Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av tullsalsen för selfaktorlina innehållande nylon.

1951-04-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:24, Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av tullsalsen för selfaktorlina innehållande nylon.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

Kl* 24.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om nedsättning av tullsalsen för selfaktorlina innehållande

nylon.

(l:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 192, av herr Dickson har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att

tullsatsen för selfaktorlina innehållande nylon nedsättes till en rimlig

nivå».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får

utskottet hänvisa till motionen.

Selfaktorlinor användas som drivsnören i vissa spinnerimaskiner, s. k.

selfaktorer. Dylika linor tulltaxeras, om de äro tillverkade av bomull, i regel

enligt tulltaxenr 446 (statistiskt nr 977): tågvirke och linor: icke flätade:

av bomull, med tull av 25 kronor för 100 kilogram. Tulltaxans nummer

för tågvirke och linor omfatta nu endast varor, som äro tillverkade av

vegetabiliska spånadsämnen. Selfaktorlinor av heldragna nylonfibrer, vilka

fibrer i tullhänseende likställas med konstgjort silke, kunna därför

. icke tulltaxeras som tågvirke och linor. De bliva då hänförliga till tulltaxenr

546:2 (statistiskt nr 1087:2): som upptager, bland annat, snören,

ej hänförliga till annat nummer: innehållande silke: andra (än sådana

som innehålla naturligt silke), med tull av 1 500 kronor för 100 kilogram.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

mottagit ett av kammerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt avgivet

yttrande över motionen. Vid ämbetsverkens yttrande äro fogade yttranden

från textilrådet, Svenska lin-, jute- och hampindustriföreningen

1939 samt Sveriges kemiska industrikontor.

Textilrådet framhåller i sitt yttrande behovet av att tulltaxan moderniseras.

Det vore emellertid enligt textilrådets mening icke skäligt att uppenbara

anomalier i taxan tillätes kvarstå i avbidan på en allmän tulltaxerevision,

därest enstaka och motiverade justeringar icke behövde föranleda

mera vittgående ändringar av tullsatserna för andra varor. Under åberopande

av nämnda principiella inställning ville textilrådet icke motsätta sig

en provisorisk ändring av tullen på selfaktorlinor och därmed jämförliga

varor av nylonsilke. Den provisoriska tullsatsen kunde fastställas till samma

belopp, som vore gällande vid vissa i tulltaxan upptagna rubriker, avseende

textila artiklar för tekniskt bruk, innehållande konstsilke, nämligen

6 kronor per kilogram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i.

15

Svenska lin-, jute- och hampindustriföreningen lt)39 anför, bland annat,

att tullnivån i fråga om varor av nylon rent allmänt sett måste anses vara

utomordentligt låg. De ojämnheter, som kunde påvisas, borde rättas till

vid en allmän översyn. Ändringar beträffande enstaka artiklar skulle endast

vara ägnade att åstadkomma oklarhet och skapa nya divergenser.

För övrigt borde, om tullen nedsattes i fråga om produkter, för vilka tullskyddet

vore förhållandevis högt, tullen även justeras för produkter, beträffande

vilka tullskyddet uppenbarligen vore för lågt.

Föreningen avstyrker därför, att frågan om tullen å selfaktorlinor upptages

till särskild behandling.

Sveriges kemiska industrikontor anser, att frågan om tullbeskattningen

av selfaktorlinor av nylon icke lämpligen kan lösas för sig utan bör upptagas

till prövning i ett större sammanhang, varvid måste beaktas icke endast

tullsättningen å andra till samma tullrubrik hänförliga varor av nylon

utan även det -större problemet att på lämpligt sätt i tulltaxan inpassa

den mängd olika syntetiska och artificiella fibrer, som på senare tiden

kommit till praktisk användning. Dessa tullfrågor kunde enligt kemikontorets

mening lösas först i samband med en allmän revision av tulltaxan.

Kemikontoret föreslår därför, att motionen icke föranleder annan åtgärd

än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t understryker vikten av att

arbetet med en allmän tulltaxerevision, vilken begärts av näringslivets huvudorganisationer

redan år 1944, omedelbart igångsättes.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen erinra i sitt yttrande om att

frågan angående ändring av tullen å tågvirke och linor, innehållande silke,

tidigare behandlats av ämbetsverken. Generaltullstyrelsen framlade i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 17 januari 1948 förslag om införandet i tulltaxan

under gruppen tågvirke och linor av ett nytt nummer, omfattande

icke flätade dylika varor, innehållande silke, med en tull av 600 kronor för

100 kilogram. Kommerskollegium ansåg emellertid, att med gällande tulltaxa

som grund stora vanskligheter måste möta att åstadkomma en rationell

tulltaxering av varor, framställda av nylon, och att frågan om konstsilkets

och nya liknande syntetiska produkters tullbeskattning borde bliva

utredd i sin helhet, innan några ändringar i enstaka fall genomfördes i

tulltaxan på ifrågavarande område. Någon sådan ändring som generaltullstyrelsen

ifrågasatt kom därför icke till stånd.

Härjämte framhålla ämbetsverken, att tågvirke och linor av nylon numera

tillverkas inom landet och att detta förhållande måste beaktas vid

bedömandet av tullfrågan. Det vore vidare alt märka att nylon och andra

syntetiska spånadsfibrer under de senaste åren fått en alltmera vidsträckt

användning. I samband därmed hade bristerna i tulltaxans bestämmelser

på området, såväl beträffande varuklassificeringen som i fråga om tullens

höjd, framträtt allt tydligare. För avhjälpande av dessa brister erfordrades

en allmän översyn av nämnda bestämmelser, och det kunde därför enligt

ämbetsverkens mening med skäl ifrågasättas, huruvida några ytterligare

ändringar i enskilda punkter dessförinnan lämpligen borde vidtagas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b.

Med hänsyn härtill finna kommerskollegium och generaltullstyrelsen sig

böra avstyrka bifall till det i motionen framlagda förslaget. Därest utskottet

emellertid skulle finna skäl att såsom en provisorisk lösning av den i

motionen berörda frågan förorda en tulländring, anse ämbetsverken, att

tulltaxan skulle kunna ändras i överensstämmelse med generaltullstyrelsens

tidigare förslag, vilket upptog ett nytt nummer för tågvirke och linor,

innehållande silke, icke flätade, med en tullsats av 600 kronor för 100

kilogram.

I ett den 13 mars 1951 lämnat svar på en inom andra kammaren framställd

interpellation angående en översyn av gällande tulltaxa i syfte att

göra denna mer tidsenlig, speciellt med hänsyn till på senare tid tillkomna

nya produkter såsom till exempel nylon, meddelade chefen för finansdepartementet,

att förberedelser för översyn av tulltaxan inom den närmaste tiden

komme att påbörjas.

Utskottet. Under de senare åren ha syntetiska spånadsfibrer, och bland

dessa särskilt nylonfibrer, kommit till användning i allt större utsträckning.

Dylika fibrer voro knappast kända vid tiden för den nu gällande

svenska tulltaxans tillkomst, och det är därför helt naturligt, att taxans

bestämmelser vad beträffar dessa nya fibrer och varor därav befinnas vara

mindre tillfredsställande i olika avseenden. De leda uppenbarligen till en

mycket ojämn beskattning av importvarorna och torde i vissa fall innebära

ett verkligt hinder för utvecklingen på området. Selfaktorlinor av

nylon uigöra emellertid en jämförelsevis obetydlig artikel inom berörda

varugrupp. Den nuvarande tullbeskattningen av nämnda linor kan visserligen

sägas vara hög, men den tull, som uttages, torde knappast innebära

någon kännbar belastning för textilindustrien. I detta sammanhang bör

även tagas i betraktande att i fråga om andra varor av nylon till synes

berättigade krav på en ändring av tullsatserna kunna göras gällande. Såsom

exempel på dylika varor ha anförts fisknät av nylon, för vilka tullen nu

utgör 45 kronor, under det att tullen för materialet uppgår till 200 kronor

för 100 kilogram.

Såsom i motionen antytts behöver den svenska tulltaxan moderniseras,

och detta torde gälla icke minst taxans avdelning för spånadsämnen och

varor därav. Med hänsyn härtill finner utskottet, att några jämkningar i

tullbeskattningen beträffande enskilda varuslag för närvarande icke lämpligen

böra vidtagas utan att starka skäl därtill föreligga. Några sådana

skäl synas icke ha förebragts i fråga om .selfaktorlinor, och utskottet anser

sig därför, i likhet med kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

böra avstyrka bifall till förslaget om ändring i tulltaxan för dylika linor.

Härvid förutsätter utskottet, att förberedelserna för den bebådade allmänna

tulltaxerevisionen komma att igångsättas inom den närmaste tiden och att

arbetet sedan kommer att bedrivas med all den skyndsamhet, som förhållandena

kunna medgiva.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

17

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:192 av herr Dickson om nedsättning

av tullsatsen för selfaktorlina innehållande nylon icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 april 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Gustaf Elofsson,

Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Einar Eriksson och Spetz;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Björklund,

Jonsson i Skedsbygd, Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn,

Allard, Strandh och Kärrlander.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1051. 7 samt. Nr 22—25.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.