Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 96 i första kammaren av herr Hedenby samt nr 64 i andra kammaren av herrar Lindberg och Holm.

1951-04-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1951:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 96 i första kammaren av herr Hedenby samt nr 64 i andra kammaren av herrar Lindberg och Holm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 22—23.

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna

om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 96 i första kammaren av herr Hedenby

samt nr 64 i andra kammaren av herrar Lindberg och Holm.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen ville

antaga följande förslag till ändringar av

dels 1) förordningen av den 23 november 1934 (nr 554) angående övervakandet

av erkända arbetslöshetskassor, 1 § jämte tillägg till denna paragraf,

samt

dels 2) förordningen av den 15 juni 1934 (nr 265), om statsbidrag till erkända

arbetslöshetskassor, 6 §.

1 § förordningen 23 november 1934 nr 554.

Erkänd arbetslöshetskassa skall den sista dagen i varannan månad till

tillsynsmyndigheten insända rapport över kassans verksamhet under nästföregående

period av två kalendermånader.

I rapporten......verksamhetsområde.

Det ankommer på tillsynsmyndigheten besluta vilka månader av året redovisning

skall avse.

6 § förordningen av den 15 juni 1934 nr 265.

Antalet årsmedlemmar under visst år motsvarar summan av antalet medlemmar

vid utgången av varje period om två månader, under vilken antagande

till erkänd arbetslöshetskassa hela tiden varit gällande, dividerad

med sex.

Antalet understödda...... samma år.»

Därjämte har i motionerna föreslagits, att de erkända arbetslöshetskassornas

räkenskapsår skall få avse annan tid än kalenderår.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen. Därjämte har utskottet

berett Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,

Tjänstemännens centralorganisation och de erkända arbetslöshetskassornas

samarbetsorganisation tillfälle avgiva yttrande över motionerna. Landsorganisationen

har icke begagnat sig därav.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. i) samt. 2 avd. Nr 22—23.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

Enligt 1 § förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor

(nr 264; 1 § ändr. nr 227/1937) må registrerad understödsförening, vilken

enligt sina stadgar bereder medlem understöd vid arbetslöshet i enlighet med

vad i förordningen stadgas, på sätt i förordningen närmare angives antagas

till erkänd arbetslöshetskassa. Med antagande följer rätt till statsbidrag.

Enligt 31 § samma förordning skola erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper

avslutas för kalenderår. De bestämmelser om statsbidrag, varom

här är fråga, återfinnas i förordningen den 15 juni 1934 om statsbidrag till

erkända arbetslöshetskassor (nr 265, ändr. nr 555/1934, 228/1937, 495/1941,

186/1943, 713/1946, 43/1948 och 240/1950). Enligt 1 § sistnämnda förordning

utgår statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa i form av grundstatsbidrag,

daghjälpsbidrag, familjetilläggsbidrag och förvaltningsbidrag.

Daghjälpsbidraget utgår för kalenderår med viss procentuell andel av

kassans sammanlagda kostnader för daghjälp under året. Procenttalet bestämmes

i förhållande till antalet understödda dagar per medlem i överensstämmelse

med en vid förordningen fogad tabell med särskilda bestämmelser

(2 § första stycket). Förvaltningsbidraget utgår för kalenderår dels med

ett i förhållande till antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat

belopp, medlemsbidrag, dels ock med belopp motsvarande arvodet till den

av tillsynsmyndigheten — nu arbetsmarknadsstyrelsen — utsedda styrelseledamoten

i kassan (5 §). Antalet årsmedlemmar under visst år motsvarar

summan av antalet medlemmar vid utgången av varje kalendermånad av

året dividerad med tolv (6 § första stycket). Antalet understödda dagar per

medlem under visst år motsvarar antalet dagar under året, för vilka daghjälp

utgått, dividerat med antalet årsmedlemmar under samma år (6 §

andra stycket). Statsbidrag utbetalas i princip årsvis i efterskott efter

ansökan.

Enligt 1 § kungörelsen den 23 november 1934 angående övervakandet av

erkända arbetslöshetskassor (nr 554, ändr. nr 30/1936) skall erkänd arbetslöshetskassa

senast den sista dagen i varje månad insända rapport till tillsynsmyndigheten

över kassans verksamhet under nästföregående kalendermånad.

Rapporten avfattas enligt av tillsynsmyndigheten fastställt formulär

och skall innehålla uppgifter angående bland annat medlemsantalet, arbetslöshetens

omfattning bland medlemmarna, antalet understödda dagar samt

kassans ekonomiska rörelse och ställning. Vidare skall i rapporten lämnas

en redogörelse över arbetsmarknadsläget inom kassans verksamhetsområde.

Beräkningarna av statsbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna

grunda sig på de uppgifter, som kassorna lämna om antalet medlemmar

varje månad. Dessa uppgifter sammanställas i ansökningen om statsbidrag. I

I propositionen nr 1, femte huvudtiteln, till innevarande års riksdag har

föredragande departementschefen, statsrådet Möller, under punkten 51, bidrag

till erkända arbetslöshetskassor, uttalat, att han kommit till den upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

fattningen, att statsbidragsbestämmelserna böra underkastas översyn genom

särskilda utredningsmän samt att han hade för avsikt att begära Kungl.

Maj :ts bemyndigande att tillkalla utredningsmän härför. Statsutskottet —

som till behandling förehade bland andra motionerna I: 39 och II: 59 samt

1: 249 och II: 342, i vilka motioner uttalades, att den av departementschefen

förordade översynen borde bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya bestämmelser

kunde föreläggas årets riksdag — framhöil i sitt av riksdagen

godkända utlåtande, nr 5, att förslag, som grundades på en särskild utredning

i frågan, icke torde hinna föreläggas riksdagen före ingången av nästa

budgetår, men att det vore önskvärt, att utredningen snarast genomfördes.

Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar i sitt över motionerna avgivna yttrande

följande upplysningar angående det nuvarande rapporteringssystemet:

Den rapport, som under viss månad inkommer till tillsynsmyndigheten,

skall, som ovan nämnts, avse verksamheten under nästföregående kalendermånad,

här benämnd rapportmånaden. Rapporten innehåller de å kassans

huvudkontor under denna månad bokförda beloppen. De avgifter och det

understöd, som då bokförts, har emellertid som regel inkasserats respektive

utbetalats av redogörarna under närmast föregående månad. Övriga inkomster

och utgifter ha influtit till respektive utbetalats av kassans huvudkontor

under rapportmånaden. Uppgifterna om kassans tillgångar avse ställningen

den sista dagen i rapportmånaden. Uppgifterna om medlemsrörelserna

avse inträffade förändringar under rapportmånaden. En rapport, som

inkommer till tillsynsmyndigheten exempelvis under februari månad, avser

således som regel de under januari å kassans huvudkontor bokförda avgifterna

och understöden, som inkasserats respektive utbetalats av redogörarna

i december. Övriga inkomster, t. ex. räntor, eller utgifter, t. ex.

löner, ha influtit respektive utbetalats å huvudkontoret under rapportmånaden,

d. v. s. januari. Kassans ekonomiska ställning redovisas per den 31

januari. Medlemsrörelserna avse under januari inträffade förändringar.

Redogörarna redovisa i regel till kassans huvudkontor före den 15. För

december skall således rapport till huvudkontoret ha insänts före den 15

Kassa

Antal

årsmedlemmar enligt1)

nuvarande

beräknings-

grunder

a

varannanmånadsberäkning

jämna

månader

b

ökning -f

minskning —

i förhållande

till a

udda

månader

c

ökning +

minskning —

i förhållande

till a

Sadelm.................

5 704

5 712

+ 8

5 697

— 7

Bleck- o. plåtsl.........

3 288

3 290

+ 2

3 286

— 2

Transportarb...........

33 301

33 282

— 19

33 321

+ 20

Metallarb...............

209 170

208 833

— 343

209 518

+ 342

Handelsanst.............

58 574

58 676

+ 102

58 472

— 102

Industritj.-m.............

54 472

54 580

+ 108

54 365

— 107

Skogs- o. fl.-arb.........

21 047

21 702

+ 55

21 593

— 54

Teateranst...............

337

338

+ 1

337

+ — 0

1 Decimaler ha strukits; avrundning iakttagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

januari. Rapporterna bokföras därefter å huvudkontoret, som skail insända

sin rapport till tillsynsmyndigheten före februari månads utgång.

Beträffande beräkningen av statsbidraget anför arbetsmarknadsstyrelsen:

Rent teoretiskt bör en beräkning av antalet årsmedlemmar, grundande

sig på medlemsantalet vid varannan månads slut, endast med mycket små

differenser skilja sig från resultat, baserande sig på medlemsantalet vid

slutet av varje månad. Verkningarna av en övergång till varannanmånadsberäkning

framgår av följande beräkningar av årsmedlemsantal och statsbidrag

beträffande vissa erkända arbetslöshetskassor för år 1949 enligt nuvarande

och i motionerna föreslagna grunder.

Av tabellen framgår, att största skillnaden uppgår till 3 promille och den

minsta skillnaden till 0,6 promille. De olika beräkningsgrunderna ge sålunda

i praktiken i stort sett samma resultat.

Som ovan nämnts beräknas även medlemsbidraget efter antalet årsmedlemmar.

Detta bidrag utgår med fyra kronor per årsmedlem för det antal

årsmedlemmar, som icke överstiger 3 000, med tre kronor per årsmedlem

för det antal årsmedlemmar, som överstiger 3 000 men icke 25 000, och med

två kronor per årsmedlem för det antal sådana medlemmar, som överstiger

25 000. Till kassa, som upptager avgifter för månad eller längre tidsperiod,

utgår medlemsbidrag med två tredjedelar av nyssnämnda belopp. Kassa

kan dock erhålla medgivande att utfå medlemsbidrag enligt de förstnämnda

grunderna.

De olika beräkningssättens inverkan på medlemsbidragets storlek framgår

av följande tablå. I

Kassa

Medlemsbidrag i kr.

enligt

nuvarande

grunder

a

vid varannanmånadsberäkning

jämna

månader

b

ökning 4.

minskning —

i förhållande

till a

udda

månader

c

ökning+

minskning —

i förhållande

till a

kr.

°/oo

kr.

Öl

/00

Sadelm.............

20 112: 75

20 135: —

+ 22: 25

+ 1.1

20 090: 50

— 22: 25

— 1.1

Bleck- o. plåtsl.....

12 863: 75

12 869: —

+ 5: 25

+ 0.4

12 858:50

— 5: 25

— 0.4

Transportarb.......

94 602: 67

94 563: 67

— 39: —

— 0.4

94 641: 67

+ 39: —

+ 0.4

Metallarb...........

446 351: 33

445 666: 67

— 684. 66

— 1.5

447 036: —

+ 684:67

+ 1.5

Handelsanst.........

145 148: —-

145 352: 67

+ 204: 67

+1.4

144 943: 33

— 204: 67

— 1.4

Industritj.-m.........

136 944: 33

137 159: —

+ 214: 67

+1.6

136 729: 67

— 214: 66

— 1.6

Skogs- o. fl.-arb.....

67 941: 75

68 104: 50

4- 162: 75

+ 2.4

67 779: —

— 162:75

— 2.4

Teateranst...........

1 348: 33

1 350: —

+ 1:67

+1.2

1 346: 67

— 1: 66

— 1.2

S: ma

925 312: 91

925 200:51

— 112:40

— 0.1

925 425: 34|+ 112:43

+ 0.1

I fråga om de här redovisade kassorna påverkas medlemsbidragets storlek

icke i nämnvärd utsträckning av en övergång till varannanmånadsberäkning.

För år 1949 uppgick medlemsbidraget för samtliga kassor till 2 754 825

kr. Tillämpas resultatet av de olika beräkningsmetoderna för de åtta ovan

angivna kassorna på medlemsbidragets totalbelopp för år 1949, skulle vid

beräkning på jämna månader medlemsbidraget för samtliga kassor minska

med ca 275 kronor och vid beräkning på udda månader öka med samma

belopp.

Daghjälpsbidraget beräknas med utgångspunkt från dels antalet understödsdagar,

dels antalet årsmedlemmar. Antalet understödsdagar kommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22. 5

icke att röna inverkan av förändringen i beräkningssättet. Det är uteslutande

den sistnämnda komponenten, som påverkas. Av de åtta kassor, som

närmare undersökts, ha endast fyra erhållit daghjälpsbidrag. Verkningarna

av en övergång till varannanmånadsberäkning på storleken av det till dem

utgående daghjälpsbidraget för år 1949 framgår av nedanstående tablå.

Kassa

Daghjälpsbidrag i kr.

enligt

nuvarande

grunder

a

vid varannanmånadsberäkning

jämna

månader

b

ökning -f- minskning —

i förhållande

till a

udda

månader

c

ökning 4.

minskning —

i förhållcnde

till a

Sadelm.................

Bleck. o. plåtsi.........

Transportarb...........

Teateranst...............

. 29 581:23

7 571: 44

311163: 93

3 015: 67

29 437:53

7 571: 44

311 163:93

3 015: 67

—143: 70

29 724:94

7 571: 44

311 163: 93

3 015: 67

+ 143: 71

Eftersom antalet understödsdagar icke ändras vid övergång till nya beräkningsgrunder

och årsmediemsantalet påverkas i mycket liten utsträckning,

har daghjälpsbidraget, såsom också framgår av ovanstående sammanställning,

rönt en endast obetydlig inverkan av förändrad beräkningsmetod.

Ur statsbidragssynpunkt torde således icke några invändningar

kunna göras mot den i motionen föreslagna omläggningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller vidare, att de uppgifter, som månatligen

skola lämnas tillsynsmyndigheten, förutom att utgöra grundval för

beräkningen av statsbidraget, underlätta för tillsynsmyndigheten att övervaka

kassornas verksamhet. Härom anföres bland annat följande:

En övergång till varannanmånadsrapportering skulle under tider med

ringa arbetslöshet och jämn sysselsättning icke medföra några olägenheter.

Några större förändringar bruka under sådana förhållanden icke inträffa

under en så kort tidsperiod som ett par månader. 1 tider med labilt läge på

arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och hastiga förändringar i läget, är

det emellertid av stor vikt att tillsynsmyndigheten kan kontinuerligt följa

utvecklingen månad för månad. Som framgår av den ovan givna redogörelsen

äro uppgifterna, då de komma tillsynsmyndigheten tillhanda, redan

med nuvarande system icke aktuella och därför icke så värdefulla. Mera

aktuella uppgifter än dessa måste måhända i sådant läge införskaffas från

kassorna. Med hänsyn till det anförda synes det angeläget, att tillsynsmyndigheten

erhåller befogenhet att avgöra, huruvida varannanmånadsrapportering

skall frångås och rapportskyldighet för varje månad återinföras. Det

kan uppstå sådana förhållanden i en speciell kassa, exempelvis stor arbetslöshet,

att rapport från kassan är behövlig för varje månad.

I vissa lägen torde en rapport av enklare beskaffenhet än den, som nu

förekommer, kunna föreskrivas för de månader, som utgöra den första i

varje tvåmånadsperiod. Som regel torde svårigheter att lämna sådan rapport

icke behöva uppkomma för någon kassa. En förutsättning för tvårnånadersrapporteringen

måste nämligen i vilket fall som heist vara, att en

preliminär ekonomisk rapport åtföljd av en preliminär inleverans till kassans

huvudkontor av möjligen föreliggande överskott av avgifter lämnas av

varje redogörare. I detta sammanhang torde böra omnämnas, att kassorna

genom de från avdelningar med stor understödsutbetalning successivt in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

kommande medelsrekvisitionerna ständigt ha en överblick över kassans

ekonomiska ställning, även om denna icke har bokföringsmässig utförlighet

och noggrannhet. Slutligen må framhållas, att tillsynsmyndigheten genom

den revisor från tillsynsmyndigheten, som finnes utsedd för varje kassa, i

kritiska situationer har möjlighet att på kassans huvudkontor eller annorledes

införskaffa mycket aktuella uppgifter om kassans ekonomiska förhållanden

och även i viss mån om medlemsrörelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför vidare:

De uppgifter, som lämnas av kassorna i månadsrapporterna, bearbetas

av tillsynsmyndigheten och publiceras månatligen i Sociala Meddelanden,

avdelningen »Arbetsmarknaden», som redigeras av socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

gemensamt. Under rubriken »Arbetslöshet och understödsverksamhet

i de erkända arbetslöshetskassorna», lämnas där en

kort översikt om läget och uppgifter i tabellform om antalet medlemmar,

arbetslösheten och utbetalat understöd i varje kassa. Dessa uppgifter äro

av stort värde för bedömandet av läget på arbetsmarknaden. Arbetslöshetskassestatistiken

torde vara den mest exakta arbetslöshetsstatistiken, som

för närvarande finnes i vårt land. Kassestatistikens betydelse har ökat med

verksamhetens allt större omfattning. Kassorna ha för närvarande nära

1 100 000 medlemmar. En övergång till varannanmånadsrapportering skulle

innebära, att uppgifternas praktiska användbarhet något minskades, men

arbetsmarknadsstatistikutredningen torde i sinom tid komma att framlägga

förslag till en mera aktuell arbetsmarknadsstatistik, som ger en fullständig

bild av arbetsmarknaden med uppgifter om arbetssökande arbetslösa m. m.

på olika orter.

Arbetslöshetsförsäkringen är för närvarande till största delen uppbyggd

på frivilligt arbete från medlemmarnas sida, särskilt de lokala redogörarnas,

som offra sin fritid i försäkringens tjänst, oftast mot en mycket ringa

ersättning. Det är därför av stor betydelse, att arbetet för dessa såvitt möjligt

underlättas. Genomförandet av en varannanmånadsrapportering till

huvudkontoret skulle, såsom redan vidtagna försök ge vid handen, minska

redogörarnas alltför stora arbetsbörda i betydande grad. Det nuvarande redovisningssystemet

innebär ett omfattande arbete, som återkommer varje månad

för redogörarna. Därest kassornas huvudkontor icke behöva rapportera

till tillsynsmyndigheten oftare än varannan månad, skulle varannanmånadsrapportering

bli möjlig även för redogörarna. Om man inför ovannämnda

anordningar med preliminär rapportering och provisorisk inleverans av

eventuellt förefintliga överskott av avgifter, kommer en varannanmånadsrapportering

att ur kontrollsynpunkt sannolikt visa sig vara nära nog lika

effektiv som rapportering varje månad. En viss svaghet torde uppstå därigenom

att huvudkontoren icke genom rapporterna kunna lika noggrant

följa, att avgifterna inbetalas inom den föreskrivna respittiden. Det torde

dock vara möjligt att genom vidgad inspektion från kassornas sida hos

de lokala redogörarna erhålla en fullständigare kontroll i detta avseende.

För huvudkontorens del skulle det föreslagna systemet innebära en väsentlig

arbetsbesparing. Införandet i kassans böcker av de inkomna redovisningarna

är i kassor med många lokalavdelningar mycket tidsödande och

arbetskrävande, varför en redovisning varannan månad i stället för varje

skulle innebära en avsevärd förenkling och lättnad. Även införandet i medlemsmatrikeln

av inbetalade avgifter, fristämplingar etc. skulle bli mindre

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

arbetskrävande, om detta arbete kunde inskränkas till endast sex gånger

om året i stället för tolv. Även i fråga om lämnandet av de medlemsstatistiska

uppgifterna skulle en varannanmånadsrapportering medföra en förenkling.

Beträffande den i motionerna föreslagna ändringen av räkenskapsåret

anför arbetsmarknadsstyrelsen:

För att räkenskaperna skola omfatta verksamheten ute i avdelningarna

under ett kalenderår, måste rapporterna för januari månad, som bygga på

redogörarnas redovisning för december, avvaktas, innan bokslut kan upprättas.

Till redogörarna inbetalade avgifter och av dem utbetalat understöd

under december medtagas i vinst- och förlusträkningen för året och redovisas

i den utgående balansen som en tillgång respektive skuld. Räkenskapsåret

kommer på detta sätt att omfatta in- och utbetalningar i avdelningarna

under tiden januari—december. Det kan visserligen finnas skäl, som tala

för att man inför annat räkenskapsår än som för närvarande användes, men

tillsynsmyndigheten är icke beredd att för närvarande taga ställning till

denna fråga. Behovet av en ändring på denna punkt synes icke vara trängande.

Man torde icke böra utan starka skäl ändra ett system, som flertalet

kassor vant sig vid och behärska.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen

de författningsändringar, som äro behövliga för genomförandet av

förslaget om varannanmånadsrapportering, men förbehåller sig rätt att kräva

rapportering för varje månad, då särskilda skäl därför föreligga. Vad angår

den föreslagna ändringen av räkenskapsåret anser sig styrelsen för närvarande

icke kunna taga ställning.

Svenska arbetsgivareföreningen anför:

Ett genomförande av de föreslagna ändringarna synes komma att innebära

en avsevärd förenkling av det nuvarande förfarandet beträffande de

erkända arbetslöshetskassornas redovisning till tillsynsmyndigheten och i

samband därmed även medföra en icke oväsentlig minskning av arbetsbördan

för kassornas i regel deltidsanställda redogörarepersonal. Enligt vad

föreningen inhämtat synes icke heller risk föreligga för att ändringarna

skulle medföra minskade kontrollmöjligheter för tillsynsmyndigheten, då

den sistnämnda har tillfälle att på annat sätt kontinuerligt följa kassornas

verksamhet. Under sådana omständigheter har föreningen intet att erinra

emot bifall till motionerna.

Tjänstemännens centralorganisation finner de föreslagna ändringarna

innebära en förenkling av redovisningssystemet och anser sig därför kunna

förorda, att förordningarna ändras i enlighet med motionärernas yrkanden.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation uttalar, att en omläggning

av redovisningsförfarandet komme att innebära en avsevärd besparing

såväl för redogörarna som för huvudkassorna och tillstyrker därför

motionerna i denna del. Vad angår frågan om ändring av kassornas

räkenskapsår föreslås att denna upptages i samband med den i statsverkspropositionen

omnämnda översynen av bestämmelserna rörande statsbidrag

till arbetslöshetskassorna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

Utskottet. I motionerna hemställes, att riksdagen måtte vidtaga vissa

ändringar i 6 § förordningen den 15 juni 1934 (nr 265) om statsbidrag till

erkända arbetslöshetskassor och 1 § kungörelsen den 23 november 1934

(nr 554) angående övervakandet av erkända arbetslöshetskassor i syfte att

göra det möjligt för arbetslöshetskassorna att insända rapporter till tillsynsmyndigheten

rörande verksamheten varannan månad i stället för såsom

nu sker varje månad. Vidare föreslås, att kassornas räkenskapsår skall

få avse annan tid än kalenderår.

Vad förstnämnda yrkande angår finner utskottet i likhet med de remissinstanser,

som avgivit yttrande över motionerna, att det föreslagna systemet

med rapportering endast varannan månad skulle komma att innebära

en avsevärd arbetsbesparing såväl för arbetslöshetskassornas huvudkontor

som för de lokala redogörarna. Några invändningar mot den föreslagna

omläggningen ur statsbidrags- eller andra synpunkter torde icke heller

kunna göras.

Som av den här ovan lämnade redogörelsen framgår komma emellertid

bestämmelserna om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor att underkastas

översyn genom särskilda utredningsmän. Riksdagen har för sin del

ansett önskvärt, att nämnda utredning snarast genomföres. Om de av

motionärerna föreslagna författningsändringarna, som icke torde kunna

träda i kraft förrän den 1 januari 1952, nu genomföras, synes med hänsyn

härtill kunna förmodas, att de föreslagna ändrade bestämmelserna komma

att gälla endast en kort tid. Vid sådant förhållande anser utskottet skäl

icke föreligga att redan nu vidtaga de i och för sig önskvärda författningsändringarna.

Däremot bör enligt utskottets mening samtliga i motionerna

framförda önskemål tagas under övervägande vid den tillämnade översynen

av statsbidragsbestämmelserna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med anledning av förevarande motioner,

I: 96 och II: 64, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att i motionerna framställda önskemål tagas under övervägande

vid den i årets statsverksproposition omnämnda

utredningen angående översyn av bestämmelserna om statsbidrag

till erkända arbetslöshetskassor;

B. att motionerna, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A. hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 april 1951.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

‘ Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Sunne, Nils

Elowsson, Isaksson och Bengtson*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fru

Sandström*, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, Lundberg, Carlsson i Bakeröd

och Andersson i Alfredshem.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:163 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion o-m understöd åt arbetaren J. A. Forsberg. a1 i texten