Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående anordnande av specialsjukvård för innevånarna på Gotland å sjukhusen i Stockholm.

1950-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:70, Utlåtande i anledning av väckt motion angående anordnande av specialsjukvård för innevånarna på Gotland å sjukhusen i Stockholm.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

9

Nr 70.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående anordnande av

specialsjukvård för innevånarna på Gotland å sjukhusen

i Stockholm.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herrar Mannerskantz och Carl Sundberg

väckt motion (1:80) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag beträffande anordnande av

specialsjukvård för innevånarna på Gotland på sjukhusen i Stockholm.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Över motionen har, efter hemställan från utskottet, Gotlands låns landstings

förvaltningsutskott avgivit bifogade yttrande (Bilaga A).

Till yttrandet har fogats en skrivelse i ärendet från styresmannen vid

Gotlands läns lasarett i Visby jämte en förteckning över under åren 1948

och 1949 verkställda remitteringar till sjukhus i Stockholm.

Utskottet. Såsom motionärerna framhållit erbjuder Gotlands län med

hänsyn bl. a. till sitt läge och förhållandevis ringa befolkningsunderlag en

del särskilda problem ur sjukvårdssynpunkt. Detta torde icke minst gälla

frågan om anordnande av specialsjukvård. Den i jämförelse med andra

landstingsområden låga skattekraften försvårar givetvis en utbyggnad av

sjukvården inom landstingsområdet i samma takt som i landet i övrigt,

förutsatt att icke staten lämnar stöd i särskild ordning. Det är därför givet,

att de ekonomiska synpunkterna beträffande anordnandet av sjukvård här

träda starkare i förgrunden än på andra håll.

Av det yttrande, som avgivits av Gotlands läns landstings förvaltningsutskott,

framgår bl. a., att specialavdelningar i viss utsträckning finnas inrättade

vid lasarettet i Visby ävensom att remiss i stor utsträckning sker till

sjukhusen i Stockholm, såväl de statliga som de kommunala. Samarbetet

med specialavdelningarna i Stockholm säges vara gott och smidigt. För

patienternas vidkommande innebär denna anordning icke någon ekonomisk

belastning, då landstinget betalar merkostnader för vård och resor. Förvaltningsutskottet,

som uttalar sig för en utbyggnad av vårdmöjligheterna

vid lasarettet i Visby, har icke ansett sig kunna tillstyrka motionärernas

förslag om förhyrning av vårdplatser på sjukhusen i Stockholm. På grund

av den redan nu höga landstingsskatten avses emellertid framställning skola

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 70.

ske rörande särskilda bidrag av statsmedel för utbyggnad och drift av centrallasarettet

i Visby.

Med hänsyn till vad förvaltningsutskottet framhållit, föreligger enligt utskottets

mening icke f. n. anledning att hos Kungl. Maj :t begära särskild

utredning beträffande hithörande spörsmål. Utskottet kan därför icke tillstyrka

bifall till motionen. Motionärernas syfte synes delvis redan ha nåtts

genom det samarbete, som etablerats mellan landstinget och sjukhusen i

Stockholm. Frågan om statens bidrag till sjukvården på Gotland och de

lämpligaste formerna för åstadkommandet av tillfredsställande vårdmöjligheter

synes komma att senare aktualiseras i anledning av de utbyggnadsplaner,

som enligt förvaltningsutskottets yttrande föreligga. Det förefaller

naturligt, att, innan staten kan påtaga sig särskilda bidragsförpliktelser, en

allsidig prövning sker av olika tänkbara lösningar av förevarande fråga.

Därvid torde särskilt böra undersökas möjligheterna till ökat samarbete ej

endast med den civila sjukvården på fastlandet, framför allt vid de statliga

och kommunala sjukhusen i Stockholm, utan även med den militära sjukvården

på Gotland. Utskottet utgår från att Kungl. Maj :t ägnar nödig uppmärksamhet

åt de organisatoriska spörsmål, som sålunda kunna uppkomma

beträffande sjukvården på Gotland.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen I: 80 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 14 april 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.

Bilaga A.

Till Riksdagens Statsutskott.

Sedan Statsutskottet i skrivelse den 17 februari 1950 hemställt, att Gotlands

läns landstings förvaltningsutskott måtte avgiva utlåtande över en

inom Riksdagens Första kammare av herrar Axel Mannerskantz och Carl

Sundberg väckt motion (I: 80) angående ordnande av special sjukvård för

innevånarna på Gotland å sjukhusen i Stockholm, får förvaltningsutskottet

härmed vördsamt anföra följande.

Lasarettsvården på Gotland bedrives vid länslasarettet i Visby. För viss

eftervård har landstinget hyrt platser å de militära sjukhusen i Visby (I 18)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

11

och Fårösund (KA 3). Lasarettet har för närvarande 190 vårdplatser. Av

militärsjukhusens platser disponeras i Fårösund 15 och i Visby får landstinget

i mån av tillgång disponera platser å sjukhuset, som kan bereda

vård åt ca 40 patienter.

Efter framställning från landstinget har Kungl. Maj:t medgivit, att följande

specialavdelningar få vara inrättade å lasarettet i Visby: Kirurgisk

avdelning med BB-avdelning, Medicinsk avdelning, Röntgenavdelning, Barnavdelning,

ögonavdelning, Öron-, näs- och halsavdelning.

De enklare fallen och således de flesta inom andra specialiteter såsom

gynekologi, obstetrik, ortopedi, neurokirurgi, reumatologi, hjärtsjukvård

samt hud- och könssjukvård skötas av de anställda lasarettsläkarna. Komplicerade

fall remitteras till specialläkare, närmast i Stockholm, på landstingets

bekostnad.

Enligt uppgift från landstingets lasarettsläkare har samarbetet med specialavdelningarna

i Stockholm hittills varit synnerligen gott och smidigt.

Av bilagda redovisning från lasarettet1 framgår remissernas omfattning.

Bland de för sjukvården ansvariga här på Gotland råder sålunda en motsatt

uppfattning om möjligheterna att erhålla specialistvård på sjukhusen

i Stockholm än den, som motionärerna giva till känna.

Av verksamheten vid länslasarettet har förvaltningsutskottet fått den

uppfattningen, att sjukvårdsområdet giver full sysselsättning åt de olika

avdelningarna och efter vad nu kan bedömas torde det bliva nödvändigt

att inom en nära framtid taga under övervägande att knyta nya specialiteter

till lasarettet.

Av det sagda torde kunna slutas, att lasarettssjukvården här i stort sett

är utbyggd och arbetar lika som i de flesta andra landstingsområden, varför

man icke kan säga, att Gotland i detta hänseende intager någon särställning.

Då Gotlands läns landsting sålunda redan vidtagit åtgärder och även

framdeles kommer att verka för att den gotländska befolkningen beredes

en efter nutida anspråk uppbyggd sjukvård inom länet, kan förvaltningsutskottet

icke ansluta sig till motionärernas förslag om att för Gotland hyra

vårdplatser på sjukhusen i Stockholm. En sådan lösning av problemet motsvarar

icke heller den gotländska befolkningens önskemål.

I detta sammanhang får förvaltningsutskottet uttrycka sin förvåning

över motionärernas påstående, att Gotland saknar erforderliga organisatoriska

förutsättningar för att bygga upp sin sjukvård efter nutida anspråk.

Härvarande landsting har givetvis samma organ för sin sjukvård som varje

annat landsting.

Lasarettets delning på specialavdelningar har skett efter hand under de

senaste sex åren på grund av den alltmer stegrade anhopningen av vårdsökande.

Nya lokalutrymmen ha icke kunnat skaffas i motsvarande takt,

varför en genomgripande ny- och ombyggnad av lasarettet är oundgängligen

nödvändig. De flesta av lokalerna, det gäller såväl vårdavdelningarna

som behandlingslokalerna och ekonomiavdelningarna, kunna icke anses

motsvara nutidens krav. Genom utbyggnaden beräknas antalet vårdplatser

komma att uppgå till 330. Preliminärt uppskattas kostnaderna till 7,5

miljoner kronor.

År 1948 fattade Gotlands läns landsting principbeslut om lasarettets utbyggande

men förklarade samtidigt, att utbyggnaden icke vore möjlig utan

1 Ej tryckt här.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 70.

ett högst betydande bidrag från staten. Förvaltningsutskottet erhöll i uppdrag

att ansöka hos Kungl. Maj:t om största möjliga statsbidrag. Sedan

dess har utredningsarbetet pågått och förvaltningsutskottet kommer inom

den närmaste tiden att avlämna utredningen med anhållan om bidrag.

Genom den låga skattekraften saknar Gotland möjlighet att självt bekosta

den planerade utbyggnaden av lasarettet. Landstingsskatten för år

1950 är 3 kronor och 80 öre och utgör en av de högsta i landet. Endast annuiteterna

å lån för lasarettsutbyggnaden skulle öka landstingets årliga

utgifter med ca 500 000 kronor, vilket med nuvarande skatteunderlag (ca

1 000 000 skattekronor) skulle medföra en höjning av landstingsskatten

med 50 öre. Vidare uppstå högre driftskostnader på grund av platsökning

från 190 till 330 vårdplatser. Då vid en höjning av de kommunala ortsavdragen

vid taxering skatteunderlaget kommer att sjunka avsevärt på

Gotland, framstår än tydligare svårigheterna för landstinget att ensamt

bära de ekonomiska bördorna för sjukvården.

Därför anser förvaltningsutskottet i likhet med motionärerna det vara

synnerligen angeläget, att Gotland erhåller hjälp av staten till sin sjukvård,

önskemålet från landstingets sida i fråga om statens stöd är emellertid, att

med statshjälp uppbygges ett efter nutida begrepp fullgott centrallasarett

i Visby samt att landstinget därjämte erhåller bidrag av staten till driftsutgifterna

i sådan utsträckning, att innevånarna på Gotland icke få betala

mera per skattekrona för sin sjukvård än vad genomsnittet är för landet i

övrigt. Formerna för detta senare bidrag torde kunna utarbetas med anknytning

till det driftsbidragssystem som föreslagits av 1946 års statsbidragssakkunniga

i deras betänkande ar 1948 angående den slutna kroppssjukvården

(SOU 1948:48).

Visby den 27 februari 1950.

För Gotlands läns landstings förvaltningsutskott:

PER SVENSSON.

C. Stenström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.