Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen.

1951-04-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:32, Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen.

(1 :a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 111 av herrar Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122

av herr Nilsson i Bästekille m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t vid tullöverenskommelser

ville utsträcka tullen för äpplen att gälla till den 1 april, samt att

Kungl. Maj :t måtte vidtaga viss importbegränsning av utländsk frukt.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framförda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 122.

Färsk frukt införes till riket årligen i avsevärda kvantiteter. Till belysande

härav ha i en vid betänkandet fogad bilaga sammanställts vissa uppgifter

över Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1950. Av dessa uppgifter

framgår, bland annat, att hela införseln av färsk frukt år 1948 uppgick till

81 947 ton med ett värde av 67,o miljoner kronor och år 1950 till 135 863 ton

med ett värde av 133,i miljoner kronor. Den betydande ökning, som nämnda

siffror utvisa, avser huvudsakligen införseln av apelsiner och bananer, vilka

frukter år 1950 utgjorde de ojämförligt största importartiklarna på området.

Den sammanlagda införseln av apelsiner och bananer motsvarade år 1950

efter vikten räknat 77 procent och efter värdet räknat 74 procent av hela

införseln av färsk frukt. I fråga om äpplen framgår av de statistiska uppgifterna

att införseln åren 1949 och 1950 varit något mindre än år 1948. Införseln

år 1950, som uppgick till 14 442 ton, motsvarade 11 procent av hela

införseln av färsk frukt och omkring 10 procent av den kvantitet, till vilken

den inhemska skörden enligt motionerna uppskattats.

Färska äpplen, päron, bananer, apelsiner och citroner, vilka slag av frukt

i förevarande sammanhang torde vara av största intresset, äro belagda med

tull i den utsträckning och enligt de grunder, som framgå av nedanstående

uppställning:

tull för

100 kilogram

äpplen:

under tiden 1—31 januari................................ 10 kronor

> 3 1 februari—30 juni .......................... fria

s * 1 juli—31 december.......................... 20 kronor

1 liihang till riksdagens protokoll 195/. 7 samt. Nr 32.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

tull för

100 kilogram

päron:

under tiden 1 januari—30 juni............................ fria

» »1 juli—31 december.......................... 20 kronor

bananer .................................................. 10 kronor

apelsiner .................................................. fria

citroner................................ 5 kronor

Nu angivna tullbestämmelser för äpplen, päron, apelsiner och citroner äro

bundna genom allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), till vilket Sverige

efter tullförhandlingarna i Annecy år 1949 anslutit sig.

Apelsiner, citroner och övriga citrusfrukter kunna numera utan importlicens

införas från länder, som tillhöra organisationen OEEC (den s. k. Parisorganisationen).

Den färska frukten är emellertid i övrigt underkastad importreglering.

Härvid bör särskilt framhållas att regleringen från och med

den 1 april 1951 omfattar även bananer, som intill sistnämnda dag voro upptagna

å frilista.

Frågan om tullskyddet för den inhemska fruktodlingen behandlades av

1950 års riksdag i anledning av proposition nr 52 angående Sveriges anslutning

till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m. I sitt betänkande

nr 26 hemställde 1950 års bevillningsutskott bl. a. att riksdagen måtte, med

bifall till propositionen, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet

enligt det i Annecy upprättade anslutningsprotokollet. I betänkandet

anförde utskottet bl. a. följande:

»Vad därefter beträffar de enligt avtalet gjorda tullkoncessionerna är det

uppenbart, att dessa begränsa våra möjligheter att med tullar eller liknande

avgifter skydda olika grenar av inhemsk produktion. Koncessionerna ha

emellertid såvitt utskottet kunnat finna skett med all den varsamhet, som

varit förenlig med uppnåendet av förhandlingarnas syfte, och utskottet har

med tillfredsställelse funnit, att det varit möjligt att konstruera medgivandena

på ett sätt som ger viss rörelsefrihet vid en ur olika synpunkter önskvärd

revision av tulltaxan. Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade koncessionerna,

närmast de ovillkorliga tullnedsättningarna och bland dem av

allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att

förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter

torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade

exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra. I detta

sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter, som enligt avtalets bestämmelser

finnas för revidering av de gjorda koncessionerna, därest detta

framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.»

Vid betänkandet fanns fogat ett särskilt yttrande av herrar Gustaf Elofsson,

Niklasson och Jonsson i Skedsbygd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (r. skr. nr 88).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

3

I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. Den svenska

fruktodlingen hade under senare år utvecklats på sådant sätt, att den numera

intoge en framträdande plats inom den svenska livsmedelsproduktionen.

Produktionen av frukt hade fått sin mest betydande utbredning inom

jordbruksområden, som vore mindre lämpade för krävande spannmålsodlingar.

Fruktodlingen hade därför inom dessa trakter utomordentligt stor

betydelse som stödodling till jordbruket. År 1948 uppskattade man skörden

av äpplen till 100 000 ton, 1950 till 150 000 ton, och 1958 års skörd beräknades

komma att uppgå till 300 000 ton. Värdet av 1950 års skörd hade

beräknats till 350 miljoner kronor, vilket skulle innebära, att fruktskördens

värde skulle komma att uppgå till cirka 700 miljoner kronor i slutet

av 1950-talet. Med hänsyn till de stora värden fruktskörden representerade

vore det av väsentlig betydelse, att avsättningsfrågan bleve ordnad på ett

tillfredsställande sätt. För 1950 hade beräknats att 15 procent av skörden

förstörts genom att den fått ligga och ruttna bort. På grund av de nuvarande

tullbestämmelsernas utformning torde under goda fruktår importen i stor

utsträckning försvåra avsättning av inhemsk frukt på hemmamarknaden.

Tullskyddet för äpplen borde omfatta även månaderna februari—mars efter

samma grunder som tullen under januari. Med anledning av de avsättningssvårigheter,

som förefunnits 1950, torde ett utökat tullskydd för äpplen återigen

böra införas.

Den stora import av frukt, bananer m. m. som förekommit under förra

året, ungefär 130 000 ton, kunde enligt motionärernas mening ge anledning

till överväganden, huruvida icke en begränsning av ifrågavarande import

borde införas. Avsättningssvårigheterna vid förra årets fruktskörd torde i

icke ringa utsträckning ha berott på den stora importen av utländsk frukt.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttranden över motionerna av statens jordbruksnämnd och Sveriges

lantbruksförbund.

Statens jordbruksnämnd har i sitt yttrande till en början erinrat om att

Sverige vid 1949 års tullkonferens i Annecy förpliktat sig att borttaga tullen

på äpplen under månaderna februari—juni och att binda gällande tullsatser

på varan under övrig tid av året. En ändring härav skulle förutsätta nya

tullförhandlingar och torde, för den händelse ett ökat tullskydd påfordrades

från svensk sida, icke kunna genomdrivas utan att vitala svenska exportintressen

uppgåves.

Nämnden har därjämte framhållit, att en begränsning av importen av

citrusfrukter, som — med undantag av importen från Spanien och Israel —

skedde nästan uteslutande från länder inom OEEC-blocket, förutsatte, att

frilistningen övergåves och frukten åter underkastades generell importreglering.

Konsekvenserna av ett sådant steg vore svåra att överblicka, men åtgärden

torde enligt de normer efter vilka frilistningsarbetet inom OEEC

hittills bedrivits kunna vidtagas endast i samband med en likvärdig frilist
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

ning av andra produkter på livsmedelsområdet. En frilistning av viktigare

jordbruksprodukter vore nämnden för närvarande icke beredd att förorda.

Importen av bananer hade direkt tjänat viktiga svenska exportintressen,

framför allt i Brasilien och Spanien.

I fråga om icke frilistad frukt reglerades importen i stort sett genom kontingenter

i bilaterala handelsavtal. De åtaganden, som därvid gjordes från

svensk sida, vore resultatet av ingående förhandlingar, vid vilka export- och

importintressena å ömse sidor vägdes mot varandra. En begränsning av

åtagandet beträffande importen av viss vara innebure därför ofta att angelägna

import- eller exportönskemål eftersattes. Det borde emellertid observeras

att fastställandet av en importkontingent endast medförde skyldighet

lör importlandet att medgiva licenser upp till kontingentens kvantitet eller

värde; kontingenten innebure däremot icke skyldighet att tillse, att importen

under alla förhållanden komme till stånd. Vad särskilt importen av

äpplen från Danmark beträffade hade man under hand från dansk sida

förklarat sig införstådd med från svensk sida uttryckt önskemål om att import

ej skulle ske under de för svensk fruktodling kritiska tiderna i slutet

av sommaren och under hösten. Uttryckliga överenskommelser om framflyttande

av importen till viss tid under hösten eller vintern hade under det

gångna året träffats vid förhandlingar med Italien och Schweiz.

I detta sammanhang kunde vidare framhållas att vederbörande utskott

inom OEEC i samband med arbetet för 75-procentig frilistning i fråga om

trukten antytt möjligheten till en partiell frilistning, d. v. s. en frilistning

gällande endast under viss tid av året.

Jordbruksnämnden har slutligen uttalat, att möjligheterna att på annat

sätt än som angivits framtvinga en begränsning av importen under den

egentliga säsongen för inhemsk frukt enligt nämndens uppfattning för närvarande

vore relativt små.

Sveriges lantbruksförbund har anfört, att de senaste årens kraftiga utökning

av den inhemska odlingen av såväl frukt som andra trädgårdsprodukter

givit förbundet anledning att uppmärksamma de svårigheter rörande

avsättningen för dessa produkter, som inom de allra närmaste åren torde

vara att emotse och som för övrigt redan innevarande säsong kunnat iakttagas.

Vissa undersökningar, som med anledning härav inom förbundet ägt

rum, hade givit vid handen, att många för närvarande ovissa faktorer funnes,

när det gällde att bedöma den inhemska odlingens behov av skydd och

stöd och de lämpligaste formerna härför. Det vore även att märka att Sverige

genom internationella överenskommelser tills vidare vore bundet beträffande

såväl tullsatserna som möjligheterna till handelsregleringar. Förbundet

vore fördenskull av den uppfattningen, att en närmare utredning

rörande odlingen och dess avsättningsförhållanden vore erforderlig, innan

några enstaka och därjämte till sin allmänna konsekvens så svårbedömbara

åtgärder som de i motionerna föreslagna vidtoges och förordade, att en sådan

utredning komme till stånd genom statsmakternas försorg. Det vore

emellertid av vikt att myndigheterna icke gjorde sådana åtaganden och ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

fästelser i fråga om tullar och importregleringar, som sedermera kunde förhindra

eller försvåra genomförandet av de åtgärder, som en dylik utredning

kunde komma att föreslå.

Utskottet. Såsom i motionerna framhållits har den inhemska fruktodlingen

utvecklats till en för vårt folkhushåll mycket betydelsefull näringsgren. Under

de senaste åren har ytterligare ett stort antal fruktträd planterats, och dessa

nyplanteringar komma uppenbarligen att med tiden medföra en avsevärd

ökning av den inhemska fruktskörden. Enligt vad som framgår av de statistiska

uppgifter, som återfinnas i den vid detta betänkande fogade bilagan,

förekommer även en betydande införsel till riket av färsk frukt, och

denna införsel är utan tvivel ägnad att försvåra avsättningen av den svenska

frukten. Såsom motionärerna antytt har den rika skörden av äpplen under

år 1950 icke kunnat i sin helhet avsättas, utan stora kvantiteter ha gått till

spillo. Utskottet finner det därför vara förklarligt, att de inhemska odlarna

hysa oro för framtiden och att krav framkommit om att åtgärder måtte

vidtagas från det allmännas sida till stöd och skydd för ifrågavarande näringsgren.

Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har frågan om det

tullskydd, som erfordras för upprätthållandet av den inhemska fruktodlingen,

behandlats av 1950 års riksdag i samband med att riksdagen för sin

del godkände Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT). Genom nämnda avtal ha de tullbestämmelser som för närvarande

gälla beträffande frukt i stor utsträckning bundits i förhållande till andra

länder. Vidtagandet av åtgärder i syfte att uppnå en höjning av det nuvarande

tullskyddet skulle därför — liksom även en skärpning av importregleringen

— otvivelaktigt komma att medföra stora svårigheter av handelspolitisk

natur. I detta sammanhang är även att märka att det icke

varit möjligt att vid GATT-förhandlingarna medgiva några mera betydande

tullnedsättningar för andra varor inom jordbruksområdet än för vissa frukter

och trädgårdsprodukter samt att några sådana tullmedgivanden ej heller

numera kunna ifrågakomma.

Den utredning, som ifrågasatts i lantbruksförbundets yttrande, skulle

avse såväl fruktodlingens förutsättningar och omfattning som dess avsättningsförhållanden.

En sådan utredning torde kunna bliva av stort värde;

det torde emellertid icke närmast ankomma på bevillningsutskottet att

föreslå åtgärder härutinnan, utan synes frågan härom böra prövas i annan

ordning. Utskottet vill dock som sin mening uttala, att stora fördelar för

producenterna kunna vinnas genom upprättandet av en modern och effektiv

organisation för avsättning av den inhemska fruktskörden. Slutligen

vill utskottet erinra om de vid årets riksdag väckta till jordbruksutskottet

hänvisade motionerna I: 113 och II: 123, i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Ivungl. Maj:t måtte, för ernående

av en ökad fruktkonsumtion i Norrland, bevilja fraktlindring för färsk

frukt till nämnda del av landet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

Ehuru utskottet väl förstår de motiv, som föranlett kravet på ökat skydd

från statsmakternas sida för den svenska fruktodlingen, finner utskottet sig

med hänsyn till vad ovan anförts böra hemställa,

att de likalydande motionerna I: 111 av herrar Hjalmar

Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av herr Nilsson i Bästekille

m. fl. om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elof sson,

Velander, Petrén, Falk, Ramberg, Niklasson, Einar Eriksson och Ebbe Ohlsson

samt .

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Björklund,

Orgård, Nilsson i Kristinehamn, Vigelsbo, Brandt, Guunarsson, Strandh

och Nilsson i Svalöv.

Reservation

av herrar Gustaf Elof sson, Velander, Niklasson, Ebbe Ohlsson, Vigelsbo

och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande av de likalydande motionerna

I: 111 av herrar Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av

herr Nilsson i Bästekille m. fl. ävensom med hänvisning till innehållet i

det av Sveriges lantbruksförbund till utskottet avgivna yttrandet i ärendet

— ansett, att utskottet bort hemställa

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om skyndsam utredning rörande de åtgärder i form av ytterligare

tullskydd m. m., som böra vidtagas för den svenska

fruktodlingens stödjande samt framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32,

7

Bilaga.

Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1950.

Varuslag

1 9

4 8

19 4 9

19 5 0

ton

1 000 kr.

ton

1000 kr.

ton

1000 kr

Äpplen ................

16 446

13 432

13 453

11 963

14 442

13108

Päron..................

4 676

4 582

3 657

3 398

4 618

5102

Bananer................

6 444

6 886

5 355

5 699

30074

27 797

Apelsiner ..............

44 268

31 602

62 951

53 392

74 684

71114

Citroner................

5180

3 255

4 702

3 658

4 291

3 658

Andra frukter..........

4 933

7 289

6 865

8 821

7 754

12 326

Stimma

81947

67 046

95983

86933

135863

133105

Införseln av färska äpplen månadsvis åren 1948-

-1950.

Månad

19 4 8

19 4 9

19 5 0

ton

1 000 kr.

ton

1000 kr.

ton

1 000 kr.

Januari ................

1522

1101

2 045

1656

2 470

2 045

Februari................

384

279

606

490

1738

1363

Mars ..................

1961

1457

94

84

1261

1079

April ..................

4 362

3 273

145

146

781

667

Maj....................

2 447

2 331

1444

1381

3188

.3 052

Juni ..................

2 989

2 788

4 674

4 292

3 424

3 399

Juli....................

277

270

658

611

1409

1403

Augusti ................

0

0

0

0

70

73

September..............

30

27

0

0

—

Oktober................

436

32S

118

90

—

—

November..............

1064

832

1654

1418

32

8

December ..............

982

741

2152

1819

69

19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.