Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl» Majds proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond.

1950-04-25 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:90, Utlåtande, i anledning av Kungl» Majds proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 90.

Nr 90.

Utlåtande, i anledning av Kungl» Majds proposition angående

vissa investeringar i statens järnvägars fond.

(4:e avd.)

l:o) Lån till svenska turistföreningen för återuppförande av turiststationen

i Abisko m. m. I propositionen nr 138 har Kungl. Maj:t, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 10 mars 1950 (punkt 1, s. 1—6) föreslagit riksdagen att dels

till Lån till Svenska turistföreningen för återuppförande av turiststationen

i Abisko å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 840 000 kronor,

dels medgiva, att järnvägsstyrelsen må av statens järnvägars trafikmedel

årligen tillskjuta hälften av det belopp, som erfordras för lånets förräntning

och amortering enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj:t att för ifrågavarande lån meddela de närmare bestämmelser

i övrigt, som kunna visa sig erforderliga.

I skrivelse den 17 februari 1950 har järnvägsstyrelsen till en början erin

rat, att huvudbyggnaden vid den av Svenska turistföreningen ägda och drivna

turiststationen i Abisko, vilken inrymmer köksavdelning, matsalar och sällskapsrum

samt ursprungligen 86 sängplatser, varav 24 i enkelrum, 36 i dubbelram

och övriga 26 i logement, nedbrunnit till grunden i slutet av april

1949. Under tiden därefter hade föreningen därför endast kunnat mottaga

gäster i de i närheten av turiststationen uppförda, för en mera enkel förläggning

inredda småstugorna, vilka sammanlagt inrymde ett 80-tal platser.

Utspisning in. m. av dessa gäster hade skett i en för ändamålet omändrad

annexbyggnad, invid vilken sällskapsrum anordnats i en nyuppförd barack.

Samtidigt med dessa provisoriska åtgärder uppdrog föreningen i maj

1949 åt sin sedan länge för dylika ändamål anlitade arkitekt att i enlighet

med vissa meddelade direktiv utarbeta ritningar och kostnadsförslag för en

ny huvudbyggnad i den brunna byggnadens ställe. Sedan av arkitekten utarbetade

ritningar och kostnadsförslag överarbetats, hade ett ombyggnadsprojekt

framkommit, som skulle draga en kostnad av 1 925 000 kronor. För

eningen hade härefter sökt kontakt med järnvägsstyrelsen för att efterhöra,

huruvida ekonomiskt stöd i en eller annan form från statens och närmast

från statens järnvägars sida kunde vara att påräkna till planernas förverkligande.

Den på grund av branden utbekomna försäkringssumman, 840 000

kronor, jämte övriga medel, som föreningen nu skulle kunna disponera för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90.

7

ändamålet eller eljest upplåna på vanligt sätt, vore nämligen enligt föreningens

mening otillräckliga för nyanläggningens finansiering.

Mellan järnvägsstyrelsen och föreningen med anledning härav förda överläggningar

samt verkställda utredningar hade bibragt styrelsen den övertygelsen,

å ena sidan att föreningen svårligen i vanlig ordning kunde anskaffa

det kapital, som utöver det erhållna brandförsäkringsbeloppet erfordrades

för uppförande av en nybyggnad av angivna dimensioner, å andra

sidan att eu av brist på medel eventuellt påkallad nedskärning av antalet

gästbäddar skulle vara till förfång icke blott för landets reseliv, för vilket

Abisko sedan gammalt spelade en betydelsefull roll, utan även för statens

järnvägar, som därigenom skulle förlora ej obetydliga inkomster av turisttrafiken.

På grund härav syntes turistföreningen böra erhålla visst ekonomiskt

stöd från statsmakterna i det på grund av branden nu iråkade läget.

Det vore ur angivna synpunkter även angeläget, att turiststationen återuppbyggdes

snarast möjligt.

Vad anginge formen för ett sådant stöd hade under överläggningarna olika

alternativ diskuterats. Järnvägsstyrelsen hade därvid för sin del framhållit,

att ett eventuellt stöd från statens sida lämpligen borde givas i samma form

som den hjälp, vilken statens järnvägar med statsmakternas medgivande

(prop. nr 104 och riksdagens skrivelse nr 113 år 1934 samt prop. nr 200

och riksdagens skrivelse nr 298 år 1937) vid två tillfällen lämnat Skid- och

friluftsfrämjandet till utbyggnad av turiststationen i Storlien. Styrelsen hade

meddelat turistföreningen, att styrelsen för sin del vore beredd att hos statsmakterna

söka på angivna villkor utverka ett lan i paritet med det brandförsäkringsbelopp,

som föreningen själv hade disponibelt för ändamålet, d. v. s.

a 840 000 kronor. Då skälen för eu medverkan från statens sida i huvudsak

vore desamma i fråga om Abisko som när det gällde Storlien, och mycket

alltså talade för att stöd till turistföreningen lämnades i liknande form som

tidigare till Skid- och friluftsfrämjandet, hade föreningen förklarat sig med

tacksamhet godtaga den sålunda erbjudna lösningen av frågan.

Vad anginge vilkoren i övrigt för ett sadant lan syntes räntefoten föl detsamma

böra bestämmas till 3,,i procent och amorteringstiden till 30 år. Annuiteten

skulle då komma att belöpa sig till 45G<2 kronor, varav turistför

eningen och järnvägsstyrelsen skulle bestrida hälften eller 22 836 kronor

vardera. Till säkerhet för lånet förutsattes turistföreningen skola pantförskriva

inteckningar med bästa förmånsrätt. 1 den mån det nu i utsikt ställda

lånet å 840 000 kronor jämte den lika stora försäkringssumma, som föreningen

på grund av branden utbekommit, samt övriga av föreningen disponibla

likvida medel icke försloge till anläggningskostnadernas bestridande, hade

föreningen emellertid förbehållit sig och styrelsen ansett sig kunna gå med

på att föreningen finge disponera framförliggande inteckningar som säkerhet

för den ytterligare upplåning i bank, som kunde befinnas erforderlig.

Järnvägsstyrelsen har sålunda hemställt, att Kungl. Maj:t matte föreslå

riksdagen att dels till lån till Svenska turistföreningen för återuppförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 90.

av turiststationen i Abisko å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

840 000 kronor, dels medgiva, att järnvägsstyrelsen må av statens järnvägars

trafikmedel årligen tillskjuta hälften av det belopp, som erfordras för lånets

förräntning och amortering enligt i det föregående angivna grunder, dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande lån meddela de närmare bestämmelser

i övrigt, som kunna visa sig erforderliga.

Departementschefen har till en början anfört följande.

Beläggningsstatistiken visar för den gamla turiststationen i Abisko relätet

gynnsamma siffror. Statens järnvägar ha ett visst ekonomiskt intresse

av att turisttrafiken till Abisko upprätthålles. Det synes vidare vara ovisst,

om föreningen utan hjälp av staten kan finansiera den föreslagna nya turiststationen.

Föreningens ideella verksamhet för att sprida kännedom om och

väcka intresse för svensk natur och främja svenskt turistväsende synes även

värd stöd. Med hänsyn till anförda omständigheter vill jag tillstyrka, att

ett lån om 840 000 kronor av statsmedel lämnas till turistföreningen för uppförande

av en ny turiststation i Abisko. Då statens järnvägar numera sakna

rörelsemedel, att användas för laneändamål, synes ett särskilt investeringsanslag

böra anvisas för nästa budgetår under statens järnvägars fond.

Under erinran att vid de preliminära förhandlingarna mellan järnvägsstyrelsen

och turistföreningen förutsatts, att ett blivande låneavtal skulle upprättas

på i huvudsak samma villkor som låneavtalen med Skid- och friluftsfrämjandet,

har departementschefen förklarat sig intet ha att erinra mot

de preliminärt överenskomna villkoren för statslånet. Den av turistföreningen

erbjudna inteckningssäkerketen syntes sålunda böra godtagas. Departements

chefen förutsatte dock, att det ifrågasatta banklånet icke skulle taga i anspråk

framförliggande inteckningar till högre belopp än 245 000 kronor eller skill

naden mellan den beräknade kostnaden samt summan av det utbekomna

brandförsäkringsvärdet och statslånet. Ej heller hade departementschefen

något att erinra mot att järnvägsstyrelsen av trafikmedel betalade hälften

av den årliga annuiteten för statslånet.

Slutligen har departementschefen anfört följande.

Lånevillkoren böra närmare utformas i ett särskilt låneavtal mellan järnvägsstyrelsen

och turistföreningen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad här anförts fastställa ett blivande

låneavtal. I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag ej skäl påfordra

att styrelsen beredes särskild representation i föreningens styrelse och

revision.

Blivande ritningar torde i samband med 1''astställelsen av låneavtalet få

underställas Kungl. Maj:t för godkännande.

Utskottet. Med hänsyn till den norrländska turisttrafikens betydelse icke

minst för statens järnvägars vidkommande anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, att ett investeringsanslag av 840 000 kronor anvisas

för nästa budgetår såsom lån till svenska turistföreningen för återuppförande

av den nedbrunna huvudbyggnaden vid turiststationen i Abisko. Vad depar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90.

9

tementsehefen anfört och förordat rörande lånevillkor in. m. har ej heller

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att liksdagen må

a) till Lån till svenska turistföreningen för åter uppförande av

turiststationen i Abisko under statens affärsverksfonder, statens

järnvägar, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 840 000 kronor,

b) medgiva, att järnvägsstyrelsen må av statens järnvägars

trafikmedel årligen tillskjuta hälften av det belopp, som erfordras

för lånets förräntning och amortering enligt i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 10 mars 1950

angivna grunder,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande lån meddela

de närmare bestämmelser i övrigt, som kunna visa sig erforderliga.

2:o) Uppförande av en ny järnvägsbro över Lidan. Kungl. Maj:t har

{punkt 2, s. 6—8) föreslagit riksdagen godkänna i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer för lösandet av frågan om en ny järnvägsbro över Lidan.

I skrivelse den 8 mars 1950 har järnvägsstyrelsen hemställt, att ett belopp

av ytterligare 900 000 kronor måtte anvisas under anslaget till Broar nr. m.

för nästa budgetår.

Järnvägsstyrelsen erinrar inledningsvis i sin skrivelse, att den med rörligt

spann försedda järnvägsbron i Lidköping, som förbinder järnvägsstationen

därstädes med järnvägslinjen till Håkantorp och stadens industri

och hamnområden på västra sidan av Lidan, förstördes den 18 februari 1950

genom översvämning i Lidan i samband med isskruvning. Företagen undersökning

hade ådagalagt, att skadorna vore av den art och omfattning, att

bron ej kunde repareras.

Vid planeringen av den erforderliga nya bron gällde det bl. a. att taga

ställning till huruvida denna borde konstrueras enbart med inriktning på

sådan järnvägstrafik, som framförts över den nu raserade bron, eller our

densamma borde omedelbart dimensioneras med hänsyn till att bandelen Hå

kantorp—Lidköping—Forshem framdeles kunde komma att ombyggas till

normalspår.

Enligt vad styrelsen erfarit hade 1943 års järnvägskommitté avlämnat ett

nytt betänkande, vilket utmynnade i förslag att ombygga bl. a. denna handel

till normalspår. Ett av motiven härför skulle enligt uppgift vara, att av kommittén

utförda kalkyler visade, att en sådan åtgärd vore lönsam. Inom styrelsen

verkställda preliminära kalkyler gåve likaledes vid handen, att en

breddning av ifrågavarande handel torde kunna anses företagsekonomiskt

försvarlig, särskilt om vissa inom Skånska Cement AB nu dryftade planer

att utbygga bolagets anläggningar i Hällekis komme till utförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr DO.

Under sådana förhållanden syntes det styrelsen välbetänkt att dimensionera

den behövliga nya bron över Lidan på sådant sätt, att den även kunde

användas, om de smalspåriga järnvägslinjerna Håkantorp—Lidköping och

Lidköping—Forshem sedermera skulle komma att ombyggas till noimalspår.

Kostnaderna för en ny smalspårig bro hade beräknats till 750 000 kronor,

medan en normalspårig bro beräknades kosta 900 000 kronor. Trots den till

150 000 kronor beräknade merkostnad, som härigenom skulle uppkomma,

förordade styrelsen för sin del en lösning enligt sistnämnda alternativ.

Departementschefen har anfört följande.

1943 års järn vägskommitté har den 1 mars 1950 avgivit betänkande angående

de smalspåriga järnvägarna i Västergötland och därvid föreslagit, att

bl. a. bandelen Håkantorp—Lidköping—Forshem ombygges till noimalspår.

Betänkandet kommer att i vanlig ordning remissbehandlas. Ståndpunkt till

ombyggnadsfrågan har alltså ännu ej kunnat tagas.

Det föreliggande spörsmålet om byggande av en ny järnvägsbro över

Lidan måste emellertid det oaktat snarast möjligt lösas. Järnvägsstyrelsen

har förordat, att en normalspårig bro bygges för en kostnad av 900 000 kronor

eller för ett 150 000 kronor högre belopp än kostnaden för en smalspårig

bro. I detta läge finner jag, i likhet med järnvägsstyrelsen, välbetänkt att

bron utföres på sådant sätt, att den utan förstärkning även lämpar sig för

normalspårstrafik. Jag biträder alltså järnvägsstyrelsens förslag i nybyggnadsfrågan.

Erforderliga medel för nybyggnaden torde få bestridas från anslaget till

Broar m. in., vilket efter beslut av Kungl. Maj:t eventuellt kan förstärkas

med medel från statens järnvägars dispositionsanslag.

Utskottet. I likhet med departementschefen är utskottet av den uppfattningen,

att den nya järnvägsbro som erfordras för att återställa förbindel

sen mellan järnvägsanläggningarna på ömse sidor om Lidan bör utföras

på sådant sätt, att den utan förstärkning även lämpar sig för normalspårstrafik.

Utskottet tillstyrker jämväl, att nybyggnadsföretaget finansieras

genom ianspråktagande av investeringsanslaget till Broar in. in. och att

detta, i den män så för ändamålet skulle visa sig nödvändigt, förstärkes med

medel från statens järnvägars dispositionsanslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna i statsrådsprotokollet över korn

inunikationsärenden för den 10 mars 1950 angivna riktlinjer

för ifrågavarande brofrågas lösning.

Stockholm den 25 april 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 91.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond. a1 i texten