Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1950-03-28 · 188 sidor, varav 185 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 185 av 188 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1950/51 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1950), vilket innebär en anslagshöjning med

5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ........... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 374 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 215 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 70 200

Summa kronor 688 600

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 688 600 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

80 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3—5)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Emil Petersson m. fl. väckt motion (I: 301), vari hemställts,

att riksdagen ville dels fatta beslut om att den 1942 vid arkivet

vakanssatta förste arkivarietjänsten i lönegrad Ca 29 skall få återbesättas

samt dels företaga de ändringar i personalförteckningen och avlöningsstaten

för riksarkivet, vilka följa härav.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor för

beredande av medel till stadgade ålderstillägg. Av riksarkivet framlagda

förslag till ändringar i arkivets personalorganisation har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka. Bland dessa förslag märkes återbesättande

av en år 1942 vakanssatt förste arkivarietjänst i Ca 29. Härom

har departementschefen framhållit, att han funnit ett återbesättande av

ifrågavarande tjänst synnerligen önskvärt, men att han nödgats konstatera,

att de erforderliga ekonomiska förutsättningarna härför icke nu förelåge.

Utskottet hyser i likhet med departementschefen den uppfattningen, att

ett återbesättande av den vakanssatta förste arkivarietjänsten vore synnerligen

önskvärt, men att erforderliga ekonomiska förutsättningar härför icke

nu föreligga. På grund härav har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka

bifall till det i motionen I: 301 framställda yrkandet utan ansluter sig i

förevarande avseende till Kungl. Maj:ts förslag, vilket jämväl i övrigt icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 301,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

s. 3 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande nr 8. 3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman,

förslagsvis................................ 272 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 196 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 53 500

Summa kronor 521 500

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 79 800 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier oeh tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 kronor.

6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 6 och 7), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 188 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. . 43 000

Summa kronor 411 600

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 411 600 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

69 600 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av

arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 10 400 kronor.

10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 9—11), vilket innebär en anslagshöjning med 3 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 246 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 400

Summa kronor 534 900

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 534 900 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 11 och 12), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 98 500

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:t

har (punkt 12, s. 12 och 13) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Lindström väckt motion (I: 116), vari hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja kungl. biblioteket största möjliga

del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning av 15 000 kronor

för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder

skall kunna bibehållas oförändrad.

Detta anslag är nu uppfört med 130 000 kronor. Dessutom har från och

med budgetåret 1947/48 å riksstaten varit uppfört ett särskilt reservationsanslag

å 20 000 kronor under rubriken Kungl. biblioteket: Anskaffande av

viss utländsk litteratur. Riksbibliotekarien har hemställt dels om höjning

av anslaget till bokinköp och bokbindning med 30 000 kronor, dels ock om

oförändrad medelsanvisning till anskaffande av viss utländsk litteratur.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

För egen del har jag visserligen funnit goda skäl anförda för en ökning av

nu ifrågavarande anslagsmedel, men jag anser mig dock i nuvarande läge

icke kunna tillmötesgå riksbibliotekariens önskemål. Jag vill emellertid

föreslå, att det hittillsvarande anslaget till anskaffande av viss utländsk

litteratur icke längre upptages såsom särskilt riksstatsanslag utan sammanslås

med nu förevarande anslag, som sålunda bör höjas med 20 000 kronor

till 150 000 kronor. För statsverket innebär detta icke någon kostnadsökning.

I motionen 1:116 har anförts i huvudsak följande.

I årets statsverksproposition har av uppenbara anledningar stor återhållsamhet

iakttagits. Detta gäller även beträffande anslag för vissa ledande

biblioteks bokanskaffning, nämligen kungliga biblioteket, biblioteken

vid Uppsala universitet, Lunds universitet, karolinska institutet, tekniska

högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, medicinska högskolan

i Göteborg och musikaliska akademien samt pedagogiska biblioteket, för

vilka oförändrade belopp föreslagits. I propositionen gör föredraganden i

samband med dessa förslag men med något olika formuleringar det uttalandet,

att dessa anslags reella värde minskats genom devalveringen av den

svenska kronan men att med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge

anslagen det oaktat föreslås uppförda med oförändrade belopp. För Stockholms

högskola har proposition ännu icke framlagts.

Biblioteken i fråga anskaffa huvudsakligen utländsk litteratur. På grund

av den under år 1949 företagna krondevalveringen kommer oförändrad medelsanvisning

att innebära väsentlig reduktion av anskaffningen av litteratur

från länder, berörda av devalveringen.

Av överbibliotekarierna m. fl. nu företagna utredningar visa sålunda att

respektive bibliotek för att kunna vidmakthålla sin bokanskaffning från

sagda länder oförändrad skulle erfordra följande anslagsförstärkning:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. biblioteket..............

Uppsala universitet.............

Lunds universitet...............

Karolinska institutet ...........

Tekniska högskolan i Stockholm .

Chalmers tekniska högskola.....

Medicinska högskolan i Göteborg

Musikaliska akademien .........

Pedagogiska biblioteket.........

Föreslaget

Erforderlig

belopp

förstärkning

kronor

kronor

150 000

15 000

270 000

25 000

260 000

24 000

40 000

6 400

55 000

lägst 10 000

50 000

12 500

65 000

17 000

20 000

4 000

12 000

1 800

I öppen dag ligger vilken utomordentlig betydelse det har för vårt land

att kulturella förbindelser i största möjliga omfattning vidmakthållas med

utlandet. Av lika stor vikt är att vår inhemska forskning och vår tekniska

utveckling icke fördröjas eller fördyras genom att landets vetenskapsmän

och dess näringsliv icke ha tillgång till den modernaste utländska litteraturen.

Det synes mig därför vara ett starkt nationellt intresse att våra statligt

understödda bibliotek — vilka i och för sig borde tillerkännas större

reella anslag — i varje fall nu komma i åtnjutande av sådana anslag, att

deras förmåga att anskaffa utländsk modern litteratur och utländska löpande

publikationer icke sänkes under föregående års nivå.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Det i motionen 1:116 framställda förslaget avser att bereda de i motionen

angivna särskilda anslagen till bokinköp och bokbindning erforderlig

förstärkning för den minskning, som i realiteten drabbat anslagen genom

devalveringen av den svenska kronans värde. Ehuru goda skäl onekligen

tala för ett tillmötesgående av motionärens yrkande, har utskottet likväl

i rådande ekonomiska läge funnit sig nödsakat att avstyrka bifall till

motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga

— till Kungl. biblioteket: Bokinkiyp och bokbindning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

13, s. 13 och 14) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Stifts- och landsbiblioteken:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 86 700 kronor, avsett för stifts- och landsbiblioteken i Linköping och

Skara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Norman och

Rosander (I: 49) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge

m. fl. (11:50), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta hemställa

hos Kungl. Maj:t, att från den 1 juli 1950 ett landsbibliotek upprättas

i Växjö och ett i Västerås i huvudsaklig överensstämmelse med av

folkbibliotekssakkunniga framlagt förslag, dels ock med anledning härav

vidtaga höjning av bland annat förevarande anslag med 69 600 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionen

II: 50.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

får i anledning av motionerna I: 49 och II: 50 framhålla, att behovet av

landsbibliotek i Västerås och Växjö synes vara obestridligt och att erforderliga

lokala förutsättningar också torde föreligga för dessa biblioteks upprättande.

Enligt utskottets mening lägger emellertid det rådande ekonomiska

läget hinder i vägen för att ifrågavarande landsbibliotek kunna komma

till stånd redan från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför

bifall till de i ovannämnda motioner framställda förslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 49 och II: 50, såvitt här

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 39 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 9 200

Summa kronor 86 700

b) till Stifts- och landsbibliotelcen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 14, s. 14) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under föregående

punkt angivna likalydande motionerna 1:49 och II: 50, i vilka

hemställts, att förevarande anslag måtte vid bifall till motionärernas förslag

om upprättande från och med den 1 juli 1950 av landsbibliotek i Växjö

och Västerås höjas med 2 500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50,

såvitt motionerna avse förevarande anslag, samt tillstyrker bifall till Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt

här är i fråga — till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 14 och 15) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 13:o) angivna likalydande motionerna I: 49 och

II: 50, i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte vid bifall till motionärernas

förslag om upprättande från och med den 1 juli 1950 av landsbibliotek

i Växjö och Västerås höjas med 20 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne (I: 304) och den andra inom andra kammaren av herr

Bergstrand (II: 251), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1950/51 höja det till stifts- och landsbiblioteket i Linköping utgående anslaget

till bokinköp och bokbindning med 5 000 kronor och i anslutning

härtill således höja det under punkt 15 i åttonde huvudtiteln begärda anslaget

till stifts- och landsbiblioteken från 20 000 till 25 000 kronor.

Beträffande motiveringen för sistnämnda yrkande hänvisas till motionen

II: 251.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 13:o) anfört

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50, i vad de avse

här förevarande anslag.

Styrelsen för linköpingsbiblioteket har i sina anslagsäskanden för budgetåret

1950/51 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för tillgodoseende

av detta biblioteks behov höjas med 5 000 kronor och styrelsen för

skarabiblioteket har för samma budgetår för sin del begärt en anslagsökning

med 2 000 kronor. Departementschefen har funnit sig icke nu kunna tillstyrka

någon höjning av anslaget utan föreslagit att detsamma uppföres

med oförändrat belopp.

Det i motionerna I: 304 och II: 251 gjorda yrkandet är av samma innebörd

som styrelsens för linköpingsbiblioteket ovannämnda begäran. Ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 9

skottet har i rådande ekonomiska läge icke ansett sig böra tillstyrka bifall

till nämnda motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansluter sig

till Kungl. Maj:ts .under förevarande punkt framställda förslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt

här är i fråga — samt I: 304 och II: 251, till Stifts- och

landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 16,

s. 15—17) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 32 700 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt

12:o) angivna, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja pedagogiska biblioteket

största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning av

1 800 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen

berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

TJtskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o)

anfört avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad den avser förevarande

anslag.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga

— såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 32 700 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ............... 49 720

Summa kronor 484 600

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 484 600 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning med 1 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 82 900

kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19 och 20), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1950/51 anvisa ett?

reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

21:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 20), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 21 och 22), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300

kronor, hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare .............................. Ca 30

1 intendent ................................ Ca 26

1 kansliskrivare ............................ Ca 15

1 livrustmästare ............................ Ca 14

1 åldfru.................................... Ca 14

1 förste museivakt .......................... Ca 11

3 museivakter .............................. Ca 9

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 38 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 12 500

Summa kronor 121 600

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 121 600 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 22), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17100

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 23—26), vilket innebär en anslagshöjning med

6 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag sv>is 347 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 15 532

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 241 468

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 67 600

Summa kronor 671 600

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 671 600

kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 93 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 27), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 148 500 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 27 och 28), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 50 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 8 900

Summa kronor 97 200

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 97 200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 38 200 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 29), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

31:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

49 800 kronor.

32:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.

33 :o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 30), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av

Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 27 700 kronor.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800

kronor, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000

kronor.

35:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 35, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

8 800 kronor.

36:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska

galleriet för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

37:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts*

förslag (punkt 37, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

38:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 32), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Carl och

Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 33—37), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledas

av vad föredragande statsrådet anfört;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för

domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 15 000

Summa kronor 43 800

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 530 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 264 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 96 500

Summa kronor 924 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 13 500

Summa kronor 325 400

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm............... 43 800

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m................... 924 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 325 400

Summa kronor 1 293 700

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden.................... 770 700

Nettoutgift kronor 523 000

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 523 000

kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

40 :o) Domkapitlen ock stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 37—40), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 96 500 kronor.

41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,

s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

43 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 kronor.

44:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och

lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 42—44)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

45, s. 44), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47:o) Restaurering av Karesuando kyrka. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl. (I: 115) och den

andra inom andra kammaren av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 134), har

hemställts, att riksdagen matte besluta att till restauration av'' Karesuando

kyrka anvisa 150 000 kronor.

I motionerna har till stöd härför anförts i huvudsak följande.

Den nuvarande kyrkan i Karesuando församling i Norrbottens län, vilken

färdigbyggdes år 1905 för en kostnad av 40 000 kronor, är uppförd i huggen

natursten och trä. Stenstommen är uppförd till 2,97 meters höjd, och

därovanpå reser sig trästommen av bilat timmer. Någon isolering mot

kylan förekommer inte mot stenväggarna. Därtill kommer att det till följd

av kraftiga tjälskjutningar uppkommit genomgående sprickor i stenmurarna.

Kylan har sålunda mycket fria passager direkt genom murarna under

den kalla delen av året, då temperaturen mycket ofta ligger vid minus 40°.

Under sommaren verka stenväggarna som källarmurar, och det är inte

ovanligt att man även sommartid får elda i kyrkan. Numer är det omöjligt

att få upp temperaturen under vintern över 0°. Kyrkan kan därför inte

användas för den vanliga söndagsgudstjänsten vintertid, utan denna är då

förlagd till någon av folkskolans lärosalar.

Under de stora vinterhelgerna julen och påsken, som i dessa trakter också

äro de stora kyrkhelgerna, hör till gammal kyrklig tradition att kyrkobesökare

inte bara från Karesuando församling utan också från grannförsamlingarna,

ja, även från församlingarna i det finska grannlandet, komma

samman för att gemensamt fira de stora kyrkhelgerna. Gudstjänst pågår

då varje dag, och minst ett par gånger varje dag, under en hel vecka. Då

har man ingen annan utväg än att öppna kyrkan. I nollgradig temperatur

följer menigheten de dagliga gudstjänsterna.

1945 uppdrog församlingen åt arkitekten Folke Löfström i Stockholm att

utarbeta förslag till ny kyrka. Vid besök i Karesuando på hösten samma

år kom emellertid arkitekten till den uppfattningen, att man med fördel

skulle kunna restaurera den nuvarande kyrkan, även om detta med hänsyn

till förfallet och byggnadssättet samt det nordliga läget skulle komma att

draga avsevärda kostnader. Ett förslag till restaurering, som framlades,

beräknades kosta 235 000 kronor. Förslaget har granskats av byggnadsstyrelsen,

som funnit detsamma både ur arkitektonisk och praktisk synpunkt

vara en fördelaktig lösning och inte heller funnit anledning att göra

några erinringar mot kostnadsberäkningarna.

Arbetet kan påbörjas så snart erforderliga medel stå till buds och byggnadstillstånd

erhålles.

Domkapitlet i Luleå, som yttrat sig över förslaget, har tillstyrkt detsamma,

men bär icke medel till förfogande för detta ändamål. Visserligen erhåller

stiftet årligen 30 000 kronor av kollektmedel för nybyggnad och reparation

av kyrkor och gudstjänstlokaler, och dessutom förfogar domkapitlet

över fjälltraktsfonden, som för närvarande utgör 1 100 kronor, men dessa

medel åtgå helt för andra ändamål.

Statskontoret har funnit det i viss mån anmärkningsvärt, att restaureringen

skulle draga en så avsevärd kostnad och har därför föreslagit, att

byggnadsstyrelsen skulle få i uppdrag att revidera förslaget till restaurering

för att nedbringa kostnaderna. Eyggnadsstyrelsen, som haft statskontorets

förslag på remiss, har ännu eu gäng anfört, att den av arkitekten angivna

2 —• Biluing till riksdagens protokoll l!).r>0. G sand. Nr S.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 8.

kostnaden 235 000 kronor måste anses vara riktig och att någon väsentlig

reducering av detta belopp icke vore möjlig. Genom att taga vara pa alla

möjligheter till förenklingar i det uppgjorda förslaget till restaurering av

kyrkan och genom att föreslå, att vissa arbeten slcola stallas pa framtiden,

har byggnadsstyrelsen emellertid ansett sig kunna bringa ned kostnaderna

till 150 000 kronor. o 0 ..... , ....

Församlingen redovisar sina egna tillgångar pa toljande satt.

J^.''TjtJcoIcclssciti*

Tillgångar över skulderna 10 306 kronor 15 öre, därav till pastoratet

3 162 kronor 32 öre.

Pastoratet:

Tillgångar över skulderna 4 970 kronor 21 öre, därav från kyrkokassan

3 162 kronor 32 öre.

Av tillgångarna utgjordes 5 051 kronor 82 öre av sedan flera år utestående

restantier, som nog få betraktas såsom mycket osakra. Kapitaloverskottet

har under tidigare år varit betydligt mindre än det ovan redovisade.

Sålunda utgjorde det sammanlagda överskottet for kyrkokassan och pastoratet

år 1944 164 kronor 7 öre, 1945 2 579 kronor 30 ore, ar 1946 2 27

kronor 3 öre. Antalet skattekronor för Karesuando kommun utgjorde enligt

senaste taxeringen 7 738 kronor, och medeltalet skattekronor for de senaste

5 åren utgjorde 5 638 kronor. . , ,

Man får utgå från att den ekonomiska situationen för kommunen under

1950 och framöver kommer att te sig mycket ogynnsammare an vad ovan

anförts. Inga skogsavverkningar förekomma mom kommunen. Under forsta

veckan i januari i år företog länsarbetsnämnden i Norrbotten en undersökning

av de arbetsmöjligheter, som kunde finnas att tillgå inom kommunen

och gjorde samtidigt en undersökning av antalet arbetslösa Det visade

sig vid denna undersökning att av 140 man i de arbetsföra aldrama voro

124 arbetslösa. Arbetstillfällen inom den egna kommunen saknades. Detta

gällde såväl öppna marknadens arbeten som lampliga beredskapsarbeten.

Under sådana förhållanden förstår man att antalet skattekronor inom kommunen

kommer att ytterligare sjunka. Vidare far man komma ihåg åt

kommunen för att komma i åtnjutande av den statliga bostadssociala verk

samheten skall ställa kommunal borgen. Det blir ytterligare en * nmg,

som kommer att försvåra kommunens lanemojligheter for andamal som

°VKaresuando kommun har en mycket livlig förbindelse med det finska

grannlandet. Sedan färjförbindelsen mellan Finland och Sverige kommit

till stånd med övergång vid Karesuando far man vanta en okad turiststrom,

som vill bese traktens sevärdheter. Det är sålunda inte endast en ekonomisk

fråga, detta om statsanslag för restaurering av kyrkan i Karesuando,

den måste också betraktas som en kulturvårdande angelagenhet, dar staten

utan tvivel får betraktas som den mest ansvarige.

Utskottet är icke berett att på den i motionerna förebragta utredningen

tillstyrka bifall till det av motionärerna gjorda yrkandet. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj :t kommer att pröva frågan huruvida bidrag av

statsmedel för ifrågavarande ändamål må anses böra utgå och härvid

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 8.

jämväl tager under övervägande om medel för arbetslöshetens bekämpande

eventuellt kunna tagas i ansprak för omförmälda restaureringsarbetens

utförande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 115 och II: 134 icke må av riksdagen

bifallas.

48:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa

Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 47),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och

restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 18 000

kronor.

49:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 47), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 50, s. 47), vilket innebär en anslagsminskning med

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

51 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 48) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000

kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Akademier m. m.

52 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 52, s. 49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s.

49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 277 000 kronor.

54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i Övre Norrland. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 49—51) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyström och

Grym (I: 52) och den andra inom andra kammaren av herr Löfroth (II: 49),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Motionärernas yrkande ansluter sig till av interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens

forskning sstationer i Övre N orrland framlagt förslag, vilket

departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka, enär de erforderliga

ekonomiska förutsättningarna för en ökning av statsbidraget icke

förelåge.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att de erforderliga

ekonomiska förutsättningarna för en ökning av statsbidraget till ifrågavarande

ändamål för närvarande icke föreligga, varför utskottet med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrkande

av bifall till motionerna I: 52 och II: 49 hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 52 och II: 49, till Vetenskapsakademien:

Bidrag till naturvetenskaplig forskning i

Övre Norrland för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 51 och 52), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 56, s. 52—55) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen angiven personalförteckning för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för ifrågavarande institutioner, att likaledes tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m-:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 879 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Osvald och Emil Petersson väckt motion (I: 305), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppflytta cheferna för riksantikvarieämbetets

fornminnes- och byggnadsminnesavdelningar från lönegrad

Ca 29 till lönegrad Ca 33.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor för

beredande av medel till ålderstillägg m. m. Akademien har i sina anslagsäskanden

framlagt en rad förslag om förstärkningar av personalorganisationen

vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m. och

därvid även bland annat begärt den uppflyttning i högre lönegrad av förste

antikvarien vid byggnadsminnesavdelningen och förste antikvarien vid

fomminnesavdelningen, varom i motionen hemställts.

Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna föreslå andra

förstärkningar än ordinariesättning av museilektorstjänsten i Ce 26 och av

en museivaktstjänst i Ce 9.

Utskottet får erinra därom, att chefen för finansdepartementet jämlikt

bemyndigande av Kungl. Maj:t den 13 maj 1949 tillkallat särskilda sakkunniga

för utredning rörande lönegradsplacering för statstjänstemän och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sådana icke-statliga befattningshavare, för vilka det statliga lönesystemet

tillämpas m. m. (1949 års tjänsteförteckningskommitté). Det i motionen

I: 305 berörda spörsmålet är av natur att i första hand böra prövas av

tjänsteförteckningskommittén. Då ett biträdande av det i motionen gjorda

yrkandet skulle föregripa resultatet av kommitténs överväganden anser utskottet

sig böra avstyrka bifall till motionen.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 305,

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande

riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Riksantikvarieämbetet m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksantikvarie .............................. Co 14

2 förste antikvarier (avdelningschefer) .......... Ca 29

1 förste bibliotekarie.......................... Ca 29

1 sekreterare................................. Ca 27

2 antikvarier ................................ Ca 26

1 kansliskrivare (kassör) ...................... Ca 15

1 kansliskrivare (registrator) ................... Ca 15

2 första arkivbiträden......................... Ca 15

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a

klass ...................................... Ca 12

3 kanslibiträden .............................. Ca 11

1 förste expeditionsvakt....................... Ca 11

3 expeditionsvakter ........................... Ca 9

3 kontorsbiträden ............................ Ca 8

2 ritbiträden ................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 21+.

3 antikvarier................................. Ce 26

Statens historiska museum m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 museidirektör .............................. Ca 33

4 förste antikvarier (avdelningsföreståndare)..... Ca 29

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

Befattning. Lönegrad.

3 antikvarier ................................ Ca 26

1 konservator ................................ Ca 24

1 tecknare................................... Ca 21

1 preparator ................................. Ca 14

1 rustmästare ................................ Ca 11

1 kanslibiträde ............................... Ca 11

1 expeditionsvakt ............................ Ca 9

5 museivakter................................ Ca 9

1 museibiträde ............................... Ca 8

2 fotografibiträden ........................... Ca 8

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum m. m.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 museilektor ................................ Ca 26

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce

2 extra ordinarie tjänstemän................... Ce 26

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................ 416 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . . 369 720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 700

Summa kronor 879 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 879 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 56 och 57), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 154 000 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 57—59), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

59, s. 59—61), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 400

kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 61 och 62), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, histcnie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

61:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 62 och 63), vilket

innebär en anslagsminskning med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll

av jornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 62, s. 63), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 182 600 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 63, s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 32 500 kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 64, s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

5 900 kronor.

65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 64 och 65), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 250 600 kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 65), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 61 800 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,

s. 65 och 66), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 39 000

kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 66), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolam: Stipendier m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 66—70), vilket innebär en

anslagshöjning med 27 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska

akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör................................. Cp 7

1 sekreterare .............................. Ca 29

1 bibliotekarie............................. Ca 29

1 professor i komposition, instrumentation och

formlära ................................ Cq 4

13 lärare................................... Ca 25

1 förste expeditionsvakt..................... Ca 11

1 kanslibiträde ............................ Ca 11

1 expeditionsvakt .......................... Ca 10

1 portvakt, tillika eldare.................... Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24.

17 lärare ................................... Ce 25

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 240 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 229 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 000

Summa kronor 523 800

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 523 800 kronor.

70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 70 och 71), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 31 900 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 23 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt

12:o) angivna, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja musikaliska akademiens

bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning

av 4 000 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen

berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Detta anslag är nu uppfört med 22 000 kronor. Dessutom har för budgetåren

1947/50 å riksstaten varit uppfört ett anslag till Inköp av instrument

m. m.; detta utgår för innevarande budgetår med 10 000 kronor. Anslaget

har avsetts som ett engångsanslag för upprustning av instrumentbestånd

och bibliotek efter kriget. Akademien har även för nästa budgetår hemställt

om anvisande av medel under sistnämnda anslagsrubrik, nämligen

10 000 kronor för fortsatt komplettering av biblioteket och 3 200 kronor

för inköp och renovering av instrument, varav 2 700 kronor för renovering

av akademiens orglar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Statskontoret har för att tillmötesgå akademiens önskemål angående

renovering av orglar föreslagit en uppräkning med 1 000 kronor av den

under akademiens ordinarie inköpsanslag — Inköp och bindning av böcker

och musikalier samt underhåll och vård av instrument — uppförda anslagsposten

till vård och underhåll av instrument. I övrigt har statskontoret

icke kunnat tillstyrka akademiens under rubriken Inköp av instrument

m. m. gjorda anslagsäskanden utan har förutsatt, att detta anslag

icke skulle uppföras å riksstaten för budgetåret 1950/51.

Departementschefen har biträtt statskontorets förslag.

Utskottet får under åberopande av vad utskottet i det föregående under

punkten 12:o) anfört avstyrka bifall till motionen I: 116, i vad den avser

förevarande anslag.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga

— till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och

vård av instrument för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 23 000 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 72—74), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 20 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

73:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 73, s. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

93 000 kronor.

74:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 75), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 kronor.

75:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 75,

s. 76—86) föreslagit riksdagen att dels besluta att avlöningsstaten för Uppsala

universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1950/51, erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit, dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.

av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock

till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 5 153 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 40 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 140),

vari hemställts, att riksdagen ville fatta beslut om inrättande vid Uppsala

universitet från och med den 1 juli 1950 av en personlig professur i egyptologi

för docenten vid universitetet Torgny Säve-Söderbergh;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 89),

vari hemställts, att riksdagen ville å vederbörande anslagsstat uppföra ett

anslag för ett kanslibiträde å zoofysiologiska institutionen i Uppsala;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 141),

vari dels hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville i avlöningsstaten

för Uppsala universitet Tjänstemän å ordinarie stat uppföra under

kansliet 1 akademisekreterare i Ca 33,1 förste fakultetssekreterare och biträdande

akademisekreterare i Ca 30 och 1 fakultetssekreterare i Ca 27, ävensom

vidtaga de ändringar i övrigt i anslagsstaten, som föranledas härav,

dels ock gjorts motsvarande yrkande i vad avser Lunds universitet;

dels ock en inom andra kammaren av herr Häckner m. jl. väckt motion

(11:250), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att samtliga biträdesbefattningar

vid Uppsala universitets vetenskapliga institutioner ävensom

två befattningar uppförda under universitetets drätselkammare skola

vara inplacerade i ll:e lönegraden, att vid matematisk-naturvetenskapliga

sektionen inrättas 2 nya extra-ordinarie kanslibiträdesbefattningar samt att

till ll:e lönegraden under extra-ordinarie anslaget uppflyttas nu i 8:e lönegraden

uppförda befattningar, nämligen vid humanistiska sektionen 1,

matematisk-naturvetenskapliga sektionen 7, teoretiskt-medicinska institutionerna

3, kliniskt-medicinska institutionerna 3, och vid drätselkammaren

2 befattningar.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas,

i den mån densamma ej framgår av den följande redogörelsen, till

respektive motioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personlig professur i e g y p t o 1 o g i åt docenten

T. Säve-Söderbergh. Universitetsberedningen föreslog i sitt betänkande

del II (stat. off. utr. 1946: 81), att vid Uppsala universitet skulle

inrättas en ordinarie professur i egyptologi. Kanslern biträdde icke detta

förslag utan ifrågasatte i stället, att en personlig professur skulle inrättas

för Säve-Söderbergh. Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1947: 272

(s. 141) anförde departementschefen beträffande förslaget om en ordinarie

professur följande.

Utan att vilja underskatta egyptologiens betydelse ur den humanistiska

forskningens synpunkt hyser jag likväl en viss betänksamhet inför förslaget

att inrätta en ordinarie lärostol i egyptologi. Med hänsyn till ämnets särart

synes det vara tveksamt, huruvida kompetenta sökande till en sådan professur

alltid skulle kunna påräknas. Det torde också kunna ifrågasättas,

huruvida icke egyptologien med sin starkt museala inriktning skulle kunna

erhålla en fullgod representation inom svensk humanistisk forskning och

svenskt kulturliv även genom en mera direkt anknytning till ett centralt

arkeologiskt museum. Jag erinrar i detta sammanhang om pågående utredning

rörande frågan om upprättande av ett dylikt museum för medelhavsländerna

och främre Orienten. Jag anser mig sålunda icke för närvarande

böra biträda universitetsberedningens förslag om inrättande av en ordinarie

professur i förevarande ämne.

Departementschefen fann sig ej heller kunna biträda kanslerns förslag

om en personlig professur.

I sina petita, avsedda att föreläggas 1948 års riksdag, upprepade kanslern

sitt förslag om en personlig professur åt docenten Säve-Söderbergh och anförde

till stöd härför följande.

Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna

i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet

för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av

donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.

Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta

Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening

oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska

samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm

och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor betydelse

för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala

representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt

av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt

tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi

för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden

framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och allsidig

egyptolog.

Departementschefen fann sig emellertid icke kunna för det dåvarande

biträda kanslerns förslag (se propositionen 1948: 152). Samma ståndpunkt

intog departementschefen i fjol med anledning av kanslerns ånyo upprepade

förslag (se propositionen 1949: 168).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande nr S. 31

Kanslern upprepar nu än en gång ifrågavarande förslag och anför därvid

följande.

Såsom jag förut haft anledning framhålla, utvisa de i ärendet ingivna

sakkunnigutlåtandena att Säve-Söderbergh är en internationellt välkänd,

högt kvalificerad och allsidig egyptolog. Jag anser mig nu åter böra understryka,

att huru än frågan om anordnande av ett museum i Stockholm för

medelhavsländerna kan komma att lösas, synes det önskvärt, att en professur

i egyptologi inrättas i Uppsala, så att därvarande dyrbara samlingar

skola kunna erhålla behövlig vård och komma till sin avsedda vetenskapliga

nytta samt angränsande vid Uppsala universitet representerade vetenskaper

få det stöd och det berikande, som tillgång till fullgod egyptologisk

sakkunskap kan medföra. Jag är därför för min del alltjämt av den uppfattningen,

att mycket goda skäl tala för inrättandet av ifrågavarande

personliga professur. Säve-Söderbergh kommer den 30 juni 1950 att ha innehaft

docentstipendium i sex år.

Säve-Söderbergh är född den 29 juni 1914 och förordnades 1942 till docent

i egyptologi. Beträffande de sakkunnigutlåtanden, som avgivits angående

hans kvalifikationer för en personlig professur, hänvisas till handlingarna

i ärendet.

Departementschejen har denna gång anfört följande i frågan.

Kanslerns förslag om inrättande av en personlig professur åt docenten i

egyptologi T. Säve-Söderbergh innebär en återupprepning av tidigare framställda

yrkanden i detta avseende. En anledning till att jag hittills icke

upptagit dessa förslag har, såsom av den lämnade redogörelsen framgått,

varit, att jag satt denna fråga i visst samband med pågående utredning

rörande upprättande av ett arkeologiskt museum för medelhavsländerna

och främre Orienten. Denna utredning är ännu icke avslutad men väntas

bli slutförd under år 1950. I nuvarande ekonomiska läge torde det dock

dröja, innan ett förslag rörande ett sådant museum kan tänkas bli realiserat.

Såsom kanslern erinrat, utgår emellertid tiden för Säve-Söderberghs

innehav av sitt docentstipendium den 30 juni 1950. Ehuru viss möjlighet

till ett års förlängning av stipendieinnehavet föreligger, anser jag mig likväl

icke kunna dröja längre med att förorda ett positivt beslut i frågan

om beredande av en ekonomiskt tryggad ställning åt Säve-Söderbergh,

vars vetenskapliga kvalifikationer inom sitt fack vitsordats vara av högsta

internationella klass. I sådant syfte förordar jag, att åt honom tills vidare

inrättas ett personligt, icke tidsbegränsat forskarstipendium med de ekonomiska

förmåner, som åtfölja ett dylikt. Jag förutsätter härvid, att i fråga

om undervisningsskyldigheten skall gälla de bestämmelser, som kanslern

må finna skäl meddela. Vad jag förordat medför en höjning av förevarande

anslag med 8 200 kronor.

Departementschefen har vidare förordat en ökning med 13 700 kronor

av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen, anvisande av

medel till en tredje amanuens vid pedagogiska seminariet, till en andre assistent

vid biokemiska institutionen och till två andre amanuenser som arbetshjälp

åt laboratorerna i entomologi och limnologi samt inrättande av en

laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid limnologiska institutionen och en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

räknebiträdestjänst i högst Ce 8 vid meteorologiska institutionens avdelning

för väderi ekslära. Bland av kanslern tillstyrkta förslag, som departementschefen

icke ansett sig böra förorda, märkas inrättande av en kanslibiträdestjänst

vid zoofysiologiska institutionen och omreglering av personalorganisationen

vid universitetets centrala förvaltning.

I motionen I: 1J/0 anföres bland annat till stöd för yrkandet om en personlig

professur för docenten Säve-Söderbergh följande.

Såsom ecklesiastikministern framhållit, torde det i nuvarande ekonomiska

läge komma att dröja, innan man i Sverige kan skapa ett arkeologiskt museum

för medelhavsländerna och främre Orienten. Lösningen av denna

fråga torde därför icke längre böra inverka på spörsmålet om beredande

av en tryggad ställning åt Säve-Söderbergh. Det ämne han företräder är

av den art, att det motiverar inrättandet av en personlig professur i stället

för en ordinarie. Redan den omständigheten, att universitetsmyndigheter

icke mindre än fyra gånger begärt inrättandet av en lärostol åt Säve-Söderbergh,

visar den uppskattning, hans forskning har rönt. Det torde då vara

riktigt att nu en personlig professur beslutas åt honom i stället för ett

forskarstipendium. Det kan påpekas att universitetet genom professor Jan

Waldenströms utnämning till professor vid Lunds universitet nu förlorat

en av de personliga professurer, som äro knutna vid universitetet; ett beslut

rörande professur åt Säve-Söderbergh skulle alltså icke höja antalet av de

professurer, som äro inrättade vid universitetet. Det finnes givetvis icke

något hinder att i fullmakten för Säve-Söderbergh intaga en bestämmelse

om skyldighet för honom att underkasta sig den förflyttningsskyldighet

och den ändrade tjänstgöring, som Kungl. Maj:t kan föreskriva i samband

med upprättandet av ett museum för medelhavsländerna och främre Orienten.

Man har då möjlighet att, om så i framtiden skulle kunna anses önskligt,

fatta beslut t. ex. om skyldighet för Säve-Söderbergh att ägna sig även

åt museet.

I motionen 1:141 har angående den förordade omorganisationen av universitetskansliema

i Uppsala och Lund anförts bland annat följande.

Av 1945 års universitetsberedning har föreslagits en omorganisation av

universitetskanslierna gående ut på dels en höjning av akademisekreterarens

lönegradsplacering, dels inrättande i stället för nuvarande extra ordinarie

och arvodesbefattningar av två befattningar, en som förste fakultetssekreterare

och biträdande akademisekreterare och en som fakultetssekreterare

och akademinotarie.

Kanslern för rikets universitet har i framställning till Kungl. Maj:t 1948

och 1949 med anledning av universitetsberedningens nämnda förslag och

framställning från de större akademiska konsistorierna föreslagit, att akademisekreteraren

skulle placeras i lönegrad Ca 33 samt att en befattning

som förste fakultetssekreterare i lönegrad Ca 30 och en befattning som

fakultetssekreterare i lönegrad Ca 27 skulle inrättas vid vartdera kansliet

vid universiteten i Uppsala och Lund.

Kanslerns ifrågavarande förslag 1948 föranledde icke annat beslut av

1949 års riksdag än att riksdagen anvisade ett belopp av 10 000 kronor för

provisoriskt tillgodoseende av en utökning av den mera kvalificerade per
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sonalen vid kansliet i Uppsala genom anställande av en extra tjänsteman

i lönegrad Cg 24 eller på annat sätt. Departementschefen anförde i proposition

1949:168 att han förutsatte, att vederbörande universitetsmyndigheter

toge under övervägande sättet och tidpunkten för en avveckling av det nuvarande

systemet med särskilt honorerade fakultetsnotariesysslor.

Till kansliet i Lund hade redan tidigare motsvarande anslag beviljats.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har i sina riksdagspetita till

innevarande års riksdag framhållit, att systemet med särskilt avlönade

fakultetsnotarier borde omedelbart avvecklas och ersättas med ordinarie

tjänstemän enligt universitetsberedningens förslag.

Kanslern har därefter upprepat sitt förslag angående kansliorganisationen,

men kanslerns förslag har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

En omorganisation av universitetens kanslier hör till de krav som äro

särskilt angelägna att få tillgodosedda. De nuvarande förhållandena kunna

icke fortfara utan allvarliga olägenheter för universitetsförvaltningen. Behovet

av en förstärknnig av den kvalificerade arbetskraften är synnerligen

framträdande, beroende väsentligen på de senare årens upprustning av universiteten.

En reglering av tjänsterna vid kanslierna enligt kanslerns förslag medför

endast obetydlig kostnadsökning. Beträffande Uppsala universitets kansli

skulle en dylik reglering medföra ej en ökning utan tvärt om en minskning

av kostnaderna med 1 860 kronor, vilken minskning kan ytterligare

ökas om, som lämpligt synes vara, de göromål som nu åligga statsstipendienämndens

sekreterare överflyttas till universitetskansliets tjänstemän. Härigenom

skulle ytterligare besparing å 2 800 kronor vinnas, varigenom en

reglering enligt kanslerns förslag för Uppsala universitets kansli skulle medföra

en besparing å 4 660 kronor.

För Lunds universitets kansli kommer regleringen visserligen att medföra

en kostnadsökning, vilken dock icke kommer att uppgå till mer än

6 282 kronor. Med frånräknande av anslagsminskningen vid Uppsala-kansliet

skulle således den totala anslagsökningen för en omreglering av universitetens

kanslier enligt kanslerns förslag uppgå till allenast 1 622 kronor.

I motionen II: 250, vari yrkats uppflyttning i högre lönegrad av åtskilliga

biträdesbefattningar vid Uppsala universitet m. m., har först lämnats en

redogörelse för statsmakternas tidigare behandling av dessa frågor, varefter

anförts följande.

Såsom exempel på de arbetsuppgifter, som åvila samtliga nu ifrågavarande

biträden, kan nämnas: mycket omfattande in- och utländsk (engelsk,

tysk och/eller fransk) korrespondens; stenografering (ofta på utländska

språk); renskrivning av avhandlingar (ofta på utländska språk); kännedom

om de internationellt godtagna vetenskapliga termer, vilka inom varje

ämne användas; bibliotekstjänst (biträdet har oftast ensam hand om institutionens

omfattande bibliotek); inom vissa institutioner årlig inventering

av institutionens förråd (inom exempelvis den kemiska institutionen förande

av kortregister över kemikalier, laboratorieutensilier och instrument); renskrivning

av manuskript och renritning av illustrationer; fotografisk kopiering

av tryck; duplicering; verksamhet i samband med den elementära undervisningen

(uppbärande av avgifter, upplysningar om kurser etc.).

Samtliga biträdens arbetsuppgifter äro likvärdiga, oavsett respektive befattningars

nuvarande lönegradsplacering, medan arten av uppgifterna va
3

— Dihany till riksdagens protokoll 1050. G sand. Nr 8.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rierar på grund av de olika institutionernas verksamhet. Det arbete, som

utföres av biträdena, underlättar påtagligt — vilket i många sammanhang

också betonats — vetenskapsmännens arbete och möjliggör för dem att

kunna ägna sig åt sina verkliga arbetsuppgifter, forskning och undervisning.

Stora rekryteringssvårigheter föreligga för de institutioner, där endast kontorsbiträdesbefattningar

finnas inrättade. Ovan anförda omständigheter

utvisa, såsom också universitetsmyndigheterna framhållit, att en differentiering

av löneställningen är orimlig och ohållbar. Arbetsuppgifternas art

utvisar vidare, att med utgångspunkt från de normer, som angivits för

lönegradsplacering i 1947 års biträdesutrednings promemoria den 22 september

1948, en ännu högre löneställning än ll:e lönegraden är motiverad.

En höjning redan nu av de befattningar, vilka nu så många år övergångsvis

varit placerade i lägre lönegrad, till kanslibiträdesgraden skulle alltså

icke föregripa resultatet av 1947 års biträdesutredning. Ett avvaktande av

resultatet av denna utredning skulle i detta fall säkerligen få för institutionernas

fortsatta arbete synnerligen beklagliga konsekvenser. Ovanstående

redogörelse visar vidare, att det här rör sig om en organisationsfråga,

vars lösning saknar sammanhang med nu rådande lönestabilisering.

Utskottet. Enligt till utskottet från universitetet i Uppsala överlämnad

uppgift hava fem innehavare av extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar

och två innehavare av extra ordinarie kontorsbiträdestjänster numera fullgjort

tjänstgöring jämlikt kungörelsen 1947: 436 angående reglerad befordringsgång

för viss icke ordinarie personal i statens tjänst under minst sju

år. På grund härav bör i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m. under rubriken

»Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna, m. m.» uppföras ytterligare sju kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden Ca 8. I anslutning härtill bör vidare den under

delstat II uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

höjas med (2 X 4 344 =) i runt tal 8 700 kronor till (810 000 -j- 8 700 =)

818 700 kronor och den i samma delstat uppförda anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal minskas med nämnda belopp å

8 700 kronor till (842 000 — 8 700 =) 833 300 kronor.

Det i motionen I: 141 framställda förslaget angående omorganisation av

universitetskanslierna vid universiteten är utskottet icke berett att nu

biträda. Utskottet vill emellertid i anledning av motionen understryka, att

det enligt utskottets mening är särskilt angeläget att universitetskanslierna

snarast erhålla en organisation, som sätter dem i stånd att på ett effektivt

och tillfredsställande sätt handlägga de huvudsakligen till följd av universitetsupprustningen

föranledda ökade administrativa uppgifterna. I detta

sammanhang får utskottet framhålla, att om så skulle visa sig lämpligt

för att förstärka den nuvarande kansliorganisationens effektivitet hinder

icke synes böra möta för Kungl. Maj:t att på framställning av vederbörande

myndigheter medgiva, att de vid universiteten utgående arvodena

till fakultetsnotarier må sammanföras till ett arvodesbelopp, eventuellt för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stärkt med medel från vederbörande reservfond, och disponeras för avlönande

av kvalificerad arbetshjälp vid universitetskanslierna.

Ehuru onekligen vissa skäl tala för att zoofysiologiska institutionen

utrustas med en kanslibiträdesbefattning har utskottet likväl funnit härmed

kunna anstå ännu någon tid. Utskottet avstyrker därför bifall till det

i motionen I: 89 gjorda yrkandet.

Med hänsyn till pågående utredningar (1947 års biträdesutredning och

1949 års tjänsteförteckningskommitté) anser utskottet sig icke böra tillstyrka

bifall till motionen II: 250.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det större akademiska

konsistoriet och kanslern för rikets universitet i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1950/51 upprepat ett av nämnda myndigheter tidigare framfört

förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi för docenten

T. Säve-Söderbergh. Departementschefen har för sin del förordat, att

åt Säve-Söderbergh skulle tills vidare inrättas ett personligt, icke tidsbegränsat

forskarstipendium med de ekonomiska förmåner, som åtföljde ett

dylikt. I motionen I: 140 har yrkats, att en personlig professur i nämnda

ämne måtte från och med den 1 juli 1950 inrättas för Säve-Söderbergh.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga funnit att övervägande

skäl tala för att Säve-Söderbergh, som enligt ingivna sakkunnigutlåtanden

är en internationellt välkänd, högt kvalificerad egyptolog, redan

från och med nästa budgetår erhåller den personliga professur, varom

universitetsmyndigheterna hemställt och varom framställning gjorts i motionen

I: 140. Utskottet förutsätter, att Säve-Söderbergh såsom innehavare

av nämnda professur blir i avlönings- och pensionshänseende likställd med

ordinarie universitetsprofessor. I detta sammanhang vill utskottet framhalla,

att utskottet finner det önskvärt, att Säve-Söderberghs sakkunskap

tills vidare även tages i anspråk av det egyptiska museet i Stockholm och

att i hans uppgifter som professor i egyptologi i Uppsala alltså jämväl bör

ingå att vara vetenskaplig rådgivare för och övervakare av Stockholmssamlingarna.

Huruvida det framdeles kan befinnas lämpligt och möjligt att

sammanföra samlingarna i Uppsala och Stockholm undandrager sig utskottets

bedömande. Utskottet anser emellertid att denna fråga i lämpligt

sammanhang bör göras till föremål för närmare övervägande.

Vid bifall till vad utskottet salunda förordat bör den ändringen vidtagas

i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, att den i delstaten I ingående anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å indragningsstat liöjes med 12 000

kronor till (27 700 -j- 12 000 =) 39 700 kronor och den i samma delstat

upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, minskas med 8 000 kronor till (1 881 500 — 8 000 =)

1 873 500 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag hava

icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 140 ävensom med avslag å

motionerna I: 89, I: 141 — denna motion såvitt här är

i fråga — samt II: 250,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m. som föranledas

av vad utskottet i det föregående förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1950/51, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgörings
penningar.

.........1161 400

Avgå pensionsavdrag . 84 000 i 077 400

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis...... 45 400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis . 22 000 \ 144 800

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
-

Innehavaren av B. John F. och

Svea Anderssons professur i elek- tricitetslära med särskild hänsyn

till atmosfäriska urladdningar:

13 000

Ågren, K. G., professor i medicinsk

och fysiologisk kemi, personligen:

4 000

Hedvall, E. professor i ftisiologi,

personligen:

4000

Säve-Söderbergh, T., professor i

egyptologi, personligen:

Lön................... 8 000

Ålderstillägg............1 000

Tjänstgöringspenningar. . . . 4 000

13 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

Skuja, H. L., laborator i botanik,

personligen:

44 000

Avgå pensionsavdrag.......... 4 300 39 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 1873 500

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................... 200 000

Summa kronor 3 258000

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Yissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ................................ 818 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................-...... 13200

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis.................... 82 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................... 833 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis. .............. 191500

Summa kronor 1 938 700

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............. 3258000

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.............. 1 938 700

Summa kronor 5196 700

Särskilda upphör dsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal..... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder. . . 8 915

3. Inkomst från ålderstilläggsfonden 14 785

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ........... 13 000 39 700

Nettoutgift kronor 5 157 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande sär
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som

föranledas av vad departementschefen anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 157 000 kronor.

76:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 76, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 552 000

kronor.

77:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 77, s. 86 och 87), vilket innebär en anslagshöjning med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

1 285 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Kungl. Maj:t har (punkt 78, s. 87—89) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta

motionen I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

bevilja Uppsala universitetsbibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig

angiven anslagsförstärkning av 25 000 kronor för att möjliggöra, att

bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas

oförändrad;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sunne och Holmbäck (I: 303) och den andra inom andra

kammaren av herrar Sjölin och Nordkvist (II: 354), i vilka hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen ville beräkna förevarande anslag till

295 000 kronor.

Yrkandet i sistnämnda motioner har ävenledes motiverats med devalveringen

av den svenska kronan.

Av handlingarna framgår att det större akademiska konsistoriet i Uppsala,

under åberopande av en framställning av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket

därstädes, hemställt, att bibliotekets anslag till bokinköp

och bokbindning måtte höjas till 325 000 kronor.

Universitetskanslern har tillstyrkt konsistoriets förslag och därvid framhållit,

bland annat, att devalveringen av den svenska kronans värde åsam
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

kade biblioteket i Uppsala en beräknad förlust av omkring 20 000 kronor,

under vissa förutsättningar mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Departementschefen har, ehuru det reella värdet av bokinköpsanslagen

vid Uppsala och Lunds universitet minskats genom devalveringen, likväl

i nuvarande statsfinansiella läge ansett sig böra förorda, att anslagen för

nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 12:o) anfört avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad

den avser förevarande anslag. På i nämnda punkt åberopade skäl ställer utskottet

sig jämväl avvisande till det i motionerna I: 303 och II: 354 —

såvitt här är i fråga — gjorda yrkandet.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 303 och

II: 354 — såvitt här är i fråga — till Uppsala universitet:

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

270 000 kronor.

79:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska

institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79,

s. 89 och 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

80:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner.

Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 90—93) föreslagit riksdagen

att till nämnda ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

Större akademiska konsistoriet och kanslern ha hemställt om anvisande

av följande engångsbelopp:

Konsistoriet, Kanslern,

kronor kronor

1. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska

sjukhuset i Uppsala ................ 32 000 32 000

2. Kompletterande utrustning av farmakologiska

institutionen ............................. 64 876 65 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Konsistoriet, Kanslern,

kronor kronor

3. Inredning och utrustning för vissa av humanistiska

sektionens seminarier ................ 14 950 15 000

4. Tidskrifter och annan litteratur samt illustrations-

och demonstrationsmaterial för fonetiska

institutionen ............................. 10 000 5 000

5. Tidskrifter och ordböcker för institutionen i

nordiska språk ........................... 10 000 5 000

6. Maskiner och verktyg för astronomiska obser
vatoriets

verkstad ........................ 50 000 50 000

7. Anskaffande av ett spegelteleskop för observa
toriet

å Kvistaberg....................... 75 000 75 000

8. Inköp av en fräsmaskin och två metallsvarvar

för fysiska institutionen................... 50 000 50 000

9. Utrustning för zoofysiologiska institutionen . . 36 448 10 000

10. Utrustning av limnologiska institutionen .... 30 250 15 000

11. Förvärv av mikrofilmkopior av vissa tidningar

för åren 1948, 1949 och 1950 för universitetsbibliotekets

räkning....................... 9 000 9 000

12. Anskaffande av skåpbil (7 500 kronor) och in
rättande

av telefonväxelanläggning (1 500 kronor)

för universitetsbibliotekets räkning...... 9 000 1 500

13. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom

universitetsbiblioteket .................... 6 000 6 000

Summa kronor 397 524 338 500

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen 1946:273 förordades, att staten skulle bidraga med

ett belopp av högst 300 000 kronor till anskaffande av ett större

spegelteleskop för det av filosofie doktorn Nils Tamm skapade observatoriet

å Kvistaberg, vilket av honom donerats till Uppsala universitet

tillika med aktier och obligationer till ett värde av omkring 300 000

kronor. Det förordade anslagsbeloppet av 300 000 kronor ansågs lämpligen

böra fördelas på två budgetår. För budgetåret 1946/47 anvisades

150 000 kronor och ytterligare medel ha icke anvisats senare. För nästa

budgetår har nu föreslagits, att 75 000 kronor skulle anvisas av återstående

150 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat synes emellertid

kunna anstå något år med anvisande av medel för nämnda ändamål,

varför jag icke nu beräknar medel härför. Kanslerns anslagsäskanden

i övrigt uppgå till 263 500 kronor, varav 50 000 kronor avse maskiner

och verktyg för astronomiska observatoriets verkstad. Denna verkstadsutrustning

har åtminstone delvis redan anskaffats, varvid medel för ändamålet

med donators medgivande förskottsvis utgått ur den Tammska donationen.

Jag finner det anmärkningsvärt, att upphandling verkställts, innan

statsmakterna tagit ställning till anskaffningen. Då ifrågavarande utrustning

emellertid synes vara synnerligen behövlig och med anskaffningen icke

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

torde kunnat anstå utan väsentlig olägenhet, vill jag icke motsätta mig den

begärda medelsanvisningen.

Med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden måste jag inskränka

mig till att förorda, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 150 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 55 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av vederbörande

universitetsmyndigheter, fördela anslaget. Jag förutsätter därvid,

att de ändamål i första hand tillgodoses, som må befinnas angelägnast.

Utskottet har uppmärksammat, att ett flertal av de av universitetsmyndigheterna

begärda anslagen avse ändamål, som synas särskilt trängande

att få tillgodosedda såsom exempelvis utrustning av centrallaboratoriet vid

akademiska sjukhuset, maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets

verkstad, inköp av fräsmaskin och metallsvarvar för fysiska institutionen,

utrustning av limnologiska institutionen samt vissa inrednings- och

utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket. Med hänsyn till rådande

ekonomiska förhållanden synes det emellertid icke möjligt att för nästa

budgetår för här ifrågavarande ändamål anvisa anslagsmedel i större utsträckning

än vad departementschefen förordat. Utskottet tillstyrker därför

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Engångscmslag

för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

81:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s.

93—108) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds

universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1950/51, erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit, dels

bemyndiga Kungl. Majrt att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av

nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock

till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 4 64G 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 72 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 75:o) omnämnda, av herr Holmbäck väckta motionen

I: 141, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen dels ville

i avlöningsstaten för universitetet i Lund under kansliet och räntekammaren

uppföra 1 akademisekreterare i Ca 33, 1 förste fakultetssekreterare och

biträdande akademisekreterare i Ca 30 samt 1 fakultetssekreterare och akademinotarie

i Ca 27, dels ock ville vidtaga de ändringar i övrigt i anslagsstaten,

som föranledas härav;

dels ock en inom första kammaren av herr Sunne väckt motion (I: 302),

vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja inrättandet från och med 1 juli

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1950 av följande nya befattningar vid Lunds universitets fysiska institution,

nämligen en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12 samt ett kanslibiträde

i Ca 11.

Nya befattningar vid institutionen för fysik.

På försommaren 1950 kommer denna institution att inflytta i en nybyggnad.

Med hänsyn härtill har konsistoriet på förslag av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen hemställt om en förstärkning av den tekniska personalen.

Fysiska institutionen (2 professurer) disponerar för närvarande följande

befattningar:

1 förste instrumentmakare i Ca 18,

2 institutions vaktmästare i Ca 11,

2 laboratoriebiträden i Ca 11 resp. Ce 11,

1 kontorsbiträde i Ce 8.

Institutionsföreståndaren, professorn B. Edlén, har beträffande institutionens

behov av ytterligare personal anfört i huvudsak följande.

Maskinist i Ca 13. Institutionen får i den nya byggnaden en 3 gånger

större golvyta än för närvarande. Den maskinella utrustningen blir omfattande

och dyrbar. Den kommer att fordra en sakkunnig skötsel och vård.

Som exempel kan nämnas ett stort antal elektriska maskiner för generering

av speciella strömarter, en anläggning för framställning av flytande luft,

den stora kvävgaskompressorn för van de Graaffgeneratorn samt anläggningarna

för institutionens trycklufts-, ventilations- och luftkonditioneringssystem.

Vidare kan nämnas det relativt stora ackumulatorbatteriet på cirka

300 celler, vilket fordrar noggrann och ständig tillsyn. För dessa uppgifter

liksom för de monteringsarbeten av olika slag, som i stor omfattning förekomma

på en fysisk institution, behövs en maskinist. Denne måste bland

annat ha en god utbildning som elektriker. Lönegraden bör ej sättas lägre

än Ca 13.

Instrumentmakare i Ca H- För institutionens verkstad behövas som medhjälpare

till förste instrumentmakaren flera skickliga mekaniker. Ehuru

detta behov i viss utsträckning alltid måste täckas genom arvodesanställningar,

är det synnerligen önskvärt att ha en kärna av permanent anställda

yrkesmän i verkstaden. Då åtminstone den ena av de nuvarande vaktmästarbefattningarna

kan utnyttjas för detta ändamål, synes kompletteringen

tills vidare kunna begränsas till en befattning, vilken dock med hänsyn till

anspråken på yrkesskicklighet bör ges en relativt hög lönegrad, förslagsvis

Ca 14 med benämningen instrumentmakare.

Kanslibiträde i Ca 11. För fysiska institutionens kamerala skötsel och för

kansli- och skrivgöromål äro för närvarande två personer anställda och fullt

upptagna. Behovet av arbetskraft för dessa uppgifter kommer säkerligen

icke att minska efter inflyttningen. Behovet har hittills icke kunnat tillgodoses

på annat sätt än genom att ett laboratoriebiträde utnyttjas för

kansliarbete. För att kunna frigöra laboratoriebiträdet för sitt egentliga

ändamål, vilket särskilt efter inflyttningen blir i hög grad behövligt, erfordras

sålunda att en kanslibiträdes befattning inrättas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

Institutionsvaktmästare i Ca 13. Samtidigt med den fysiska institutionens

nybyggnad och sammanbyggd med denna uppföres byggnad för den matematiska

institutionen och för institutionen för mekanik och matematisk

fysik. Föreståndarna för dessa institutioner, som för närvarande sakna teknisk

personal, anse vaktmästarehjälp nödvändig. Det synes då mest rationellt

att för hela institutionskomplexet anställa en gemensam vaktmästare

och för detta ändamål inrätta en ny befattning, som torde böra hänföras

till den kategori av institutionsvaktmästare, för vilka lönegraden är Ca 13.

Kanslern har tillstyrkt en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12,

en institutionsvaktmästare i Ca 11 och ett kontorsbiträde i befordringsgången.

Departementschefen har i detta sammanhang endast tillstyrkt, att medel

anvisas för anställande av en institutionsvaktmästare, tills vidare placerad

i lönegraden Cg 11.

I övrigt har departementschefen bland annat förordat en ökning med

12 000 kronor av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen,

anvisande av medel till en amanuens vid vardera pediatriska och kvinnokliniken

samt till ett personligt lärararvode å 9 660 kronor till f. d. professorn

vid Dorpats universitet E. Kant, provisorisk omreglering av lärarbefattningarna

i gymnastik, fäktning och idrott samt ökning med 4 300 kronor

av anslagsmedlen till avlöningar åt botaniska trädgårdens arbetare.

Beträffande Kant hade universitetsmyndigheterna föreslagit en personlig

befattning som preceptor i ekonomisk och social geografi, men departementschefen

har förklarat sig icke för närvarande beredd att taga slutlig

ställning till detta förslag.

Bland av kanslern tillstyrkta förslag, som departementschefen icke ansett

sig böra förorda, märkes omreglering av personalorganisationen vid akademiska

kansliet och räntekammaren.

Utskottet. Under punkten 75:o) har utskottet uttalat sig angående motionen

I: 141. Med hänsyn till vad utskottet därvid anfört avstyrker utskottet

bifall till ifrågavarande motion, i vad den avser förevaran de anslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kommer den nya institutionsbyggnaden

för fysik, matematik samt mekanik och matematisk fysik

att under försommaren 1950 tagas i bruk. Med anledning härav hava universitetsmyndighetema

begärt, att den tekniska personalen och skrivbiträdespersonalen

vid dessa institutioner skulle förstärkas. För den fysiska institutionens

del har kanslern förordat inrättandet av följande nya befattningar,

nämligen en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12, en

institutionsvaktmästare i Ca 11 och ett kontorsbiträde i befordringsgången.

Departementschefen har allenast tillstyrkt, att medel anvisas för anställande

av en institutionsvaktmästare i Cg 11. Det i motionen 1:302 fram
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställda yrkandet överensstämmer med kanslerns förslag utom däri, att

motionärerna icke upptagit någon ytterligare befattning som institutionsvaktmästare

och att kontorsbiträdesbefattningen ersatts av en kanslibiträdestjänst.

Utskottet har för sin del i likhet med motionärerna kommit till den

uppfattningen, att den förstärkning av ifrågavarande arbetskrafter, som

departementschefen förordat, är otillräcklig. För handhavandet av vården

och underhållet av den dyrbara laboratorieapparaturen samt för utförande

av tekniska montagearbeten och dylikt torde erfordras anställandet

av en maskinist. Utskottet tillstyrker därför, att i stället för den av

departementschefen förordade befattningen som institutionsvaktmästare i

Cg 11 inrättas en maskinistbefattning i Ca 12. Vidare har utskottet funnit

det motiverat, att förste instrumentmakaren erhåller ytterligare ett biträde.

I sådant avseende torde en instrumentmakartjänst i Ce 14 böra inrättas.

Då utskottet funnit, att den fysiska institutionen har behov av en kvalitativ

förstärkning av den för kansligöromålen avsedda arbetskraften tillstyrker

utskottet i enlighet med vad i motionen I: 302 föreslagits, att den

nuvarande kontorsbiträdesbefattningen ersättes av en kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Vad utskottet sålunda förordat innebär en ökning av dels den i delstat II

ingående anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med i runt

tal 5 400 kronor till (538 500 -f- 5 400 =) 543 900 kronor, dels den i samma

delstat uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med (5 832 -f-5112 — 5112 — 4 344 =) i runt tal 1 500 kronor

till (691 000 + 1 500 =) 692 500 kronor, dels ock den i delstaten ingående

anslagsposten till rörligt tillägg med 100 kronor till (132 521 100 —)

132 621 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 302 samt med avslag å motionen 1:141,

såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledes

av vad utskottet i det föregående förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1950/51, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärarem. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgö
ringispenningar

... 1 190 000

Avgå pensionsav
drag

m. m....... 92 500 1 097 500

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis .... 43 800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis 20 000 1 161 300

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:

-------------- 9 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
-

da av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 1 872 800

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 185 000

Summa kronor 3 228 500

Anmärkning till avdelning 1. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 543 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t..................... 14 740

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis...................... 46 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 692 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 132 621

Summa kronor 1 430 261

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............. 3 228 500

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m........... 1 430 261

Summa kronor 4 658 761

Särskilda uppbördsmedel.

-------------—-- 5 761

Nettoutgift kronor 4 653 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som

föranledas av vad departementschefen anfört;

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 653 000 kronor.

82:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 82, s. 108 och 109), vilket innebär en anslagshöjning med

91 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 402 000

kronor.

83:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 83, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagshöjning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

1 060 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 110) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

260 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen

I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

bevilja Lunds universitetsbibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig

angiven anslagsförstärkning av 24 000 kronor för att möjliggöra, att

bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas

oförändrad;

dels ock de under punkten 78:o) omnämnda likalydande motionerna I: 303

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

och II: 354, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville

beräkna förevarande anslag till 281 000 kronor.

Det större akademiska konsistoriet hade hemställt om ett anslag av

325 000 kronor.

Utskottet får under åberopande av vad utskottet i det föregående under

punkterna 12:o) och 78:o) anfört avstyrka bifall till motionerna I: 116 samt

I: 303 och II: 354, i vad dessa motioner avse förevarande anslag.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit

samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 303 och

II: 354 — såvitt här är i fråga — till Lunds universitet:

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

260 000 kronor.

85:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.

Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 110—113) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga

institutioner ett reservationsanslag av 120 000

kronor;

b) till Lunds universitet: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 113—123), vilket innebär en anslagshöjning

med 36 000 kronor — avseende bland annat inrättande av en

överbibliotekarietjänst i Ca 31 och anvisande av medel till ett arvode av

15 408 kronor till cancerforskaren, docenten Sylvén — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m. skall från och med budgetåret 1950/51

uppföras en befattning som överbibliotekarie i lönegraden

Ca 31;

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1950/51, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1.-------------------

2.-------------------

3. -------------------

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 589 400

5. -------------------

Summa kronor 1 228 500

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 197 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 6 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 592 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 92 700

Summa kronor 888 500

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............... 1 228 500

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner

m. m............ 888 500

Summa kronor 2 117 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 117 000 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 124), vilket innebär en anslagshöjning

med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 248 000 kronor.

88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 124 och 125), vilket innebär

en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 750 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 125 och 126)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 40 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja karolinska institutets

bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning

av 6 400 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från

av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Lärarkollegiet har hemställt om höjning av anslaget med 15 000 kronor,

kanslern har tillstyrkt en höjning med 10 000 kronor, men departementschefen

har, ehuru medveten om behovet av en höjning, under rådande förhållanden

ansett sig böra förorda oförändrad medelsanvisning.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

avstyrker, under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkten

12:o) anfört, bifall till motionen 1:116, i vad den avser förevarande

anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen 1:116 — såvitt här är i fråga

— till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp

och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för

vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 126

och 127), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91,

s. 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. G sand. AV S.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr S.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 128—133), vilket innebär en anslagshöjning

med 134 000 kronor till följd av högskolans fortgående uppbyggnad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall

från och med den 1 juli 1951 inrättas en professors- och en

prosektorsbefattning i allmän patologi samt en professorsbefattning

i bakteriologi;

B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a) Lön och tjänstgöringspenningar .. 105 000

Avgå pensionsavdrag m. m...... 8 000 97 000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa j

X professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 > » histologi...........

8 000

4 000

12 000

1 > > fysiologi...........

8 000

4 000

12 000

1 » > medicinsk kemi.......

8 000

4 000

12000

1 » » farmakologi.........

8 000

4 000

12 000

1 prosektor vid anatomiska institutionen

6 000

3 000

9 000

1 » » histologiska »

6 000

3 000

9 000

1 laborator » fysiologiska »

6000

3 000

9 000

1 » » medicinsk-kemiska >

6 000

3 000

9000

X > » farmakologiska >

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år

höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor och laborator kan

lönen efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

6 000

3 000

9 000

Summa kronor

—

—

105 000

b) Ålderstillägg, förslagsvis......... 6 000

c) Ersättningar till vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis...... 3 000 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 101 500

Summa kronor 207 500

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd av

Kungl. Maj:t............................ 1 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

förslagsvis .............................. 134 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 13 700

Summa kronor 149 500

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl............... 207 500

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner

m. m........................... 149 500

Summa kronor 357 000

C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 357 000

kronor.

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 134), vilket innebär en anslagshöjning

med 29 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 40 200 kronor.

94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 94, s. 134—136) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor, innebärande

en ökning med 70 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carl Eric Ericsson

och Sjödahl (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herrar

von Friesen och Nilsson i Göteborg (II: 252), i vilka hemställts, såvitt här

är i fråga, att riksdagen måtte till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 106 500 kronor.

Organisationskommittén har hemställt om anvisande av medel till olika

ändamål med följande belopp. Av uppställningen framgår även av kanslern

tillstyrkta belopp.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kommittén Kanslern

1. Högskolan i allmänhet...................... 4 200 4 200

2. Biblioteket, expenser....................... 4 000 3 000

3. Anatomiska och histologiska institutionerna..... 50 000 44 000

4. Fysiologiska och medicinsk-kemiska institutionerna 76 000 50 000

5. Anatomiska samlingar..................... 8 000 6 000

6. Histologiska » 2 000 1 500

7. Reparations- och förnyelsekonto.............. 100 100

8. Extra undervisning i oftalmiatrik............. 4 000 2 000

Summa 148 300 110 800

Kostnader för expenser vid biblioteket ha hittills bestridits ur det för

organisationskommittén anvisade förvaltningsanslaget.

Departementschefen har till expenser vid biblioteket förordat endast 2 500

kronor.

I motionerna yrkas anvisande för detta ändamål av det av organisationskommittén

begärda beloppet, 4 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Det i motionerna I: 216 och II: 252 framställda förslaget om höjning av

den under materielanslaget beräknade posten till expenser för biblioteket

från 2 500 kronor med 1 500 kronor till 4 000 kronor anser utskottet sig

icke böra förorda. Skulle de för ifrågavarande ändamål avsedda medlen visa

sig otillräckliga, torde hinder icke möta för Kungl. Maj:t att på framställning

av vederbörande myndigheter anvisa erforderligt belopp ur det under

åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till förvaltningskostnader m. m.

för högskolans organisationskommitté.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 216 och II: 252 — såvitt

här är i fråga — till Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 105 000 kronor.

95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna för

uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 136—138) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk

institution m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 800 000 kronor.

96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 138—141), vilket innebär en med 90 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

kronor ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 820 000 kronor.

97:o) Medieinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.

Kungl. Maj:t har (punkt 97, s. 141 och 142) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

65 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen

I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja

medicinska högskolans bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig

angiven anslagsförstärkning av 17 000 kronor för att möjliggöra, att

bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas

oförändrad,

dels ock de under punkten 94:o) omnämnda likalydande motionerna I: 216

och II: 252, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Organisationskommittén har hemställt om höjning av anslaget med

10 000 kronor, varav 5 000 kronor till de löpande utgifterna och 5 000 kronor

till bibliotekets uppbyggande. Ökningen i förstnämnda hänseende har

främst motiverats med att de gamla tyskspråkiga facktidskrifterna återuppstått

i en omfattning, som man icke ansett sig kunna räkna med. Sedermera

har kommittén i skrivelse den 19 november 1949 hemställt om en

ytterligare höjning av anslaget med 17 000 kronor för att för bibliotekets

del neutralisera de ogynnsamma verkningarna av devalveringen av den

svenska kronan.

Kanslern har i anledning av kommitténs framställningar endast ansett

sig kunna tillstyrka en anslagshöjning med 10 000 kronor med hänsyn till

sistnämnda förhållande.

Departementschefen har ej ansett sig böra ifrågasätta någon höjning av

detta anslag för nästa budgetår utan förordar, att detsamma uppföres med

oförändrat belopp, 65 000 kronor.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört

under punkten 12:o) avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad

motionen avser förevarande anslag.

Utskottet bär icke heller funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna

I: 216 och II: 252 framställda yrkandet om en ökning av förevarande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anslag med 10 000 kronor utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om

anslagets uppförande med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 216 och

II: 252 — såvitt här är i fråga — till Medicinska högskolan

i Göteborg: Bokinköp och bokbindning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

98:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad för

verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 98, s. 142 och 143), vilket innebär en anslagshöjning med

20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans

bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 42 000 kronor.

99:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

99, s. 143 och 144), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

100:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 144), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

101:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 103, s. 145—154) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen förordat

fastställa personalförteckning för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stock
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

holm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock

till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Gustaf Karlsson in. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren

av herr Mårtensson i Uddevalla in. fl. (II: 98), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att ett tredje tandläkarinstitut skall förläggas till

Göteborg samt att hos Kungl. Maj:t anhålla om att förberedelsearbetena

för det tredje tandläkarinstitutet omedelbart igångsättas och att på desamma

grundade förslag om erforderliga anslag snarast möjligt föreläggas

riksdagen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergli m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix m. fl. (II: 256), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t göra framställning om förslag till 1951 års riksdag om anvisande

av medel till uppförande av ett tredje tandläkarinstitut i landet ävensom

i samband därmed förslag om lämplig förläggningsort i Norrland.

Vid tandläkarhögskolan i Stockholm har successivt från och med höstterminen

1947 genomförts en omläggning från 4- till 5-årig studieplan. Den

nya studieplanen har emellertid icke helt genomförts beträffande det prekliniska

studieåret, utan härvidlag har sedan budgetåret 1947/48 tillämpats

ett provisorium. I avvaktan på resultatet av en utredning föreslås

detta provisorium skola tillämpas även under nästa budgetår. Övergången

till den nya studieplanen medför, att en viss tillfällig underbelastning av

studerande uppkommer vid högskolan särskilt under budgetåret 1950/51.

Vid prövningen av lärarbehovet för nästa budgetår har hänsyn tagits härtill,

varvid dock framhållits, att underbelastningen dels är tillfällig, dels

gjort det möjligt att under nästa budgetår i enlighet med riksdagens i fjol

fattade beslut mottaga ett antal norska tandläkarstuderande vid högskolan.

Nu nämnda norska studerande äro till antalet 30, d. v. s. hälften av

den grupp om 60 norska studenter, som skall studera i Sverige, och de

avses skola erhålla sin avslutande utbildning läsåret 1950/51 vid tandläkarhögskolan

i Stockholm och läsåret 1951/52 vid tandläkarhögskolan

i Malmö.

Kungl. Maj:ts förslag angående personaluppsättningen vid högskolan för

nästa budgetår föranleder de ändringar i avlöningsstaten, som framgå av

följande sammanställning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1) Löneklassuppflyttningar ..............................

2) Merkostnad för laboratorn i bettanalys m. in., för vilken

under budgetåret 1949/50 avlöning beräknats endast från

och med den 1 februari 1950 ..........................

3) 1 laborator i Ca 31 å avdelningen för barntandvård......

4) 1 avdelningstandsköterska i Ca 11 å avdelningen för odontologisk

ortopedi.....................................

5) 3 tandsköterskor i Ca 10 från och med den 1 februari 1951 å

avdelningarna för karieslära, rotbehandling och proteslära

6) 8 tandsköterskor i Ce 10 bli ordinarie ..................

Summa ökning

avrundat till

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.

1) Provisorisk undervisning i intern medicin ..............

2) Kursen i social odontologi bortfaller ..................

3) Merkostnad för 1 assistent å avdelningen för bettanalys

m. m. för vilken under budgetåret 1949/50 arvode beräknats

endast från och med den 1 februari 1950 ..........

4) Merkostnad för 3 amanuenser å avdelningarna för karies
lära,

bettanalys m. m. och dental histopatologi, för vilka

under budgetåret 1949/50 arvoden beräknats endast från

och med den 1 februari 1950 ..........................

5) 2 assistenttjänster å avdelningarna för karieslära och rotbehandling

försvinna den 1 februari 1950 ..............

6) Lärartjänsten i materiallära ombildas till avdelningstand
läkarbefattning

.....................................

7) 1 assistenttjänst å avdelningen för proteslära försvinner den

1 juli 1950—den 31 januari 1951......................

8) 2 assistenttjänster å avdelningarna för proteslära och bettanalys

m. m. försvinna..............................

9) 1 assistenttjänst å avdelningen för dental histopatologi ombildas

till avdelningstandläkarbefattning...............

10) 1 assistenttjänst å avdelningen för odontologisk ortopedi . .

11) 3 amanuenstjänster å avdelningarna för proteslära, tandkirurgi

och barntandvård försvinna....................

12) 3 amanuenstjänster, 1 å avdelningen för karieslära och 2 å

avdelningen för proteslära, försvinna den 1 juli 1950—den

31 januari 1951 .....................................

13) 1 amanuenstjänst å avdelningen för odontologisk ortopedi

14) Vikariatsersättningar under vissa tjänstledigheter för assistenter

och amanuenser, förslagsvis . ...................

Summa minskning

avrundat till

Ökning eller

minskning

av anslaget

kronor

+ 2 700

+ 9 590

+ 16 440

+ 5 556

-f 6 600

+ 42 240

83 126

80 500

+ 3 000

— 350

+ 3 199

+ 7 056

—- 6 398

— 8 136

— 3 199

—10 968

— 5 484

+ 5 484

— 12 096

— 7 056

+ 4 032

-f 5 500

25 416

25 500

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

Avlöningar till övrig icke-ordinarie ''personal.

1) Löneklassuppflyttningar .............................

2) Merkostnad för 2 avdelningstandläkare å avdelningarna

för karieslära och rotbehandling, för vilka under budgetåret

1949/50 avlöning beräknats endast från och med den

1 februari 1950 ......................................

3) Merkostnad för 1 tandsköterska å avdelningen för karies
lära,

för vilken under budgetåret 1949/50 avlöning beräknats

endast från och med den 1 februari 1950 ........

4) 1 avdelningstandläkare i Ce 22 å avdelningen för dental

histopatologi i stället för 1 assistent....................

5) 1 avdelningstandläkartjänst i Ce 22 å avdelningen för materiallära

i stället för 1 arvodestjänst..................

6) 1 avdelningstandläkare i Ce 22 å avdelningen för proteslära

från och med den 1 februari 1951 ................

7) 1 tekniskt biträde i Ce 10 å avdelningen för histopatologi

8) 1 befattning som biträde med reglerad befordringsgång å

avdelningen för dental röntgendiagnostik (Cf 4) ........

9) 8 befattningar som tandsköterska i Ce 10 bli ordinarie ..

10) Tillfälliga arbetskrafter och vikariatsersättningar........

Summa ökning

avrundat till

Ökning eller

minskning

av anslaget

kronor

+ 5 800

+

10

668

+

3

080

+

9

144

+

9

144

+

3

810

+

5

280

+

3

804

42

240

—

600

7

890

8

000

Beräknad ökning

Rörligt tillägg.

+ 20 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för utbildning av norska studerande ............ — 20 000

Till stöd för det i motionerna 1:87 och II: 98 framförda förslaget om

inrättande av ett tredje tandläkarinstitut med förläggning till Göteborg

har till en början erinrats om att riksdagen år 1945 i princip fattat beslut

om inrättande av två nya tandläkarinstitut samt att det ena av dessa —

tandläkarhögskolan i Malmö — sedermera upprättats. Vidare har framhållits,

att bristen på tandläkare vore mycket stor, vilket särskilt inom folktandvården,

som dock ännu icke vore på långt när helt utbyggd, vållade

betydande svårigheter. Det tredje tandläkarinstitutet vore oundgängligen

nödvändigt inom en nära framtid, och det måste därför anses lämpligt, att

förberedelsearbetet härför snarast påbörjades.

I fråga om förläggningsplatsen för en tredje utbildningsanstalt för tandläkare

samt om kapaciteten hos en sådan anstalt har i motionerna anförts

bland annat följande.

Vad angår frågan om platsen för det tredje tandläkarinstitutet, må först

bringas i erinran, att vid behandlingen av spörsmålet om var det andra

institutet skulle förläggas valet stod mellan Malmö och Göteborg. Vid sum
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mer ing av skälen för och emot en förläggning till Malmö i jämförelse med

en förläggning till Göteborg fällde framför allt möjligheterna att ansluta

det nya institutet till den medicinska fakulteten i Lund utslaget.

Genom beslut av 1948 års riksdag är nu en medicinsk högskola omfattande

både preklinisk och klinisk undervisning inrättad i Göteborg. Allt

talar alltså för att den lämpligaste platsen för det tredje tandläkarinstitutet

är Göteborg. De utfästelser, som Göteborgs stadsfullmäktige den 17 januari

1946 beslutade, under förutsättning att ett tandläkarinstitut förlädes till

staden, torde av stadsfullmäktige komma att förnyas. Dessa utfästelser förklarade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet sig i princip godkänna.

Vad ytterligare angår frågan om förläggningsorten för det tredje tandläkarinstitutet

må det erinras om att den s. k. norrlandskommittén i november

1945 gjort framställning om att sådana beslut icke skulle fattas av

statsmakterna, som i framtiden skulle förhindra inrättandet av ett norrländskt

tandläkarinstitut. I detta sammanhang kan påpekas, att i av medicinalstyrelsen

på sin tid avgivet yttrande över tandläkarutbildningssakkunnigas

betänkande uttalanden gjordes därom, att det vore tänkbart, att

ett fjärde tandläkarinstitut framdeles kunde komma att behövas och att

detta då lämpligen borde förläggas till Norrland. Det synes oss som om

ganska tidskrävande åtgärder av förberedande natur måste vidtagas för att

ett tandläkarinstitut, förlagt till ett norrländskt centrum, skall kunna få

den ur undervisningssynpunkt nödvändiga anknytningen till klinisk-medicinska

discipliner. Det vill därför förefalla omöjligt ur undervisningssynpunkt,

att det tredje tandläkarinstitutet, som med det snaraste måste

komma till stånd, skall kunna förläggas till Norrland. De nödvändiga förberedande

åtgärderna för ett norrländskt institut förhindras icke på något

sätt av att det tredje institutet förlägges till Göteborg. Ett avgörande inom

eu mycket snar framtid om det tredje tandläkarinstitutets förläggande till

Göteborg är även nödvändigt med hänsyn till önskvärdheten av att institutet

inpassas i stadens folktandvårdsorganisation.

Vad slutligen angår den lämpligaste examenskapaciteten på det tredje

tandläkarinstitutet synes detta böra prövas av Kungl. Maj:t. Oss förefaller

det dock som om alla skäl tala för att examenskapaciteten icke bör göras

mindre än vid institutet i Malmö, eller 80 tandläkare per år.

I motionerna 1:142 och II: 256 har anförts följande.

I riksdagens skrivelse 1945: 602 anmäldes bland annat, att beslut fattats

om uppförande av två nya tandläkarinstitut på platser som framdeles

komme att bestämmas. Följande års riksdag beslöt att förlägga det ena av

de båda nya instituten till Malmö men ställde fortfarande förläggningen av

det andra på framtiden. I detta sammanhang uttalades dock, att beslut

därom borde snarast fattas.

Under hänvisning därtill och under åberopande av behovet av ett tredje

tandläkarinstitut i landet tillåta vi oss härigenom framhålla önskvärdheten

av att detta institut förlägges till lämplig plats i Norrland. Liksom sam- ’

arbete förekommer mellan tandläkarinstitutet i Malmö och universitetet i

Lund, synes den prekliniska undervisningen för tandläkarkandidater vid

ett institut i Norrland mycket väl kunna förläggas till Uppsala. Såväl i

Boden och Umeå som i Östersund och Sundsvall finnas väl utrustade centrallasarett,

med vilka också samarbete kan etableras. Mot en förläggning

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

till Norrland torde icke heller kunna invändas, att tillgången på arbetsobjekt

bleve för ringa. Där liksom på annat håll kan med fördel samarbete

ske med befintlig folktandvårdsorganisation. Den tyvärr förhållandevis

stora frekvensen av tandsjukdomar i Norrland skulle icke minst för forskningen

kunna erbjuda ett aktuellt värdefullt material. Det förefaller oss

över huvud taget icke rimligt, att ett blivande tredje tandläkarinstitut icke

skulle komma att förläggas till den övre delen av landet, där ännu så länge

varje slags högskola saknas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av den utbildning av ett antal norska studerande, som

är avsedd att under nästa budgetår äga rum vid tandläkarhögskolorna i

Stockholm och Malmö, vill utskottet — i likhet med den uppfattning,

varåt utskottet gav uttryck i fjol vid sin prövning av berörda utbildningsfråga

(statsutskottets utlåtande 1949:119, s. 11) — understryka, att förutsättningen

för en dylik utbildning bör vara, att kursverksamheten så utformas,

att någon inskränkning av antalet svenska studerande eller avbräck

i deras studiegång härigenom ej sker.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling upptaga

de i motionerna I: 87 och II: 98 gjorda yrkandena om inrättande av

en tredje tandläkarhögskola med förläggning till Göteborg samt de i motionerna

I: 142 och II: 256 framställda förslagen om uppförande av en tandläkarhögskola

i Norrland. Utskottet får framhålla, att bristen på tandläkare

alltjämt är betydande och att denna brist särskilt inom folktandvården

medför avsevärda svårigheter såväl för huvudmännen — landstingen

— som för den vårdbehövande allmänheten. Utskottet får erinra

därom, att chefen för inrikesdepartementet i propositionen nr 84 till innevarande

års riksdag angående ändringar i folktandvårdens organisation

m. m. upplyst, att inom ecklesiastikdepartementet övervägdes att vidtaga

provisoriska åtgärder i syfte att öka utbildningsmöjligheterna för blivande

tandläkare, i avbidan på att den beslutade tredje tandläkarhögskolan kunde

träda i verksamhet. Utskottet finner det nödvändigt att åtgärder i angivna

syfte snarast vidtagas samt att härvid jämväl frågan om upprättandet av

den tredje tandläkarhögskolan tages under närmare omprövning. Med

hänsyn till vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 87 och II: 98

samt I: 142 och II: 256 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

Utgifter: kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 413 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 416 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 572 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 118 000

Summa kronor 1 520 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för utbildning av norska studerande 20 000

Nettoutgift kronor 1 500 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000

kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört angående ökade utbildningsmöjligheter

för blivande tandläkare;

II. att motionerna I: 87 och II: 98 samt I: 142 och II: 256

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 154 och 155), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 396 000 kronor.

103:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s.

155 och 156), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av

instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 156 och

157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

105:o) Tandläkarhögskolorna: Utbildning av vissa norska studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Utbildning

av vissa norska studerande för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 63 000 kronor.

106:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 157 och 158),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

107:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 158 och 159),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

108:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

I enhghet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 159 och 160),

vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-

och tandsköterskeskolor för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

109:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enhghet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112,

s. 160), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

110:o) Gemensamma unversitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m.m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 160), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 114,

s. 160), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

112:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,

s. 161), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 117, s. 161—163), vilket innebär en anslagsminskning med 7 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

1 337 500 kronor.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118,

s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 163

och 164), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 164), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 62 500 kronor.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

121, s. 164 och 165), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma wniversitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 165 och 166), vilket innebär en

anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 520 000 kronor.

119:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 123, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi vid univer
-

sitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgöringspenningar. ... 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra 8 000 kronor

lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg .................... 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års tjänstgöring.

_

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag, förslag svis...... 800 12 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 53 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 6 000

Summa kronor 71 400

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 71 400 kronor.

120:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 124, s. 167), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

11 200 kronor.

121 :o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 125, s. 167 och 168), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 31 100 kronor.

122:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 168—173), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att innehavaren av professuren i nordiska

språk, särskilt ortnamnsforskning, vid Uppsala universitet

tillika skall vara chef för svenska ortnamnsarkivet;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 77 700 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 128, s. 173), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

18 600 kronor.

124:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 173),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.

125:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 173 och 174),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,

som bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

126:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 131, s. 174 och 175), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 191 500

kronor.

127:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 132, s. 175 och 176), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17 000

kronor.

128:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 176),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 63 300 kronor.

5 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1050. 6 samt. AJr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 134, s. 176 och 177), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

6 700 kronor.

130:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 177), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 15 700 kronor.

131 :o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 177 och

178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

132:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,

s. 178 och 179), vilket innebär en anslagshöjning med 4 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

133:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138,

s. 179), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

134:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 179), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

135:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 179—181), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader jör statlig kreditgaranti

jör vissa studielån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

136:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av

ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 181), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Sveriges jörenade studentkårer

jör redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 2 000 kronor.

137:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 181), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen kursverksamheten

vid Stockholms högskola för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

138:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 181 och 182), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser jör utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

139:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. Kungl.

Maj:t har (punkt 144, s. 182) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I en till chefen för ecklesiastikdepartementet den 16 februari 1950 inkommen

skrivelse, vilken under hand överlämnats till statsutskottet, har

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rektor vid Stockholms högskola anmält, att docenten Tåborsky nyligen

utnämnts till ordinarie professor vid University of Texas, Austin, U. S. A.

och hade för avsikt att frånträda sin docentur vid högskolan, om vilket

förhållande högskolan dittills varit ovetande. Med hänsyn härtill saknades

förutsättningar för anslagets vidare disponerande. Rektor har vidare lämnat

följande redogörelse för den hittillsvarande användningen av anslaget.

Initiativet till anslaget togs från högskolan genom professor E. Ilåstad

sommaren och hösten 1948. När dr Tåborsky lämnade sin post som minister

var man på statsvetenskapligt håll angelägen om att förvärva honom

såsom ett slags biträdande lärare. Med åberopande av ett för en så ung

forskare osedvanligt stort antal utgivna böcker och skrifter förordnades

han också hösten 1948 till docent vid högskolan, och på tilläggsstaten vid

samma års höstriksdag beviljades anslaget första gången. Docent Tåborsky

föreläste också under den höstterminen vid högskolan. På nyåret 1949 erhöll

han en inbjudan att under ett par månader gästföreläsa vid University

of Texas. Högskolan beviljade honom tjänstledighet, givetvis på villkor

att han under sin bortovaro avstod från sin ersättning. Vid denna tidpunkt

räknade docent Tåborsky med att återkomma på våren (1949). Familjen

stannade sålunda kvar, och professor Håstad och han överenskommo om

de grenar av statskunskapen, som han borde särskilt uppmärksamma under

sin resa till U. S. A. för att han sedan skulle taga upp dem som föreläsningsämnen

efter återkomsten till Stockholm. Det låg därför i sakens

natur att högskolan med största glädje och tacksamhet såg att motsvarande

12 000 kronor åter uppfördes i riksstatsförslaget för budgetåret

1949/50. Några dagar före riksdagsbehandlingen av huvudtiteln mottog

professor Håstad ett brev från docent Tåborsky utan att några ändrade

planer däri antyddes. Blott någon dag efter riksdagsbehandlingen fick

emellertid professor Håstad ett nytt brev, däri docent Tåborsky meddelade,

att han erbjudits att föreläsa ytterligare ett år vid Texasuniversitetet

och att familjen redan var på väg över. Docent Tåborsky begärde senare

tjänstledighet för hela läsåret 1949/50, vilken beviljades, givetvis på villkor

att Tåborsky även i fortsättningen avstode från ersättning från högskolan.

När det visade sig att i 1950 års åttonde huvudtitel förslag framlagts

om uppförande av samma anslag även för budgetåret 1950/51, tog

professor Håstad efter samråd med högskolans rektor åter kontakt med

Tåborsky, som då upplyste om att han numera utnämnts till ordinarie

professor i jämförande statskunskap vid Texasuniversitetet. Av det redan

beviljade anslaget å tillhopa 22 000 kronor ha sålunda endast tagits i anspråk

vad som motsvarar en termins tjänstgöring eller sammanlagt 5 000

kronor.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ovannämnda till utskottet från ecklesiastikdepartementet

överlämnade skrivelse upplysts torde medel för det med

förevarande anslag avsedda ändamålet icke vidare böra beräknas å riksstaten.

Utskottet får därför hemställa,

att Kungl. Maj:ts förslag’ om anvisande för budgetåret

1950/51 av ett anslag av 12 000 kronor till Bidrag till viss

akademisk undervisning i statskunskap icke må av riksdagen

bifallas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

Tekniska högskolor.

140:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 183), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 46 300 kronor.

141 :o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 183), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 13 000 kronor.

142:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 147, s. 183—196) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för

filosofie doktorn Paul Nylén må från och med den 1 juli 1950 inrättas en

personlig professur i färg- och lackkemi vid tekniska högskolan i Stockholm,

samt besluta, att Nylén skall såsom innehavare av sagda befattning

i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor

vid nämnda högskola, ävensom medgiva, att till bestridande av kostnaderna

för Nyléns avlöningsförmåner såsom professor må av statsmedel utgå

bidrag i enlighet med vad departementschefen förordat, allt under förutsättning

att Stiftelsen Svensk färg- och lackforskning i övrigt bestrider

kostnaderna för Nyléns avlöningsförmåner och bidrager till bestridande

av kostnaderna för institutionen för färg- och lackkemi vid högskolan på

sätt i statsrådsprotokollet angivits, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som

föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Tekniska

högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 2 894 000 kronor, innebärande en ökning med 71 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft en inom första

kammaren av herrar Sven Larsson, och Wehtje väckt motion (I: 117), vari

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den nuvarande speciallärarbefattningen

i flygmotorteknik vid tekniska högskolan i Stockholm indrages

och ersättes med en professur i flygmotorteknik från och med budgetåret

1950/51.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak inrättande under vissa förutsättningar

av en personlig professur i färg- och lackkemi för filosofie doktorn

Paul Nylén, inrättande av två nya speciallärar- och två nya biträdande

lärartjänster samt utökning av den med vissa dylika tjänster förenade

undervisningsskyldigheten, en med 18 000 kronor ökad medelsanvisning

för ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter samt

inrättande av fyra nya institutionsvaktmästartjänster i Ce 11 och anställande

av en verkmästare i Cg 18.

Bland av överstyrelsen för de tekniska högskolorna framlagda förslag,

som departementschefen icke ansett sig kunna biträda, må nämnas förslag

om inrättande av en professur i flygmotorteknik.

I motionen 1:117 har till stöd för yrkandet härom anförts bland annat

följande.

I sitt den 10 maj 1948 dagtecknade betänkande har den s. k. flygforskningskommittén

framlagt vissa preliminära förslag för ordnandet av den

aerodynamiska samt den flygmotortekniska forskningen inom landet, vilka

förslag för närvarande äro föremål för detalj bearbetning och successivt

genomförande. Vidare har kommittén framlagt ett detaljförslag för ordnandet

och utbyggandet av undervisningen i flygtekniska ämnen vid tekniska

högskolan i Stockholm. I detta förslag redovisas i detalj, vilka lärartjänster

som anses oundgängligen erforderliga och när desamma skola inrättas.

I sin petita för budgetåret 1949/50 lämnade högskolan en redogörelse

för flygforskningskommitténs förslag beträffande undervisningens ordnande

samt äskade inrättandet av vissa tjänster från och med samma budgetår.

Dessa äskanden biföllos i praktiskt taget obeskuret skick.

För budgetåret 1950/51 har högskolan framfört ytterligare äskanden i

anslutning till flygforskningskommitténs förslag. Det viktigaste av dessa

avser inrättandet av en professur i flygmotorteknik. Härom anför högskolan

följande:

»Viss undervisning i flygmotorteknik meddelades tidigare inom ramen

för professuren i förbränningsmotorteknik. Från och med budgetåret 1943/44

inrättades emellertid den nu existerande speciallärarbefattningen i flygmotorteknik,

omfattande 4 timmar föreläsningar och 6 timmar övningar under

en termin. Flygforskningskommittén har i sitt betänkande under rubriken

''Förberedande avsnitt B. Införes budgetåret 1950/51’ anfört följande:

’Det senaste decenniets snabba utveckling inom flygtekniken, kännetecknad

av uppnåendet av mycket höga hastigheter, har möjliggjorts framför

allt av framstegen inom flygmotorområdet, där även helt nya motortyper

framkommit i och med reaktions- och raketmotorerna. Med hänsyn till den

i landet verksamma turbinindustrien böra reaktionsmotorema utgöra särskilt

väl lämpade svenska tillverkningsobjekt. Nämnda omständigheter understryka

behovet av forskning och undervisning på detta område, vilket

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 71

gör inrättandet av professur i flygmotorteknik till ett synnerligen starkt

önskemål.

Inrättandet av en dylik professur är därjämte en utslagsgivande åtgärd,

när det gäller att effektivisera undervisningen inom hela det flygtekniska

ämnesområdet. Detta sammanhänger med att de huvudsakligen för andra

fackområden tillrättalagda, mycket omfattande läroämnena ångteknik och

förbränningsmotorteknik då kunna utgå'' för flygteknikerna. Först härigenom

blir en rationell koncentration av undervisningen mot de flygtekniska

tillämpningarna möjlig för flygteknikerna.’

Kollegienämnden ansluter sig helt till de av flygforskningskommittén anförda

synpunkterna samt får, under framhållande av vikten av att omorganisationen

av den flygtekniska undervisningen vid högskolan löses i ett

sammanhang, hemställa att den nuvarande speciallärarbefattningen i flygmotorteknik

med ett arvode av 5 000 kronor från och med budgetåret

1950/51 ersättes med professur i flygmotorteknik.»

Sagda äskande har icke upptagits i Kungl. Maj:ts proposition avseende

budgetåret 1950/51.

Enligt vår mening är det av allra största betydelse, att den flygmotortekniska

forskningen inom landet snarast förbättras genom inrättandet av

tjänliga laboratorier. Arbetet härmed pågår. Av minst samma betydelse

är emellertid, att även för ifrågavarande forskning lämpade civilingenjörer

snarast framkomma. Det måste anses vara av dominerande vikt i detta

sammanhang, att dessa civilingenjörer erhålla fullt modem undervisning i

flygmotorteknik.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande

förslag, får i anledning av det i motionen I: 117 framställda yrkandet

framhålla, att flygteknikens snabba utveckling synes göra inrättandet

av en professur i flygmotorteknik till ett mycket angeläget önskemål. Utskottet

har likväl icke ansett sig böra biträda motionärernas förslag men

förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar frågan uppmärksamhet och att den

ifrågasatta professuren kommer till stånd så snart förhållandena det medgiva.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 117,

a) dels medgiva, att för filosofie doktorn Paul Nylén må

från och med den 1 juli 1950 inrättas en personlig professur

i färg- och lackkemi vid tekniska högskolan i Stockholm,

dels besluta, att Nylén skall såsom innehavare av sagda

befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd

med ordinarie professor vid nämnda högskola,

dels och medgiva, att till bestridande av kostnaderna för

Nyléns avlöningsförmåner såsom professor må av statsmedel

utgå bidrag i enlighet med vad departementschefen

förordat,

allt under förutsättning att Stiftelsen Svensk färg- och

lackforskning i övrigt bestrider kostnaderna för Nyléns av
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

löningsförmåner och bidrager till bestridande av kostnaderna

för institutionen för färg- och lackkemi vid högskolan

på sätt departementschefen angivit,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledas av vad departementschefen anfört,

c) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 260 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis........ 318 848

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................... 71 052 389 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 345 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 249 100

Summa kronor 3 244 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande .................. 350 000

Nettoutgift kronor 2 894 000

d) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 894 000

kronor.

143:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 197 och 198), vilket innebär en

anslagshöjning med 95 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 775 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

144:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 198—200), vilket innebär en

anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

145:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 150, s. 200 och 201)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 55 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja högskolans bibliotek

största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning

av lägst 10 000 kronor för att bokanskaffningen från av devalveringen berörda

länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Kollegienämnden har hemställt om en uppräkning av anslaget till 75 000

kronor, vilket tillstyrkts av överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Departementschef em har emellertid för sin del anfört följande.

De tekniska högskolornas anslag till bokinköp och bokbindning har genom

devalveringen av den svenska kronan i realiteten kommit att undergå

en anslagsminskning, vilken för vartdera anslaget torde kunna uppskattas

till cirka 10 000 kronor. Jag finner mig likväl i nuvarande statsfinansiella

läge nödsakad att för nästa budgetår förorda oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12:o)

anfört beträffande motionen I: 116 biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 11G — såvitt här är i fråga

— till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

146:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 201), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

22 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 201),

vliket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.

148:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 201 och 202)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

149:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 154, s. 202—212) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Chalmers

tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 627 000 kronor, innebärande en ökning med 93 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl.

(I: 143) och den andra inom andra kammaren av herr Hagårdm.fl. (II: 171),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att en professur i textilmekanik

inrättas vid Chalmers tekniska högskola från och med den 1 juli 1950,

och att riksdagen måtte besluta att det i statsverkspropositionen under

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1950/51 uppförda

förslagsanslaget förhöjes i enlighet därmed.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak inrättande av fem nya speciallärar-

och en ny biträdande lärartjänst samt vissa förändringar beträffande

tre andra dylika befattningar, ökning med 25 000 kronor av anslagsmedlen

till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter

samt inrättande av tre nya institutionsvaktmästartjänster i Cell

och anställande av en verkstadsförman i Cg 16.

Bland av överstyrelsen i övrigt framlagda förslag, vilka departementschefen

icke ansett sig kunna biträda, må nämnas förslag om inrättande av

en professur i textilmekanik.

I motionerna I: H8 och II: 171 har till stöd för yrkandet härom anförts

bland annat följande.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

Textilindustrien är i fråga om sin storlek den andra industrien i ordningen

i vårt land. Dess tillverkningsvärde uppgick år 1947 till 1,9 miljarder

kronor, och antalet anställda inom denna industri uppgår till över

100 000 personer. En industri med denna väldiga omfattning och med så

stor betydelse för vårt folks försörjning synes oss ha rätt att räkna med

allt det stöd från statens sida, som kan lämnas, och det synes också uppenbart,

att de kostnader som nedläggas för att främja denna industris framtidsmöjligheter

äro väl utlagda medel.

För främjande av forskningen inom det textila området ha under senare

år tillkommit dels Svenska textilforskningsinstitutet i Göteborg för grundläggande

forskning, dels textilinstituten i Borås och Norrköping för den

tillämpade forskningen. Vid Chalmers tekniska högskola ha inrättats dels

en professur i textilkemi, dels speciallärarbefattningar i vissa andra textiltekniska

ämnen, bland annat i textil- och konfektionsteknologi. Chalmers

tekniska högskola har nu hos Kungl. Maj:t hemställt om inrättandet av en

professur i textilmekanik, varvid speciallärarbefattningen i ämnet skulle

minskas att omfatta endast konfektionsteknologi. Framställningen stödes

energiskt av Svenska textilforskningsinstitutet och av Mölnlycke Väfveri

Aktiebolag, vilket företag på sin tid tillsammans med ett annat göteborgsföretag

tagit initiativet till den första textiltekniska högskoleundervisningen

vid Chalmers tekniska högskola. Framställningen tillstyrkes också av överstyrelsen

för de tekniska högskolorna. I årets statsverksproposition, åttonde

huvudtiteln, s. 209, anför chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat

följande: »Högskolan synes också i många hänseenden ha kommit i sämre

ställning än tekniska högskolan i Stockholm. Jag anser mig dock icke nu

kunna tillstyrka upprättande av ytterligare professurer eller laboratorstjänster

vid Chalmers tekniska högskola.»

Vi tolka detta uttalande så, att ecklesiastikministern väl skulle varit

sinnad att föreslå beviljandet av någon av de föreslagna nya professurerna,

men att han på grund av den ekonomiska återhållsamhet, vartill förhållandena

nu tvinga statsmakterna, måst skjuta dem på framtiden. Vi förstå

till fullo de skäl, som sålunda varit avgörande för att nu avslå framställningen,

men vi ha den uppfattningen, att ett omedelbart inrättande av den

föreslagna professuren i textilmekanik är av så stor betydelse för landets

textilindustri och textilförsörjning och så ekonomiskt lönande för landet,

att den iakttagna återhållsamheten i detta fall icke är motiverad.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig sålunda

icke böra biträda det i motionerna I: 143 och II: 171 gjorda yrkandet

om inrättande av en professur i textilmekanik vid högskolan. Utskottet

har dock funnit starka skäl tala för att en dylik professur framdeles

kommer till stånd. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 143 och IT: 171,

a) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 630 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis........ 227 864

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................... 38 936 266 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 801 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 138 700

Summa kronor 1 837 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.................. 210 000

Nettoutgift kronor 1 627 000

b) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 627 000

kronor.

150:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 212 och 213), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kronor.

151:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 213 och 214), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

152:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 157, s. 215) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen 1:116, vari hem
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

ställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja högskolans bibliotek

största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning

av 12 500 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen

berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12:o) anfört

beträffande motionen 1:116 biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 1:116 — såvitt här är i fråga

— till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

153:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 158, s. 215), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

154:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 160, s. 216), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

155:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 161, s. 216 och 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 kronor.

156:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 162, s. 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

157:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163,

s. 217 och 218), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 56 000

kronor.

Skolöverstyrelsen.

158:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 164, s. 219—223), vilket innebär en anslagshöjning med

78 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 22 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 174 600

Summa kronor 1 829 000

b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 829 000 kronor.

159:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 165, s. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning med

38 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 395 500

kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 79

160:o) Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 224 och 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

161 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 168, s. 226 och 227), vilket innebär en anslagshöjning

med 31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 310 000

kronor.

162:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 227), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 145 000 kronor.

163:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 227 och 228), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

164:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Kungl.

Maj:t har (punkt 172, s. 228 och 229) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor,

innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén m. fl.

(I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl.

(II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lärarkandidat,

som innehar extra ordinarie anställning, skall uppbära full lön som extra

ordinarie adjunkt och annan lärarkandidat full lön som extra adjunkt.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen

I: 146.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Arvode utgår för närvarande med 2 000 kronor till provårskandidat, som

genomgår provår under helt läsår, och med 1 000 kronor till lärarkandidat,

som genomgår provår under en termin.

I en till ecklesiastikdepartementet den 3 december 1948 inkommen skrivelse

framlade skolöverstyrelsen förslag till vissa ändrade grunder för ifrågavarande

arvoden. Förslaget innebar i huvudsak, att arvodet skulle höjas

till 6 400 kronor respektive 3 200 kronor, ungefärligen motsvarande två

tredjedelar av lönen i 21 löneklassen å 5-ort. Ett genomförande av förslaget

skulle förutsätta en ökad medelsanvisning under förevarande anslag av i

runt tal 700 000 kronor årligen. Detta förslag föranledde icke någon Kungl.

Maj:ts framställning till 1949 års riksdag.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen förordat

en medelsanvisning av 1 024 000 kronor, varvid förutsatts ett genomförande

av nyssnämnda förslag.

Statskontoret har avstyrkt, att en reglering av provårsarvodena upptages

till avgörande utan samband med spörsmålet om fastställandet av en

reglerad befordringsgång för den icke-ordinarie lärarpersonalen vid bland

annat läroverken.

Statens lönenämnd har ansett en höjning av provårsarvodet böra äga

rum men har stannat för att förorda ett arvode av 4 200 kronor för tvåterminskandidat

och 2 100 kronor för enterminskandidat, ungefärligen motsvarande

lönen, minskad med B-avdrag, enligt 21 löneklassen å 3-ort, beräknat

för helt respektive halvt läsår.

I skrivelser den 16 augusti 1948 och den 31 oktober 1949 har Sveriges

yngre läroverkslärares förening gjort framställningar i ämnet. I den förstnämnda

skrivelsen, som föranledde skolöverstyrelsens omförmälda förslag,

anhöll föreningen, att lärarkandidat, som vore behörig till extra ordinarie

anställning, skulle under provåret äga uppbära oavkortad lön som extra

ordinarie lärare, och att annan lärarkandidat skulle äga uppbära extra

adjunkts lön med B-avdrag. I den senare skrivelsen har föreningen anhållit,

att i första hand skolöverstyrelsens och i andra hand föreningens nyssnämnda

förslag måtte genomföras.

Departementschefen har anfört följande.

Den ekonomiska stabiliseringspolitiken gör, att jag icke heller i år anser

mig böra framlägga något förslag till förbättring av provårskandidaternas

löneförmåner. De särskilda arvodena till lärarkandidaterna under provåret

torde därför böra utgå enligt oförändrade grunder även under nästa läsår.

Jag förordar, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 320 000 kronor.

— I detta sammanhang vill jag erinra om att åt den hösten 1949 tillsatta

utredningen rörande vissa krisproblem vid de högre skolorna bland annat

uppdragits att överväga, i vad mån det nuvarande provåret kan avkortas

till en termin. En dylik åtgärd skulle givetvis, bortsett från dess betydelse

för lärartillgången, vara ägnad att minska den ekonomiska belastning, som

genomgången av provåret nu kan innebära för lärarkandidaterna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet. I anledning av yrkandet i motionerna I: 146 och II: 168 om

förbättring av löneförmånerna för lärarkandidater under pro vårst jänstgöring

vill utskottet liksom i fjol framhålla önskvärdheten av att pro vårskandidaterna

beredas förbättrade ekonomiska förhållanden. Med nuvarande

relativt laga arvoden torde obestridligen genomgången av provår, vilket

för de flesta lärarkandidater sker under två terminer, mången gång innebära

avsevärda ekonomiska påfrestningar, ett förhållande som sannolikt kan

bidraga till att försvåra rekryteringen till lärarbanan.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål emellertid ansett

avgörande vikt böra fästas vid den utredning rörande en generell avkortning

av provåret till en termin, som för närvarande pågår inom den av

departementschefen omnämnda kommittén för behandling av vissa krisproblem

vid läroverken m. fl. läroanstalter. Enligt utskottets mening måste

nämligen en dylik åtgärd tillmätas stor betydelse vid bedömande av frågan

om provårskandidaternas förmåner. I avvaktan på resultatet av nämnda

utredning har därför utskottet icke ansett sig böra förorda, att någon ändring

av grunderna för ifrågavarande arvoden nu vidtages. Utskottet avstyrker

alltså bifall till motionerna I: 146 och II: 168 och ansluter sig till Kungl.

Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 168, till Arvoden

åt lärarkandidater under provårstjänstg öring för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 320 000

kronor.

165:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 229 och 230),

vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 19 800 kronor.

166:o) Vissa reparationsarbeten å gamla läroverkshuset i Strängnäs.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 230 och 231) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa reparationsarbeten å gamla

läroverkshuset i Strängnäs för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

167:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 231 och

232), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. G saml. Nr 8.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 405 000 kronor.

168:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:

Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 176, s. 232—234), vilket beträffande anslaget till kommunala

mellanskolor innebär en anslagsminskning med 600 000 kronor och beträffande

de båda övriga anslagen innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 7 760 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

169:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s.

234), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

170:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178,

s. 234—236), innebärande anslagshöjningar med respektive 144 500, 6 100

och 21 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett

förslagsanslag av 285 000 kronor, därav 30 000 kronor skola

användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret

1950/51 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under

villkor, att Stockholms stad för samma tid bidrager med

enahanda belopp på sätt angivits i propositionen nr 252

till 1939 års lagtima riksdag och under punkten 178:o) i

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

bilagan åttonde huvudtiteln till 1950 års stats verksproposition;
c)

till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor

ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

171 :o) Privatläroverk: Särskilt bidrag till verksamheten vid statsunderstödda

privatläroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

179, s. 236), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Särskilt bidrag till

verksamheten vid statsunderstödda privatläroverk för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

172:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 236 och 237), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 50 000 kronor.

173:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 237), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska

skolan i Stockholm för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 50 000 kronor.

174:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

182, s. 237), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 800

kronor.

175:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

183, s. 237—239), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000

kronor.

176m) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 239 och 240), vilket

innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, som föranledas av vad departementschefen

förordat och av de beslut, riksdagen kan komma

att fatta med avseende å löneregleringen för övningslärare;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 80 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 62 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 14 800

Summa kronor 159 000

c) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 159 000 kronor.

177:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 240), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

178:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 241), vilket innebär

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 85

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 3 000 kronor.

179:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 241),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 33 300 kronor.

180:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 241 och 242), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 140 000 kronor.

181 ro) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 242), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 18 900 kronor.

182:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 243),

vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

183:o) Läroboksnäinnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

191, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 243), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

185:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 243 och

244), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

186:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 244—246) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft tva likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon och fru

Sjöström-Bengtsscm (1:144) och den andra inom andra kammaren av herrar

Widén och Bergstrand (II: 170), i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta, att rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet

skall utgå till lärare, som deltager i av vederbörande överstyrelse anordnad

fortbildningskurs.

I anledning av att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår beträffande det under nästfoljande punkt upptagna anslaget

till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter förordat

vissa ändrade bidragsgrunder för deltagande i nämnda kurser framhöll

chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av ärendet (se 1949

års åttonde huvudtitel, s. 211), att vissa skäl syntes tala för en jämkning

av ifrågavarande bidragsgrunder. Samma spörsmål gjorde sig emellertid

gällande även i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser. En allmän

översyn av hithörande bestämmelser syntes därför böra verkställas av

överstyrelsen, och departementschefen förutsatte, att överstyrelsen i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1950/51 skulle kunna framlägga

de förslag, som nämnda översyn kunde giva anledning till.

I anledning härav har överstyrelsen gjort viss utredning i ämnet och

framlagt därav betingade förslag. Av utredningen framgår att några enhet
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

liga bidragsgrunder ej tillämpas för de kurser av olika slag, som anordnas

av överstyrelsen. Med hänsyn härtill har skolöverstyrelsen hemställt, att

för av överstyrelsen under budgetåret 1950/51 anordnade kurser måtte

gälla, att traktamente utgår med 10 kronor per dag för kursdeltagare,

boende utom kursorten, och med 3 kronor per dag för kursdeltagare, boende

å kursorten, att ersättning för resa utgår i 3:e klass från hemorten till kursorten

och åter, dock ej för sovplats, samt att i särskilda fall, då överstyrelsen

så prövar skäligt, ersättning må kunna utgå jämväl för sovplats.

Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen principiellt undveke att förlägga

en fortbildningskurs till pågående termin. Därest emellertid speciella

orsaker i vissa fall skulle framtvinga en sådan anordning, syntes deltagande

lärare, förutom bidrag enligt nyss angivna grunder, böra åtnjuta full lön,

vilken förutsatts skola utgå från de anslag, varur deras löneförmåner normalt

bestredes. Kursdeltagandet finge enligt överstyrelsens mening när-''

mast betraktas som ett åliggande i tjänsten.

Överstyrelsen har beräknat att kostnaderna för nu ifrågavarande fortbildningskurser

i hygien skulle vid tillämpning av de föreslagna bidragsgrunderna

ökas med 12 100 kronor, varav 4 100 kronor hänföra sig till

traktamentshöjningen och 8 000 kronor till att ersättning även skulle utgå

för återresan. Med hänsyn till vissa förefintliga reservationer å anslaget

har dock överstyrelsen ansett den för nästa budgetår erforderliga höjningen

av anslaget kunna begränsas till 8 000 kronor, varför anslaget borde

uppföras med 33 000 kronor.

Statskontoret har beträffande de föreslagna bidragsgrundema ansett goda

skäl tala för att av statsmedel ersättning utginge jämväl för återresa enligt

billigaste färdsätt. Med den nuvarande ordningen med ersättning endast

för resan till kursorten måste nämligen de kursdeltagare, som bodde längst

från kursorten och hade de minsta möjligheterna att på andra vägar fullfölja

sin utbildning, vidkännas större ekonomiska uppoffringar vid ett deltagande

än andra. Givetvis kunde även, framhåller statskontoret vidare,

de ökade levnadsomkostnaderna anföras som motiv för en uppräkning av

det nu utgående traktamentet å 7 kronor. En dylik uppräkning ansåge

emellertid statskontoret mindre angelägen än att möjlighet öppnades till

ersättning för återresa. Under rådande förhållanden syntes nuvarande

traktamente tills vidare böra bibehållas. Några sakliga skäl att medgiva

en reducerad traktamentsersättning till lärare, bosatt å kursorten, syntes

statskontoret icke föreligga. Icke heller kunde ämbetsverket förorda, att

frivillig kurs förlädes till pågående termin.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Beträffande överstyrelsens förslag om ändrade bidragsgrunder för deltagande

i av överstyrelsen anordnade kurser delar jag statskontorets

uppfattning om skäligheten i och för sig av att ersättning må utgå även

för återresa från kursorten till hemorten och av en uppräkning av det

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nuvarande traktamentet å 7 kronor med hänsyn till de ökade levnadsomkostnaderna.

I nuvarande läge anser jag mig emellertid icke böra för

riksdagen framlägga något förslag i sådan riktning. Nuvarande bidragsgrunder

torde därför böra tillämpas även under nästa budgetår. Någon höjning

av förevarande anslag erfordras under sådana förhållanden ej, varför

detsamma bör uppföras med oförändrat belopp, 25 000 kronor, och disponeras

på samma sätt som för innevarande budgetår. I anledning av vad

överstyrelsen anfört rörande utbetalande av full lön till lärare, som deltager

i under pågående termin anordnad fortbildningskurs, vill jag framhålla,

att jag förutsätter, att dylika kurser i allmänhet anordnas under

ferierna och att endast alldeles särskilda skäl böra föranleda, att de förläggas

till pågående termin. För dylika fall är jag icke beredd att förorda

ett generellt medgivande att full lön skall utgå till deltagande lärare, utan

torde detta spörsmål böra underställas Kungl. Maj:ts prövning för varje

särskilt fall.

I motionerna 1:144 och II: 170 anföres huvudsakligen följande.

Under ett antal år ha anvisats anslag av växlande storlek till fortbildningskurser

för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. Dessa kurser

ha enligt uppgift från skolöverstyrelsen varit i hög grad uppskattade

och livligt eftersökta.

I sina petita för budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen hemställt om

ökade anslag. Departementschefen anser det — liksom statskontoret — i

och för sig skäligt med höjda ersättningar åt deltagare i dessa kurser men

finner sig icke i nuvarande läge kunna lägga fram förslag i frågan.

Överstyrelsen anförde i sina petita för budgetåret 1946/47 bland annat

följande:

»För en lärare är en alltjämt fortgående vidare utbildning en nödvändighet.

Stillastående betyder här i själva verket tillbakagång. Det är visserligen

sant, att den enskilde läraren i väsentlig grad kan genom egna studier

vidmakthålla och utvidga sina kunskaper utan att deltaga i några kurser.

Men i många fall kan det för lärare möta svårigheter att på egen hand

orientera sig inom områden, där utvecklingen gått särskilt raskt. Fortbildningskurser,

vid vilka experter inom respektive områden medverka såsom

föreläsare och ledare, äro därför av utomordentlig betydelse för att stärka

och bibehålla lärarnas kompetens och därmed för att vidmakthålla den

allmänna standarden inom vårt undervisningsväsen.»

Behovet av sådana fortbildningskurser är stort inom alla ämnen, och som

exempel kunna nämnas samhällslära, biologi och experimentalfysik.

Vad beträffar den ersättning, som utgår till kursdeltagarna, tillämpas

olika grunder. Till deltagarna i fortbildningskurser i hygien utgår enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1945 traktamente med sju kronor per dygn

till dem, som ej äro bosatta på kursorten. Sådana kursdeltagare kunna också

erhålla resebidrag, högst motsvarande kostnaden för enkel resa klass III

från hemorten till kursorten. Ersättning för sovvagn utgår likväl ej. Vid

av överstyrelsen anordnade kurser för bibliotekarier, gemensamma för läroverks-

och folkskollärare, har traktamentsersättning utgått med sju kronor

per dygn till lärare, som icke varit bosatt på kursorten, och med tre kronor

femtio öre till lärare, som varit bosatt på kursorten. Folkskollärare har dessutom

i regel av kommunala medel erhållit utfyllnad av traktamente och

ersättning för återresan, varigenom denna lärarkategori kommit att intaga

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

en gynnsammare ställning än lärare vid läroverk. Vid anordnande av kurser

för folkskollärare och övningslärare, som kommit till stånd till följd av

rådande lärarbrist i de naturvetenskapliga ämnena, har för budgetåren

1948/49 och 1949/50 traktamente utgått med tio kronor till deltagare,

som icke varit bosatt på kursorten. Överstyrelsen för yrkesutbildning anordnar

ävenledes kurser, vilkas ändamål och utformning äro likartade med

skolöverstyrelsens. 1947 års riksdag medgav i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag, att deltagarna i en kurs för utbildning av lärare vid verkstadsskolor

skulle erhålla ett traktamente av 10 kronor per dygn, om kursdeltagaren

var inackorderad på kursorten, och 5 kronor, om han kunde bo i sitt

hem. Dessutom skulle utgå ersättning för resa klass III både till och från

kursorten. Samma förmåner ha även beviljats deltagarna i andra kurser.

Till sist kan nämnas, att de civila deltagarna i de kurser i militärpedagogik,

som anordnas vid Gripsholms folkhögskola, erhålla rese- och traktamentsersättning

enligt klass II C jämte tjänstgöringstraktamente.

Det är förståeligt, att läroverkslärama, med dessa data för ögonen, känna

sig missgynnade. Fortbildningskurserna äro oundgängliga för att hålla undervisningen

i våra högre skolor på den nivå vi önska. Man har anledning

att vara tacksam gentemot de lärare, som anslå en avsevärd del av sin

lediga tid till sådan fortutbildning, som i allmänhet icke skänker dem några

fördelar i form av ökade möjligheter till avancemang eller dylikt. Det är

under sådana förhållanden skäligt, att dessa lärare icke vidkännas direkta

kostnader för den fortutbildning, som länder undervisningen till gagn. Vad

beträffar grunderna, efter vilka ersättning skall utgå, torde dessa lämpligen

anknytas till traktaments- och reseersättningarna enligt gällande resereglemente.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår tillämpas för närvarande

varierande grunder för bidrag åt deltagare i av skolöverstyrelsen

anordnade kurser av olika slag. I fråga om de under förevarande punkt

avsedda fortbildningskurserna i hygien gäller, att deltagare, som ej är bosatt

å kursorten, må erhålla traktamente med 7 kronor om dagen jämte ersättning

för resa i tredje klass från hemorten till kursorten, dock ej för sovplats.

Ändrade och för olika kurser enhetliga bidragsgrunder ha föreslagits av

skolöverstyrelsen och i motionerna I: 144 och II: 170. Medan överstyrelsen

begränsat sig till att förorda, att traktamentet höjes från 7 till 10 kronor

för utom kursorten boende deltagare, att traktamente även skall utgå till

å kursorten boende deltagare med 3 kronor per dygn och att ersättning

skall utgå både för resa till kursorten och åter i tredje klass samt i särskilda

fall även för sovplats, ha motionärerna påyrkat, att kursdeltagare skall äga

uppbära rese- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna

resereglemcntet.

Vid sin prövning av förevarande ärende har jämväl utskottet funnit en

ändring av bidragsgrunderna väl motiverad. Utskottet är likväl icke berett

att tillstyrka bifall till motionärernas förslag, vilket skulle innebära en

betydande kostnadsökning för statsverket och dessutom kunna medföra

mindre önskvärda konsekvenser i fråga om liknande bidrag till andra yrkes
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grupper. Däremot har utskottet funnit skolöverstyrelsens förslag i stort

sett väl avvägt. Utskottet vill därför förorda, att bidragsgrunderna utformas

i huvudsaklig anslutning till nämnda förslag, doek med den avvikelsen

från detsamma att något traktamente till å kursorten boende deltagare icke

skall utgå. Vid bifall härtill torde ett ökat medelsbehov av i runt tal 9 000

kronor komma att uppstå under förevarande anslag vid i huvudsak oförändrad

omfattning av kursverksamheten. Enligt vad budgetredovisningen

för budgetåret 1948/49 utvisar fanns emellertid vid utgången av nämnda

budgetår å anslaget en reservation av i runt tal 28 000 kronor. På grund

härav och då utskottet förutsätter att här ifrågavarande kursverksamhet

erhåller i stort sett samma omfattning som för närvarande synes någon

höjning av anslaget icke erforderlig för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungi. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 144 och II: 170 medgiva, att till deltagare i av skolöverstyrelsen

anordnade kurser av olika slag må från och med

budgetåret 1950/51 utgå ersättning enligt de grunder, utskottet

ovan angivit;

b) till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare

och skolsköterskor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

187:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 195, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 16 500 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

För deltagande i dessa kurser gälla för närvarande samma bidragsgrunder

som för de under föregående punkt upptagna kurserna.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att anslaget måtte

höjas till 100 000 kronor eller under viss förutsättning till 70 000 kronor.

Det ökade medelsbehovet har motiverats — förutom med de under föregående

punkt berörda ändringarna i bidragsgrunderna — med önskvärdheten

av att betydligt flera kurser kunde anordnas.

Departementschefen har förordat ett oförändrat anslag av 16 500 kronor

samt förutsatt, att nu gällande bidragsgrunder för deltagande i kurserna

komma att tillämpas även för nästa budgetår.

Utskottet hänvisar till vad utskottet under nästföregående punkt föreslagit

med anledning av Kungl. Maj:ts under nämnda punkt framställda

förslag och de i samband därmed redovisade motionerna I: 144 och II: 170.

De av utskottet förordade ändrade bidragsgrunderna för deltagande i av

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

skolöverstyrelsen anordnade kurser kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov

av omkring 4 000 kronor under förevarande anslag. Då emellertid

å anslaget fanns en reservation å i runt tal 44 700 kronor vid utgången

av budgetåret 1948/49 och då utskottet förutsätter, att här avsedd kursverksamhet

i stort sett erhåller samma omfattning under nästa budgetår

som för närvarande, torde någon höjning av förevarande anslag icke erfordras

för budgetåret 1950/51. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

188:o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare.

Kungl. Maj:t har (punkt 196, s. 247 och 248) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

48 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Till deltagarna i dessa kurser utgå enligt av överstyrelsen meddelade

bestämmelser traktamente med högst tio kronor per dygn för kursdeltagare,

som ej är bosatt å kursorten, varjämte sådan deltagare även må erhålla

resebidrag, högst motsvarande kostnaden för enkel resa från hemorten till

kursorten enligt bestämmelserna för klass III i allmänna resereglementet,

dock att ersättning ej må utgå för sovplats.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget med 2 000 kronor

till 50 000 kronor för att möjliggöra bidrag till kursdeltagare även för

återresan från kurs- till hemorten.

Departementschefen har förordat oförändrade bidragsgrunder och oförändrat

anslag.

Utskottet. De av utskottet under punkten 186:o) förordade ändrade

bidragsgrunderna för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade kurser

kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov av i runt tal 2 000 kronor

under förevarande anslag. På grund härav torde anslaget böra för nästa

budgetår uppföras med (48 000 -j- 2 000 =) 50 000 kronor. Utskottet hemställer

således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

189:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 248 och 249), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

190:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 249

och 250), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

191:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 250), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp ^om för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

192:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 250), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 7 100 kronor.

193:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 251), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

194:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Kungl. Maj:t

har (punkt 202, s. 251—256) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 455 500 kronor, innebärande

en ökning med 9 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt dels om anvisande av medel för eftergranskning

även av studentexamensskrivningar, dels om höjning av cen
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

soremas arvoden och omreglering av deras tjänstgöring dels ock höjning

av ersättningarna till rektorer och lärare för arbetet med privatistemas

skriftliga prov samt för examination och närvaro vid omprövning, fyllnadsprövning

och särskild prövning. Beträffande den närmare innebörden

av sistnämnda förslag hänvisas till åttonde huvudtiteln, s. 253—255.

Departementschefen har ansett, att med införandet av eftergranskning

även av studentexamensskrivningar bör anstå. Beträffande censorsarvodena

och ersättningarna till rektorer och lärare har departementschefen

uttalat, att det liksom hittills torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

närmare övervägande taga definitiv ställning till dessa förslag. Vid anslagsberäkningen

för nästa budgetår utgår departementschefen från nu gällande

grunder för ifrågavarande arvoden och ersättningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Såsom departementschefen

anfört bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare avväga storleken av de från anslaget utgående arvodena och

ersättningarna. Utskottet vill endast framhålla, att enligt utskottets mening

skäl tala för en höjning av ersättningarna till rektorer och lärare för arbetet

med privatistemas skriftliga prov samt vid omprövning, fyllnadsprövning

och särskild prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 455 500 kronor.

195:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t

har (punkt 203, s. 256 och 257) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor,

varav högst 4 000 000 kronor må användas till behovsstipendier.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Näsgård m. fl.

(I: 306) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Mysinge

m. fl. (II: 352), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den

statliga studiehjälpen från och med nästa budgetår skall ordnas enligt

de riktlinjer studielånenämnden framlagt i sitt betänkande den 23 juni

1949 angående studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl.

statliga och statsunderstödda läroanstalter, samt att riksdagen måtte besluta

erforderliga höjningar av härav berörda anslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 306.

Till s. k. behovsstipendier må under innevarande budgetår användas

högst 3 750 000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Studielånenämnden har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår vid

tillämpning av gällande bestämmelser till It 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med skrivelse den 23 juni 1949 har studielånenämnden i enlighet med

av Kungl. Maj:t erhållet uppdrag avlämnat betänkande och förslag angående

studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

och statsunderstödda läroanstalter. Med hänsyn till den icke oväsentliga

kostnadsökning för statsverket, som en omorganisation av

studiehjälpen enligt förslaget skulle innebära, bär jag icke i nuvarande

statsfinansiella läge ansett mig böra för riksdagen framlägga något

på betänkandet grundat förslag. Nu gällande stipendiesystem bör alltså i

huvudsak tillämpas även under nästa budgetår. Studielånenämndens beräkning

av medelsbehovet har icke givit mig anledning till erinran. Jag förordar

därför, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 1 200 000

kronor och uppföres med 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor

eller 250 000 kronor mer än för innevarande budgetår böra få användas till

behovsstipendier.

I motionerna I: 806 och II: 352 har anförts huvudsakligen följande.

I sitt den 23 juni 1949 avgivna betänkande har studielånenämnden lagt

fram förslag om studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken

och andra statliga och statsunderstödda läroanstalter. Nämndens förslag

innebär en genomgripande omläggning av de grunder, vilka hittills tillämpats

för den statliga studiehjälpen. Detta gäller bland annat studiehjälpen

till elever vid folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor samt yrkesskolor.

I det avseendet betyder nämndens förslag att eleverna vid dessa

skolor i fråga om stipendievillkor i princip bli jämställda med elever vid

högre läroanstalter. De förmånligare villkor som komma att gälla för elever

vid de mera praktiskt betonade skolformerna, om studielånenämndens

förslag förverkligas, borde i någon mån bidra till att hindra en alltför stark

tillströmning till läroverken.

Studielånenämndens förslag innebär i korthet att den statliga studiehjälpen

lämnas dels såsom studielån och dels som stipendier. I fråga

om lånen innebär förslaget betydligt utvidgad lånemöjlighet. Stipendierna

uppdelas dels i studiebidrag, som utgå utan behovsprövning, och dels i stipendier,

som utgå efter behovsprövning, vartill komma i vissa fall utbildningsbidrag.

Studiebidragen ha till uppgift att utjämna avståndskostnaderna

till förmån för landsbygdens studerande ungdom. De lämnas därför

utan behovsprövning till elever, som måste bo inackorderade på skolorten

eller dagligen resa till och från skolan. Detta är helt i linje med vad som

hittills gällt för grundstipendierna till elever vid högre läroanstalter. Det

nya ligger däri, att dessa bidrag icke skola göras beroende av betygsgradering.

Studiebidragen föreslås utgå med 50 kronor per månad för inackordering

till elever vid läroverk och liknande skolor samt vid yrkesskolor med

kurser över två år. För elever vid skolor för yrkesutbildning med kurser

mellan fyra månader och två år samt vid folkhögskolor, lantmanna- och

lanthushållsskolor m. fl. har studiebidraget satts till 25 kronor, i vissa fall

till 40 kronor per månad till inackordering.

Utöver dessa icke behovsprövade studiebidrag lämnas efter behovspröv
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

ning stipendier å högst 75 kronor per månad till elever vid högre läroanstalter

liksom vid yrkesskolor, folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor.

Alla här nämnda kategorier elever erhålla således lika stora behovsprövade

stipendieförmåner.

Elever vid yrkesskolor av skilda slag, vilka deltaga i kortare kurser än

fyra månader, kunna endast få behovsprövade stipendier om högst 75 kronor

per månad. Därutöver kunna vid vissa andra skolor för yrkesutbildning

utbildningsbidrag utan behovsprövning och stipendier med behovsprövning

utgå med växlande belopp.

Studielånenämnden har vidare föreslagit en grundlig omarbetning av de

normer, som ligga till grund för fastställandet av de behovsprövade stipendiernas

storlek. Dessa nya normer äro enligt vår mening i hög grad ägnade

att skapa större rättvisa vid inkomstprövningen mellan olika kategorier

elever.

Även om olika meningar kunna göras gällande beträffande studiebidragens

storlek inom de olikartade grupperna, innebära likväl studielånenämndens

förslag angående den statliga studiehjälpens ordnande avsevärda fördelar

i jämförelse med nu tillämpade system. Emellertid har statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet i årets statsverksproposition förklarat,

att han av statsfinansiella skäl icke kunnat framlägga en på utredningens

förslag grundad proposition. De föreslagna ändringarna av reglerna

för den statliga studiehjälpen kunna givetvis föranleda vissa kostnadsökningar

för staten, men dessa torde komma att hålla sig inom måttliga gränser.

Med hänsyn till det nuvarande systemets oenhetlighet och brister i

övrigt synas ändringarna böra genomföras så snart som möjligt.

Enligt vår mening bör studielånenämndens förslag angående studiehjälpverksamheten

genomföras redan från och med nästa budgetår.

Utskottet finner i likhet med motionärerna, att det nuvarande stipendiesystemet

vidlådes av vissa brister, bland annat av en viss oenhetlighet mellan

olika skolformer. I sitt utlåtande 1949: 8, punkten 188, erinrade utskottet

om den olikhet beträffande maximeringen av medelsanvisningen

till behovsstipendier, som föreligger beträffande stipendieanslagen till å ena

sidan de högre läroanstalterna samt å andra sidan folkhögskolorna och

yrkesundervisningsanstalterna. Enligt utskottets mening syntes emellertid

spörsmålet härom böra prövas först i samband med den inom studielånenämnden

då pågående översynen av den statliga studiehjälpen till studerande

ungdom. Vidare framhöll utskottet angelägenheten av att nära kontakt

hölles mellan olika stipendieutdelande myndigheter, så att samma beräkningsgrunder

komme till användning för motsvarande slag av stipendier.

Departementschefen har nu meddelat, att studielånenämnden slutfört

sitt utredningsuppdrag och avlämnat förslag i ämnet; i nuvarande statsfinansiella

läge hade departementschefen likväl icke ansett sig böra för riksdagen

framlägga något därpå grundat förslag. Utskottet är givetvis icke

berett att i anledning av de väckta motionerna nu förorda ett genomförande

av studielånenämndens ifrågavarande förslag, vilket för närvarande är

föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet vill emellertid framhålla

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

önskvärdheten av att åtgärder snarast möjligt vidtagas i syfte att undanröja

de olägenheter, som vidlåda det nuvarande stipendiesystemet.

Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor må användas

till behovsstipendier, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt

här är i fråga — till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor må

användas till behovsstipendier.

196:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 204, s. 257 och 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1950/51 må till stipendier,

som under denna punkt avses — utöver för utdelning

disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag

— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

197:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 259),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

198:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 206, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 000

kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

199:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

207, s. 260—271) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka föranledas

av vad departementschefen förordat samt av de beslut riksdagen kan

komma att fatta i fråga om löneregleringen för övningslärare, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 9 345 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon och fru

Sjöström-Bengtsson (1:145) och den andra inom andra kammaren av herrar

Widén och Bergstrand (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen ville

för budgetåret 1950/51 besluta att ordinarie och extra ordinarie ämneslärare

vid provårsseminarierna tillerkännas en löneförbättring med två

lönegrader, att en uppräkning sker av arvodena för handledning av lärarkandidater

till 300 kronor per termin för tvåterminskandidat och till 450

kronor per termin för enterminskandidat, samt att arvodet för seminariernas

provårsföreståndare måtte fastställas till 2 004 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 045 000 kronor,

huvudsakligen av automatisk natur med hänsyn till löneregleringen för

övningslärare och ökat elevantal i seminarierna.

Beträffande de särskilda arvodena vid provårsseminarierna har överstyrelsen

ånyo framfört förslag om förbättring av dessa arvoden, innebärande

dels höjning av arvodet till provårsföreståndare från 1 200 till 2 004

kronor, dels höjning av arvodet till ordinarie och extra ordinarie ämnesoch

övningsskollärare vid provårsseminarium från 360 till 720 kronor,

dels ock höjning av ersättningarna till handledare från 300 kronor till

450 kronor för enterminskandidat och från 180 kronor till 300 kronor per

termin för tvåterminskandidat. Medelsbehovet under förevarande delpost,

som av överstyrelsen med tillämpning av oförändrade grunder för nästa

budgetår beräknats till 52 500 kronor eller 1 500 kronor mer än det för innevarande

budgetår anvisade beloppet, skulle vid ett genomförande av ifrågavarande

förslag ökas till 98 500 kronor.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt Nr 8.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr S.

Departementschefen har förklarat sig nödsakad att förorda, att de nuvarande

arvodena vid provårsseminarierna skola utgå oförändrade även under

nästa budgetår.

I motionerna I: lJfo och II: 169 har anförts bland annat följande.

Provårsseminarierna skilja sig som bekant från övriga folkskoleseminarier

genom sitt dubbla syfte att dels ge den teoretiska och praktiska utbildningen

för folkskollärarexamen, dels lämna praktisk utbildning åt ämneslärare

vid seminarier och läroverk. För denna senare arbetsuppgift erhålla

de ordinarie och extra ordinarie akademiskt utbildade ämneslärarna (lektorer

och adjunkter) de ovan nämnda särskilda arvodena men inneha

samma lönegradsplacering som ämneslärarna vid övriga folkskoleseminarier

och vid allmänna läroverken. De vid seminarierna anställda ordinarie och

extra ordinarie folkskollärarna — de s. k. övningsskollärarna— äro placerade

två lönegrader högre än folkskollärare tjänstgörande vid folkskola, vartill

vid provårsseminarierna tillkommer tidigare nämnda årsarvode på 360

kronor.

Relationen mellan provårslärarnas årslön och de särskilda arvodena har

på grund av stegrade levnadskostnader och därmed automatiskt höjda

bruttolöner undan för undan försämrats, så att årsarvodet på 360 kronor

numera endast uppgår till cirka 2,3 procent av årslönen för lektor i lägsta

löneklassen (dyrort 5), vilket procenttal utgör en bråkdel av det ursprungliga.

Det är givet, att denna obetydliga merinkomst icke förmår uppväga

det avsevärda merarbete, som tjänstgöring vid lärarutbildningsanstalt medför.

Rekryteringen till dessa viktiga befattningar måste därför bli lidande.

Läraren vid provårsseminarium har ju som särskild uppgift att handha den

pedagogiska utbildningen av personer i 30-årsåldem, vilka bakom sig ha

mångårig akademisk utbildning och i allmänhet några års lärarerfarenhet.

Av pro vårshandledaren krävas gedigna kunskaper, god pedagogisk förmåga,

psykologisk blick och mycket gott omdöme. Därtill kommer att lärarkandidaternas

prestationer skola betygsättas, vilket är en ytterst ömtålig och

ansvarsfull uppgift, enär provårsbetyget har en avgörande betydelse för

lärarkandidaternas framtida möjligheter på lärarbanan. Med hänsyn till de

höga kvalifikationer, som måste ställas på lärarna vid provårsseminarierna,

och det stora ansvar, som åvilar dessa, bör lönesättningen vara sådan, att

provårsseminarierna kunna draga till sig eliten av landets ämneslärare.

Med den brist på akademiskt utbildade lärare, som för närvarande råder

och som väntas växa till katastrofala proportioner, befinna sig provårsseminarierna

i ett allvarligt läge, eftersom högt kvalificerade lärare i stor

utsträckning undvika att söka tjänst vid dessa skolor, detta till men icke

enbart för den praktiska utbildningen av de högre skolornas lärare utan

även för utbildningen av folkskollärare.

En förbättring eller riktigare ett återställande av de särskilda löneförmånerna

för lärarna vid provårsseminarierna är därför av behovet påkallat.

Ett sådant återställande kan lämpligen ske genom en högre lönegradsplacering

för lärarna vid provårsseminarier. Det kan erinras om att denna princip

redan tillämpas beträffande övningsskollärarna, vilka, såsom tidigare

nämnts, äro placerade två lönegrader högre än folkskollärare tjänstgörande

vid folkskola. Det synes därför befogat, att för ämnesläramas del det årliga

arvodet på 360 kronor ersättes av en höjd löneplacering, motsvarande två

lönegrader, varigenom för provårsarbetet lämnas en rimligare ersättning

än den som för närvarande utgår.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

Vidare torde arvodet för handledning av lärarkandidater behöva uppräknas

från 180 kronor per termin för tvåterminskandidat till 300 kronor

och från 300 kronor till 450 kronor för enterminskandidat.

Även arvodet till provårsföreståndare är i behov av en uppräkning från

1 200 kronor till 2 004 kronor.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med 9 345 000 kronor.

I anledning av motionerna I: 145 och II: 169 får utskottet erinra därom,

att utskottet under en följd av år vid behandlingen av de allmänna läroverkens

avlöningsanslag framhållit angelägenheten av att spörsmålet om en

förbättring av avlöningsförhållandena vid provårsläroverken bringas till

en lösning. Vad sålunda anförts beträffande provårsläroverken gäller givetvis

i lika hög grad provårsseminarierna. Utskottet är ense med motionärerna

om att de nuvarande arvodena vid provårsanstalterna icke utgöra

skälig kompensation för det ökade arbete och det större ansvar, som

medfölja undervisningen vid dessa anstalter. I nuvarande läge har utskottet

likväl icke ansett sig böra biträda det i motionerna gjorda yrkandet.

Utskottet vill emellertid ånyo understryka angelägenheten av att åtgärder

snarast vidtagas för att åstadkomma tillfredsställande avlöningsförhållanden

vid provårsanstalterna. Enligt utskottets uppfattning måste detta

även vara av betydelse med hänsyn till lärarrekryteringen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 145 och II: 169,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminariema,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat samt

av de beslut riksdagen kan komma att fatta i fråga om

löneregleringen för övningslärare;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 3 830 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 62 500

b) Arvoden åt seminariebibliotekaricr 32 000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna

................ 20 900

d) Särskilda arvoden vid provårssemi
narier

....................... 52 500

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ................ 27 200

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare............. 12 100 207 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 470 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 837 800

Summa kronor 9 345 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 9 345 000 kronor.

200:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

208, s. 271—273) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 005 600 kronor, innebärande en ökning

med 99 600 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till

1 159 000 kronor, innebärande en ökning med 253 000 kronor, enligt föl
-

jande sammanställning.

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 22 000 (+ 1 800)

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... 420 000 (+ 71 000)

Övriga expenser........................... 459 000 (+ ?3 000)

Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis 124 000 (+ 26 500)

Särskilda kurser och föreläsningar m. m., förslagsvis

................................ 94 000 (+ 54 900)

Reseersättningar, förslagsvis................. 33 000 (+ 32 500)

Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ... ......... . — (— 7 800)

Bidrag till seminarieelevemas studiebesök vid

skolor av lägre skolform, förslagsvis........ 50 000

Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder

...... 10 000_(-j- 2 500)

Summa 1 212 000 (+ 254 400)

Särskilda uppbördsmedel:

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m... 9 000 (+ 1 400)

Inkomster av trädgårdarna.................. 44 000_

Summa 53 000 (+ 1 400)

Nettoutgift 1 159 000 (+ 253 000)

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Under hänvisning till ett av överstyrelsen i annat sammanhang framlagt

förslag om inrättande av ett specialpedagogiskt seminarium har överstyrelsen

icke medräknat någon anslagspost till dagtraktamenten åt deltagare i

kurser för utbildande av hjälpklasslärare under förevarande anslag. För

detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 7 800

kronor. Emellertid har överstyrelsen framhållit, att därest nyssnämnda

seminarium ej skulle komma till stånd, en dylik anslagspost alltjämt vore

erforderlig. Dock syntes den i så fall böra höjas från 7 800 till 36 000 kronor

för genomförande av ändrade bidragsgrunder i enlighet med vad som

förordats i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser. Överstyrelsen

har därvid tillika räknat med en ökning av elevantalet i den ena hjälpklasslärarkursen

från 14 till 20.

Dejpartementschejen har anfört följande.

Jag anser mig icke böra i vidare mån biträda överstyrelsens förslag om

avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande anslag än att jag förordar

en höjning av delposten till bränsle, lyse och vatten med 71 000

kronor och av delposten till övriga expenser med 30 000 kronor. Då jag

icke är beredd att nu taga ställning till överstyrelsens förslag om inrättande

av ett specialpedagogiskt seminarium bör under förevarande anslag alltjämt

uppföras en anslagspost till dagtraktamenten åt deltagare i kurser

för utbildande av hjälpklasslärare. Under hänvisning till mitt ställningstagande

i det föregående till frågan om ändrade bidragsgrunder för deltagande

i av överstyrelsen anordnade kurser förordar jag, att denna anslagspost

uppföres med oförändrat belopp, 7 800 kronor.

Överstyrelsens uppskattning av de särskilda uppbördsmedlen, vilkas summa

beräknats öka med 1 400 kronor, har icke givit mig anledning till

erinran.

TJtskottet. De av utskottet i det föregående under punkten 186:o) förordade

ändrade bidragsgrunderna för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade

kurser kunna beträffande de under här ifrågavarande anslag uppförda

kurserna för utbildande av hjälpklasslärare beräknas föranleda ett

ökat medelsbehov av 20 200 kronor vid oförändrat antal deltagare i dessa

kurser. Utskottet förordar, att anslaget höjes med detta belopp och alltså

uppföres med (1 005 600 -f- 20 200 —) 1 025 800 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 025 800 kronor.

201 :o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 273), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 295 000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

202:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 210, s. 274), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

203:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 274—278), vilket innebär en anslagshöjning

med 325 000 kronor, hemställer utskottet.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för småskoleseminarierna,

som föranledas av de beslut riksdagen kan komma att fatta

i fråga om löneregleringen för övningslärare;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 23 200

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 12 000

c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionema

................ 7 300

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

................... 1 600

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele. . 3 000 47100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 011 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 268 900

Summa kronor 2 820 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 820 000 kronor.

204:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader: I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 212, s. 278—280), vilket innebär en anslagshöjning

med 21 400 kronor, hemställer utskottet,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 103

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

312 400 kronor.

205 :o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 280), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 69 000 kronor.

206:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 214, s. 280 och 281), vilket innebär en anslagsminskning

med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

90 000 kronor.

207:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 281), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 14 300 kronor.

208:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 216, s. 281 och 282) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. De av utskottet under punkten 186:o) förordade ändrade

bidragsgrundema för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade kurser

kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov av i runt tal 5 000 kronor

under förevarande anslag. Anslaget torde därför böra höjas med nämnda

belopp och sålunda uppföras med (30 000 + 5 000 =) 35 000 kronor. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217,

s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

210:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,

s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

211:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 219, s. 283 och 284), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

212:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 220, s. 284—286), vilket innebär en anslagshöjning med

50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 720 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ...................................... 288 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 000

Summa kronor 1 100 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

213:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 221, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med

17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

Skolmåltider.

214:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 222, s. 286—292) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna

till gällande statsbidragskungörelse, dels ock till förevarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 2 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyström m. fl. (I: 50) och den andra inom andra kammaren av

fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 48), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta ändring av statsbidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten enligt

av skolöverstyrelsen anförda grunder, samt att för skolmåltidsverksamheten

budgetåret 1950/51 måtte beviljas ett anslag i anslutning till

av skolöverstyrelsen föreslagen fördelningsplan;

dels en inom första kammaren av herr Ernst Hjalmar Nilsson m. fl.

väckt motion (I: 149), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att

kungörelsen den 28 juni 1946, SFS 553/1946, § 5, ändras så, att bidrag för

barn från andra kommuner, nu högst 60 öre per måltid, får utgå med verkliga

kostnader, dock högst 1 krona per måltid, och att till bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag

av 16 500 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Mysinge m. fl. (II: 160), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta den ändringen av gällande bestämmelser om statsbidrag

till skolmåltider, att bidragsunderlaget fastställes till 80 öre per måltid

vid bespisningsenheter med högst två läraravdelningar;

dels en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Hagberg i Luleå

väckt motion (II: 12), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om ändring av statsbidragsbestämmelserna

för anordnande av skolmåltider i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen

avgivet förslag;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedqvist väckt motion (II: 161),

opaginerad Kontrollera mot PDF

10G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i vilken hemställts, att riksdagen beslutar sådan ändring av statsbidragsbestämmelsema

för skolmåltider, att det generella bidragsunderlaget höjes

från 60 öre till 70 öre per måltid, och att riksdagen anvisar härför erforderliga

medel.

I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för innehållet i dessa

motioner hänvisas till motionerna I: 50, I: 149, I: 150, II: 12 och II: 161.

Bestämmelser angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider

äro meddelade i kungörelsen 1946:553 (ändr. 1947:30), ur vars innehåll

må återgivas följande.

Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen

står i viss relation till skoldistriktets (kommunens) skatteunderlag

för redovisningsåret (där synnerliga skäl föreligga må Kungl. Maj:t fastställa

högre procentsats än kungörelsen föreskriver). Bidragsunderlaget utgör

60 öre för varje utspisad måltid, dock att Kungl. Maj:t må, då synnerliga

skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag. För lärjunge, som tillhör

annat skoldistrikt (annan kommun) utgår statsbidrag med belopp, motsvarande

hela bidragsunderlaget.

Enligt övergångsbestämmelser till kungörelsen må under redovisningsåren

1946/51 eller intill den senare tidpunkt, som i särskilt fall medgives,

statsbidrag utgå för måltid av enklare typ än kungörelsen avser, nämligen

för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Därvid utgör bidragsunderlaget,

liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge, för a) 35 öre och för b)

20 öre. Vidare må skoldistrikt under samma tid servera måltid endast åt

vissa kategorier av lärjungarna.

I fråga om utbetalningen av statsbidrag gäller som huvudregel utbetalning

i efterskott, dock att 40 procent av det beräknade statsbidragsbeloppet

för redovisningsåret må utbetalas i förskott under redovisningsåret.

I anledning av väckt motion anhöll förra årets riksdag om översyn av

bestämmelserna i nämnda kungörelse. Riksdagen åberopade därvid bland

annat, att statsutskottet i avgivet utlåtande (nr 8) anfört, att erfarenheterna

under den tid statsbidragssystemet varit i tillämpning syntes ha givit

vid handen, att betydande ojämnheter förelåge i fråga om kostnaderna för

anordnande av skolmåltid i olika skolor. Utskottet hade delat den i motionen

hävdade uppfattningen, att en justering uppåt av bidragsunderlaget

för de sämst ställda skoldistrikten lämpligen borde ske efter generella grunder

och icke efter prövning från fall till fall. En översyn syntes även motiverad

med hänsyn till den allmänna prisstegring, som ägt rum efter författningens

ikraftträdande.

Skolöverstyrelsen, som fått i uppdrag att verkställa den av riksdagen begärda

översynen av statsbidragsbestämmelsema, har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår föreslagit följande ändringar beträffande här ifrågavarande

anslag:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

107

Ökning kronor

a) beräknad automatisk anslagsökning...................... 2 000 000

b) höjning av det generella bidragsunderlaget från 60 till 70 öre

per måltid ........................................... 3 000 000

c) höjning av bidragsunderlaget till 80 öre per måltid för bespisningsenhet

om högst två läraravdelningar................ 60 000

d) höjning av bidragsunderlaget för oslofrukost från 35 till 40

öre per måltid ........................................ 35 000

e) ändring så att bidrag för »främmande barn», nu högst 60 öre

per måltid, får utgå med verkliga kostnaden, dock högst 1

krona per måltid...................................... 500 000

Summa 5 595 000

avrundat till 5 600 000

Av vad överstyrelsen anfört inhämtas bland annat följande.

Överstyrelsen har företagit en undersökning rörande skoldistriktens och

kommunernas kostnader för skolmåltidsverksamheten in. in. under läsåret

1948/49. Undersökningen omfattar 405 skoldistrikt och 41 högre skolor

samt verksamheten inom Stockholm. Undersökningen har givit vid handen,

att skoldistriktens medelkostnader per måltid (exklusive lokalkostnader)

vanligen utgjort mellan 71 och 80 öre. Endast 23 distrikt hade lägre kostnader

än 60 öre och 10 hade 60 öre. Medelpriset per måltid utgjorde på

landsbygden 81 öre och i städerna 64 öre samt för såväl städer som landsbygd

73 öre. Skillnaden mellan landsbygden och städerna synes bero på

att några städer med mycket stora bespisningsenheter hade låga kostnader

per måltid. För de högre skolorna var medelkostnaden på landsbygden

66 öre och i städerna 82 öre.

Från olika håll har framhållits, att kostnaderna för måltiderna vid små

skolenheter bli höga. På grundval av undersökningsmaterialet från skoldistrikten

har överstyrelsen gjort en sammanställning rörande förhållandet

mellan priset per måltid och medeltalet elever vid bespisningsenheter inom

distrikten. Härav framgår, att i stort sett distrikt med små bespisningsenheter

ha högre kostnader än de med större. Fn uträkning av medelpriset

per måltid vid de minsta skolorna inom skoldistrikten visar, att vid de

minsta bespisningsenheterna kostnaderna stegras ju lägre barnantalet är.

De höga kostnaderna för de små bespisningsenheterna i förhållande till

bidragsunderlaget minska enligt överstyrelsens mening ej sällan intresset

för införandet av skolmåltider vid dessa skolor.

Vid många tillfällen har motvilja inom skoldistrikt och kommuner förmärkts

mot att, då endast ett begränsat antal lärjungar kunnat beredas

skolfrukost, medtaga »främmande lärjungar». För dessa lärjungars frukost

utgår visserligen statsbidrag med hela bidragsunderlaget, men de

verkliga kostnaderna ha i regel varit högre än 60 öre per måltid. Enligt

vad överstyrelsen har sig bekant ha dock hemkommuner frivilligt betalat

till skolkommuner denna mellanskillnad. Överstyrelsen har visserligen föreslagit

höjt bidragsunderlag för alla skoldistrikt och kommuner men anser

nu, sedan större erfarenhet vunnits beträffande skolmåltidsverksamhetens

utformning, att ytterligare åtgärder böra vidtagas, för att utgifterna för

de »främmande» lärjungarnas skolmåltider ej skola verka tillbakahållande

på skolmåltidsverksamhetens utveckling.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr S.

Statskontoret har föreslagit en höjning av det allmänna bidragsunderlaget

till 65 öre. I fråga om bespisningsenheter med högst två läraravdelningar

har statskontoret ifrågasatt, att statsbidraget skulle differentieras med hänsyn

till barnantalet enligt viss skala. Ämbetsverket har avstyrkt överstyrelsens

förslag beträffande oslofrukost och »främmande» lärjungar.

Departementschejen har i nuvarande läge icke kunnat tillstyrka den omfördelning

av kostnaderna och utgifters överföring från kommunerna till

staten, som skulle bliva följden av ett genomförande av skolöverstyrelsens

eller statskontorets förslag. Han har därför icke ifrågasatt någon ändring av

statsbidragsgrunderna för nästa budgetår.

Med hänsyn till att flertalet skoldistrikt ännu ej infört skolmåltider har

departementschefen föreslagit, att övergångsbestämmelserna i statsbidragskungörelsen,

vilka avse tiden den 1 juli 1946—den 30 juni 1951, skola

erhålla fortsatt giltighet för tiden den 1 juli 1951—den 30 juni 1956.

I motionerna 1:50 och II: 4-8 har uttalats, att det syntes uppenbart, att

kostnaderna per skolmåltid blivit högre än vad som beräknats år 1946, då

60 öre fastställdes som bidragsunderlag, samt att skolöverstyrelsens översyn

visat det berättigade i att en ändring av statsbidragsbestämmelsema

företoges.

Till stöd för förslaget i motionen 1:149 om ökning av statsbidraget för

»främmande barn» har anförts bland annat följande.

Enligt vår uppfattning bör i fråga om skolmåltider för barn från annan

kommun än skolmåltidskommunen en omprövning av kostnadsfördelningen

verkställas. Då statsbidraget för närvarande icke täcker de på grund av

höjda livsmedelspriser och arbetslöner ökade kostnaderna för skolmåltidsverksamheten

få nämligen i många fall skolkommuner vidkännas utgifter

för barn från andra kommuner. Visserligen anger överstyrelsen i sina petita,

att hemkommunerna frivilligt betala mellanskillnaden till skolkommunen.

Men detta är icke alltid regel.

I ett av oss känt fall äro ungefär % av eleverna i en högre skola från

andra kommuner. De flesta av dessa elever resa dagligen mellan hemmet

och skolan, och som de ha lång skolväg blir arbetsdagen längre än för övriga

elever. Det torde vara uppenbart att elever från andra kommuner än skolkommunen

ha den största nyttan av en riktig måltid under dagen.

I propositionen nr 174 till 1946 års riksdag anförde departementschefen

beträffande ersättning för bespisning av barn från andra kommuner än skolkommunen

bland annat följande:

»I överesstämmelse med vad som föreslagits i ett stort antal yttranden

vill jag förorda, att hela kostnaden för dylik bespisning bekostas med statsmedel.

Statens ersättning bör därvid bestämmas till samma belopp som

bidragsunderlaget eller till 60 öre per måltid.»

Departementschefens uttalande innebar att hela kostnaden borde åvila

staten. Detta har ytterligare understrukits av statsutskottet, som i sitt

utlåtande nr 180: 1946, s. 45, anförde följande:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

»Departementschefen har förordat, att hela kostnaden för bespisning av

barn från annan kommun än skolkommunen bekostas av statsmedel och

att ersättning från statens sida härvid bestämmes till samma belopp som

bidragsunderlaget eller 60 öre för måltid. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot ifrågavarande förslag. I detta sammanhang vill utskottet

framhålla, att departementschefen synes hava förutsatt, att skolkommunen

skall bestrida de merkostnader, som kunna uppstå för det fall att

skolmåltiden skulle betinga en utgift, överstigande 60 öre. Detta kan måhända

komma att medföra vissa svårigheter. Utskottet förutsätter emellertid

att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på detta

spörsmål.»

I motionerna 1:150 och II: 160 har till stöd för förslaget om eu höjning

av bidragsunderlaget för bespisningsenheter med högst två läraravdelningar

anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsens undersökning visar, att medelpriset för måltid är avsevärt

högre på landsbygden än i städerna, 81 respektive 64 öre. Detta bekräftar

vad som vid skilda tillfällen framhållits, nämligen att kostnaderna

för måltiderna bliva större vid små bespisningsenheter. Om man jämför

små bespisningsenheter inbördes finner man, att kostnaderna stiga ju lägre

barnantalet är. Härav följer, att skoldistrikt med flera små skolor få vidkännas

betydligt större kostnader för skolmåltiderna än skoldistrikt med

stora bespisningsenheter. Detta måste givetvis inverka menligt på intresset

att ordna skolmåltider i skoldistrikten på landsbygden, då bidragsunderlaget

inte står i rimlig proportion till kostnaderna för måltiderna. Skolöverstyrelsen

föreslår därför att bidragsunderlaget höjes mest för de minsta bespisningsenheterna.

Bespisningsenheter med högst två läraravdelningar

böra sålunda tillerkännas ett till 80 öre förhöjt bidragsunderlag.

I motionen 11:12 har anförts bland annat följande.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har motsatt sig såväl skolöverstyrelsens

förslag som en av statskontoret föreslagen mindre höjning av bidragsunderlaget.

Som skäl för denna ståndpunkt kunna inte anföras sparsamhetssynpunkter.

Sammanlagt blir kostnaden för anordnande av skolmåltider ungefär

enahanda oavsett vilket bidragssystem man använder. Den utgift på

3 600 000 kronor, som departementschefen vill befria statsverket ifrån,

måste kommunerna i stället vidkännas. Genom fortsatt tillämpning av nuvarande

system — och även om man förverkligar den anordning som statskontoret

föreslagit — fä alltså kommunerna bära en större del av de sammanlagda

utgifterna än vad som tidigare ansetts skäligt. Då beräknades

niimligen den genomsnittliga kostnaden per skolmåltid till 60 öre, och detta

blev då bidragsunderlag för beräkning av anslagen till kommunerna. Nu har

skolöverstyrelsens undersökning visat, att den genomsnittliga kostnaden

per måltid är 73 öre. Undersökningen har också visat, att kostnaden för

anordnande av skolmåltider i mindre skolenheter ligger betydligt högre, och

detta har, enligt skolöverstyrelsen, »icke sällan minskat intresset för införandet

av skolmåltider vid dessa skolor». Med nuvarande bidragssystem

måste denna hämmande inverkan bli större ju mera priserna stiga.

Över huvud taget anse vi det olämpligt och orättvist, att kostnaderna

för socialpolitiken i högre grad iin tidigare överföras på kommunerna. Åtgår
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Statsutskottets utlåtande nr 8.

der borde i stället vidtagas för att åstadkomma en utveckling i rakt motsatt

riktning.

Ur sistnämdna synpunkt innebär skolöverstyrelsens förslag beträffande

statsbidragen till de minsta skolenheterna ett framsteg. Och i fråga om

bidragsunderlaget i allmänhet blir det — om skolöverstyrelsens förslag förverkligas

— åtminstone en återgång till det beräkningssätt, som ursprungligen

låg till grund för fördelningen av kostnaden mellan staten och kommunerna.

Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition innebär däremot

en fortgående försämring för kommunerna i samma mån som priserna

stiga.

Till stöd för det i motionen II: 161 framförda yrkandet om en höjning

av det generella bidragsunderlaget från 60 till 70 öre har framhållits, att

skoldistriktens utgifter för skolmåltidsverksamheten vore avsevärda, och

att de nuvarande bidragsbestämmelserna kunde leda till en icke önskvärd

inskränkning i verksamheten.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår skulle ett genomförande

av skolöverstyrelsens ovannämnda förslag för statsverkets del innebära

en merkostnad för nästa budgetår av i runt tal 3 600 000 kronor. Utskottet

är liksom departementschefen icke berett att i nuvarande läge tillstyrka

bifall till detta förslag. Utskottet har funnit sig böra intaga denna

ståndpunkt icke blott på grund av kostnadsökningens storlek utan även

med hänsyn till att utskottet anser det tveksamt om det nuvarande statsbidragssystemet

på ett rättvist sätt tillgodoser de olika kommunerna

i förhållande till deras ekonomiska bärkraft. Enligt utskottets mening synes

det därför önskvärt att förevarande frågekomplex göres till föremål för en

allsidig utredning, omfattande såväl en prövning av grunderna för statsbidragets

utgående som ett övervägande av den procentsats, som lämpligen

synes böra tillämpas i olika fall; härjämte torde böra undersökas i vad

mån den blivande kommunalskattereformen kan komma att medföra behov

av ändrade regler för statsbidragets utmätande. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att vid uppgörande av förslag till eventuella ändringar

av statsbidragsbestämmelserna bör beaktas, att dylika ändringar icke komma

att medföra en komplicering av det administrativa förfaringssättet vid

bestämmelsernas tillämpning.

I ett avseende har utskottet emellertid funnit det skäligt att gällande

statsbidragsgrunder redan nu ändras utan avvaktan på resultatet av ovannämnda

utredning. Detta gäller bidragsunderlaget för små bespisningsenheter,

vilket enligt utskottets uppfattning torde böra höjas. Utskottet tillstyrker

därför bifall till det i motionerna I: 150 och II: 160 framställda yrkandet,

vilket överensstämmer med vad skolöverstyrelsen i förevarande avseende

förordat och innebär fastställande av underlaget till SO öre per måltid

för bespisningsenhet om högst två läraravdelningar. Härigenom tillgodoses

även i viss utsträckning vad i motionerna I: 50 och II: 48 samt II: 12 hemställts.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 111

I övrigt avstyrker utskottet bifall till de ovannämnda, motionsvis gjorda

yrkandena.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår höjas dels med det av

Kungl. Maj:t föreslagna beloppet av 2 000 000 kronor, utgörande den beräknade

automatiska ökningen av anslaget, dels ock med 120 000 kronor

för bestridande av de kostnader, som uppkomma vid ett genomförande av

de ändrade bidragsgrunder, utskottet ovan förordat. Anslaget torde alltså

för nästa budgetår böra uppföras med (14 000 000 + 2 000 000 + 120 000 =)

16 120 000 kronor.

Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot att övergångsbestämmelserna

i statsbidragskungörelsen i enlighet med departementschefens

förslag erhålla fortsatt giltighet för tiden den 1 juli 1951—den 30 juni

1956.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 50 och II: 48 samt II: 12 ävensom med

bifall till motionerna I: 150 och II: 160 samt med avslag å

motionerna 1:149 och II: 161,

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning

av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande

statsbidragskungörelse;

b) besluta att från och med budgetåret 1950/51 den

ändring i statsbidragsgrunderna vidtages som utskottet

ovan angivit;

c) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 120 000

kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning i ovan av utskottet angivna

avseenden.

215:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 292 och 293), vilket innebär

en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

216:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 293 och 294), vilket innebär

en anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal

för skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskoleväsendet.

217:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 225, s. 294—300) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 234 000 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 17 400 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av medelsbehovet för

nästa budgetår anfört följande.

Den från och med budgetåret 1947/48 genomförda löneregleringen

för folk- och småskollärare har på grund av statsbidragssystemets utformning

i huvudsak medfört ökade utgifter under förevarande anslag

först under budgetåret 1948/49. Anslagsbelastningen under sistnämnda

budgetår har överstigit anslagsbeloppet med icke mindre än omkring

27,3 miljoner kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket anfört torde förklaringen

härtill vara, att lönekostnaderna efter löneregleringen visat sig

vara betydligt större än som beräknats vid bestämmandet av anslagsbeloppet.

Kostnaderna hade uppskattats på grundval av uppgifter av vederbörande

sakkunniga, vilkas kalkyler torde ha försvårats av osäkerhet beträffande

ortsgruppsfördelning, löneklassplaceringar och vikariatskostnader.

Med ledning av numera föreliggande uppgifter rörande de verkliga statsbidragsbeloppen

för budgetåren 1947/49 har riksräkenskapsverket beräknat

ett anslagsöverskridande för innevarande budgetår av cirka 15,2 miljoner

kronor och en anslagsökning för nästa budgetår av 17,4 miljoner kronor.

Viss pågående utredning rörande lönekostnaderna under budgetåret 1947/48

har ansetts icke komma att föranleda nämnvärda ändringar i de gjorda

beräkningarna. Jag finner ej anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets

förslag och tillstyrker alltså uppräkning av anslaget för budgetåret

1950/51 med 17,4 miljoner kronor till 234 miljoner kronor.

Vid sina beräkningar har riksräkenskapsverket utgått från att anslagsposten

till bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet skulle uppföras

med oförändrat belopp. Emellertid torde denna post med hänsyn till

inträdda fördyringar i anledning av devalveringen av den svenska kronan

böra höjas till 55 000 kronor. Jag erinrar om att posten sedan budgetåret

1948/49 är förslagsvis betecknad och att de från denna post utgående

bidragen fastställas av Kungl. Maj:t. Den föreslagna ökningen av posten

torde ej böra föranleda ändring av anslagets beräknade slutsumma.

I detta sammanhang ävensom i samband med frågan om statsbidrag till

skolbyggnader (punkten 229:o) har utskottet i anledning av en från ecklesiastikdepartementet

under hand överlämnad promemoria funnit anledning

överväga om och i vad mån möjlighet finnes att genom provisoriska åtgärder

minska trycket av den nu rådande lärar- och lokalbristen. Detta spörsmål

utredes för närvarande av 1945 års folkskolesakkunniga, och enligt vad

av promemorian framgår torde de sakkunniga komma att tämligen snart

framlägga förslag till åtgärder i nämnda syfte. De sakkunnigas förslag torde

framför allt komma att beröra följande spörsmål nämligen dels frågan om

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

en ökning av antalet lärjungar i klassavdelningarna, dels frågan om skolskjutsanordningar

i skoldistrikt av tätortskaraktär, dels ock frågan om förstärkningsanordningar.

Härvidlag må anföras följande.

Ökning av antalet lärjungar i klassavdelningarna.

Nu gällande bestämmelser angående lärjungarnas fördelning på

läraravdelningar återfinnas i kungörelsen 1947: 23-1 och i de vid denna

kungörelse fogade anvisningarna. Enligt anvisningarna bör som regel beträffande

skolor av A-form iakttagas följande.

Om antalet lärjungar vid skola eller skolenhet ej överstiger 1 000, må

inom varje årsklass endast inrättas på folkskolestadiet en parallellavdelning

för varje påbörjat 35-tal lärjungar och på småskolestadiet en parallellavdelning

för varje påbörjat 25-tal lärjungar (»överskottsmetoden»), Jämsides

med läraravdelningar av A-form må jämväl anordnas avdelningar

av Bl-form. Inom skolenhet med mera än 1 000 lärjungar bör medeltalet

lärjungar i lärara vdelningarna icke understiga på folkskolestadiet 30 och

på småskolestadiet 24 (»medeltalsmetoden»). Dessa medeltal skola avse

hela folk- respektive småskolestadiet, alltså ej varje årsklass för sig.

De sakkunniga, som kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl

icke kunna anses föreligga för en ändring av gällande bestämmelser rörande

antalet lärjungar i skolor av B-form eller lägre skolformer, ha beträffande

skolor av A-form funnit det lämpligt, att medeltalsmetoden provisoriskt

vinner tillämpning inom skolenheter med mera än 500 lärjungar, medan

överskottsmetoden kommer till fortsatt användning inom mindre skolenheter.

De sakkunniga torde komma att — såvitt avser skolenheter med

mer än 500 lärjungar — föreslå en höjning av medeltalet lärjungar i skolor

av A-form till i folkskolan 32 och i småskolan 26, dock att en sådan höjning

endast bör ske i den mån så visar sig erforderligt på grund av inom

folkskoleväsendet under de närmaste åren rådande krisförhållanden. Beträffande

skolor av annan form än A-form ävensom beträffande skolor

över huvudtaget inom skolenheter med mindre än 500 lärjungar torde icke

komma att ifrågasättas någon ändring.

Beträffande hjälp- och specialklasser finnas icke för närvarande några

bestämmelser angående den omfattning i vilken sådana klasser må inrättas.

De sakkunniga, som funnit övervägande skäl tala för att även beträffande

dessa klasser åtgärder vidtagas för att minska behovet av lärare och

lokaler torde — utan att därmed vilja taga ställning till frågan om i vilken

omfattning hjälp- och specialklasser under normala förhållanden lämpligen

böra inrättas — komma att föreslå, att föreskrift meddelas om att inom

skolenheter ined mer än 500 lärjungar hjälp- och specialklasser i regel endast

må inrättas till ett antal motsvarande omkring 10 procent av hela

antalet klassavdelningar inom skolenheten.

De sakkunniga ha räknat med att behovet av lärare och klassrum kommer

att minska med omkring 350, därest bestämmelser av nu angiven innebörd

meddelas för läsåret 1950/51.

Skolskjutsanordningar i skoldistrikt av tätortskarakt

är. För att en höjning av medeltalet barn i klassavdelningarna

skall kunna tillämpas effektivt genom en i möjligaste mån jämn fördelning

av barnen pa flera skolor eller skolenheter måste skolskjutsanordningar

tillgripas även i skoldistrikt av tätortskaraktär. De sakkunniga torde därför

komma att förorda eu sådan tillämpning av bestämmelserna om stats
8

— llihang till riksdagens protokoll 1000. (1 sand. AV s.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidra" till skolskjutsar, att bidrag i nu avsedda fall må kunna utgå även

för något kortare skjutssträckor än vad som enligt gällande praxis brukar

medgivas.

Förstärkningsanordningar. Enligt nu gällande bestämmelser

(kungörelsen 1940: 252) förekommer som förstärkningsanordning vid

folkskola av B-form, mindre folkskola av Dl-form och småskola av b-form

uppdelning av läraravdelning i två grupper för meddelande av skild undervisning

i vissa ämnen, dock utan att eljest föreskrivet antal veckotimmar

för lärjungarna därigenom minskas. Därutöver skall (jämlikt kungörelsen

1949: 392) vid småskola av a- och b-form också i vissa fall förekomma uppdelning

av läraravdelning i två grupper.

Med hänsyn till en eventuell ökning av medeltalet elever per klassavdelning

ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att uppdelning av

klassavdelning bör få ske även i skolor av A-form under förutsättning att

antalet elever i avdelningen uppgår till 35 eller däröver. Förslag till bestämmelser

härom torde kunna väntas av de sakkunniga. Vidare torde de sakkunniga

komma att föreslå en ny förstärkningsanordning av innebörd, att

i stora klassavdelningar extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen

får meddelas viss grupp av elever. För dessa elever blir timtalet

högre än för övriga elever i klassen. Slutligen kunna de sakkunniga väntas

komma att framlägga förslag om att timtalet per vecka må kunna nedsättas

för barnen och stundom också för läraren, allt dock endast då lokalsituationen

är synnerligen svår.

De sakkunniga torde komma att föreslå, att lärare, som medverkar i förstärkningsanordningar,

härför skall erhålla timlärararvode, dock endast i

den mån hans tjänstgöring överstiger 30 timmar per vecka. Till sådant

timlärararvode anses statsbidrag böra utgå dock för högst fyra veckotimmar

för varje ifrågakommande läraravdelning.

Kostnaderna för de olika anordningar, för vilka redogörelse nu lämnats,

ha av de sakkunniga beräknats till omkring 400 000 kronor, varav 350 000

kronor till timlärararvode vid delning av klass eller särskild undervisning

för grupp av elever och 50 000 kronor till den ökade skolskjutsverksamheten.

Det är emellertid att märka att i andra avseenden komma att uppstå

betydande kostnadsminskningar för statsverket. I det stora hela beräknas

därför det allmännas utgifter för skolväsendet komma att minska.

De sakkunniga ha ansett att de eventuella provisoriska anordningarna

böra vara tidsbegränsade och gälla längst till och med utgången av läsåret

1956/57, samt att de böra avvecklas redan dessförinnan i den mån lokaloch

lärarförhållandena så medgiva.

Utskottet. Förevarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för nästa budgetår böra uppföras med 234 000 000 kronor.

I detta sammanhang får utskottet framhålla, att utskottet funnit det

nödvändigt att provisoriska åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån

eliminera den rådande liirar- och lokalbristen. Emot de förslag i nämnda

avseenden — innebärande huvudsakligen ökning av antalet lärjungar i

klassavdelningarna, anordnande av skolskjutsar i skoldistrikt av tätortskaraktär

samt införande av en ny förstärkningsanordning — som äro att förvänta

från 1945 års folkskolesakkunniga och för vilka redogörelse lämnats

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

115

här ovan, har utskottet i stort sett icke funnit något att erinra. Bemyndigande

torde därför böra lämnas Kungl. Maj:t att på grundval av de sakkunnigas

förslag utfärda föreskrifter i ämnet. Utskottet vill dock understryka,

att de ifrågasatta anordningarna allenast böra erhålla provisorisk

karaktär och avvecklas så snart omständigheterna det medgiva. Utskottet

förväntar härjämte, att redogörelse lämnas nästa års riksdag rörande

den närmare utformningen av berörda åtgärder.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter av

den innebörd utskottet ovan angivit;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 234 000 000 kronor.

218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 226, s. 300 och 301) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

900 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 80 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 25), i vilken hemställts, att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning för vinnande av

en rationellare och mera tillfredsställande organisation av skolhälsovården.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen har ansetts erforderlig

med hänsyn till det beräknade elevantalet under innevarande läsår och anslagsbelastningen

under de senaste budgetåren.

Till stöd för det i motionen I: 25 framförda yrkandet har anförts i huvudsak

följande.

Genom beslut av 1944 års riksdag infördes allmän skolhälsovård i vårt

land. Växlande erfarenheter ha säkerligen gjorts beträffande lämpligheten

av den då beslutade organisationen. Rätt utbredd torde den uppfattningen

vara, att den alltför skarpa gränsdragningen mellan statliga och kommunala

skolor å ena sidan samt mellan högre kommunala skolor och folkskolan å

andra sidan varit mindre ändamålsenlig.

Spörsmålet belyses kanske bäst med konkreta exempel. Jag väljer min

egen hemstad Eskilstuna. Där finns ett högre allmänt läroverk med något

över 700 elever, en maskinfackskola med cirka 200 elever, båda statliga, en

kommunal flickskola och en kommunal mellanskola, de båda sistnämnda

med cirka 200 elever vardera. Vid var och en av dessa skolor skola finnas en

timanställd skolläkare, en deltidsanställd skolsköterska och ett särskilt rum

med viss utrustning. Har det i många fall visat sig svårt att anställa läkare

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för en h t va timmar per vecka, så har det varit ännu svårare att få sköterskor.

Deras anställning kan heller inte betraktas som så särskilt lockande.

Efter ett par veckor vid läsårets början med synnerligen forcerat

arbete blir det under återstoden av läsåret en å två timmar per vecka. Fölen

dylik tjänst är det inte många sköterskor med föreskriven utbildning,

som vilja binda sig. Resultatet blir också ofta, att många stanna en eller

högst två terminer. Under så kort tid hinner vederbörande sköterska inte

lära känna eleverna, ännu mindre deras hem. Den så ofta förordade mentala

vården blir i varje fall på så sätt en ren chimär.

Ännu mer abderitiskt måste det anses att man för dessa fyra skolor med

något över 1 300 elever måste inrätta fyra mottagningsrum, vart och ett

försett med föreskriven utrustning. Bortsett från ett par höstveckor komma

dessa rum till användning endast någon enstaka timme per vecka. Med

tanke på skolornas lokalsvårigheter i övrigt verkar detta rent slöseri. I de

mindre av skolorna kan det förekomma, att ingen elev behöver rådfråga

läkaren på den härför avsedda veckotimmen. Läkaren måste i alla fall infinna

sig, vilket måste betraktas som slöseri med dyrbar arbetskraft.

Genom en sammanslagning ur skolhälsovårdssynpunkt av ovannämnda

skolor med något över 1 300 elever till en enhet skulle en tillfredsställande

organisation kunna erhållas: en timanställd skolläkare, en heltidsanställd

sköterska och en ordentlig läkarmottagning med förstklassig utrustning.

Till jämförelse skall nämnas något om folkskolans hälsovårdsorganisation

i samma stad. Antalet elever uppgår till cirka 4 300. Vi ha 12 skolor med

två läkarmottagningar. Vid var och en av dessa finnas en timanställd skolläkare

och två heltidsanställda skolsköterskor. Mottagningsutrymmena äro

goda och utrustningen av hög standard.

I flertalet städer och många tätorter med olika skolformer skulle kunna

upprättas en för orten gemensam skolhälsoinstitution med så många lokaler,

läkare och sköterskor, som för ändamålet lämpligen kunde erfordras. Läkare

och sköterskor skulle därigenom få tillfälle att följa eleven från första skolåret

fram till studentexamen, något som allmänt sett måste betraktas som

en stor fördel. ♦

Skulle det visa sig ogörligt att mjuka upp bestämmelserna i förenämnda

avseende, borde man kanske överväga en eventuell överflyttning av skolhälsovården

till landstingen mot lämpligt vederlag.

Utskottet har från skolöverläkaren under hand inhämtat upplysningar

angående de av motionären berörda förhållandena. Dessa upplysningar —

vilka sammanfattats i en den 15 februari 1950 dagtecknad promemoria —

innebära följande.

Läkartjänsterna vid de högre skolorna ha överallt kunnat besättas utan

svårigheter. Vad sköterskorna beträffar ha tack vare deltidstjänstgöringen

praktiskt taget alla tjänster kunnat besättas. Sant är att på de sista åren

vissa svårigheter med rekryteringen förmärkts, med detta har, efter vad

erfarenheten visat, berott på att timarvodet numera måste anses vara något

för lågt och icke på att antalet tjänstgöringstimmar är för litet. Skulle man

i större utsträckning försöka få heltidsanställda sköterskor vid skolorna,

skulle detta på grund av rådande sköterskebrist möta allvarliga svårigheter.

För övrigt finnas i riket relativt få sköterskor, som äga den speciella kom
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

petens, som skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen funnit vara oundgängligen

nödvändig för heltidsanställda skolsköterskor, vilka främst sysselsättas

i den förebyggande hälsovårdens men ej i sjukvårdens tjänst. Sköterskorna

vid de högre skolorna stanna i regel betydligt längre tid än 1—2

terminer, som motionären angivit.

Skulle man gå in för att på de enskilda skolläkarna lägga en väsentligt

mera omfattande tjänst i skolorna än de nu hava, skulle det säkerligen bliva

svårt att få kompetenta läkare i erforderlig utsträckning.

På vissa håll där skolorna ligga nära varandra kan det vara en fördel

med gemensam läkarmottagningslokal, men i allmänhet ligger saken till på

ett annat sätt. Det är av största vikt, att skolläkare och skolsköterskor ha

sina mottagningar i de skolor där de tjänstgöra. De komma då bäst i kontakt

med eleverna, de lokalhygieniska frågorna och framför allt med lärarna.

Nu gällande författningar lägga ingalunda hinder i vägen för en samordning

av skolhälsovården vid skolor av olika typ på samma ort. Vederbörande

kommun kan anställa en gemensam sköterska för sina skolor och hos

skolöverstyrelsen göra framställning om att denna sköterska också får bestrida

vården av eleverna vid å orten belägen högre skola. Så har också

skett på en del håll.

En överflyttning av skolhälsovården till landstingen skulle kunna medföra,

att förhållandena bleve lika dem, som rådde före 1944, då den skolhygieniska

verksamheten till form och innehåll starkt varierade på olika håll. En enhetlig

ledning av den skolhygieniska verksamheten är ofrånkomligen nödvändig.

Först därigenom blir det möjligt att nyttiggöra lokala erfarenheter av

arbetet och se till att verksamheten utvecklas på önskvärt sätt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för

nästa budgetår av ett anslag av 900 000 kronor till förevarande ändamål.

Vidkommande motionen I: 25 får utskottet framhålla, att, sedan riksdagen

fattat principbeslut i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 70 till innevarande års riksdag framställda förslag rörande riktlinjerna

för det svenska skolväsendets utveckling, avsikten torde vara att upptaga

spörsmålen om bland annat skolhälsovården till närmare granskning. På

grund härav saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att

såsom motionären påyrkat i skrivelse till Kungl. Maj:t begära särskild utredning

rörande de i motionen berörda spörsmålen. Utskottet avstyrker

därför — under hänvisning jämväl till vad av skolöverläkaren i ärendet anförts

— bifall till motionen I: 25.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

hälsovården vid folk- och småskolor för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor;

b) att motionen I: 25 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr S.

219:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227,

s. 301 och 302), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Resékostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

220:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning

med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 000 kronor.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 229, s. 302 och 303), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor

ra. ra. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 425 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 303), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 440 000

kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

231, s. 303), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

119

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

224:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 304), vilket innebär en anslagshöjning

med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

225:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 304), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 kronor.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 234, s. 304 och 305), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 250 000 kronor.

227:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s.

305 och 306), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000

kronor.

228:o) Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 306 och 307)

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Helmer Persson

och Norling (I: 307) samt den andra inom andra kammaren av herrar Holmberg

och Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till

kostnaderna för tillhandahallande av fria läroböcker m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor samt besluta sådan

ändring av bidragsgrunderna att statsbidrag för nämnda ändamål får utgå

med 13 kronor per lärjunge och år.

Skolöverstyrelsen, som vid en undersökning funnit, att medelkostnaden

per lärjunge och år för fri undervisningsmateriel kunde uppskattas till 18

kronor 44 öre mot 12 kronor år 1946, har föreslagit en höjning av statsbidraget

från 10 till 13 kronor för lärjunge och år. Vid bifall härtill borde

anslaget höjas till 8 000 000 kronor.

Statskontoret har funnit fördyringen kunna beräknas till i medeltal 15

procent men har ansett statsbidraget i nuvarande läge böra utgå med oförändrat

belopp.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring av det för lärjunge

och år bestämda statsbidragsbeloppet.

Till stöd för det i motionerna I: 307 och II: 351 framförda, nu ifrågavarande

yrkandet har anförts följande.

För en god skolundervisning spelar skolornas utrustning med bästa

möjliga undervisningsmateriel, goda läroböcker och dylikt en betydelsefull

roll. Införandet av statsbidrag för tillhandahållande av fria läroböcker

m. m. var ett steg på rätt väg. Genom att staten garanterar kostnaderna

kan åstadkommas, att det inom alla skoldistrikt finns fullgod materiel utan

att lärjungarnas föräldrar eller kommunerna belastas med utgifter härför.

Förutsättningen härför är emellertid att statsbidraget är tillräckligt högt.

Av skolöverstyrelsen företagen undersökning visar, att medelkostnaden per

lärjunge och år för fri undervisningsmateriel numera uppgår till 18 kronor

44 öre. Statsbidraget utgår emellertid endast med 10 kronor per lärjunge

och år. För att inte riskera, att skolbarnens föräldrar belastas med kostnader

härför eller att en del kommuner i avsikt att hålla kostnaderna så

nära statsbidraget som möjligt försämra undervisningsmaterielen, borde

hela den beräknade kostnaden utgå i form av höjt statsbidrag. Det kan inte

anses riktigt att kommunerna skola åsamkas ökade kostnader för en utgift,

som i princip åvilar staten. Som en förstahandsåtgärd bör dock riksdagen

bifalla den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av statsbidraget till

13 kronor för lärjunge och år.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

Utskottet, som icke i rådande läge funnit sig kunna tillstyrka bifall till

ovannämnda motionsvis framställda yrkande, ansluter sig till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 351 — såvitt

här är i fråga — till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 150 000

kronor.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 237, s. 307—309) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 12 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ivar Persson m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av

herr Johansson i Mysinge rrv. fl. (II: 47), i vilka hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en allsidig och skyndsam översyn

av statsbidragsformerna för skollokaler m. m., så att desamma leda till

en avsedd ekonomisk utjämning mellan kommuner med väsentligt olika

skatteunderlag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ivar Nilzon m. fl. (I: 217) och den andra inom andra kammaren av

herr Adolfsson m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att skoldistrikt, som nödgas köpa nya inventarier till gamla skolor,

må erhålla statsbidrag för dylika inventarier, när de flyttas över i nybyggd

skola;

dels ock de under föregående punkt delvis behandlade motionerna av

herrar Helmer Persson och Norling (I: 307) samt av herrar Holmberg och

Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att

riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 miljoner

kronor, att för inventariebidrag i överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag uppföra 800 000 kronor, att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utarbetande av en plan för att i snabbaste tempo övervinna bristen

på skollokaler samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om återkallande

av de särskilda anvisningar för skolbyggnadsverksamheten, som

utfärdats i enlighet med förslag av 1949 års skolbyggnadskommittc.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att den nuvarande skolbyggnadsverksamheten

vore alldeles otillräcklig för tillgodoseende av folkskoleväsendets

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

oundgängliga behov samt att bristsituationen bleve allt allvarligare och

för många skoldistrikt redan medfört hart när olidliga lokalförhållanden.

Under inga förhållanden kunde överstyrelsen finna försvarligt, att kostnadsramen

för skolbyggnadsverksamheten under nästa budgetår beräknades till

lägre belopp än 120 000 000 kronor. Med hänsyn till statsbidragsbestämmelserna

och en viss konstaterad eftersläpning med utbetalningarna syntes för

budgetåret 1950/51 en medelsanvisning av 45 000 000 kronor vara tillräcklig.

Överstyrelsen, som verkställt en av förra årets riksdag i skrivelsen nr 8

begärd utredning av frågan om statsbidrag till inventarier till byggnader

för folkskoleväsendet, har i detta hänseende föreslagit, att det nuvarande

sambandet mellan bidrag till byggnadsarbeten och bidrag till anskaffande

av första uppsättningen inventarier till vissa undervisningslokaler skall avklippas,

så att de statsbidrag till inventarier, som beviljas efter utgången

av juni 1950, ej komma att belasta här ifrågavarande anslag. Statsbidrag

till inventarier skulle utgå även i fråga om förhyrda och andra lokaler, för

vilka byggnadsbidrag ej erhållits. Inventariebidragen skulle avföras från ett

särskilt förslagsanslag till bidrag till anskaffande av inventarier till undervisningslokaler,

för nästa budgetår uppfört med 800 000 kronor.

Departementschefen, som ansett sig icke nu kunna framlägga förslag om

ändring av statsbidragssystemet i fråga om inventarier, har för nästa budgetår

räknat med en något mindre omfattning av skolbyggnadsverksamheten

än skolöverstyrelsen, men samtidigt framhållit, att verksamheten avsåges

under år 1950 erhålla väsentligt större omfattning än under åren 1948

och 1949.

I motionerna I: 51 och II: Jf7 har till stöd för förslaget om en översyn av

statsbidragsformerna anförts i huvudsak följande.

I proposition nr 367 till 1945 års riksdag framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet,

att ett statsbidrag för här ifrågavarande ändamål bör vara

så rättvist som möjligt och samtidigt enkelt i tillämpningen. Han föreslog

därför, att man skulle utgå från ett normalskatteunderlag av 10 skattekronor

per invånare och ett statsbidrag härvid av 50 procent på den statsbidragsberättigade

kostnaden.

Statsutskottet, som anslöt sig till en differentiering av statsbidraget för

skollokaler efter kommunernas ekonomiska bärkraft, föreslog den ändringen

i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidraget vid normalskatteunderlaget höjdes

till 60 procent och att bidragsmaximum ökades från 75 till 80 procent och

bidragsminimum från 25 till 35 procent.

Sedan 1945 har antalet skattekronor per invånare i städerna i medeltal

vuxit från 24 år 1945 till 31 år 1948. Redan 1945 låg sålunda för städerna

antalet skattekronor per invånare i genomsnitt över den gräns, som ger

statsbidragsminimum, nämligen 17 skattekronor per invånare. Detta innebär,

att städerna på det hela taget inte behövt vidkännas någon procentuell

minskning av statsbidraget. Förhållandet är annorlunda för landskommunerna,

till vilka i detta sammanhang räknas alla tätorter utom städer. År

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

1945 uppgick antalet skattekronor per invånare i landskommunerna i medeltal

till 11 och ökade 1948 till 16. Det betyder, att landskommunerna i

avsevärd omfattning få en lägre andel av byggnadskostnaderna för skollokaler

täckt genom statsbidrag än tidigare. I förbigående kan konstateras,

att skatteunderlaget i landskommunerna dels är lägre och dels vuxit mindre

än i städerna.

basom ovan anförts ha alltså statsbidragen till de ekonomiskt svagare

kommunerna procentuellt sjunkit i samma mån som antalet skattekronor

per invånare ökat, medan för de ekonomiskt starkare kommunerna trots

skatteunderlagets ökning — vilken som sagt varit icke oväsentligt större

än för landskommunerna — någon motsvarande minskning ej ägt rum på

grund av spärren för bidragsminimum. Det egendomliga inträffar sålunda,

att de ekonomiskt svaga kommunerna, som 1945 års reform i första hand

var avsedd att hjälpa, successivt fått sin ställning försämrad, under det att

de ekonomiskt starka kommunerna relativt sett blivit gynnade. Det kan

knappast bestridas, att detta innebär en rubbning av principen om att här

nämnda statsbidrag skola differentieras med hänsyn till kommunernas

bärkraft.

Andra omständigheter, som för närvarande i hög grad försvåra skolbyggnadsverksamheten

för landsbygdskommunerna, äro byggnadskvottilldelningen,

möjligheterna att få byggnadstillstånd och byggnadskostnadernas

stegring på grund av s. k. etappbyggnation. Till följd av rådande svårigheter

på byggnadsmarknaden är kvottilldelningen för skolbyggen alldeles

otillräcklig i förhållande till behovet. Icke ens de mest trängande behoven

kunna därför helt tillgodoses, vilket tyvärr ansetts nödvändiggöra byggande

i etapper. Proportionsvis blir etappbyggnad dyrare vid landsbygdens i jämförelse

med städernas mindre skolanläggningar.

Av det föregående framgår, att statsbidragsreglerna för skollokaler m. m.

icke ! önskvärd utsträckning fylla kravet på en ursprungligen avsedd ekonomisk

utjämning. Det framstår som i hög grad angeläget, att sådana nya

statsbidragsregler snarast komma till stånd, att landsbygdskommunerna beredas

större ekonomisk rättvisa.

En snabb översyn av dessa problem synes med utgångspunkt från här

redovisade omständigheter vara starkt av nöden. Denna bör syfta till att i

främsta rummet återställa den balans mellan kommuner med lägre och

kommuner med högre skatteunderlag, som avsågs då reformen beslutades

1945. Riktpunkt för dessa strävanden måste vara, att en förbättring av

skatteunderlaget, särskilt i tider av inflationsartad högkonjunktur, får

samma verkan på statsbidragets storlek för alla kommuner.

I motionerna I: 217 och 11: 257 har anförts i huvudsak följande.

På grund av restriktionerna på byggnadsmarknaden måste många gamla

och bristfälliga skollokaler alltjämt användas. Detta medför givetvis betydande

nackdelar för undervisningens rationella bedrivande. Vanligen iiro

också inventarierna utnötta och i starkt behov av förnyelse. Skoldistrikten

avse givetvis att köpa nya inventarier, när den nya skolan får byggas,

i all synnerhet som de då erhålla statsbidrag även till inventarier. Emellertid

kunna inventarierna på många håll vara så nedslitna, att nyanskaffningen

inte kan uppskjutas till dess skolan får byggas. Det måste te sig

föga konsekvent, att bidrag till nya inventarier inte lämnas, då de först

måste begagnas i den gamla skolan under kanske två till tre år på grund

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av förhållanden, över vilka skoldistrikten inte råda. En rimlig lösning av

detta dilemma vore att skoldistrikten, när nya inventarier, som måst köpas

för att användas i den gamla skolan, flyttas över i den nya skolan, få statsbidrag

till inventarier i vanlig ordning.

I fråga om skolbyggnadsverksamheten och statens bidrag till denna har i

motionerna 1:307 och 11:351 anförts i huvudsak följande.

Av skolöverstyrelsen redovisade siffror borde ha föranlett regeringen att

åtminstone framlägga en plan över hur skolbyggnadsfrågan i snabbaste

tempo skall kunna lösas. I första etappen borde därvid hänsyn ha tagits

till överstyrelsens anslagskrav, då den förklarar, att den kan »under inga

förhållanden finna försvarligt, att kostnadsramen för skolbyggnadsverksamheten

under nästkommande budgetår beräknas till lägre belopp än 120 miljoner

kronor» och i anslutning härtill begär, att anslaget för statsbidrag

skall fixeras till 45 miljoner kronor samt att därutöver till inventarier i skollokaler,

som anskaffas utan statsbidrag, skall anvisas ett särskilt anslag av

800 000 kronor.

Regeringens skolbyggnadspolitik har inte bara kännetecknats av otillräcklighet.

Efter utredning av 1949 års skolbyggnadskommitté ha särskilda

direktiv utfärdats, som om de strikt följas innebära en påtaglig standardförsämring.

Sålunda få inte lokaler för undervisning i gymnastik, teckning,

slöjd, hushållsgöromål och naturkunnighet samt lokaler för skolmåltider,

läkarvård och tandvård byggas, såvitt inte alldeles särskilda omständigheter

det föranleda. »Besparingsanvisningarna» innebära vidare, att skolbyggnad

bör kunna utföras med s. k. dubbelkorridor, att klassrumsbyggnad för småskola

bör kunna uppföras i tre våningar, att klassrum för småskola och

egentlig folkskola böra kunna förläggas i direkt anslutning till varandra

o. s. v. Dessa anvisningar innebära ett återfall i en skolbyggnadspolitik, som

man sedan decennier av pedagogiska skäl strävat att komma bort ifrån. De

innebära inte endast en lägre standard i de för dagens behov nödvändiga

skollokalerna utan bidra även till att försämra möjligheterna för skolreformens

genomförande. Riksdagen bör i skrivelse till regeringen hemställa, att

direktiven återkallas.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidrag

till vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med

22 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning

av anslaget med 23 000 000 kronor, att överstyrelsen icke kunde finna

försvarligt att kostnadsramen för skolbyggnadsverksamheten under nästa

budgetår beräknades till lägre belopp än 120 000 000 kronor, att den nuvarande

skolbyggnadsverksamheten vore alldeles otillräcklig för folkskoleväsendets

oundgängliga behov samt att departementschefen icke ansett det

möjligt att för nästa budgetår räkna med en skolbyggnadsverksamhet av

den omfattning, som skolöverstyrelsen utgått från vid sina anslagsberäkningar,

varför departementschefen förordat en anslagsökning för ovannämnda

ändamål med 12 000 000 kronor.

Utskottet anser sig böra med tillfredsställelse konstatera den betydande

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 125

höjning i medelstilldelningen för ifrågavarande ändamål, som tillstyrkts av

departementschefen för nästa budgetår.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet emellertid

liksom i fjol understryka den allvarliga situationen beträffande folkskolans

lokalförhållanden. Det synes därför utskottet i hög grad angeläget, att folkskolans

byggnads behov i största möjliga utsträckning tillgodoses och att,

därest omständigheterna möjliggöra en investeringsverksamhet av större

omfattning än varmed man ansett sig böra räkna, hänsyn i tillbörlig mån

tages till det beträngda läge, vari folkskolans lokalförhållanden befinna sig.

Departementschefen har icke ansett sig nu böra framlägga förslag om

ändring av statsbidragssystemet i fråga om inventarier. Utskottet har icke

heller funnit sig i rådande läge böra tillstyrka bifall till de i motionerna

I: 217 och II: 257 samt I: 307 och II: 351 gjorda yrkandena rörande inventariebidrag.

Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla, att utskottet

finner det önskvärt, att så snart omständigheterna det medgiva ett på den

av skolöverstyrelsen verkställda utredningen i ämnet grundat förslag förelägges

riksdagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår till bidrag till vissa byggnadsarbeten anvisas ett belopp av

34 000 000 kronor. Utskottet avstyrker alltså bifall till det i motionerna

1:307 och II: 351 gjorda yrkandet om ett anslag för ändamålet av

45 000 000 kronor. Utskottet har icke heller funnit anledning biträda övriga

i nyssnämnda motioner framställda förslag.

Vad beträffar motionerna I: 51 och II: 47 får utskottet erinra därom, att

utskottet i det föregående under punkten 214:o) ansett sig böra förorda, att

en allsidig utredning kommer till stånd rörande det för skolmåltidsverksamheten

gällande statsbidragssystemet. På de skäl, som under nämnda

punkt anförts, synas jämväl statsbidragsgrunderna för skollokaler böra

tagas under omprövning, i syfte att ernå ett statsbidragssystem, som bättre

än det nuvarande är avpassat efter respektive kommuners ekonomiska bärkraft.

Utredningen bör enligt utskottets mening taga sikte såväl på grunderna

för statsbidragets utgående som på det mera detaljmässiga utformandet

av de procentuella bidragen. Härjämte torde hänsyn även böra tagas

till de konsekvenser, som den blivande kommunalskattereformen kan komma

att medföra i fråga om statsbidragets utmätande.

I den mån så skulle visa sig lämpligt torde även partiella lösningar av förevarande

spörsmål böra ifrågasättas, vilka successivt kunna föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 217 och II: 257 samt I: 307 och II: 351

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

— sistnämnda motioner såvitt här är i fråga — till Folkskolor

to. to.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 51 och II: 47 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning i ovan av utskottet angivna avseenden.

230 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 309 och 310),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

231 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 310),

vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

232:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler ni. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 310 och 311), vilket

innebär en anslagshöjning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler to. to. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

233 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 311), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till undervisning

smateriel för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

234:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Kungl.

Maj:t har (punkt 242, s. 312—316) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1950/51 bevilja byggnadsbidrag till

tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels

ock till förevarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000

kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. jl. (I: 148) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Mysinge m. fl. (II: 159), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmelser om statsbidrag

till tjänstebostäder inom folkskolan, att byggnadsbidragen till tjänstebostad

för ordinarie folkskollärare höjas till 18 000 kronor och för annan lärare

till 12 000 kronor, dock högst 40 procent av byggnadskostnaderna;

dels ock de under punkterna 228:o) och 229:o) i det föregående delvis behandlade

motionerna av herrar Helmer Persson och Norling (I: 307) samt

av herrar Holmberg och Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är

i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen

hemställa om snabbundersökning av byggnadskostnaderna för

tjänstebostäder åt lärare som grundval för beräkningen av statsbidraget till

tjänstebostäder, samt att i avvaktan härpå statsbidraget höjes till maximum

14 000 kronor för bostad åt ordinarie folkskollärare och 9 500 kronor

för bostad åt annan lärare.

Enligt kungörelsen 1946:887, som gäller sedan budgetåret 1947/48, utgår

här ifrågavarande byggnadsbidrag till skoldistrikt vid nybyggnad av

tjänstebostad och vid inredande av tjänstebostad i inköpt eller annorledes

förvärvad byggnad samt vid om- eller tillbyggnad eller mera omfattande

ändringsarbeten å vid kungörelsens ikraftträdande befintlig tjänstebostad.

I fråga om nybyggd eller nyinredd tjänstebostad utgör byggnadsbidraget

12 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 8 000 kronor

för tjänstebostad för annan lärare, dock högst 40 procent av byggnadskostnaderna.

I skrivelsen 1949: 8 har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte

— med iakttagande av vad statsutskottet i utlåtande nr 8 under punkten

225:o) anfört — låta verkställa en översyn av gällande bestämmelser angående

statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt för riksdagen

framlägga det förslag i ämnet, vartill denna översyn kunde giva anledning.

Utskottet hade bland annat uttalat, att de nuvarande bidragen

icke syntes vara lämpligt avvägda med hänsyn till rådande byggnadskostnader.

Utskottet hade framhållit, att byggnadskostnaderna ställde sig

väsentligt olika i olika delar av landet, och påpekat möjligheten att införa

tilläggsbidrag för skoldistrikt med särskilt höga byggnadskostnader. Vidare

hade utskottet framhållit vikten av åtgärder för förbilligande av byggnadskostnaderna.

•

Skolöverstyrelsen, som anbefallts verkställa nämnda översyn, har avstyrkt

av statsutskottet ifrågasatta tilläggsbidrag men föreslagit sådan

generell ändring av bestämmelserna om byggnadsbidragen för nybyggd och

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nyinredd tjänstebostad, att bidrag må utgå med 40 procent av de styrkta

verkliga byggnadskostnaderna, dock med högst 18 000 kronor i fråga om

bostad för ordinarie folkskollärare och högst 12 000 kronor i fråga om bostad

för annan lärare. Överstyrelsen har därjämte föreslagit införande av

möjlighet att reducera statsbidraget med hänsyn till påfallande hög standard

hos bostaden. Enligt en inom överstyrelsen verkställd genomgång av

samtliga hösten 1947—juni 1949 avgivna utlåtanden i statsbidragsärenden

angående tjänstebostäder utgjorde de beräknade byggnadskostnaderna genomsnittligt

för hela riket 45 135 kronor per folkskollärarbostad, 30 574

kronor per småskollärarbostad och 77 803 kronor per bostadshus, inrymmande

en folk- och en småskollärarbostad. Anslagsbehovet för budgetåret

1950/51 har av överstyrelsen uppskattats till 2 500 000 kronor. Därvid har

överstyrelsen räknat med att en ändring i statsbidragsgrunderna icke skulle

påverka anslagsbehovet för nämnda år.

Bostadsstyrelsen har tillstyrkt en höjning av bidragsmaximum.

Statskontoret har anfört, att enligt erhållna uppgifter byggnadskostnadsstegringen

varit väsentligt lägre än skolöverstyrelsen räknat med. Statskontoret

kunde med hänsyn härtill icke tillstyrka större höjning av bidragsbeloppen

än med 15 procent, motsvarande ett byggnadsbidrag av cirka

14 000 kronor respektive 9 500 kronor. I betraktande av belastningen under

sistförflutna budgetår och ovissheten om byggnadstillstånd m. m. syntes

anslaget kunna upptagas med oförändrat belopp.

Byggnadsstyrelsen har anfört betänkligheter mot skolöverstyrelsens förslag

om högre statsbidrag och bland annat uttalat, att någon generell

kostnadsstegring icke inträffat under det senast förflutna året. Skulle någon

kostnadsuppgift läggas till grund för maximering av statsbidragen hade

enligt styrelsens mening tillräckliga skäl icke angivits för högre byggnadskostnader

vid de angivna bostadstyperna än respektive 40 000 och 30 000

kronor.

Departementschefen har ansett sig icke böra ifrågasätta någon höjning

av ifrågavarande tjänstebostadsbidrag och har härom anfört följande.

Under de budgetår, det här ifrågavarande bidragssystemet varit i

tillämpning, ha byggnadskostnaderna allmänt sett stigit något. Vid

övervägande av frågan, om statsbidragen böra ökas med anledning

härav, måste till en början understrykas, att de i ärendet framlagda

beräkningarna icke äro baserade på uppgifter om de verkliga kostnaderna

för uppförande av tjänstebostäder. I ärendet har framhållits, att de avsedda

bostäderna ofta erhållit alltför hög standard i fråga om golvyta m. m.

och att uppförandet av tjänstebostäder icke alltid sker rationellt och med

iakttagande av all möjlig sparsamhet. Vilken verkan ändringar i dessa hänseenden

skulle få på byggnadskostnaderna är oklart. Härav följer, att säkrare

hållpunkter för en statsbidragshöjning saknas. Det nuvarande bidragssystemet

är utpräglat schematiskt och alltså icke utformat för hänsynstagande

till variationer i byggnadskostnaderna på grund av lokala förhållanden,

olika standard och dylikt. Det kunde tänkas, att bestämmelser in
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

fördes, som möjliggjorde kontroll över byggnadsverksamheten i förbilligande

syfte. Emellertid torde statsmyndigheterna redan nu äga vissa möjligheter

att påverka skoldistrikten i sådan riktning. Det är också önskvärt

att, om så rimligtvis kan ske, undvika ytterligare komplicering av

statsbidragsreglerna i fråga om folkskoleväsendet. Under åberopande av

vad jag anfört och under erinran om de statsfinansiella förhållandena anser

jag mig icke nu böra ifrågasätta höjning av de förevarande tjänstebostadsbidragen.

I motionerna 1:11^8 och II: 159 har anförts bland annat följande.

Redan då statsbidrag infördes genom beslut av 1946 års riksdag rådde

delade meningar om huruvida bidragsbeloppen voro tillräckliga med hänsyn

till då rådande byggnadskostnader. Sedan denna tidpunkt har en icke oväsentlig

höjning av byggnadskostnaderna ägt rum, vilken medfört att statsbidragen

till tjänstebostäder åt folkskolans lärare icke längre täcka 40

procent av byggnadskostnaderna såsom avsågs från början.

Skolöverstyrelsens förslag till höjning av statsbidragen till lärarbostäder

finna vi synnerligen väl motiverade med hänsyn till de höga byggnadskostnaderna.

Det är visserligen sant att skolöverstyrelsens undersökning är

baserad på ett förhållandevis ringa material, men en jämförelse med uppgifter

om byggnadskostnaderna för bostäder av motsvarande storlek frän

bostadsstyrelsen visar att överensstämmelsen är god. De av överstyrelsen

föreslagna bidragsbeloppen kunna icke betecknas som för höga med hänsyn

till den standard på bostäderna, som lärarna kräva och som är nödvändig,

om kommunen skall få högsta möjliga hyra enligt den av statsmakterna

fastställda hyresgrupperingen av folkskolans tjänstebostäder.

Till stöd för det i motionerna I: 307 och II: 351 framförda yrkandet om

en snabbundersökning av byggnadskostnaderna för tjänstebostäder åt lärarna

samt om en höjning av statsbidraget till dessa bostäder har anförts

i huvudsak följande.

Samma synpunkter som i fråga om den fria undervisningsmaterielen,

nämligen att kommunerna inte skola belastas med större kostnader för skolväsendet

än vad tidigare fastställda principer förutse, kunna anläggas på

frågan om byggnadsbidrag till tjänstebostäder för lärarna. Väsentligt ökade

kostnader för sådant ändamål kunna måhända föranleda ekonomiskt

mindre bärkraftiga kommuner att på andra områden av skolan göra besparingar

till nackdel för undervisningen. Risk förefinnes även för en standardförsämring

av tjänstebostäderna, vilket i sin tur kan medföra ökade svårigheter

för de fattigaste kommunerna att erhålla god lärarpersonal.

Någon samhällsekonomisk besparing av att pålägga kommunerna i stället

för statskassan de ökade byggkostnaderna för lärarbostäderna uppstår

självfallet inte. Resultatet blir endast, att de ökade kostnaderna påläggas

invånarna i form av högre kommunalskatter enligt ur progressiv skattesynpunkt

orättfärdigare regler än beträffande statsskatten samt att bostädernas

standard kommer att variera med hänsyn till kommunernas bärkraft.

Då den av riksdagen beslutade översynen av statsbidragsbestämmelserna

i denna fråga sålunda inte lett till någon lösning, bör riksdagen på

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 0 sand. Nr 8.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nytt hemställa om en snabbundersökning i syfte att klargöra de verkliga

byggnadskostnaderna för lärarbostäder samt för fastställande av mera bestämda

regler angående bostädernas standard. Det bör därvid förutsättas,

att standarden icke försämras. I avvaktan på resultatet av denna undersökning

av byggnadskostnaderna, varefter statsbidraget som hittills bör

utgå med 40 procent, bör bidraget provisoriskt höjas enligt statskontorets

förslag.

Utskottet. Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen 1946: 887) utgöra

byggnadsbidragsbeloppen nu 12 000 kronor till tjänstebostad för ordinarie

folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad för annan lärare, dock

att statsbidraget icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.

Huvudsakligen på grund av de stegrade byggnadskostnaderna

synes utvecklingen emellertid hava gått i riktning mot en sådan utgiftsökning

för skoldistrikten, att de icke utfå ett byggnadsbidrag av 40 procent

av byggnadskostnaderna. Att märka är också, att byggnadskostnaderna

ställa sig väsentligt olika i olika delar av landet och att man särskilt

i övre Norrland och i bygder med jämförliga förhållanden måste räkna

med avsevärt högre byggnadskostnader än på andra håll. Skolöverstyrelsen

har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en höjning

av ovannämnda bidragsbelopp till högst 18 000 kronor, respektive

högst 12 000 kronor. Den utredning, varpå överstyrelsen grundat sitt förslag,

bygger emellertid icke på uppgifter om de verkliga kostnaderna för

uppförande av tjänstebostäder utan på de beräknade byggnadskostnaderna.

Departementschefen har med hänsyn bland annat härtill ansett att

säkra hållpunkter för en statsbidragshöjning saknas samt på grund härav

och under erinran om de statsfinansiella förhållandena icke funnit sig böra

ifrågasätta en höjning av förevarande tjänstebostadsbidrag.

I motionerna I: 148 och II: 159 har framställts ett yrkande av samma

innebörd som i skolöverstyrelsens förslag, medan i motionerna I: 307 och

II: 351 hemställts om bidragsbeloppens ökning till högst 14 000 kronor

respektive högst 9 500 kronor, i avvaktan på utredning i ämnet.

Utskottet får för sin del framhålla, att enligt utskottets mening vissa

skäl tala för en höjning av tjänstebostadsbidragen. Med det material, som

för närvarande finnes tillgängligt, synes det likväl svårt att bilda sig en

bestämd uppfattning om det ökade belopp, som skäligen bör ifrågakomma.

Först i den mån ifrågavarande byggnadsverksamhet får större omfattning

och underlag härigenom skapas för ett bedömande av de verkliga

byggnadskostnadernas storlek torde läget kunna på ett säkrare sätt överblickas.

På grund härav och med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

är utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till de motionsvis

gjorda yrkandena.

Utskottet vill vidare understryka att sådana merkostnader böra und
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

vikas, vilka föranledas av en strävan från vissa skoldistrikts sida att giva

bostäderna en påfallande hög standard i fråga om golvyta eller på annat

sätt. Skolöverstyrelsen synes böra anpassa sina åtgärder bland annat i fråga

om fastställande av typritningar med hänsyn härtill.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde förevarande anslag för nästa

budgetår böra uppföras med ett belopp av 2 500 000 kronor. Utskottet har

icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t under sagda budgetår

må bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare med

sammanlagt högst 4 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 148 och II: 159 samt

1:307 och 11:351, sistnämnda motioner såvitt här är

1 fråga,

'' a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1950/51 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för

folkskolans lärare med tillhopa högst 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor.

235 :o) Folkskolor m. m.: övergångsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 316 och 317), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

236 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 317), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 23 400 kronor.

237:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 245, s.

317—320) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 anvisa dels till

Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning

ett reservationsanslag av 279 000 kronor, dels till Folkskolor

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m. m.: Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning

ett förslagsanslag av 516 000 kronor, innebärande anslagshöjningar med

134 000 respektive 176 000 kronor.

Sedan budgetåret 1945/46 ha pågått försök med kombinerad korrespondens-

och radioundervisning i engelska för folkskolelever. Syftet härmed

har varit att undersöka, i vad mån genom en dylik undervisningsmetod

elever i folkskolor, där undervisning i engelska ej förekommer, skulle kunna

bibringas grundläggande kunskaper i språket, ägnade att underlätta fortsatta

studier för realexamen m. m.

Försöken ha huvudsakligen gällt studiebegåvade lärjungar i femte och

sjätte klasserna (i mindre utsträckning dock även alla lärjungar i vissa

klasser). Undervisningen har omfattat två läsår. Lärjungarna ha erhållit

viss ledighet från den ordinarie skolundervisningen. Deras studier ha övervakats

av särskilda handledare (vanligen lärare i folkskolan), vilka även

haft rådgivande funktion. Försöksverksamheten har också innefattat

granskning av provskrivningar, instruktionssammanträden och inspektion.

Såväl korrespondens- som radioundervisningen har ombesörjts av Aktiebolaget

Radiotjänsts skolradioavdelning i samråd med och under överinseende

av skolöverstyrelsen. De omkostnader för verksamheten, vilka bestritts

av statsmedel, ha utgjorts av dels Radiotjänsts utgifter för själva

undervisningen, dels telegrafverkets kostnader för radioutsändningarna,

dels ock kostnaderna för handledare. Till avlönande av handledare, vilka

anställas av skoldistrikten, utgår statsbidrag såsom för timlärare, dock för

högst tre lärartimmar i veckan vid en och samma skola.

För innevarande läsår har anordnats en nybörjarkurs för cirka 5 000

elever, främst i femte klassen och tillhörande omkring 500 skolor. Beträffande

Gotlands inspektionsområde har dock Kungl. Maj:t medgivit, att

även en fortsättningskurs för ett antal elever i 6 klassen må anordnas under

läsåret.

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär, att den nu pågående

korrespondens- och radioundervisningen i engelska planenligt fortsättes i

andra årskursen (6 klassen). I anslutning till vad som förutsatts i en av

skolkommissionen år 1948 framlagd plan anordnas de nu endast på Gotland

bedrivna försöken med samtidig undervisning av båda årskurserna (5 och 6

klasserna) i samma läraravdelning också i andra delar av landet, varjämte

på Gotland igångsättas försök även med en tredje årskurs (7 klassen) i

liten skala.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

får samtidigt understryka önskvärdheten av att redogörelse för resultaten

av omförmälda försöksverksamhet lämnas nästkommande års riksdag.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning ett reservationsanslag

av 279 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

516 000 kronor.

238:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 246, s.

320—327) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 461 600 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 12 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nyström m. fl.

(I: 88) och den andra inom andra kammaren av fru Ericsson i Luleå m. fl.

(II: 95), i vilka hemställts, att riksdagen i samband med anvisandet av

anslag för avlöningar vid nomadskolorna måtte uttala, att denna personals

arbetsvillkor böra regleras i så nära anslutning som möjligt till vad som

gäller för annan sådan personal inom statsförvaltningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär förutom en viss automatisk anslagshöjning

en ökning av medelsanvisningen med sammanlagt 1 800 kronor för införande

av en sjunde årsklass vid nomadskolorna i Jämtlands och Västerbottens

nomadskoldistrikt samt med 7 700 kronor för en ifrågasatt arvodesreglering

för lärare i lappslöjd. Vad angår denna arvodesreglering, som föreslagits i

anslutning till den aktuella löneregleringen för övningslärare, har förutsatts,

att Kungl. Maj:t skulle äga meddela de ändrade bestämmelser rörande

arvodena för lappslöjdsundervisning, som kunde befinnas påkallade vid

genomförandet av övningslärarnas lönereglering.

Bland förslag, som icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall, må nämnas ett av

skolöverstyrelsen framlagt förslag om lönereglering för kokerskor och biträden

vid nomadskolhemmen, innebärande att dessa befattningshavare —

sammanlagt 28 till antalet — skulle få ungefär samma löneförmåner som

motsvarande befattningshavare vid skoldistriktens skolhem i niirheten av

nomadskolhemmen. Enligt förslaget skulle kokerska erhålla lön i lönegrad

Ce 6 eller 3 och biträde placeras i lönegrad Ce 2 eller 1, allt beroende på

den årliga tjänstgöringens längd (vid vissa nomadskolhem vore nämligen

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

personalen upptagen även under eu stor del av sommarferierna på grund

av fortsättningsskolkurserna).

Statens lönenämnd, som funnit viss tvekan kunna råda rörande lämpligheten

av en differentiering på olika lönegrader av tjänster, med vilka vore

förenade ensartade arbetsuppgifter, har med hänsyn till föreliggande särskilda

förhållanden icke velat framställa erinran mot de föreslagna normerna

för lönegradsplacering av kokerskor och biträden.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag beträffande kokerskor

och biträden och i stället förordat kollektivavtalsanställning enligt i stort

sett samma grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare vid kommunalt

drivna skolhem.

I motionerna 1:88 och 11:95 har anförts bland annat följande.

I fråga om ekonomipersonal m. fl. kan man konstatera, att i stort sett

fullt likartade arbetsvillkor äro rådande för statligt och kommunalt anställda.

Endast ett fåtal hos en del landskommuner anställda ha andra arbetsvillkor

fastställda, och till dessa höra då de landskommuner, som statskontoret

jämför nomadskolorna med.

Vad angår valet av anställningsform — tjänstemannaställning eller kollektivavtal

— anse vi det böra uppmärksammas, att personalorganisationerna

från början påyrkade kollektivavtalsanställning och att statens representanter

motsatte sig detta. Valet av anställningsformen såsom tjänstemän

har sålunda tillkommit på direkt yrkande från arbetsgivarpartens

sida. Denna anställningsform är också numera å det statliga området genomförd

i sådan utsträckning, att det endast finnes dessa 28 befattningshavare

vid nomadskolorna kvar. Att då för dessa välja en annan anställningsform

kan inte vara ändamålsenligt. Starka skäl tala även för att man

vid arbetsområden av nomadskolornas art icke bör välja kollektivavtalsformen.

Den övriga personalen — lärare och föreståndarinnor — äro tjänstemannaanställda.

Nomadskolorna äro i regel belägna i glest bebyggda trakter,

vilket torde nödvändiggöra att man vid varje tillfälle, då en arbetskonflikt

hotade, bleve nödsakad nedlägga verksamheten. Någon möjlighet

att uppehålla verksamheten utan tillgång på kokerskor och biträden finnes

nämligen icke å dessa orter.

Det råder i närvarande tid stor brist å arbetskraft av ifrågakommande

slag. Det torde bli ogörligt för nomadskolorna, därest de icke beredas möjlighet

att avlöna sin personal på samma sätt som andra statliga eller kommunala

institutioner, att kunna erhålla den för verksamheten nödvändiga

arbetskraften. Den vid nomadskolorna för närvarande sysselsatta arbetskraften

kan också vilken dag som helst erhålla anställning vid annan statlig

eller kommunal institution, där vakanta tjänster finnas å de flesta ställen.

Man har därför anledning förmoda, att Kungl. Maj:t redan från budgetårets

ingång kan komma att bliva nödsakad lämna medgivande om anslagets

överskridande, därest verksamheten vid nomadskolorna skall kunna

upprätthållas. Med hänsyn härtill synes det oss lämpligt, att riksdagen vid

sin behandling av frågan om anslag för avlöningar vid nomadskolorna ger

anvisning om den väg, som enligt riksdagens uppfattning bör följas, då det

gäller reglering av kokerskornas och biträdenas löneförhållanden vid nomadskolorna.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och anser

motionerna I: 88 och II: 95 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I anledning av det i nämnda motioner gjorda yrkandet vill utskottet

emellertid för sin del framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande ekonomipersonals

vid nomadskolorna anställningsförhållanden måtte regleras

i så nära anslutning som möjligt till vad som gäller för annan motsvarande

personal inom statsförvaltningen och att förslag till en dylik reglering så

snart förhållandena det medgiva förelägges riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 34 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 128 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 32 500

Summa kronor 461 600

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 461 600 kronor;

II. att motionerna I: 88 och II: 95 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

239:o) Nomadskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 247, s. 327—329), vilket innebär en anslagshöjning med

42 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 289 200

kronor.

240:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 329 och 330), vilket

innebär en anslagshöjning med 12 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 38 900 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

241:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s.

331), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av jortsättningsskolväsendet för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

242:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 251, s. 331 och 332), vilket innebär en anslagshöjning med

85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 835 000

kronor.

243:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 332), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

244:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 253, s. 333), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000

kronor.

245:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 333 och 334), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

246:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 334 och 335), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

247:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt

256, s. 335 och 336) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor, innebärande

en ökning med 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

195:o) i det föregående redovisade motionerna 1:806 och 11:352, i vad

de avse förevarande anslag.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet under punkten 195:o)

anfört tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till

motionerna I: 306 och II: 352, såvitt här är i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt

här är i fråga — till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000

kronor.

248:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Maj:t har (punkt 257, s. 336) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Emil Petersson

och Weiland (I: 218) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar

m. fl. (II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad departementschefen

föreslagit, bevilja 10 500 kronor till en kurs i folkhögskolans

arbetsmetoder, varigenom reservationsanslaget Folkhögskolor: Understöd

till utbildning av lärare höjes till 14 500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionerna anförts följande.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln punkt

(257) 52 Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare, föreslagit ett

reservationsanslag å 4 000 kronor att disponeras till resestipendier åt folkhögskollärare.

För folkhögskolans lärare finnes icke, i motsats till vad förhållandet är

med andra lärarkategorier, någon grundläggande pedagogisk utbildning.

Folkskolans lärare erhålla pedagogisk utbildning under seminarietiden, och

för läroverken anordnas provårskurser på ett år, där huvudvikten ligger på

övningar i lektionsgivning och praktisk undervisning. För folkhögskolans

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärare däremot finnes på riksstaten endast upptaget ett anslag av 4 000

kronor, vilket använts till resestipendier, i regel till folkhögskolor i de

övriga nordiska länderna.

Styrelsen för Svenska folkhögskolans lärareförening har i skrivelse till

skolöverstyrelsen den 13 maj 1949 anhållit, att överstyrelsen ville för budgetåret

1950/51 upptaga anslag till en kurs för folkhögskollärare, behandlande

folkhögskolans traditioner, målsättning och metoder. Folkhögskolinspektören

har avgivit yttrande över framställningen den 27 maj 1949

och därvid framhållit betydelsen av att anslaget till utbildning av folkhögskollärare

höjes, så att den föreslagna kursen kan anordnas. Inspektören

anför, att det nu utgående beloppet, med hänsyn till penningvärdets fall

samt till ökningen av antalet folkhögskolor, i realiteten innebär en ytterst

avsevärd minskning av anslaget. Vid bestämmandet av anslaget borde man

särskilt beakta, framhåller inspektören, att detta är det enda, som avser

att ge särskild pedagogisk utbildning inriktad på folkhögskolans problem.

Skolöverstyrelsen har i sina petita under de senaste åren föreslagit anslag

till en utbildningskurs av ovan nämnt slag. Överstyrelsen säger i sitt äskande,

att den är fullt ense med inspektören i fråga om betydelsen av en

sådan kurs. Överstyrelsen framhåller särskilt, att för folkhögskollärarna icke

finnes någon som helst statsunderstödd utbildning för de pedagogiska uppgifter,

som möta dem i folkhögskolan med dess i olika avseenden särpräglade

problem. Den här föreslagna kursen motsvarar sålunda, anför överstyrelsen,

den grundläggande pedagogiska utbildning, som andra lärarkategorier

erhålla vid seminarier och provårskurser. Överstyrelsen beräknar

kostnaderna för kursen på följande sätt:

30 föreläsningar å 50 kronor.................................. 1 500

kursledararvode ............................................ 250

resekostnader och kostnader för vivre under kursen för föreläsare

och kursledare............................................ 900

reseersättningar åt kursdeltagare.............................. 2 500

dagtraktamenten för 50 kursdeltagare under 10 dagar, 10 kronor

per dag.................................................. 5 000

kostnader för kursens expedition, diverse kostnader............ 350

Summa kronor 10 500

Utskottet. Då utskottet funnit den i motionerna I: 218 och II: 246 angivna

kursen vara av stort värde för folkhögskolans lärare har utskottet

ansett sig böra tillstyrka, att medel anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande

ändamål. Emot de i motionerna verkställda kostnadsberäkningarna

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under förevarande anslag torde alltså böra, utöver av Kungl. Maj:t föreslaget

belopp å 4 000 kronor, uppföras 10 500 kronor, varför anslaget för

budgetåret 1950/51 bör upptagas med (4 000 -f- 10 500 =) 14 500 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 218 och II: 246, till Folkhögskolor:

Understöd för utbildning av lärare för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

Abnormundervisningen.

249:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 259, s. 336—338), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

238 800 kronor.

250:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 338 och 339),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

251 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 339), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

252:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 339 och 340), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 11 200 kronor.

253:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 340), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 23 000 kronor.

254:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 264, s. 340 och 341), vilket innebär en anslagshöjning med

3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärarc

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 11 200 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

255:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 265, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 13 000

kronor.

256:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 267, s. 342—345), vilket innebär en anslagshöjning med

43 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 968 000

kronor.

257:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 346—350), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

258:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 350),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

259:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 350 och

351), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

260:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 351 och 352), vilket innebär

en anslagshöjning med 21 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 96 500 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

261:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 352—354), vilket innebär

en anslagshöjning med 14 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 60 600 kronor.

262:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för dövstumma. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 354 och 355), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreläsningsverksamhet

m. m. för dövstumma för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 7 000 kronor.

263:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 355), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 65 900 kronor.

264:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 355), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 24 300 kronor.

265:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 276, s. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 1 000

kronor.

266:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 356), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 14 000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Y rkesundervisningen.

267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 357—361), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de förändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledas av vad departementschefen

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas till vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 308 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 376 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 75 000

Summa kronor 797 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 797 000

kronor.

268:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 362), vilket innebär en anslagsminskning

med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 111 000 kronor.

269:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 362 och

363), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

270:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

281, s. 363—369) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka

föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Högre

tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 3 905 000 kronor, innebärande en ökning med 105 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sten m. fl. (I: 219)

och den andra inom andra kammaren av fröken Nygren m. fl. (II: 253), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid tekniska gymnasiet i

Gävle må från och med budgetåret 1950/51 inrättas ytterligare en avdelning

av första klassen, vilken kommer att ligga till grund för organisationen

av den av riksdagen tidigare beslutade maskintekniska linjen (klass II från

och med läsåret 1951/52 och klass III från och med läsåret 1952/53) och att

härför behövliga medel för budgetåret 1950/51 anvisas.

Departementschefen har räknat med en automatisk ökning av antalet

klassavdelningar med tre, varav två i Jönköping och en i Karlskrona. Vidare

har departementschefen bland annat föreslagit inrättande av fem nya

lektorstjänster och två nya gymnastiklärartjänster i Ca 23 samt beräknat

medel för sammanlagt 46 adjunktstjänster i Ce 26 och Ce 24, varav högst

sexton i Ce 26, och högst sju extra ordinarie gymnastiklärare i Ce 20.

Bland av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagda förslag, som departementschefen

icke ansett sig för närvarande kunna biträda, märkes

frågan om inrättande från och med nästa budgetår av ytterligare en klassavdelning

av första klassen vid tekniska gymnasiet i Gävle, vilken avdelning

skulle ligga till grund för inrättande från och med budgetåret 1951/52

av den av riksdagen tidigare beslutade maskintekniska linjen vid gymnasiet.

I motionerna 1:219 och II: 253 har till stöd för yrkandet om inrättande

av ifrågavarande avdelning anförts huvudsakligen följande.

Tekniska gymnasiet i Gävle tillkom genom ett riksdagens beslut 1946.

Gymnasiet skulle omfatta eu maskinteknisk och en byggnadsteknisk linje

samt börja sin verksamhet hösten 1947. Med anledning härav och i enlighet

med sitt åtagande träffade Gävle stad förberedelser för uppförande av erforderliga

byggnader, vilka voro avsedda att bli inflyttningsfärdiga hösten

1948. För läsåret 1947/48 ställdes provisoriska lokaler till förfogande.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I kungl. brev av den 30 juni 1947 föreskrevs, att första klassen skulle

dubbleras (30 -j- 30 elever) i avsikt att differentiering följande år skulle

kunna ske i maskinteknisk och byggnadsteknisk linje. Skolans ledning planerade

under sommaren 1947 i enlighet med dessa direktiv.

I juli 1947 meddelade socialdepartementets byggnadsberedning till överstyrelsen

för yrkesutbildning att begärt tillstånd för skolbyggnadernas uppförande

icke vid denna tidpunkt kunde beviljas. Då de till förfogande stående

provisoriska lokalerna omöjligen kunde rymma fyra klassavdelningar

läsåret 1948/49, måste överstyrelsen begränsa intagningen 1947 till en

klassavdelning (30 elever). Med hänsyn till ovissheten beträffande möjligheten

att disponera laboratorielokaler under åren 1948 och 1949 beslöts,

att utbildningen tills vidare skulle fortsättas med byggnadsteknisk linje,

vilken fordrar mindre omfattande laboratorieutrustning än den maskintekniska

linjen.

Den 3 juni 1948 tillsattes en lektorstjänst i byggnadstekniska ämnen.

I oktober 1948 erhölls byggnadstillstånd. Läroverkshuset beräknas vara

inflyttningsfärdigt i februari i år. Laboratorielokalernas inredning och utrustning

försiggår enligt givna direktiv och i anslutning till beviljade anslag.

I maj 1949 anhöll styrelsen för gymnasiet, att i klass I från och med

hösten 1950 måtte få intagas elever i två klassavdelningar (30 -j- 30 elever)

i avsikt att den ursprungliga anbefallda maskintekniska linjen skulle komma

till stånd. Samtidigt anhölls om ett tredje lektorat. Överstyrelsen för

yrkesutbildning framförde som ovan nämnts detta förslag i sitt anslagsäskande

för 1950/51.

Antalet ansökningar till klass I under gymnasiets tre verksamhetsår framgår

av följande tabell:

Totala

antalet

sökande

Därav förklarade sig följande antal

efter klass I ämna studera

Antal

godkända

sökande

Maskin-

teknik

Byggn.-

teknik

Elektro-

teknik

Kemi

Riktn. ej

angiv.

Hösten 1947 . .

105

29

53

1

i

21

75 (minst)

> 1948. .

74

25

27

2

—

20

55

» 1949. .

89

36

24

7

4

18

67

Det bör framhållas, att antalet ansökningar till maskinteknisk linje utan

tvivel hade blivit avsevärt större, om gymnasiet varit i stånd att erbjuda

utbildning inom detta fack. Förfrågningarna visa tydligt, att så skulle hava

varit fallet och bekräftas på ett särskilt sätt av siffrorna för 1949, då icke

mindre än 41 procent av de sökande ville gå i klass I i hopp om vidare utbildning

inom maskinteknisk linje vid tekniska läroverket i Gävle, om sådan

komme till stånd, eller vid annat läroverk.

Tekniska gymnasiet i Gävle har hittills stått inför den situationen, att

man icke kunnat erbjuda inträdessökande ungdomar önskad utbildning på

grund av lokalbrist. Läget är numera ett annat; i enlighet med statsmakternas

beslut om ett tekniskt gymnasium i Gävle med två linjer, en maskinteknisk

och en byggnadsteknisk, har Gävle stad åtagit sig att bygga och

också uppfört ett läroverkshus för en kostnad av 1 300 000 kronor. Staten

har bland annat anvisat ett belopp av 175 000 kronor till undervisnings
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Statsutskottets utlåtande nr S.

materiel för de båda linjerna. Lärarorganisationen bär uppbyggts i enlighet

med anvisade riktlinjer och består av, förutom rektor och behövliga timlärare,

en lektor (i byggnadsteknik), en e. o. adjunkt (i fysik, kemi och

matematik), en timlärare med full tjänstgöring (i tekniska ämnen), varjämte

Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 utnämnde en lektor i matematik och

fysik. Gymnasiet har alltså en läraruppsättning, som med viss ytterligare

anställning av någon eller några timlärare (företrädesvis i humanistiska

ämnen) räcker till för att bestrida undervisningen under läsåret 1950/51

med två undervisningsavdelningar i klass I, medan för senare läsår det begärda

tredje lektoratet måste få inrättas. Om denna organisation icke skulle

komma till stånd, skulle den e. o. adjunkten få undervisa 7 timmar per

vecka och timiärarcn med full tjänstgöring få 16 timmar per vecka; båda

ha lyckats få bostad i Gävle, men ingen av dem kan naturligtvis stanna

kvar i staden med sådan tjänstgöring. Att finna ersättare för dem i Gävle

torde bli mycket svårt, och det bistånd med lokalernas, särskilt laboratoriernas,

upprustning som man kan förvänta av dem, torde icke kunna avfordras

deltidsanställda timlärare.

En rubbning av den ursprungliga organisationsplanen med de två ovan

nämnda linjerna skulle vara så mycket mera beklagligt, som industrierna i

Gävle och dess uppland, Gävleborgs län, norra Uppland och Dalarna, ha

utpräglat behov av personal med utbildning inom det maskintekniska

facket.

Det allt tydligare konstaterade behovet av ökade utbildningsmöjligheter

på gymnasiestadiet kommer genom den föreslagna maskintekniska linjen

att bättre tillgodoses inom den rayon där gymnasiet är beläget; en avlastning

av läroverkens gymnasiehnjer kommer att bli följden, och ett ökat

antai ungdomar kan ledas in på praktiska verksamhetsområden, där de få

tillfälle att göra en behövlig insats.

Utskottet. Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsiiskanden

för budgetåret 1950/51 föreslagit, att vid tekniska gymnasiet i Gävle skulle

från och med nämnda budgetår inrättas ytterligare en klassavdelning av

första klassen, avsedd att ligga till grund för upprättande från och med

budgetåret 1951/52 av den av riksdagen år 1946 beslutade maskintekniska

linjen vid gymnasiet, vilket skulle börja sin verksamhet hösten 1947. Departementschefen

har icke förordat detta överstyrelsens förslag.

I motionerna I: 219 och II: 253 har erinrats därom, att utbildningen med

hänsyn till ovissheten beträffande möjligheten att disponera erforderliga

laboratorielokaler hittills måst begränsas till en byggnadsteknisk linje.

I motionerna har emellertid tillika upplysts, att läget numera vore ett annat,

enär en läroverksbyggnad nyligen blivit uppförd för gymnasiets räkning och

de tidigare lokalsvårigheterna sålunda bortfallit. Motionärerna ha framställt

ett yrkande, som överensstämmer med överstyrelsens förslag.

Då utskottet för sin del funnit, att förutsättningar numera föreligga för

ett realiserande av riksdagens tidigare fattade beslut om inrättande vid

tekniska gymnasiet i Gävle av jämväl en maskinteknisk linje, får utskottet

tillstyrka, att den av överstyrelsen begärda och i motionerna påyrkade

klassavdelningen kommer till stånd från och med nästa budgetår. Förc
10

—• Ii ihan rj till riksdagens protokoll 1''JhO. (1 samt. Nr S.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Statsutskottets utlåtande nr 8.

varande anslag bör med anledning härav höjas med ett belopp av 17 900

kronor.

Emot Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag i övrigt har

utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 219 och II: 253,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen

förordat;

b) besluta, att vid tekniska gymnasiet i Gävle skall från

och med budgetåret 1950/51 i enlighet med vad utskottet

ovan angivit inrättas ytterligare en avdelning av första

klassen;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 1 970 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

....................... 22 840

b) Arvoden åt bibliotekarier........ 8 760

c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............ 27 200

d) Arvode åt biträdande rektor .... 1 500 60 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 645 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 325 000

Summa kronor 4 000 900

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m, m........... 78 000

Nettoutgift kronor 3 922 900

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 922 900 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 147

271 :o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 282, s. 370—371) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor, innebärande

en anslagsökning med 25 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen.

På grund av vad utskottet under nästföregående punkt i anledning

av motionerna I: 219 och II: 253 förordat bör emellertid förevarande

anslag därutöver för nästa budgetår ökas med 500 kronor för beredande

av erforderliga medel till övriga expenser vid tekniska gymnasiet i Gävle.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 219 och II: 253, till Högre tekniska

läroverk: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 400 500 kronor.

272:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 354 600 kronor.

273:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för

högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 284, s. 372 och 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

m. m. jör högre tekniska läroverket i Stockholm

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

274:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 285, s. 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

275:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 373), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

276:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 287, s. 373—376), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 244 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

......................... 3 640

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

......................... ioo

c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare........... 360

e. Arvode åt portvakt............... 800

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 000 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 408 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 58 000

Summa kronor 727 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ........... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .. 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

............... 145 120 170 000

Nettoutgift kronor 557 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 557 000 kronor.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

277:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 288, s. 376), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 58 800

kronor.

278:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 377 och 378), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 86 700 kronor.

279:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 290,

s. 378—380) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 680 500 kronor, innebärande en ökning med

500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ramberg m. fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herr

Ståhl m. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1950/51 till Karlstads handelsgymnasium anvisa ett anslag av 28 250 kronor;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Heiding och Gränebo (I: 220) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordkvist m. fl. (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1950/51 anslå av överstyrelsen för yrkesutbildning

och handelsutbildningskommittén tillstyrkta 28 250 kronor som understöd

åt Kalmar handelsgymnasium.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till motionerna

II: 173 och I: 220.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade för sin del hemställt om understöd

med 28 250 kronor till vartdera handelsgymnasiet i Kalmar och Karlstad,

vilket tillstyrkts av handelsutbildningskommittén, som dock framhållit

önskvärdheten av att ordinarie lärarpersonal icke tillsattes vid dessa

gymnasier, förrän statsmakterna fattat beslut i anledning av de förslag till

handelsgymnasieorganisationens utbyggande, vilka kommittén kunde komma

att framlägga.

Departementschefen har emellertid förklarat sig icke kunna i nuvarande

läge tillstyrka någon medelsanvisning för dessa ändamål.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med 680 500 kronor. I likhet med departementschefen har

utskottet ansett sig icke under nuvarande förhållanden kunna förorda någon

medelsanvisning till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad. Utskottet

avstyrker alltså bifall till de motionsvis väckta yrkandena härom samt

hemställer, _ . „

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Mapts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 151 och II: 173 samt

I: 220 och II: 255, till Understöd åt liandelsgymnasier för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 680 500 kronor.

280:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291,

s. 380), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 292, s. 380—382) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

5 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Emil Petersson

m. fl. (I: 153) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl.

(II: 167), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

besluta att statsunderstöd till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de

kommunala anstalterna för yrkesundervisning måtte, i avvaktan på resultatet

av pågående utredning, provisoriskt höjas med 25 procent, dock att

understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet

av den till skolans lärare för den tid understödet avser utgående

avlöningen, att riksdagen måtte besluta sådana ändringar av bestämmelserna

för statsbidrag till föreläsare på lärlingsskolestadiet att de jämställas

med yrkesskolornas föreläsare, samt att riksdagen måtte som en

följd av dessa förslag till ökade statsbidrag till understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 000 kronor.

Nu utgående anslag å 5 000 000 kronor är uppdelat pa två poster, en

till understöd till avlöning av lärare på förslagsvis 4 300 000 kronor och en

till understöd till undervisningsmateriel m. m. på förslagsvis 700 000 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

151

Överstyrelsen för yrkesutbildning har med hänsyn till den fortgående utvidgningen

av den kommunala yrkesundervisningen föreslagit, att anslaget

för nästa budgetår skall höjas med 500 000 kronor till 5 500 000 kronor,

varav 4 700 000 kronor beräknats till lärarlöner och 800 000 kronor till

undervisningsmateriel m. m.

Överstyrelsen har vidare hemställt, att överstyrelsen måtte medgivas

rätt att efter prövning i vissa fall bevilja statsunderstöd till ersättning åt

föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder, som gälla angående ersättning

åt föreläsare vid yrkesskola.

Departementschefen har anfört följande.

Den fortsatta utvecklingen av den kommunala yrkesundervisningen

synes påkalla en höjning av förevarande anslag jämväl för nästa budgetår.

Då jag icke har något att erinra mot överstyrelsens beräkning av anslagsbehovet,

torde anslaget böra uppföras med 5 500 000 kronor, vilket innebär

en höjning med 500 000 kronor. Överstyrelsens förslag om rätt för överstyrelsen

att i vissa fall bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola

anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka.

I motionerna 1:153 och 11:167 har anförts bland annat följande.

I kungörelsen 1921:705 fastställdes statsunderstöd till rektors och lärares

avlöning vid de kommunala yrkesskolorna och vissa enskilda anstalter

för yrkesundervisning. Statsunderstödsbeloppen motsvara enligt

denna kungörelse två tredjedelar av lärararvodena. Denna en gång fastställda

relation mellan statens och huvudmännens andel av kostnaderna

för rektors och lärares avlöning har dock ej upprätthållits från statens sida.

_ Statsunderstöden ha sålunda tvenne gånger sänkts, först från 3 kronor

till 2 kronor 67 öre och senare (1933) till 2 kronor 35 öre per undervisningstimme

inom lärlings- och verkstadsskolorna samt först från 3 kronor

33 öre till 3 kronor och senare till 2 kronor 55 öre per undervisningstimme

inom yrkesskolorna. Efter 1933 ha inga andra ändringar vidtagits i fråga

om statsunderstöden till yrkesundervisningen än att undervisningen i husligt

arbete, enligt Kungl. Maj:ts kungörelse av den 25 juli 1945, jämställts

med den övriga yrkesundervisningen, varför statsunderstödet till undervisning

i husligt arbete höjts och nu utgår efter samma grunder, som gälla

för undervisning för industri, hantverk eller handel.

Jämsides med ovan nämnda statsbidragsändringar ha vissa huvudmän

på grund av stegrade levnadskostnader genomfört betydande höjningar av

lärarlönerna. I andra fall ha emellertid inte hänsyn kunnat tas till levnadskostnadernas

stegring, och lönerna utgå med så låga belopp, att det möter

mycket stora svårigheter att erhålla kompetenta lärarkrafter.

De stora skillnaderna i avlöningshänseende för yrkesskolornas lärare äro

givetvis i första hand beroende av huvudmännens möjligheter att ekonomiskt

bära lönekostnaderna. Statsbidragen till nu utgående timlärararvoden

torde motsvara i medeltal cirka 50 procent av lönerna. För de fast

anställda yrkeslärarna uppgår statsunderstödet knappast till en tredjedel

av utgående löner.

T många fall blir differensen mellan statsbidrag och utgifter för löner så

stor, att huvudmännen inte ha möjlighet att i fortsättningen upprätthålla

skolornas standard. Det kan här påpekas, att det gäller inte att bryta

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr S.

lönestoppet utan endast att möjliggöra utbetalning av löner, som redan

utgå. Det är allmänt känt, att vissa skolor för närvarande överväga helt

nedläggande av undervisningen eller indragande av vissa yrkesutbildningskurser.

Detta förhållande bestyrkes av att ecklesiastikministern bär begärt

ökat statsbidrag till Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning

för att undvika, att denna yrkesskola måste nedläggas på grund

av otillräckliga anslag.

Svårigheterna för dessa yrkesskolor komma att ökas i samband med den

bebådade löneregleringen för övningslärarna den 1 juli 1950. Den kvalificerade

lärarkraften kommer då att i än högre grad söka sig från yrkesskolorna.

När författningarna år 1921 om statsbidragsgrunderna för de kommunala

yrkesskolorna fastställdes, var yrkesskol väsen det inte på långt när så utvecklat

som nu. På de flesta håll förekommo då endast kvällskurser av relativt

blygsam omfattning. Sedan dess har yrkesskolornas verksamhet i

takt med näringslivets utveckling och krav undan för undan ökats. Det är

emellertid obestridligt, att de nuvarande statsbidragsgrunderna utgöra en

broms för yrkesskolornas utbyggnad och utvidgning. Detta förhållande är

synnerligen beklagligt, då tillgången av yrkesutbildad arbetskraft är en av

de viktigaste förutsättningarna för att vårt näringsliv skall kunna öka sin

produktionsförmåga och möta skärpt konkurrens från utlandet. En utvidgning

av yrkesskolväsendet är en nödvändig förutsättning för att kunna

möta den nya skolreformens krav. Vi vilja här framhålla, att många av

dessa skolor utfört ett pionjärarbete på yrkesundervisningens område. En

höjning av statsunderstöden till yrkesundervisningen är sålunda i nuvarande

läge synnerligen trängande. Statsbidragsgrunderna till dessa skolor

äro under utredning, men förslag kan inte förväntas under innevarande

riksdag. Läget för många av dessa skolor är för närvarande så prekärt, att

vi anse, att omedelbara åtgärder måste vidtagas.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i petita, refererade i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, föreslagit rätt för överstyrelsen att i

vissa fall bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma

princip som vid yrkesskolornas kurser på vrkesskolstadiet. Dessa föreläsningar

synas vara ett värdefullt komplement även till lärlingsskolornas

undervisning och böra därför erhålla det statsunderstöd som överstyrelsen

förordar.

Utskottet. Beträffande de i motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt här

är i fråga — gjorda yrkandena är utskottet icke berett att nu tillstyrka

vare sig den föreslagna provisoriska höjningen av statsunderstödet till avlöningar

åt rektor och övriga lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning

eller den föreslagna befogenheten för överstyrelsen att bevilja

statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder,

som gälla angående föreläsare vid yrkesskola. Vidkommande det förstnämnda

spörsmålet får utskottet erinra därom, att frågan om statsbidragsgrunderna

beträffande yrkesundervisningsanstalterna för närvarande är

föremål för utredning av 1946 års skolkommission och att förslag i ämnet,

enligt vad utskottet inhämtat, torde vara att förvänta inom kort. Enligt

utskottets mening tala starka skäl för en förbättring av ifrågavarande

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

statsbidragsgrunder, varför utskottet förutsätter, att förslag i ämnet skall

kunna föreläggas nästa års riksdag.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för budgetåret 1950/51 uppföres med 5 500 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt

här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter jör

yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter jör

yrkesundervisning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 5 500 000 kronor.

282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 293, s. 382 och 383) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under nästföregående

punkt angivna motionerna 1:153 och II: 167, i vilka — såvitt

här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd

till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de enskilda anstalterna för

yrkesundervisning måtte, i avvaktan på resultatet av pågående utredning,

provisoriskt höjas med 25 procent, dock att understödsbeloppet ej må överstiga

två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till skolans lärare

för den tid understödet avser utgående avlöningen samt att riksdagen måtte

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa ett förslagsanslag

av 1 130 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till den

under nästföregående punkt lämnade redogörelsen.

Departementschefen har anfört följande.

Bland de enskilda anstalter, som erhålla statsunderstöd efter samma

grunder som motsvarande kommunala skolor, märkes Sveriges urmakareförbunds

yrkesskola i Borensberg. Skolan, som har karaktär av riksskola,

omfattar dels 4-årig verkstadsskola, vilken för nybörjare meddelar utbildning

fram till gesällprov, och dels lärlingsskola med 3—6 månaders praktisk

och teoretisk utbildning för sådana lärlingar, vilkas utbildning i övrigt äger

rum på mästarverkstäder. Antalet elever är nu omkring 40. Från urmakareförbundets

sida har framhållits, att förbundet under de senare åren måst

lämna bidrag till skolans driftkostnader med omkring 14 000 kronor om

året, vilket belopp vore synnerligen betungande för förbundet, som räknade

allenast 1 100 medlemmar. För egen del anser jag det skäligt att Borensbergsskolan

tillerkännes ökat statsbidrag till sin verksamhet. Därest riksdagen

icke framställer erinran däremot, torde diirför Kungl. Maj:t, efter

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ytterligare prövning av de ekonomiska förutsättningarna för skolans bestånd,

vilja tillerkänna skolan statsbidrag enligt förmånligare grunder än

de för motsvarande kommunala skolor gällande. Jag torde härvid få erinra

om att riksdagen beträffande en kommunal anstalt av rikskaraktär, kvarnskolan

i Mariestad, lämnat ett liknande medgivande (se riksdagens skrivelse

1942: 315 och statsliggaren s. 687).

Liknande synpunkter göra sig gällande i fråga om Fredrika Bremerförbundets

skola för kvinnlig yrkesutbildning, vilken vid sidan av Maria Nordenfelts

motsvarande skola i Göteborg är den enda inom landet som utbildar

yrkeslärarinnor i klädsömnad. Den senare men icke den förra åtnjuter

särskilt statsbidrag för sin lärarinneutbildning (jfr punkt 187 i det föregående).

Enligt vad jag inhämtat nödgas Fredrika Bremerförbundet nedlägga

sin yrkesskola med utgången av innevarande budgetår, därest ej

gynnsammare statsbidragsvillkor än de nuvarande kunna utverkas. Även

i fråga om denna yrkesskola torde därför Kungl. Maj:t böra få rätt att

jämka gällande statsbidragsgrunder på liknande sätt som jag ifrågasatt

beträffande urmakareförbundets yrkesskola i Borensberg.

I övrigt torde statsunderstöd böra medgivas i den omfattning, varmed

överstyrelsen räknat. Då belastningssiffrorna emellertid synas visa, att det

medgivna statsunderstödet icke uttages i full utsträckning, torde någon anslagshöjning

icke erfordras för nästa budgetår. Jag förordar därför, att

anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 153 och II: 167,

i vad de avse förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker alltså att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 930 000 kronor och

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen anfört och

föreslagit beträffande Sveriges urmakareförbunds yrkesskola i Borensberg

och Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt

här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 930 000 kronor.

283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 384 och 385), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 295, s. 385 och 386), vilket innebär en anslagshöjning

med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 386 och 387), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 105 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 387), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 387 och 388), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 230 000 kronor.

288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 388), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

15G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 388 och 389),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

290:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,

s. 389 och 390), vilket innebär en anslagshöjning med 800 000 kronor, och

under erinran, om vad utskottet i det föregående under punkten 195:o)

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt

här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

291 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 390),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

292:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303,

s. 390 och 391), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer

utskottet,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad in. to. för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 46 300 kronor.

293:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s.

391), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

294:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 305, s. 391 och 392), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

295:o) Yrkesutbildningskur ser för arbetslösa m. in. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 392 och 393), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört rörande bestridande av vissa kostnader för speciella omskolningskurser

för äldre varubud,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

to. to. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 150 000 kronor.

296:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 393), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

297:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 393 och 394), vilket

innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

298:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 309, s. 394), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

299:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 394 och 395), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

300:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 395), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

301 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 395 och 396), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

302:o) Bidrag till liantverksskolor m. m. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl. (I: 152) och

den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 174), har

hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam

utredning av i motionerna angivna spörsmål, vilken bör bedrivas så snabbt

att eventuella förslag i ärendena kunna föreläggas 1951 års riksdag.

s. 159 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande nr 8.

159

I motionerna har anförts bland annat följande.

Ett flertal för hantverket och småindustrien livsviktiga problem fordra

snabb lösning. Alldeles särskilt gäller detta lärlingsrekryteringen, som med

åren kommit att uppvisa större och större svårigheter. Av de med denna

rekrytering sammanhängande spörsmålen intaga tvenne, beträffande vilka

förslag redan föreligga utarbetade inom överstyrelsen för yrkesutbildning,

särskilt intresse. Dessa äro dels statsbidrag till inrättande av hantverksskolor,

dels stipendier till ungdom, som genomgår lärlingsutbildning utom

hemorten.

Hantverksskolor. I samband med 1946 års skolkommissions beslut den

19 februari 1947 att tillsätta en delegation för utredning av frågan om den

lägre yrkesutbildningens ställning i skolsystemet framhöll kommissionens

ordförande, statsrådet Weijne, att olika skäl talade för att en betydande

utvidgning och utbyggnad av yrkesutbildningsväsendet vore nödvändig

samt att icke ens yrkesundervisningen för s. k. yrkesarbete i hantverk och

industri tillnärmelsevis förmådde att täcka hela behovet. I förenämnda uttalande

framhölls vidare att kommunerna på landsbygden på det hela taget

helt saknade egna yrkesskolor och endast i mycket ringa utsträckning kunde

hänvisa sin ungdom till sådana skolor på annan ort, men att det torde vara

uppenbart, att upprättande av regelrätta yrkesskolor knappast kunde

ifrågakomma på landsbygden och över huvud taget orter med liten befolkning

annat än i vissa för respektive orter dominerande yrken.

Den ungdom, som har för avsikt att utbilda sig till yrkesarbetare men på

sin hemort icke kan erhålla någon egentlig yrkesundervisning, bör dock

beredas möjlighet att erhålla sådan undervisning. Vissa möjligheter härtill

giva de centrala verkstadsskolorna. De kunna dock endast bereda yrkesutbildning

åt en mindre del av landsbygdsungdomen. Även sedan dessa skolor

fullt utbyggts kommer sålunda huvudparten av den landsbygdsungdom,

som avser att utbilda sig till yrkesarbetare, att vara hänvisad till att förskaffa

sig den praktiska utbildningen genom lärlingsanställning. I vissa yrken

står sådan lärlingsanställning icke alls till buds på den unges hemort

eller kan endast beredas i otillräcklig omfattning.

Även den ungdom som kunnat erhålla lärlingsanställning på sin hemort

men därstädes icke har tillgång till yrkesskola bör ock beredas möjlighet att

erhålla teoretiska yrkeskunskaper. I viss utsträckning torde lärlingar på

sådana orter kunna förvärva teoretisk utbildning genom korrespondensundervisning.

Sådan undervisning kan emellertid icke helt ersätta muntlig

undervisning i yrkesteori och kan självfallet ej alls ersätta den nödvändiga

kompletterande praktiska undervisningen. Stort behov föreligger av att

lärlingarna från dylika orter under någon tid frikopplas från arbetet hos

läromästaren för att meddelas teoretisk undervisning i heldagsskolor, vilka

i enlighet med elt av skolöverstyrelsen år 1936 avgivet förslag kunde givas

namnet »hantverksskolor». Därjämte böra lärlingarna erhålla kompletterande

undervisning i praktiskt yrkesarbete i sådana moment, som de icke

få utöva hos hantverksmästarna.

Förslag om införande av en dylik skoltyp har tidigare väckts i olika

sammanhang.

Sålunda har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation aktualiserat

denna fråga vid skilda tillfällen, bland annat i eu liil överstyrelsen för yrkesutbildning

överlämnad promemoria av den 19 februari 1945.

Överstyrelsen för yrkesutbildning överlämnade den ‘26 september 1947

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

till Kungl. Maj:t ett förslag angående införande av statsbidrag till hantverksskolor

enligt i huvudsak samma grunder som gälla för statens bidrag

till centrala verkstadsskolor samt föreslog att för budgetåret 1948/49 måtte

anvisas ett förslagsanslag av 50 000 kronor åt sådana skolor.

Stipendier till ungdom, som genomgår lärlingsutbildning utom hemorten.

I samband med meddelande av bestämmelser angående statsunderstöd för

utbildande av lärlingar i hantverksyrken anbefallde Kungl. Maj:t i nådigt

brev den 14 juni 1946, punkten 246, överstyrelsen för yrkesutbildning att

verkställa utredning av frågan om stipendier till ungdom, som önskar genomgå

lärlingsutbildning utom hemorten, samt att med sagda utredning

och det förslag, som därav måtte föranledas, inkomma till Kungl. Maj:t.

Vederbörande departementschef hänvisade i sitt uttalande till 1946 års

statsverksproposition under ifrågavarande punkt till vad statens arbetsmarknadskommission

härvidlag anfört i sitt utlåtande den 7 februari 1945

över av överstyrelsen framlagt förslag till lag om utbildning inom hantverket

m. m. Arbetsmarknadskommissionen hade framhållit, att avgörande

för frågan om rekryteringen till lärlingsutbildningen inom hantverket vore,

huruvida den enskilde skulle få ekonomisk möjlighet att gå igenom en lång

och för flertalet jämförelsevis dyrbar utbildning. Enligt kommissionens

mening vore det därför välmotiverat, att framför allt på landsbygden och i

mindre samhällen, där tillgång på lärlingsplatser saknades inom lämpliga

yrken, möjligheter funnes att med stipendier av statsmedel ersätta de merutgifter,

som vore förknippade med lärlingsutbildning utanför hemorten.

En förutsättning för genomförande av en sådan åtgärd vore dock, att stipendierna

icke finge inverka på lönesättningen inom berörda yrkesområden.

Kommissionen förordade därför, förutom en utökning av statsunderstödet

till hantverksmästare för utbildning av lärlingar, att frågan om stipendier

till ungdom, som önskade genomgå lärlingsutbildning utom hemorten, måtte

upptagas till vidare övervägande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning överlämnade i sina förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1948/49 verkställd utredning i ämnet och föreslog

att för nämnda budgetår skulle anslås medel till stipendier till ungdom,

som önskar genomgå lärlingsutbildning utom hemorten.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har sedermera för budgetåret 1949/50

och 1950/51 upprepat sina anslagsäskanden för båda ovan nämnda ändamål.

Ärendena äro fortfarande beroende av Kungl. Maj:ts prövning och ha

icke anmälts för riksdagen. Det får anses, att lösandet av förenämnda frågor

är av synnerlig betydelse för hantverkets möjligheter att erhålla en

kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande rekrytering av arbetskraft.

Utskottet. Såsom i motionerna erinrats har överstyrelsen för yrkesutbildning

till Kungl. Maj:t ingivit förslag rörande båda de av motionärerna

angivna frågorna. Då dessa spörsmål sålunda redan äro föremål för Kungl.

Majrts prövning, har utskottet icke funnit anledning föreligga, att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning i ämnet.

Utskottet får alltså avstyrka bifall till motionerna och hemställa,

att motionerna I: 152 och II: 174 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

303:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

313, s. 397—400) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 480 000 kronor, innebärande en ökning

med 180 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 13: o) omnämnda lilcalydande motionerna 1:49

och II: 50, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte höja

de under förevarande anslag uppförda anslagsposterna till vandringsbiblioteksverksamhet

m. m. vid landsbiblioteken samt till resekostnads- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

med 20 000 respektive 1 400 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sjödahl m. fl. (I: 155) och den andra inom andra kammaren av

herrar Svensson i Göteborg och Lindberg (II: 162), i vilka hemställts, att

riksdagen, ville till svenska sjömansbiblioteket anslå 40 000 kronor, varav

15 000 kronor skola utgå utan något villkor och statsbidrag med dubbelt

så stort belopp som enskilda tillskjuta utbetalas intill ett belopp av 25 000

kronor.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår — under

framhållande av att överstyrelsen icke utgått från folkbibliotekssakkunnigas

förslag i deras betänkande angående folk- och skolbibliotek (st. off.

utr. 1949:28) — föreslagit höjning av anslaget med 200 000 kronor, avseende

anslagsposten till folkbibliotek m. m. och anslagsposten till bibliotekskurser.

Av vad överstyrelsen anfört inhämtas bland annat följande.

Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-, truppförbands-

och sjömansbibliotek (nu förslagsvis 2 727 300 kronor).

Styrelsen för Svenska sjömansbiblioteket har hemställt om ökning

av bibliotekets understöd. För närvarande utgår detta med dubbelt så stort

belopp som det tillskott, som lämnas av andra medel än statsmedel, dock

med högst 25 000 kronor. Styrelsen erinrar om att de sakkunniga för utredning

av sjöfolkets bildningsfråga på sin tid föreslogo (SOU 1945:5),

att statsunderstödet skulle utgå med högst 35 000 kronor, därvid 15 000

kronor skulle utgå utan villkor och i stort sett motsvara bibliotekets kostnader

för lokaler och personal samt biblioteket därutöver skulle erhålla

dubbelt så stort belopp som det tillskott, enskilda lämnade, dock högst

20 000 kronor. I propositionen 1946:8 föreslog emellertid Kungl. Maj:t

det nu utgående statsunderstödet. Departementschefen yttrade därvid, att

de sakkunnigas förslag byggde på förutsättningen, att biblioteket skulle

komma att inflytta i nya lokaler, vilket ansetts komma att medföra behov

av medel till lokalhyra (4 000 kronor) och till avlönande av en heltids
11

— Bihang till riksdagens ''protokoll 1050. G samt. Nr 8.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anställd biblioteksassistent (6 200 kronor). Så länge biblioteket alltjämt

vore inrymt i sina nuvarande lokaler, syntes dess skötsel liksom dittills

böra handhavas av Dicksonska folkbibliotekets personal. Riksdagen följde

Kungl. Maj ds förslag.

Av biblioteksstyrelsens skrivelse framgår, att biblioteket nu kunnat

träffa överenskommelse om förhyrande av nya lokaler i en under uppförande

varande fastighet. I samband med denna lösning av lokalfrågan,

som innebär betydande fördelar såväl för Dicksonska folkbiblioteket sorri

för sjömansbiblioteket, har styrelsen funnit nödvändigt, att en bibliotekarie

med heltidstj änstgöring anställes. Biblioteksstyrelsen finner under

sådana omständigheter den av departementschefen 1946 angivna förutsättningen

för ökning av statsunderstödet föreligga, Enligt styrelsens mening

är emellertid en ökning till det av de sakkunniga föreslagna beloppet icke

längre tillräcklig. Lokalkostnaderna uppskattas alltjämt till 4 000 kronor,

medan personalkostnaderna beräknas stiga med 8 000 kronor. Bidrag från

enskilda bidragsgivare synas icke längre kunna påräknas i samma utsträckning

som under de senaste åren, samtidigt som anspråken på biblioteket

ständigt stegrats. På dessa grunder föreslår styrelsen, att statsunderstödets

maximibelopp höjes till 40 000 kronor. I likhet med de sakkunniga räknar

styrelsen med att 15 000 kronor skola utgå utan villkor, medan hittillsvarande

villkor skola gälla för överskjutande belopp.

Överstyrelsen tillstyrker livligt framställningen och vitsordar den alltmera

ökade betydelse, som sjömans bibliotekets verksamhet fått.

Bibliotekskurser (nu 9 400 kronor). Av posten avse 3 700

kronor en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla,

3 700 kronor en kurs för skolbibliotekarier samt 2 000 kronor kortare kurser

rörande skolbiblioteket och dess utnyttjande vid undervisningen.

Under budgetåret 1950/51 komma medel att erfordras för anordnande

av den hittills vartannat år återkommande biblioteksskolan, avsedd för utbildning

av bibliotekarier med biblioteksarbetet som huvudsyssla. Den

senaste skolan anordnades under budgetåret 1948/49. De på statsverket

fallande kostnaderna beräknades därvid till 4 600 kronor. Överstyrelsen

föreslår slopande av elevavgifterna — 200 kronor per elev — vid biblioteksskolan

samt viss höjning av föreläsningsarvodet. Den sammanlagda kostnaden

för biblioteksskolan skulle uppgå till 14 000 kronor.

Även under nästa år räknar överstyrelsen med att anordna en kurs för

folkbibliotekarier och en kurs för skolbibliotekarier. Som överstyrelsen i

annat sammanhang föreslagit, böra deltagarna i de sålunda anordnade kurserna

erhålla ett dagtraktamente av 10 kronor (om de äro boende å kursorten

3 kronor) samt resekostnadsersättning med hela resekostnaden. Kostnaderna

för de båda kurserna komma därigenom att uppgå till (5 900 +

+ 5 900 =) 11 800 kronor.

Till kurser rörande skolbiblioteket och dess utnyttjande i undervisningen

föreslås liksom tidigare 2 000 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet under denna punkt skulle alltså uppgå till

(14 000 + 11 800 + 2 000 —) 27 800 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan överenskommelse nu träffats om förhyrande av nya lokaler

för svenska sjömansbibliotek i Göteborg och cless skötsel efter överflyttningen

till de nya lokalerna icke längre kan handhavas av Dicksonska

folkbibliotekets personal föreligga starka skäl för att stats
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

bidraget till sjömansbiblioteket ökas. Jag anser mig dock i nuvarande

ekonomiska läge endast kunna förorda att bidraget höjes med 10 000

kronor till högst 35 000 kronor per år. Av bidraget torde 10 000 kronor

böra utgå utan villkor om tillskott från annat håll, medan hittillsvarande

villkor torde böra gälla för överskjutande belopp. Vid bifall till vad jag

nyss föreslagit och med hänsyn till den ökade belastning, som i övrigt är

att emotse å anslagsposten till understöd åt folkbibliotek m. m., torde denna

anslagspost böra uppräknas med 175 400 kronor. Under hänvisning till den

ståndpunkt jag fprut denna dag intagit till frågan om ändrade grunder för

bidrag till deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade kurser och då jag icke

anser mig kunna förorda, att elevavgifterna vid den s. k. biblioteksskolan

slopas, förordar jag, att anslagsposten till bibliotekskurser endast höjes med

4 600 kronor eller samma belopp, som för sistförflutna budgetår anvisats för

den då anordnade biblioteksskolan. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon

ändring beträffande detta anslag, bör detsamma för nästa budgetår höjas

med 180 000 kronor till 3 480 000 kronor.

Yrkandet i motionerna 1:155 och 11:162 överensstämmer med biblioteksstyrelsens

av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 13: o) anfört

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50, i vad de avse

förevarande anslag.

Beträffande sjömansbiblioteket har departementschefen för nästa budgetår

förordat en höjning av statsbidraget med 10 000 kronor. Utskottet är

icke berett att i enlighet med vad i motionerna I: 155 och II: 162 hemställts

härutöver tillstyrka en ytterligare ökning av nämnda understöd, varför

utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande motioner.

Kungl. Maj:ts förslag, emot vilket utskottet icke funnit anledning till erinran,

innebär att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 180 000

kronor till 3 480 000 kronor.

Till följd av de ändrade bidragsgrunder beträffande ersättning till deltagare

i olika av skolöverstyrelsen anordnade kurser, som utskottet i det föregående

förordat, uppkommer under detta anslag ett till 4 000 kronor beräknat

ökat medelsbehov. Utskottet har — på grund av förevarande förslagsanslags

storlek — icke funnit erforderligt att uppräkna anslaget för nästa

budgetår med sistnämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt

här är i fråga — samt motionerna I: 155 och II: 162, till

Understöd åt jollcbiblioteksväsendet för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 3 480 000 kronor.

304:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 314, s. 400), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartyg sbibliotek

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

305:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 400 och 401), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 5 000 kronor.

306 :o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

316, s. 401—403), vilket innebär en anslagshöjning med 19 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 500 000

kronor.

307:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m.m. Kungl.

Maj:t har (punkt 317, s. 403 och 404) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Damström

m. fl. (I: 154) och den andra inom andra kammaren av herr Hallberg m. fl.

(II: 164), i vilka hemställts, att riksdagen till förstärkande av folkbildningskonsulentverksamheten

måtte höja anslaget för bidrag till studieförbund

för organisations- och administrationskostnader med 10 000 kronor.

Av nu förevarande anslag disponeras 30 000 kronor till bidrag till Folkbildningsförbundet

för konsulentverksamhet. Skolöverstyrelsen har, bland

annat, föreslagit en höjning av denna post med 10 000 kronor, medan departementschefen

förklarat sig icke nu kunna tillstyrka någon ökad medelsanvisning

till nämnda ändamål.

Det i motionerna 1:15Jf och II: 16i\ framlagda förslaget, vilket synes avse

nu förevarande anslag, är avsett att möjliggöra anställande av folkbildningskonsulenter

i Dalarna och Blekinge samt på Gotland, där vederbörande

landsting för sin del ställt medel till förfogande för ändamålet. Be
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 165

träffande motiveringen till motionärernas förslag hänvisas till motionen

II: 164.

Utskottet. Beträffande den i motionerna I: 154 och II: 164 begärda anslagshöjningen

med 10 000 kronor, vilken egentligen avser förevarande

anslag och icke såsom i motionens hemställan angivits anslaget till bidrag

till studieförbund för organisations- och administrationskostnader, får utskottet

framhålla, att utskottet i nuvarande ekonomiska läge icke ansett

sig böra tillstyrka en medelsanvisning för anordnande av folkbildningskurser

m. m. till högre belopp än vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet

biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall till ovannämnda

motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 154 och II: 164, till

Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.

308:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 318, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning med

40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kronor.

309:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 319, s. 405), vilket innebär en anslagshöjning med

500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

1 700 000 kronor.

310:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 405), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

311:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 405 och 406), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 64 500 kronor.

312:o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch

studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s.

406), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

313:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 407—

409), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 580 000 kronor.

314:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 409) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1950/51 till ettvart av dessa båda ändamål

anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson

m. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl.

(II: 247), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares

lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning

för dem, dels ock att öka det för budgetåret 1950/51 å åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar från 30 000

kronor till 60 000 kronor.

Till stöd för de i motionerna framförda yrkandena har anförts i huvudsak

följande.

Den svenska hemgårdsrörelsen har under sin snart 40-åriga tillvaro

arbetat sig fram till en erkänd ställning i vårt samhälle.

I hemgårdarna finnas daghem och barnträdgårdar, där mödrar, som

tvingas vara utom hemmet hela eller en del av dagen, kunna lämna in

barnen. De skolbarn, som av någon anledning inte kunna läsa sina läxor

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

hemma, tas emot i hemgårdens eftermiddagsliem, där de få läsa sina läxor

under ledning, få mat som de betala för och för övrigt delta i praktiska

sysselsättningar, lek och friluftsliv. Klubbar och studiecirklar ta emot barn

i äldre åldersklasser och ungdom. Föräldrarna inbjudas till regelbundet återkommande

möten, till mödraklubbar eller föräldraföreningar. Vad hemgårdarna

framför allt eftersträva, är att nå personlig kontakt med de enskilda

hemmen och de enskilda människorna. I stadgarna för Riksförbundet

Sveriges hemgårdar heter det: »Med hemgård förstås ett socialt arbetscentrum,

som har till uppgift att verka för gemenskap och förståelse mellan

människor, tillhörande olika åsiktsriktningar, arbetsområden och livsintressen,

samt att söka befrämja ömsesidigt bistånd i strävandet för personlig

utveckling.»

Några medarbetare äro avlönade, men i regel så lågt, att hemgårdarna

alltid löpa fara att förlora dem. Pensionsfrågan är icke ordnad. Många

medarbetare äro oavlönade.

I mycket stor utsträckning finansieras verksamheten genom frivilliga

gåvor. En stor del av ledarnas tid går tyvärr åt för att tigga ihop pengar

till verksamheten. I de flesta fall ger kommunen bidrag, i några fall ett

stort bidrag. Därjämte lämnar staten ekonomiskt stöd. Detta utgår i två

former, nämligen 1) enligt vanliga regler till daghem, barnträdgårdar och

eftermiddagshem med dels lönebidrag, dels kostbidrag, 2) i form av ett

särskilt anslag till hemgårdsrörelsen.

Detta anslag uppfördes första gången på riksstaten för budgetåret

1941/42, då med 5 000 kronor. Vid 1945 års riksdag höjdes anslaget till

30 000 kronor, och därvid har det förblivit. Av dessa 30 000 kronor få

1 000 kronor användas för riksförbundets organisations- och expeditionskostnader,

och resten — 29 000 kronor — fördelas på de inte mindre än

34 hemgårdar som nu finnas. Mera behöver icke sägas för att det skall stå

klart, att anslaget är alldeles otillräckligt.

Vad som behövs för att hemgårdarnas verksamhet skall kunna bestå

och utvecklas vidare är att statsbidrag kan utgå till hemgårdsföreståndares

lön samt att frågorna om deras pensionsrätt och lönetursberäkning lösas.

Dessa frågor torde de bistra tiderna till trots böra utredas nu, så att, när

gynnsammare ekonomiska förhållanden inträda, ett konkret förslag föreligger.

Vidare behövs ökat statligt stöd. Det gäller att rädda hemgårdsrörelsen

över till bättre tider. Ett från 30 000 till 60 000 kronor höjt anslag skulle

härvid vara en betydelsefull hjälp. Av beloppet synas 5 000 kronor — i

stället för nu 1 000 kronor — böra få reserveras för riksförbundets organisations-

och expeditionskostnader.

Utskottet. I anledning av motionerna I: 222 och II: 247 får utskottet

erinra därom, att 1947 års ungdomsvårdskommitté framlagt förslag angående

statsbidrag till s. k. fritidsgårdar, innefattande jämväl hemgårdar

och sådana studiehem, som ha en viss allsidig inriktning. Utskottet anser

sig böra understryka de betydelsefulla uppgifter den vid hemgårdar och

studiehem bedrivna verksamheten har att fylla. Utskottet är emellertid

icke berett att nu innan ställning tagits till ungdomsvårdskommitténs

ovannämnda förslag tillstyrka den av motionärerna begärda anslagshöjningen

och finner ej heller skäl föreligga att i frågans nuvarande

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

läge tillstyrka, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om den i motionerna angivna utredningen.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 222 och II: 247 samt

ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 222 och II: 247, i vad de

avse anvisande av ökade medel till ifrågavarande ändamål,

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse begäran

om ovannämnda utredning, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

315:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 325, s. 409—412)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 489 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmhäck

m. fl. (I: 156) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg

m. fl. (II: 165), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver vad departementschefen

förordat, bevilja till instruktörer för nykterhetsupplysning

22 600 kronor, till främjande av Centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet 6 000 kronor och till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. 3 600 kronor och sålunda såsom

bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande anvisa tillhopa 521 200 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår höjts med 33 500 kronor

till 489 000 kronor. För nästa budgetår har statsbidrag begärts av vederbörande

organisationer med belopp, som skulle innebära nära nog en

fördubbling av det nu utgående anslaget. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt

bidrag med 820 000 kronor, vilket skulle medföra en höjning med icke

mindre än 331 000 kronor, beroende till största delen på ökade utgifter för

löner samt vidgad och effektiviserad verksamhet. Som särskilt bidrag till

nykterhetsorganisationerna för organisations- och administrationskostnader

har överstyrelsen därvid tillstyrkt ett belopp å 170 000 kronor. Departementschefen

har under hänvisning till nuvarande statsfinansiella läge

föreslagit oförändrad medelsanvisning.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 169

Till stöd för de i motionerna 1:156 och II: 165 framförda förslagen har

anförts bland annat följande.

Strävandena att höja nykterhetstillståndet måste från statsmakternas

synpunkter betraktas såsom synnerligen betydelsefulla. I sitt eget intresse

bör staten giva ett starkt stöd åt den frivilliga verksamhet, som finns på

detta område. Vi förstå svårigheterna att i nuvarande läge med dess krav

på stark återhållsamhet i fråga om statsutgifterna få till stånd radikala

höjningar av statens bidrag till det frivilliga nykterhetsarbetet. Trots dessa

svårigheter vilja vi emellertid föreslå höjningar på ett par punkter, där

behoven av ökat stöd från statens sida äro mycket trängande och där man

måste räkna med betydande svårigheter för verksamheten, om behoven

icke redan nu kunna tillgodoses.

För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning

med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer

lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje, varjämte bidrag utgår med 7 000

kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500

kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.

När statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos

nykterhetsorganisationerna, tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka

ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet. I fråga om instruktörerna

hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH utgick man

ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av statsbidraget. Med hänsyn

till de inträdda stegringarna särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader

torde statsbidraget icke svara mot förstnämnda grunder för

bidragen. Kostnaderna för all övrig verksamhet ha självfallet också stigit

avsevärt under senare år, och organisationerna tyngas för närvarande av

ekonomiska bekymmer. Det är därför önskvärt, att staten lämnar ett något

högre bidrag till instruktörerna än vad som motsvarar hälften av kostnaderna.

Vi vilja föreslå, att anslagen till redan inrättade heltidsbefattningar

höjas med 2 000 kronor för varje instruktör, samt att bidragen till instruktörerna

hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH höjas med 1 000

respektive 1 600 kronor. Dessa höjningar av bidragen skulle medföra en

kostnadsökning av 22 600 kronor.

Centralförbundets för nylcterhetsundervisning (CFN) verksamhet har

under de senare åren utvidgats avsevärt. Utan tvivel finnas dock ännu

många outnyttjade möjligheter att förbättra såväl nykterhetsundervisningen

vid skolorna och militärförbanden som den allmänna folkupplysningen i

alkoholfrågan. Formerna måste emellertid anpassas efter tidsutvecklingen.

Undervisnings- och studiemateriel måste undan för undan förnyas samt nya

studie- och upplysningskampanjer planläggas och utföras.

Med tanke på de stora krav, som ställas på CFN. har förbundet ett stort

behov av ökad kvalificerad arbetskraft. Vidare förtjänar framhållas, att

anskaffningen av kontorsinventarier måst eftersättas på grund av brist på

medel.

Av de skäl, som nu anförts, anse vi det önskvärt, att anslaget till främjande

av CFN:s verksamhet kunde höjas med av skolöverstyrelsen förordat

belopp 12 000 kronor. T nuvarande läge vilja vi emellertid begränsa vårt

förslag till att avse hälften av den nämnda summan. Fn sådan utökning

räcker icke till anställning av cn ny befattningshavare men ger dock ökade

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

möjligheter att anlita kvalificerad arbetskraft mot arvode. Dessutom kunde

en del av sagda anslagsökning användas till inköp av nödvändiga kontorsinventarier.

Till anordnande av en allmän utbildning skurs i alkoholfrågan för studieoch

ungdomsledare m. fl. under budgetåret 1950/51 har föreslagits ett

bidrag av 11 000 kronor. Liknande kurser ha anordnats med statsbidrag

sedan 1920 med tillfälliga avbrott under två år.

Efter förslag från CFN utser skolöverstyrelsen till varje kurs femtio deltagare,

som erhålla stipendium av det beviljade statsanslaget. Stipendiebeloppet,

som tidigare utgjort 100 kronor för varje deltagare, är avsett att

täcka inackorderingskostnaden vid den folkhögskola, där kursen förlägges,

jämte några mindre utgifter i övrigt. Inackorderingskostnaderna ha stigit

avsevärt sedan tiden före kriget. För att deltagarnas utgifter för uppehället

under kurstiden skola täckas, bör stipendiebeloppet i fortsättningen vara

minst 140 kronor.

De ökade rese- och traktamentskostnaderna ha självfallet även stegrat

utgiftsposten för föreläsare. Också på några andra poster äro ökade omkostnader

ofrånkomliga med hänsyn till de sedan tiden före kriget inträdda

prisförändringarna.

För den kurs, varom nu är fråga, beräknar CFN kostnaderna för femtio

deltagare till 13 700 kronor.

Under de senare åren ha kurserna stått öppna även för några representanter

för de nordiska grannländerna. Då starka skäl tala för att detta hittills

på försök anordnade nordiska utbyte i samband med kurserna bör fortbestå,

synes det vara lämpligt, att kostnaderna härför inräknas i anslaget

till kursen. CFN beräknar kostnaderna för sex utländska deltagare till 900

kronor.

För det fall att anslaget icke höjes, måste antalet deltagare i kursen minskas.

Då erfarenheterna visa, att utbildningskurserna i alkoholfrågan äro

mycket betydelsefulla, finna vi det angeläget, att så icke behöver ske. Vi

föreslå därför, att statsbidraget till kursen ökas med det av CFN beräknade

beloppet 3 600 kronor.

Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna

I: 156 och II: 165 framställda yrkandet, ansluter sig till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 156 och II: 165, såsom

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 489 000 kronor.

316:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 326, s. 412 och 413), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för

lärare för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

171

317:o) Folkliga musikhögskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t

har (punkt 327, s. 413 och 414) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 25 000 kronor, vilket är samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Werner

m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr Spångberg m. fl.

(II: 94), i vilka hemställts, att Folkliga musikskolan måtte beviljas ett till

40 000 kronor förhöjt statsbidrag till verksamheten under arbetsåret

1950/51.

1944 &rs folkbildningsutrednmg har i sitt betänkande om estetiskt folkbildningsarbete

föreslagit, att en särskild skoltyp, benämnd statsunderstödd

folklig musikskola, skulle inrättas, till vilken musikskolan i Arvika skulle

beredas tillfälle att ansluta sin verksamhet. I avvaktan på en definitiv reglering

av skolans ställning har utredningen hemställt, att förevarande anslag

tills vidare måtte utgå med 60 000 kronor. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt

ett anslag på 45 000 kronor jämte 300 kronor till skolans bibliotek.

Departementschefen har liksom förra året ansett vissa skäl tala för en anslagshöjning

men under åberopande av rådande statsfinansiella läge dock

förordat oförändrad medelsanvisning.

I motionerna I: 90 och II: 94 har anförts bland annat följande.

Med budgetåret 1950/51 står skolan inför nya och ofrånkomliga utgifter.

Kungl. Maj:t har av lotterimedel beviljat skolan ett anslag å 100 000

kronor som bidrag till uppförande av en kvinnlig elevflygel och en lärarbostad,

vilken dock tills vidare skall nyttjas för elevhushåll. Byggnadsarbetet

beräknas påbörjat under februari månad detta år. Merkostnaden

täcks genom upptagande av ett hypotekslån å 150 000 kronor. Detta kommer

att medföra en årlig ränteutgift å 5 250 kronor. Enligt beslut av 1949

års riksdag ha skolans lärare blivit pensionsberättigade i statens pensionsanstalt.

För att enligt gällande bestämmelser i vad avser årlig tjänstgöringstid

bliva berättigade till full pension erfordras dock, att skolan åter blir i

tillfälle att anordna sommarkurser. Dessa ha under senare år av finansiellt

nödtvång varit nedlagda.

Folkliga musikskolan är den enda skola i vårt land som utbildar instruktörer

för den folkliga musikcirkel verksamheten. Samtliga fem instruktörer

med landsbygden som verksamhetsfält inom Värmlands musikcirkelförbund

ha varit elever vid Folkliga musikskolan. Förhållandena äro enahanda

inom övriga tidsenligt uppbyggda landskapsförbund av liknande art. Skolan

har under mer än ett kvartsekel arbetat inte som en provinsiell skola

utan med verkningar utöver och elever från hela riket. Men den är nödsakad

att verka under ekonomiskt ohållbara förhållanden, något som måste

anses ovärdigt vårt land, som i övrigt ådagalagt stor omsorg om folkliga

bildningssträvanden.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

TJtskottet får framhålla, att musiklivet inom vårt skolväsen och jämväl

inom det folkliga bildningsväsendet under senare år fått ett markerat uppsving

samt att musikskolan i Arvika synes utskottet representera ett

kulturellt värde, som givetvis är förtjänt av tillräckligt ekonomiskt

stöd från det allmännas sida. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår

har ställning ännu icke tagits till folkbildningsutredningens ovannämnda

förslag rörande musikskolan. Det synes utskottet önskvärt, att denna

fråga snarast möjligt tages under omprövning. På grund av det oklara

läge, vari förevarande spörsmål emellertid för närvarande befinner sig, och

med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden har utskottet icke ansett

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 90 och II: 94 gjorda yrkandet,

utan biträder Kungl. Maj:ts förslag om oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 94, till Folkliga

musikskolan i Arvika: Understöd för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

318:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 414), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kronor.

319:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 329, s. 414 och 415), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

90 000 kronor.

320:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330,

s. 415), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 22 500 kronor.

321:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 331, s. 415), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 800

kronor.

322:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 332, s. 415 och 416), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

323:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 333, s. 416), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 417 och 418), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 104 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 93 950

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 42 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 350

Summa kronor 258 200

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 258 200 kronor.

325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 418 och 419), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 81 600 kronor.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

326:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlig
het

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 419), vilket innebär anvi
sande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 kronor.

327:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 419), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

328:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338,

s. 420), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

329:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 420 och 421)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag

för vissa ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 20 800 kronor.

330 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 421), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

331:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 421 och

422), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

332:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 342, s. 422), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

333:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Kungl. Maj:t har (punkt 343, s. 423—427) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 285 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 221), vari hemställts, att

riksdagen ville uppföra det under åttonde huvudtiteln föreslagna anslaget

till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med

ett belopp av 305 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor helt

föranledd av att bidrag till utgivandet av Svenskt biografiskt lexikon, som

för närvarande utgår från humanistiska fonden, i fortsättningen föreslagits

skola bestridas från nu förevarande anslag. Samtidigt har förutsatts, att

det nuvarande anslaget till bidrag till främjande av humanistisk forskning

skall sänkas med 50 000 kronor, varför den kostnadsökning, som i detta

sammanhang uppkommer för statsverket, uppgår till 35 000 kronor.

Departementschefen har beträffande Svenskt biografiskt lexikon framhållit

angelägenheten av att detta arbete fullföljdes i så snabb takt som förhållandena

medgåve. Departementschefen har vidare understrukit, att en

förutsättning för ett fortsatt och eventuellt något utvidgat statligt stöd

syntes böra vara, att vederbörande allt framgent tillvaratoge de möjligheter

till rationalisering och effektivisering av arbetet, som kunde föreligga,

och jämväl i övrigt tillgodosåge de ekonomiska och praktiska synpunkter,

som borde läggas på ett arbete av denna art.

I motionen 1:221 har anförts i huvudsak följande.

Såsom flera gånger betonats i statsverkspropositionen, förmedla de publikationer,

som understödjas ur anslaget, kontakten mellan de institutioner

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och forskare inbördes, som äro verksamma på skilda vetenskapliga områden

i vårt land och i utlandet, och mellan å ena sidan dessa institutioner

och forskare och å andra sidan de yrkesutövare, som för sin yrkesutövning

måste äga kännedom om forskningsarbetets framsteg. Olika ecklesiastikministrar

ha därför framhållit, att anslaget är av stort värde för vår tids

mångskiftande och rikt förgrenade vetenskapliga verksamhet. Staten har,

såsom ävenledes framhållits, det allra största intresse av att bereda dessa

publikationer ett icke för snävt tillmätt understöd, så mycket mera som de

flesta av dem äro till väsentlig del beroende av sådant understöd.

Det nuvarande anslaget medger emellertid icke att understöd givas i den

omfattning, som eljest vore önskvärd. Vissa upplysningar i detta hänseende

givas i propositionen 1947: 272 s. 468—469. Det finnes därför vetenskapliga

tidskrifter av högt anseende, vilka kämpa med mycket svår ekonomi.

Den mycket värdefulla språkvetenskapliga tidskriften Studia neophilologica,

som utgives i Uppsala och är ett forum särskilt för yngre svenska

romanister, torde icke kunna upprätthållas, om icke medel kunna anskaffas.

En lättnad skulle vinnas beträffande tillgodoseendet av de vetenskapliga

tidskrifterna, om anslaget kunde höjas med 10 procent av den summa som

är avsedd till utdelning, d. v. s. med 20 000 kronor.

Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionen

I: 221 framställda yrkandet, utan förordar, att förevarande anslag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp

av 285 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet beträffande Svenskt biografiskt lexikon

velat understryka vad departementschefen anfört i fråga om en rationalisering

och effektivisering av utgivningsarbetet, så att arbetet kan fullföljas

i snabbast möjliga takt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 221, till Understöd för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 285 000

kronor.

334 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 427), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 600 000 kronor.

335:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 427 och 428), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 93 000 kronor.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

336:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 428 och

429), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Främjande av medicinsk forskning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

337:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 429), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

338:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

348, s. 429 och 430), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

339:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

349, s. 430), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

340:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 430

och 431), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

341 :o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

12 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1950. 6 samt. Nr 8.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

(punkt 351, s. 431), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhällsvetenskaplig forskning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

342:o) Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska medikokirurgiska

institutets fysiologiska institution. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 353, s. 431—434) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning för centrifuganläggning

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska

institution för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 354, s. 434), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

344:o) Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 355, s. 434 och 435), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 45 000 kronor.

345:o) Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikma
skinutrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 435

och 436), vilket innebär en anslagshöjning med 152 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning

av matematikmaskinutrustning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 682 000 kronor.

346:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 436 och 437), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Konung Gustav F.s

forskningsinstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 115 000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

179

347:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 437), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemstäl
ler

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelnmg för biokemi för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

348:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 359, s. 438 och 439), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 63 200 kronor.

349:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 439), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 75 000 kronor.

350:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 439 och 440), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

4 000 kronor.

351 :o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

362, s. 440), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

352:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 440—443), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

353:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 364, s. 443), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

354 :o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 443) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskaplig expedition

till Antarktis för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

355 :o) Inköp av framlidne f. d. riksbibliotekarien Collijns bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 443—445) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Inköp av framlidne f. d. riksbibliotekarien

Collijns bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 50 000 kronor.

Diverse.

356:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 367, s. 446), vilket beträffande det förstnämnda anslaget

innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det andra anslaget en

anslagshöjning med 680 000 kronor, beträffande det tredje anslaget en

höjning med 56 000 kronor och beträffande det sista anslaget en minskning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 8 136 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 683 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 653 000

kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

357:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I en
lighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 446), vilket innebär anvi
sande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

jond för utlåten mark för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 14 500 kronor.

358:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 369, s. 446 och 447), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

359:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s.

447), vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 kronor.

360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 448), vilket innebär en anslagshöjning

med 17 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

71 200 kronor.

361 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 449), vilket innebär en

anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 2 400 kronor.

362:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 373, s. 449), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Genevievebibliotekct i Paris

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 4 400

kronor.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

363 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 449),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 9 000 kronor.

364 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 450), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kidturellt

samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

365 :o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 376, s. 450 och 451), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 237 600 kronor.

366 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 451—453), vilket — med utgångspunkt

från den för år 1950 för Unesco fastställda budgeten å 8 000 000 dollars

och en beräknad medlemskvot för Sveriges del på 2,26 procent, innebärande

ett årsbidrag till Unesco på 940 000 kronor, samt från ett behov av 80 000

kronor för den svenska Unescokommitténs verksamhet och utgifter för

Sveriges deltagande i Unescos generalkonferens år 1951 samt i internationella

konferensen m. m. — innebär en anslagshöjning med 620 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i Unesco för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 020 000 kronor.

367:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378,

s. 453—456), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

368:o) Kommittéer oeh utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379, s. 456 och 457), vilket innebär an
visande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

369:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380,

s.457), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

370:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 457), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

371 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382,

s. 457), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000

kronor.

372:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 458), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kronor.

373:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 458), vilket innebär en

anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kronor.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande nr 8.

374:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 385) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen

(skrivelse nr 57) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

375:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 386, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagsminskning med

400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

376:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 mars 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Gränebo, Mannerskantz,

Iwar Anderson, Heiding, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Edin, Bergh, Andrée, Alfred Nilsson, Einar Persson och Axel Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,

Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Hoppe,

Kollberg, Kyling, Thapper, Onsjö, Widén, Persson i Växjö, Henriksson och

Gustafsson i Stockholm;

dock att vid behandlingen av punkterna 235:o)—376:o) närvarit jämväl

herr Karl Andersson, varjämte vid behandlingen av nämnda punkter deltagit

herr Olsson i stället för herr Andrée och herr Petterson i Degerfors i

stället för herr Persson i Växjö samt vid behandlingen av punkterna

317:o)—376:o) herr Ståhl i stället för herr Bergstrand.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* utlåtande nr 8.

185

Reservationer.

1) vid ''punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Mannerskantz,

Bergh, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Ljungskile,

Bergstrand, Kollberg, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka det i motionen I: 301 framställda förslaget om återbesättande av

en vakanssatt förste arkivariebefattning och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Den i motionen I: 301 omförmälda förste arkivariebefattningen (lönegraden

Ca 29) finnes för närvarande upptagen på riksarkivets personalförteckning.

Befattningen är emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t den 21

november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare vakanssatt. Ett återbesättande

av denna tjänst — såsom motionärerna påyrkat — innebär

alltså icke inrättandet av en ny befattning vid riksarkivet utan allenast ett

utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket avsedda personalkadern.

Då riksarkivets nuvarande arbetsuppgifter synas nödvändiggöra, att ämbetsverket

erhåller den personalförstärkning, som förste arkivariebefattningens

återbesättande innebär, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

bifall till vad i motionen hemställts.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag böra de i riksarkivets avlöningsanslag

ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till

rörligt tillägg ökas med i avrundade tal 13 200 respektive 1 600 kronor till

285 200 respektive 55 100 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas

med (13 200 + 1 600 =) 14 800 kronor till (521 500 + 14 800 =) 536 300

kronor.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 301,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 285 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 196 000

3. Rörligt tillägg, jörslagsvis .................. 55 100

Summa kronor 536 300

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 536 300 kronor.»

13 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 8.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2) vid ''punkten 15:o) (Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m.) av herrar Skoglund i Doverstorp och Bergstrand, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:304 och II: 251 samt

därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 304 och II: 251 ävensom

med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt här är

i fråga — till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och

bokbindning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

3) vid punkten 51:o) (Bidrag till stipendier för utbildning av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herrar Hesselbom, Edin, Andrée, Wallentheim,

Åkerström, Thapper, Persson i Växjö, Henriksson och Gustafsson

i Stockholm, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

4) vid punkten 21Jf:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar

Rosenberg, Erik Gustaf Andersson, Andrée, Wallentheim, Hoppe, Thapper,

Persson i Växjö, Henriksson och Gustafsson i Stockholm, vilka ansett, att

utskottet icke bort föreslå riksdagen att nu besluta ändring av statsbidragsgrunderna

och att därför utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 50 och II: 48, I: 150

och II: 160,1: 149, II: 12 samt II: 161,

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning

av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande

statsbidragskungörelse;

b) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000

kronor;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning i ovan av utskottet angivna

avseenden.»

5) vid punkten 23Jf:o) (Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder)

av herrar Kyling och Onsjö.

6) vid punkten 238:o) (Nomadskolor: Avlöningar) av herrar Svensson

i Grön vik, Wallentheim och Petterson i Degerfors.

7) vid punktem Sljf-.o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag

till verksamheten vid studiehem) av herrar Mannerskantz, Olsson, Axel

Andersson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Ljungskile, Bergstrand,

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 187

Hoppe, Kollberg, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är den vid hemgårdar och studiehem bedrivna

verksamheten av sådan betydelse, att starka skäl tala för att statsbidraget

till denna verksamhet ökas. Visserligen föreligger ett av 1947 års ungdomsvårdskommitté

avgivet förslag angående statsbidrag till s. k. fritidsgårdar,

innefattande jämväl hemgårdar och studiehem, som ha en viss allsidig inriktning,

men detta förslag är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan på att ställning till förslaget kan tagas från statsmakternas

sida vill utskottet i anledning av motionerna I: 222 och II: 247 förorda

att ifrågavarande två bidragsanslag redan för nästa budgetår ökas med

vartdera 15 000 kronor till 45 000 kronor.

Att riksdagen skulle i frågans nuvarande läge i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om den i motionerna angivna utredningen finner utskottet icke motiverat

och avstyrker därför bifall till detta yrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse anvisande

av ökade medel för ifrågavarande ändamål,

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse begäran

om ovannämnda utredning, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

8) vid punkten 315:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Axel Andersson, Svensson

i Ljungskile, Bergstrand, Kollberg, Onsjö och Widén, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 156 och II: 165 samt därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 156 och II: 165, såsom

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. jör nykterhetens främjande för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 521 200 kronor.

9) vid punkten 317:o) (Folkliga musikhögskolan i Arvika: Understöd)

av herr Ståhl.

10) vid punkten 366:o) (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco)

av herrar Mannerskantz, Svensson i Grönvik och Onsjö.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

46.

Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

100.

Bidrag till Stockholms högskola.

102.

Bidrag till Göteborgs högskola.

106.

Tandläkarhögskolan i Malmö:

Avlöningar.

Omkostnader.

Bokinköp och bokbindning m. m.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

115.

Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor.

126.

Farmaceutiska institutet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

159.

Chalmers tekniska högskola:

Inredning och utrustning av nya lokaler.

167.

Allmänna läroverken:

Avlöningar.

170.

Bidrag till ljus- och vedkassorna.

249.

Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare.

258.

Läroanstalter för blinda:

Avlöningar.

266.

Dö vstumskolorna:

Avlöningar.

352.

Flyg- och navalmedicinsk forskning.

Stockholm 1950 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

501186

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und s. 1 i texten