Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1940

1951-02-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1951:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 20

december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus.

Genom en den 3 januari 1951 dagteeknad proposition, nr 20, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag:

angående ändring i lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att 1 §, 2§ 2 mom., 7 och 11 §§, 14 § 2 mom.,

16 §, 19 § 1 mom., 21 § 2 mom. och 23''§ lagen den 20 december 1940

om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

1 §• 1 §•

Landsting, så — — — vid barnsbörd.

Vård, som — — — — —- —■ i landsting.

Denna lag äger icke tillämpning Denna lag äger icke tillämpning

å karolinska sjukhuset och serafimer- å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet;

och skall vad däri finnes lasarettet; och skall vad däri finnes

stadgat endast i den mån nedan före- stadgat endast i den mån nedan

skrives gälla anstaltsvårcl för sinnes- föreskrives gälla anstaltsvård för sinsjuka,

sinnesslöa, fallandesjuka, kro- nessjuka, sinnesslöa, fallandesjuka

nislct JcroppssjuJca eller konvalescenter, eller konvalescenter.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 2§ 2 mom., 7 §, 14 § 2 mom., 16 §, 19 § 1 mom., 21

§ 2 mom. och 23 § SFS 1946:129.

si» ra Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 saml. 2 avd. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

(Föreslagen lydelse:)

2§.

20 § epidemilagen.

(Nvvarande lydelse:)

2§.

2. Med sjukhus — —- Sjukhus, som ej enligt vad nedan

i detta stycke stadgas är att anse

såsom tuberkulossjukvårdsanstalt eller

epidemivårdanstalt, benämnes lasarett,

om det är avsett för vårdbehövande

oberoende av fallets svårare eller

lindrigare art, och eljest sjukstuga.

Sjukhus, som är inrättat uteslutande

för vård av tuberkulossjuka (tuberkulossjukvårdsanstalt),

benämnes sanatorium,

om det är avsett för sådana

sjuka oberoende av vårdens art, och

eljest tuberkulossjukstuga. Sjukhus, som

till huvudsaklig del är avsett för

vård av sjuka, behäftade med i 2 §

1 mom. epidemilagen omförmäld sjukdom

(epidemivårdanstalt), benämnes

epidemisjukhus, om det är avsett för

dylika vårdbehövande oberoende av

fallets svårare eller lindrigare art,

och eljest epidemi sjukstuga.

För sjukvård

Sjukhus, som ej enligt vad nedan

i detta stycke stadgas är att anse

såsom tuberkulossjukvårdsanstalt, epidemivårdanstalt

eller anstalt för

kroniskt sjuka, benämnes lasarett,

om det är avsett för vårdbehövande

oberoende av fallets svårare eller

lindrigare art, och eljest sjukstuga.

Sjukhus, som är inrättat uteslutande;

för vård av tuberkulossjuka (tuberkulossjukvårdsanstalt),

benämnes sanatorium,

om det är avsett för sådana

sjuka oberoende av vårdens art, och

eljest tuberknlossjukstuga. Sjukhus, som

till huvudsaklig de! är avsett för

vård av sjuka, behäftade med i 2 §

1 mom. epidemilagen omförmäld sjukdom

(epidemivårdanstalt), benämnes

epidemisjukhus, om det är avsett för

dylika vårdbehövande oberoende av

fallets svårare eller lindrigare art,

och eljest epidemisjukstuga. Sjukhus,

som anordnats — såsom fristående anstalt

eller anslutet till lasarett eller

sjukstuga — uteslutande eller till huvudsaklig

del för vård av långvarigt

kroppssjuka, vilka äro i behov av sjukhusvård

främst i form av personlig

skötsel men vilka icke lida av tuberkulos,

benämnes anstalt för kroniskt

sjuka.

epidemisjukstuga epidemisjukstuguläkare.

7 §. 7 §.

Vid sjukhus — — — beredas densamma.

Sjukhus skall — — — behovet påkallad.

Sjukstuga må — — — sextio vårdplatser.

Sjukhus, som — — — särskilda rum.

Vid beräknande jämlikt tredje och Vid beräknande jämlikt tredje och

fjärde styckena av antalet vårdplatser fjärde styckena av antalet vårdplatser

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4. 3

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

skola platser å barnbördsavdelning skola platser å anstalt för kroniskt

sjuka, som är ansluten till sjukstuga,

medräknas allenast i den mån an

talet sådana platser överstiger femton.

11 §■

Den i 2 § 2 mom. avsedde ansvarige

läkaren eller, där flera sådana finnas,

den av dem, som därtill av sjukvårdsberedningen

förordnas, är mellan

direktionens sammanträden sjukhusets

inför direktionen ansvarige styresman.

Sjukvårdsberedningen må,

när skäl därtill äro, återkalla meddelat

förordnande och förordna annan

styresman.

icke medräknas samt platser å barnbördsavdelning

medräknas allenast i

den mån antalet sådana platser överstiger

femton.

11 §■

Den för sjukvården ansvarige läkaren

eller, där inom en och samma

sjukhusanläggning flera sådana finnas,

den av dem, som därtill av sjukvårdsberedningen

förordnas, är mellan

direktionens sammanträden sjukhusets

inför direktionen ansvarige styresman.

Sjukvårdsberedningen må, när skäl

därtill äro, återkalla meddelat förordnande

och förordna annan styresman.

För sjukhus —

Om beslut — — —

Från bestämmelserna

— direktionens hörande.

— underrätta medicinalstyrelsen.

— — meddela undantag.

14 §.

2. Sjukstuguläkare vid — — —

Annan sjukstuguläkare ävensom

tuberkulossjukstuguläkare och epidemisjukstuguläkare

tillsättas av sjuk1

vårdsberedningen efter hörande av

vederbörande direktion genom förordnande

för viss tid eller tills vidare,

i senare fallet med ömsesidig rätt

till minst sex månaders uppsägningstid.

Sådan läkartjänst må ej besättas

med annan än den, som av medicinalstyrelsen

funnits enligt vederbörligen

meddelade bestämmelser till

tjänsten behörig. I förordnande, som

för viss tid meddelas sjukstuguläkare,

skall intagas förbehåll därom, att,

därést beslut fattas om sådant utvidgande,

att sjukstuguläkaren skall

tillsättas enligt första stycket, eller

om sjukstugans omändring till lasa
-

14 §.

till efterrättelse.

Annan sjukstuguläkare ävensom

tuberkulossjukstuguläkare, epidemisjukstuguläkare

och för sjukvård ansvarig

läkare vid anstalt för kroniskt

sjuka tillsättas av sjukvårdsberedningen

efter hörande av vederbörande

direktion genom förordnande

för viss tid eller tills vidare, i senare

fallet med ömsesidig rätt till minst

sex månaders uppsägningstid. Sådan

läkartjänst må ej besättas med annan

än den, som av medicinalstyrelsen

funnits enligt vederbörligen meddelade

bestämmelser till tjänsten

behörig. I förordnande, som för viss

tid meddelas sjukstuguläkare, skall

intagas förbehåll därom, att, därest

beslut fattas om sådant utvidgande,

att sjukstuguläkaren skall tillsättas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

(.Nuvarande lydelse-)

rett, sjukstuguläkaren skall vara pliktig

att avgå sex månder efter uppsägning.

Motsvarande förbehåll för

det fall att tuberkulossjukstuga omändras

till sanatorium eller epidemisjukstuga

omändras till epidemisjukhus

skall intagas i förordnande, som

för viss tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare

eller epidemisjukstuguläkare.

16 §.

Vid lasarett

(Föreslagen lydelse:)

enligt första stycket, eller om sjukstugans

omändring till lasarett, sjukstuguläkaren

skall vara pliktig att

avgå sex månader efter uppsägning.

Motsvarande förbehåll för det fall att

tuberkulossjukstuga omändras till

sanatorium eller epidemisjukstuga omändras

till epidemisjukhus skall intagas

i förordnande, som för viss

tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare

eller epidemisjukstuguläkare.

16 §.

böra uppställas.

Vad i första stycket stadgas om

sjukstuga skall äga motsvarande tilllä,

mening med avseende å anstalt för

kroniskt sjuka.

Underläkare tillsättes av sjukvårds- Underläkare tillsättes av sjukvårdsberedningen

genom förordnande på beredningen genom förordnande på

viss tid, som utan Konungens med- viss tid, som i fråga om annat sjukgivande

icke må överstiga tre år i hus än anstalt för kroniskt sjuka utan

sänder. Konungens medgivande icke må över
stiga

tre år i sänder.

Tiden för — — —- förordnande föreligger.

19 §• 1 9 §-

1. Intagning å — — — därtill föranleda.

År någon — — — spridande vidtagits.

Intagning av den, som lider av Intagning av den, som lider av

kronisk kroppssjukdom eller av sinnes- sinnessjukdom, må icke, ändå att

sjukdom, må icke, ändå att fråga är fråga är om vård, varför sjukhus är

om vård, som nyss sagts, äga rum, inrättat, äga rum, därest sjukdomen

därest sjukdomen skulle medföra skulle medföra avsevärt obehag för

avsevärt obehag för andra sjuka. andra sjuka.

År sjukhus — — — sådan avdelning.

21 §. 21 §.

2. För sjukvård å tuberkulossjuk- 2. För sjukvård å tuberkulossjukvårdsanstalt

eller epidemivårdanstalt vårdsanstalt, epidemivårdanstalt eller

ansvarig läkare må icke mottaga sär- anstalt för kroniskt sjuka ansvarig

skild ersättning för åtgärd, som avses läkare må icke mottaga särskild eri

1 mom. första eller andra stycket, sättning för åtgärd, som avses i 1

mom. första eller andra stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4. o

(Nu varande lydelse:)

23 §.

Bestämmelserna i 6 §, 7 § första

och andra styckena, 8—12 §§, 14§

2 mom. andra stycket, 21 § 2 och

3 mom. samt 22 § skola i tilllämpliga

delar gälla även med avseende

å anstalt för vård av kroniskt

kroppssjuka eller konvalescenter, som

drives av landsting eller kommnn.

(Föreslagen lydelse:)

23 §.

Bestämmelserna i 6 §, 7 § första

och andra styckena, 8—12§§, 14 §

2 mom. andra stycket, 21 § 2 och

3 mom. samt 22 § skola i tillämpliga

delar gälla även med avseende

å anstalt för vård av konvalescenter,

som drives av landsting eller kommun.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1952.

Statens sjukhusutredning av år 1943 har den 17 oktober 1947 överlämnat

betänkande TI om den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av

kroniskt sjuka (SOU 1947:61). Betänkandet har ägnats åt frågan om avlastning

av A-sjukvården vid lasarett genom anordnande av annex- och konvalescentavdelningar

samt anstalter för kroniskt sjuka. Beträffande kronikervården

har utredningen förordat, att landstingen och städerna utanför landsting

genom ändringar i lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus — i det följande kallad sjukhuslagen —

skulle göras till legala huvudmän för denna vård, varjämte utredningen bl. a.

behandlat frågan om den begreppsmässiga avgränsningen av kronikerna från

övriga sjuka samt förordat vissa jämkningar i bestämmelserna om statsbidrag

till anläggning och drift av kronikeranstalterna.

I propositionen framläggas förslag till ändringar i sjukhuslagen, vilka åsyfta

att ålägga landstingen och städerna utanför landsting huvudmannaskapet

för vården av de kroniskt sjuka samt reglera kronikeranstalternas ställning.

Lagstiftningen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1952.

Beträffande motiveringen till förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet. I sitt av riksdagen år 1947 godkända utlåtande nr 184 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för ålderdomsliemsvårdens

ordnande och utbyggnad m. in. anslöt sig statsutskottet till de målsättningar,

som vederbörande departementschef angivit för förbättring i olika

hänseenden av förhållandena å ålderdomshemmen, innebärande bland annat

en sådan utbyggnad av kronikervården, att denna snarast bleve i stånd att

omhändertaga alla de kroniskt sjuka, som vårdades på ålderdomshemmen.

Mot bakgrunden härav och då redan f. n. statsbidrag till kronikervården

i första hand utgå till landsting och städer utanför landsting finner utskottet

det följdriktigt, att ett legalt huvudmannaskap för vården av de kroniskt sjuka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

ålägges landstingen och de förutnämnda städerna. Som föredragande departementschefen

synes hava förutsatt torde ett sådant i lag fastslaget huvudmannaskap

medföra ett ökat intresse för de tillämnade huvudmännen att påskynda

utbyggnaden av kronikervården.

Ett spörsmål, som i förevarande sammanhang tarvar särskild uppmärksamhet,

är frågan om behandlingen av sådana på ålderdomshem vårdade sjuka,

vilkas sinnestillstånd avviker från det normala. Enligt utskottets mening höra

dessa hemma varken på kronikeranstalterna eller på ålderdomshemmen. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att ifrågavarande patienter i

princip böra omhändertagas på sinnessjukhus eller på hem för lättskötta

sinnessjuka. Med hänsyn till den rådande svåra platsbristen på dessa anstalter

torde det dock f. n. vara ogörligt att placera ifrågavarande klientel

inom sinnessjukvården. Eu utbyggnad av denna är emellertid föremål för

statsmakternas positiva intresse (jfr statsutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 127/1950).

Utskottet har vid behandlingen av propositionen kunnat konstatera, att

sjukhuslagen är i starkt behov av en allmän översyn. Då föredragande departementschefen

i propositionen anmärkt, att han har för avsikt att tillkalla sakkunniga

för en sådan översyn, hälsas detta av utskottet med tillfredsställelse.

I övrigt giver propositionen ej utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 8 februari 1951.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Wistrand, Sunne, Nils

Elowsson, Wahlund*, Uhlén och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fruarna

Nordgren, Sandström*, herrar Hagård, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Linköping

och fröken Renström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1051. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:31 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1940 a1 i texten