Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om utredning rörande samernas beskattning av inkomst från renskötseln.

1951-04-03 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:20, Betänkande i anledning av väckt motion om utredning rörande samernas beskattning av inkomst från renskötseln.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 20—21.

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

1

Nr 20.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

utredning rörande samernas beskattning av inkomst

från renskötseln.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion II: 116

av herrar Jacobson i Vilhelmina och östlund har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om skyndsam utredning rörande samernas beskattning av inkomst från renskötseln,

varvid tages i beaktande samernas uttalade önskan,

att renskötande lappar i likhet med övriga skattedragande medborgare i

riket åläggas skyldighet att avgiva självdeklaration för sina intäkter av

även renskötselnäringen, liksom de nu redan enligt gällande taxeringsförordning

äro skyldiga att deklarera för alla sina biinkomster av jakt, fiske,

tillfälliga arbeten m. m.;

att renskötande lappar måtte få anstånd med självdeklarations avlämnande

till den 31 mars;

att i taxeringsförordningen och i anvisningar för självdeklaration, till förebyggande

av att renkapitalvärden uppskattas som inkomst, måtte klart

utsägas, att en renägares årsinkomst av renskötselrörelse är: 1) det sammanlagda

värdet av levande årskalvar och 2) skillnaden mellan varje för

eget hushåll förbrukad och försåld rens försäljningspris och kapitalvärde;

samt

att formulär nr 11, upprättat enligt 41 § taxeringsförordningen, måtte få

en sådan utformning, att i fråga om intäkter all risk för dubbeltaxering av

renskötselinkomster bortfaller, och att det förses med flera rubriker än vad

nu är fallet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Till utskottet ha överlämnats två i motionen omnämnda maskinskrivna

promemorior rörande intäkter av renskötseln samt sättet för deras beräknande.

Enligt äldre lagstiftning var lappallmogen frikallad från beskattning för

inkomst av renskötsel. Genom 1928 års skatteförfattningar upphävdes denna

.skattefrihet, och i samband därmed meddelades förordnande om upphävande

från och med 1929 års ingång av den s. k. lappskatten i Västerbottens

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 20—21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

och Norrbottens lan. Därmed hade full likställighet i beskattningsavseende

genomföits mellan lapparna och övriga medborgare (se prop nr 102/1927

s 460). Vid beräkning av den skattepliktiga inkomsten enligt kommunalskattelagen

ar lappallmogens inkomst av renskötsel att hänföra till inkomst

av rörelse.

De säregna förhållanden, under vilka lapparna bedriva renskötsel, ha däremot

föranlett särskilda bestämmelser rörande förfarandet vid taxering av

de renskötande lapparna för inkomst av renskötsel och i dylik rörelse nedlagd

förmögenhet. Jämlikt 26 § 3 mom. i taxeringsförordningen äro sålunda

lapparna befriade från skyldighet att avgiva deklaration för inkomst och

ormogenhet av ifrågavarande slag. Om lapparna så önska, kunna de emellertid

enligt samma författningsrum till ledning för sin taxering lämna upplysnmgar

harom i självdeklaration, vilken avlämnas i vanlig ordning. Men

därjämte kunna de lämna uppgifter beträffande renskötseln enligt särskilt

av Kungl. Maj :t fastställt formulär (formulär nr 11).

I 41 § taxeringsförordningen lämnas närmare bestämmelser beträffande

sistnämnda uppgifter. Det stadgas sålunda, att dessa böra senast den 31 janiiari

avlamnas antingen i den ordning, som föreskrivits för avlämnande av

självdeklaration, eller också till ordningsmannen i den lappby uppgiftslämnaren

tillhör. Vidare stadgas att det åligger ordningsmannen att granska de

till honom avlamnade uppgifterna samt att å dem anteckna det antal egna

renar och skotesrenar, som för den skattskyldige finnes upptaget i senast

upprattade renlangd, samt de övriga upplysningar och erinringar, som han

finner av omständigheterna påkallade. Uppgifterna skola därefter av ordningsmannen

senast den 15 februari eller, om uppgift senare avlämnas, inom

en vecka efter avlämnandet översändas till landsfiskalen i det landsfiskalsdrstnkt,

där taxeringen skall äga rum, med åliggande för denne att oför
drojligen

vidarebefordra dem till ordföranden i vederbörande taxeringnamnd.

ö

I 56 §, 83 § 2 mom. och 87 § taxeringsförordningen finnas närmare föresenfter

angående lappfogdarnas och lappordningsmännens uppgifter vid

taxeringen.

Ovannamnda bestämmelser i 26 § 3 mom. taxeringsförordningen om frihet

från deklarationsplikt i vissa fall hade förordats i ett den 25 september

1924 avgivet sakkunnigbetänkande angående lapparnas beskattning (SOU

1924: 59), vilket betänkande låg till grund för 1928 års lagstiftning i ämnet

I betankandet hade anförts bl. a. följande:

skhSfniugSfÖrfaraadet Iid uPPskattninSen av lapparnas inkomst av ren
send(in

FnCf2''I Onl b?- bbva som för annan inkomst och

egendom. En fråga som därvid emellertid framställer sig, är i vad mån

deklarahonssky djgh^t lämpligen kan föreskrivas med avseende på förevarande

slag av skat dragande och inkomst. Det borde visserligen ?cke möta

[nmd"for en renskötande lapp att kunna i en deklaration angiva den inkomst

han haft under det nästföregående året. Men det är ett par omständigheter,

som härvid måste tagas i betraktande. Den ena är, at^de nomadi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

3

serande lapparna till följd av sitt kringströvande liv hava eu större svårighet

än andra för uppsättande av en deklaration. Den andra och viktigare

är, att underlåtenhet att avgiva deklaration inom föreskriven lid är förbunden

med förlust av rätten att överklaga taxeringen; och det synes obilligt,

att en dylik underlåtenhet skulle för de renskötande lapparna medföra sagda

påföljd. Detta skulle, i all synnerhet i början, kunna förorsaka orättvisa

och av lapparna kännas som en hårdhet. Därest frihet från deklarationsplikt

i förevarande fall stadgas, synes denna frikallelse böra omfatta även

den i 2 § 2 mom. av taxeringsförordningen föreskrivna skyldigheten att

efter anmaning avgiva deklaration, varmed torde följa frihet jämväl från

den i 8 § 1 mom. sagda förordning omnämnda uppgiftsskyldigheten. För

kännedom om de förhållanden, som i förevarande fall äro av betydelse

för taxeringen, torde ock självdeklarationen och uppgiftsskyldigheten kunna

undvaras. Uti de renlängder, som enligt renbeteslagen årligen skola upprättas

inför lappfogden, finnes en officiell lista på renar som envar lapp

äger; och för övrigt kunna genom lappfogden erhållas de mest tillförlitliga

upplysningar om alla förhållanden beträffande de olika renägarnas renskötsel,

som för taxeringsarbetet må erfordras, utan att man i detta hänseende

behöver vända sig till lapparna själva. För att underlätta taxeringsarbetet

torde bland de handlingar, som enligt 11 § i taxeringsförordningen

skola avlämnas, även böra upptagas avskrifter av de ovan omförmälda renlängderna,

vilka lappfogdarna efter avslutande av sammanträdena med lapparna

skola hava att avlämna.»

I proposition nr 210 till 1927 års riksdag med förslag till taxeringsförordning

anförde vederbörande departementschef rörande frågan om lapparnas

deklarationsskyldighet följande:

»Lika med den sakkunnige och de hörda myndigheterna finner jag, att

lapp bör vara befriad från skyldighet att avgiva deklaration rörande inkomst

av renskötsel. Enahanda torde böra gälla i fråga om förmögenhet,

som nedlagts i sådan rörelse. Det är ock självfallet, att sådan lapp må avgiva

självdeklaration även för inkomst eller förmögenhet av nu angivet

slag, om han så önskar. Stadgande härom har intagits i 25 § 3 mom. av nu

föreliggande författningsförslag. Av detta undantag från deklarationsplikten

följer, att vid bedömandet av renskötande lapps deklarationsplikt för

inkomst eller förmögenhet av annat slag än nu nämnts hänsyn icke skall

tagas till inkomst av renskötsel och i dylik rörelse nedlagd förmögenhet.

1 nämnda stadgande har detta uttryckligen angivits. —--

Det har övervägts, om de säregna förhållanden, under vilka lapparna bedriva

renskötsel, betinga några särskilda regler med avseende å lapparnas

bevärsrätt över taxeringen. Därvid har befunnits, att dylika särbestämmelser

icke behövas. Föreligger icke deklarationsplikt för dylik skattskyldig

— i regel torde detta vara förhållandet — äger han nämligen enligt 123 §

2 mom. i författningsförslaget att anföra besvär över verkställd taxering

inom natt och år efter det utskylder på grund av taxeringen avfordrats honom;

har han deklarationsplikt, bör icke förefintligheten av inkomst av

renskötsel eller förmögenhet i sådan näring föranleda, att han sättes i annan

och bättre ställning i besvärshänseende än den bofasta befolkningen i

orten.»

Till stöd för det i den föreliggande motionen framställda yrkandet bär

anförts i huvudsak följande. Speciella bestämmelser rörande lapparnas

taxering funnes i 20, 41, 50, 83 och 87 §£ taxeringsförordningen. Det fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

ginge av dessa, att lapparna icke vore skyldiga att avgiva självdeklaration

för sin inkomst av renskötsel eller för i sådan rörelse nedlagd förmögenhet.

För frivilligt bruk funnes — utöver den vanliga självdeklarationsblanketten

— ett särskilt utarbetat formulär, vari uppgifter angående renskötseln

kunde lämnas. Det gåves också föreskrifter angående lappfogdarnas och

lappordningsmännens medverkan vid taxeringen av samernas renskötselinkomster.

Då självdeklaration icke vore obligatorisk skedde taxeringen av

lapparnas inkomster i allmänhet efter schablonmässiga grunder. Betydande

skiljaktigheter i tillämpningen syntes därvid föreligga olika län och även

olika taxeringsdistrikt emellan. Det hade från samernas ombud uttalats

det önskemålet, att samerna icke skulle undantagas från deklarationsplikten.

Därvid hade ombuden framhållit, att renskötseln vore en för yttre

påverkningar och oförutsedda risker synnerligen utsatt näring. Bl. a. vållades

renägarna stora förluster genom skadegörelse av björn, lo och örn.

Ombuden hade lagt fram förslag om vilken metod som borde tillämpas vid

taxeringen samt förslag om att renskötande samer måtte få egen representation

i taxeringsnämnderna.

Vid behandlingen inom utskottet av den föreliggande motionen har för

utskottet varit tillgänglig en den 22 januari 1945 gjord underdånig framställning

om de renskötande lapparnas taxering för inkomst av renskötsel

m. m. ävensom av länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län över

nämnda framställning avgivna yttranden. Av innehållet i berörda yttranden

må här återgivas de delar, som angå frågan om lapparnas skyldighet att

avgiva deklaration.

Länsstyrelsen i Norbottens län har härom anfört bl. a.:

»Det tillförlitligaste sättet för vinnande av en i görlig mån riktig beskattning

av lapparna för inkomst av renskötseln är sålunda enligt länsstyrelsens

förmenande att söka förmå lapparna att i större utsträckning än

för närvarande föra anteckningar rörande inkomster och utgifter inom rörelsen

så att de till ledning för taxeringen kunna på avsett sätt använda

det av Eders Kungl. Maj :t fastställda blankettformuläret rörande uppgift

angående renskötsel. I nomadskolornas fortsättningsskolor, vid lappfolkhögskolan,

genom artiklar i fackliga tidningar och på annat lämpligt sätt

torde fördenskull i lapparna böra inpräntas att det är en allmän medborgerlig

plikt att avlämna uppgifter, som äro erforderliga för taxeringen. Vidare

torde den lapska ungdomen, därest så icke redan sker, i nämnda

skolor lämpligen böra erhålla undervisning i den enkla formen av bokföring,

vari insikt erfordras för att deklarationsuppgiften skall bliva riktig.

Det av ombuden för lapparna nu framlagda förslaget att införa deklarationsplikt

för lapparna vad avser inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse

nedlagd förmögenhet kan länsstyrelsen ej biträda. Förvisso skulle

en sådan reform ej heller vara lapparna till gagn utan det skulle snarare

lända dem till förfång med anledning av den förlust av besvärsrätt, som

vid förgäten deklarationsplikt uppkommer. Lapparnas underlåtenhet i stor

utsträckning för närvarande att till ledning för taxeringarna avlämna självdeklaration

eller särskild uppgift angående renskötseln visar med full tydlighet

att tiden ännu icke är mogen att beröva lapparna det privilegium,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

som friheten från deklarations avlämnande faktiskt innebär och som på

sin tid gavs lapparna emedan man då fann svårigheten för lapparna vara

för stor att i föreskriven ordning och inom bestämd tid avlämna självdeklaration.

»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har i nu ifrågavarande hänseende yttrat

hl. a. följande:

»Då lapparna sällan avgiva självdeklaration oclp även oftast underlåta

att till ledning för taxeringen ifylla det av Eders Kungl. Maj :t fastställda

blankettformuläret n:r 11, äro taxeringsnämndernas möjligheter till kontroll

av lapparnas inkomster otillfredsställande. En icke önskvärd ojämnhet,

de olika taxeringsnämnderna emellan, har därför kunnat förmärkas

vid taxering av inkomst av renskötsel.----■

Det i fram,ställningen väckta förslaget om deklarationsplikt för lapparna,

i vad avser inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet,

vill länsstyrelsen för sin del icke motsätta sig, även om länsstyrelsen

icke är övertygad om att förslaget motsvarar ett allmänt önskemål hos

lapparna. Anledningen till att lapparna befriats från sådan deklarationsplikt

torde vara att söka däri, att de till följd av sitt kringströvande liv

hava större svårigheter än andra medborgare att inom föreskriven tid inkomma

med deklaration samt att underlåtenhet härutinnan medför förlust

av besvärsrätt. Det har nämligen ansetts obilligt, att .sådan underlåtenhet

skulle för dem medföra dylik påföljd. Därest emellertid tiden för deklarations

avgivande för lapparnas del utsträcktes till den 31 mars, torde de

hava goda möjligheter att inom sålunda bestämd tid fullgöra deklarationsskyldigheten.

Även om deklarationerna ofta skulle visa sig vara bristfälliga i

olika avseenden, så är dock en dåligt upprättad deklaration oftast bättre än

ingen alls. Lappfogdarna i Norrbottens län hava i sitt yttrande påvisat,

att de schablonmässiga taxeringarna understundom bliva för låga. Lapparna

hava dessutom icke sällan inkomster av andra inkomstkällor än

renskötsel (företrädesvis av jakt och fiske), vilka för närvarande i stor

utsträckning undandragas beskattning. Lapparnas skolbildning står numera

icke tillbaka för den övriga lappmarksbefolkningens, och det kan måhända

förväntas, att deklarationsplikten skall mer än andra föreslagna åtgärder

bringa lapparna till insikt om nödvändigheten att göra fortlöpande anteckningar

till stöd för uppgifterna i deklarationen.»

I ett svar på en vid 1950 års riksdag framställd interpellation angående

de renskötande samernas beskattning anförde chefen för finansdepartementet

— efter att ha erinrat om de ovan omnämnda yttrandena från

länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län — bl. a. följande:

»Såsom länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län framhållit,

kan en riktig taxering ernås endast om samerna föra sådana anteckningar

rörande inkomster och utgifter beträffande renskötsel, att de kunna noggrant

ifylla antingen den vanliga deklarationsblanketten eller den förenklade

blanketten för uppgift angående renskötsel. Då samerna i stor utsträckning

underlåta att föra dylika anteckningar, är det alltjämt nödvändigt

att verkställa taxeringen efter schablonmässiga grunder. För vinnande

av så enhetlig behandling som möjligt bör — såsom redan tidigare

torde hava skett —'' .samråd mellan de berörda myndigheterna äga rom;

därvid är det naturligen önskvärt att kontakt tages även med representanter

för samerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

Om deklarationsskyldighet beträffande renskötsel skulle införas för samerna,

borde vid underlåtenhet att avgiva deklaration påföljden bli densamma

som för övriga skattskyldiga, d. v. s. mistning av rätten att anföra

besvär hos kammarrätten och regeringsrätten. Då samerna för närvarande

oftast underlåta att avlämna uppgift till ledning för sin taxering, kan man

utgå från att denna påföljd icke sällan skulle komma att inträda. Med

hänsyn härtill finner jag det med hänsyn till samernas eget intresse icke

tillrådligt, att man för närvarande inför deklarationsplikt beträffande renskötsel.

Tills vidare böra alltså samerna — liksom hittills —■ ha rättighet

men icke skyldighet att deklarera i vanlig ordning eller med användande

av den särskilda blanketten angående renskötsel.

I samband med genomförandet av 1943 års taxeringsreform togo statsmakterna

ställning till frågan om rätt för samerna att utse representant

i taxeringsnämnd i sådana fall, då de enligt eljest gällande regler icke ha

dylik rätt. En sådan rätt ansågs därvid icke böra tillkomma samerna, enär

den skulle innebära en särställning i taxeringshänseende, ,som icke kunde

anses motiverad. Någon anledning att nu intaga en annan ställning till

denna fråga torde inte föreligga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig icke för närvarande

böra föranstalta om utredning av frågan om de renskötande samernas beskattning.

»

Utskottet. I den föreliggande motionen har hemställts om skyndsam utredning

rörande samernas beskattning av renskötseln. Vid utredningen

skulle följande av samernas ombud uttalade önskemål beaktas. Renskötande

lapp skulle åläggas skyldighet att avgiva allmän självdeklaration för

sina inkomster av renskötseln. Anstånd med deklarationens avlämnande

skulle få åtnjutas till den 31 mars under taxeringsåret. I taxeringsförordningen

och i anvisningar till självdeklarationen skulle meddelas föreskrifter

om att en renägares årsinkomst av renskötselrörelse skulle vara det sammanlagda

värdet av levande årskalvar samt skillnaden mellan varje för

eget hushåll förbrukad och försåld rens försäljningspris och kapitalvärde.

Slutligen skulle det av Kungl. Maj :t fastställda deklarationsformuläret nr

11 för uppgifter angående renskötsel omarbetas och förses med ett större

antal rubriker.

Före tillkomsten av 1928 års skattelagstiftning var lappallmogen frikallad

från beskattning för inkomst av renskötsel. För den i dylik rörelse

nedlagda förmögenheten förelåg däremot skattskyldighet. Då genom nämnda

lagstiftning berörda skattefrihet upphävdes och lapparna sålunda i beskattningsavseende

blevo likställda med övriga medborgare, uppkom frågan,

huruvida de förhallanden under vilka lapparna bedrevo renskötsel

nödvändiggjorde införandet av särskilda bestämmelser med avseende å förfarandet

vid lapparnas taxering. Bortsett från vissa föreskrifter angående

lappfogdarnas och lappordningsmännens befattning med taxeringsfrågor

ansågs behov av sådana särskilda bestämmelser huvudsakligen föreligga

endast såvitt anginge frågan om skyldigheten för renskötande lapp att

avgiva deklaration. I detta hänseende framhölls, att då underlåtenhet att

avgiva deklaration inom föreskriven tid vore förbunden med förlust av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 20. 7

rätten att överklaga taxeringen, det syntes obilligt, att en dylik underlåtenhet

skulle för de renskötande lapparna medföra sagda påföljd. I enlighet

härmed intogs i det för 1928 års riksdag framlagda förslaget till taxeringsförordning

(26 § 3 mom.) en bestämmelse om att lapp ej vore skyldig

avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd

förmögenhet. I nämnda författningsrum föreskrevs emellertid tillika att

lapp, som så önskade, kunde till ledning för sin taxering lämna upplysning

härom i självdeklaration, vilken skulle avlämnas i vanlig ordning. Därjämte

erhöll renskötande lapp möjlighet att lämna uppgifter beträffande

renskötseln enligt särskilt av Kungl. Maj:t fastställt formulär. De sålunda

föreslagna bestämmelserna antogos av 1928 års riksdag och äro alltjämt

gällande.

I de av motionärerna till utskottet ingivna promemoriorna göres gällande

att undantag från den allmänna deklarationsplikten för renskötande

lapp icke längre vore påkallat. Särbestämmelser av detta slag vore, framhålles

det, numera föråldrade och måste av samerna uppfattas som ett

underkännande av deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt redovisa

sina renskötselintäkter i en allmän självdeklaration. Vidare anföres, att

därest lapparna ålades skyldighet att avgiva självdeklaration skulle säkerligen

ett bättre underlag erhållas för beräkning av renskötselintäkterna.

Vid ett bifall till yrkandet om deklarationsplikt för renskötande lappar borde

emellertid tiden för deklarations avgivande utsträckas till den 31 mars.

En sådan förlängning av deklarationstiden vore nödvändig, enär lapparna

vissa år kunde vara helt upptagna av sitt arbete i renskogen ända fram

till mars månad.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår ha samerna rättighet

men icke skyldighet att avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller

i sådan rörelse nedlagd förmögenhet. Undantaget från den allmänna deklarationsplikten

för samernas del har tillkommit för att förhindra att den

skattskyldige åsamkas rättsförlust. Det har nämligen ansetts obilligt, att

den för deklarationsför,summelse stadgade påföljden av förlorad besvärsrätt

skulle drabba lapparna, vilka genom sitt kringströvande liv hade större

svårigheter än andra att avlämna deklaration inom föreskriven tid.

I de tidigare omnämnda yttrandena från länsstyrelserna i Norrbottens

och Västerbottens län har framhållits, att lapparna endast sällan begagnade

sig av sin rätt att avgiva självdeklaration samt att de jämväl i stor utsträckning

underläte att till ledning för taxeringen avlämna uppgifter enligt det

för dem avsedda förenklade deklarationsformuläret. Att under sådana förhållanden

införa obligatorisk deklarationsskyldighet — med därav föranledda

konsekvenser i fråga om rätten att anföra besvär -— finner utskottet

icke tillrådligt.

I detta sammanhang må påpekas att ett upphävande av den nuvarande

bestämmelsen om frihet från deklarationsplikt skulle få verkningar även i

ett annat hänseende. Så länge deklarationsplikt icke föreligger äger ren
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

skötande lapp att anföra besvär över verkställd taxering i den ordning som

i 123 § 2 mom. taxeringsförordningen sägs. Detta innebär, att besvären icke

behöva vara till vederbörande myndighet ingivna förrän inom natt och år

efter det den skattskyldige erhållit debetsedel å slutlig eller tillkommande

skatt. Om deklarationsskyldighet skulle införas bleve de vanliga besvärstiderna

tillämpliga. Detta kunde uppfattas som en opåkallad skärpning i

besvärsreglerna för den nomadiserande befolkningen.

I clen föreliggande motionen har framhållits, att taxeringen av lapparnas

inkomster i allmänhet skedde efter schablonmässiga grunder. Enligt motionärernas

mening förelåge därvid betydande skiljaktigheter i tillämpningen

de olika länen och även de olika taxeringsdistrikten emellan. I det av motionärerna

åberopade, till utskottet ingivna utredningsmaterialet har närmare

redogjorts för de schablonmetoder, som kommit till användning vid fastställandet

av lapparnas inkomster av renskötsel. Motionärerna ha för sin

del ifrågasatt huruvida icke i taxeringsförordningen och i anvisningar till

självdeklarationen borde meddelas särskilda regler för beräkning av årsinkomsten

av renskötselrörelse.

Utskottet saknar givetvis möjlighet att göra något uttalande till förmån

för den ena eller andra beräkningsmetoden. Lappallmogens inkomst av renskötsel

hänföres till inkomst av rörelse, och kommunalskattelagens regler

för beräkning av rörelseinkomst skola i princip tillämpas. Taxering efter

schablonmässiga grunder bör icke åsättas i andra fall än då uppgifter av

beskaffenhet att kunna läggas till grund för en tillförlitlig beräkning av

den skattskyldiges inkomster saknas. Har en taxering i det särskilda fallet

blivit åsatt med tillämpning av en schablon äger den skattskyldige, om han

förmenar att taxeringen blivit oriktig, att anföra besvär i vanlig ordning.

Det blir då skattedomstolamas sak att pröva taxeringen. Att lagstiftningsvägen

fastställa en viss schablonmetod, som endast skulle tillämpas i sådana

fall då en skattskyldig underlåtit att lämna uppgifter till ledning för

sin taxering, torde icke böra komma i fråga.

Utskottet vill dock framhålla att det självfallet är en angelägenhet av

vikt att inkomstuppskattningen sker efter så enhetliga grunder som möjligt.

I detta sammanhang må erinras om att innevarande års riksdag på

hemställan av bevillningsutskottet bifallit ett i proposition nr 64 framlagt

förslag om inrättandet från och med den 1 juli 1951 av ett centralt administrativt

organ benämnt riksskattenämnden. Denna nämnd skall som en

av sina huvuduppgifter ha att verka för likformighet vid taxeringen genom

att utfärda allmänna anvisningar till taxeringsmyndigheterna i beskattningsfrågor,

där en oenhetlig tillämpning av skattebestämmelserna de lokala

taxeringsområdena emellan förmärkts. Därest behov av mera enhetliga

grunder för uppskattning av inkomster av renskötsel föreligger, förutsätter

utskottet att erforderliga anvisningar härom komma att meddelas av riksskattenämnden.

Skulle det därvid visa sig att den nuvarande deklarationsblanketten

för uppgifter angående renskötsel behöver i något avseende

opaginerad Kontrollera mot PDF

9»

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

kompletteras eller omarbetas, torde det få ankomma på riksskattenämnden

att göra framställning härom till Kungl. Maj :t.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet bifall till den

föreliggande motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 116 av herrar Jacobson i Vilhelmina och

östlund om utredning rörande samernas beskattning av

inkomst av renskötsel icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 april 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Heiiman, Gustaf Elof sson, Veländer*

Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Einar Eriksson, Rune Johansson och

Spetz; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Jonsson i Skedsbygd*

Orgård, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn, Sjölin, Gunnarsson,

Strandh, Kärrlander och Henriksson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.