Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undantag från tilllämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik för transporter av sockerbetor och betmassa. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 34 i första kammaren av herr Persson, Ivar, m. fl. samt nr 19 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie in. fl.

1951-03-06 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1951:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om undantag från tilllämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik för transporter av sockerbetor och betmassa. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 34 i första kammaren av herr Persson, Ivar, m. fl. samt nr 19 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undantag från tilllämpningen

av bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik

för transporter av sockerbetor och betmassa.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 34 i första kammaren av

herr Persson, Ivar, m. fl. samt nr 19 i andra kammaren av herr Hansson i

Skegrie in. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t begära, att från tillämpningen av bestämmelserna

om yrkesmässig automobiltrafik enligt kungl. förordningen den 25

oktober 1940 måtte, utöver vad som nu gäller beträffande transporter av

mjölk, mejeriprodukter, ägg samt slaktdjur, även undantagas transport

av sockerbetor och betmassa».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 2 § förordningen den 25 oktober 19A0 angående yrkesmässig automobiltrafik

m. in. undantagas från bestämmelserna om yrkesmässig trafik

transporter uteslutande av mjölk, mjölkprodukter eller ägg ävensom transporter

uteslutande av slaktdjur till slakteri.

Vid flera tillfällen under 1930-talet var frågan huruvida transporter av

mjölk, slaktdjur m. m. borde helt eller delvis undantagas från föreskrifterna

rörande den yrkesmässiga trafiken föremål för stor uppmärksamhet

från statsmakternas och berörda näringsorganisationers sida. Bestämmelser,

varigenom transporter av mjölk, mjölkprodukter eller slaktdjur undantogos

från föreskrifterna om yrkesmässig trafik, tillkommo första gången 1936.

De förslag, som vid olika tillfällen framkommit i syfte att undantaga

vissa transporter av lantbrukets produkter från eljest gällande trafikbestämmelser,

ha — särskilt såvitt angår transporter av mjölk — huvudsakligen

föranletts av intresset att låta anordna dylika transporter utan hinder

av de inskränkningar, som av olika skäl ansetts motiverade för varuforslingen

med lastbilar i övrigt. Syftet med nu gällande undantagsbestämmelser

för vissa av lantbrukets biltransporter har således ansetts vara att

till gagn för såväl konsumenter som producenter söka underlätta omsättningen

av de olika varuslagen mjölk, ägg och slaktdjur. Särskilt mjölk och

mjölkprodukter ha synts erfordra på en gång snabba och billiga transporter.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 9 sand. 2 avd. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

Redan vid 1933 ars riksdag framhölls i ett uttalande av andra lagutskottet

behovet av en särställning för mjölktransporter. Vid 1935 års riksdag

hemställdes i två motioner att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om sådan ändring i motorfordonsförordningen, att för transport

av mjölk till mejeri och konsumtionsort samt av slaktdjur och slakteriprodukter

ej skulle erfordras särskilt tillstånd. I sitt utlåtande över motionen

hemställde andra lagutskottet — under hänvisning till den då arbetande

1932 års trafikutredning — att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Hälften av utskottets ledamöter avgåvo emellertid reservation

i ärendet och yrkade bifall till motionerna. Reservationen bifölls i

båda kamrarna, varefter riksdagen avlät skrivelse i ämnet.

1932 års trafikutredning har i sitt betänkande med förslag till förordning

angående allmän automobiltrafik behandlat frågan, huruvida transporter

av vissa slags varor borde helt eller delvis undantagas från eljest gällande

bestämmelser. Trafikutredningen fann emellertid icke anledning att helt

undantaga mjölk- och slaktdjurstransporter från tillämpningen av bestämmelserna

om yrkesmässig trafik. Däremot ansåg sig utredningen böra föreslå

vissa lättnader för dylika transporter såväl vid behandlingen av ansökningar

om tillstånd därtill som i fråga om trafikens bedrivande.

1936 års trafiksakkunniga förklarade rent allmänt, att undantag från de

bestämmelser, som voro avsedda att gälla för den yrkesmässiga trafiken i

gemen, borde beviljas endast därest och i den mån det erfordrades för åstadkommande

av en ändamålsenlig transportorganisation. Ur denna synpunkt

ansågo emellertid de sakkunniga de av 1932 års trafikutredning föreslagna

lättnaderna för vissa jordbrukstransporter icke tillräckligt motiverade. Statliga

åtgärder till skydd för jordbruket eller andra näringsgrenar ansågo de

sakkunniga icke böra vidtagas i sådant sammanhang som det ifrågavarande.

I proposition till 1936 års låksdag med förslag till förordning om allmän

automobiltrafik anförde föredragande departementschefen, att vad 1936 års

trafiksakkunniga anfört visserligen syntes principiellt icke sakna fog. Med

hänsyn till vad i ärendet förekommit borde dock de av 1932 års trafikutredning

ifrågasatta lättnaderna lämpligen böra komma till stånd.

Vid 1936 års riksdag beaktades ifrågavarande spörsmål i flera motioner.

I en av dessa framhölls, att det vore för jordbruket nödvändigt att få sina

transporter av mjölk, slaktdjur in. m. ordnade utan fördyring genom reglerande

bestämmelser. Sådana varor, som av jordbrukets utövare och av jordbrukets

föreningar transporterades från och till mejerier, slakthus o. s. v.,

borde därför lämnas utanför regleringen av den yrkesmässiga trafiken. I

vissa motioner ifrågasattes därjämte att de lättnader, som enligt propositionen

skulle gälla för transport av mjölk och slaktdjur, även borde medges

i fråga om transport av skogsprodukter från avverkningsplats samt av färsk

fisk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

Andra lagutskottet hemställde i sitt utlåtande över propositionen och

motionerna, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan

ändring i motorfordonsförordningen, att »transporter uteslutande av

mjölk eller produkter därav eller av slaktdjur eller av färsk fisk eller av

skogsprodukter från avverkningsplats» måtte undantagas från tilllämpningen

av de särskilda bestämmelser, som gällde för den yrkesmässiga

trafiken.

Av utskottets motivering för denna hemställan må följande här återgivas:

Under de senaste åren har inom jordbrukets område utförts ett omfattande

organisationsarbete, vilket i vissa hänseenden skapat ändrade förutsättningar

för såväl förädling som avsättning av jordbrukets produkter.

Mejerirörelsen har sålunda erhållit allt större betydelse samtidigt som

rörelsens centralisering till färre företag föranlett längre transportvägar. De

höjda kvalitetskraven på mjölk och mjölkprodukter ha ökat behovet av att

dessa varuslag snabbt forslas till mejeri eller konsument. Slakt av djur

sker numera mindre ofta på den egna gården utan slaktdjuren transporteras

till slakteri.

Dessa förändringar ha väsentligt underlättats av de genom automobiltrafikens

snabba utveckling förbättrade kommunikationerna. Tillgången

till automobiler för transport av skogsprodukter från avverkningsplats har

vidare ökat möjligheterna för ett effektivt skogsbruk, och även fisket har

erhållit förbättrade avsättningsmöjligheter, enär den färska fisken numera

kan med bil snabbt föras till städer och andra konsumtionsorter.

Den nuvarande regleringen av den yrkesmässiga trafiken hindrar ett fullt

utnyttjande av lastbilstransporternas fördelar. Den mindre näringsutövaren,

vars rörelse icke är så stor att anskaffandet av en egen lastbil kan vara

ekonomiskt lönande, är hänvisad till att för sina transporter anlita utövare

av yrkesmässig trafik. Detta ställer sig i många fall kostsamt och obekvämt.

Med den stränga tolkning av begreppet yrkesmässig trafik, som kommit

till uttryck i åtskilliga uppmärksammade avgöranden av domstolarna, kräves

tillstånd till sådan trafik även för det fall, att en förening av lantbrukare

med föreningen tillhöriga bilar utför transporter mot ersättning för

föreningsmedlemmarnas räkning, samt jämväl för det fall, att en lantbrukare

med sin bil transporterar varor mot ersättning åt någon eller några

närboende lantbrukare. Det har visat sig svårt att erhålla tillstånd till

transporter för lantbrukets räkning, och det vill synas, som om vissa länsstyrelser

icke tagit tillräcklig hänsyn till jordbrukets säregna förhållanden

utan ofta ogillat ansökningar av denna art under hänvisning till att det

föreliggande trafikbehovet redan vore täckt.

Riksdagen ansåg emellertid att endast »transporter av mjölk eller produkter

därav eller av slaktdjur» borde undantagas. 1 anledning av riksdagens

beslut företogs genom kungörelse 1936 den ovan berörda ändringen i

1930 års motorfordonsförordning av innebörd att de särskilda bestämmelserna

om yrkesmässig trafik icke skulle äga tillämpning, »där automobil

användes för transport uteslutande av mjölk, mjölkprodukter eller slaktdjur».

Frågan om befogenheten av ifrågavarande bestämmelser var sedan un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 1>S.

der förarbetena till 1936 års trafikutrednings betänkande föremål för ytterligare

utredning. För egen del ställde sig 1936 års trafikutredning avvisande

till framkomna förslag såväl om bestämmelsernas slopande som om

utvidgning av deras tillämpningsområde till att avse även transporter av

skogsprodukter, fisk in. in. Däremot ansåg utredningen skäl föreligga fölen

viss jämkning av ifrågavarande undantagsbestämmelser, som biand

annat skulle innebära en begränsning av mjölkkörningar från mejeri. Utredningens

förslag härutinnan blev emellertid icke bifallet av statsmakterna

utan i 1940 års biltrafikförordning bibehölls den år 1936 införda bestämmelsen

om vissa fria transporter för jordbrukets ändamål.

Förutom de i gällande biltrafikförordning särskilt angivna transporterna

för jordbrukets behov ha, till följd av under det andra världskriget rådande

försörjningssvårigheter med drivmedel och gummi, även transporter au ved

m. m., undantagits från eljest gällande bestämmelser om tillståndsgivning

m. m. för yrkesmässig trafik. Förordning i ämnet utfärdades första gången

den 19 juni 1942. Bestämmelserna härom ha emellertid numera upphört att

gälla.

I proposition nr 115 till 19i0 års riksdag framlades för riksdagens yttrande

det förslag till förordning om yrkesmässig trafik, som nu är gällande. Propositionen

behandlades av andra lagutskottet, som därvid hade att taga

ställning till ett flertal motioner i ämnet, däribland motionen I: 159 och

likalydande motionerna I: 27 och II: 58.

I motionen I: 159 föreslogs, att de föreslagna undantagsbestämmelserna

måtte utvidgas till att gälla även transport av skogsprodukter från avverkningsplatsen.

I motionerna 1: 27 och II: 58, vilka väckts före avlåtandet av propositionen,

hemställdes att transport av sockerbetor och betmassa måtte likställas

med transport av mjölk- och slaktdjur och sålunda få utföras utan särskilt

tillstånd.

Över motionerna I: 27 och II: 58 lät utskottet i vederbörlig ordning inhämta

utlåtanden från järnvägsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen

ävensom från länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län samt från

Sveriges trafikbilägares riksorganisation och Sveriges betodlares centralförening

u. p. a.

Järnvägsstyrelsen och Svenska järnvägsföreningen anförde i gemensamt

yttrande bl. a. följande:

Järnvägarna och särskilt de enskilda järnvägar, vilka äro att betrakta

som »betbanor», hava för bettrafiken anskaffat en stor godsvagnspark, lämpad

just för varuslagen betor och betmassa. Ett betydande kapital har nedlagts

i denna vagnanskaffning. Vidare hava godsvagnar moderniserats, bangårdar

utvidgats, särskilda lastnings- och lossningsanordningar vidtagits

och i övrigt förbättringar införts för att underlätta denna trafik, vilket allt

dragit avsevärda kostnader. Samtidigt har den fortgående rationaliseringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

o

av sockerindustrien undan för undan ökat dagsavverkningen och påkallat

tillförsel, per dag räknat, av med åren allt större myckenhet av betor. Rationaliseringen

har förkortat betkampanjen, och därmed även förkortat den

tid, under vilken »betbanornas» godsvagnparlc helt utnyttjas, samtidigt som

ökning av godsvagnparken framtvingats, ehuru de för betor och betmassa

avsedda godsvagnarna under normala trafikförhållanden få till stor del stå

oanvända under tid av året, då betkampanj icke pågår. Denna, som vid

råsockerindustriens tillkomst sträckte sig över minst 5 månader av året

eller från oktober ena året till mars månad nästa år, har numera begränsats

till 6 å 8 veckor under månaderna oktober, november och december. De ekonomiska

betingelserna för järnvägarnas bettrafik hava härigenom ofrånkomligt

undergått försämring.

Motionerna avse privata lastbilar utan trafiktillstånd. Man frågar sig, i

vilken utsträckning lastbilar förekomma, vilka i saknad av trafiktillstånd

icke deltaga i det allmänna varuutbytet, men däremot skulle kunna frigöras

för bettrafiken. Under normala förhållanden torde härvid närmast vara att

räkna med bilar, som forsla de under särskilda regler ställda varuslagen

mjölk och slaktdjur, och som icke äro helt sysselsatta med dylik forsling.

Vidare torde nu ifrågakomma bilar, som företagare använda i egen rörelse,

utan att dock kunna bereda dem full sysselsättning. Det torde emellertid

få anses ligga i sakens natur, ehuru närmare utredning därom icke kan

åstadkommas, att privata lastbilar utan trafiktillstånd och utan full sysselsättning

i ägarens egen rörelse icke kunna vara synnerligen talrika. I varje

fall äro vi förvissade om, att dessa privata lastbilar utan trafiktillstånd

icke förmå lösa sockerbetstransportproblemet. Bettrafiken innebär nämligen

framförande till sockerfabriker av över 1 miljon ton betor och bortförande

från fabrikerna av över en halv miljon ton betmassa.

Motionerna anses emellertid icke böra bedömas med hänsyn enbart

till vad ett bifall skulle betyda med nu tillgänglig lastbilpark, som saknar

trafiktillstånd, utan i stället med hänsyn till den utveckling å lastbilsmarknaden,

som ett bifall till motionerna kan väntas skapa. Härvid måste vi

påkalla utskottets särskilda uppmärksamhet därpå, att ifrågasatt frigivande

av transporter av betor och betmassa måste befaras medföra en nu icke

överskådbar ökning av antalet lastbilar utan trafiktillstånd. Firmor och

enskilda, som nu ha begränsat behov av lastbil för egna transporter och

därför hittills icke förvärvat egen bil, utan anförtrott sina transporter åt

den yrkesmässiga bilrörelsen, skulle inför möjligheten att under en del av

året få utan tillstånd åtaga sig transporter av betor och betmassa stimuleras

till att förvärva egen lastbil. Sålunda uppkommande efterfrågan på lastbilar

kan förväntas föranleda, att innehavare av fjärrtrafikbilar söka avyttra

äldre och begagnade bilar för att erhålla mera ekonomiska eller tjänliga biltyper.

Därigenom skulle en särskild lastbilpark för närtrafiken skapas, vilken

måste söka sin anpart å transportmarknaden. Den torde härvid bliva

hänvisad till att tillämpa en lägre taxa än de bilar, som äro upplåtna för

yrkesmässig trafik, vilket skulle vålla rubbningar i nämnda lastbiltrafik.

Då bettrafiken, såsom redan sagts, numera är begränsad till omkring 2

månader av året, skulle innehavarna av lastbilar utan trafiktillstånd snart

finna sig icke kunna ernå nödig försörjning enbart genom att forsla betor

och betmassa. Yrkanden torde därför snart framkomma om rätt att utan

trafiktillstånd forsla även andra produkter inom jordbruksnäringen än betor

och betmassa och härvid närmast lantbruksprodukter av olika slag och

gödning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

EU bifall till motionerna befaras sålunda i fortsättningen bringa stor

oreda på transportmarknaden och för lastbiltrafiken skapa ett tillstånd, som

motorfordonsförordningen just avsett att förhindra. Därest transporterna

med lastbil av betor och betmassa i stället alltjämt hänföras till yrkesmässig

trafik, få myndigheterna möjlighet att pröva behovet i varje särskilt

fall och att i fråga om tid och transportslag begränsa tillståndet till vad som

kan anses skäligt och nödigt med hänsvn till i trafiken befintliga länstrafikbilar.

Järnvägsstyrelsen och järnvägsföreningen hemställde, under hänvisning

till bl. a. ovannämnda omständigheter, att motionerna måtte av utskottet

avstyrkas.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anförde:

Under de senare åren hava i en del fall av betodlare och betodlareföreningar

framförts klagomål rörande svårigheterna att få utfört transporter

av sockerbetor till sockerfabrikerna på grund därav, att trafiklastbilarna

under betkampanjen ofta visat sig otillräckliga för att tillgodose behovet.

Sådana klagomål hava huvudsakligen förmärkts i länets södra delar —

Ingelstads och Järrestads härader. Anledningen härtill torde i viss mån

vara att söka i den rationalisering av jordbruket, som de senare åren skett,

och som haft till följd, att antalet draghästar avsevärt minskats och ersatts

av traktorer. Länsstyrelsen har i ett par fall sökt avhjälpa klagomålen genom

att bevilja tillstånd till länstrafik för befordran endast under betkampanjen

av enbart betor och betmassa. En dylik differentierad tillståndsgivning

har dock i ett par fall föranlett vissa missförhållanden. Dessa begränsade

tillstånd fresta lätt till överträdelser och i de allra flesta fall har

tillståndshavaren efter någon tid inkommit med ansökan om tillstånd att

få idka godstrafik utan några inskränkningar under framhållande av, att

trafikföretaget eljest ej ekonomiskt kunde bära sig.

För flera trafikbilägare inom länet utgöra transporterna av betor och betmassa

en icke oväsentlig del av deras trafikinkomster, varför ett bifall till

motionerna för många kunde medföra intrång i deras försörjningsmöjligheter.

Jämväl för järnvägarna skulle ett dylikt frigivande av bettransporterna

komma att inom vissa områden bliva kännbart. Länsstyrelsen hyser

med hänsyn härtill stor tvekan rörande lämpligheten av det i motionerna

väckta förslaget.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalade, att länsstyrelsen erfarit, att odlare

av betor å mindre areal hos betodlareföreningen framfört klagomål över

svårighet att få betorna transporterade under sista betkampanjen.

Länsstyrelsen fortfor: Bilåkarna göra gällande, att anledningen härtill

varit antingen ovillighet att erlägga den för transporten begärda ersättningen

eller dröjsmål med beställning av automobi! till en tidpunkt, då av

sockerfabrikerna fastställd plan för betleverans icke stått att ändra. Enligt

vad länsstyrelsen försport har betleveransen under senaste kampanjen försi8§ått

utan olägenhet för sockerfabrikerna, varför det finnes anledning antaga,

att de, som framfört klagomål, kunnat anskaffa transportörer, även

om de närmast boende bilåkarna icke kunnat åtaga sig transporterna.

Länsstyrelsen förmenar därför, att verkligt behov för den föreslagna lagändringen

icke förefinnes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

Sveriges trafikbilägares riksorganisation remitterade motionerna till

Svenska lasttrafikbilägareförbundet, som, för att erhålla eu klar bild över

tillgången på transportmateriel även för det ändamål motionerna närmast

avsåge, dels infordrade yttranden från länsföreningarna i de egentliga betdistrikten,

eller Kalmar, Blekinge, Kristanstads och Malmöhus län, dels ock

lämnade även övriga länsföreningar tillfälle till yttranden.

Här följer ett kort referat av några av de till förbundet inkomna yttrandena:
Kalmar

läns lasttrafikbilägareförening:

För Kalmar läns vidkommande ha inga som helst svårigheter förekommit

att få sockerbetstransporterna utförda, änskönt avverkningskampanjen sker

med starkt forcerat tempo. Den yrkesmässiga lastbilsparken räcker mer än

väl till. I stället kunna vi med fakta som grund påpeka att alla lastbilar,

vilka vid tiden för sockerbetskampanjen stå utan sysselsättning, icke på

långt när kunna beredas sysselsättning. — Antalet beviljade trafikrättigheter

är så pass rikligt tilltaget, att de kunna fylla även betydligt starkare

och långvarigare säsongtrafik än vad sockerbetstransporterna i verkligheten

påfordra. Sockerbetstransporterna pågå nämligen endast en kortare

tid, 6—8 veckor, enligt motionärernas egen uppgift.

Den klagan, motionärerna säga sig ha sport däröver att betodlarna icke

skulle få transporterna utförda på de dagar, uppgjord leveransplan förutsätter,

är, enligt vår erfarenhet, totalt grundlös och utmynnar i stället blott

uti ett försök att få även detta jordbruksalster — liksom förhållandet är med

mjölk- och slaktdjurstransporterna — fria från den yrkesmässiga trafikens

bestämmelser för att därigenom kunna pressa ned frakterna till det

orimliga. — Att även andra privata lastbilägare gärna åtaga sig transporter,

utöver sina egna, är en sanning, men motionärerna ha noga aktat sig

att tala om de vådor en utökning av de s. k. fria transporterna i verkligheten

innebär. I Kalmar län förekommer intet fall då den yrkesmässiga trafiken

avsagt sig beställning av soclcerbetskörning. Slutligen påpekade motionärerna,

vilken betydelse deras förslag innebär för betmassans returtransporter

från fabriken till odlarna. Dessa returfrakter utföras emellertid, åtminstone

i Kalmar län, samtidigt med bettransporterna i det att lastbilarna vid

återfärden från fabriken taga betmassan som återlass till odlarna.

Blekinge läns trafikbilägareförening:

Här vidtalar sockerfabriken någon åkare, som är känd för punktlighet,

åt! åtaga sig transporter av sockerbetorna från ett visst område, t. ex. en

socken, till ett överenskommet pris per ton för hela kampanjen. Någon tid

före transporternas början tillsänder fabriken åkaren en s. k. transportplan,

vilken upptager transportdagar och det antal ton betor per dag, resp. lantbrukare

få lämna. Så snart åkaren studerat planen överväger han om det

låter sig göra att klara körningen med egna vagnar. Eljest har åkaren tid

på sig att anmoda annan kollega om biträde med transporterna.

Betmassan tages vanligen i retur.

Kristianstads läns lasttrafikbilägareförening:

Den yrkesmässiga trafikutövaren har redan med frigivningen av transporterna

av mjölk och slaktdjur gjort idel ofördelaktiga erfarenheter. Åt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

skilliga myndigheter dela dessa erfarenheter. — För trafikutövaren är det

sålunda viktigt, att hellre än en ytterligare utvidgning av de för transport

tillståndsfria varuslagen yrka på frigivningsbestämmelsernas avskaffande.

Malmöhus läns trafikbilägareförening:

I motorfordonsförordningen lämnas i §§ 23—29 särskilda föreskrifter om

yrkesmässig automobiltrafik. Tack vare dessa särskilda bestämmelser har

såväl den yrkesmässiga trafiken som sådan som dess utövare kunnat kontrolleras

och en god ordning uppnåtts. Vi torde icke behöva återfalla på de

tråkiga förhållanden, som voro rådande innan motorfordonsförordningen i

denna del fått sin nuvarande utformning.

Den yrkesmässiga trafiken stod lågt i kurs, beroende såväl på dåligt fordonsmateriel

som på en hel del yrkesutövares osunda affärsmetoder.

Det har visat sig, att så snart mjölkkörning och txansporter av slaktdjur

frigetts en mängd ytterligare lastbilar insatts i trafik. Det visade sig nämligen,

att när en trafikchaufför utbytte sin gamla bil mot en ny, övertogs

ofta den gamla hilen av någon person, som ägnade sig åt mjölk- och slaktdjurskörning

med den äldre enligt den yrkesmässiga trafikutövarens uppfattning

förbrukade bilen. Det må jämväl påpekas, att vi konstaterat, att

de fria mjölktransporterna och slaktdjurskörningarna inbjudit till annan

icke laglig körning, något som ligger i sakens natur. Det är ju t. ex. icke

lätt att skilja på slaktdjur eller livdjur.

Det torde få anses ofrånkomligt, att ju mera transporter som frigivas, ju

mera osund konkurrens och bristande garantier för en perfekt yrkesmässig

trafik.

Framhållas må, huru noga en trafikchaufför numera är med att hålla sin

vagn i fullgott skick. Vidare besitter en trafikchaufför obestridligen en yrkesskicklighet,

som för trafiksäkerheten är av stor betydelse.

Förbundet hemställde, att riksorganisationen ville i sitt yttrande, under

hänvisning till bl. a. de skäl, som ovan anförts, med skärpa avstyrka den i

motionerna avsedda ytterligare frigivning från för den yrkesmässiga trafiken

gällande bestämmelser beträffande transporter av sockerbetor och betmassa.

Sueriges betodlares centralförening tillstyrkte på det livligaste, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i motorfordonsförordningen att transport

av sockerbetor och betmassa måtte likställas med transport av mjölk

och slaktdjur och sålunda få utföras utan särskilt tillstånd. I motionen

påtalade olägenheter hade gjort sig i högsta grad kännbara, och föreningen

ansåg därför, att sockerbetsodlingens intressen ovillkorligen krävde den

ifrågasatta lättnaden.

I sitt utlåtande nr 21 över propositionen och de i samband därmed behandlade

motionerna uttalade andra lagutskottet bl. a. följande:

Vid bedömande av frågan om behovet av ytterligare undantagsbestämmelser

utöver vad Kungl. Maj :ts förslag innebär må till en början erinras om

den befogenhet, som enligt 22 § 3 mom. i förslaget är avsedd att tillkomma

länsstyrelse. Enligt detta stadgande äger länsstyrelse, därest det för tillgodoseende

av tillfälligt behov av godstrafik inom visst område erfordras,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 1>S.

medgiva, att automobil må, utan hinder av vad eljest år stadgat om skyldighet

att efter avslutad körning återföra automobil till stationsorten, under

viss tid eller vid visst tillfälle användas inom sådant område. Beslut varom

nu är fråga ankommer på länsstyrelsen i det län, vax-est automobilens

stationsort är belägen, eller, om autoinobilen är avsedd att användas i

annat län, på länsstyrelserna i de båda länen gemensamt.

Avsikten med detta stadgande — vilket i motsvarande mån gäller även

persontrafik — är bland annat, att, därest ett tillfälligt stegrat trafikbehov

inom ett visst område kan tillgodoses genom ett överskott av bilar inom angränsande

eller närliggande områden, medgiva möjlighet att temporärt

överflytta detta överskott till det område, där behovet av ytterligare trafikmedel

gör sig gällande. Såvitt särskilt lastbilstrafiken angår har man åsyftat

bland annat att exempelvis vid timmerdrivningar, vägarbeten och större

byggnadsarbeten kunna till arbetsplatsen flytta överskott av bilar från angränsande

trakter utan att under arbetssäsongen återföra dem till stationsorten.

Vidare må erinras, att enligt 12 § i Kungl. Maj:ts förslag bör, därest förhållandena

därtill föranleda, trafiktillstånd begränsas att omfatta vissa slag

av transporter eller viss kortare tid. Även detta stadgande avser att möjliggöra

tillgodoseende av tillfälliga eller speciella trafikbehov utan intrång på

den yrkesmässiga trafiken i övrigt och torde bliva att tillämpa bland annat

1 sådana fall, då tillstånd befinnes erforderligt under en begränsad säsong

eller för vissa specialtransporter.

Slutligen må erinras, att enligt 2 § andra stycket äger, därest beträffande

viss yrkesmässig trafik undantag i särskilt hänseende från förordningen

visats vara påkallat, Konungen eller den myndighet, Konungen därtill förordnar,

meddela bestämmelser härom.

Vad därefter innehållet av de särskilda motionerna angår, må med avseende

å till en början motionen I: 159 erinras, att frågan, huruvida särskilda

bestämmelser böra meddelas för underlättande av transporter av

skogsprodukter, under senare år upprepade gånger dryftats. Närmare redogöres

härför i trafikutredningens betänkande s. 101—103, vartill i detta

sammanhang må hänvisas.

Av samma betänkande framgår (s. 108), hurusom med anledning av en

av trafikutredningen till överståthåll ar ämbetet och länsstyrelserna gjord

förfrågan endast en länsstyrelse — i Norrbottens län — synes hava uttryckligen

förordat sådant undantag.

Av vad ovan anförts framgår, hurusom uppkommande behov av att

under en viss säsong eller eljest tillfälligt öka tillgången på lastautomobiler

inom elt visst område kan inom ramen av de av Kungl. Maj:t föreslagna

bestämmelserna tillgodoses såväl genom överflyttning av bilar från annat

område som genom särskilda trafiktillstånd, avseende det slag av transporter.

varom för tillfället är fråga. Att från bestämmelserna om yrkesmässig

trafik helt undantaga transporter av skogsprodukter torde otvivelaktigt

i många fall allvarligt hota de yrkesmässiga trafikutövarnas ekonomi.

som ofta nog torde till väsentlig del vara baserad på tillgång till

dylika transporter. Betecknande är i detta avseende ett i trafikutredningens

betänkande (s. 108) anfört yttrande av länsstyrelsen i Gävleborgs län, vari

framhålles, att ett frigivande av skogstransporterna från tillståndsprövningen

åtminstone under de i länet rådande förhållandena borde leda till

ett (ivervägande av tillståndsprövningens fullständiga upphävande. Även

länsstyrelsen i Västernorrlands län anser, alt ett undantagande av skogs
2

Hihnng till riksdagens protokoll 1951. 9 samt. ? and. Nr IS.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

produkter utan tvivel skulle ställa en mycket betydande del av godstransporterna

inom länet utom behovsprövningen.

På grund av ovan anförda förhållanden har utskottet funnit erfarenhet

böra till en början avvaktas angående verkningarna av de av Kungl. Maj :t

i förevarande avseende föreslagna bestämmelserna, och i överensstämmelse

härmed har utskottet ej heller ansett motionen I: 159 böra för närvarande

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad ovan anförts beträffande det ifrågasatta undantagandet av skogsprodukter

torde i allt väsentligt kunna åberopas även beträffande det i

motionerna I: 27 och 11: 58 väckta förslaget, att transport av sockerbetor

och betmassa måtte undantagas från bestämmelserna om yrkesmässig trafik.

Erinras må, att järnvägsstyrelsen, svenska järnvägsföreningen, länsstyrelsen

i Malmöhus län och Sveriges trafikbilägares riksorganisation avstyrkt

bifall till motionerna, varjämte länsstyrelsen i Kristianstads län förklarat

sig hysa stor tvekan rörande lämpligheten av det i motionerna väckta

förslaget. Å andra sidan har Sveriges betodlares centralförening tillstyrkt

bifall till motionerna.

Utskottet förutsätter emellertid, att vederbörande myndigheter utnyttja

de befogenheter, som enligt ovan anförda stadganden tillkomma dem för

att tillgodose näringslivets behov i omförmälda hänseende liksom också att

biltrafiknämnden, i den mån kompletterande bestämmelser för samma

ändamål kunna visa sig erforderliga, därom gör framställning till Kungl.

Maj :t. Om det i rådande krissituation skulle visa sig erforderligt att redan

före ikraftträdandet av den i propositionen föreslagna förordningen äga

tillgång till bestämmelser med det i sistnämnda motioner angivna syftet,

bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela dylika.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet,

att de ovan berörda motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Vad utskottet hemställt bifölls av riksdagen.

Utskottet. Som i motionerna påpekats torde under den kortvariga men

intensiva betkampanjen svårighet ofta föreligga för betodlarna att på grund

av brist på transportmedel få sina transporter av betor och betmassa verkställda

enligt den uppgjorda leveransplanen. Enligt gällande lagstiftning

har betodlaren att antingen med eget transportmedel utföra dylika transporter

eller att vända sig till någon, som äger rätt att utöva yrkesmässig

automobiltrafik. Det är honom således betaget att i nu angivna hänseende

anlita exempelvis den, som brukar ombesörja hans mjölktransporter. Fordon,

som användas för transporter av sistnämnda slag, torde ofta vara

disponibla även för transporter av betor och betmassa. Enligt utskottets

mening kan det ej anses tillfredsställande, att lagstiftningen lägger hinder

i vägen för ett rationellt utnyttjande av de fordon, som allenast en liten del

av dagen användas för transporter av mjölk och mjölkprodukter. Därest

dessa fordon kunde komma till användning i betkampanjen, torde en väsentlig

lättnad inträda för betodlarna vad beträffar de i motionerna påtalade

olägenheterna. Även det fordon, som en lantbrukare själv äger, bör

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

enligt utskottets mening kunna fritt få begagnas för transporter av betor

och betmassa för andra lantbrukares räkning. De möjligheter till särskilda

tillstånd, som redan gällande lagstiftning erbjuder, kunna emellertid ej

anses vara tillfyllest.

För förverkligandet av ovan angivna önskemål är en ändring i förordningen

om yrkesmässig automobiltrafik nödvändig. Utskottet är av den

uppfattningen att en sådan ändring ej skulle äventyra de syften, som uppbära

lagstiftningen på förevarande område.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner I: 34

och II: 19 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

Kungl. Maj :t ville från tillämpningen av bestämmelserna

om yrkesmässig trafik enligt förenämnda förordning den

25 oktober 1940 undantaga även transporter av sockerbetor

och betmassa.

Stockholm den 6 mars 1951.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hallagård, Sten,

Sunne, Nils Elowsson, Isaksson och Bengtson;

från andra kammaren: herr Hellbacken, fruarna Nordgren, Johansson

i Norrköping*, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, fröken Höjer*, herrar

Carlsson i Bakeröd och Wiklund i Stockholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Norman, Forslund, Nils Elowsson, Hellbacken, fru Nordgren och

herr Nilsson i Göteborg, vilka

a) ansett att utskottets utlåtande bort erhålla följande lydelse:

Som av ovanstående redogörelse framgår har utskottet tidigare haft anledning

att taga ställning till frågan, huruvida transporter av betor och betmassa

böra undantagas från tillämpning av bestämmelserna om yrkesmäs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

sig trafik. Utskottet uttalade sålunda vid 1940 års riksdag bl. a. — efter

att hava påpekat, att flertalet hörda myndigheter och organisationer ställt

sig avvisande till en utvidgning av undantagsbestämmelsen i 2 § förevarande

förordning den 25 oktober 1940 att avse även transporter av betor

och betmassa — att utskottet förutsatte, att vederbörande myndigheter utnyttjade

de befogenheter, som enligt förordningen tillkommo dem för att

tillgodose näringslivets behov i ifrågavarande hänseende. De skäl, som utskottet

då ansåg föreligga mot ett frigivande av ifrågavarande transporter,

torde enligt utskottets mening alltjämt i huvudsak äga giltighet. Utskottet

kan alltså ej heller nu förorda, att transporter av betor och betmassa ställas

utanför den yrkesmässiga trafiken. I detta sammanhang vill utskottet emellertid

ånyo påpeka, att förordningen redan i sin gällande lydelse erbjuder

vissa möjligheter till ett bemästrande av de svårigheter, som i motionerna

påtalats (se ovan s. 9); trafiktillstånd kan exempelvis meddelas att gälla

allenast vissa slag av transporter eller viss kortare tid. Enligt vad utskottet

från statens biltrafiknämnd inhämtat ha sådana tillstånd, avseende här avsedda

transporter, också meddelats, då behov visats föreligga;

samt b), under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,

att förevarande motioner I: 34 och II: 19 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951

116209

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:88 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner omundantag från tillämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik för transporter av sockerb a1 i texten