Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av reglerna om delning av samfällda myrar.

1951-04-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1951:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av reglerna om delning av samfällda myrar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av reglerna

om delning av samfällda myrar.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 288,

vilken behandlats av tredje lagutskottet, ha herrar Jansson i Aspeboda och

Persson i Norrby hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville

anhålla om förslag till sådana ändringar eller förtydliganden av gällande

lag, att delning av samfällda myrar må kunna ske enligt enklare regler än

vad nu är fallet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Delning av samfälld myr sker vanligen geaiom laga skifte. Motionärerna

synas vilja ernå enklare regler för laga skifte av samfälld myr i framför

allt två hänseenden, nämligen beträffande den s. k. graderingen och beträffande

möjligheten att låta delägare i laga skifte mottaga penningar i

stället för mark, vilken möjlighet regleras genom den s. k. tvåprocentregeln.

Gradering betecknades i 1S66 års skiftesstadga såsom »den värdering,

varmedelst ägor —--kunna--— med varandra jämföras»

(64 §). Graderingen skulle under ägornas besiktning och undersökning på

marken verkställas. — Särskilda föreskrifter rörande gradering av myrar

lämnades i lantmäteristyrelsens cirkulär nr 8 den 15 juni 1882 och nr 9

den 11 juli 1883.

Att märka är att skiftesstadgan icke fordrade gradering av all mark som

hörde till ett skifteslag. Undantag utgjorde nämligen »impedimenter eller

så oduglig mark att den från beräkning uteslutes». För denna mark upptogs

gradtalet 0. Impedimenter skulle tillfalla det hemmans ägolott, inom

vars utstakade område de blevo liggande (80 §). Stundom kan det vara

tveksamt huruvida myr avsatts såsom samfällighet eller är att betrakta såsom

impediment.

Enligt 1926 års jorddelningslag, varigenom ovannämnda bestämmelser

upphävts, skola förrättningsmännen vid gradering besiktiga och undersöka

marken samt åsätta varje ägostycke visst gradtal, allt efter de särskilda

ägostyckenas olika godhet. Gradtalen skola så bestämmas, att genom deras

åsättande en bestämd och tillförlitlig grund vinnes, enligt vilken till godheten

olika ägor kunna jämföras med varandra (11 kap. 2 §). Närmare

föreskrifter om gradering må enligt jorddelningslagen meddelas av Kungl.

Maj:t (11 kap. 8 §). Kungörelsen den 25 november 1927 (nr 417) med föreskrifter

om vad såsom inrösnings- och avrösningsjord bör räknas, om ägors

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 samt. 3 and. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande in- 4.

gradering och uppskattning, ägobeskrivning, hävdeförteckning, delnmgsbeskrivning

samt om beräknande av vissa ersättningar mellan skiftesdelägare

innehåller emellertid icke några bestämmelser, vilka särskilt gälla

graderingen av myrar.

Jorddelningslagen innehåller intet om urskiljande av impediment. Ingen

mark har ansetts så värdelös, att den helt och hållet borde uteslutas ur beräkning

och till skänks tillfalla den ägolott, inom vars område marken ligger.

Även. om samtliga delägare i skifte äro överens om att gradering av

viss i skiftet ingående mark icke behöver ske, torde icke detta i och för

sig befria förrättningsmannen från hans skyldighet att gradera marken.

Jorddelningslagens bestämmelser om jämkning i vissa fall medelst penningar

skifteslotter emellan bruka sammafattas under beteckningen t v åprocentregeln.

Denna undantagsregel är av betydelse bl. a. då det

gäller att fördela samfälld mark på de olika skiftesdelägarna. Huvudregeln

är att marken skall fördelas efter delägarnas delaktighet i samfälligheten.

Under vissa omständigheter kan emellertid — såsom också framgår av lantmäteristyrelsens

i motionen återgivna uttalande — delägare på grund av tvåprocentregeln

bli skyldig att mottaga eller utge penningar i stället för mark.

Detta får dock ske endast i en utsträckning som motsvarar högst två procent

av ägobelopp, som närmare angivas i 1 kap. 18 § och 13 kap. 2 § jorddelningslagen.

Utskottet. I anledning av en riksdagens hemställan år 1938 (r. skr. nr

234) tillkallade Kungl. Maj :t sakkunniga för revision av fastighetsbildningsväsendet

å landet in. m. (fastighetsbildningssakkunniga). Utredningen

har hittills tagit sikte på vissa partiella reformer av jorddelningslagstiftningen.

Ett flertal promemorior och förslag härutinnan ha avlämnats

av de sakkunniga och i åtskilliga fall kommit att ligga till grund

för lagstiftning. Arbetet med de partiella reformerna torde kunna betecknas

som i huvudsak avslutat. De sakkunniga ämna enligt uppgift i 1951 års

riksdagsberättelse efter arbetet med de partiella reformerna övergå till att

utarbeta ett principbetänkande rörande grunderna för en ny fastighetsbildningslag.

I förevarande motion berörda spörsmål äro av icke ringa räckvidd. De

äro dock av mindre betydelse jämförda med de frågor rörande jorddelningslagstiftningen

i sin helhet, vilka skola behandlas av fastighetsbildningssakkunniga

och vilka få anses omfatta jämväl de i motionen berörda

spörsmålen. Det synes utskottet icke lämpligt att ändring i jorddelningslagen

i anledning av motionen överväges i annan ordning än såsom ett led i

fastighestbildningssakkunnigas arbete. Utskottet anser det nämligen av vikt

att sagda arbete icke fördröj es och att resultatet av arbetet på en ny fastighetsbildningslag

snarast möjligt förelägges riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4.

3

att förevarande motion icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 april 1951.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÄKE HOLMBÄCK

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Carl Eriksson, Nils A. Larsson,

Eskilsson, Ivar Persson, Grym, Pålsson och Boo*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Ericsson i

Sörsjön, Åhman, Andersson i Mölndal, Johansson i Torp, Jansson i Aspeboda

och Larsson i Karlstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.