Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928
1951-05-10 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1951:53, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
1
Nr 53.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
54 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370), m. m.
I en den 30 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 182, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om .statlig inkomstskatt; samt
3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 12 februari
1943 (nr 44) om kupongskatt.
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här nämnas följande.
I propositionen föreslås vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående
skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier och andelar.
Erfarenhetsmässigt ha s. k. familjebolag, å vilka överlåtits aktier och
andelar, i betydande omfattning utnyttjats för att bereda fysisk person en
icke avsedd skattelindring. För att förhindra detta föreslås att familjebolag,
vars aktier eller andelar ägas av ett fåtal fysiska personer och som utnyttjats
för ernående av obehörig skattelindring, skola — i qiotsats till vad
nu gäller — vara skattskyldiga för utdelning. För underlättande av aktiernas
eller andelarnas överförande från familjebolaget till dess intressenter
ha vissa övergångsbestämmelser föreslagits.
Vidare har föreslagits att reglerna om skattefrihet för utdelning skola
utvidgas att gälla aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bankeller
annan penningrörelse, och aktiebolag, som driva sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkringsrörelse, dock att skattefriheten föreslås begränsad till utdelning
å s. k. organisationsaktier.
Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande
lydelse.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 53.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
1) Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370).
Härigenom förordnas att 54 § kommunalskattelagen den 28 september
19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
54 §.
Från skattskyldighet f r i k a 1- 1 a s:
a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar, vilka
icke driva bank- eller annan penningrörelse
eller försäkringsrörelse:
för utdelning från svenska aktiebolag,
svenska solidariska bankbolag
och svenska ekonomiska föreningar;
b)
medlem av---till livför
säkring.
Föreslagen lydelse:
54 §.
Från skattskyldighet f r i k a 1- 1 a s:
a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar med
undantag och inskränkningar som
nedan i denna paragraf sågs:
för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar;
b)
medlem av — ----till livför
säkring.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar,
vilka driva bank- eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse,
äga icke åtnjuta vid a)
omförmäld skattefrihet; dock att
aktiebolag eller ekonomisk förening,
som driver bank- eller annan penningrörelse,
samt aktiebolag, som
driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,
äro frilcallade
från skattskyldighet för utdelning ä
aktier och andelar, vilka innehavas
som ett led i organisationen av sådan
bolagets eller föreningens verksamhet.
Om aktierna i svenskt aktiebo
-
1 Senaste lydelse se 1950: 308.
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
3
Nuvarande lydelse:
Att personer, — ---samma pa
ragraf.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen lydelse:
lag eller andelarna i svensk ekonomisk
förening till huvudsaklig del
ägas eller på därmed jämförligt sätt
innehavas — direkt eller genom förmedling
av juridisk person — av en
fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen
icke visar att dess vinstmedel
i skälig omfattning använts för
utdelning till delägarna, skall vad i
första stycket vid a) sägs äga tilllämpning
allenast såvitt avser utdelning
å aktier eller andelar, vilka
innehavas av bolaget eller föreningen
såsom ett led i organisationen av
annan verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom.
Riksskattenämnden må, om synnerliga
skäl därtill föranleda, medgiva
bolag eller förening, som jämlikt
bestämmelserna i nästföregående
stycke skall utgöra skatt för utdelning
å aktier eller andelar, att
för viss tid åtnjuta i första stycket
vid a) omförmäld skattefrihet. Över
beslut, som riksskattenämnden meddelat
i sådant ärende, må klagan
icke föras.
Att personer,----samma pa
ragraf.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
I samband med ikraftträdandet av denna lag skall följande iakttagas.
Därest delägare i bolag eller förening, som på grund av bestämmelserna
i 54 § tredje stycket icke åtnjuter skattefrihet för utdelning å innehavda
aktier eller andelar, före den 1 januari 1954 av bolaget eller föreningen
förvärvar sådana aktier eller andelar till ett pris icke understigande bolagets
eller föreningens anskaffningskostnad för samma tillgångar, skall den
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
omständigheten att aktiernas eller andelarnas verkliga värde vid överlåtelsen
överstiger nämnda pris icke medföra att delägaren skall anses hava
åtnjutit skattepliktig intäkt. Avyttrar delägaren sålunda förvärvade aktier
eller andelar, skall vid tillämpning av bestämmelserna om realisationsvinst
i 35 § så anses som om delägaren förvärvat tillgångarna vid tidpunkten för
bolagets eller föreningens förvärv av desamma.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägare i bolag
eller förening, som av riksskattenämnden för viss tid lämnats sådant medgivande
varom i 54 § fjärde stycket förmäles, inom två år efter utgången av
nämnda tid förvärvar aktier eller andelar varom här är fråga.
2) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
7 §•
Från skattskyldighet--— av
sedda
ändamål;
h) svenska aktiebolag och .svenska
ekonomiska föreningar, vilka
icke driva bank- eller annan penningrörelse
eller försäkringsrörelse:
för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar;
i)
här i —--hänförlig verk
samhet.
Föreslagen lydelse:
7 §•
Från skattskyldighet — ---av
sedda
ändamål;
h) svenska aktiebolag och .svenska
ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan
i denna paragraf sägs:
för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar;
i)
här i--— hänförlig verk
samhet.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar,
vilka driva bank- eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse,
äga icke åtnjuta vid h)
omförmäld skattefrihet; dock att
1 Senaste lydelse se 1950: 309.
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
5
Nuvarande
Att personer, —
ragraf.
lydelse: Föreslagen lydelse:
aktiebolag eller ekonomisk förening,
som driver bank- eller annan penningrörelse,
samt aktiebolag, som
driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,
äro frikallade
från skatteskyldighet för utdelning
å aktier och andelar, vilka innehavas
som ett led i organisationen av
sådan bolagets eller föreningens
verksamhet.
Om aktierna i svenskt aktiebolag
eller andelarna i svensk ekonomisk
förening till huvudsaklig del
ägas eller på därmed jämförligt sått
innehavas — direkt eller genom förmedling
av juridisk person — av en
fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen
icke visar att dess vinstmedel
i skälig omfattning använts för
utdelning till delägarna, skall vad i
första stycket vid h) sågs äga tilllämpning
allenast såvitt avser utdelning
å aktier eller andelar, vilka
innehavas av bolaget eller föreningen
såsom ett led i organisationen av
annan verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom.
Riksskattenämnden må, om synnerliga
skäl därtill föranleda, medgiva
bolag eller förening, som jämlikt
bestämmelserna i nästföregående
stycke skall utgöra skatt för
utdelning å aktier eller andelar, att
för viss tid åtnjuta i första stycket
vid h) amförmåld skattefrihet, över
beslut, som riksskattenämnden meddelat
i sådant ärende, må klagan
icke föras.
--samma pa- Att personer,---samma paragraf.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
I samband nied ikraftträdandet av denna förordning .skall följande iakttagas.
Därest delägare i bolag eller förening, som på grund av bestämmelserna
i 7 § tredje stycket icke åtnjuter .skattefrihet för utdelning å innehavda
aktier eller andelar, före den 1 januari 1954 av bolaget eller föreningen
förvärvar sådana aktier eller andelar till ett pris icke understigande bolagets
eller föreningens anskaffningskostnad för samma tillgångar, skall den
omständigheten att aktiernas eller andelarnas verkliga värde vid överlåtelsen
överstiger nämnda pris icke medföra att delägaren skall anses hava åtnjutit
skattepliktig intäkt. Avyttrar delägaren sålunda förvärvade aktier
eller andelar, skall vid tillämpning av bestämmelserna om beskattning av
realisationsvinst så anses som om delägaren förvärvat tillgångarna vid tidpunkten
för bolagets eller föreningens förvärv av desamma.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägare i bolag
eller förening, som av riksskattenämnden för viss tid lämnats sådant
medgivande varom i 7 § fjärde stycket förmäles, inom två år efter utgången
av nämnda tid förvärvar aktier eller andelar varom här är fråga.
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 12 februari 19431 om kupongskatt
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
1 §•
Skyldighet att---förvärvat
aktien.
Skyldighet att utgöra kupongskatt
skall ock åligga utdelningsberättigad,
som uppträder såsom bulvan
för annan, i det att han huvudsakli
-
Föreslagen lydelse:
1 §•
Skyldighet att — — — förvärvat
aktien.
Skyldighet att utgöra kupongskatt
skall ock åligga utdelningsberättigad,
som uppträder såsom bulvan
för annan, i det att han huvudsakli
-
1 .Senaste lydelse se 1947: 579.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
1
Nuvarande lydelse:
gen för dennes räkning framträder
såsom ägare till aktie, å -vilken utdelningen
belöper, försåvitt bulvanförhållandet
är i strid med ett enligt
lag gällande förbud eller det avser
att bereda obehörig förmån vid
taxering till statlig inkomstskatt eller
kommunal inkomstskatt.
Skyldighet att---statlig in
komstskatt.
1 den — — — erforderligt belopp.
Föreslagen lydelse:
gen för dennes räkning framträder
såsom ägare till aktie, å vilken utdelningen
belöper, försåvitt bulvanförhållandet
är i .strid med ett enligt
lag gällande förbud eller det avser
att bereda obehörig förmån vid
taxering till statlig inkomstskatt eller
kommunal inkomstskatt. Sådan
skyldighet skall även åligga utdelningsberättignd,
som innehar aktie
under sådana förhållanden att fysisk
person därigenom obehörigen
vinner befrielse från kupongskatt.
Skyldighet att — —- — statlig inkomstskatt.
I den — — — erforderligt belopp.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Enligt gällande bestämmelser skall av aktiebolag och ekonomisk förening
förvärvad inkomst i princip beskattas två gånger, nämligen först hos bolaget
eller föreningen och — till den del inkomsten utdelas till1 bolagets
eller föreningens delägare ■—• därefter hos dessa. Detta framgår av, å ena
sidan, föreskriften i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen att till intäkt av
kapital räknas, bland annat, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska
ekonomiska föreningar, och, å andra sidan, den omständigheten att reglerna
angående inkomstberäkningen för nämnda juridiska personer icke
medge rätt till avdrag för utdelning till delägarna.
I detta sammanhang må även erinras om bestämmelsen i 38 § kommunalskattelagen
att såsom utdelning från ekonomisk förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem utöver inbetald insats.
Till denna bestämmelse, som tillkommit i syfte att göra dubbelbeskattningen
av sådan förenings inkomst effektiv, saknas en direkt motsvarighet i
vad det gäller utskiftning av vinstmedel från aktiebolag som upplöses. I
stället har i förordning den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar upptagits bestämmelser av innebörd, att svenskt
aktiebolag, som utskiftar vinstmedel till delägarna, skgj! i anledning härav
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
erlägga en särskild utskiftningsskatt till staten. Det må tilläggas att reglerna
om beskattning av vinstmedel, som utskiftas från aktiebolag eller
ekonomisk förening, gälla oavsett om det utskiftade härrör av medel, som
för bolaget eller föreningen utgjort skattepliktig inkomst eller ej.
Av 2 § förordningen om statlig inkomstskatt framgår, att de nyss återgivna
stadgandena i kommunalskattelagen äga en motsvarande tillämplighet
vid taxeringen till statlig inkomstskatt.
I syfte att förhindra en flerfaldig beskattning av aktiebolags och ekonomiska
föreningars inkomst har i 54 § första stycket a) kommunalskattelagen
och 7 § första stycket h) förordningen om statlig inkomstskatt föreskrivits,
att svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar äro
frikallade från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar. Från denna frihet från kedjebeskattning
ha dock uttryckligen undantagits sådana bolag och föreningar, vilka driva
bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.
Vidare bör uppmärksammas bestämmelsen i 39 § 1 mom. kommunalskattelagen,
att om aktiebolag eller ekonomisk förening åtnjutit inkomst
genom sådan utdelning å aktier eller föreningsandelar, för vilken skatteplikt
enligt vad nyss sagts icke föreligger, så äger bolaget eller föreningen
ej åtnjuta avdrag för ränta å gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,
i vidare mån än som räntan överstiger utdelningen. Därest icke annat framgår
av förebragt utredning, skall jämlikt 44 § kommunalskattelagen och
anvisningarna till samma paragraf å värdehandlingarna i fråga i regel anses
belöpa lika stor del av bolagets eller föreningens hela gäld, som värdehandlingarnas
bokförda värde utgör utav bokförda värdet av bolagets eller
föreningens samtliga tillgångar.
Slutligen må erinras om bestämmelserna i förordningen den 26 juni 1933
vnr 395) om ersättningsskatt, vilka bestämmelser tillkommit i avsikt att
förhindra att vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar i syfte att bereda
delägarna skattelindring underlåta att besluta en eljest motiverad vinstutdelning.
Det nu återgivna komplexet av författningsbestämmelser har, främst under
de senaste åren, utsatts för åtskillig kritik. Sålunda har framhållits
bl. a. att den föreskrivna friheten från kedjebeskattning i avsevärd omfattning
föranlett formellt fullt lagliga transaktioner, vilka transaktioners
egentliga syfte dock uteslutande varit att ernå en av lagstiftaren icke avsedd
skattelindring. Den konstaterade luckan i lagstiftningen skulle ha utnyttjats
främst av skattskyldiga med betydande förmögenhet, som av dem
placerats i ett för ändamålet bildat förvaltningsbolag, men över huvud taget
av s. k. familjebolag d. v. s. aktiebolag eller ekonomiska föreningar med en
eller ett fåtal delägare, som vore verksamma under sådana omständigheter
att intresset av att uttaga vinstmedel från bolaget eller föreningen i form
av utdelning vore av underordnat intresse.
Här må omnämnas att Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund i skrivelse
den 24 juli 1946 till finansdepartementet ansett sig böra rikta uppmärk
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
9
samheten på önskvärdheten av att åtgärder vidtoges till förhindrande av
det rådande missbruket av de ifrågavarande skattefrihetsbestäminelserna.
Men kritik har även riktats mot bestämmelserna i 54 § kommunalskattelagen
och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt till den del desamma
iöreskriva skyldighet för aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva
bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, att skatta för utdelning
å aktier och föreningsandelar. Det har därvid hävdats, att bestämmelserna
i fråga föranledde en materiellt icke befogad och i princip icke
heller avsedd merbeskattning. Sålunda må omnämnas att Svenska bankföreningen
och Svenska försäkringsbolags riksförbund till finansdepartementet
ingivit en den 21 oktober 1942 dagtecknad skrivelse, däri hemställts
att åtgärder måtte vidtagas i syfte att erhålla sådan ändring i gällande bestämmelser,
att skattefrihet måtte medgivas bankaktiebolag för utdelning
å aktier och andelar, vilkas innehavande utgjort ett led i organisationen av
bolagets verksamhet, ävensom för utdelning å aktier, som med Konungens
särskilda tillstånd förvärvats för tillgodoseende av ett för bankväsendet
eller det allmänna gagneligt ändamål, samt att skattefrihet medgåves försäkringsaktiebolag
för utdelning å aktier och andelar, vilkas innehavande
utgjort ett led i organisationen av utav bolaget idkad sjuk-, olycksfallseller
skadeförsäkringsrörelse.
Över sistnämnda framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av
statskontoret, kammarrätten, bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen,
överståthållarämbetet och länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län.
Förenämnda framställningar från Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund
samt från Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund ha därefter överlämnats till 1944 års allmänna skattekommitté
att av kommittén tagas i övervägande vid fullgörande av kommittén åliggande
utredningsuppdrag.
Kommittén (riksdagsmannen H. L. E. Sjödahl, ordförande, bankdirektören
E. Browaldh, revisionsintendenten E. Hjohlman, f. d. kammarrättsrådet
E. D. Sivert samt riksdagsmännen A. W. Strand och O. E. Werner) har den
23 juni 1950 avgivit betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser
för beskattning av utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall,
m. m. (SOU 1950: 21). Vid betänkandet, som även innefattar förslag till
ändrade regler rörande beskattningen av periodiskt understöd m. m. — vad
kommittén i sistnämnda hänseenden anfört upptages icke till behandling i
förevarande proposition — ha fogats av kommittén utarbetade författningsförslag.
Dessa förslag till den del de beröra frågan om ändrade bestämmelser
rörande beskattning av utdelning å aktier och andelar ha såsom Bihang
1 fogats vid statsrådsprotokollet.
Över betänkandet i nu ifrågavarande del ha, efter remiss, yttranden avgivits
av kammarrätten, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden
från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle, Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmanna
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
förbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redareförening och Föreningen
auktoriserade revisorer), bank- och fondinspektionen (med överlämnande
av yttrande från Svenska bankföreningen), försäkringsinspektionen (med
överlämnande av yttrande från Svenska försäkringsbolags riksförbund),
överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och
Västernorrlands län, mellankommunala prövningsnämnden, Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund, Sveriges advokatsamfund och Tjänstemännens
centralorganisation. Därjämte har tillfälle att avgiva yttrande över
betänkandet beretts landsorganisationen i Sverige, som förklarat betänkandet
i förevarande del icke föranleda något landsorganisationens yttrande,
och Kooperativa förbundet, som emellertid velat yttra sig över kommitténs
förslag allenast till den del detta avsåge ändrade beskattningsregler rörande
utdelning, uppburen av aktiebolag som dreve bank- eller annan penningrörelse
eller försäkringsrörelse. Slutligen må nämnas att i anledning av betänkandet
har en skrivelse inkommit från Hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
De s. k. familjebolagens skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier
och andelar, s. 11—47.
Bank- och andra penningbolags skattskyldighet för utdelning å aktier
och andelar, s. 47—-54.
Försäkringsföretags skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar,
s. 55—60.
Övriga frågor, s. 61—62.
Utskottets yttrande.
I proposition nr 182 har på grundval av ett av 1944 års allmänna skattekommitté
avgivet betänkande framlagts förslag till vissa ändringar av de
förut omnämnda, i 54 § första stycket a) kommunalskattelagen och 7 §
första stycket h) förordningen om statlig inkomstskatt upptagna bestämmelserna
angående skattskyldighet för utdelning å innehavda aktier och andelar.
Sålunda föreslås att om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,
vars aktier eller andelar ägas av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer,
icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning
till delägarna skall till beskattning upptagas den utdelning, som bolaget
eller föreningen uppburit å innehavda aktier och andelar. Till undvikande
av obilliga verkningar, som undantagsvis kunde föranledas av införandet av
en sådan bestämmelse, föreslås samtidigt att riksskattenämnden tillägges
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
11
befogenhet att i särskilda fall och för viss tid meddela dispens från bestämmelsens
tillämpning.
Vidare föreslås i propositionen, att reglerna om skattefrihet för utdelning
å aktier och andelar skola utsträckas att gälla aktiebolag och ekonomiska
föreningar, som driva bank- eller annan penningrörelse, samt aktiebolag, som
driva sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse. Denna skattefrihet
skulle dock vara begränsad till utdelning å aktier och andelar, vilka innehades
som ett led i organisationen av en verksamhet av nyss angivet slag.
Slutligen upptager propositionen förslag till sådan ändring i förordningen
om kupongskatt, att fysisk person, som — enär han icke är bosatt eller stadigvarande
vistas här i Sverige — är skyldig erlägga kupongskatt för utdelning
å aktier i svenska aktiebolag, icke skall kunna kringgå denna bestämmelse
genom att mot räntebärande revers överlåta aktierna å ett holdingbolag.
Förslaget om inskränkning i gällande bestämmelser rörande skattefrihet
för utdelning mellan bolag och föreningar är att se mot bakgrunden av det
under senare år i alltmer ökad omfattning anlitade förfaringssättet hos vissa
skattskyldiga att utnyttja anordningen att å ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening överlåta aktier och andra värdepapper i syfte att erhålla av
lagstiftaren icke avsedda skattelättnader. Vad i propositionen anföres rörande
de s. k. familjebolagens utnyttjande i angivet hänseende ger ett oförtydbart
uttryck för önskvärdheten av lagstiftningsåtgärder.
Det av skattekommittén framlagda förslaget i ämnet innebar i huvudsak,
att en definition av begreppet familjebolag lämnades i skatteförfattningarna
och att en bestämmelse samtidigt infördes därom att familjebolag vore
skattskyldiga för utdelning. Definitionen hade så utformats att till familjebolag
bleve att hänföra aktiebolag och ekonomisk förening, vars aktier eller
andelar innehades av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer, inbördes
besläktade eller ej, under sådana förhållanden att intresset av att uttaga
vinstmedel från den juridiska personen i form av utdelning vore av underordnad
betydelse.
Mot kommitténs förslag har riktats invändningar av innebörd, att detsamma
ginge utöver syftet med en lagstiftning, vilket allenast borde vara att
förhindra familj ebolagens utnyttjande för vinnande av obehörig skattelättnad.
Det kunde nämligen befaras att ett genomförande av förslaget komme
att medföra att ifrågavarande förvaltningsformer över huvud icke skulle
vidare kunna utnyttjas och alltså icke heller i sådana fall, där några invändningar
ur skattesynpunkt icke vore att framställa och där anordningen med
ett familjebolag vore den lämpligaste eller rent av enda användbara.
Genom den utformning, som det i propositionen upptagna förslaget erhållit,
ha — enligt bevillningsutskottets mening — dessa invändningar i
tillbörlig omfattning tillgodosetts samtidigt som förslaget synes erbjuda tillräckliga
möjligheter för att förhindra det iakttagna missbruket. Förslaget
innebär nämligen att så snart ett familjebolag utnyttjas för vinnande av en
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
icke avsedd skattelindring åt fysisk person eller — som bestämmelserna utformats
— så snart familjebolaget icke visat att dess vinstmedel i skälig
omfattning använts för utdelning till delägarna, inträder skattskyldighet
för utdelning. Å andra sidan bliva bestämmelserna icke tillämpliga å familjebolag,
mot vilkas åtgöranden icke finnas några befogade invändningar att
ur skattesynpunkt framställa.
Av vad i propositionen anförts framgår tillika att det däri upptagna förslaget
även är att se mot bakgrunden av ett av regeringsrätten den 14
februari 1951 meddelat utslag, för vilket i propositionen lämnats en redogörelse.
Genom detta utslag, som alltså meddelats sedan skattekommitténs
förslag framlagts, är klarlagt att ett utnyttjande av gällande bestämmelser
om frihet från beskattning av utdelningsinkomst i syfte att eliminera en
skatteskuld icke godtages i praxis; redan gällande bestämmelser möjliggöra
med andra ord att i ett fall som det nu åsyftade nå ett materiellt riktigt
beskattningsresultat.
I detta sammanhang vill utskottet instämma i departementschefens uttalande
att det torde kunna förutsättas att i praxis åtgärder, som endast i
syfte att kringgå beskattningsreglerna givits en viss utformning, komma att
bedömas efter deras verkliga innebörd.
Som framgår av det nyss sagda har bevillningsutskottet icke funnit anledning
att rikta erinringar mot det i propositionen upptagna förslaget i nu
förevarande de!. Då emellertid förslaget utformats under iakttagande av
önskemålet att icke tillskapa svårigheter för sådana familjebolag, mot vilkas
åtgöranden icke funnits några invändningar att ur skattesynpunkt
framställa, är det å andra sidan angeläget — såsom ock i propositionen understrukits
— att vid bestämmelsernas tillämpning iakttages att syftet med
en lagstiftning av föreslagen innebörd är att förhindra att familjebolagen
utnyttjas för vinnande av obehörig skattelättnad.
I propositionen (s. 44—45) omnämnas några förfaringssätt, varigenom
vinstmedel i ett familjebolag kunna uttagas under sådana förhållanden, att
den å dessa vinstmedel vilande skatteskulden helt elimineras. En med de i
propositionen angivna förfaringssätten likartad metod är den, att aktierna
i ett förvaltningsbolag med ansamlade vinstmedel mot revers överlåtas på
ett annat förvaltningsbolag. Till sistnämnda bolag, vars vinstmedel i skälig
omfattning använts för utdelning och därför icke kan anses skattskyldigt
för utdelning, överföras förstnämnda bolags vinstmedel genom utdelning;
dessa vinstmedel utnyttjas därefter för betalning av reversskulden. Detta
innebär, att skatteskulden å vinstmedlen definitivt elimineras.
I propositionen har uttalats, att redan gällande bestämmelser syntes möjliggöra
åsättandet av en materiellt riktig taxering i fall som de nu antydda.
Därvid har uppenbarligen åsyftats den tolkning av bestämmelserna, som
regeringsrätten godtagit i sitt förenämnda, den 14 februari 1951 meddelade
utslag.
Utskottet vill uttala sin anslutning till vad i propositionen sålunda framhållits.
Utskottet är nämligen av den meningen, att om ägaren till aktierna
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
13
i elt farailjebolag med vinstmedel, varå vilar en skatteskuld, överlåter dessa
aktier å annan under sådana förhållanden att förutsättningar för skatteskuldens
definitiva eliminerande tillskapats, redan gällande bestämmelser
kunna medgiva åsättandet av en materiellt riktig taxering.
I propositionen har framhållits, att bolags eller förenings karaktär av familj
ebolag i skatteteknisk mening borde bedömas icke blott på grundval av
vad som förekommit under beskattningsåret. Hade sålunda ett familj ebolag
under ett tidigare år utnyttjats för kringgående av beskattningsreglerna,
borde detta vara tillräckligt skäl för att fortsättningsvis skattlägga bolaget
för mottagen utdelning. En förklaring från bolagets sida att det icke vidare
tänkte medverka till transaktioner i skatteundandragande syfte borde i sådant
fall regelmässigt icke godtagas. Ett bolag, som medverkat till skatteflyktsåtgärder,
finge vara berett att taga konsekvenserna därav. Samtidigt
har emellertid i propositionen framhållits, att en viss försiktighet borde
iakttagas beträffande sådana familjebolag, som existerade vid lagändringens
ikraftträdande och vilkas medverkan till transaktioner i antytt syfte
låge relativt långt tillbaka i tiden.
Utskottet vill uttala sin principiella anslutning till den sålunda uttalade
meningen. Ett familjebolag, som ett år medverkat till transaktioner i skatteundandragande
syfte, bör ett följande år icke fritagas från skattskyldighet
för utdelning allenast av den anledningen att bolaget sistberörda år icke
medverkat i dylika transaktioner; skulle en sådan årlig omprövning av
skattskyldigheten företagas, bleve lagstiftningen lätt nog verkningslös. Men
utskottet har å andra sidan den uppfattningen, att särskilda omständigheter
kunna föranleda till att den nu angivna tolkningen av bestämmelserna
frånträdes. Utskottet åsyftar exempelvis sådana fall, där aktierna i bolaget
överlåtits å ny ägare och omständigheterna göra sannolikt att bolaget icke
vidare kommer att utnyttjas för vinnande av obehöriga skattelättnader.
Även om någon förändring i äganderätten till aktierna icke inträtt, kan det
undantagsvis framstå som rimligt att icke vidare beskatta bolaget för mottagen
utdelning, nämligen därest sådana förändringar i den av bolaget förda
utdelningspolitiken vidtagits och det framstår såsom uppenbart att bolaget
icke vidare kommer att utnyttjas i skatteundandragande syfte. Vad nu
sagts bör särskilt gälla sådana familjebolag, vilkas utnyttjande i nyss angivet
syfte hänför sig till tiden före lagändringens ikraftträdande.
Utskottet får slutligen tillägga, att vad i propositionen föreslagits om en
utvidgning av bestämmelserna rörande skattefrihet för utdelning att omfatta
aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank- eller annan
penningrörelse, ävensom vissa försäkringsaktiebolag icke föranlett några
erinringar från utskottets sida. Detsamma gäller förslaget om ändrad lydelse
av 1 § förordningen om kupongskatt samt vad i propositionen i övrigt
anförts.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 53.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 182, antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 54 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.
Stockholm den 10 maj 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,
Franzon*, Velander, Falk, Niklasson, Wehtje, Rune Johansson och Spetz
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i
Skedsbygd, Nilsson i Kristinehamn, Sjölin, Gunnarsson, Edström, Kärrlander,
Åqvist* och Henriksson*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
517588. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m. s. 10 i texten