Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse för B. Bergqvist och T. Bergqvist från viss betalningsskyldighet till kronan.
1950-04-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:80, Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse för B. Bergqvist och T. Bergqvist från viss betalningsskyldighet till kronan.
Dokumentets text
14
Statsutskottets utlåtande nt 80.
Nr 80.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse för B.
Bergqvist och T. Bergqvist från viss betalningsskyldighet
till kronan.
(1 :a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Björck och Bror Nilsson (1:235) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Borås m. fl. (II: 346), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att köpmännen Bernt Bergqvist och Torsten Bergqvist,
Hillared, må befrias från vidare betalningsskyldighet till kronan, som åligger
dem enligt rådhusrättens i Borås i motionerna omförmälda utslag den
16 februari 1943, och att beloppet 36 732 kronor 10 öre avskrives.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen I: 235.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
försvarets civilförvaltning avgivit yttrande, vilket fogas såsom bilaga
till utskottets utlåtande. (Bilaga.)
Utskottet. Vid övervägande av det i motionerna framförda yrkandet har
utskottet ansett sig icke kunna på grundval av det material, som motionerna
innehålla, och då — såsom försvarets civilförvaltning i sitt i ärendet avgivna
yttrande även framhållit — ytterligare utredning är erforderlig för frågans
bedömande, tillstyrka, att riksdagen medgiver befrielse från betalningsskyldighet
i förevarande fall. Enligt utskottets mening är denna fråga därjämte
av beskaffenhet, att Kungl. Maj :t bör i första hand pröva densamma.
Utskottet avstyrker alltså motionerna.
Utskottet hemställer,
att motionerna 1: 235 och II: 346 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 21 april 1950.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Närvarande: se under utlåtandet nr 77.
Statsutskottets utlåtande nr 80.
15
Bilaga.
Till Riksdagens statsutskott.
Genom ämbetsskrivelse den 25 februari 1950, hit inkommen den 1 mars
1950, har Kungl. Maj :t, på framställning av riksdagens statsutskott, anbefallt
försvarets civilförvaltning att till utskottet senast den 11 mars 1950
avgiva utlåtande över två likalydande motioner, väckta, en i första kammaren,
nr 235, och den andra i andra kammaren, nr 346, om befrielse för
B. Bergqvist och T. Bergqvist från viss betalningsskyldighet till kronan.
Med anledning härav får civilförvaltningen anföra följande.
Av handlingarna i ärendet, som för indrivning av kronans fordran överlämnats
till ämbetsverkets advokatfiskalskontor, framgår nedanstående.
Efter stämning, som den 11 november 1942 delgivits C. R. Bergqvist, handelsbolaget
Bröderna Bergqvist, postadress Hillared, samt köpmännen Bernt
Bergqvist och Torsten Bergqvist i Hillared, anförde dåvarande arméförvaltningens
intendenturdepartement vid rådhusrätten i Borås: Enligt extra
krigsleveranskontrakt nr 4113 den 11 mars 1942 hade bolaget åtagit sig att
till kronan leverera 15 000 omgångar överdragsuniformer. För leveransen
skulle kronan tillhandahålla erforderligt material. I kontraktet stadgades
bland annat, att leverantören icke ägde att utan kronans medgivande på annan
överlåta vare sig kontraktet eller någon del av den krigstillverkning,
som enligt detsamma skulle utföras. Bolaget innehades av bröderna Bernt
Bergqvist och Torsten Bergqvist. Varken bolaget eller någon av bröderna
hade emellertid någon fabrik, och de hade alltså icke för egen räkning kunnat
åtaga sig leveransförpliktelsen enligt kontraktet. Däremot dreve deras
fader C. R. Bergqvist sedan många år syfabrik i Hillared, och bröderna hade
länge arbetat hos fadern. Den tillverkning, som ägt rum enligt kontraktet,
hade utförts vid C. R. Bergqvists fabrik. Vid besök av kronans kontrollant
hade icke annat gjorts gällande än att nämnda fabriksrörelse vore den, i
vilken tillverkningen enligt kontraktet skulle ske. Härav framstode såsom
klart, att bolaget vid kontraktets ingående varit bulvan för C. R. Bergqvist.
Denne vore i följd därav ansvarig för leverantörens förpliktelser enligt kontraktet.
Den 2 maj 1942 hade brand uppstått i fabriken. Trots att det enligt
kontraktet ålegat leverantören att för emottagna materialier teckna och vidmakthålla
brandförsäkring till fulla värdet, hade vid brandtillfället försäkringsskydd
för kronans egendom icke funnits i annan mån än att C. R. Bergqvist
haft i fabriken förvarade »råämnen, materialier, under arbete varande
och färdigt fabrikat jämte emballage» brandförsäkrade hos Försäkringsaktiebolaget
Skandia enligt två försäkringsbrev för sammanlagt 55 000 kronor.
Vid branden hade uppstått skador å kronan tillhöriga materialier för
78 093 kronor 87 öre och å annan av försäkringarna omfattad egendom för
55 993 kronor 37 öre. Sammanlagt hade alltså skador uppkommit för 134 087
kronor 24 öre. Den på grund av försäkringarna utgående brandskadeersättningen
utgjorde allenast 53 191 kronor 27 öre. En betydande underförsäkring
hade alltså förelegat. För den skada, som härigenom tillskyndats kronan,
borde bolaget och dess delägare vara jämte C. R. Bergqvist solidariskt
ansvariga. På grund av vad sålunda anförts yrkades, att kronan måtte förklaras
äga bättre rätt än C. R. Bergqvist till 30 979 kronor 17 öre samt att
C. R. Bergqvist, bolaget, Bernt Bergqvist och Torsten Bergqvist måtte åläg
-
16
Statsutskottets utlåtande nr SO.
gas att solidariskt till kronan utgiva ersättning med 78 093 kronor 87 öre
med avdrag för dels en handelsbolagets fordran hos kronan å 10 382 kronor
60 öre dels ock det belopp av brandskadeersättningen, vartill kronan förklarades
äga rätt. Tillika yrkades ränta.
C. R. Bergqvist genmälde: Han hade icke åtagit sig någon förpliktelse emot
kronan. Försäkringarna hade väl meddelats honom såsom ägare till den försäkrade
egendomen och ombud för respektive ägare, men då icke han utan
bolaget varit kronans ombud, bestrede han bifall till den mot honom förda
talan.
Bolaget och bolagsmännen hade ostridigt redan före målets anhängiggörande
medgivit ersättningsskyldighet för kronans förlust.
Rådhusrätten fann genom utslag den 22 februari 1943 kontraktet icke vara
för C. R. Bergqvist bindande. Rådhusrätten fann vidare upplyst, att bolaget
— mot sitt åtagande — underlåtit att teckna och vidmakthålla brandförsäkring
till fulla värdet av kronans egendom. Beträffande förenämnda två försäkringsbrev,
enligt vilka försäkring gällde för »försäkringstagaren i egenskap
av ägare till den försäkrade egendomen och ombud för resp. ägare»,
yttrade rådhusrätten, att C. R. Bergqvist försäkringsmässigt, då han i sin
rörelse mottagit egendomen, vore att anse såsom kronans omhud och kronan
alltså berättigad att för sin skada i brandskadeersättningen åtnjuta andel,
som för den ostridiga förlusten om 78 093 kronor 87 öre beräknades till
30 979 kronor 17 öre. På grund av vad sålunda upptagits och med hänsyn till
sagda motfordran prövade rådhusrätten rättvist att ailenast på så vis bifalla
kronans talan, att kronan förklarades äga bättre rätt än C. R. Bergqvist till
sistnämnda belopp av brandskadeersättningen samt att bolaget ävensom
Bernt Bergqvist och Torsten Bergqvist solidariskt förpliktades att till kronan
genast utgiva 36 732 kronor 10 öre jämte fem procent ränta därå fr. o. in.
den 12 november 1942, tills betalning skedde.
Kronan tilldömdes även rättegångskostnadsersättning, som i annan ordning
betalats genom kvittning mot en C. R. Bergqvists fordran å kronan.
Departementet och C. R. Bergqvist yrkade ändring i domen i Kungl. Maj :ts
och Rikets Göta hovrätt, som genom dom den 16 juli 1943 lämnade yrkandena
utan bifall.
För fullständighetens skull bör nämnas, att en av hovrättens ledamöter
var skiljaktig och anförde bl. a.: Av den inför rådhusrätten och Kungl. hovrätten
i målet förebragta utredningen måste anses framgå, att vid avslutandet
av ifrågavarande krigsleveranskontrakt kronans representanter lagt avgörande
vikt vid att bolaget kunde utföra det i kontraktet avsedda arbetet
vid av bolaget för egen räkning disponerad fabrik, att delägarna i bolaget med
insikt härom bibragt nämnda representanter den uppfattningen, att "bolaget
för egen räkning förfogade över den C. R. Bergqvist tillhöriga och av honom
drivna syfabriken i Hillared, att på grund härav kontraktet kommit till
stånd, samt att bolagsmännens åtgöranden i saken företagits med C. R. Bergqvists
vetskap och vilja. På grund härav finner jag, att C. R. Bergqvist blivit
— jämte bolaget och dess delägare — ansvarig för uppfyllandet av de leverantören
enligt kontraktet åliggande förpliktelserna. C. R. Bergqvist har förty
varit skyldig tillse, att de från kronan för leveransens fullgörande mottagna
materialierna hållits brandförsäkrade för fulla värdet. I den mån han
underlåtit detta är han skyldig svara för kronan härigenom tillskyndad
förlust.
Sedan parterna sökt revision, har Kungl. Maj :t genom dom den 28 maj
1945 fastställt hovrättens dom.
På sätt framgår av motionerna har från bröderna Bergqvist erhållits ett
mindre belopp. Då emellertid ett års ränta på beloppet uppgår till 1 836 kro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 80. A
nor 61 öre och kronan enligt lag ej är skyldig att avräkna något på huvudstolen,
förrän räntan guldits, kvarstår således kapitalskulden oförändrad.
Den 12 mars 1950 kommer beloppet av upplupen ränta att utgöra 13 466 kronor
47 öre, i följd varav bolaget och bröderna Bergqvist för ränta hafta för
(13 466-47_948:34=) 12 518 kronor 13 öre. Deras sammanlagda skuld
till kronan är alltså f. n. omkring 49 250 (36 732: 10 + 12 518: 13) kronor.
Vad kronan uppburit av den förlorade egendomens värde utgor rätteligen
allenast (30 979: 17 + 10 382: 60 =) 41 361 kronor 77 öre.
På grund av den korta tid, som stått civilförvaltningen till buds, kan ämbetsverket
icke förebringa någon egen utredning om bröderna Bergqvists ekonomiska
omständigheter, vilka väl f. ö. knappast kunna bedömas helt oberoende
av deras fader C. R. Bergqvists inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
. .... . . ...
Med hänsyn till att bolagets och bröderna Bergqvists ersättningsskyldighet
grundar sig på kontraktsbrott, vilka torde få anses vara av grov beskaffenhet,
anser civilförvaltningen starka principiella skäl tala mot eftergift
av kronans fordran. I allt fall är ämbetsverket icke berett att på grundval
av den föreliggande utredningen tillstyrka bifall till motionerna.
Stockholm den 7 mars 1950.
RAGNAR LUNDBERG
B. Wallén.
jArvid Hane.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö0. 6 saml. Nr 77-80.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.