Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss hjälpverksamhet för utlandssvenskar och flyktingar.

1950-04-25 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss hjälpverksamhet för utlandssvenskar och flyktingar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

7

Nr 83.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss

hjälpverksamhet för utlandssvenskar och flyktingar.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

101 och 102, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Bidrag till flyktingars uppehälle,

yrkesutbildning m. m. ett förslagsanslag av 1 550 000 kronor och till Bidrag

till omhändertagande av utlandssvenskar m. m. ett förslagsanslag av 450 000

kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 136, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 februari

1950, föreslagit riksdagen att dels godkänna de grunder för hjälpverksamheten

för utlandssvenskar och utlänningar, som av departementschefen angivits,

dels ock för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln som förslagsanslag

anvisa till Understöd åt utlandssvenskar m. in. 175 000 kronor, till

Bidrag till utlandssvenskarnas förening 205 000 kronor samt till Understöd

åt flyktingar m. m. 750 000 kronor.

Propositionen.

I sistnämnda proposition har en redogörelse lämnats för det av 1948 års

kommitté för utlandssvenskar och flyktingar den 22 februari 1949 avlämnade

betänkandet med förslag angående den sociala omvårdnaden om utlandssvenskar

och utlänningar (stencilerat). Kommitténs iörslag hade nämligen

endast i vissa delar hunnit föreläggas föregående års riksdag.

Hjälpverksamheten för utlandssvenskar.

F. n. finns endast en särskild permanent lijälpform för svenskar, som

återvända från utlandet, nämligen den av länsstyrelserna administrerade

hjälpen åt personer, som i nödställd situation av utländsk myndighet eller

svensk myndighet i utlandet avlämnas å svensk gränsort. För svenskar som

återvända på egen hand — och därmed i regel för den egentliga gruppen

utlandssvenskar — finns icke någon permanent lijälpform. Alltsedan 1939

har emellertid en provisorisk, väsentligen av statsmedel bekostad hjälpverksamhet

för nämnda grupp bedrivits av utlandssvenskarnas förening.

Departementschefen framhåller, att inordnandet i det svenska samhället

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 83.

av personer, som kanske en lång följd av år vistats utomlands, även under

icke krigstid många gånger erbjuder alldeles speciella problem. Han delar

kommitténs uppfattning att särskilda hjälpmöjligheter böra stå till förfogande

icke blott för sådana hemvändande svenskar, som av myndighet avlämnats

å svensk gränsort, utan även när vederbörande på egen hand tagit

sig till Sverige.

Departementschefen understryker vidare den av såväl kommittén som 1949

års riksdag uttalade uppfattningen, att den särskilda hjälpen endast bör

sylta till att reellt sett ge utlandssvensken samma utgångsläge som hemmasvensken.

Den borde därför endast omfatta understöd till uppehället under en

kort tid efter ankomsten (mottagningshjälp) samt därutöver visst bistånd

i samband med tillträdande av arbetsanställning in. in.

Den särskilda hjälpen borde i överensstämmelse med nuvarande praxis

kunna tillämpas icke blott i fråga om svenska medborgare och deras familjemedlemmar

utan även beträffande vissa förutvarande svenska medborgare

och deras familjer.

I fråga om hjälpverksamhetens organisation framhåller departementschefen,

att beaktansvärda fördelar vunnits genom att verksamheten under

den tid densamma haft stor omfattning utövats genom utlandssvenskarnas

förening. Principiella skäl anses emellertid tala emot att verksamheten sedan

den erhållit mera permanenta former bedrives genom föreningen. Då tillströmningen

av hjälpbehövande utlandssvenskar under nuvarande förhållanden

beräknas bli tämligen liten, anses det även fördelaktigare ur kostnadssynpunkt

om verksamheten uppdrages åt statliga myndigheter. Departementschefen

ansluter sig därför till kommitténs uppfattning, att utlandssvenskarnas

förenings i Sverige bedrivna hjälpverksamhet bör avvecklas.

Föreningen torde ändock i framtiden kunna göra en betydande insats som

kuratorsorgan och föreslås med hänsyrt härtill fortfarande erhålla visst

stöd av staten.

Departementschefen finner det lämpligt, att samma myndighet omhänderhar

mottagandet av alla utlandssvenskar, vare sig de överlämnats från myndigheter

i utlandet eller på egen hand återvänt till Sverige. Då hjälpåtgärderna

för hemvändande utlandssvenskar främst syfta till att inpassa dem

på den svenska arbetsmarknaden och då hjälpens omfattning blir beroende

av tidpunkten för arbetsanskaffningen, förordas, att verksamheten uppdrages

åt den offentliga arbetsförmedlingen. Genom sin lokala organisation och

sociala erfarenhet anses arbetsförmedlingen väl lämpad härför. Verksamheten

borde under arbetsmarknadsstyrelsens ledning bedrivas av länsarbetsnämnderna

och de lokala förmedlingsorganen.

Arbetsförmedlingen föreslås alltså skola övertaga såväl Utlandssvenskarnas

förenings i Sverige bedrivna hjälpverksamhet som den under länsstyrelsernas

ledning bedrivna verksamheten.

Departementschefen tillstyrker vidare, att mottagningshjälpen — omfattande

såväl uppehälle som komplettering av den personliga klädesutrustningen

ävensom visst mindre kontantbidrag för personliga utgifter — bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83. “

kunna utgå under 90 dagar från ankomstdagen. Sådan hjälp anses dock

böra i undantagsfall, efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen, kunna

utsträckas till högst 180 dagar efter ankomsten eller den tidsgräns, som f. n.

gäller i fråga om den av utlandssvenskarnas förening lämnade mottagningshjälpen.

Kommitténs förslag att dylik mottagningshjälp skall utgå utan

återbetalningsskyldighet har i princip godtagits. Möjlighet borde emellertid

även finnas att såsom nu sker lämna personer, som endast tillfälligt vistats

i utlandet, medel till resekostnader in. m. såsom förskott med återbetalningsskyldighet.

Arbetsförmedlingsorganen föreslås få möjlighet att lämna hjälp i den omfattning

och i de former som i varje fall befinnes lämpligast. Vid prövningen

borde emellertid det begränsade syftet med denna hjälpverksamhet beaktas.

Detta förutsättes leda till tämligen restriktiv användning av hjälpmöjligheterna.

I samband med att anställning anskaffas borde enligt departementschefen

arbetsförmedlingsorganen kunna lämna erforderlig starthjälp, avseende bl. a.

arbetsklädesutrustning, kontanthjälp till hyres- och hushållsutgifter intill

första avlöningstillfället, hjälp till bohagsutrustning m. m. Starthjälpen föreslås

— bortsett från rese- och flyttningskostnader — vara förknippad

med återbetalningsskyldighet.

Partiellt arbetsföra utlandssvenskar anses böra beredas hjälp enligt samma

regler som tillämpas för hemmasvenskar. I fall då bidrag till kostnaderna

regelmässigt fordras från kommun borde dock möjlighet till eftergift härifrån

finnas i fråga om utlandssvenskar.

Möjligheten att bevilja rörelselån anses böra bibehållas men fortfarande

vara förbehållen svenska medborgare. Prövningen av ansökningar om dylika

lån föreslås ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen.

I fråga om avskrivning av vissa tidigare beviljade lån anför departementschefen

följande.

Av utlandssvenskarnas förening med anlitande av statsmedel lämnad hjälp

har formellt haft formen av lån. När 1945 års riksdag fastställde grunder

för verksamheten avsågs, att Kungl. Maj :t skulle äga att då särskilda skal

därtill förelågo helt eller delvis efterge statens rätt med avseende pa sadant

lån. Någon avskrivning har ännu icke skett. Kommittén har nu anfört, att

det bör övervägas om icke fordringarna beträffande andra lån än rörelselan

skulle kunna avskrivas. Huvuddelen av den genom föreningen inom landet

utlämnade hjälpen har utgått såsom bidrag till uppehället och torde knappast

av mottagarna ha uppfattats som verkliga lån. Det överensstämmer också med

de principer, som tillämpats i den statliga flyktingverksamheten, att icke

kräva återbetalning av dessa belopp. De böra enligt min mening avskrivas

utan individuell prövning av betalningsförmågan. Vidare utestå ca 150 000

kronor i lån till inköp av möbler, arbetsredskap m. m. samt ca 250 000 kronor

i rörelselån. Samtliga dessa lån ha utlämnats på sådant satt, att deras

karaktär av lån tydligt framgår. Krav på amortering ha framställts, och återbetalning

har i viss utsträckning skett, hånen till inköp av möbler in. in.

motsvara närmast den nu föreslagna starthjälpen. Betalningsskyldigheten i

fråga om dessa lån torde icke böra generellt eftergivas. Kungl. Maj :t bör

dock äga att efter individuell prövning avskriva dylika lån. Detsamma bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 83.

gälla rörelselånen. Betalningsansvaret beträffande dessa lån bör med hänsyn

till lånens natur givetvis upprätthållas särskilt strängt. Förvaltningen

av de lån som utestå vid nästa budgetårsskifte bör då överföras från föreningen

till arbetsmarknadsstyrelsen.

Beträffande livsmedelssändningarna framhåller departementschefen, att

även om försörjningssituationen numera lättat i sådan utsträckning, att

livsmedelsbrist i flertalet av verksamheten berörda länder icke kan anses

föreligga, sändningarna det oaktat ansetts tillgodose ett betydande behov

genom att förbättra försörjningen för åldringar, sjuka och familjer med

barn, vilka på grund av dyrtiden i ifrågavarande länder leva under mycket

knappa förhållanden. Med hänsyn härtill och då livsmedelsbrist fortfarande

torde råda på vissa håll, anses verksamheten ännu någon tid böra få fortgå

i alltmer begränsad omfattning.

Det föreslås, att livsmedelssändningarna tills vidare fortfarande skötas

av utlandssvenskarnas förening samt att medel för ändamålet ställas till

förfogande av Kungl. Maj :t.

Den särskilda hjälpverksamheten för rysslandssvenskar anses tills vidare

böra fortgå enligt f. n. tillämpade riktlinjer.

Hjälpverksamheten för utlänningar.

Departementschefen understryker inledningsvis, att organisationen av illegalt

anländande flyktingars omhändertagande vid ankomsten till Sverige

tills vidare icke bör i detalj fastlåsas. Det föreslås få ankomma på Kungl.

Maj :t att som hittills — meddela de bestämmelser i ämnet som i varje

särskilt läge påfordras.

Departementschefen förordar, att flyktingarna alltjämt i regel överföras

till mottagningsläger. Om det i särskilda fall befinnes lämpligare att flyktingar

stanna kvar å ankomstorten, bör emellertid något hinder härför icke

möta. Arbetsmarknadsstyrelsen anses tills vidare fortfarande böra driva de

två nu befintliga lägren i Landskrona och Gottröra i den mån icke en minskning

av flyktingtillströmningen eller andra skäl föranleda ändrat ställningstagande.

Vilken myndighet som skall driva eventuellt erforderliga nya läger

anser departementschefen bör avgöras med hänsynstagande till förhållandena

när behovet föreligger.

Vidare förordar departementschefen, att staten svarar för kostnaderna för

flyktingarnas uppehälle m. m. under tiden intill dess att frågan om uppehållstillstånd

avgjorts, vilket överensstämmer med vad som f. n. tillämpas.

Någon ändring anses icke böra vidtagas i det förfarande, som nu tillämpas

beträffande arbetsföra eller partiellt arbetsföra flyktingar. För vården

av de flyktingar, som vid ankomsten till riket äro varaktigt arbetsoförmögna,

anses staten åtminstone tills vidare böra påtaga sig det ekonomiska ansvaret.

Socialstyrelsen föreslås skola handha utplaceringen av ifrågavarande fall.

Värden vid akuta sjukvårdsfall anses under nuvarande förhållanden kunna

åvila de ordinarie organen. Starthjälp som lån föreslås även i fortsättningen

kunna beviljas flyktingar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

11

Vad angår frågan om socialvård åt här i landet bosatta utlänningar erinrar

departementschefen härefter, att det i praktiken blivit allt svårare att

avgöra vilka utlänningar som skulle räknas som flyktingar. Motiven för att

behandla flyktingarna efter andra regler än övriga utlänningar måste också

försvagas allteftersom flyktingarna inordnas i det svenska samhället. En

fortsatt avveckling av särbestämmelserna angående flyktingar borde sålunda

eftersträvas. Rörande utlänningars ställning i socialvårdshänseende anföres

bl. a. följande.

Beträffande arbetslöshetshjälp och mödrahjälp föreligga särskilda förhållanden

så till vida, att dessa hjälpformer redan gjorts tillgängliga för betydande

utlänningsgrupper. Såsom framgår av de av arbetsmarknadsstyrelsen

lämnade uppgifterna kunna enligt f. n. tillämpade regler ca G7 000 av de ca

02 000 i landet arbetande utlänningarna erhålla arbetslöshetshjälp. Understöd

motsvarande mödrahjälp enligt för svenska medborgare gällande regler

utgives som nämnts till flyktingar. I fråga om behovet av hjälp i samband

med barnsbörd bör vidare beaktas, att i dylika fall fattigvård^ ofta

lämnats till utländska kvinnor. Med hänsyn till dessa särskilda förhållanden

har jag kommit till den uppfattningen, att frågan om utsträckande

av arbetslöshetshjalpen och mödrahjälpen bör lösas fristående utan samband

med den allmänna omprövning av spörsmålet om utlänningars sociala

förmåner, som jag förordar vid anmälan denna dag av den av internationella

arbetsorganisationen år 1949 reviderade konventionen angående migrerande

arbetare.

Jag delar den av kommittén uttalade uppfattningen, att det i en arbetslöshetssituation

av rent praktiska skäl åtminstone under en första tid icke

är möjligt att underlåta att lämna arbetslöshetshjälp åt friställda utländska

arbetare. Enligt min mening är det även rimligt, att sådan hjälp lämnas

den utländska arbetskraften, som under de senaste åren väsentligt bidragit

till att lösa våra arbetskraftsproblem. Jag tillstyrker alltså förslaget att

utlänningar skola kunna erhålla arbetslöshetshjälp. Enligt min mening är

det vidare uppenbart, att samhällelig hjälp måste lämnas även utländska

barnaföderskor. Det innebär då endast en administrativ förenkling om denna

hjälp lämnas enligt samma regler som gälla för svenska medborgare.

Även beträffande mödrahjälpen tillstyrker jag sålunda kommitténs förslag.

Härav föranledd ändring i förordningen om mödrahjälp torde böra

underställas riksdagen i särskild proposition.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit den begränsningen av möjligheten

att erhålla arbetslöshetshjälp, att utlänning skall ha haft stadigvarande

anställning i det svenska näringslivet under minst ett år därest styrelsen

ej medger undantag. Denna inskränkning kan jag godtaga. Dispens torde

bl. a. få ges när fråga är om flyktingar. Arbetslöshetshjälpen bör såväl i

fråga om" svenskar som utlänningar utgå genom arbetslöshetsnämnderna.

Av de skäl arbetsmarknadsstyrelsen åberopat torde kostnaderna för kontantunderstöd

åt utlänningar böra helt bestridas av staten. Även arkivarbetena

böra i princip kunna anlitas för utlänningar, som icke äro flyktingar.

Bidragsgivningen till flyktingars resor från Sverige anses böra bibehållas;

prövningen av sådana ansökningar föreslås dock överflyttad från

flyktingsnämnden till arbetsmarknadsstyrelsen.

Staten anses även i framtiden böra svara för kostnaderna för vård av de

åldringar, som genom flyktingsnämndens försorg enligt avtal med veder
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 83.

börande kommuner inackorderats på ålderdomshem. Ansvaret för denna

de! av flyktingsnämndens verksamhet skulle övertagas av socialstyrelsen.

I enlighet med kommitténs förslag tillstvrkes att indrivningen av flyktingsnämndens

utestående lån — möjligen med undantag av studielånen

— överföres till arbetsmarknadsstyrelsen. Dessförinnan borde den avskrivning

som finnes påkallad få företagas.

Då flyktingsnämndens uppgifter sålunda föreslagits överflyttade till permanenta

myndigheter och då nämnden ej heller anses behöva bestå av beredskapsskäl,

förutsättes nämnden upphöra med utgången av innevarande

budgetår.

Hjälpverksamheten för estlandssvenskarna.

Kommitténs för estlandssvenskarna verksamhet beräknas upphöra med

utgången av budgetåret 1949/50. Indrivningen av de lån, som fortfarande

återstå oguldna när kommitténs verksamhet upphör, anses böra övertagas

av arbetsmarknadsstyrelsen eller, i fråga om studielånen, eventuellt av annat

organ. I samband med att kommittén upphör, föreslås avskrivningar få

verkställas i den mån detta befinnes erforderligt.

Departementschefen anser sig ännu icke kunna taga ställning till vid vilken

tidpunkt avvecklingen av de av Rågöstiftelsen av statsmedel utlämnade

lånen bör överföras till statlig myndighet. I den mån så befinnes lämpligt

förutsättes stiftelsens administrationskostnader få bestridas av statsmedel

även under nästa budgetår.

Härefter anför departementschefen bl. a. följande.

Ett antal estlandssvenska åldringar, f. n. ca 200 personer, ha ursprungligen

genom kommittén för estlandssvenskarna efter avtal med olika kommuner

inackorderats å ålderdomshem, varvid kommittén åtagit sig att ersätta

kommunerna den kostnad för vården, som icke täckts genom ersättning

av statsmedel enligt fattigvårdslagens bestämmelser. Ansvaret för ifrågavarande

åldringar har sedermera överförts till statens flyktingsnämnd.

Flertalet av åldringarna ha numera erhållit svenskt medborgarskap. Kommunerna

tillgodogöra sig enligt vanliga regler huvuddelen av utgående

folkpension^ såsom ersättning för värden. I den mån den ersättning som

kommun sålunda erhåller icke täcker vårdkostnaderna, har det ansetts

rimligt, att staten ersätter skillnaden trots att åldringarna erhållit svenskt

medborgarskap. Kungl. Maj :t har den 16 december 1949 lämnat flyktingsnämnden

bemyndigande i enlighet härmed för tiden intill innevarande budgetårs

utgång. Med hänsyn till de omständigheter under vilka ifrågavarande

åldringar utplacerats bör enligt min mening samma förfarande tillämpas

aven i framtiden. Ersättningarna böra utgå genom socialstyrelsen, som

vid ingången av nästa budgetår bör övertaga flyktingsnämndens ansvar i

denna del.

I anslutning till det förfarande som sålunda tillämpats beträffande nämnda

åldringar har stiftelsen Kustbohemmet erhållit särskilt bidrag av statsmedel

motsvarande skillnaden mellan stiftelsens inkomster och självkostnac*en

/ör driften av stiftelsens ålderdomshem för estlandssvenskar. I den

män sådant bidrag erfordras i framtiden för ålderdomshemmets uppehållande,

bör socialstyrelsen äga utge detsamma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

13

Anslagsberäkningar.

För arbetsmarknadsstyrelsens bestridande av kostnaderna för mottagningshjälp,

starthjälp och rörelselån i fråga om utlandssvenskar har uppförts

ett nytt anslag å 175 000 kronor rubricerat Understöd åt utlandssvenskar

in. in. Under rubriken Bidrag till utlandssvenskarnas förening har för

föreningens ordinarie verksamhet beräknats ett oförändrat bidrag av 30 000

kronor. Till livsmedelssändningar till svenskar utomlands har upptagits ett

belopp av 150 000 kronor, vilket innebär en minskning med 50 000 kronor i

förhållande till det för innevarande budgetår beräknade beloppet. Departementschefen

anför vidare följande.

För de administrationskostnader, som belöpa å livsmcdelssändningarna,

bör föreningen erhålla full ersättning av statsmedel. Härjämte kan behov

av särskilt bidrag till kuratorsverksainhet för utlandssvenskar, som återkommit

till Sverige, visa sig föreligga under nästa budgetår. Det må sålunda

nämnas, att föreningen f. n. enligt vad jag inhämtat har två personer

anställda särskilt för sådana uppgifter, varav den ene är placerad i Stockholm

och den andre i Malmö. Denna fråga torde få prövas av Kungl. Maj :t.

Jag förordar, att för samtliga med hjälpverksamheten sammanhängande

administrationskostnader beräknas ett belopp av 25 000 kronor.

Till bidrag till utlandssvenskarnas förening har alltså beräknats (30 000

+ 150 000 + 25 000) 205 000 kronor.

Utgifterna för starthjälp och omskolning, för vård av arbetsoförmögna utlänningar,

för arbetslöshetshj älp och mödrahjälp föreslås skola belasta de

för dessa hjälpformer i fråga om svenska medborgare anvisade anslagen.

Kostnaderna för på arbetsmarknadsstyrelsen i övrigt ankommande åtgärder

för omhändertagande av illegalt anländande flyktingar ha uppskattats till

707 000 kronor.

Det hittillsvarande anslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. anses med hänsyn till sin användning böra erhålla ändrad

benämning och rubriceras Understöd åt flyktingar in. in. Från detta anslag

föreslås även få bestridas eventuellt erforderligt bidrag till Rågöstiftelsens

administration ävensom de särskilda kostnader för flyktingar som kunna

anses ofrånkomliga men för vilka särskilda medel ej beräknats. Anslaget

har med hänsyn till de osäkra beräkningsgrunderna uppförts med ett till

750 000 kronor avrundat belopp.

I samband härmed har departementschefen förordat, att från anslaget till

Understöd åt flyktingar in. in. måtte bestridas viss ersättning om 5 600 kronor

i anledning av brand å en Uppsala universitet tillhörig byggnad, vilken

använts som läger för flyktingar.

Utskottet.

I likhet med departementschefen finner utskottet det befogat, att särskilda

hjälpmöjligheter stå till buds för hemvändande utlandssvenskar. De

för svenska medborgare i allmänhet gällande förmånerna böra emellertid

snarast efter utlandssvenskarnas ankomst till landet tillämpas. Utskottet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 83.

vin därför understryka, att den särskilda mottagningshjälpen endast i enstaka

fall bör få utsträckas från 90 till högst 180 dagar efter ankomsten.

Departementschefen har förordat att det första omhändertagandet av utlandssvenskarna

uppdrages åt den offentliga arbetsförmedlingen. Förslaget

synes enligt utskottets mening ändamålsenligt. Utskottet anser det däremot

tveksamt, om den särskilda hjälpen i form av rörelselån bör bibehållas. I

den man sådana lån beviljas kan det även ifrågasättas, om förvaltningen

av lånen bör handhavas av arbetsmarknadsstyrelsen. I avbidan på resultatet

av pågående överväganden angående ordnandet av den statliga låneverksamheten

vill utskottet emellertid icke motsätta sig, att hjälpformen tills

vidare bibehålies enligt den i propositionen förordade utformningen.

Utskottet vill erinra, att från arbetsmarknadsstyrelsen under hand inhämtats,

att någon utökning av personalen på arbetsförmedlingskontoren

icke skall bli erforderlig för handhavandet av de föreslagna hjäipåtgärderna

för utlandssvenskar. Utskottet förutsätter, att sä icke heller blir fallet.

Departementschefen har förordat en avskrivning utan individuell prövning

av de belopp, vilka utgått som bidrag till uppehället och utgjort huvuddelen

av den genom utlandssvenskarnas förening i landet lämnade hjälpen.

Utskottet har icke ansett sig böra avstyrka detta förslag men vill i anslutning

till departementschefens uttalande understryka, att avskrivning av

lån till inköp av möbler m. m. — starthjälp — samt rörelselån endast bör

medgivas i undantagsfall.

Kungl. Maj :ts förslag att livsmedelssändningarna till svenskar i utlandet

ännu någon tid får fortgå genom utlandssvenskarnas förening i alltmer begränsad

omfattning föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Det

torde få förutsättas, att föreningen noggrant tillser, att sändningarna endast

komma behövande svenskar till godo.

Kungl. Maj :ts förslag angående omhändertagande av nyanlända flyktingar

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om socialvård för i landet bosatta utlänningar har i propositionen

föreslagits, att arbetslöshetshjälp och mödrahjälp skall kunna beviljas utlänningar

enligt samma bestämmelser som för svenska medborgare, dock

att för erhållande av arbetslöshetshjälp som regel skall gälla, att utlänningen

haft stadigvarande anställning i det svenska näringslivet under minst

ett år. I annat sammanhang har departementschefen uttalat sin avsikt att

låta verkställa en översyn av utlänningarnas behandling i fråga om sociala

förmåner. Då arbetslöshetshjälp och mödrahjälp redan nu gjorts tillgängliga

för betydande utlänningsgrupper i landet, har utskottet för sin del icke

något att invända mot förslaget om utvidgning av nämnda hjälpformer.

I likhet med departementschefen finner utskottet behov av en särskild

nämnd för utlandssvenskar och flyktingar icke längre föreligga.

Utskottet vill slutligen allmänt sett framhålla, att i vissa fall svårigheter

synas ha förelegat för utlänningar att anpassa sig efter svenska förhållanden.

Det torde få förutsättas, att — i den mån så visar sig behövligt _

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

15

uppmärksamhet ägnas åt vilka åtgärder från statsmakternas sida, som i anledning

härav kunna vara påkallade.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. godkänna de grunder för hjälpverksamheten för utlandssvenskar

och utlänningar, som av departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17

februari 1950;

II. för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa

a) till Understöd åt utlandssvenskar m. m. ett förslagsanslag

av 175 000 kronor;

b) till Bidrag till utlandssvenskarnas förening ett förslagsanslag

av 205 000 kronor;

c) till Understöd åt flyktingar m. m. ett förslagsanslag av

750 000 kronor.

Stockholm den 25 april 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 82.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50, i vad p a1 i texten