Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätt till relcreationsresor mot nedsatt avgift för viss militär personal i övre Norrland.

1950-04-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:75, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätt till relcreationsresor mot nedsatt avgift för viss militär personal i övre Norrland.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 75.

Nr 75.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätt till relcreationsresor

mot nedsatt avgift för viss militär personal

i övre Norrland.

(5:e avd.)

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bergh (I: 77) och den andra inom andra kammaren av fru Boman (II: 91),

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förmånen av rekreationsresa

till nedsatt avgift skall tillkomma varje innehavare av befattning i övre

Norrland, avsedd för pensionerade officerare och underofficerare.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen I: 77.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

statens lönenämnd avgivit yttrande och därvid anfört följande.

Motionärerna hemställa, att riksdagen måtte besluta, att förmånen av

rekreationsresa till nedsatt avgift skall tillkomma varje innehavare av befattning

i övre Norrland, avsedd för pensionerade officerare och underofficerare.

Förmånen tillkommer nu icke andra innehavare av dylika befattningar

än pensionerade eller till övergångsstat tvångsvis överförda beställningshavare.

Frågan om ett utsträckande av rätten till rekreationsresor på

sätt motionärerna förordat bragtes år 1945 under riksdagens prövning med

anledning av en framställning från svenska officersförbundet (prop. nr 21

s. 5, 6 och 8). Föredragande departementschefen förklarade sig emellertid på

anförda skäl icke vilja föreslå en sådan åtgärd, och riksdagen beslöt i enlighet

med propositionen. I samband därmed uttalade riksdagen (skr. nr

455) bl. a., att det kunde ifrågasättas, huruvida över huvud taget försvarets

personal i övre Norrland borde medgivas den förmån, som rätten till rekreationsresor

mot nedsatt avgift i verkligheten innebure. I övre Norrland tjänstgörande

personal inom andra grenar av statsförvaltningen ägde icke åtnjuta

sådan rätt. Även om skäl sålunda talade för att förmånen helt borde upphävas

hade riksdagen med hänsyn till faktiskt kvarstående rekryteringssvårigheter

likväl icke för det dåvarande velat besluta att så skedde. Det borde

dock ankomma pa Kungl. Maj :t att taga frågan därom under övervägande.

Under erinran om vad sålunda förekommit och då lönenämnden för sin

del anser, att den här ifrågavarande förmånen icke hör utsträckas till nya

personalgrupper, får lönenämnden avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet. Såsom statens lönenämnd i sitt yttrande erinrat och såsom

jämväl framgår av de väckta motionerna har frågan om utsträckning av

rätten till rekreationsresor mot nedsatt avgift för i övre Norrland stationerad

militär personal varit föremål för prövning av 1945 års riksdag, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75.

3

därvid avvisade en dylik åtgärd. Utskottet anser sig mot bakgrunden av frågans

tidigare behandling icke kunna tillstyrka det i motionerna framställda

förslaget. Ett beslut av sådan innebörd skulle för övrigt kunna medföra svåröverskådliga

konsekvenser beträffande andra personalgrupper inom statsförvaltningen.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 77 och II: 91 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 april 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Gränebo,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Leander, Gillström, Rosenberg, Hesselbom, Erik

Gustaf Andersson och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Bergstrand, Kollberg,

Persson i Vinberg och Gustafsson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.