Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente in. in.
1950-04-25 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente in. in.
Dokumentets text
34
Statsutskottets utlåtande nr 97.
Nr 97.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente
in. in.
(5:e avd.)
I propositionen nr 139 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1950, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen förordats dels vidtaga ändringar i de i statens
allmänna avlöningsreglemente meddelade bestämmelserna rörande furirer;
dels ock meddela beslut eller bestämmelser rörande vissa avlöningsförmåner
till personal, tjänstgörande vid Ölands södra grunds fyrplats, avlöningsförmåner
för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i kurser
i företagsdemokrati m. in. och barntillägg till viss personal å krigsmaktens
reservstater.
Anställningsform för vissa furirer.
Jämlikt 5 § 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente må extra ordinarie
tjänst innehavas endast av den, som uppnått 20 års ålder. Enligt 2 §
kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 543) med övergångsbestämmelser till statens
allmänna avlöningsreglemente äger dock nämnda minimiålder, såvitt
angår furirsbeställning i lönegraden Me 1, icke tillämpning beträffande beställningshavare,
för vilken första anställningsåret räknats börja före den
1 juli 1947.
Från de militära myndigheternas sida har framställts förslag om att minimiåldern
för erhållande av extra ordinarie anställning som furir skulle
sänkas till 18 år. Detta har emellertid avstyrkts av försvarets civilförvaltning,
statskontoret och statens lönenämnd.
Föredragande statsrådet har anfört i huvudsak följande.
»För egen del anser jag mig icke böra biträda förslaget, vars genomförande
skulle medföra, att ifrågavarande personal komme att intaga en enligt min
mening icke motiverad särställning i pensionsavseende, bl. a. i fråga om rätt
att såsom tjänstår tillgodoräkna tid före 20 års ålder.
I ärendet har emellertid även framkommit förslag om att öppna möjlighet
till erhållande av furirsanställning före 20 års ålder med anlitande av
anställningsformen såsom extra tjänsteman; därvid skulle tillämpas placering
i en ny lönegrad med beteckningen Mg 1, vilken skulle upptaga samma
löneklasser som den extra ordinarie furirslönegraden Me 1. En sådan an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr (J7.
ordning får, såsom framhållits i ärendet, anses överensstämma med vad
som tillämpas för den civila personalens del och behöver enligt min uppfattning
icke möta samma betänkligheter som en sänkning av kraven för
erhållande av extra ordinarie anställning. Då vidare de skäl, som åberopats
för en dylik anordning, i och för sig synas beaktansvärda, anser jag
mig böra tillstyrka, att förslaget genomföres. Någon ökning av antalet furirsbeställningar
bör icke ske i anledning härav. I vederbörliga peisonalförteckningar
bör angivas att beställning i lönegrad Me 2 eller Me 1 må utbytas
mot beställning i lönegrad Mg 1.
För förslagets genomförande erfordras vissa ändringar i statens allmänna
avlöningsreglemente. Sålunda bör lönegraden Mg 1 upptagas bland de lönegrader,
som finnas förtecknade i 2 § reglementet, och i 20 § reglementet bör
angivas, att lönegraden omfattar löneklasserna 9, 10, 11 och 12 å löneplan
nr 1 statens löneplansförordning. Vissa ytterligare ändringar i reglementet
böra därutöver vidtagas, i stort sett av den innebörden att vad i reglementet
sägs om furirsbeställning i lönegraden Me 1 jämväl skall gälla beträffande
furirsbeställning i lönegraden Mg 1.
Ivungl. Maj :t torde för sig böra utverka riksdagens bemyndigande att i
statens allmänna avlöningsreglemente vidtaga ändringar av i huvudsak den
innebörd jag här angivit. De ändrade bestämmelserna torde böra träda i
kraft den 1 juli 1950.»
Vissa avlöningsförmåner för personal å Ölands södra grunds fyrplats.
För budgetåren 1947/48—1949/50 ha medel anvisats för uppföiandc av
en ny bottenfast fyr på Ölands södra grund. Fyren, som är avsedd att ersätta
Ölandsrevs fyrskepp, uppföres på cirka 12 meters vattendjup i öppna
havet cirka 20 kilometer från land och cirka 35 kilometer från närmaste
hamn. Fyren kan bliva färdigställd under loppet av nästa budgetår och avses
bliva bemannade med 1 fyrmästare i lönegrad Ca 16, 1 förste fyrvaktare i lönegrad
Ca 12, 2 fyrvaktare i lönegrad Ca 10 och 2 extra ordinarie fyrvaktare
i lönegrad Ce 10, varav 1 kockstewart.
Under framhållande att tjänstgöringsförhållandena vid denna fyrplats
bliva likartade med dem som förekomma å fyrskepp har lotsstyrelsen föreslagit,
att de i statens allmänna avlöningsreglemente meddelade särskilda
bestämmelserna för personal tjänstgörande å fyrskepp — beträffande tjänstledighet
på grund av sjukdom, semester, fyrskeppstillägg och lönetillägg till
kockstewart — skola erhålla tillämpning jämväl å personal tjänstgörande
vid ifrågavarande fyr. Lotsstyrelsen har vidare framhållit, att ytterligare ett
antal fyrskepp torde komma att ersättas av bottenfasta fyrar, och föreslagit,
alt ett generellt beslut nu fattas om att åsyftade förmåner skola utgå till
förutom fyrskeppspersonal, befattningshavare på lyrplatscr, där tjänstgöringsförhållandena
äro likartade med dem å iyrskepp. Från angivna utgångspunkt
har lotsstyrelsen framlagt förslag till vissa ändringar i avlöningsreglcmentel;
enligt förslaget skulle bl. a. beteckningen fyrskeppstillägg
36
Statsutskottets utlåtande nr 97.
utbytas mot beteckningen sjötillägg. Statskontoret och statens lönenämnd ha
icke framställt erinran mot förslagets sakinnehåll.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»För egen del har jag funnit mig kunna ansluta mig till myndigheternas
uppfattning, att personal med tjänstgöring vid Ölands södra grunds fyrplats
bör i fråga om rätt att åtnjuta de åsyftade förmånerna likställas med
lyi skeppspersonal. Jag har härvid utgått från att tjänstgöringsförhållandena
vid angivna fvrplats och å fyrskepp få anses vara väsentligen likartade
ävensom från att motsvarande förhållande icke föreligger beträffande någon
nu befintlig fyrplats. Med hänsyn till att uppkommande frågor rörande särskilda
ersättningar komma att prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
anser jag emellertid icke påkallat, att redan i detta sammanhang ställning
tages till den mera allmänna frågan om avlöningsförhållandena för personal
å blivande nya bottenfasta fyrar eller till frågan om den lämpligaste
benämningen å det nuvarande fyrskeppstillägget. Under sådana förhållanden
saknas enligt min mening tillräckliga skäl att för genomförande av vad
jag här förordat nu vidtaga ändringar i avlöningsreglementet; även om det
i och för sig är ett önskemål att tjänstemännens avlöningsförhållanden i
största möjliga utsträckning regleras inom avlöningsreglementets ram, synes
man i detta fall lämpligen kunna tills vidare stanna vid att vid sidan av
leglemcnlet föreskriva, att de avsedda bestämmelserna för fyrskeppspersonal
skola äga motsvarande tillämpning för personal tjänstgörande vid Ölands
södra grunds fyrplats. Kungl. Maj :t torde böra för sig utverka riksdagens
bemyndigande att meddela en föreskrift av i huvudsak denna innebörd.»
Oavkortad lön m. m. till deltagare i kurser i företagsdemokrati och därmed
sammanhängande ämnen.
Företagsnämnder finnas numera inrättade inom fångvårdsstaten, försvaret,
arbetsmarknadsstyrelsen med den offentliga arbetsförmedlingen, kommunikationsverken
och tullverket. Inom andra delar av statsförvaltningen
är inrättandet av sådana nämnder under förberedande.
Dä uppdrag att tjänstgöra såsom ledamot i företagsnämnd får anses utgöra
ett tjänstuppdrag, bibehålies ledamoten under uppdragets fullgörande
vid sina avlöningsförmåner och äger uppbära resekostnads- och traktamentsersättning
under resor i anledning av detsamma. Till ledamot i företagsnämnd
vid försvaret, kommunikationsverken och tullverket utgår vidare
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 februari och den 23 januari 194S respektive
den 10 februari 1950 ersättning i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.
En framställning om motsvarande förmån för ledamot i företagsnämnd
vid arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsförmedlingarna är för
närvarande töremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Frågan om ersättning till deltagare i kurs i företagsdemokrati har upptagits
av statstjänarkartellen i skrivelse den 14 februari 1949. Efter att ha
framhållit att behov visat sig föreligga av särskilda kurser i företagsdemo
-
Statsutskottets utlåtande nr 97.
37
krati för tjänstemän och arbetare, som mottaga uppdrag som ledamot i företagsnämnd
eller som företagsombud, hemställer kartellen, att inom statsförvaltningen
anställda tjänstemän och arbetare måtte vid deltagande i av
personalorganisation anordnad kurs i företagsdemokrati äga åtnjuta, tjänstemän
oavkortad lön och arbetare semesteravlöning, jämte för båda kategorierna
fria resor till och från den plats där dylik kurs hålles.
Statskontoret har ansett framställningen icke höra föranleda någon åtgärd,
medan statens lönenämnd, som begränsat sitt utlåtande till att avse
frågan om ersättning till tjänstemannaanställda, tillstyrkt, att under tjänstledighet
för här ifrågavarande ändamål lön med B-avdrag skulle få utgå
under högst tre dagar jämte erforderlig tid för resor. Lönenämndcn har icke
heller velat motsätta sig, att bidrag motsvarande resekostnaden enligt billigaste
anordning och reseklass III finge utgå till deltagarna i kurser av
ifrågavarande slag.
Föredragande statsrådet har anfört hl. a. följande.
»Då företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet i produktionsfrämjande
syfte kan bliva av stort värde för statsverket, om dessa organ rätt
handhava sin uppgift, synes det mig angeläget, att ledamöterna och deras
suppleanter — såväl representanterna för de anställda som de av företagsledningen
utsedda — äro väl skickade för sin uppgift. Det åligger visserligen
företagsledningarna alt fortlöpande informera företagsnämnderna om
sådana förhållanden som verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser
samt nya framställnings- och arbetsmetoder, men härutöver fordras
att nämndledamöterna erhålla en allmän kännedom om aktuella spörsmål
och strävanden i fråga om exempelvis arbetsorganisation på kontor och
andra arbetsplatser, åtgärder för höjande av trivseln o. d. Åtminstone till en
början torde det även vara påkallat att giva allmänna orienteringar om
innebörden i företagsdemokratien, formerna för nämndernas arbete m. in.
Vidare synes det i verk med lokalförvaltning kunna innebära en praktisk
åtgärd att samla ledamöterna i flera lokala nämnder till centrala kurser,
vid vilka behandlas — förutom här nämnda allmänna spörsmål — för
vederbörande verk speciella organisationsfrågor av intresse för samtliga
företagsnämnder. De initiativ i fråga om kurser av här avsett slag, som redan
tagits av olika personalorganisationer, finner jag av nu angivna skäl
betydelsefulla och värda statens stöd. Att sådant stöd redan lämnats i viss
utsträckning i form av rätt att bibehålla del av lön under kurstid, fria resor
och tillhandahållande av föreläsare, framgår av den tidigare lämnade redogörelsen.
1 Det synes emellertid önskvärt, att myndigheterna taga mera
aktiv del i kursernas organisation. Kurserna böra sålunda anordnas av vederbörande
myndighet och personalorganisationer gemensamt. Kursplanen
bör göras upp i samråd — i många fall torde detta lämpligen kunna ske
inom verkets centrala företagsnämnd — och slutligt fastställas av myndigheten,
som även bör ha att fastställa antalet kursdeltagare. Ett samarbete
av här angivet slag mellan myndigheterna och personalorganisationerna synes
mig ligga helt i linje med företagsdemokratiens grundtankar.
1 Jfr propositionen s. 14 t.
38
Statsutskottets utlåtande nr 97.
Därest de för ledamöterna i företagsnämnder avsedda kurserna, vilka givetvis
böra stå öppna även för företagsombud, på sätt nu förordats organiseras
under samverkan mellan myndigheter och personalorganisationer och
därest myndighet förbehålles rätten att fastställa kursplan in. m., torde — i
betraktande jämväl av den särställning företagsnämnderna intaga bland förekommande
organ för samarbete mellan myndigheter och personal —- de
betänkligheter böra vika, som i olika remissyttranden framförts mot statstjänarkartellens
förslag, att kursdeltagare skulle erhålla rätt att bibehålla
oavkortad lön under kurs samt förmånen av fria resor till och från kurs.
Rätten att bibehålla oavkortad lön torde böra begränsas till två dagar jämte,
i förekommande fall, erforderlig restid. Ersättning för resekostnad bör endast
utgå för resa enligt billigaste färdsätt. Myndighet bör vidare tillse, att
kurs förlägges till sådan ort att kostnaderna för resorna begränsas så mycket
som möjligt. Alt, såsom fångvårdsstyrelsen ifrågasatt, jämväl utbetala
traktamentsersättning till kursdeltagare synes icke påkallat. Det torde i allmänhet
få ankomma på den eller de medverkande personalorganisationerna
att sörja för kost och logi åt kursdeltagarna. Beträffande kursdeltagare, som
representera verksledningen, synes dock kostnaden för kost och logi böra
stanna å organisationerna endast i den mån överenskommelse härom träffas
mellan myndigheten och organisationerna. Det torde få förutsättas, att sådan
överenskommelse skall kunna träffas för åtminstone ett begränsat antal
deltagare i varje kurs. Jag förutsätter vidare, att såsom hittills såväl myndigheter
som personalorganisationer skola ställa föreläsare till förfogande
för kurserna. I den mån tjänsteman, som ej är ledamot i företagsnämnd, avmyndighet
beordras att liålla föreläsningar vid kurs, föreligger tjänsteresa,
för vilken resekostnads- och traktamentsersättning utgår i vanlig ordning.
Nu angivna grunder för ersättning till deltagare i kurser för ledamöter i
företagsnämnd torde böra underställas riksdagens prövning. Därest de vinna
riksdagens godkännande, torde jag senare få för Kung]. Maj :t anmäla frågan
om utfärdande av bestämmelser i ämnet. Dessa bestämmelser lära icke
böra gälla sådan personal, för vilken överenskommelsen om inrättande av
löretagsnämnder har karaktären av kollektivavtal. För denna personal synes
det, i anslutning till vad försvarets avtalsdelegation anfört, få ankomma
på vederbörande myndighet att med personalorganisationerna överenskomma
om ifrågavarande förmåner. Med anledning av vad fångvårdsstyrelsen
anfört må tilläggas, att vad här föreslagits icke bör medföra, att av riksdagen
maximerad anslagspost överskrides.»
Barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater.
Den såsom förhöjning av dyrtidstillägget konstruerade löneförmånen barntillägg
avskaffades i samband med de löneregleringar, som genomfördes år
11)39 och därefter och vid vilka dyrtidstillägget ersattes med rörliga tilläggsförmåner
i annan form. Därvid ha likväl i allmänhet meddelats bestämmelser,
genom vilka tjänstemän, som före löneregleringen åtnjutit barntillägg,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 97.
39
medgivits att i viss omfattning övergångsvis bibehålla dylika tillägg. Ett
undantag härifrån gäller emellertid beträffande personal å krigsmaktens reservstater;
i propositionen 1943: 143 angående krigsmaktens reservpersonal
och vid riksdagens behandling av nämnda proposition berördes icke frågan
om eventuella övergångsanordningar beträffande barntillägg, och sådana ha
varken i nämnda sammanhang eller senare kommit till stånd.
I sin skrivelse 194(5: 4 uttalade riksdagen, att riksdagen funne befogat, att
frågan om ifrågavarande reservstatspersonals rätt till barntillägg bleve föremål
för närmare övervägande från Kungl. Maj:ts sida. Försvarets civilförvaltning
har efter erhållet uppdrag numera framlagt förslag i ämnet, varöver
statens lönenämnd yttrat sig. Båda dessa myndigheter ha föreslagit, att
jämväl för reservstatspersonalens vidkommande meddelas bestämmelser, enligt
vilka beställningshavare, som omedelbart före löneregleringen åtnjöt
barntillägg, medgives att i viss utsträckning bibehålla förmånen efter det
han blivit underkastad de nya avlöningsbestämmelserna. Enligt civilförvaltningens
förslag skulle barntillägg för barn födda före fjärde kvartalet 1943
få bibehållas med den inskränkningen, att tillägg endast skulle få utgå för
sådant eller sådana barn utöver två. Lönenämndens förslag innebär i jämförelse
härmed de avvikelserna, å ena sidan att endast barntillägg för barn
födda före andra kvartalet 1939 skulle kunna bibehållas men å andra sidan
alt tillägg skulle få utgå för samtliga sådana barn.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»För egen del hyser jag i likhet med de hörda myndigheterna uppfattningen,
att tillräckliga skäl saknas att i ifrågavarande avseende tilldela reservstatspersonalen
en mindre förmånlig ställning än annan personal, för vilken
dyrtidstilläggssystemet avvecklats; anledning finnes antaga, att någon dylik
undantagsställning icke skulle ha beretts reservstatspersonalen, därest spörsmålet
kommit under bedömande vid 1943 års lönereglering. I konsekvens
härmed anser jag vidare, att den särskilda övergångsbestämmelse till 1943
års reservstatskungörelse, som sålunda torde böra meddelas, bör erhålla
den närmare innebörd, som statens lönenämnd angivit i sitt utlåtande i
ärendet. Genom en sådan utformning beaktas även, såvitt angår reservstatspersonalen,
vissa synpunkter, åt vilka riksdagens revisorer givit uttryck i
sin senast avgivna berättelse, på frågan om den tidpunkt vid vilken övergångsvis
utgående barntillägg bör vara helt avvecklat.
Jag föreslår, att Kungl. Maj:t för sig utverkar riksdagens bemyndigande
att meddela bestämmelser av den innebörd, som här angivits.»
Utskottet.
Vad i förevarande proposition föreslagits angående anställningsform för
vissa furirer, vissa avlöningsförmåner för personal å Ölands södra grunds
fyrplats samt barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater har
icke givit utskottet anledning till erinran. På av föredragande statsrådet anförda
skäl har utskottet vidare ansett sig böra tillstyrka det framlagda för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Statsutskottets utlåtande nr 97.
slaget angående avlöningsförmåner åt befattningshavare vid deltagande i
kurser i företagsdemokrati in. in.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i propositionen nr 139 förordats
a)
vidtaga ändringar i de i statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade bestämmelserna rörande furirer;
b) meddela beslut eller bestämmelser rörande
vissa avlöningsförmåner till personal, tjänstgörande vid
Ölands södra grunds fyrplals,
avlöningsförmåner för befattningshavare i statens tjänst
vid deltagande i kurser i företagsdemokrati in. m. och
barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater.
Stockholm den 25 april 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 93.
607515
Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till utrustning och inredning av lokaler för civildepar a1 i texten