Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente in. in.

1950-04-25 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente in. in.

Dokumentets text

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 97.

Nr 97.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

in. in.

(5:e avd.)

I propositionen nr 139 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1950, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen förordats dels vidtaga ändringar i de i statens

allmänna avlöningsreglemente meddelade bestämmelserna rörande furirer;

dels ock meddela beslut eller bestämmelser rörande vissa avlöningsförmåner

till personal, tjänstgörande vid Ölands södra grunds fyrplats, avlöningsförmåner

för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i kurser

i företagsdemokrati m. in. och barntillägg till viss personal å krigsmaktens

reservstater.

Anställningsform för vissa furirer.

Jämlikt 5 § 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente må extra ordinarie

tjänst innehavas endast av den, som uppnått 20 års ålder. Enligt 2 §

kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 543) med övergångsbestämmelser till statens

allmänna avlöningsreglemente äger dock nämnda minimiålder, såvitt

angår furirsbeställning i lönegraden Me 1, icke tillämpning beträffande beställningshavare,

för vilken första anställningsåret räknats börja före den

1 juli 1947.

Från de militära myndigheternas sida har framställts förslag om att minimiåldern

för erhållande av extra ordinarie anställning som furir skulle

sänkas till 18 år. Detta har emellertid avstyrkts av försvarets civilförvaltning,

statskontoret och statens lönenämnd.

Föredragande statsrådet har anfört i huvudsak följande.

»För egen del anser jag mig icke böra biträda förslaget, vars genomförande

skulle medföra, att ifrågavarande personal komme att intaga en enligt min

mening icke motiverad särställning i pensionsavseende, bl. a. i fråga om rätt

att såsom tjänstår tillgodoräkna tid före 20 års ålder.

I ärendet har emellertid även framkommit förslag om att öppna möjlighet

till erhållande av furirsanställning före 20 års ålder med anlitande av

anställningsformen såsom extra tjänsteman; därvid skulle tillämpas placering

i en ny lönegrad med beteckningen Mg 1, vilken skulle upptaga samma

löneklasser som den extra ordinarie furirslönegraden Me 1. En sådan an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (J7.

ordning får, såsom framhållits i ärendet, anses överensstämma med vad

som tillämpas för den civila personalens del och behöver enligt min uppfattning

icke möta samma betänkligheter som en sänkning av kraven för

erhållande av extra ordinarie anställning. Då vidare de skäl, som åberopats

för en dylik anordning, i och för sig synas beaktansvärda, anser jag

mig böra tillstyrka, att förslaget genomföres. Någon ökning av antalet furirsbeställningar

bör icke ske i anledning härav. I vederbörliga peisonalförteckningar

bör angivas att beställning i lönegrad Me 2 eller Me 1 må utbytas

mot beställning i lönegrad Mg 1.

För förslagets genomförande erfordras vissa ändringar i statens allmänna

avlöningsreglemente. Sålunda bör lönegraden Mg 1 upptagas bland de lönegrader,

som finnas förtecknade i 2 § reglementet, och i 20 § reglementet bör

angivas, att lönegraden omfattar löneklasserna 9, 10, 11 och 12 å löneplan

nr 1 statens löneplansförordning. Vissa ytterligare ändringar i reglementet

böra därutöver vidtagas, i stort sett av den innebörden att vad i reglementet

sägs om furirsbeställning i lönegraden Me 1 jämväl skall gälla beträffande

furirsbeställning i lönegraden Mg 1.

Ivungl. Maj :t torde för sig böra utverka riksdagens bemyndigande att i

statens allmänna avlöningsreglemente vidtaga ändringar av i huvudsak den

innebörd jag här angivit. De ändrade bestämmelserna torde böra träda i

kraft den 1 juli 1950.»

Vissa avlöningsförmåner för personal å Ölands södra grunds fyrplats.

För budgetåren 1947/48—1949/50 ha medel anvisats för uppföiandc av

en ny bottenfast fyr på Ölands södra grund. Fyren, som är avsedd att ersätta

Ölandsrevs fyrskepp, uppföres på cirka 12 meters vattendjup i öppna

havet cirka 20 kilometer från land och cirka 35 kilometer från närmaste

hamn. Fyren kan bliva färdigställd under loppet av nästa budgetår och avses

bliva bemannade med 1 fyrmästare i lönegrad Ca 16, 1 förste fyrvaktare i lönegrad

Ca 12, 2 fyrvaktare i lönegrad Ca 10 och 2 extra ordinarie fyrvaktare

i lönegrad Ce 10, varav 1 kockstewart.

Under framhållande att tjänstgöringsförhållandena vid denna fyrplats

bliva likartade med dem som förekomma å fyrskepp har lotsstyrelsen föreslagit,

att de i statens allmänna avlöningsreglemente meddelade särskilda

bestämmelserna för personal tjänstgörande å fyrskepp — beträffande tjänstledighet

på grund av sjukdom, semester, fyrskeppstillägg och lönetillägg till

kockstewart — skola erhålla tillämpning jämväl å personal tjänstgörande

vid ifrågavarande fyr. Lotsstyrelsen har vidare framhållit, att ytterligare ett

antal fyrskepp torde komma att ersättas av bottenfasta fyrar, och föreslagit,

alt ett generellt beslut nu fattas om att åsyftade förmåner skola utgå till

förutom fyrskeppspersonal, befattningshavare på lyrplatscr, där tjänstgöringsförhållandena

äro likartade med dem å iyrskepp. Från angivna utgångspunkt

har lotsstyrelsen framlagt förslag till vissa ändringar i avlöningsreglcmentel;

enligt förslaget skulle bl. a. beteckningen fyrskeppstillägg

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 97.

utbytas mot beteckningen sjötillägg. Statskontoret och statens lönenämnd ha

icke framställt erinran mot förslagets sakinnehåll.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»För egen del har jag funnit mig kunna ansluta mig till myndigheternas

uppfattning, att personal med tjänstgöring vid Ölands södra grunds fyrplats

bör i fråga om rätt att åtnjuta de åsyftade förmånerna likställas med

lyi skeppspersonal. Jag har härvid utgått från att tjänstgöringsförhållandena

vid angivna fvrplats och å fyrskepp få anses vara väsentligen likartade

ävensom från att motsvarande förhållande icke föreligger beträffande någon

nu befintlig fyrplats. Med hänsyn till att uppkommande frågor rörande särskilda

ersättningar komma att prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

anser jag emellertid icke påkallat, att redan i detta sammanhang ställning

tages till den mera allmänna frågan om avlöningsförhållandena för personal

å blivande nya bottenfasta fyrar eller till frågan om den lämpligaste

benämningen å det nuvarande fyrskeppstillägget. Under sådana förhållanden

saknas enligt min mening tillräckliga skäl att för genomförande av vad

jag här förordat nu vidtaga ändringar i avlöningsreglementet; även om det

i och för sig är ett önskemål att tjänstemännens avlöningsförhållanden i

största möjliga utsträckning regleras inom avlöningsreglementets ram, synes

man i detta fall lämpligen kunna tills vidare stanna vid att vid sidan av

leglemcnlet föreskriva, att de avsedda bestämmelserna för fyrskeppspersonal

skola äga motsvarande tillämpning för personal tjänstgörande vid Ölands

södra grunds fyrplats. Kungl. Maj :t torde böra för sig utverka riksdagens

bemyndigande att meddela en föreskrift av i huvudsak denna innebörd.»

Oavkortad lön m. m. till deltagare i kurser i företagsdemokrati och därmed

sammanhängande ämnen.

Företagsnämnder finnas numera inrättade inom fångvårdsstaten, försvaret,

arbetsmarknadsstyrelsen med den offentliga arbetsförmedlingen, kommunikationsverken

och tullverket. Inom andra delar av statsförvaltningen

är inrättandet av sådana nämnder under förberedande.

Dä uppdrag att tjänstgöra såsom ledamot i företagsnämnd får anses utgöra

ett tjänstuppdrag, bibehålies ledamoten under uppdragets fullgörande

vid sina avlöningsförmåner och äger uppbära resekostnads- och traktamentsersättning

under resor i anledning av detsamma. Till ledamot i företagsnämnd

vid försvaret, kommunikationsverken och tullverket utgår vidare

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 februari och den 23 januari 194S respektive

den 10 februari 1950 ersättning i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.

En framställning om motsvarande förmån för ledamot i företagsnämnd

vid arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsförmedlingarna är för

närvarande töremål för Kungl. Maj :ts prövning.

Frågan om ersättning till deltagare i kurs i företagsdemokrati har upptagits

av statstjänarkartellen i skrivelse den 14 februari 1949. Efter att ha

framhållit att behov visat sig föreligga av särskilda kurser i företagsdemo
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

37

krati för tjänstemän och arbetare, som mottaga uppdrag som ledamot i företagsnämnd

eller som företagsombud, hemställer kartellen, att inom statsförvaltningen

anställda tjänstemän och arbetare måtte vid deltagande i av

personalorganisation anordnad kurs i företagsdemokrati äga åtnjuta, tjänstemän

oavkortad lön och arbetare semesteravlöning, jämte för båda kategorierna

fria resor till och från den plats där dylik kurs hålles.

Statskontoret har ansett framställningen icke höra föranleda någon åtgärd,

medan statens lönenämnd, som begränsat sitt utlåtande till att avse

frågan om ersättning till tjänstemannaanställda, tillstyrkt, att under tjänstledighet

för här ifrågavarande ändamål lön med B-avdrag skulle få utgå

under högst tre dagar jämte erforderlig tid för resor. Lönenämndcn har icke

heller velat motsätta sig, att bidrag motsvarande resekostnaden enligt billigaste

anordning och reseklass III finge utgå till deltagarna i kurser av

ifrågavarande slag.

Föredragande statsrådet har anfört hl. a. följande.

»Då företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet i produktionsfrämjande

syfte kan bliva av stort värde för statsverket, om dessa organ rätt

handhava sin uppgift, synes det mig angeläget, att ledamöterna och deras

suppleanter — såväl representanterna för de anställda som de av företagsledningen

utsedda — äro väl skickade för sin uppgift. Det åligger visserligen

företagsledningarna alt fortlöpande informera företagsnämnderna om

sådana förhållanden som verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser

samt nya framställnings- och arbetsmetoder, men härutöver fordras

att nämndledamöterna erhålla en allmän kännedom om aktuella spörsmål

och strävanden i fråga om exempelvis arbetsorganisation på kontor och

andra arbetsplatser, åtgärder för höjande av trivseln o. d. Åtminstone till en

början torde det även vara påkallat att giva allmänna orienteringar om

innebörden i företagsdemokratien, formerna för nämndernas arbete m. in.

Vidare synes det i verk med lokalförvaltning kunna innebära en praktisk

åtgärd att samla ledamöterna i flera lokala nämnder till centrala kurser,

vid vilka behandlas — förutom här nämnda allmänna spörsmål — för

vederbörande verk speciella organisationsfrågor av intresse för samtliga

företagsnämnder. De initiativ i fråga om kurser av här avsett slag, som redan

tagits av olika personalorganisationer, finner jag av nu angivna skäl

betydelsefulla och värda statens stöd. Att sådant stöd redan lämnats i viss

utsträckning i form av rätt att bibehålla del av lön under kurstid, fria resor

och tillhandahållande av föreläsare, framgår av den tidigare lämnade redogörelsen.

1 Det synes emellertid önskvärt, att myndigheterna taga mera

aktiv del i kursernas organisation. Kurserna böra sålunda anordnas av vederbörande

myndighet och personalorganisationer gemensamt. Kursplanen

bör göras upp i samråd — i många fall torde detta lämpligen kunna ske

inom verkets centrala företagsnämnd — och slutligt fastställas av myndigheten,

som även bör ha att fastställa antalet kursdeltagare. Ett samarbete

av här angivet slag mellan myndigheterna och personalorganisationerna synes

mig ligga helt i linje med företagsdemokratiens grundtankar.

1 Jfr propositionen s. 14 t.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 97.

Därest de för ledamöterna i företagsnämnder avsedda kurserna, vilka givetvis

böra stå öppna även för företagsombud, på sätt nu förordats organiseras

under samverkan mellan myndigheter och personalorganisationer och

därest myndighet förbehålles rätten att fastställa kursplan in. m., torde — i

betraktande jämväl av den särställning företagsnämnderna intaga bland förekommande

organ för samarbete mellan myndigheter och personal —- de

betänkligheter böra vika, som i olika remissyttranden framförts mot statstjänarkartellens

förslag, att kursdeltagare skulle erhålla rätt att bibehålla

oavkortad lön under kurs samt förmånen av fria resor till och från kurs.

Rätten att bibehålla oavkortad lön torde böra begränsas till två dagar jämte,

i förekommande fall, erforderlig restid. Ersättning för resekostnad bör endast

utgå för resa enligt billigaste färdsätt. Myndighet bör vidare tillse, att

kurs förlägges till sådan ort att kostnaderna för resorna begränsas så mycket

som möjligt. Alt, såsom fångvårdsstyrelsen ifrågasatt, jämväl utbetala

traktamentsersättning till kursdeltagare synes icke påkallat. Det torde i allmänhet

få ankomma på den eller de medverkande personalorganisationerna

att sörja för kost och logi åt kursdeltagarna. Beträffande kursdeltagare, som

representera verksledningen, synes dock kostnaden för kost och logi böra

stanna å organisationerna endast i den mån överenskommelse härom träffas

mellan myndigheten och organisationerna. Det torde få förutsättas, att sådan

överenskommelse skall kunna träffas för åtminstone ett begränsat antal

deltagare i varje kurs. Jag förutsätter vidare, att såsom hittills såväl myndigheter

som personalorganisationer skola ställa föreläsare till förfogande

för kurserna. I den mån tjänsteman, som ej är ledamot i företagsnämnd, avmyndighet

beordras att liålla föreläsningar vid kurs, föreligger tjänsteresa,

för vilken resekostnads- och traktamentsersättning utgår i vanlig ordning.

Nu angivna grunder för ersättning till deltagare i kurser för ledamöter i

företagsnämnd torde böra underställas riksdagens prövning. Därest de vinna

riksdagens godkännande, torde jag senare få för Kung]. Maj :t anmäla frågan

om utfärdande av bestämmelser i ämnet. Dessa bestämmelser lära icke

böra gälla sådan personal, för vilken överenskommelsen om inrättande av

löretagsnämnder har karaktären av kollektivavtal. För denna personal synes

det, i anslutning till vad försvarets avtalsdelegation anfört, få ankomma

på vederbörande myndighet att med personalorganisationerna överenskomma

om ifrågavarande förmåner. Med anledning av vad fångvårdsstyrelsen

anfört må tilläggas, att vad här föreslagits icke bör medföra, att av riksdagen

maximerad anslagspost överskrides.»

Barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater.

Den såsom förhöjning av dyrtidstillägget konstruerade löneförmånen barntillägg

avskaffades i samband med de löneregleringar, som genomfördes år

11)39 och därefter och vid vilka dyrtidstillägget ersattes med rörliga tilläggsförmåner

i annan form. Därvid ha likväl i allmänhet meddelats bestämmelser,

genom vilka tjänstemän, som före löneregleringen åtnjutit barntillägg,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

39

medgivits att i viss omfattning övergångsvis bibehålla dylika tillägg. Ett

undantag härifrån gäller emellertid beträffande personal å krigsmaktens reservstater;

i propositionen 1943: 143 angående krigsmaktens reservpersonal

och vid riksdagens behandling av nämnda proposition berördes icke frågan

om eventuella övergångsanordningar beträffande barntillägg, och sådana ha

varken i nämnda sammanhang eller senare kommit till stånd.

I sin skrivelse 194(5: 4 uttalade riksdagen, att riksdagen funne befogat, att

frågan om ifrågavarande reservstatspersonals rätt till barntillägg bleve föremål

för närmare övervägande från Kungl. Maj:ts sida. Försvarets civilförvaltning

har efter erhållet uppdrag numera framlagt förslag i ämnet, varöver

statens lönenämnd yttrat sig. Båda dessa myndigheter ha föreslagit, att

jämväl för reservstatspersonalens vidkommande meddelas bestämmelser, enligt

vilka beställningshavare, som omedelbart före löneregleringen åtnjöt

barntillägg, medgives att i viss utsträckning bibehålla förmånen efter det

han blivit underkastad de nya avlöningsbestämmelserna. Enligt civilförvaltningens

förslag skulle barntillägg för barn födda före fjärde kvartalet 1943

få bibehållas med den inskränkningen, att tillägg endast skulle få utgå för

sådant eller sådana barn utöver två. Lönenämndens förslag innebär i jämförelse

härmed de avvikelserna, å ena sidan att endast barntillägg för barn

födda före andra kvartalet 1939 skulle kunna bibehållas men å andra sidan

alt tillägg skulle få utgå för samtliga sådana barn.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»För egen del hyser jag i likhet med de hörda myndigheterna uppfattningen,

att tillräckliga skäl saknas att i ifrågavarande avseende tilldela reservstatspersonalen

en mindre förmånlig ställning än annan personal, för vilken

dyrtidstilläggssystemet avvecklats; anledning finnes antaga, att någon dylik

undantagsställning icke skulle ha beretts reservstatspersonalen, därest spörsmålet

kommit under bedömande vid 1943 års lönereglering. I konsekvens

härmed anser jag vidare, att den särskilda övergångsbestämmelse till 1943

års reservstatskungörelse, som sålunda torde böra meddelas, bör erhålla

den närmare innebörd, som statens lönenämnd angivit i sitt utlåtande i

ärendet. Genom en sådan utformning beaktas även, såvitt angår reservstatspersonalen,

vissa synpunkter, åt vilka riksdagens revisorer givit uttryck i

sin senast avgivna berättelse, på frågan om den tidpunkt vid vilken övergångsvis

utgående barntillägg bör vara helt avvecklat.

Jag föreslår, att Kungl. Maj:t för sig utverkar riksdagens bemyndigande

att meddela bestämmelser av den innebörd, som här angivits.»

Utskottet.

Vad i förevarande proposition föreslagits angående anställningsform för

vissa furirer, vissa avlöningsförmåner för personal å Ölands södra grunds

fyrplats samt barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater har

icke givit utskottet anledning till erinran. På av föredragande statsrådet anförda

skäl har utskottet vidare ansett sig böra tillstyrka det framlagda för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 97.

slaget angående avlöningsförmåner åt befattningshavare vid deltagande i

kurser i företagsdemokrati in. in.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i propositionen nr 139 förordats
a)

vidtaga ändringar i de i statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelserna rörande furirer;

b) meddela beslut eller bestämmelser rörande

vissa avlöningsförmåner till personal, tjänstgörande vid

Ölands södra grunds fyrplals,

avlöningsförmåner för befattningshavare i statens tjänst

vid deltagande i kurser i företagsdemokrati in. m. och

barntillägg till viss personal å krigsmaktens reservstater.

Stockholm den 25 april 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 93.

607515

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till utrustning och inredning av lokaler för civildepar a1 i texten