm den 24 februari 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,

Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,

Sundelin, Leander, Rosenberg, von Heland, Hesselbom, Andrée och Einar

Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Boman i Kieryd, Wallentheim, Lindholm, Rubbcstad, Staxäng,

Bergstrand, Pettersson i Dahl, Petterson i Degerfors, Persson i Vinberg, Henriksson,

Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Reservationer.

1) vid punkten W:o) (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet) av herrar Mannerskantz och Rubbestad;

2) vid punkten 12:o) (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid 1950 års folkräkning)

a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar

Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Wallentheim, Rubbestad och Bergstrand,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och

därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 23 och I:

299, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, avslå Kungl.

Maj:ts förevarande förslag;

b) av herrar von Heland, Staxäng och Pettersson i Dahl;

3) vid punkten 13:o) (Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare

vid 1950 års folkräkning) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding,

fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Wallentheim,

Rubbestad och Bergstrand, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag och därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 299, såvitt nu

är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag;

4) vid punkten 15:o) (Statistiska centralbyrån: Omkostnader) av herrar

Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp,

Boman i Kieryd, Wallentheim, Rubbestad och Bergstrand, vilka i anslutning

till reservationerna 2 a och 3 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen 1: 299, såvitt nu är i fråga, samt med

avslag å njotionerna 1:300 och 11:357, till Statistiska centralbyrån:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 247 200 kronor;

5) vid punkten 31:o) (Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten)

av herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Bergstrand, Henriksson och

Nihlfors, vilka ansett, att antalet till uppflyttning till tulluppsyningsmän

föreslagna tullvakter bort ökas från 10 till 20 och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 25, som börjar med orden »Enligt

utskottets» och slutar med orden »ifrågavarande lönegraderna», bort

hava följande lydelse:

»Utskottet hyser i princip alltjämt samma uppfattning beträffande lönegradsuppflyttningar

som den, åt vilken riksdagen förra året gav uttryck.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

41

Den ståndpunkt, som riksdagen med hänsyn till tullvakternas befordringsförhållanden

i fjol intog, motiverar emellertid enligt utskottets mening en

uPPflyttning även detta år av oförändrat antal tullvakttjänster till tulluppsyningsmanstjänster.

Utskottet, som icke kan biträda det i motionen II: 154

gjorda yrkandet i detta avseende, finner sig fördenskull böra tillstyrka, att

sammanlagt 20 tullvakttjänster i lönegrad Ca 9 uppflyttas till tulluppsyningsmanstjänster

i lönegrad Ca 12. Utskottet vill tillika framhålla, att skäl

synas tala för att gränsdragningen mellan tullvakternas och tulluppsyningsmännens

arbetsuppgifter göres till föremål för en översyn; härigenom skulle

säkrare hållpunkter erhållas för bedömning av det antal tjänster, som

bör förefinnas inom envar av de båda ifrågavarande lönegraderna. Ett bifall

till vad utskottet förordat torde icke behöva föranleda någon ändring i

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen II: 154,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för tullstaten gällande

personalförteckningen dels uppföra ytterligare 20 tulluppsyningsmän

i Ca 12, dels ock ur förteckningen avföra 20

tullvakter i Ca 9 samt följande befattningshavare å övergångsstat,

nämligen 1 tullkassör (Ca 22) och 7 tillsyningsmän

(Ca 10)».

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und s. 1 i texten