Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
1951-05-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1951:45, Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
1
Nr 45.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 30 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 171, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).
I propositionen föreslås att avdrag för erlagd utländsk skatt skall medgivas,
oavsett om skatten är preliminär eller slutlig, under förutsättning att
skatten är att anse som omkostnad i viss förvärvskälla. Utländsk speciell
skatt anses som omkostnad i vederbörlig förvärvskälla. Annan utländsk
skatt betraktas som omkostnad, om och i den mån skatten hänför sig till
intäkt av sådant slag, som enligt den främmande statens lagstiftning är
skattepliktig därstädes på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten
härflyter anses där lokaliserad, samt intäkten åtnjutes av en i Sverige
bosatt person eller av svenskt företag.
Lika med skatt å inkomst behandlas skatt å förmögenhet, vartill intäkt
som ovan sägs hänför sig, dock ej engångsskatt å förmögenhet.
Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande
lydelse.
Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370).
Härigenom förordnas, att 20 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 samt anvisningarna till samma paragraf ävensom punkt 3 av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § samma lag* 1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste- lydelse se beträffande 20 § 1938: 368 samt beträffande anvisningarna till 20 §,
punkt 3 av anvisningarna till 22 § samt punkt 9 av anvisningarna till 29 § 1950: 176.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 saml. Nr 45.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
Nuvarande lydelse:
20 §.
Vid beräkningen — —- —- och bibehållande.
Avdrag må--- — nedlagda kapi
tal;
allmänna
skatter;
kapitalavbetalning å •—• —- — till
kapitalförlust.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen lydelse:
20 §.
Vid beräkningen---och bi
behållande.
Avdrag må----nedlagda kapi
tal;
svenska
allmänna skatter;
kapitalavbetalning å---till
kapitalförlust.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 20 §.
1. Till skattskyldigs---46 §
2 mom.
2. Hemmavarande barn — — ■—
enligt 51 §.
Frågan om — -—■ — taxeringsåret
(se 65 §).
3. Såsom allmänna skatter räknas
allmänna utskylder till staten samt
till landsting, kommun, församling,
skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som
avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag
och municipalsamhälle. Såsom
allmän skatt räknas däremot icke
skogsvårdsavgift.
till 20 §.
1. Till skattskyldigs--- — 46 §
2 mom.
2. Hemmavarande barn —--- en
ligt
51 §.
Frågan om —--taxeringsåret
(se 65 §).
3. Såsom svenska allmänna skatter
räknas allmänna utskylder till
staten samt till landsting, kommun,
församling, skoldistrikt, fattigvårdssamhälle,
som avses i 6 § lag om fattigvården,
tingslag och municipalsamhälle.
Såsom allmän skatt räknas
däremot icke skogsvårdsavgift.
4. För erlagd utländsk skatt medgives
avdrag, oavsett om skatten är
att anse såsom preliminär eller slutlig,
under förutsättning att skatten
enligt vad nedan sägs utgör omkostnad
i förvärvskälla, varom i 18 § förmäles.
Utländsk speciell skatt, hänförlig
till förvärvskälla som nyss sagts, utgör
omkostnad i densamma.
Allmän skatt till utländsk stat betraktas
såsom omkostnad, om och i
den mån skatten hänför sig till intäkt
av sådant slag, som är skattepliktigt
i den utländska staten på grund
av att den förvärvskälla från vilken
intäkten härflyter anses där lokalise
-
3
Bevillningsutskottets
Nuvarande lydelse:
4. Angående vad---andra för
värvskällor.
till 22 §.
3. Såsom speciell skatt till det allmänna
må nämnas skogsvårdsavgift.
Allmänna skatter till stat och kommun
få icke avdragas (se 20 §).
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder, nöjesskatt in. m.
betänkande nr hö.
Föreslagen lydelse:
rad, samt intäkten åtnjutes av fysisk
person under tid då han är bosatt i
Sverige eller av inländsk juridisk person.
Med skatt till utländsk stat likställes
skatt till utländsk delstat, provins
eller kommun; med inkomstskatt
likställes skatt å förmögenhet,
vartill intäkt som ovan sagts hänför
sig, dock ej sådan skatt å förmögenhet
som huvudsakligen har karaktär
av engångsskatt.
Är enligt överenskommelse med utländsk
stat viss intäkt undantagen
från beskattning här i riket, får sådant
avdrag som i föregående stycke
sägs icke åtnjutas, såvitt skatten belöper
å den undantagna intäkten.
Därest enligt överenskommelse med
utländsk stat dubbelbeskattning, såvitt
avser visst slag av allmän skatt,
helt undanröjes annorledes än genom
att intäkten härstädes undantages
från skatteplikt (såsom genom
avräkning av den utländska skatten
från den svenska) må avdrag varom
i föregående stycke sägs icke heller
åtnjutas, såvitt angår dylik skatt.
5. Angående vad — — — andra
förvärvskällor.
till 22 §.
3. Såsom speciell skatt till det allmänna
må nämnas skogsvårdsavgift.
Svenska allmänna skatter få icke avdragas
(se 20 §).
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder, nöjesskatt m. in.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
dyl. Däremot få allmänna skatter till dyl. Däremot få svenska allmänna
stat eller kommun icke avdragas (se skatter icke avdragas (se 20 §).
20 §).
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att lagen
icke skall äga tillämpning beträffande 1951 års taxering eller beträffande
eftertaxering för år 1951 eller tidigare år.
4ill utskottets behandling ha hänvisats de i anledning av propositionen
väckta, likalydande motionerna 1:492 av herr Werner och 11:621 av herr
Edström m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen för sin del måtte besluta att övergångsbestämmelsen till
den i proposition nr 171 föreslagna lagen om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande lydelse:
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt tidigare meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och
skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket
taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes år 1951. Skattskyldig,
som önskar åtnjuta avdrag enligt lagen, skall senast den 31 juli
1951 ingiva ansökan härom till den prövningsnämnd, som enligt 96 § taxeringsförordningen
har att granska och pröva taxeringen i fråga.
Lagen skall icke äga tillämpning beträffande eftertaxering för år 1950
eller tidigare år.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, far utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 492.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Uttryckliga bestämmelser angående frågan om avdrag för utländska skatter
saknas i vår skattelagstiftning. Svensk rättspraxis synes emellertid innebära,
att om en i Sverige skattskyldig fysisk eller juridisk person åtnjuter
inkomst från utlandet och inkomsten beskattas såväl här som utomlands,
erhåller den skattskyldige avdrag vid inkomstberäkningen för sådan utländsk
inkomstskatt eller liknande skatt, som utgår såsom källskatt i egentlig
mening; härmed förstås då en vid källan uppburen skatt vilken i likhet
med den svenska kupongskatten å aktieutdelningar icke utgör endast en
förskottsbetalning av sedermera bestämd skatt utan som är definitiv. För
utländska speciella .skatter synes i praxis avdrag medgivas såsom omkostnad
i förvärvskälla i samma utsträckning som för svenska speciella
skatter. i n
Vid 1949 års riksdag väcktes i båda kamrarna likatydande motioner (I: 98
av herr Velander m. fl. och II: 71 av herr Werner m. fl.) vari hemställdes,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i kommunalskattelagen eller där
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 45. 5
till hörande anvisningar, att skattskyldig, som här i riket taxerades till
kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomstskatt för inkomst från utlandet,
skulle erhålla rätt att vid dessa taxeringar åtnjuta avdrag för i utlandet
erlagda allmänna utskylder, även om dessa icke uttagits såsom definitiv
källskatt. Motionärerna hänvisade till ett remissyttrande, som 1944
års allmänna skattekommitté avgivit över en av Aktiebolaget Svenska kullagerfabriken
gjord underdånig ansökan om efterskänkande av skatt för
lindring i viss dubbelbeskattning.
Bevillningsutskottet vid 1949 års riksdag hemställde i sitt i anledning
av nyssnämnda motioner avgivna betänkande, nr 9, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t ville, med beaktande
av vad i betänkandet anförts, låta verkställa utredning av berörda fråga
samt för nästkommande års riksdag framlägga de förslag, som därav kunde
föranledas.
Riksdagen godkände bevillningsutskottets betänkande.
Rörande det närmare innehållet i ovannämnda motioner vid 1949 års
riksdag, 1944 års allmänna skattekommittés remissyttrande samt 1949 års
bevillningsutskotts betänkande nr 9 hänvisas till propositionen (,s. 6—9).
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1949 tillkallade
dåvarande chefen för finansdepartementet samma dag regeringsrådet C. W.
U. Kuylenstierna, f. d. kammarrättsrådet O. J. Ekenberg samt ekonomidirektören
P. H. Ohlin med uppdrag att såsom sakkunniga inom finansdepartementet
utreda frågan om vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag
för utländska skatter.
De sakkunniga ha med skrivelse daterad i september 1950 avlämnat betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser angående avdrag vid taxering
för utländska skatter (SOU 1950: 35) med därvid fogade författningsförslag;
författningsförslagen ha såsom Bihang fogats vid statsrådsprotokollet.
över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,
kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från handelskamrarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö), överståthållarämbetet (med överlämnande
av yttrande från uppbördsverket i Stockholm), länsstyrelserna i
Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län, allmänna ombudet hos mellankommunala
prövningsnämnden, Sveriges allmänna exportförening,
Svenska bankföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,
Sveriges redareförening samt Internationella handelskammarens
svenska nationalkommitté.
Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget tilllåter
.sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor
i propositionen, nämligen
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
Allmänna synpunkter på frågan om avdrag vid taxering för utländska
skatter. Huvudprinciperna i de sakkunnigas förslag, s. 10—23.
Avdrag för utländsk skatt vid s. k. dubbel bosättning, s. 23—25.
Avdrag för erlagd utländsk skatt. Återbekommen dylik skatt upptages
såsom inkomst, s. 25—27.
Avdrag för underskott på grund av beskattning i utlandet, s. 27—29.
Avdrag för utländsk skatt å förmögenhet, s. 29—32.
Avdrag för utländsk skatt vid inkomstberäkningen i de fall då dubbelbeskattningsavtal
föreligger, s. 32—41.
Ikraftträdandet, ,s. 41.
Av innehållet i de i ämnet väckta, likalydande motionerna I: 492 och
11:621 må här återgivas följande. Motionärerna ville för sin del förorda,
att den ifrågavarande avdragsrätten finge åtnjuta.s med avseende å det
beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställdes år 1951.
Den av departementschefen gjorda invändningen häremot vore enligt motionärernas
mening icke bärande. De skattskyldiga varom här kunde vara
fråga vore till antalet så få, att den erforderliga korrigeringen av deras
taxeringar med hänsyn till av dem erlagda utländska skatter borde kunna
göras av prövningsnämnderna. Motionärerna tilläte sig att föreslå, att viss
tidpunkt —■ förslagsvis den 31 juli — fastställdes, före vilken de skattskyldiga
finge inge ansökan till prövningsnämnderna om rätt att få åtnjuta
ifrågavarande avdrag. Härigenom skulle, utan att några egentliga
taxeringssvårigheter uppkomme, en rättvisare ordning tillskapas för de berörda
skattskyldiga.
Utskottet. Uttryckliga bestämmelser angående frågan om avdrag för utländska
skatter saknas i vår skattelagstiftning. Enligt rådande praxis synes
emellertid avdrag medgivas för utländska skatter, som utgå såsom källskatt
i egentlig mening. Vidare synes praxis godkänna avdrag för utländska speciella
skatter i samma omfattning som för svenska speciella skatter.
Behovet av vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag för utländska skatter
påtalades i motioner vid 1949 års riksdag. I anledning av motionerna anhöll
sagda års riksdag på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande
nr 9) om utredning och förslag i ämnet. Sedan frågan varit föremål för utredning
genom särskilt tillkallade sakkunniga, har i den nu föreliggande
propositionen framlagts förslag till ändrade bestämmelser angående avdragsrätten
för dylika skatter. Propositionsförslaget innebär, att avdrag för erlagd
utländsk skatt skall medgivas, oavsett om skatten är preliminär eller
slutlig, under förutsättning att skatten är att anse som omkostnad i viss
förvärvskälla. Utländsk speciell skatt anses som omkostnad i vederbörlig
förvärvskälla. Annan utländsk skatt betraktas som omkostnad, om och i
den mån skatten hänför sig till intäkt av sådant slag som enligt den främmande
statens lagstiftning är skattepliktig därstädes på grund av att den
förvärvskälla från vilken intäkten härflyter anses där lokaliserad, samt in
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
7
takten åtnjutes av en i Sverige bosatt person eller av svenskt företag. Förmögenhetsskatt,
som huvudsakligen har karaktär av engångsskatt, skall
dock ej vara avdragsgill. Därest dubbelbeskattning helt eller delvis undanröjts
genom särskilt avtal mellan Sverige och vederbörande utländska stat
föreslås omkostnadsavdraget i motsvarande mån skola begränsas.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
får tillstyrka bifall till detsamma.
I fråga om ikraftträdandet hade de sakkunniga uttalat att, därest den
ifrågasatta nya lagstiftningen behandlades på ett tidigt stadium av innevarande
riksdagssession, borde det vara möjligt att låta den bli tillämplig redan
vid 1951 års taxering. I propositionen har framhållits, att förslaget icke kunnat
framläggas för riksdagen i så god tid att den av de sakkunniga angivna
förutsättningen för de nya bestämmelsernas tillämpning vid 1951 års taxering
förelåge. På grund därav har departementschefen i stället förordat, att
lagstiftningen skall träda ikraft dagen efter den, då lagen i fråga utkommit
från trycket i Svensk författningssamling — och sålunda omedelbart bliva
tillämplig med avsende å den preliminära skatten för år 1951 — men att
lagstiftningen dock icke skall äga tillämpning med avseende å 1951 års
taxering.
I de likalydande motionerna 1:492 och 11:621 har hemställts, att den
föreslagna avdragsrätten skulle vinna tillämpning redan med avsesende å
1951 års taxering. Skattskyldig, som önskade åtnjuta berörda avdrag skulle
enligt motionärerna ingiva ansökan därom till vederbörande prövningsnämnd
senast den 31 juli i år. Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna
åberopat bland annat vad de sakkunniga anfört om de nya bestämmelsernas
ikraftträdande. Enligt motionärernas mening vore den av departementschefen
gjorda invändningen emot de nya reglernas tillämpning med avseende
å sistförflutna beskattningsår icke bärande.
Utskottet får i anledning av yrkandet i motionerna framhålla, att författning
i ämnet icke kan förväntas utkomma förrän under juni månad. 1951
års taxeringsnämnder skulle följaktligen icke kunna taga befattning med
dessa avdragsfrågor. Att göra avdragsrätten beroende av särskilt ansökningsförfarande
finner utskottet icke lämpligt. Utskottet avstyi*ker sålunda motionerna
I: 492 och II: 621 och tillstyrker, att bestämmelsen om ikraftträdandet
erhåller den avfattning som föreslagits i propositionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 171, för sin del antaga det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
B) att de likalydande motionerna 1:492 av herr Werner
och II: 621 av herr Edström m. fl. icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiinan, Gustaf Elofsson, Velander,
Ramberg*, Niklasson, Wehtje*, Einar Eriksson, Rune Johansson
och Spetz; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i
Skedsbygd, Orgård*, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp, Gunnarsson,
Edström, Strandh* och Kärrlander.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
61755S. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten