Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående upprättande av en europeisk betalningsunion.

1950-11-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1950:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående upprättande av en europeisk betalningsunion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

angående godkännande av Sveriges anslutning

till en överenskommelse angående upprättande av

en europeisk betalningsunion.

Genom en den 13 oktober 1950 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad

proposition, nr 257, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13 oktober

1950 hemställt, att riksdagen måtte dels godkänna Sveriges anslutning

till överenskommelsen den 19 september 1950 angående upprättande av en

europeisk betalningsunion, dels ock bemyndiga riksbanken att vidtaga erforderliga

anordningar för Sveriges deltagande i betalningsunionens verksamhet

enligt reglerna i överenskommelsen.

Överenskommelsen har från svensk sida godkänts mot ratifikationsföibehåll

och tillämpas retroaktivt från och med den 1 juli 1950. I fråga om

överenskommelsens text får utskottet hänvisa till propositionen. Överenskommelsen

har trätt i stället för överenskommelsen angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer, gällande för tiden den 1 juli 1949

___30 juni 1950, om vars godkännande Kungl. Maj :t hemställde i sin tidigare

till innevarande års riksdag avlämnade proposition nr 210 och vilken hemställan

riksdagen efter mottagande av utrikesutskottets utlåtande nr 14

biföll.

Chefen för finansdepartementet har till belysning av den nya betalningsunionens

innebörd jämförd med de inter-europeiska betalningssystemen för

1948/49 och 1949/50 anfört följande:

»Det gemensamma kännetecknet är, att man upprättat en mekanism för

att kompensera överskott och underskott, som uppstå i de löpande betalningarna

mellan deltagarländerna. De två tidigare betalningssystemen voro

emellertid direkt anknutna till Marshallhjälpen; de kunde sålunda ej ha

fungerat på ett ändamålsenligt sätt ulan de bidrag, som från amerikansk

sida ställdes till förfogande för överskottsländerna i Europa såsom ersättning

för lämnade dragningsrätter. Vidare begränsade sig dessa system till

att utgöra eu överbyggnad av de bilaterala betalningsavtalen mellan länderna;

efter en ofullständig och endast delvis automatisk kompensation av ländernas

överskott respektive underskott, sökte man i görligaste mån täcka

resterande bilaterala deficit med utnyttjande av eventuellt tillgängliga dragningsrätter.

De mesi framträdande svagheterna i systemen voro, att dragningsrätternas

belopp fastställdes redan på förband, och vidare att dessa

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 5 samt. 1 avd. Nr 17.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr J7.

dragningsrätter voro bundna till ett bestämt bilateralt förhållande. På sistnämnda

punkt innebar 1949/50 års system en viss uppmjukning genom den

däri införda möjligheten till multilateral användning av högst 25 % av

dragningsrätternas belopp. Dessa svagheter gåvo upphov till kritiken alt

systemen i motsats mot syftet närmast kommo att stärka de bilaterala tendenserna

i den inomeuropeiska handeln. Redan på ett tidigt stadium framkommo

krav på genomgripande principiella ändringar.

Den europeiska betalningsunionen innebär en dylik genomgripande omläggning

av de tidigare systemen. Varje månadsavräkning inom unionen

kommer sålunda att bli helt multilateral och automatisk, så att varje deltagarland

endast har att taga hänsyn till sitt överskott eller underskott gentemot

de övriga unionsländerna sammantagna och kan bortse från utvecklingen

bilateralt sett av betalningsförbindelserna med dessa länder. Inom

unionen — som förutom Paris-organisationens medlemsländer innefattar

hela det yttre sterlingområdet — gäller sålunda principen om full utbytbarhet

(transferabilitet) mellan valutorna. Härav följer bland annat, att de deltagande

länderna hädanefter vid utformningen av sin importpolitik och sina

valutareglerande åtgärder kunna betrakta alla övriga deltagarländers valutor

såsom varande av samma hårdhets- (eller mjukhets-)grad och att någon

diskrimination icke längre kan motiveras av eventuella skillnader i

detta hänseende. Beträffande unionens konstruktion må vidare understrykas,

att medan en viss del av Marshallhjälpen för det innevarande budgetåret

1950/51 kommer att användas som startkapital för unionen, reglerna

äro utformade med tanke på att unionen skall kunna fungera även sedan

dylik extra hjälp icke längre står till buds.»

Departementschefen har ytterligare, till bedömning av frågan om Sveriges

anslutning till betalningsunionen och till de handelspolitiska principer,

som anknutits till denna, anfört följande:

»Det torde icke föreligga någon tvekan, att Sverige med sina traditioner

på området bör efter förmåga medverka i sådana strävanden, som syfta till

att snarast möjligt lätta hindren för handeln och betalningarna mellan länderna

och återställa valutornas ömsesidiga utbytbarhet. Förutom de fördelar

av mera indirekt karaktär, som Sveriges utrikeshandel kommer att

vinna genom den ökade rörligheten i de inomeuropeiska handels- och betalningsförbindelserna,

komma jämväl icke obetydliga direkta förmåner Sverige

till godo genom ett deltagande i unionen. I det föregående har redogjorts

för den tilldelning om cirka 20 miljoner dollar, som avses ställas till

Sveriges förfogande under det nu löpande budgetåret, och som kommer att

innebära ett värdefullt tillskott till de svenska reguljära dollarintäkterna

vid finansieringen av den nödvändiga importen från dollarområdet av vaktiga

råvaror och maskiner för den svenska industrien. Om Sverige skulle

komma att registrera underskott i sina löpande betalningar med övriga medlemsländer

i unionen, kan en betydande kredit erhållas i unionen på gynnsamma

villkor. Vad den svenska motprestationen beträffar, utgöres denna

finansiellt sett av åtagandet att ställa till unionens förfogande dels mot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 17. 3

värdet av dollarbidraget, dels ock krediter inom ramen av den fastställda

kreditkvoten.

Enligt kreditreglerna i unionen inträder en skyldighet för Sverige att

inlösa delar av sina betalningsunderskott i guld först i den mån dessa överstiga

270 miljoner kronor. Ä andra sidan gäller, att möjligheten för Sverige

att genom överskott i förhållande till unionen erhålla guld för viss del

av överskotten icke inträder förrän dessa överskridit motvärdet av den svenska

dollartilldelningen med nyssnämnda belopp. Ehuru det ställer sig utomordentligt

svårt, särskilt med hänsyn till rådande ovisshet rörande den fortsatta

ekonomiska utvecklingen i Europa, att förutspå utfallet av Sveriges

betalningar med de övriga unionsländerna, synes det mindre sannolikt, att

den svenska nettopositionen gentemot unionen under det löpande budgetåret

kommer att visa ett underskott eller överskott av nyss angivna respektive

storlekar. Man synes därför icke behöva räkna med att Sverige, skall

komma i ett läge, där guldbetalningsskyldighet till unionen inträder; å

andra sidan torde några utsikter för Sverige att förtjäna guld i unionen

knappast föreligga.

Vad beträffar storleken av de krediter, som Sverige inom ramen av sin

kreditkvot maximalt åtagit sig att ställa till unionens förfogande, uppgå

dessa till 810 miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka, att Sverige,

om krediterna nått detta belopp, samtidigt enligt reglerna mottagit guld för

återstående delen av kreditkvoten eller (1 350 — 810 =) 540 miljoner kronor.

Den nyssnämnda maximala kreditsiffran motsvarar i stort sett det sammanlagda

beloppet av de krediter av swingfundskaraktär, som före betalningsunionens

tillkomst stått till de andra ländernas förfogande enligt de

bilaterala betalningsavtalen.

I fråga om de handelspolitiska reglerna ansluta sig dessa intimt till unionens

finansiella bestämmelser; tillämpningen av non-diskriminationsprincipen

utgör sålunda ett naturligt komplement till den fullständiga utbytbarhet

mellan de europeiska valutorna, som införts. Från svensk sida har man

i enlighet med organisationens beslut genomfört den utvidgning av frilist - ningsåtgärderna till att omfatta 60 % av importen från övriga medlemsländer,

som föreskrivits av organisationen i samband med att betalningsunionen

trätt i verksamhet. Den diskriinination av betalningsbalansskäl vid tillläinpningen

av den svenska frilistan, som tidigare gällt beträffande Belgien,

Västtyskland och Schweiz, avskaffades i början av september i vad

avser de två förstnämnda länderna.»

För bedömandet av frågan, i vad mån överenskommelsens bestämmelser

angående organisationens befogenheter att fatta beslut rörande unionens

verksamhet skola kunna anses innebära ett tillfredsställande skydd för

svenska intressen, anför departementschefen följande:

»Aila beslut av betydelse fattas av organisationens råd, där i enlighet med

Paris konventionen regeln om enhällighet är tillämplig. Bestämmelserna om

organisationens uppgifter och rättigheter, i vad avser utfärdandet av rekommendationer

etc. till de deltagande länderna rörande deras interna ekono
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 17.

miska och finansiella förhållanden, synas ha erhållit en formulering som

icke kan anses gå utöver vad som ur nationell synpunkt kan accepteras för

att sätta organisationen i stånd att övervaka unionens verksamhet och

skydda dess tillgångar.»

Utskottet. Utskottet, som under ärendets föredragning inhämtat ytterligare

upplysningar, finner, att den föreliggande överenskommelsen bör

kunna innebära ytterligare ett steg i riktning mot återupprättandet av multilaterala

förhållanden i handeln och betalningarna mellan de europeiska

länderna, en utveckling, om vars önskvärdhet utskottet tidigare, såväl i sitt

utlåtande nr 21 till 1948 års riksdag som i sitt utlåtande nr 14 till innevarande

års riksdag, uttalat sig. Utskottet anser under dylika omständigheter

skäl tala för Sveriges anslutning till överenskommelsen i fråga och får därför

hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition,

dels meddela av Kungl. Maj :t äskat godkännande av Sveriges

anslutning till överenskommelsen den 19 september

1950 angående upprättande av en europeisk betalningsunion,

dels ock bemyndiga riksbanken att vidtaga erforderliga

anordningar för Sveriges deltagande i betalningsunionens

verksamhet enligt reglerna i överenskommelsen.

Stockholm den 30 november 1950.

På utrikesutskottets vägnar:

GUNNAR HEDLUND.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar von Heland och Heiding;

från andra kammaren: herrar Hedlund i Rådom, Ward, Fast, Olsson

i Gävle, Hjalmarson och Hallén.

508192. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950/

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående upp a1 i texten