Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för fruktodlare att vid taxering njuta värdeminskningsavdrag för anläggningskostnad för fruktodlingsanläggningen.

1951-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:14, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för fruktodlare att vid taxering njuta värdeminskningsavdrag för anläggningskostnad för fruktodlingsanläggningen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

5

Nr 14.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt för fruktodlare att vid taxering njuta värdeminskningsavdrag

för anläggningskostnad för fruktodlingsanläggningen.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 86 av herrar Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 119

av herr Nilsson i Bästekille har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

att vid beräknandet av den skattepliktiga intäkten av jordbruksfastighet

värdeminskningsavdrag enligt avskrivningsplan måtte medgivas för anläggningskostnaden

för fruktodlingsanläggningen samt att vederbörande utskott

måtte utforma förslag till härför erforderliga författningsändringar».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 119.

Från bruttointäkten av jordbruksfastighet må enligt 22 § 1 mom. kommunalskattelagen

avdrag göras för, bland annat, kostnader för reparation och

underhåll av stängsel och diken ävensom kostnader för skogs vård och underhåll,

såsom vägunderhåll, skyddsdiltning med mera dylikt. Till avdragsgill

underhållskostnad räknas jämlikt punkt 7 av anvisningarna till 22 §,

bland annat, även kostnad för iståndsättande eller omläggning av förut

anlagd täckdikning, varemot avdrag icke får ske för nyanläggning av täckdikning.

Därest omläggning av täckdikning på grund av användande av

dyrbarare material än det förut befintliga är till viss del att hänföra till

grundförbättring, får avdrag ej ske för mer än vad en omläggning med enahanda

material som det gamla skulle kostat. Enligt 22 § 2 mom. får vid beräkning

av inkomst av jordbruksfastighet avdrag icke göras för, bland annat,

kostnad för grundförbättring å fastigheten, såsom nyodling, vattenavledning,

sjösänkning med mera dylikt.

Rörande vilka kostnader som uppkomma vid anläggande av fruktodling

må erinras om vad i sådant hänseende upplystes i två vid 1949 års riksdag

väckta motioner, I: 42 och II: 38, vari yrkades sadan ändring av 12 § kommunalskattelagen

att jämväl annan grundförbättring än ny-, till- eller ombyggnad

skulle kunna föranleda omtaxering av fastighet, såvida därav föranleddes

eu ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel. I motionerna

anfördes, att anläggande av fruktodling oftast medförde betydande grund
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

förbättringskostnader för röjnings-, dränerings- och planteringsarbeten, vartill

komme kostnader för själva trädmaterialet samt betryggande hägnadsanordningar

till skydd mot åverkan.

1949 års bevillningsutskott inhämtade under hand yttranden över motionerna

bl. a. från landskamreraren i Kristianstads län, som rörande de med

anläggande av fruktodling förenade kostnaderna anförde, alt anläggningskostnaden

torde kunna beräknas till omkring 5 kronor för varje i jord satt

träd med stöd samt att därtill komme kostnader för vindskydd (oftast poppel)

samt för inhägnad till skydd för bl. a. gnagare (bet. nr 14/1949 s. 13).

Ett med det i förevarande motioner likartat spörsmål om avdragsrätt för

grundförbättringskostnader behandlades i två vid föregående års riksdag

väckta motioner, I: 91 och II: 110, vari hemställts om skrivelse till Kungl.

Maj :t med anhållan om framläggande av förslag angående rätt för jordbrukare

till avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnad för utförda rationaliseringsarbeten

såsom nyodling, betesanläggning, stenröjning och annan

jordförbättring.

1950 års bevillningsutskott, som avstyrkte motionerna i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 28, anförde efter en redogörelse för gällande bestämmelser

rörande avdragsrätten för driftkostnader i jordbruket bl. a.

följ ande:

»Ur principiell synpunkt synes någon erinran icke kunna göras mot denna

reglering av avdragsrätten för driftkostnader. Givetvis kan emellertid den

frågan ställas, huruvida gränsdragningen mellan avdragsgill driftkostnad och

icke avdragsgill grundförbättring enligt nuvarande bestämmelser skett på

ett i alla avseenden tillfredsställande sätt. Utskottet kan för egen del icke

uttala någon mening i detta hänseende. Utskottet förutsätter dock, att denna

fråga kommer att tagas under närmare övervägande i samband med den

blivande översynen av skattelagstiftningen.»

I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. Sedan förra

världskriget hade den yrkesmässigt bedrivna fruktodlingen i Sverige undergått

en enorm utveckling. Såsom exempel härpå kunde anföras, att enligt

av Sveriges pomologiska förening utförda beräkningar skulle under

1940-talet antalet nyplanteringar i den yrkesmässigt bedrivna fruktodlingen

ha uppgått till i runt tal 980 000 träd. Den yrkesmässigt bedrivna fruktodlingen

skulle enligt dessa beräkningar f. n. omfatta i runt tal 1 371 000

fruktträd. Enligt av Trädgårdsekonomiska byrån utförda beräkningar utgjorde

nyanläggningsvärdet, med utgångspunkt från 1949 års prisläge, 3 600

kronor per ha eller i runt tal 9 kronor per träd. De fruktodlingar, som anlagts

före 1949, torde sannolikt ej representera så hög anläggningskostnad,

men de senaste 10 årens nyplanteringar torde med sannolikhet betinga ett

anläggningsvärde av i runt tal 7 miljoner kronor. Vore de årliga skötselkostnaderna

från planteringar till bördighetsperiodens inträdande också

hänförliga till anläggningskostnader kunde anläggningskostnaderna beräknas

till ca 15 miljoner kronor. I ett flertal fall hade fruktodlarna, då träden

uppnått bördighetsperioden, yrkat årligt värdeminskningsavdrag på de ur
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 74.

sprungliga anläggningskostnaderna med den motiveringen, att anläggningen

därefter underginge värdeminskning. Minskning av anläggningsvärdet

kunde också ske på det sättet, att relativt nyanlagda fruktodlingar bleve

frostskadade eller förstörda av vilt. Taxeringsmyndigheterna hade hittills

ställt sig oförstående emot fruktodlarnas yrkanden, och värdeminskningsavdrag

på fruktodlingars anläggningsvärden hade i allmänhet vägrats de

skattskyldiga. Då anläggningskostnaderna för en fruktodling obestridligen

nedlagts för förvärvandet av en intäkt borde skattskyldig, som bedreve yrkesmässig

fruktodling, få åtnjuta årligt avdrag för värdeminskning beräknad

på anläggningskostnaden.

Utskottet. 1 de ifrågavarande motionerna har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att vid beräknandet av den skattepliktiga intäkten av jordbruksfastighet

värdeminskningsavdrag måtte medgivas för anläggningskostnaden

för fruktodlingsanläggning.

De direkta anläggningskostnaderna för de yrkesmässigt drivna fruktodlingarna

uppginge, framliålles i motionerna, till betydande belopp. Enligt

utförda beräkningar utgjorde nyanläggningsvärdet med utgångspunkt från

1949 års prisläge 3 600 kronor per hektar eller i runt tal 9 kronor per träd.

I motionerna har icke närmare angivits vilka kostnader, som ingå i anläggningskostnaden

för en fruktodling. Såsom av den ovan lämnade redogörelsen

framgår, blev denna fråga närmare belyst i samband med behandlingen

av två vid 1949 års riksdag väckta motioner, vari yrkats att omtaxering

av fastighet skulle få ske under löpande taxeringsperiod, därest genom

annan grundförbättring än ny-, till- eller ombyggnad fastighets värde

så förhöjts, att därav föranleddes en ökning av senast åsatt taxeringsvärde

med minst en femtedel. Motionärerna syftade därvid i första hand på sådan

grundförbättring, som vore förenad med anläggande av fruktodlingar.

I motionerna framhölls att en dylik anläggning medförde grundförbättringskostnader

för röjnings-, dränerings- och planteringsarbeten, vartill

komrne kostnaden för trädmaterialet samt hägnadsanordningar till skydd

mot åverkan.

Enligt nu gällande skattelagstiftning är vid beräkning av inkomst av

jordbruksfastighet — liksom även vid beräkning av inkomst av andra förvärvskällor

— avdrag medgivet för alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag är däremot icke

medgivet för s. k. grundförbättring. Dessa bestämmelser innebära, att avdrag

får ske för alla kostnader för fastighetens bibehållande i sitt ursprunliga

skick men icke för kostnader för förbättring eller utvidgning av fastigheten.

Ur principiell synpunkt synes någon erinran icke kunna göras mot denna

reglering av avdragsrätten. I den mån anläggningskostnaden för en fruktodlingsanläggning

är att hänföra till grundförbättring å fastigheten bör sålunda

avdrag icke vara medgivet. Givetvis kan emellertid, såsom 1950 års bevillningsutskott

uttalat vid behandlingen av ett likartat yrkande om avdrags
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

rätt för kostnad för nyodling och annan jordförbättring, den frågan ställas,

huruvida gränsdragningen mellan avdragsgill driftkostnad och icke

avdragsgill grundförbättring enligt nuvarande bestämmelser skett på ett i

alla avseenden tillfredsställande sätt. Därest de överväganden, som nämnda

års bevillningsutskott förutsatt skola komma till stånd i detta hänseende,

skulle resultera i en ändrad uppfattning om vad som är att hänföra

till driftkostnader respektive grundförbättring, skulle detta självfallet kunna

få konsekvenser även vid bedömandet av i vad mån de i motionerna omnämnda

anläggningskostnaderna för fruktodlingar äro av avdragsgill natur

eller ej.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet de föreliggande

motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 80 av herrar Hjalmar

Nilsson och Ebbe Ohlsson samt 11:119 av herr Nilsson i

Bästekille om rätt för fruktodlare att vid taxering njuta

värdeminskningsavdrag för anläggningskostnad för fruktodlingsanläggningar

icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLY OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 13.

Reservation

av herrar Wehtje, Ebbe Ohlsson och Nilsson i Svalöv.

517227. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.