Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående viss ändring i apoteksvarustadgan.

1951-04-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK ABU 1951:21, Utlåtande över motion angående viss ändring i apoteksvarustadgan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande över

motion angående viss ändring i apoteksvarustadgan.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 219, ha herrar Huss och

Bergstrand hemställt, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i apoteksvarustadgan,

att från dess tillämpningsområde undantagas infusionsvätskor

för intravenöst bruk, avsedda att vid sjukhus eller därmed jämförlig inrättning

tillföras patienter, som äro i behov därav, i större kvantiteter.

Vid motionen har fogats en av sekreteraren i Svenska kirurgförbundet

docenten G. Thorsén upprättad promemoria, däri denne sammanfattningsvis

framhållit bl. a.: Nuvarande framställning av intravenösa infusionsvätskor

är kvalitativt och kvantitativt otillfredsställande, systemet irrationellt och

oekonomiskt. Passagen genom apoteken från annan producent medför en

fördubbling av priset. Läkemedelsindustrien är rustad att upptaga produktion

för hela landets behov med kort varsel. Den har visat sig kunna framställa

reaktionsfria lösningar och besitter resurser för daglig fullgod kontroll.

Anledningen till att den ej kunnat upptaga produktionen är, att

passagen genom apoteken medför en sådan fördyring av varan, att konsumenterna,

vilka uteslutande äro sjukhus, dvs. landsting, städer m. in., ej

äro beredda att betala de väsentliga summor det blir fråga om genom de

stora kvantiteterna. Undantagsbestämmelser för intravenösa infusionslösningar

böra därför snarast införas. Framställning till medicinalstyrelsen i

denna riktning av Stockholms stad har ej vunnit gehör.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen av medicinalstyrelsen och

194G års läkemedelsutredning samt berett Sveriges apotekarförbund tillfälle

att inkomma med yttranden över densamma.

Apotekarförbundet har med Apotekarsocietetens direktion avgivit gemensamt

yttrande.

Motionen avstyrkes av medicinalstyrelsen och apotekarorganisationerna.

Läkemedelsutredningen ifrågasätter en provisorisk lösning, vilket innebär,

att en överenskommelse skulle träffas mellan apotekarorganisationerna och

vederbörande läkemedelsfabriker, som äro intresserade att leverera infusionslösningar

till sjukhusen, varigenom apotekens nuvarande avans på

fabriksberedda lösningar skulle begränsas. Om detta icke kan ske bör det

ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga sådan författningsändring, att direktförsäljning

från fabrik till sjukhus blir möjlig under betryggande statlig

kontroll. Föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, professorn

1 Bihang till riksdagens protokoll 1051. 13 samt. Nr 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

Håkan Rydin, vilken i egenskap av läkemedelsutredningens expert hörts i

ärendet, anser, att det kan möta vissa svårigheter att inom överskådlig

tid ernå en begränsning av apotekens nuvarande avans och framhåller, att

det enligt hans mening ur olika synpunkter sett finns tillräckligt stöd för att

en direktförsäljning må kunna medges, därest detta kan ske under betryggande

statskontroll.

Medicinalstyrelsen framhåller, att den icke kan i allo vitsorda riktigheten

av docenten Thorséns promemoria, och åberopar till stöd för sitt avstyrkande

av motionen bl. a. två promemorior, upprättade den ena av apoteksinspektören

G. Åberg och den andra av byråassistenten å styrelsens apoteksbvrå

S. Erixon. Därjämte åberopar styrelsen det förnyade yttrande styrelsen

samtidigt avgivit i anledning av en av Stockholms stads sjukhusdirektion

den 29 juni 1949 gjord framställning hos Kungl. Maj :t om medgivande för

direktionen att, utan hinder av gällande apoteksvarustadga och författningsbestämmelser

om läkemedelsförsörjningen, direkt från läkemedelsindustrien

få inköpa infusionslösningar för sjukvårdens behov.

Apoteksinspektören Åberg anför i sin promemoria:

Uppmärksamheten har alltmer kommit att riktas mot orsakerna till de

icke önskvärda reaktionerna, som stundtals uppträda i samband med tillförsel

av större vätskemängder, därvid på grundval av experimentella undersökningar

på djur klarlagts, att reaktionerna i många fall orsakas av i

infusionslösningarna förekommande bakteriella omsättningsprodukter, s. k.

pyrogena substanser, vilka bildas av vissa bakterier, framför allt luft- och

vattenbakterier. Vid undersökningar har klarlagts, att en på rätt sätt utförd

destillation med numera moderna apparater, lämnar ett pyrogenfritt vatten.

De infusionslösningar, som vanligen användas, utgöras av upplösningar av

glykos, koksalt m. m. i pyrogenfritt vatten. För apotekens del är tillverkningen

av dylika lösningar huvudsakligen förlagd till sjukhusapotek.

För att undersöka i vad mån infusionslösningar, som framställts på

sjukhusapotek, framkallat reaktioner tydande på närvaro av pyrogena

ämnen ha uppgifter infordrats från Södersjukhuset, serafimerlasarettet,

Sahlgrenska sjukhuset och centrallasarettet i Umeå. På sjukhusapoteket

till Södersjukhuset började infusionslösningar beredas för sjukhusets

behov från och med september 1943 och dessutom för Sabbatsbergs sjukhus

räkning fr. o. m. maj 1948. Till den 15 februari 1951 ha sammanlagt omkring

113 000 liter infusionslösningar producerats, fördelade på omkring

83 000 förpackningar, varav omkring 37 000 liter levererats till Sabbatsbergs

sjukhus. Den sammanlagda tillverkningen under år 1950 uppgick till

37 506 liter, fördelat på 28 302 förpackningar. På sjukhusapoteket vid

serafimerlasarettet ha sedan år 1947 tillverkats infusionslösningar om tillhopa

5 800 liter, fördelade på 8 400 förpackningar. Sjukhusapoteket vid

Sahlgrenska sjukhuset och apoteket Kronan i Göteborg ha sedan år 1947

delvis tillgodosett sjukhusets behov av infusionslösningar och berett cirka

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

3

55 000 liter, varav under år 1950 20 000 liter. Vid centrallasarettet i Umeå

har tillverkningen av infusionslösningar sedan år 1943 skett å sjukhusapoteket,

som framställt 50 000 liter infusionslösningar, varav under år 1950

ca 11 000 liter. Vederbörande överläkare ha vitsordat, att de kliniska erfarenheterna

av lösningarna varit mycket goda och några reaktioner, som

skulle tyda på förorening av pvrogena ämnen, icke förekommit.

Apoteksinspektören Åberg anför slutligen:

Problemet att framställa pyrogenfria infusionslösningar ex-bjuder icke

några tekniska svårigheter och fordrar i och för sig icke några komplicerade

apparater för framställning. Mångårig erfarenhet om tillverkning

finnes samlad på ett flertal sjukhusapotek, där såväl klinisk erfarenhet

som den utförda pyrogenkontrollen visat, att reaktionsfria lösningar av hög

kvalitet tillverkas. Apoteken ha visat sig äga möjlighet att tillreda fullgoda

infusionslösningar och att för dessa organisera och utföra en betryggande

kontroll, vari även pyrogenprövning inbegripes.

I den av byråassistenten Erixon upprättade promemorian göres en del

erinringar mot innehållet i docenten Thorséns promemoria:

Påståendet att bland apoteken endast sjukhusapoteken skulle vara utrustade

för att framställa infusionslösningar i större skala är icke riktigt.

Åtskilliga apotek, som ej utgöra sjukhusapotek, äro numera utrustade med

sterilavdelningar med stor kapacitet, där sålunda infusionslösningar kunna

framställas med betryggande säkerhet. Av apoteksinspektören Åbergs utredning

framgår, att infusionslösningar, beredda på sjukhusapotek, använts

under ett flertal år i stora kvantiteter utan att reaktioner, vilka kunna föras

tillbaka på halt av pyrogena substanser i lösningarna, uppträtt i mer än

ett enda fall, där en bristfällig apparatur varit orsaken. I den mån mindre

tillfredsställande förhållanden i detta hänseende rått vid vissa sjukvårdsinrättningar

torde dessa ha förorsakats av att lösningarna heretts på sjukhusens

operationsavdelningar av åtminstone tidvis svårt arbetstyngd personal,

som dessutom saknat specialutbildning för ändamålet. Några anmärkningar

mot infusionslösningar beredda på apotek ha däremot icke förekommit,

vilket i och för sig icke är förvånansvärt men bör understrykas,

eftersom i docenten Thorséns promemoria tillverkning av lösningarna vid

läkemedelsfabriker uppställes som det i stort sett enda tänkbara alternativet

till den nuvarande ordningen med lösningarnas framställning på

sjukhusens operationsavdelningar.

De kvantiteter infusionslösningar, som nu tillhandahållas av läkemedelsindustrien,

torde vara relativt små. Det finnes därför anledning betvivla, att

denna industri f. n. skulle äga tillräckliga resurser för att kunna omedelbart

övertaga ansvaret för sjukhusens försörjning med intravenösa infusionslösningar.

Detsamma torde kunna sägas om apoteken. Slutsatsen

blir alltså, att apoteken torde äga lika goda förutsättningar som läkemedelsindustrien.

Hur frågan än löses, torde man få räkna med eu viss över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

gångstid, innan den tillverkning, som bedrives vid sjukhusens operationsavdelningar,

kan successivt överföras till andra produktionsställen. Eu

önskvärd utveckling torde vara, att såväl vissa industriföretag som lämpliga

apotek komma att ägna sig åt en dylik tillverkning. Därigenom torde även

kostnadsfrågan få sin bästa lösning.

En läkemedelsfabrik synes äga samma möjlighet att återtaga emballage

vare sig försäljningen sker genom apotekens förmedling eller icke. Promemorians

uppgift, att priset på lösningarna vid apotekens medverkan blir

mer än fördubblat, kan icke utan vidare godtagas. Hinder torde för övrigt

icke möta att fastställa infusionslösningarnas pris utan att däri inräkna

kostnaden för emballaget, flaskan, vilket tillämpas i fråga om vissa farmacevtiska

specialiteter, t. ex. vissa mineralvatten.

Apotekens försäljning av dylika infusionsvätskor innebär ett trygghetsmoment,

som i promemorian icke beaktats. Ett läkemedel som försäljes i

den normala, lagfästa ordningen, underkastas — förutom fabrikantens kontroll,

vilken är den enda som skulle ifrågakomma om läkemedlet såldes

direkt från fabrikant till sjukhus — dels specialitetskontroll, innebärande

registreringskontroll, då läkemedlet införes i marknaden, och efterkontrolf

vid skilda tidpunkter, dels den av apoteksinspektörerna utövade kontrollen,

dels kontrollen vid apoteksorganisationernas centrala laboratorier och dels

den okulära besiktningen på apoteket. Denna sistnämnda kontroll har stor

betydelse för ett läkemedels kvalitet, enär besiktningen sker i samband

med läkemedlets utlämnande från apoteket, varvid de förändringar, som

eventuellt inträtt under lagringen, kunna upptäckas. Påståendet att reaktionsfria

lösningar icke kunna garanteras med mindre pyrogentest utföres

på varje framställd lösning och varje dagsproduktion är icke riktigt. Om

man har en tekniskt sett fullgod apparatur och lösningsmedel och lösning

beredas enligt gällande föreskrifter, erhållas med säkerhet pyrogenfria lösningar.

Det bör uppmärksammas, att pyrogenkontroll f. n. utföres vid såväl

farmacevtiska laboratoriet som apotekarkårens centrala laboratorium.

Apoteken ha redan övertagit en icke obetydlig del av framställningen av

infusionslösningar och det kan med fog förväntas, att apoteken i mån av

behov skola åtaga sig en väsentligt ökad produktion av sådana lösningar.

Apotekens utrustning kan i många fall anses god, och personal står i erforderlig

utsträckning till förfogande.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning av Stockholms stads

sjukhusdirektions framställning, med avstyrkande av densamma, anfört

bl. a.:

Det torde vara ostridigt, att svårigheter föreligga att på operationsavdelningarna

bereda pyrogenfria lösningar. Redan vid utarbetandet av det förslag,

som låg till grund för nu gällande kungörelse den 8 april 1938 (nr

126) angående läkemedelsförsörjningen å sjukvårdsinrättningarna i riket

in. m, ansåg styrelsen det ur säkerhetssynpunkt vara olämpligt, att infu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21. 5

sionslösningar skulle få beredas å sjukhusens avdelningar. I sitt slutliga

förslag till bestämmelser i ämnet fann sig styrelsen emellertid nödsakad

att giva vika för ett från sjukhusläkarhåll starkt uttalat krav på rätt till

sådan tillredning å avdelningarna. Då man nu önskar frångå denna ordning,

hälsas detta med tillfredsställelse av styrelsen. Mot införande av en

tilltänkt ny ordning, som skulle innebära användning inom sjukvården av

infusionslösningar, som tillverkats utanför vederbörande sjukhus och distribuerats

utan att genomlöpa den organiserade offentliga kontrollen, hyser

styrelsen allvarliga farhågor. Styrelsen förmenar nämligen, att säkerhetskravet

icke bör eftergivas vad gäller läkemedel i allmänhet och att så icke

kan ske i fråga om infusionslösningar. Styrelsen kan icke biträda det av

sjukhusdirektionen gjorda uttalandet, att säkerhetskravet bleve tillfredsställande

tillgodosett vid ett bifall till den gjorda framställningen.

Läkemedelslösningar, som skola införas i kroppens vävnader eller blodbanor,

s. k. injektionslösningar, måste sägas representera de ur farmacevtisk

synpunkt mest kvalificerade beredningsformerna av läkemedel. De allra

strängaste krav på noggrannhet såväl vid tillredningen av lösningarna som

vid deras prövning måste här uppfyllas. På apparatur och hjälpmedel vid

lösningarnas tillredning måste också ställas de största krav. T. o. m. för

förpackningsglas och etikettering gälla särskilda fordringar, uppställda i

form av författningsbestämmelser. Alla dessa krav åsyfta att tillgodose

säkerheten. En oriktigt sammansatt eller felaktigt använd injektionslösning

kan nämligen vid insprutning i normal dos (en eller annan tusendels liter)

giva anledning till den allvarligaste olycka.

En särskild grupp av injektionslösningarna utgöra infusionslösningarna.

Dessa karakteriseras bland annat därav, att de i mycket stora mängder, ej

sällan i kvantiteter av intill 3—6 liter per dygn, införas i den sjukes blodbanor.

Det är uppenbart, att en felaktig sammansättning av en dylik lösning

— vilken i allmänhet icke röjer sig vid okulär granskning — kan vara

liktydig med en katastrof för den sjuke. Även sådana företeelser såsom

mekanisk förorening till följd av otillräcklig rengöring av t. ex. den flaska,

vari lösningen förpackats, eller en bakteriell förorening, som uppstått av

liknande orsak, kunna utgöra tillräcklig anledning till en livshotande situation.

Med det anförda för ögonen är det självklart, att styrelsen såsom

företrädare för det allmännas intresse måste tillse, att vid eu förändring av

nuvarande ordning garantier i möjligaste mån skapas för ökad säkerhet

för de sjuka och en minskning av de i sjukvården arbetandes ansvar. Den

nuvarande kontrollen beträffande farmacevtiska specialiteter är starkt sakligt

motiverad och kan f. n. icke minskas utan vådor för samhälle och sjukvård.

Snarare finnas skäl för eu utökad kontroll.

Styrelsen påpekar, att den av sjukhusdirektionen väckta frågan icke är

begränsad till att endast gälla huvudstadens sjukhusförhållanden. Försörjningen

med infusionslösningar är eu vital angelägenhet för sjukvården i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

allmänhet. Än större betydelse får denna försörjning tillmätas vid krig

och under krigsförhållanden än i fred. Även om styrelsen bestämt måste

hävda, att inom det område, som sjukvård och läkemedelshantering representera,

ekonomiska vinster icke må göras på säkerhetens bekostnad, är

styrelsen självfallet intresserad av varje annan strävan att nedbringa kostnaderna

för den av samhället tillhandahållna sjukvården. Styrelsen är sålunda

beredd att i positiv anda pröva varje förslag i detta ämne. I samband

härmed anser sig styrelsen icke böra underlåta att påvisa den möjlighet till

förbilligande av sjukvårdsinrättningarnas läkemedelskostnader, som sannolikt

skulle kunna uppkomma genom en förändring av huvudmannaskapet

för de till vissa sjukhus anknutna sjukhusapoteken. Dylikt apotek utgör

nu administrativt och ekonomiskt del av självständigt apotek i den ort, där

vederbörande sjukvårdsinrättning är belägen, även om sjukvårdsinrättningen

tillhandahåller lokaler därför och vissa andra förmåner. Intet synes

i organisatoriskt avseende tala emot vidtagandet av en sådan förändring,

att sjukhusapoteket helt införlivades med sjukvårdsinrättningen. Personaloch

varukostnader m. in. för sjukhusapoteket finge då belasta sjukvårdsinrättningen,

men möjligheterna till direkta inköp från bland annat läkemedelsindustrien

voro därmed också öppen. En dylik förändring skulle

emellertid medföra, att beträffande inköpta farmacevtiska specialiteter kontrollen

och säkerheten bleve desamma i jämförelse med vad som nu gäller i

dessa hänseenden för sådana specialiteter, medan de ekonomiska vinsterna

skulle utsträckas till att gälla icke endast infusionslösningar utan även övriga

läkemedel. Detta blir i än högre grad fallet när sjukhusapoteksorganisationen

vuxit ut i den omfattning, som motsvarar sjukhusens läkemedelsbehov.

Styrelsen anser det dock nödvändigt, att en eventuell förändring av

sjukhusapotekens ställning föregås av utredning av bland annat de ekonomiska

konsekvenserna härav.

Delegationerna för Apotekarsocieteten och Apotekarförbundet framföra i

stort sett samma synpunkter som kommit till uttryck i medicinalstyrelsens

yttrande och vid detta fogade promemorior.

Delegationerna anse, att uppgifterna om prisfördyring genom leveranser

över apoteken äro missvisande. Leveranser kunna ske på sådant sätt, att

flaskor in. m. förbli tillverkarens egendom, även om de ske med apoteken

som mellanhand. Vidare bortses från att apoteken alltid lämna rabatt vid

leveranser till sjukhus, vilken för de större uppgår till 10 procent. Om leveranser

ske i förpackningar med ett pristillägg av 40 procent, blir apotekens

vinst således 20,6 procent, som skall utgöra ersättning för kontroll, lagring

och distribution. Av en av medicinalstyrelsen företagen utredning framgår,

att sjukhusens behov av infusionslösningar under år 1949 uppgått till 262

ton. Enligt preliminär undersökning utgjorde den nuvarande kapaciteten hos

ett antal sjukhusapotek och distriktslaboratorier sammanlagt drygt hälften

av denna kvantitet. Efter vissa utvidgningar skulle kapaciteten hos dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

7

apotek och laboratorier, där kompetent personal finnes omedelbart disponibel,

redan inom ett år kunna höjas till mer än det dubbla.

Utan att underkänna läkemedelsfabrikanternas kontrollresurser måste

delegationerna ifrågasätta om denna tillverkarnas egen kontroll utan vidare

kan ersätta den under tjänstemannaansvar utövade kontroll, som leveranser

genom apoteken innebära. Beredskapssynpunkten bör även beaktas.

De större läkemedelsfabrikerna äro förlagda i områden, som vid krigstillfälle

torde få anses särskilt utsatta för fientliga angrepp. Om tillverkningen

i fredstid endast sker genom läkemedelsindustrien, sakna apoteken utrustning

för att under krigstid, då behovet ökas, upptaga tillverkningen.

Då i motionen talas om ”smärre” ändringar i apoteksvarustadgan, är

detta riktigt så till vida, som det gäller ett fåtal läkemedel. Man kan dock

icke komma ifrån att det är en synnerligen viktig grupp, som skulle undantagas

från apoteksvarustadgans säkerhetsföreskrifter. Undantaget skulle vidare

gälla ”sjukhus eller därmed jämförlig inrättning”. Vad sistnämnda

uttryck avser torde böra angivas.

Läkemedelsutredningen har inhämtat yttrande från sin expert, föreståndaren

för statens farmacevtiska laboratorium professorn Håkan Rydin, som

anför bl. a.:

Den föreslagna direktförsäljningen från fabrik till sjukhus torde, ehuru

detta icke kommit till tydligt uttryck i motionen, förutsätta, att de fabriksfrainställda

infusionslösningarna på lämpligt sätt komina att underkastas

betryggande statskontroll. Enär beredningen å sjukhusens operationsavdelningar

av infusionslösningar för intravenöst bruk enligt ledande kirurgers

uppfattning icke försiggår under tillräckligt betryggande former, är det sett

från patienternas synpunkt ofrånkomligt, att provisoriska åtgärder utan

dröjsmål företagas för att avhjälpa detta missförhållande, vilket kan ske

genom att tillverkningen av infusionslösningarna flyttas från sjukhusens

operationsavdelningar till därför lämpade apotek och läkemedelsfabriker,

vilka med kort varsel synas kunna gemensamt tillgodose sjukhusens totala

behov av infusionslösningar.

Beträffande fabrikstillverkade infusionslösningar torde sålunda en sådan

ändring av gällande författningar kunna vidtagas, att på läkemedelsfabrik

tillverkade infusionslösningar må kunna levereras från fabrik direkt till

sjukhus under förutsättning, att dessa lösningar underkastas eu betryggande

statlig kontroll. Dylika lösningar äga även ett visst företräde, enär

tillverkningen i stor skala möjliggör en kontroll av slutprodukten för varje

tillverkningssats. Som särskilda skäl för en sådan direktförsäljning kan,

förutom prissynpunkter, åberopas, att apoteken ej äro rustade för att ensamma

övertaga tillverkningen för hela landets behov av infusionslösningar

och att fabrikerna med nuvarande ekonomiska betingelser icke ha intresse

av eu sådan tillverkning. De skäl, som kunna åberopas för eu direktförsälj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

ning, kunna icke bli prejudieerande för en direktförsäljning av andra specialiteter.

Som en andra utväg att få till stånd en tillverkning av fabriksberedda

infusionslösningar i stor skala kan ifrågasättas en sänkning av apotekens

avans för denna försäljning genom ändring av gällande medicinaltaxegrunder

utan att i övrigt någon författningsändring vidtages. Förslaget om direktförsäljning

bör dock ges företräde framför en sänkning av apoteksavansen,

enär en prövning av sistnämnda förslag torde medföra långvariga

utredningar och överväganden om avansens storlek. Genom en dylik överlåtelse

av operationsavdelningarnas tillverkning på vissa apotek och läkemedelsfabriker

kan en organisation erhållas, som bör vara ändamålsenlig

med hänsyn till säkerhet, behov och beredskap.

I fråga om kostnadssynpunkter får konkurrensen utvisa, vilka infusionslösningar

— apoteksberedda eller fabriksframställda —- som ur ekonomisk

synpunkt ställa sig fördelaktigast. Sannolikt är, att vissa sjukhus komma

att huvudsakligen använda fabriksframställda, andra åter apoteksberedda,

beroende på det geografiska läget och andra speciella förhållanden för varje

särskilt sjukhus.

Läkemedelsutredningen anför i huvudsak:

Den situation, som nu föreligger, skiljer sig i viktiga hänseenden från den

som förelåg i 1949 års fall. Sjukhusens i Stoctholm behov av infusionslösningar

kunde tillgodoses av sjukhusapoteken, men detta är icke fallet beträffande

landets övriga sjukhus. Utredningen anser det önskvärt, att tillredningen

av infusionslösningar vid sjukhus utan sjukhusapotek snarast

möjligt upphör. Enär medgivande härtill lämnats i kungl. kungörelsen den

8 april 1938 (nr 126) angående läkemedelsförsörjning å sjukhusinrättningarna

i riket in. in., tillkommer det Kungl. Maj :t att därom förordna.

Om emellertid sjukhusen utan sjukhusapotek betagas möjligheten att

tillreda infusionslösningar, faller enligt nuvarande bestämmelser ansvaret

för sjukhusens försörjning av sådana lösningar automatiskt på apoteken.

Därest dessa icke kunna själva tillverka lösningarna, måste varorna i viss

utsträckning inköpas från läkemedelsfabriker. Hinder synes icke föreligga

att även andra apotek än de nuvarande få tillverka infusionslösningar.

Den fördyring av fabriksberedda lösningar, som föranledes av att dessa

måste säljas via apoteken, har föranlett, att läkemedelsfabrikerna hittills

icke kunnat i någon större utsträckning förse sjukhusen med dylika lösningar.

Utredningen anser det icke vara uteslutet att lösa denna fråga — i

varje fall provisoriskt — genom att så begränsa apotekens nuvarande avans

på fabriksberedda infusionslösningar, att dessa om möjligt kunna hävda sig

i konkurrensen med de apoteksberedda. Apoteksavansen, som av apotelcarorganisationerna

angivits till 20,6 procent, är lägre än den i medicinaltaxegrunderna

medgivna, men det bör icke vara omöjligt att ytterligare begränsa

densamma, enär det här rör sig om stora kvantiteter läkemedel, vilka på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

9

apoteken icke undergå annan kontroll än okulärbesiktning. En dylik lösning

förutsätter eu överenskommelse mellan apotekarorganisationerna och vederbörande

läkemedelsfabriker.

Även om överenskommelser kunna träffas, måste man räkna med möjligheten

att i vissa fall försäljningen via apoteken av de fabriksframställda

infusionslösningarna kommer att föranleda tidsförlust och ökade transportkostnader.

Om dessa nackdelar kunna bli så framträdande, att de i och för

sig skulle kunna motivera ett medgivande av direktförsäljningar från fabrik

till sjukhus, kan icke i förväg bedömas.

En snar lösning av frågan om sjukhusens försörjning med dylika infusionslösningar

är påkallad. Om eu förbättring på överenskommelsens väg

icke kan snabbt ernås, torde det ankomma på Kungl. Maj :t att pröva lämpligheten

av en sådan författningsändring, att direktförsäljning från fabrik

till sjukhus blir möjlig under betryggande statlig kontroll. Sådan direktförsäljning

sker redan nu av två jämförbara varor, nämligen dels de medicinska

gaserna — vilka torde vara att anse som farmacevtiska specialiteter

— dels blodersättningsmedlet Macrodex, även det en infusionslösning.

Till utskottet ha därjämte inkommit två skrifter, den ena från Svensk

kirurgisk förening och den andra från överläkaren å S:t Eriks sjukhus, doktor

E. Pernian.

Föreningen anför, att det ur kirurgisk synpunkt är av stor vikt, att frågan

om infusionslösningarnas beredning erhåller en snar lösning, även om denna

skulle bli av temporär natur. Det nuvarande systemet att bereda dessa lösningar

måste ur säkerhetssynpunkt anses otillfredsställande. En produktion

1 stor skala och under betryggande farmacevtisk kontroll är därför önskvärd.

Doktor Perman framhåller, att användningen av å sjukhusets operationsavdelning

beredda infusionslösningar ofta lett till en försämring av patienternas

tillstånd samt att, sedan en läkemedelsfabrik på hans enträgna

begäran för en tid sedan kostnadsfritt ställt tillräckliga kvantiteter till förfogande,

dessa svårigheter helt upphört.

Utskottet. De infusionsvätskor för intravenöst bruk, som motionen avser,

utgöras av lösningar av koksalt, glykos eller andra ämnen eller kombinationer

av ämnen, vilka vid behov tillföras patients blodomlopp. Huvuddelen

av dessa infusionslösningar torde för närvarande framställas på sjukhusens

operationsavdelningar. Detta förfaringssätt innebär ett undantag från apoteksvarustadgan

och har möjliggjorts genom en särskild bestämmelse i kungörelsen

angående läkemedelsförsörjningen å sjukvårdsinrättningarna i riket

in. in. Såvitt utskottet kunnat finna, råder en enhällig uppfattning, att

denna framställningsmetod icke är tillfredsställande, enär på della sätt

beredda lösningar ibland innehålla s. k. pyrogena substanser, vilka kunna

förorsaka temperaturstegringar, frysningar etc., som avsevärt kunna försämra

patientens tillstånd.

2 Ii i band till riksdagens protokoll 1951. l''.l samt. Nr 21.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

Dessa infusionslösningar synas böra framställas å sjukhusapotek, å vissa

av de övriga apoteken samt å läkemedelsfabrikerna. Dessa uppgivas nämligen

samtliga ha en sådan apparatur, att man kan räkna med en i de flesta

fall pvrogenfri produkt. Full garanti för pyrogenfria lösningar kan man

emellertid ernå endast efter pvrogenprov på djur av varje tillverkningssats.

Sådan kontroll torde för närvarande anordnas endast å vissa läkemedelsfabriker.

Förbrukningen av dessa infusionslösningar är betydande, under år 1949

över 250 ton. Apoteken synas för närvarande icke kunna framställa hela

denna kvantitet. Om man delar den uppfattning, som uttalats av föreståndaren

för statens farmacevtiska laboratorium, att omedelbara åtgärder äro

nödvändiga för att undanröja riskerna med de å sjukhusens operationsavdelningar

framställda lösningarna, måste man därför räkna med att en stor

del får framställas vid läkemedelsfabrikerna. Enligt gällande författningar

få intravenösa infusionslösningar av detta slag ej försäljas direkt från läkemedelsfabrikerna

till sjukvårdsinrättningarna utan endast över apotek.

Detta medför en icke obetydlig fördyring. Om apotekens prispålägg utgör

40 procent och sjukhusen få en rabatt av 10 procent på bruttopriset, innebär

tvånget att göra inköpet över apotek dock ett pålägg till fabrikspriset med

26 procent. Härtill kan åtminstone i vissa fall komma onödig tidsförlust och

fördyrade transportkostnader.

Remissinstanserna ha angivit två vägar för att nedbringa sjukhusens

kostnader för dessa infusionslösningar, nämligen minskning av apotekens

avans genom ändring av medicinaltaxorna eller tillåtelse för läkemedelsfabrikerna

att leverera direkt till sjukhusen. En ändring av taxorna kan

emellertid ta lång tid i anspråk. Dessutom är det sannolikt, att det sistnämnda

alternativet skulle innebära en för sjukhusen fördelaktigare prissättning.

Enligt utskottets mening föreligga därför starka skäl för att läkemedelsfabrikerna

skola få rätt att leverera intravenösa infusionslösningar direkt

till sjukhusen. En förutsättning härför är givetvis, att lösningarna bli underkastade

effektiv statlig kontroll.

Den sittande läkemedelsutredningen kommer enligt vad utskottet inhämtat

sannolikt icke att ta upp denna detaljfråga till behandling. Ett beslut i

av utskottet önskad riktning skulle givetvis få betraktas som en av förhållandena

betingad tillfällig åtgärd, som vidtagits i avvaktan på riksdagens

ställningstagande till de förslag beträffande apoteksväsendets organisation,

som med anledning av utredningens resultat kan komma att framläggas.

Utskottet får därför hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte överväga sådan ändring av gällande bestämmelser,

att infusionsvätskor för intravenöst bruk må av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 21.

11

sjukhus anskaffas även direkt från läkexnedelsfabrik under

förutsättning att betryggande statlig kontroll anordnas.

Stockholm den 26 april 1951.

På utskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON.

Närvarande: herrar Svensson i Alingsås, Gustafson i Göteborg, Nordkvist,

Pettersson i Ersbacken, fröken Öberg, herrar Christenson i Malmö, Ohlsson

i Kastlösa, Dickson, fru Västberg*, fröken Ager, herrar Hansson i Skegrie,

Forsberg*, Braconier, Johanson i Kalmar*, Jönsson i Rossbol, fru Svedberg,

herrar Ållard*, Bark, Bengtsson och Andersson i Sundsvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.