Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upptagande av cidertillverkning i landet.

1951-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:18, Betänkande i anledning av väckta motioner om upptagande av cidertillverkning i landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

1

i

Nr 18.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upptagande av cidertillverkning i landet.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: It av herr Hjalmar Nilsson in. fl. och II: 16 av herr

Nolin m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att tillverkning

och försäljning inom landet av ciderdrycker med den alkoholhalt, som finnes

föreskriven för maltdrycker av klass II och III må äga rum, samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de härför erforderliga författningstilläggen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i

det följande, hänvisa till motionen II: 16.

Enligt 1 kap. 1 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker förstås med spritdrycker i nämnda förordning varje

vätska som håller mer än två och en fjärdedels volymprocent etylalkohol

och som icke är att hänföra till vin eller maltdryck. Med vin förstås i samma

förordning varje genom alkoholisk jäsning framställd dryck, ,som är

tillverkad av saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och som

håller mer än två och eu fjärdedels men ej mer än tjugutvå volymprocent

etylalkohol.

Jämlikt 1 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker förstås med maltdryck i nämnda

förordning varje jäst, alkoholhaltig, odestillerad dryck, vid vars framställning

torkat, rostat eller bränt malt kommit till användning; dock skall

genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast

om vid tillverkningen såsom extraktgivande ämne använts huvudsakligen

malt och alkoholhalten icke överstiger fem viktprocent. Maltdrycker indelas

i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt

icke överstiger en och åtta tiondels viktprocent. Andra klassen omfattar

maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger en och åtta tiondels men

icke tre och två tiondels viktprocent. Tredje klassen slutligen omfattar

maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger tre och två tiondels viktprocent.

Försäljningen av spritdrycker och vin regleras genom ovannämnda förordning

den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker. För försäljning

av maltdrycker av första klassen ha bestämmelser meddelats i förordningen

den 8 maj 1925 (nr 119) angående försäljning av vissa alkohol
1

liihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr IS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

fria och därmed jämförliga drycker. I förordningen den 11 juli 1919 (nr

406) angående försäljning av pilsnerdricka regleras handeln med maltdrycker

av andra klassen. Enligt 11 § förordningen den 15 december 1939

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker får tillverkning för

försäljning av maltdrycker av tredje klassen äga rum allenast för utförsel

ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk!, tekniskt, industriellt

eller annat likartat ändamål.

Till stöd för det i de föreliggande motionerna framställda yrkandet har

anförts i huvudsak följande. Inom vår fruktodling producerades sommarfrukt,

tidig och sen höstfrukt samt vinterfrukt. Härav salufördes, särskilt

från hem- och koloniträdgårdarna, betydligt större kvantiteter sommaroch

tidig höstfrukt än som konsumerades. Följden därav bleve, att marknaden

blockerades till förfång för all ordnad handel med den sena höstfrukten

och med ofördelaktiga verkningar även på omsättningen av vissa

delar av vinterfrukten. Ruinerande prisfall, förstörda marknadspartier

och en allmän obenägenhet att tillvarataga trädgårdarnas kvarvarande

fruktmassor åstadkomme stora förluster och ledde till att tusentals ton frukt

förstördes. Man borde därför tillse att produktionsöverskottet på sommaroch

tidig höstfrukt i tid droges ur marknaden. Det ginge icke att därav göra

ett fullgott äppelmos, ej heller lämpade ,sig denna frukt för tillverkning

av must. Den enda utvägen syntes vara att pressa ur saften och förjäsa

denna till cider. Det vore uppenbart att vår fruktodling icke kunde tillhandahålla

konsumtionsfrukt till rimliga priser, om en stor del av fruktskörden

icke kunde omsättas i pengar. Skulle den i konkurrens med utländsk

fruktodling kunna hävda .sig, måste den ha samma möjligheter som

denna till avsättning även av icke handelsmässig frukt, överallt i de stora

fruktproducerande länderna inginge ciderframställning som en viktig sådan

avsättningsmöjlighet.

Det hade uttalats farhågor för att cidertillverkning skulle äventyra vår

folknykterhet. Enligt fransk vetenskaplig uppfattning inträdde alkoholskada

först vid en daglig vinkonsumtion av 1 liter innehållande minst 9 cl

alkohol. Denna alkoholmängd kunde man vid förtäring av treprocentig

cider (klass II) uppnå först vid en konsumtion av 3 liter cider. En så hög

daglig konsumtion torde vara omöjlig, enär ciderns halt av fruktsyra icke

medgåve detta. Det förefölle, som om man inom vår nykterhetsrörelse saknade

full förståelse för fruktsyrans roll i förevarande sammanhang. Emellertid

torde man med stor sannolikhet ha att emotse en betydande ökning

av hemberedning av vin, därest de stora fruktmassor, det här gällde, lämnades

åt sitt öde. Med nu rådande höga priser å spritdrycker torde smygdestillering

av dessa viner icke utebli. Man frågade sig då, om det icke

vore bättre att redan från början få denna angelägenhet under kontroll

genom ordnad cidertillverkning än att ge lönnbränningen en god chans.

Såsom högsta alkoholhalt för cider borde enligt motionärernas mening stadgas

6 volymprocent, vilket vore den procenthalt, som kunde uppkomma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 3

utan tillsats av socker. Cider med 6 volymprocent alkoholhalt vore avsedd

att tillverkas för export. Frågan om eventuell beskattning av cider borde

enligt motionärernas mening anstå under de första åren. Lösandet av de

med tillverkningen sammanhängande problemen, utbildandet och träningen

av personal samt upparbetandet av marknad medförde sådana omkostnader,

att någon skattekraft icke torde föreligga förrän verksamheten nått

en viss stabilitet. Av det anförda torde framgå, att fruktodlingen vore i

största behov av det stöd, som upptagandet av en inhemsk tillverkning av

cider skulle innebära. Åvägabringandet härav förutsatte vissa ändringar av

gällande författningar rörande malt- och rusdrycker. Det förefölle lämpligt,

att maltdrycksförordningen den 15 december 1939 ändrades på så sätt, att

den komme att avse malt- och ciderdrycker, varvid med ciderdryck skulle

förstås varje genom alkoholislc jäsning framställd dryck, som vore tillverkad

av saft från inom landet skördade äpplen, päron, plommon eller

bär och som hölle mer än två och en fjärdedels men ej mera än 6 volymprocent

etylalkohol. I rusdrycksförordningen den 18 juni 1937 borde införas

en bestämmelse varigenom stadgades, att ciderdryck — i likhet med

vin och maltdryck — icke skulle hänföras till spritdryck. Vidare syntes

den ändringen böra göras i samma förordning, att med vin skulle förstås

sådan i förordningen av.sedd dryck, som hölle mera än 6 men ej mera än

22 volymprocent etylalkohol.

Enligt vad utskottet inhämtat har i en till Kungl. Maj :t ställd, den 16 mars

1950 dagtecknad skrift Svenska fruktföreningen u. p. a., Urshult, gjort ansökning

i syfte att få tillverka vissa fruktdrycker med en alkoholhalt motsvarande

den för maltdrycker av andra respektive tredje klassen medgivna,

samt att få saluföra dryckerna i den för försäljning av maltdrycker av

nämnda klasser stadgade ordningen. Enligt beslut den 19 maj 1950 har

Kungl. Maj :t överlämnat handlingarna i ärendet till 1944 års nykterhetskommitté.

Utskottet. I de föreliggande motionerna ha motionärerna hemställt att riksdagen

måtte besluta att tillverkning och försäljning inom landet av ciderdrycker

med den alkoholhalt, som finnes föreskriven för maltdrycker av

klass II och III, finge äga rum.

De i motionerna avsedda fruktdryckerna äro med hänsyn till tillverkningssätt

och alkoholhalt enligt den i 1 kap. 1 § förordningen den 18 juni

1937 angående försäljning av rusdrycker givna vindefinitionen att hänföra

till vin. Avsättningen regleras sålunda för närvarande genom de i nämnda

förordning meddelade försäljningsbestämmelserna. Syftet med de föreliggande

motionerna är att ciderdrycker skola undantagas från rusdrycksförsäljningsförordningens

tillämplighetsområde och att försäljning av dessa

drycker i stället skall få ske enligt de för maltdrycker gällande reglerna.

Frågan rörande en omläggning av tillverknings- och försäljningsbestämmelserna

för alkoholsvaga viner har nära samband med spörsmålet om den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

svenska alkohollagstiftningens framtida utformning över huvud taget. Frågan

härom är för närvarande föremål för utredning inom 1944 års nykterhetskommitté.

Enligt riksdagsberättelsen till innevarande års riksdag föreligger

inom kommittén bl. a. ett betänkande rörande tillverkning och försäljning

av maltdrycker slutredigerat och färdigt att uppsättas i tryck. Utskottet förutsätter

att i samband med ett ställningstagande till nykterhetskommitténs

blivande förslag jämväl det förevarande spörsmålet om ändrade bestämmelser

angående tillverkning och försäljning av ciderdrycker upptages till

behandling. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke nu böra taga ställning

i sak till det av motionärerna gjorda yrkandet om författningsändringar.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 11 av herr Hjalmar Nilsson

m. fl. och II: 16 av herr Nolin m. fl. om upptagande av

cidertillverkning i landet icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elof sson,

Franzon, Petrén, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Snygg och Ebbe Ohlsson

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Jonsson i

Skedsbygd, Sundström, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp, Olofsson,

Sjölin, Kärrlander och Nilsson i Svalöv.

Reservation

av herrar Ebbe Ohlsson, Jonsson i Skedsbygd och Nilsson i Svalöv.

517277. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.