Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 13

1951-02-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1951:13, Andra lagutskottets utlåtande nr 13

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

11

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i

lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft tre inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

likalydande motionerna nr 94 i första kammaren av herr Andersson,

Bertil, och herr Mossberger samt nr 125 i andra kammaren av herrar Netzén

och Persson i Appuna, och

motionen nr 296 i andra kammaren av herr Eriksson i Sandby.

I motionerna 1:94 och II: 125 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till sådan ändring i lagen

om försäkring mot yrkessjukdomar att även ytlig trichofyti måtte räknas

som yrkessjukdom i lagens mening».

I motionen 11:296 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj.-t hemställer, att utredning företages i syfte att få i motionen angivna

sjukdom upptagen i förteckningen om ersättningsberättigade sjukdomar

enligt lagen om yrkessjukdomar.

Beträffande de skäl, som, utöver vad nedan anföres, av motionärerna

åberopats till stöd för dessa yrkanden, får utskottet hänvisa till motionerna.

Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar antogs av 1929 års riksdag

och utfärdades den 14 juni 1929 (nr 131). Ändringar i densamma ha vidtagits

genom lagar den 12 september 1930 (nr 335), den 26 juni 1936 (nr

384), den 3 juni 1938 (nr 211), den 19 maj 1944 (nr 226), den 6 maj 1949

(nr 187) och den 5 maj 1950 (nr 166).

Lagen är anknuten till lagen om försäkring för olycksfall i arbete på det

sättet, att var och en som enligt olycksfallsförsäkringslagen är försäkrad för

skada till följd av olycksfall i arbete även skall anses vara försäkrad för

vissa närmare angivna yrkessjukdomar. Ersättning i anledning av dylik

sjukdom utgår enligt i huvudsak samma grunder som för olycksfall i arbete.

Lagen är tillämplig dels å yrkessjukdom, som uteslutande eller till övervägande

del framkallats genom inverkan av vissa i lagen uppräknade giftiga

ämnen eller viss strålning, och dels å vissa andra sjukdomar, som äro

särskilt angivna i lagen, där sjukdomarna uteslutande eller till övervägande

del förorsakats av den försäkrades arbete. Däremot innehåller lagen icke

någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning vid sjukdom, som förorsakats

av den försäkrades arbete.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Såsom yrkessjukdom omfattad av försäkringen skall, där sjukdomen uteslutande

eller till övervägande del förorsakats av den försäkrades arbete,

jämlikt § 1 anses bl. a. djup trichofyti samt dammlunga, framkallad genom

inverkan av oorganiskt ämne. Såsom ersättningsberättigade sjukdomar upptagas

varken ytlig trichofyti eller dammlunga, framkallad genom inverkan

av organiskt ämne.

Vad sjukdomen ytlig trichofyti beträffar må här nämnas, att 1942 års

riksdag i skrivelse nr 150 anhöll, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning i trågan, om och i vad mån sådana smittsamma sjukdomar, som

kunna överföras från djur till människor, böra inbegripas under lagen om

försäkring för vissa yrkessjukdomar, samt för riksdagen framlägga de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den av riksdagen begärda utredningen verkställdes enligt lämnat uppdrag

av riksförsäkringsanstalten i samråd med medicinalstyrelsen och statens

institut för folkhälsan, vilka den 26 mars 1943 i ärendet avgåvo utlåtande.

I proposition nr 50 till 1944 års riksdag med förslag till ändringar i förevarande

lag återgavs bland annat följande i utlåtandet gjorda uttalande.

Även i fråga om denna grupp av sjukdomar bör den regeln vidhållas, att

i lagen endast sådana sjukdomar medtagas, vilkas uppkomst utan större

svårigheter kan ledas tillbaka till arbetet eller därmed sammanhängande

förhållanden. På grund härav kunna infektionssjukdomar endast undantagsvis

komma i fråga, nämligen då arbetet medfört en påtagligt större

smittfara än den som människor i allmänhet äro utsatta för. Ur denna

synpunkt spelar sättet för smittans överförande en väsentlig roll. Vidare

bör hänsyn tagas till i vilken utsträckning de ifrågavarande sjukdomarna

förekomma i vårt land och vilka slag av yrkesarbete som medföra särskild

fara i detta hänseende.

Från dessa utgångspunkter och med hänsyn till den närmare utredning

som förebragts ha ämbetsverken och institutet ansett sig kunna förorda,

att såsom ersättningsberättigande yrkessjukdomar i lagen införas: muloch

klövsjuka, djup trichofyti, erysipeloid, rots och undulantfeber, sistnämnda

sjukdom under förutsättning att arbetet består i vård och skötsel

av husdjur eller i slakteriverksamhet. I fråga om vissa andra sjukdomar, som

varit under övervägande, har däremot tillräckligt underlag för deras upptagande

i yrkessjukdomsförsäkringslagen icke befunnits föreligga. Detta

gäller sjukdomarna ringorm (= ytlig trichofyti), skabb, Weils sjukdom,

bovin tuberkulos och tularemi.

I samma proposition fanns jämväl återgivet följande av professorn i

dermatologi och syfilidologi vid karolinska institutet S. Hellerström i samband

med den ifrågasatta lagändringen avgivna yttrande.

Trichofytia är en smittsam hudsjukdom, vilken förekommer såväl hos

människor som hos många djurarter och som orsakas av flera olika arter

svampar och överföres vid beröring. Svamparna växa i och angripa i första

hand överhuden (epidermis) och dess bildningar (hår och naglar) således

den friska och oskadda huden även om de stundom, och detta är ofta

fallet med flera av de arter, som överföras från våra husdjur till män
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

13

niskan, kunna framkalla mera djupgående inflammationer (trichophytia

profunda). Den ytliga trichofytin är mången gång mycket svår och ibland

omöjlig att säkert avskilja från vanligt eczem och den orsakas i övervägande

antalet fall av från människan själv stammande svampar (humana

svamparter). Den djupa trichofytin med sin s. k. Kreion celsiibildning

(djupgående böldliknande inflammationer) är relativt lättdiagnostiserbar

och orsakas oftast av sådana svamparter, vilka överföras från djur till

människa (animala svamparter). Hos husdjuren är trichofytin i stort tämligen

diagnostiserbar. Härtill kommer slutligen att det som regel egentligen

endast är den djupa trichofytin, som åsamkar den sjuke arbetsoförmåga.

I det enstaka fallet bör påvisande i direktprov eller vid odling av svamp

hos såväl människan som husdjuret i fråga i görligaste mån ske för att

ersättning skall kunna utgå. Utförd hudprövning med trichofytin bör föreligga.

Enär lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar bör avse endast

sådana sjukdomar, vilkas uppkomst utan större svårighet kunna ledas tillbaka

till arbetet eller därmed sammanhängande förhållanden, och nödvändigt

är, att försäkringen begränsas till sådana yrkessjukdomar, som i regel

tydligt kunna skiljas från andra åkommor, kan enligt mitt förmenande

endast den djupa trichofytin (trichophytia profunda) komma i fråga bland

de egentliga hudsjukdomarna.

Vad åter angår sjukdomen tröskdammlunga (Pneumonofungiosis) skall

här endast anmärkas följande.

I proposition nr 112 till 1950 års riksdag föreslogs, att lagens tillämplighetsområde

skulle utvidgas att omfatta sjukdomen dammlunga, även om

den framkallats av andra oorganiska ämnen än stendamm.

I propositionen uttalade föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, i anledning av ett av medicinalstyrelsen under remissbehandlingen

av förslaget väckt förslag, att under försäkringen inordna även av metalloiddamm

orsakade fall av dammlunga.

Jag delar den uppfattningen att man i detta hänseende icke bör begränsa

sig till sjukdomar, som framkallats genom inverkan av hårdmetalldamm.

Å andra sidan torde det icke vara förenligt med den nuvarande

lagens principståndpunkt att utan inskränkning medtaga damm från varje

legering eller förening av metall eller metalloid. Under en sådan bestämning

skulle inbegripas damm från de flesta ämnen, såväl oorganiska som

organiska, vilka sistnämnda ju äro föreningar av metalloiden kol. Och vad

de organiska ämnena beträffar kan damm därav alstra lungsjukdomar,

som ej behöva ha något samband med vederbörandes arbetsförhållanden.

Jag har under hand inhämtat, att medicinalstyrelsen med sitt förslag i

denna del ej heller tänkt sig en dylik vidsträckt tillämpning och ej avsett

att till försäkringen hänföra lungsjukdom, orsakad av damm av organiska

ättitien. Beträffande de av oorganiska ämnen framkallade fallen av dammlunga

torde det förhålla sig så, att de kunna tillräckligt tydligt skiljas från

andra lungsjukdomar; och svårigheter lära icke föreligga att i förekommande

fall fastställa sambandet mellan sjukdom och arbete.

Inom socialvårdskommittén pågår för närvarande utredning angående

översyn av den sociala olycksfallsförsäkringen. Enligt 1951 års riksdagsberättelse

avser kommittén att slutföra sitt arbete under första halvåret

1951.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet. I motionerna I: 94 och II: 125 föreslås under åberopande av

bl. a. ett i motionerna återgivet, av docenten, överläkaren B. Bäfverstedt till

försäkringsrådet i anledning av ett där anhängigt mål avgivet utlåtande,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till

sådan ändring i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, att även

ytlig trichofyti måtte anses såsom ersättningsbar sjukdom.

I motionen II: 296 åter anhålles, under åberopande av en i motionen

refererad, av överläkaren E. Törnell vid sammanträde med Tuberkulosläkareföreningen

den 21 mars 1945 lämnad redogörelse, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att utredning företages i syfte

att få sjukdomen tröskdammlunga (pneumonofungiosis) upptagen såsom

ersättningsbar sjukdom enligt nyssnämnda lag.

Med hänsyn till de skäl, som i motionerna anförts, finner utskottet ifrågavarande

spörsmål böra beaktas. Som den ovan lämnade redogörelsen giver

vid handen pågår emellertid inom socialvårdskommittén utredning rörande

översyn av den sociala olycksfallsförsäkringen, och beräknar kommittén

att avgiva betänkande i detta ämne under första halvåret 1951. Enligt vad

utskottet inhämtat kommer kommittén härvid att överväga huruvida de i

motionerna angivna sjukdomarna böra omfattas av yrkessjukdomsförsäkringen.

Utskottet finner med hänsyn härtill någon framställning till Kungl.

Maj:t i anledning av förevarande motioner icke erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att motionerna I: 94 och II: 125 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

B. att motionen II: 296 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1951.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hallagård, Sten,

Wistrand, Sunne, Nils Elowsson och Bengtson;

från andra kammaren: herr Hellbacken, fru Johansson i Norrköping,

herr Hagård, fröken Höjer*, herrar Lundberg, Carlsson i Bakeröd, Odhe och

Wiklund* i Stockholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951

116200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.