Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter^ jämte i ämnet väckta motioner.

1951-04-26 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter^ jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

1

Nr 42.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter^

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 16 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 153, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att besluta, att befordringsavgifterna för brev, brevkort,

affärshandlingar, paket, postanvisningar, utbetalningskort i postgirorörelsen,

utgivarkorsband, postabonnerade tidningar och tidningsbilagor samt avgifterna

för postförskott, rekommendation och assurans skola utgå med belopp

och från tidpunkter, som av föredragande departementschefen vid ärendets

föredragning inför Kungl. Majri förordats.

Till utskottet ha överlämnats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 451 av herr Ohlon m. fl. och II: 583 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 153 måtte beträffande befordringsavgifterna för brev, brevkort och

affärshandlingar besluta i enlighet med generalpoststyrelsens förslag»;

2) de likalydande motionerna I: 452 av herrar Wehtje och Cassel samt

II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl., vari hemställts, »att riksdagen med

avslag å Kungl. Maj ris proposition nr 153 måtte besluta, att postverkets taxor

höjas i enlighet med generalpoststyrelsens förslag såsom det redovisas i propositionen»

;

3) de likalydande motionerna 1:453 av herr Holmbäck m. fl. och 11:584

av herr Hedlund i Rådom m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj ris proposition nr 153 ville besluta, att höjningen av

postavgiften för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar måtte fastställas

till 30 procent»; samt

4) motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj ris förslag om höjning av porto på utgivarkorsband,

kommissionärskorsband och postabonnerade tidningar».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 453, II: 583, II: 585 och II: 586.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas följande.

1—878 si Biltang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 42.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

I skrivelse den 23 februari 1951 har generalpoststyrelsen framlagt förslag

om höjning av vissa postavgifter. Förslaget omfattar avgifterna för postpaket,

postanvisningar, postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort

i postgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen. Yidare föreslår

styrelsen borttagande av det nu gällande särskilda lägre portot för s. k. lokalbrev.

Däremot har styrelsen ansett sig icke för närvarande böra ifrågasätta

någon höjning av riksportot för brev.

Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande sammanställning.

Sammanställning av nuvarande avgifter samt av generalpoststyrelsen

föreslagna ändringar.

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Generalpoststyrelsens

förslag

öre

Brev

högst 20 gram ........

20

j

över 20—125 gram....

40

20

» 125—500 » ....

60

\ 40

högst 20 gram ........

15

60

över 20—125 gram ....

30

» 125—>500 » ....

45

Minimiporto för affärs-

handlingar

20

| 20

15

Paket ................

högst 1 kg............

80

no

över 1—3 kg..........

no

140

» 3—5 » ..........

140

170

» 5 kg ............

140 öre

170 öre

för de första 5 kg

för de första 5 kg

och därefter 60 öre

och därefter 60 öre

för vart överskju-

för vart överskju-

tände kg eller del

tände kg eller del

därav.

därav.

Postanvisningar........

högst 10 kr ..........

25

30

över 10—100 kr ......

40

1

» 100-500 kr ......

55

\ 60

» 500—2 000 kr ____

70

1

Postförskott ..........

per försändelse........

10

20

Rekommendation......

per försändelse........

25

40

45 öre för assurans-

40 öre i grundavgift

belopp av högst 1 000

med tillägg av 10 öre

kr med tillägg av 10

för varje 1000 kr

öre för vaije över-

eller del av 1 000 kr

skjutande belopp av

av assuransbeloppet.

1 000 kr eller del

därav.

Utbetalningskort i post-

girorörelsen ........

15

20

Utgivarkorsband

i allmänhet..........

varje i kg eller del av

i kg.................

14

21

doek lägst ............

56

84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

»

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Generalpoststyrelsens

förslag

öre

kommissionärskors- baud..............

varje kg eller del av kg

för tidning med minst

6 nr i veckan.......

17

26

dock lägst ............

34

52

varje kg eller del av kg

för tidning med mindre

än 6 men minst 1 nr

i veckan,............

22

33

dock lägst ............

44

66

Postabonnerade tid- ningar ..............

varje i tidningstaxan in- tagen abonnemangs- termin..............

30

45

varje under en vecka

utkommande nr av tid- ningen...............

1 29

i 44

dock lägst ............

‘58

1 88

varje belt eller påbörjat

kg av tidningens sam- manlagda årsvikt ....

1 20

O

CO

sammanlagd avgift för

ett postabonnerat tid- ningsexemplar, lägst

48

72

Tidningsbilagor........

högst 25 gram ........

1

2

Över generalpoststyrelsens framställning ‘ha utlåtanden avgivits av rilcsräkenskapsverket

den 7 mars 1951 och statens priskontrollnämnd den 14 mars

1951.

Rörande innehållet i generalpoststyrelsens framställning ävensom i de däröver

avgivna yttrandena tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s.

3—11).

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»Generalpoststyrelsens förslag till avgiftshöjningar är föranlett av de ökade

driftutgifter, som följa av löne- och prisstegringarna samt avskrivningar

enligt nuvärdesprincipen. Yid bifall till styrelsens förslag kan överskottet

av postverkets rörelse för helt budgetår beräknas uppgå till ca

16 milj. kronor. För budgetåret 1951/52 beräknas dock överskottet sjunka

till omkring 13,5 milj. kronor, beroende framförallt på att de föreslagna nya

avgifterna i tidningsrörelsen icke kunna tillämpas förrän fr. o. m. den 1

januari 1952.

Såsom generalpoststyrelsen framhåller har tidigare ett överskott av ca

15 milj. kronor ansetts motsvara en normal förräntning av det i postverket

nedlagda kapitalet jämte skälig vinstmarginal. Enligt styrelsen borde måhända

ett normalt överskott med hänsyn till det sjunkande penningvärdet,

postverkets ökade rörelse m. m. ligga högre. En mera väsentlig ökning av

1 Dessa avgifter avse hclär och boräknas i förhållaiido därtill för kortare abonncinarigBtider.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

postverkets överskott kan emellertid icke uppnås utan höjning av det inrikes

brevportot, vilket styrelsen icke är beredd att tillstyrka.

Riksräkenskapsverket åter förordar, att även inrikes brevportot höjes.

Ämbetsverket erinrar, att postverkets överskott under åren 1933—1939

varierat mellan i runda tal 16 och 21 milj. kronor. Med nuvarande penningvärde

borde därför överskottet för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek

ligga mellan 30 och 40 milj. kronor.

För egen del ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets uppfattning. Jag

tillstyrker därför att riksportot för brev höjes med 5 öre, vilket belopp är det

minsta som av praktiska skäl kan ifrågakomma. Såsom generalpoststyrelsen

framhållit böra därvid även portot för inrikes brevkort och minimiavgiften

för riksförsändelse, innehållande affärshandlingar, höjas med 5 öre.

De av generalpoststyrelsen föreslagna avgiftshöjningarna, vilka av priskontrollnämnden

lämnats utan erinran, anser jag mig böra tillstyrka med

den jämkningen allenast beträffande lokalportot för brev och minimiavgiften

för lokal affärshandlingsförsändelse, som följer av de av mig förordade riksportoförhöjningarna.

Liksom styrelsen anser jag nämligen såväl ekonomiska

som praktiska skäl tala för att det särskilda lokalportot slopas.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle avgifterna för brev utgå med

25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt över 20 t. o. m.

125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 t. o. m. 500 gram. Yidare

skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med 20 resp. 40 öre

samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar, fastställas

till 25 öre. I övrigt skulle de avgifter tillämpas, som upptagits som generalpoststyrelsens

förslag i den inledningsvis återgivna sammanställningen.

De merinkomster för postverket, som höjningen av inrikes brevportot och

övriga i samband därmed nämnda avgifter medföra, beräknas av generalpoststyrelsen

till i runt tal 27 milj. kronor. Postverkets överskott skulle alltså

vid bifall till vad jag förordat uppgå till ca 40,5 milj. kronor för budgetåret

1951/52 och ca 43 milj. kronor för följande budgetår.

De nya avgifterna böra tillämpas från och med den 1 juni 1951 utom beträffande

avgifterna i tidningsrörelsen, vilka böra träda i tillämpning den 1

januari 1952.»

Såsom motivering för det i de likalydande motionerna 1:451 och

11:583 framställda yrkandet ha motionärerna anfört i huvudsak följande.

För sin del kunde motionärerna icke godtaga någon ytterligare höjning av

portot utöver vad generalpoststyrelsen föreslagit. Om departementschefens

förslag skulle genomföras, finge det nämligen icke önskvärda konsekvenser.

Minimiavgiften för lokalportot skulle sålunda komma att i ett steg höjas från

15 öre till 25 öre, en mycket betydande kostnadsstegring för allmänheten,

näringslivet och organisationsvärlden. Tillsammans med att portot för riksförsändelsema

skulle höjas från 20 till 25 öre skulle detta innebära kostnadsökningar

av en storleksordning, som i nuvarande läge icke kunde anses berättigad.

För vissa delar av näringslivet skulle kostnadsstegringama bli icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

oväsentliga och svåra att bära inom ramen för gällande kalkyler. Även för

organisationsvärlden skulle en sådan portohöjning bli besvärande. De fackliga

rörelserna, religiösa och andra ideella organisationer använde sig i stor

utsträckning av brevförsändelser för sin verksamhet. Redan relativt obetydliga

lokala organisationer torde ganska ofta komma upp till 5 000 försändelser

per år. För dessa bleve kostnadsökningen enligt departementschefens förslag

500 kronor. För större föreningar och riksorganisationer mångdubblades dessa

belopp, och olägenheterna härav vore uppenbara.

Några bärande skäl för att man icke skulle kunna nöja sig med ett inkomstöverskott

av den storleksordning generalpoststyrelsen föreslagit hade

varken av riksräkenskapsverket eller av departementschefen anförts. Det samhällsekonomiska

läget torde icke kräva taxehöjningar av denna omfattning.

Portohöjningar utöver vad styrelsen föreslagit skulle också få karaktären av

skärpt indirekt beskattning av permanent karaktär. Det syntes motionärerna

vara olämpligt att medan 1949 års skattekommitté arbetade vidtaga en så pass

ingripande åtgärd.

I de likalydande motionerna I: 452 och II: 586 har bland annat uttalats,

att det skäl riksräkenskapsverket anfört för sitt ställningstagande och

vilket departementschefen gjort till sitt ansåge motionärerna icke vara av

den art att det kunde accepteras. Som generalpoststyrelsen framhållit kunde

en väsentlig ökning av postverkets inkomster utöver vad styrelsen föreslagit

icke rimligen tänkas ske annat än genom en höjning av det inrikes brevportot,

vilken styrelsen för närvarande icke vore beredd att tillstyrka. Riksportot för

brev låge för närvarande jämförelsevis högt. En höjning vore icke erforderlig

med hänsyn till poströrelsens bärighet. Enligt verkställda beräkningar låge

postverkets genomsnittliga självkostnader för inrikes brev högst avsevärt

under det nuvarande riksportot, som gåve ett medelporto av 21,7 öre. Önskvärdheten

av att hålla en sund balans mellan de olika postavgifterna inbördes

talade enligt generalpoststyrelsens uppfattning för att en höjning av brevportot

icke borde vidtagas annat än under tvingande omständigheter. I propositionen

yrkades likväl en höjning av riksportot. Att i en tid av stigande

levnadskostnader ytterligare öka dessa genom icke nödvändiga prishöjningar

ansåge motionärerna icke vara en vare sig klok eller riktig åtgärd. Motionärerna

ville i detta sammanhang peka på det förhållandet att priskontrollnämnden,

som varit i tillfälle yttra sig över styrelsens förslag — men icke över

Kungl. Maj:ts — ansett de däri föreslagna taxeåtgärderna vara väl avvägda och

i stort sett motsvara vad som åsyftats vid målsättningen. Detta kunde såvitt

motionärerna funne endast innebära att ej heller priskontrollnämnden för

närvarande vore beredd tillstyrk?» en sådan ytterligare väsentlig ökning av

avgifterna som departementschefen föreslagit.

Till stöd för det i de likalydande motionerna I: 453 och II: 584 framförda

yrkandet har anförts i huvudsak följande. Postverket hade enbart haft

sina egna ekonomiska synpunkter att anlägga på den nu föreslagna taxehöjningen.

Därutöver måste emellertid anföras ytterligare några synpunkter,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

vilka gen c ra lposts t y rel sen självfallet icke haft att anlägga men som måste in

i bilden, om verkningarna för tidningspressen av de föreslagna taxehöjningarna

rätt skulle kunna bedömas. Tidningarna arbetade som företag, mer än kanske

några andra, med fasta inkomster. De kunde sålunda icke när och hur som

helst höja vare sig prenumerations-, lösnummer- eller annonspriser. Däremot

vore allt vad de hade att köpa av förnödenheter och arbetsprestationer underkastat

minst samma stegringar som andra grupper av företag, vilka hade lätt

att i sin försäljningspolitik följa en successivt stigande prisnivå. Just nu hade

tidningarna att vidkännas svåra prisstegringar på bl. a. papper och metaller,

vartill komme de allmänna lönehöjningarna. Det vore rimligt, att tidningsföretagen

liksom andra företag finge vidkännas dessa »normala» kostnadsstegringar,

men då ökningarna finge den omfattning som i propositionen föreslagits

och uppginge till 70 % inom den korta tidrymden av tre år, funnes

anledning ifrågasätta, om detta från statsverkets sida gentemot tidningspressen

vore en sund och rimlig prispolitik. Två konsekvenser måste nämligen

tänkas kunna inställa sig, dels möjligheten av att tidningarna i ännu

större utsträckning än hittills anordnade egen distribution genom särskilda

distributionsföretag, dels en sådan höjning av abonnemangsavgifterna, att

ökningen av postverkets inkomster utebleve. Ingendera av dessa båda tänkbara

konsekvenser vore för statsverket önskvärd. Därtill komme den viktiga

synpunkten, att det för det allmänna näppeligen kunde betraktas som något

i och för sig önskvärt, att tidningsläsning förenades med sådana kostnader,

att den ganska snart komme att bli en relativt dyrbar lyxvara. Tvärtom måste

det ur både politisk och kulturell synpunkt sägas vara ett intresse, att medborgarna

i vårt land till ett överkomligt pris ägde tillgång till en så mångsidig

tidningsläsning som möjligt.

Poststyrelsen hade, tydligen som ett försvar för sitt förslag, anfört att

förslaget om en provisorisk höjning av nuvarande avgifter med 50 % skett

i samförstånd med Svenska tidningsutgivareföreningens styrelse. Härtill vore

att säga, att den delegation inom föreningen, som underhandlat med postverket,

ställdes inför krav på höjningar av taxorna med mer än 100 %. Det

syntes då delegationen som ett framsteg, när den lyckades förmå generalpoststyrelsen

att stanna vid 50 %, särskilt som icke heller detta kunde anses

bindande, eftersom ärendet i sista hand måste bli en riksdagsfråga. Svenska

tidningsutgivareföreningen, som vore det representativa organet för alla landets

tidningsutgivare ooh inneslöte alla politiska riktningar, hade emellertid

fullt tydligt klargjort sin ställning till förslaget genom ett enhälligt antaget

uttalande vid allmänt sammanträde den 20 mars 1951 av följande lydelse:

»Efter diskussionen beslöt föreningen att uttala sina allvarliga bekymmer inför

den föreslagna avgiftshöjningen och uttalade den förhoppningen, att höjningen

med hänsyn till det allvarliga ekonomiska läge, vari tidningarna befinna

sig, måtte i görligaste mån begränsas.» Härav torde till fullo få anses

klarlagt, att Svenska tidningsutgivareföreningen icke godtagit en sådan avgiftshöjning

©om här föreslagits.

Slutligen ville motionärerna understryka, att eftersom höjningen endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42. ''

vore provisorisk, i avvaktan på den grundligare utredning i och för modernisering

och rationalisering av tidningsrörelsen inom postverket som igångsatts,

framstode även detta som ett skäl för att icke pålägga just tidningsföretagen

hårdare taxepålagor än andra postverkets kunder. Självfallet borde tidningarna

och tidningsföretagen vidkännas sådana kostnadsökningar, som kunde anses

rimliga och skäliga, Skälighetssynpunkten syntes vara mer än väl tillgodosedd,

om den nu föreslagna här ifrågavarande taxehöjningen fastställdes

till 30 %.

I motionen 11:585 har framhållits, att den allmänna prishöjningen, inte

minst på papper, sannolikt komme att resultera i höjda abonnemangspriser på

tidningarna. Lädes till detta ökade fraktkostnader för tidningarna, kunde

befaras en sådan stegring av tidningarnas priser, att det för många bleve svårt

att hålla sig med en daglig nyhetstidning. Inga statsfinansiella skäl kunde

åberopas för den ifrågasatta höjningen, och en sådan skulle verka oförmånligt

för den stora allmänheten.

Innebörden av yrkandet i motionerna I: 453 och II: 584 om höjning av nuvarande

avgifter för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar med 30

procent framgår av följande till utskottet från generalpoststyrelsen under hand

lämnade uppgifter.

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Avgiftsbelopp

efter höjning med

30 procent

öre

Utgivarkorsband

varje I kg eller del av

18

14

kommissionärskors-

dock lägst ............

varje kg eller del av kg

56

72

för tidning med minst

17

22

34

44

varje kg eller del av kg

för tidning med mindre

än 6 men minst 1 nr

22

29

44

58

Postabonnerade tid-

varje i tidningstaxan in-

tagen abonnemangs-

30

40

varje under en vecka ut- kommande nr av tid-

> 29

1 38

1 58

1 76

1

varje helt eller päbörjat

kg av tidningens sam- manlagda årsvikt ....

sammanlagd avgift för

ett postabonnerat tid- 1 ningsexemplar, lägst

1 20

48

1 26

62

i Dessa avgifter avse helär och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangstider.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Utskottets yttrande.

I den föreliggande propositionen liar framlagts förslag om höjning av

vissa postavgifter innebärande även slopande av det särskilda lokalportot.

I skrivelse den 23 februari 1951 har generalpoststyrelsen föreslagit en höjning

av vissa postavgifter. De av generalpoststyrelsen föreslagna höjningarna

omfatta förutom lokalportots slopande — avgifterna för postpaket, postanvisningar,

postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort i

postgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen (avgifterna för utgivarkorsband,

postabonnerade tidningar och tidningsbilagor). Någon höjning av

riksportot för brev bär generalpoststyrelsen ansett sig icke för närvarande

böra förorda. Omfattningen av generalpoststyrelsens förslag framgår av den

1 det föregående intagna sammanställningen. Styrelsens förslag har (beräknats

ge ett överskott av postverkets rörelse av omkring 16 miljoner kronor för

helt budgetår. För budgetåret 1951/52 bär överskottet emellertid beräknats

komma att uppgå till allenast omkring 13,5 miljoner kronor, beroende framför

allt på att de föreslagna nya avgifterna i tidningsrörelsen icke kunna tilllämpas

förrän från och med den 1 januari 1952.

Propositionsförslaget upptar, i anslutning till vad riks räkenskaps verket i

sitt remissyttrande förordat, förutom av generalpoststyrelsen föreslagna avgiftshöjningar,

jämväl höjning med 5 öre av riksportot för brev, portot för

inrikes brevkort och minimiavgiften för riksförsändelse, innehållande affärshandlingar.

I enlighet härmed och som följd av att det särskilda lokalportot

föreslås skola borttagas skulle, lika för hela riket, avgifterna för brev utgå

med 25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt över 20

till och med 125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 till och med 500

gram. Vidare skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med

20 resp. 40 öre samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar,

fastställas till 25 öre. Sistnämnda avgiftshöjningar beräknas tillföra

postverket ytterligare omkring 27 miljoner kronor, i följd varav postverkets

överskott enligt propositionsförslaget skulle komma att uppgå till omkring

40,5 miljoner kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 43 miljoner kronor

för följande budgetår.

Såsom skäl för höjningen utöver det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget

uttalas i propositionen, att postverkets överskott under åren 1933_

1939 varierat mellan i runda tal 16 och 21 miljoner kronor samt att överskottet

för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek borde med nuvarande

penningvärde ligga mellan 30 och 40 miljoner kronor. Vidare framhålles, att

någon mera väsentlig höjning av postverkets överskott icke kunde uppnås

utan höjning av det inrikes brevportot, vilket av praktiska skäl icke kunde

höjas med mindre belopp än 5 öre.

Utskottet finner de i propositionen redovisade skälen för en höjning av

riksportot bärande och tillstyrker sålunda propositionsförslaget om höjning

av portot för brev, brevkort och affärshandlingar. Likaså delar utskottet den

i propositionen uttalade uppfattningen att det särskilda lokalportot bör borttagas.

I enlighet härmed avstyrker utskottet de likalydande motionerna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevil ningsutskottets betänkande nr 42.

1:451 (av herr Ohlon m. fl.) och 11:583 (av herr Ohlin m. fl.) ävensom de

likalydande motionerna 1:452 (av herrar Wehtje och Cassel) samt II: 586

(av herr Hagberg i Malmö m. fl.).

Utskottet tillstyrker ävenledes bifall till det i propositionen framlagda förslaget

såvitt avser höjning av avgifterna för postpaket, postanvisningar, postförskott,

rekommendation och assurans, utbetalningskort i postgirorörelsen

samt tidningsbilagor.

I de likalydande motionerna I: 453 (av herr Holmbäck m. fl.) samt II: 584

jäv herr Hedlund i It åd om m. fl.) har hemställts, att höjningen av postavgiften

för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar måtte fastställas till

30 % i stället för i propositionen föreslagna 50 %. Det framgår av den i

propositionen förebragta utredningen, att avgifterna i postverkets tidningsrörelse

bl. a. till följd av statsmakternas principiella inställning i denna fråga

hittills hållits lägre än vad en avvägning av taxorna med hänsyn till rörelsens

ekonomiska bärighet i och för sig skulle föranlett. Den i propositionen

föreslagna höjningen av här ifrågavarande avgifter, vilken angivits vara

provisorisk i avvaktan på närmare utredning om modernisering och rationalisering

av postverkets tidningsrörelse, betingas ej av en ändrad inställning

till grunderna för bestämmandet av ifrågavarande avgifter. Förslaget

redovisas i stället huvudsakligen såsom resultatet av förhandlingar mellan

generalpoststyrelsen och svenska tidningsutgivarföreningens styrelse. I propositionen

angives att genomförandet av förslaget skulle — om tidningsrörelsen

därefter behölle sin nuvarande omfattning — medföra en inkomstökning

i denna rörelse med omkring 8 miljoner kronor för år. För budgetåret

1951/52 beräknades inkomstökningen till 5,3 5 miljoner kronor.

Utskottet finner med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar en höjning

även av avgifterna i tidningsrörelsen motiverad. Var gränsen för avgiftshöjningen

för närvarande lämpligen bör sättas är en avvägningsfråga. Utskottet

bär vid sitt ställningstagande härutinnan låtit sig ledas av en strävan att, i

avvaktan på en närmare utredning rörande postverkets tidningsrörelse, söka

en lösning, som icke komme att framstå såsom alltför betungande för de

ekonomiskt svagare tidningsföretagen. Därvid har det i motionerna I: 453

och II: 584 framförda yrkandet om en avgiftshöjning på 30 % tillvunnit sig

särskilt beaktande inom utskottet. Ett bifall till detta yrkande skulle, enligt

vad som framgår av från generalpoststyrelsen under hand inhämtade

uppgifter, medföra ett inkomstbortfall i förhållande till Kungl. Maj ds förslag

med omkring 3,2 miljoner kronor för år. Inkomstbortfallet för nästa

budgetår skulle komma att uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. Postverkets

överskott kan sålunda vid bifall till ifrågavarande motionsvis framställda

yrkande beräknas uppgå till omkring 38,4 miljoner kronor för budgetåret

1951/52 och till omkring 39,8 miljoner kronor för följande budgetår. Utskottet

finner att eu dylik avvägning av postavgifterna för utgivarkorsband och postabonnemang

knappast skulle medföra sådana ekonomiska verkningar, att den

ur stats finansiell synpunkt icke vore godtagbar. I enlighet härmed anser sig

utskottet kunna biträda det motionsvis framförda yrkandet att höjningen av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

ifrågavarande slag av postavgifter begränsas till 30 %>. Utskottet finner därvid

angeläget understryka, att denna avvägning av postavgifterna i tidningsrörelsen

av utskottet betraktas såsom provisorisk i avvaktan på vidare utredning

och att utskottet sålunda icke tagit ståndpunkt till frågan om de grunder

efter vilka dessa postavgifter framdeles böra avvägas.

Härmed har utskottet jämväl tagit ställning till motionen II: 585 (av herr

Karlsson i Stuvsta), vari hemställts om avslag å förslaget om höjning av avgifterna

för postbefordran av tidningar.

I vad avser tidpunkterna för genomförandet av höjningen av postavgifterna

har utskottet ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 153 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas — i anledning av de likalydande motionerna

I: 453 av herr Holmbäck m. fl. och II: 584 av herr Hedlund i

Rådom m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förslag med den ändring,

att befordringsavgifterna för utgivarkorsband och postabonnerade

tidningar skola utgå med de i nedanstående sammanställning

under rubriken utskottets förslag angivna beloppen*

Försändelseslag

Aygiftsgrupper

Kungl. Maj:ts

förslag

öre

Utskottets

förslag

öre

Utgivarkorsband

i allmänhet..........

varje kg eller del av

i kg................

21

18

dock lägst ............

84

72

kommissionärskors- band..............

varje kg eller del av kg

för tidning med minst

6 nr i veckan ......

26

22

dock lägst ............

52

44

varje kg eller del av kg

för tidning med mindre

än 6 men minst 1 nr

i veckan ............

33

29

dock lägst ............

66

58

Postabonnerade tid- ningar ..............

varje i tidningstaxan in- tagen abonnemangs- termin..............

45

40

varje under en vecka ut- kommande nr av tid- ningen ..............

441)

381)

dock lägst ............

881)

76‘)

varje helt eller påbörjat

kg av tidningens sam- manlagda årsvikt ....

301)

261)

sammanlagd avgift för

ett postabonnerat tid- ningsexemplar, lägst

72

62

l) Dessa avgifter avse helår och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangstider.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

B) att följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 451 av herr Ohlon m. fl. och

II: 583 av herr Ohlin m. fl.,

de likalydande motionerna I: 452 av herrar Mehtje och Cassel

samt II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl., samt

motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan

åtgärd.

Stockholm den 26 april 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLY OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Petrén*, Falk, Niklasson, Wehtje, Einar Eriksson, Rune Johansson och Ebbe

Ohlsson samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg*, Jonsson i

Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby*, Hagberg i Malmö, Nilsson i

Kristinehamn, Persson i Svensköp, Olofsson och Brandt*. * I

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Petrén, Wehtje, Ebbe Ohlsson, Sandberg, Kristensson i Osby,

Hagberg i Malmö och Persson i Svensköp, vilka ansett utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»I den föreliggande propositionen har framlagts förslag om höjning av vissa

postavgifter innebärande även slopande av det särskilda lokalportot.

I skrivelse den 23 februari 1951 har Generalpoststyrelsen föreslagit en höjning

av vissa postavgifter. Detta förslag är föranlett av de ökade driftutgifter,

som följa av löne- och prisstegringarna samt avskrivningar enligt nuvärdesprincipen.

Vid bifall till styrelsens förslag kan överskottet av postverkets rörelse

för helt budgetår beräknas uppgå till cirka 16 miljoner kronor. För budgetåret

1951/52 beräknas dock överskottet sjunka till omkring 13,5 miljoner

kronor, beroende framför allt på att de föreslagna nya avgifterna i tidningsrörelsen

icke kunna tillämpas förrän från och med den 1 januari 1952.

I enlighet med hittillsvarande betraktelsesätt, enligt vilket ett överskott: av

omkring 15 miljoner kronor ansetts motsvara en normal förräntning av det i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

postverket nedlagda kapitalet jämte skälig vinstmarginal för beredande av tillräcklig

rörelsefrihet för verksamheten, skulle de förenämnda överskotten enligt

Generalpoststyrelsens mening kunna anses tillfredsställande.

De av Generalpoststyrelsen föreslagna höjningarna omfatta -— förutom

lokalportots slopande — avgifterna för postpaket, postanvisningar, postförskott,

rekommendation och assurans, utbetalningskort i postgirorörelsen samt

avgifterna i tidningsrörelsen (avgifterna för utgivarkorsband, postabonnerade

tidningar och tidningsbilagor). Omfattningen av Generalpoststyrelsens förslag

framgår av den i det föregående intagna sammanställningen.

Propositionsförslaget upptar emellertid, i anslutning till vad Riksräkenskapsverket

i sitt remissyttrande förordat, förutom av Generalpoststyrelsen föreslagna

avgiftshöjningar, jämväl höjning med 5 öre av riksportot för brev,

portot för inrikes brevkort och minimiavgiften för riksförsändelse, innehållande

affärshandlingar. I enlighet härmed och som följd av att det särskilda

lokalportot föreslås skola borttagas skulle, lika för hela riket, avgifterna för

brev utgå med 25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt

över 20 t. o. m. 125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 t. o. m. 500 gram.

Vidare skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med 20 resp.

40 öre samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar, fastställas

till 25 öre. Sistnämnda avgiftshöjningar beräknas tillföra postverket

ytterligare omkring 27 miljoner kronor, i följd varav postverkets överskott

enligt propositionsförslaget skulle komma att uppgå till omkring 40,5 miljoner

kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 43 miljoner kronor för

följande budgetår.

Såsom skäl för höjningen utöver det av Generalposfstyrelsen framlagda

förslaget uttalas i propositionen, att postverkets överskott under åren 1933—

1939 varierat mellan i runda tal 16 och 21 miljoner kronor samt att överskottet

för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek borde med nuvarande penningvärde

ligga mellan 30 och 40 miljoner kronor. Vidare framhålles, att någon

mera väsentlig höjning av postverkets överskott icke kunde uppnås utan höjning

av det inrikes brevportot, vilket av praktiska skäl icke kunde höjas med

mindre belopp än 5 öre.

Några bärande skäl för att man icke skulle kunna nöja sig med ett inkomstöverskott

av den storleksordning Generalpoststyrelsen föreslagit har enligt

utskottets mening varken av Riks räkenskaps verket eller av departementschefen

anförts. Som Generalpoststyrelsen framhållit kan en väsentlig ökning av postverkets

inkomster utöver vad styrelsen föreslagit icke rimligen tänkas ske annat

än genom en höjning av det inrikes brevportot, vilken styrelsen f. n. icke vore

beredd att tillstyrka. Riksportot för brev ligger f. n. jämförelsevis högt. En höjning

är icke erforderlig med hänsyn till poströrelsens bärighet. Enligt verkställda

beräkningar ligger postverkets genomsnittliga självkostnader för inrikes

brev högst avsevärt under det nuvarande riksportot, som giver ett medelporto

av 21,7 öre. Önskvärdheten av att hålla en sund balans mellan de olika postavgifterna

inbördes talar enligt Generalpoststyrelsens uppfattning för att en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

höjning av brevportot icke bör vidtagas annat än under tvingande omständigheter.

För vissa delar av näringslivet skulle — vid ett bifall till propositionens

förslag — kostnadsstegringarna bli icke oväsentliga och svåra att bära

inom ramen för gällande kalkyler. Även för organisationsvärlden skulle en sådan

portohöjning bli besvärande. De fackliga rörelserna, religiösa och ideella

organisationer använda sig i stor utsträckning av brevförsändelser för sin verksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på det förhållandet att Priskontrollnämnden,

som varit i tillfälle yttra sig över Generalpoststyrelsens

förslag, ansett de däri föreslagna taxeåtgärderna vara väl avvägda och i stort

sett motsvara vad som åsyftats vid målsättningen.

Portohöjningar utöver vad styrelsen föreslagit skulle få karaktären av

skärpt indirekt beskattning. Det synes vidare utskottet vara olämpligt att,

medan 1949 års skatteutredning arbetar, vidtaga en så pass ingripande åtgärd.

Utskottet vill på anförda skäl och med beaktande av vad som anförts i de likalydande

motionerna I: 451 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 583 (av herr Ohlin

m. fl.) ävensom motionerna I: 452 (av herrar Wehtje och Cassel) samt II: 586

(av herr Hagberg i Malmö m. fl.) avstyrka propositionen i vad densamma

avser höjning av riksportot.

Däremot delar utskottet den i propositionen uttalade uppfattningen, att

det särskilda lokalportot bör borttagas. *

Utskottet anser sig jämväl böra tillstyrka bifall till de i propositionen

framlagda förslagen såvitt avser höjning av avgifterna för postpaket, postanvisningar,

postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort i

postgirorörelsen samt tidningsbilagor.

I de likalydande motionerna I: 453 (av herr Holmbäck m. fl.)---

(= utskottets s. 9 råd 8 uppifrån — rad 21 nedifrån)---beräknades in
komstökningen

till 5,3 5 miljoner kronor.

Utskottet finner med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar en höjning

även av avgifterna i tidningsrörelsen motiverad. Yar gränsen för avgiftshöjningen

för närvarande lämpligen bör sättas är en avvägningsfråga. Utskottet

har vid sitt ställningstagande härutinnan låtit sig ledas av en strävan att, i

avvaktan på en närmare utredning rörande postverkets tidningsrörelse, söka

en lösning, som icke komme att framstå såsom alltför betungande för de

ekonomiskt svagare tidningsföretagen. Därvid har det i motionerna I: 453 och

II: 584 framförda yrkandet om en avgiftshöjning på 30 % tillvunnit sig särskilt

beaktande inom utskottet. Ett bifall till detta yrkande skulle, enligt vad som

framgår av från Generalpoststyrelsen under hand inhämtade uppgifter, medföra

ett inkomstbortfall i förhållande till Generalpoststyrelsens förslag med

omkring 3,2 miljoner kronor för år. Inkomstbortfallet för nästa budgetår skulle

komma att uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. Postverkets överskott kan

sålunda vid bifall till vad utskottet härovan föreslagit och till ifrågavarande

motionsvis framställda yrkanden beräknas uppgå till omkring 11,4 miljoner

kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 12,8 miljoner kronor för följande

budgetår. Ur statsfinansiell synpunkt synes ett överskott av denna storlek

kunna godtagas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Utskottet finner därvid angeläget understryka, att denna avvägning av

postavgifterna i tidningsrörelsen av utskottet betraktas såsom provisorisk i

avvaktan på vidare utredning och att utskottet sålunda icke tagit ståndpunkt

till frågan om de grunder efter vilka dessa postavgifter framdeles böra avvägas.

Härmed har utskottet jämväl tagit ställning till motionen II: 585 (av herr

Karlsson i Stuvsta), vari hemställts om avslag å förslaget om höjning av

avgifterna för postbefordran av tidningar.

I vad avser tidpunkterna för genomförandet av höjningen av postavgifterna

har utskottet ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 153 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas — i anledning av de likalydande motionerna

1:451 av herr Ohlon m. fl. och II: 583 av herr Ohlin m. fl.,

de likalydande motionerna I: 452 av herrar Wehtje och Cassel

samt II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl. ävensom de likal^iande

motionerna I: 453 av herr Holmbäck m. fl. och II: 584

av herr Hedlund i Rådom m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förslag

med den ändring, att befordringsavgifterna för brev, brevkort,

affärshandlingar, utgivarkorsband och postabonnerade tidningar

skola utgå med de i nedanstående sammanställning under rubriken

utskottets förslag angivna beloppen;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

15

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Kungl. Maj:ts

förslag

öre

Utskottets

förslag

öre

Brev..................

högst 20 gram ........

25

20

över 20—125 gram....

45

40

» 125—500 » ____

65

60

Brevkort

20

15

40

30

Minimiporto för affärs-

25

20

handlingar..........

U tgivarkorsh and

varje -j- kg eller del av

1 tg................

i allmänhet..........

21

18

dook lägst ............

84

72

kommissionärskors-

band..............

varje kg eller del av kg

för tidning med minst

6 nr i veckan ......

26

22

dock lägst ............

52

44

varje kg eller del av kg

för tidning med mindre

än 6 men minst 1 nr

i veckan ............

33

29

dock lägst ............

66

58

Postabonnerade tid-

ningar ..............

varje i tidningstaxan in- tagen abonnemangs- termin ..............

45

40

varje under en vecka ut- kommande nr av tid- ningen ..............

i 44

1 38

dock lägst ............

1 88

1 76

varje helt eller påbörjat

kg av tidningens sam- manlagda årsvikt ....

1 30

1 26

sammanlagd avgift för

ett postabonnerat tid- ningsexemplar, lägst

72

62

B) att motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta måtte i den

mån motionen icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.»

II) av herr Nilsson i Kristinehamn.

Dessa aYgifter avse hel&r och boräknas i förhållande därtill för kortare ahonnomangstider.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställningsoch avlöningsförhållanden för vissa lärare vid skolor i för söksdistrikt m a1 i texten