Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1951-05-10 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:53, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

1

Nr 53.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370), m. m.

I en den 30 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 182, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om .statlig inkomstskatt; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 12 februari

1943 (nr 44) om kupongskatt.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här nämnas följande.

I propositionen föreslås vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående

skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier och andelar.

Erfarenhetsmässigt ha s. k. familjebolag, å vilka överlåtits aktier och

andelar, i betydande omfattning utnyttjats för att bereda fysisk person en

icke avsedd skattelindring. För att förhindra detta föreslås att familjebolag,

vars aktier eller andelar ägas av ett fåtal fysiska personer och som utnyttjats

för ernående av obehörig skattelindring, skola — i qiotsats till vad

nu gäller — vara skattskyldiga för utdelning. För underlättande av aktiernas

eller andelarnas överförande från familjebolaget till dess intressenter

ha vissa övergångsbestämmelser föreslagits.

Vidare har föreslagits att reglerna om skattefrihet för utdelning skola

utvidgas att gälla aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bankeller

annan penningrörelse, och aktiebolag, som driva sjuk-, olycksfalls- eller

skadeförsäkringsrörelse, dock att skattefriheten föreslås begränsad till utdelning

å s. k. organisationsaktier.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande

lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 53.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

1) Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas att 54 § kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

54 §.

Från skattskyldighet f r i k a 1- 1 a s:

a) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar, vilka

icke driva bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag,

svenska solidariska bankbolag

och svenska ekonomiska föreningar;
b)

medlem av---till livför
säkring.

Föreslagen lydelse:

54 §.

Från skattskyldighet f r i k a 1- 1 a s:

a) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar med

undantag och inskränkningar som

nedan i denna paragraf sågs:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar;
b)

medlem av — ----till livför
säkring.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid a)

omförmäld skattefrihet; dock att

aktiebolag eller ekonomisk förening,

som driver bank- eller annan penningrörelse,

samt aktiebolag, som

driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

äro frilcallade

från skattskyldighet för utdelning ä

aktier och andelar, vilka innehavas

som ett led i organisationen av sådan

bolagets eller föreningens verksamhet.

Om aktierna i svenskt aktiebo
-

1 Senaste lydelse se 1950: 308.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

3

Nuvarande lydelse:

Att personer, — ---samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse:

lag eller andelarna i svensk ekonomisk

förening till huvudsaklig del

ägas eller på därmed jämförligt sätt

innehavas — direkt eller genom förmedling

av juridisk person — av en

fysisk person eller ett fåtal fysiska

personer och om bolaget eller föreningen

icke visar att dess vinstmedel

i skälig omfattning använts för

utdelning till delägarna, skall vad i

första stycket vid a) sägs äga tilllämpning

allenast såvitt avser utdelning

å aktier eller andelar, vilka

innehavas av bolaget eller föreningen

såsom ett led i organisationen av

annan verksamhet än förvaltning av

fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

Riksskattenämnden må, om synnerliga

skäl därtill föranleda, medgiva

bolag eller förening, som jämlikt

bestämmelserna i nästföregående

stycke skall utgöra skatt för utdelning

å aktier eller andelar, att

för viss tid åtnjuta i första stycket

vid a) omförmäld skattefrihet. Över

beslut, som riksskattenämnden meddelat

i sådant ärende, må klagan

icke föras.

Att personer,----samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.

I samband med ikraftträdandet av denna lag skall följande iakttagas.

Därest delägare i bolag eller förening, som på grund av bestämmelserna

i 54 § tredje stycket icke åtnjuter skattefrihet för utdelning å innehavda

aktier eller andelar, före den 1 januari 1954 av bolaget eller föreningen

förvärvar sådana aktier eller andelar till ett pris icke understigande bolagets

eller föreningens anskaffningskostnad för samma tillgångar, skall den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

omständigheten att aktiernas eller andelarnas verkliga värde vid överlåtelsen

överstiger nämnda pris icke medföra att delägaren skall anses hava

åtnjutit skattepliktig intäkt. Avyttrar delägaren sålunda förvärvade aktier

eller andelar, skall vid tillämpning av bestämmelserna om realisationsvinst

i 35 § så anses som om delägaren förvärvat tillgångarna vid tidpunkten för

bolagets eller föreningens förvärv av desamma.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägare i bolag

eller förening, som av riksskattenämnden för viss tid lämnats sådant medgivande

varom i 54 § fjärde stycket förmäles, inom två år efter utgången av

nämnda tid förvärvar aktier eller andelar varom här är fråga.

2) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

7 §•

Från skattskyldighet--— av
sedda

ändamål;

h) svenska aktiebolag och .svenska

ekonomiska föreningar, vilka

icke driva bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar;
i)

här i —--hänförlig verk
samhet.

Föreslagen lydelse:

7 §•

Från skattskyldighet — ---av
sedda

ändamål;

h) svenska aktiebolag och .svenska

ekonomiska föreningar med undantag

och inskränkningar som nedan

i denna paragraf sägs:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar;
i)

här i--— hänförlig verk
samhet.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid h)

omförmäld skattefrihet; dock att

1 Senaste lydelse se 1950: 309.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

5

Nuvarande

Att personer, —

ragraf.

lydelse: Föreslagen lydelse:

aktiebolag eller ekonomisk förening,

som driver bank- eller annan penningrörelse,

samt aktiebolag, som

driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

äro frikallade

från skatteskyldighet för utdelning

å aktier och andelar, vilka innehavas

som ett led i organisationen av

sådan bolagets eller föreningens

verksamhet.

Om aktierna i svenskt aktiebolag

eller andelarna i svensk ekonomisk

förening till huvudsaklig del

ägas eller på därmed jämförligt sått

innehavas — direkt eller genom förmedling

av juridisk person — av en

fysisk person eller ett fåtal fysiska

personer och om bolaget eller föreningen

icke visar att dess vinstmedel

i skälig omfattning använts för

utdelning till delägarna, skall vad i

första stycket vid h) sågs äga tilllämpning

allenast såvitt avser utdelning

å aktier eller andelar, vilka

innehavas av bolaget eller föreningen

såsom ett led i organisationen av

annan verksamhet än förvaltning av

fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

Riksskattenämnden må, om synnerliga

skäl därtill föranleda, medgiva

bolag eller förening, som jämlikt

bestämmelserna i nästföregående

stycke skall utgöra skatt för

utdelning å aktier eller andelar, att

för viss tid åtnjuta i första stycket

vid h) amförmåld skattefrihet, över

beslut, som riksskattenämnden meddelat

i sådant ärende, må klagan

icke föras.

--samma pa- Att personer,---samma paragraf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.

I samband nied ikraftträdandet av denna förordning .skall följande iakttagas.

Därest delägare i bolag eller förening, som på grund av bestämmelserna

i 7 § tredje stycket icke åtnjuter .skattefrihet för utdelning å innehavda

aktier eller andelar, före den 1 januari 1954 av bolaget eller föreningen

förvärvar sådana aktier eller andelar till ett pris icke understigande bolagets

eller föreningens anskaffningskostnad för samma tillgångar, skall den

omständigheten att aktiernas eller andelarnas verkliga värde vid överlåtelsen

överstiger nämnda pris icke medföra att delägaren skall anses hava åtnjutit

skattepliktig intäkt. Avyttrar delägaren sålunda förvärvade aktier

eller andelar, skall vid tillämpning av bestämmelserna om beskattning av

realisationsvinst så anses som om delägaren förvärvat tillgångarna vid tidpunkten

för bolagets eller föreningens förvärv av desamma.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägare i bolag

eller förening, som av riksskattenämnden för viss tid lämnats sådant

medgivande varom i 7 § fjärde stycket förmäles, inom två år efter utgången

av nämnda tid förvärvar aktier eller andelar varom här är fråga.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 12 februari 19431 om kupongskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

1 §•

Skyldighet att---förvärvat

aktien.

Skyldighet att utgöra kupongskatt

skall ock åligga utdelningsberättigad,

som uppträder såsom bulvan

för annan, i det att han huvudsakli
-

Föreslagen lydelse:

1 §•

Skyldighet att — — — förvärvat

aktien.

Skyldighet att utgöra kupongskatt

skall ock åligga utdelningsberättigad,

som uppträder såsom bulvan

för annan, i det att han huvudsakli
-

1 .Senaste lydelse se 1947: 579.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

1

Nuvarande lydelse:

gen för dennes räkning framträder

såsom ägare till aktie, å -vilken utdelningen

belöper, försåvitt bulvanförhållandet

är i strid med ett enligt

lag gällande förbud eller det avser

att bereda obehörig förmån vid

taxering till statlig inkomstskatt eller

kommunal inkomstskatt.

Skyldighet att---statlig in
komstskatt.

1 den — — — erforderligt belopp.

Föreslagen lydelse:

gen för dennes räkning framträder

såsom ägare till aktie, å vilken utdelningen

belöper, försåvitt bulvanförhållandet

är i .strid med ett enligt

lag gällande förbud eller det avser

att bereda obehörig förmån vid

taxering till statlig inkomstskatt eller

kommunal inkomstskatt. Sådan

skyldighet skall även åligga utdelningsberättignd,

som innehar aktie

under sådana förhållanden att fysisk

person därigenom obehörigen

vinner befrielse från kupongskatt.

Skyldighet att — —- — statlig inkomstskatt.

I den — — — erforderligt belopp.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Enligt gällande bestämmelser skall av aktiebolag och ekonomisk förening

förvärvad inkomst i princip beskattas två gånger, nämligen först hos bolaget

eller föreningen och — till den del inkomsten utdelas till1 bolagets

eller föreningens delägare ■—• därefter hos dessa. Detta framgår av, å ena

sidan, föreskriften i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen att till intäkt av

kapital räknas, bland annat, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska

ekonomiska föreningar, och, å andra sidan, den omständigheten att reglerna

angående inkomstberäkningen för nämnda juridiska personer icke

medge rätt till avdrag för utdelning till delägarna.

I detta sammanhang må även erinras om bestämmelsen i 38 § kommunalskattelagen

att såsom utdelning från ekonomisk förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

Till denna bestämmelse, som tillkommit i syfte att göra dubbelbeskattningen

av sådan förenings inkomst effektiv, saknas en direkt motsvarighet i

vad det gäller utskiftning av vinstmedel från aktiebolag som upplöses. I

stället har i förordning den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning

av aktiebolags tillgångar upptagits bestämmelser av innebörd, att svenskt

aktiebolag, som utskiftar vinstmedel till delägarna, skgj! i anledning härav

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

erlägga en särskild utskiftningsskatt till staten. Det må tilläggas att reglerna

om beskattning av vinstmedel, som utskiftas från aktiebolag eller

ekonomisk förening, gälla oavsett om det utskiftade härrör av medel, som

för bolaget eller föreningen utgjort skattepliktig inkomst eller ej.

Av 2 § förordningen om statlig inkomstskatt framgår, att de nyss återgivna

stadgandena i kommunalskattelagen äga en motsvarande tillämplighet

vid taxeringen till statlig inkomstskatt.

I syfte att förhindra en flerfaldig beskattning av aktiebolags och ekonomiska

föreningars inkomst har i 54 § första stycket a) kommunalskattelagen

och 7 § första stycket h) förordningen om statlig inkomstskatt föreskrivits,

att svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar äro

frikallade från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag och

svenska ekonomiska föreningar. Från denna frihet från kedjebeskattning

ha dock uttryckligen undantagits sådana bolag och föreningar, vilka driva

bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Vidare bör uppmärksammas bestämmelsen i 39 § 1 mom. kommunalskattelagen,

att om aktiebolag eller ekonomisk förening åtnjutit inkomst

genom sådan utdelning å aktier eller föreningsandelar, för vilken skatteplikt

enligt vad nyss sagts icke föreligger, så äger bolaget eller föreningen

ej åtnjuta avdrag för ränta å gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,

i vidare mån än som räntan överstiger utdelningen. Därest icke annat framgår

av förebragt utredning, skall jämlikt 44 § kommunalskattelagen och

anvisningarna till samma paragraf å värdehandlingarna i fråga i regel anses

belöpa lika stor del av bolagets eller föreningens hela gäld, som värdehandlingarnas

bokförda värde utgör utav bokförda värdet av bolagets eller

föreningens samtliga tillgångar.

Slutligen må erinras om bestämmelserna i förordningen den 26 juni 1933

vnr 395) om ersättningsskatt, vilka bestämmelser tillkommit i avsikt att

förhindra att vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar i syfte att bereda

delägarna skattelindring underlåta att besluta en eljest motiverad vinstutdelning.

Det nu återgivna komplexet av författningsbestämmelser har, främst under

de senaste åren, utsatts för åtskillig kritik. Sålunda har framhållits

bl. a. att den föreskrivna friheten från kedjebeskattning i avsevärd omfattning

föranlett formellt fullt lagliga transaktioner, vilka transaktioners

egentliga syfte dock uteslutande varit att ernå en av lagstiftaren icke avsedd

skattelindring. Den konstaterade luckan i lagstiftningen skulle ha utnyttjats

främst av skattskyldiga med betydande förmögenhet, som av dem

placerats i ett för ändamålet bildat förvaltningsbolag, men över huvud taget

av s. k. familjebolag d. v. s. aktiebolag eller ekonomiska föreningar med en

eller ett fåtal delägare, som vore verksamma under sådana omständigheter

att intresset av att uttaga vinstmedel från bolaget eller föreningen i form

av utdelning vore av underordnat intresse.

Här må omnämnas att Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund i skrivelse

den 24 juli 1946 till finansdepartementet ansett sig böra rikta uppmärk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

9

samheten på önskvärdheten av att åtgärder vidtoges till förhindrande av

det rådande missbruket av de ifrågavarande skattefrihetsbestäminelserna.

Men kritik har även riktats mot bestämmelserna i 54 § kommunalskattelagen

och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt till den del desamma

iöreskriva skyldighet för aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva

bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, att skatta för utdelning

å aktier och föreningsandelar. Det har därvid hävdats, att bestämmelserna

i fråga föranledde en materiellt icke befogad och i princip icke

heller avsedd merbeskattning. Sålunda må omnämnas att Svenska bankföreningen

och Svenska försäkringsbolags riksförbund till finansdepartementet

ingivit en den 21 oktober 1942 dagtecknad skrivelse, däri hemställts

att åtgärder måtte vidtagas i syfte att erhålla sådan ändring i gällande bestämmelser,

att skattefrihet måtte medgivas bankaktiebolag för utdelning

å aktier och andelar, vilkas innehavande utgjort ett led i organisationen av

bolagets verksamhet, ävensom för utdelning å aktier, som med Konungens

särskilda tillstånd förvärvats för tillgodoseende av ett för bankväsendet

eller det allmänna gagneligt ändamål, samt att skattefrihet medgåves försäkringsaktiebolag

för utdelning å aktier och andelar, vilkas innehavande

utgjort ett led i organisationen av utav bolaget idkad sjuk-, olycksfallseller

skadeförsäkringsrörelse.

Över sistnämnda framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av

statskontoret, kammarrätten, bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen,

överståthållarämbetet och länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län.

Förenämnda framställningar från Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund

samt från Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags

riksförbund ha därefter överlämnats till 1944 års allmänna skattekommitté

att av kommittén tagas i övervägande vid fullgörande av kommittén åliggande

utredningsuppdrag.

Kommittén (riksdagsmannen H. L. E. Sjödahl, ordförande, bankdirektören

E. Browaldh, revisionsintendenten E. Hjohlman, f. d. kammarrättsrådet

E. D. Sivert samt riksdagsmännen A. W. Strand och O. E. Werner) har den

23 juni 1950 avgivit betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser

för beskattning av utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall,

m. m. (SOU 1950: 21). Vid betänkandet, som även innefattar förslag till

ändrade regler rörande beskattningen av periodiskt understöd m. m. — vad

kommittén i sistnämnda hänseenden anfört upptages icke till behandling i

förevarande proposition — ha fogats av kommittén utarbetade författningsförslag.

Dessa förslag till den del de beröra frågan om ändrade bestämmelser

rörande beskattning av utdelning å aktier och andelar ha såsom Bihang

1 fogats vid statsrådsprotokollet.

Över betänkandet i nu ifrågavarande del ha, efter remiss, yttranden avgivits

av kammarrätten, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden

från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle, Sveriges

fastighetsägareförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmanna
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

förbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redareförening och Föreningen

auktoriserade revisorer), bank- och fondinspektionen (med överlämnande

av yttrande från Svenska bankföreningen), försäkringsinspektionen (med

överlämnande av yttrande från Svenska försäkringsbolags riksförbund),

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och

Västernorrlands län, mellankommunala prövningsnämnden, Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund, Sveriges advokatsamfund och Tjänstemännens

centralorganisation. Därjämte har tillfälle att avgiva yttrande över

betänkandet beretts landsorganisationen i Sverige, som förklarat betänkandet

i förevarande del icke föranleda något landsorganisationens yttrande,

och Kooperativa förbundet, som emellertid velat yttra sig över kommitténs

förslag allenast till den del detta avsåge ändrade beskattningsregler rörande

utdelning, uppburen av aktiebolag som dreve bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse. Slutligen må nämnas att i anledning av betänkandet

har en skrivelse inkommit från Hyresgästernas sparkasse- och

byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

De s. k. familjebolagens skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier

och andelar, s. 11—47.

Bank- och andra penningbolags skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, s. 47—-54.

Försäkringsföretags skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar,

s. 55—60.

Övriga frågor, s. 61—62.

Utskottets yttrande.

I proposition nr 182 har på grundval av ett av 1944 års allmänna skattekommitté

avgivet betänkande framlagts förslag till vissa ändringar av de

förut omnämnda, i 54 § första stycket a) kommunalskattelagen och 7 §

första stycket h) förordningen om statlig inkomstskatt upptagna bestämmelserna

angående skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier och andelar.

Sålunda föreslås att om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,

vars aktier eller andelar ägas av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer,

icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning

till delägarna skall till beskattning upptagas den utdelning, som bolaget

eller föreningen uppburit å innehavda aktier och andelar. Till undvikande

av obilliga verkningar, som undantagsvis kunde föranledas av införandet av

en sådan bestämmelse, föreslås samtidigt att riksskattenämnden tillägges

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

11

befogenhet att i särskilda fall och för viss tid meddela dispens från bestämmelsens

tillämpning.

Vidare föreslås i propositionen, att reglerna om skattefrihet för utdelning

å aktier och andelar skola utsträckas att gälla aktiebolag och ekonomiska

föreningar, som driva bank- eller annan penningrörelse, samt aktiebolag, som

driva sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse. Denna skattefrihet

skulle dock vara begränsad till utdelning å aktier och andelar, vilka innehades

som ett led i organisationen av en verksamhet av nyss angivet slag.

Slutligen upptager propositionen förslag till sådan ändring i förordningen

om kupongskatt, att fysisk person, som — enär han icke är bosatt eller stadigvarande

vistas här i Sverige — är skyldig erlägga kupongskatt för utdelning

å aktier i svenska aktiebolag, icke skall kunna kringgå denna bestämmelse

genom att mot räntebärande revers överlåta aktierna å ett holdingbolag.

Förslaget om inskränkning i gällande bestämmelser rörande skattefrihet

för utdelning mellan bolag och föreningar är att se mot bakgrunden av det

under senare år i alltmer ökad omfattning anlitade förfaringssättet hos vissa

skattskyldiga att utnyttja anordningen att å ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening överlåta aktier och andra värdepapper i syfte att erhålla av

lagstiftaren icke avsedda skattelättnader. Vad i propositionen anföres rörande

de s. k. familjebolagens utnyttjande i angivet hänseende ger ett oförtydbart

uttryck för önskvärdheten av lagstiftningsåtgärder.

Det av skattekommittén framlagda förslaget i ämnet innebar i huvudsak,

att en definition av begreppet familjebolag lämnades i skatteförfattningarna

och att en bestämmelse samtidigt infördes därom att familjebolag vore

skattskyldiga för utdelning. Definitionen hade så utformats att till familjebolag

bleve att hänföra aktiebolag och ekonomisk förening, vars aktier eller

andelar innehades av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer, inbördes

besläktade eller ej, under sådana förhållanden att intresset av att uttaga

vinstmedel från den juridiska personen i form av utdelning vore av underordnad

betydelse.

Mot kommitténs förslag har riktats invändningar av innebörd, att detsamma

ginge utöver syftet med en lagstiftning, vilket allenast borde vara att

förhindra familj ebolagens utnyttjande för vinnande av obehörig skattelättnad.

Det kunde nämligen befaras att ett genomförande av förslaget komme

att medföra att ifrågavarande förvaltningsformer över huvud icke skulle

vidare kunna utnyttjas och alltså icke heller i sådana fall, där några invändningar

ur skattesynpunkt icke vore att framställa och där anordningen med

ett familjebolag vore den lämpligaste eller rent av enda användbara.

Genom den utformning, som det i propositionen upptagna förslaget erhållit,

ha — enligt bevillningsutskottets mening — dessa invändningar i

tillbörlig omfattning tillgodosetts samtidigt som förslaget synes erbjuda tillräckliga

möjligheter för att förhindra det iakttagna missbruket. Förslaget

innebär nämligen att så snart ett familjebolag utnyttjas för vinnande av en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

icke avsedd skattelindring åt fysisk person eller — som bestämmelserna utformats

— så snart familjebolaget icke visat att dess vinstmedel i skälig

omfattning använts för utdelning till delägarna, inträder skattskyldighet

för utdelning. Å andra sidan bliva bestämmelserna icke tillämpliga å familjebolag,

mot vilkas åtgöranden icke finnas några befogade invändningar att

ur skattesynpunkt framställa.

Av vad i propositionen anförts framgår tillika att det däri upptagna förslaget

även är att se mot bakgrunden av ett av regeringsrätten den 14

februari 1951 meddelat utslag, för vilket i propositionen lämnats en redogörelse.

Genom detta utslag, som alltså meddelats sedan skattekommitténs

förslag framlagts, är klarlagt att ett utnyttjande av gällande bestämmelser

om frihet från beskattning av utdelningsinkomst i syfte att eliminera en

skatteskuld icke godtages i praxis; redan gällande bestämmelser möjliggöra

med andra ord att i ett fall som det nu åsyftade nå ett materiellt riktigt

beskattningsresultat.

I detta sammanhang vill utskottet instämma i departementschefens uttalande

att det torde kunna förutsättas att i praxis åtgärder, som endast i

syfte att kringgå beskattningsreglerna givits en viss utformning, komma att

bedömas efter deras verkliga innebörd.

Som framgår av det nyss sagda har bevillningsutskottet icke funnit anledning

att rikta erinringar mot det i propositionen upptagna förslaget i nu

förevarande de!. Då emellertid förslaget utformats under iakttagande av

önskemålet att icke tillskapa svårigheter för sådana familjebolag, mot vilkas

åtgöranden icke funnits några invändningar att ur skattesynpunkt

framställa, är det å andra sidan angeläget — såsom ock i propositionen understrukits

— att vid bestämmelsernas tillämpning iakttages att syftet med

en lagstiftning av föreslagen innebörd är att förhindra att familjebolagen

utnyttjas för vinnande av obehörig skattelättnad.

I propositionen (s. 44—45) omnämnas några förfaringssätt, varigenom

vinstmedel i ett familjebolag kunna uttagas under sådana förhållanden, att

den å dessa vinstmedel vilande skatteskulden helt elimineras. En med de i

propositionen angivna förfaringssätten likartad metod är den, att aktierna

i ett förvaltningsbolag med ansamlade vinstmedel mot revers överlåtas på

ett annat förvaltningsbolag. Till sistnämnda bolag, vars vinstmedel i skälig

omfattning använts för utdelning och därför icke kan anses skattskyldigt

för utdelning, överföras förstnämnda bolags vinstmedel genom utdelning;

dessa vinstmedel utnyttjas därefter för betalning av reversskulden. Detta

innebär, att skatteskulden å vinstmedlen definitivt elimineras.

I propositionen har uttalats, att redan gällande bestämmelser syntes möjliggöra

åsättandet av en materiellt riktig taxering i fall som de nu antydda.

Därvid har uppenbarligen åsyftats den tolkning av bestämmelserna, som

regeringsrätten godtagit i sitt förenämnda, den 14 februari 1951 meddelade

utslag.

Utskottet vill uttala sin anslutning till vad i propositionen sålunda framhållits.

Utskottet är nämligen av den meningen, att om ägaren till aktierna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

13

i elt farailjebolag med vinstmedel, varå vilar en skatteskuld, överlåter dessa

aktier å annan under sådana förhållanden att förutsättningar för skatteskuldens

definitiva eliminerande tillskapats, redan gällande bestämmelser

kunna medgiva åsättandet av en materiellt riktig taxering.

I propositionen har framhållits, att bolags eller förenings karaktär av familj

ebolag i skatteteknisk mening borde bedömas icke blott på grundval av

vad som förekommit under beskattningsåret. Hade sålunda ett familj ebolag

under ett tidigare år utnyttjats för kringgående av beskattningsreglerna,

borde detta vara tillräckligt skäl för att fortsättningsvis skattlägga bolaget

för mottagen utdelning. En förklaring från bolagets sida att det icke vidare

tänkte medverka till transaktioner i skatteundandragande syfte borde i sådant

fall regelmässigt icke godtagas. Ett bolag, som medverkat till skatteflyktsåtgärder,

finge vara berett att taga konsekvenserna därav. Samtidigt

har emellertid i propositionen framhållits, att en viss försiktighet borde

iakttagas beträffande sådana familjebolag, som existerade vid lagändringens

ikraftträdande och vilkas medverkan till transaktioner i antytt syfte

låge relativt långt tillbaka i tiden.

Utskottet vill uttala sin principiella anslutning till den sålunda uttalade

meningen. Ett familjebolag, som ett år medverkat till transaktioner i skatteundandragande

syfte, bör ett följande år icke fritagas från skattskyldighet

för utdelning allenast av den anledningen att bolaget sistberörda år icke

medverkat i dylika transaktioner; skulle en sådan årlig omprövning av

skattskyldigheten företagas, bleve lagstiftningen lätt nog verkningslös. Men

utskottet har å andra sidan den uppfattningen, att särskilda omständigheter

kunna föranleda till att den nu angivna tolkningen av bestämmelserna

frånträdes. Utskottet åsyftar exempelvis sådana fall, där aktierna i bolaget

överlåtits å ny ägare och omständigheterna göra sannolikt att bolaget icke

vidare kommer att utnyttjas för vinnande av obehöriga skattelättnader.

Även om någon förändring i äganderätten till aktierna icke inträtt, kan det

undantagsvis framstå som rimligt att icke vidare beskatta bolaget för mottagen

utdelning, nämligen därest sådana förändringar i den av bolaget förda

utdelningspolitiken vidtagits och det framstår såsom uppenbart att bolaget

icke vidare kommer att utnyttjas i skatteundandragande syfte. Vad nu

sagts bör särskilt gälla sådana familjebolag, vilkas utnyttjande i nyss angivet

syfte hänför sig till tiden före lagändringens ikraftträdande.

Utskottet får slutligen tillägga, att vad i propositionen föreslagits om en

utvidgning av bestämmelserna rörande skattefrihet för utdelning att omfatta

aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank- eller annan

penningrörelse, ävensom vissa försäkringsaktiebolag icke föranlett några

erinringar från utskottets sida. Detsamma gäller förslaget om ändrad lydelse

av 1 § förordningen om kupongskatt samt vad i propositionen i övrigt

anförts.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 53.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 182, antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.

Stockholm den 10 maj 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Franzon*, Velander, Falk, Niklasson, Wehtje, Rune Johansson och Spetz

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i

Skedsbygd, Nilsson i Kristinehamn, Sjölin, Gunnarsson, Edström, Kärrlander,

Åqvist* och Henriksson*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

517588. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m. s. 10 i texten