Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1951-05-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:45, Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

1

Nr 45.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 30 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 171, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

I propositionen föreslås att avdrag för erlagd utländsk skatt skall medgivas,

oavsett om skatten är preliminär eller slutlig, under förutsättning att

skatten är att anse som omkostnad i viss förvärvskälla. Utländsk speciell

skatt anses som omkostnad i vederbörlig förvärvskälla. Annan utländsk

skatt betraktas som omkostnad, om och i den mån skatten hänför sig till

intäkt av sådant slag, som enligt den främmande statens lagstiftning är

skattepliktig därstädes på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten

härflyter anses där lokaliserad, samt intäkten åtnjutes av en i Sverige

bosatt person eller av svenskt företag.

Lika med skatt å inkomst behandlas skatt å förmögenhet, vartill intäkt

som ovan sägs hänför sig, dock ej engångsskatt å förmögenhet.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande

lydelse.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, att 20 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 samt anvisningarna till samma paragraf ävensom punkt 3 av anvisningarna

till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § samma lag* 1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste- lydelse se beträffande 20 § 1938: 368 samt beträffande anvisningarna till 20 §,

punkt 3 av anvisningarna till 22 § samt punkt 9 av anvisningarna till 29 § 1950: 176.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 saml. Nr 45.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Nuvarande lydelse:

20 §.

Vid beräkningen — —- —- och bibehållande.

Avdrag må--- — nedlagda kapi
tal;
allmänna

skatter;

kapitalavbetalning å •—• —- — till

kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse:

20 §.

Vid beräkningen---och bi
behållande.

Avdrag må----nedlagda kapi
tal;
svenska

allmänna skatter;

kapitalavbetalning å---till

kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 20 §.

1. Till skattskyldigs---46 §

2 mom.

2. Hemmavarande barn — — ■—

enligt 51 §.

Frågan om — -—■ — taxeringsåret

(se 65 §).

3. Såsom allmänna skatter räknas

allmänna utskylder till staten samt

till landsting, kommun, församling,

skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som

avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag

och municipalsamhälle. Såsom

allmän skatt räknas däremot icke

skogsvårdsavgift.

till 20 §.

1. Till skattskyldigs--- — 46 §

2 mom.

2. Hemmavarande barn —--- en
ligt

51 §.

Frågan om —--taxeringsåret

(se 65 §).

3. Såsom svenska allmänna skatter

räknas allmänna utskylder till

staten samt till landsting, kommun,

församling, skoldistrikt, fattigvårdssamhälle,

som avses i 6 § lag om fattigvården,

tingslag och municipalsamhälle.

Såsom allmän skatt räknas

däremot icke skogsvårdsavgift.

4. För erlagd utländsk skatt medgives

avdrag, oavsett om skatten är

att anse såsom preliminär eller slutlig,

under förutsättning att skatten

enligt vad nedan sägs utgör omkostnad

i förvärvskälla, varom i 18 § förmäles.

Utländsk speciell skatt, hänförlig

till förvärvskälla som nyss sagts, utgör

omkostnad i densamma.

Allmän skatt till utländsk stat betraktas

såsom omkostnad, om och i

den mån skatten hänför sig till intäkt

av sådant slag, som är skattepliktigt

i den utländska staten på grund

av att den förvärvskälla från vilken

intäkten härflyter anses där lokalise
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse:

4. Angående vad---andra för
värvskällor.

till 22 §.

3. Såsom speciell skatt till det allmänna

må nämnas skogsvårdsavgift.

Allmänna skatter till stat och kommun

få icke avdragas (se 20 §).

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tulloch

hamnumgälder, nöjesskatt in. m.

betänkande nr hö.

Föreslagen lydelse:

rad, samt intäkten åtnjutes av fysisk

person under tid då han är bosatt i

Sverige eller av inländsk juridisk person.

Med skatt till utländsk stat likställes

skatt till utländsk delstat, provins

eller kommun; med inkomstskatt

likställes skatt å förmögenhet,

vartill intäkt som ovan sagts hänför

sig, dock ej sådan skatt å förmögenhet

som huvudsakligen har karaktär

av engångsskatt.

Är enligt överenskommelse med utländsk

stat viss intäkt undantagen

från beskattning här i riket, får sådant

avdrag som i föregående stycke

sägs icke åtnjutas, såvitt skatten belöper

å den undantagna intäkten.

Därest enligt överenskommelse med

utländsk stat dubbelbeskattning, såvitt

avser visst slag av allmän skatt,

helt undanröjes annorledes än genom

att intäkten härstädes undantages

från skatteplikt (såsom genom

avräkning av den utländska skatten

från den svenska) må avdrag varom

i föregående stycke sägs icke heller

åtnjutas, såvitt angår dylik skatt.

5. Angående vad — — — andra

förvärvskällor.

till 22 §.

3. Såsom speciell skatt till det allmänna

må nämnas skogsvårdsavgift.

Svenska allmänna skatter få icke avdragas

(se 20 §).

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tulloch

hamnumgälder, nöjesskatt m. in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

dyl. Däremot få allmänna skatter till dyl. Däremot få svenska allmänna

stat eller kommun icke avdragas (se skatter icke avdragas (se 20 §).

20 §).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att lagen

icke skall äga tillämpning beträffande 1951 års taxering eller beträffande

eftertaxering för år 1951 eller tidigare år.

4ill utskottets behandling ha hänvisats de i anledning av propositionen

väckta, likalydande motionerna 1:492 av herr Werner och 11:621 av herr

Edström m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen för sin del måtte besluta att övergångsbestämmelsen till

den i proposition nr 171 föreslagna lagen om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande lydelse:

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt tidigare meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och

skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes år 1951. Skattskyldig,

som önskar åtnjuta avdrag enligt lagen, skall senast den 31 juli

1951 ingiva ansökan härom till den prövningsnämnd, som enligt 96 § taxeringsförordningen

har att granska och pröva taxeringen i fråga.

Lagen skall icke äga tillämpning beträffande eftertaxering för år 1950

eller tidigare år.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, far utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 492.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Uttryckliga bestämmelser angående frågan om avdrag för utländska skatter

saknas i vår skattelagstiftning. Svensk rättspraxis synes emellertid innebära,

att om en i Sverige skattskyldig fysisk eller juridisk person åtnjuter

inkomst från utlandet och inkomsten beskattas såväl här som utomlands,

erhåller den skattskyldige avdrag vid inkomstberäkningen för sådan utländsk

inkomstskatt eller liknande skatt, som utgår såsom källskatt i egentlig

mening; härmed förstås då en vid källan uppburen skatt vilken i likhet

med den svenska kupongskatten å aktieutdelningar icke utgör endast en

förskottsbetalning av sedermera bestämd skatt utan som är definitiv. För

utländska speciella .skatter synes i praxis avdrag medgivas såsom omkostnad

i förvärvskälla i samma utsträckning som för svenska speciella

skatter. i n

Vid 1949 års riksdag väcktes i båda kamrarna likatydande motioner (I: 98

av herr Velander m. fl. och II: 71 av herr Werner m. fl.) vari hemställdes,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i kommunalskattelagen eller där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45. 5

till hörande anvisningar, att skattskyldig, som här i riket taxerades till

kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomstskatt för inkomst från utlandet,

skulle erhålla rätt att vid dessa taxeringar åtnjuta avdrag för i utlandet

erlagda allmänna utskylder, även om dessa icke uttagits såsom definitiv

källskatt. Motionärerna hänvisade till ett remissyttrande, som 1944

års allmänna skattekommitté avgivit över en av Aktiebolaget Svenska kullagerfabriken

gjord underdånig ansökan om efterskänkande av skatt för

lindring i viss dubbelbeskattning.

Bevillningsutskottet vid 1949 års riksdag hemställde i sitt i anledning

av nyssnämnda motioner avgivna betänkande, nr 9, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t ville, med beaktande

av vad i betänkandet anförts, låta verkställa utredning av berörda fråga

samt för nästkommande års riksdag framlägga de förslag, som därav kunde

föranledas.

Riksdagen godkände bevillningsutskottets betänkande.

Rörande det närmare innehållet i ovannämnda motioner vid 1949 års

riksdag, 1944 års allmänna skattekommittés remissyttrande samt 1949 års

bevillningsutskotts betänkande nr 9 hänvisas till propositionen (,s. 6—9).

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1949 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet samma dag regeringsrådet C. W.

U. Kuylenstierna, f. d. kammarrättsrådet O. J. Ekenberg samt ekonomidirektören

P. H. Ohlin med uppdrag att såsom sakkunniga inom finansdepartementet

utreda frågan om vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag

för utländska skatter.

De sakkunniga ha med skrivelse daterad i september 1950 avlämnat betänkande

med förslag till ändrade bestämmelser angående avdrag vid taxering

för utländska skatter (SOU 1950: 35) med därvid fogade författningsförslag;

författningsförslagen ha såsom Bihang fogats vid statsrådsprotokollet.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö), överståthållarämbetet (med överlämnande

av yttrande från uppbördsverket i Stockholm), länsstyrelserna i

Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,

Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län, allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden, Sveriges allmänna exportförening,

Svenska bankföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,

Sveriges redareförening samt Internationella handelskammarens

svenska nationalkommitté.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget tilllåter

.sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen

härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor

i propositionen, nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Allmänna synpunkter på frågan om avdrag vid taxering för utländska

skatter. Huvudprinciperna i de sakkunnigas förslag, s. 10—23.

Avdrag för utländsk skatt vid s. k. dubbel bosättning, s. 23—25.

Avdrag för erlagd utländsk skatt. Återbekommen dylik skatt upptages

såsom inkomst, s. 25—27.

Avdrag för underskott på grund av beskattning i utlandet, s. 27—29.

Avdrag för utländsk skatt å förmögenhet, s. 29—32.

Avdrag för utländsk skatt vid inkomstberäkningen i de fall då dubbelbeskattningsavtal

föreligger, s. 32—41.

Ikraftträdandet, ,s. 41.

Av innehållet i de i ämnet väckta, likalydande motionerna I: 492 och

11:621 må här återgivas följande. Motionärerna ville för sin del förorda,

att den ifrågavarande avdragsrätten finge åtnjuta.s med avseende å det

beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställdes år 1951.

Den av departementschefen gjorda invändningen häremot vore enligt motionärernas

mening icke bärande. De skattskyldiga varom här kunde vara

fråga vore till antalet så få, att den erforderliga korrigeringen av deras

taxeringar med hänsyn till av dem erlagda utländska skatter borde kunna

göras av prövningsnämnderna. Motionärerna tilläte sig att föreslå, att viss

tidpunkt —■ förslagsvis den 31 juli — fastställdes, före vilken de skattskyldiga

finge inge ansökan till prövningsnämnderna om rätt att få åtnjuta

ifrågavarande avdrag. Härigenom skulle, utan att några egentliga

taxeringssvårigheter uppkomme, en rättvisare ordning tillskapas för de berörda

skattskyldiga.

Utskottet. Uttryckliga bestämmelser angående frågan om avdrag för utländska

skatter saknas i vår skattelagstiftning. Enligt rådande praxis synes

emellertid avdrag medgivas för utländska skatter, som utgå såsom källskatt

i egentlig mening. Vidare synes praxis godkänna avdrag för utländska speciella

skatter i samma omfattning som för svenska speciella skatter.

Behovet av vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag för utländska skatter

påtalades i motioner vid 1949 års riksdag. I anledning av motionerna anhöll

sagda års riksdag på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande

nr 9) om utredning och förslag i ämnet. Sedan frågan varit föremål för utredning

genom särskilt tillkallade sakkunniga, har i den nu föreliggande

propositionen framlagts förslag till ändrade bestämmelser angående avdragsrätten

för dylika skatter. Propositionsförslaget innebär, att avdrag för erlagd

utländsk skatt skall medgivas, oavsett om skatten är preliminär eller

slutlig, under förutsättning att skatten är att anse som omkostnad i viss

förvärvskälla. Utländsk speciell skatt anses som omkostnad i vederbörlig

förvärvskälla. Annan utländsk skatt betraktas som omkostnad, om och i

den mån skatten hänför sig till intäkt av sådant slag som enligt den främmande

statens lagstiftning är skattepliktig därstädes på grund av att den

förvärvskälla från vilken intäkten härflyter anses där lokaliserad, samt in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

7

takten åtnjutes av en i Sverige bosatt person eller av svenskt företag. Förmögenhetsskatt,

som huvudsakligen har karaktär av engångsskatt, skall

dock ej vara avdragsgill. Därest dubbelbeskattning helt eller delvis undanröjts

genom särskilt avtal mellan Sverige och vederbörande utländska stat

föreslås omkostnadsavdraget i motsvarande mån skola begränsas.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

får tillstyrka bifall till detsamma.

I fråga om ikraftträdandet hade de sakkunniga uttalat att, därest den

ifrågasatta nya lagstiftningen behandlades på ett tidigt stadium av innevarande

riksdagssession, borde det vara möjligt att låta den bli tillämplig redan

vid 1951 års taxering. I propositionen har framhållits, att förslaget icke kunnat

framläggas för riksdagen i så god tid att den av de sakkunniga angivna

förutsättningen för de nya bestämmelsernas tillämpning vid 1951 års taxering

förelåge. På grund därav har departementschefen i stället förordat, att

lagstiftningen skall träda ikraft dagen efter den, då lagen i fråga utkommit

från trycket i Svensk författningssamling — och sålunda omedelbart bliva

tillämplig med avsende å den preliminära skatten för år 1951 — men att

lagstiftningen dock icke skall äga tillämpning med avseende å 1951 års

taxering.

I de likalydande motionerna 1:492 och 11:621 har hemställts, att den

föreslagna avdragsrätten skulle vinna tillämpning redan med avsesende å

1951 års taxering. Skattskyldig, som önskade åtnjuta berörda avdrag skulle

enligt motionärerna ingiva ansökan därom till vederbörande prövningsnämnd

senast den 31 juli i år. Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna

åberopat bland annat vad de sakkunniga anfört om de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. Enligt motionärernas mening vore den av departementschefen

gjorda invändningen emot de nya reglernas tillämpning med avseende

å sistförflutna beskattningsår icke bärande.

Utskottet får i anledning av yrkandet i motionerna framhålla, att författning

i ämnet icke kan förväntas utkomma förrän under juni månad. 1951

års taxeringsnämnder skulle följaktligen icke kunna taga befattning med

dessa avdragsfrågor. Att göra avdragsrätten beroende av särskilt ansökningsförfarande

finner utskottet icke lämpligt. Utskottet avstyi*ker sålunda motionerna

I: 492 och II: 621 och tillstyrker, att bestämmelsen om ikraftträdandet

erhåller den avfattning som föreslagits i propositionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 171, för sin del antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

B) att de likalydande motionerna 1:492 av herr Werner

och II: 621 av herr Edström m. fl. icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiinan, Gustaf Elofsson, Velander,

Ramberg*, Niklasson, Wehtje*, Einar Eriksson, Rune Johansson

och Spetz; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i

Skedsbygd, Orgård*, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp, Gunnarsson,

Edström, Strandh* och Kärrlander.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

61755S. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten