Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1951-05-10 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:55, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

1

Nr 55.

Bevillningsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas

skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr

31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39

med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 19 januari 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 39, hade Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379); samt

3) förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande

skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Rörande lydelsen av författningsförslagen hänvisas till propositionen (s.

2—22).

I anledning av omförmälda proposition hade i riksdagen väckts följande

motioner, nämligen de likalydande motionerna I: 324 av herr Mannerskantz

m. fl. och II: 434 av herr Hseggblom m. fl., de likalydande motionerna I: 325

av herr Gränebo in. fl. och II: 435 av herr Hedlund i Rådom m. fl., de likalydande

motionerna I: 326 av herr Spetz m. fl. och II: 436 av herr Widén

m. fl. samt de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson och

II: 437 av herr Nilsson i Svalöv.

Utskottet hade i sitt i ämnet avgivna betänkande, nr 31, hemställt

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 39 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i kommunalskaltelagcn den 28 september 1928 (nr 370);

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379); samt

3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering

av fastighet (skogsvärderingsinstruktion) med den ändring, att faestämmel
1

II ihan g till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets memorial nr 55.

serna om ikraftträdandet erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag:

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Förordningen .skall

första gången tillämpas i avseende

å 1952 års allmänna fastighetstaxering

under iakttagande att vid denna

taxering skola såsom bruttopriser

enligt femårsregeln anses medelhöstpriserna

för åren 1946—

1950 efter reduktion med 25 procent

därav.

ävensom

B) att följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 324 av herr Mannerskantz m. fl. och II: 434

av herr Haeggblom in. fl.,

de likalydande motionerna 1:325 av herr Gränebo m. fl. och 11:435 av

herr Hedlund i Rådom m. fl.,

de likalydande motionerna I: 326 av herr Spetz m. fl. och II: 436 av herr

Widén m. fl., samt

de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson och II: 437 av

herr Nilsson i Svalöv

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Vid betänkandet fanns fogad en av herrar Veländer, Niklasson, Wehtje,

Werner, Spetz, Sandberg, Jonsson i Skedsbygd, Persson i Svensköp, Gunnarsson

och Nilsson i Svalöv avgiven reservation, vari hemställts,

att riksdagen måtte — i anledning av de likalydande motionerna I: 324

(av herr Mannerskantz m. fl.) och II: 434 (av herr Haeggblom m. fl.), de likalydande

motionerna I: 325 (av herr Gränebo m. fl.) och II: 435 (av herr Hedlund

i Rådom m. fl.), de likalydande motionerna I: 326 (av herr Spetz m. fl.)

och II: 436 (av herr Widén m. fl.) samt de likalydande motionerna 1: 327

(av herr Hjalmar Nilsson) och II: 437 (av herr Nilsson i Svalöv) — avslå

Kungl. Maj :ts förevarande proposition nr 39 samt för sin del antaga följande
-

Utskottets förslag:

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Förordningen .skall

första gången tillämpas i avseende

å 1952 års allmänna fastighetstaxering

under iakttagande att vid denna

taxering skola såsom bruttopriser

enligt femårsregeln anses medelhöstpriserna

för åren 1945—

1949 efter reduktion med 25 procent

därav.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

3

1) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

Anvisningar

till

9 §.

4. För jordbruksfastighet —■ — — växande skog.

Dylik fastighet — ■—- — å skogsmarken.

Skogsmark skall -— ■—■ — (skogsmarkens avkastningsvärde).

Såsom skogsmark skall upptagas all —- — -— för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan -— --frösådd m. m.

Till skogsmark — ---i övrigt.

Skogsmarkens normala — ■—- — (normal skogstillgång).

Den normala årliga virkesavkastningen uppskattas i kubikmeter per hektar

såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga (bonitet). Värdet i

penningar av den sålunda uppskattade normala årsavkastningen beräknas

efter virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde) enligt de priser,

som angivas i instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog.

Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen

skola avdragas 33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning,

bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning,

skogsindelning, skatter m. m. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt

att en väsentlig del av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen

enligt förutsättningarna för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund

av naturförhållandena särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för

handen eller består skogen av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask,

avenbok, lind och lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av

en onormalt stor del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader

efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas,

dock ej till mer än 50 procent av den beräknade normala avkastningen. Det

sålunda reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning

per hektar skogsmark.

Skogsmarkens avkastningsvärde---växande skog.

Växande skog —■ — — (relativ skogstillgång).

Belastas skogsområde —---särskilt angivas.

1 Senaste lydelse so 1944: 280.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skog med ogynnsamt

avsättningsläge eller av skog med särskilda föryngringssvårigheter eller av

ädel lövskog skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan omnämnt

förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för sådan del

av taxeringsenheten äga rum.

Särskild förmån ----ingå i skogsmarkens värde.

Har på ----till 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock skola bestämmelserna

i sin nya lydelse lända till efterrättelse redan före sistnämnda dag, såvitt

angår 1952 års allmänna fastighetstaxering.

2) Förslag

till

förordning med instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.

1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.

Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på

sätt i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkastningsvärde).

Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska

värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).

A. Skogsmark.

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig

den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan

dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig

för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller

slålter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig

den är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig

betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån

den utnyttjas såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark.

Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog

lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,

som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed

förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling,

frösådd m. m.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

5

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund

av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist

eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna

skogar, efter därom av domän styrel sen meddelade eller eljest tillgängliga

officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning

med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter

i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från

jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock

efter ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.

4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall

beräknas efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per

hektar, som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet

skogsbruk och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande

samt å behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång).

Boniteten är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara

virkesavkastningen är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen

är mer än vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget

virke, eller lägre än normalt, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres

av övervägande ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga

årliga virkesavkastning, skogsmarken skulle lämna, om skogstillgången under

rationell skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är

att anse exempelvis den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk,

där det väl sörjes för såväl återväxt som beståndsvård, och där det finnes ett

väl slutet och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.

Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan

hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.

Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således

skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i

olika delar skiftande producerande förmåga.

Vid bestämning av boniteten skall hela den normala årliga virkesavkastningen

uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke i rått tillstånd,

mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet,

som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.

Boniteten angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen

angivet fall då skog med ogynnsamt avsättningsläge m. in. ingår i en taxeringsenhet

— som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet.

Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande

skogsmarkens olika boniteter eller innehållande andra uppgifter, varav mcdelboniteten

kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas

sådana handlingar, uppskattas boniteten med ledning av vad som är känt

eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å

trakten i övrigt.

5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen

beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)

enligt de priser, som under åren 1945—49 på grund av prissättning

nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik

normal virkesavkastning anses sammansatt (normal sortiinenlssammansättning),

under iakttagande av att vid värdeberäkningen bruttopriserna

skola reduceras med 25 procent. I de särskilda anvisningar, som jämlikt

59 g taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

län, bestämmes vad som för länets eller områdets vidkommande skall anses

såsom normal sortimentssammansättning.

Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttopriserna

avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader

för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,

för vilken bruttopriserna gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,

tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsvårdsavgifter

samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga

till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall hänsyn tagas

till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och

flottningsförliållanden in. in. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att nettovärdet

skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna

sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.

Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen

skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått,

t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc.,

måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment

och klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas

för vart och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt

medeltal för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna

värdena skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom

den bestämda tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark.

Ur dessa medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt

den fastställda normala sortimentsisammansättningen på sätt framgår

av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel:

Sortimentsklass:

1: timmer................... 35 % å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80

II: sulfitved o. l:a björkved .. 20^ » 6 » » » > 1:20

III: sulfatved, props och l:a

barrved.................. 20 % » 4 » » » » 0:80

IV: kolved, industribränsle och

diverse virke............. 25^*1 » > » » 0:25

Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.

Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse

hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke

vinner avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan

hänfört till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet

detta utföras med värdet 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre

per kubikmeter. Motsvarande gäller även, då försäljning skett på rot men

virke under viss brösthöjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru

dess kubikmassa ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.

Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej

blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.

Vid uppskattning efter nu angivna grunder tinnes alltså möjlighet att taga

hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och

annat, som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge

skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen,

även om skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser

från den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala

sortimentssammansättningen, inverka visserligen på den verkliga virkesavkastningens

sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser

tagas vid beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55. <

6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per

hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet.

Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas

33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och

byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter

in. in. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt att en väsentlig del av

den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna

för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena

särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, eller består skogen

av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och

lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor

del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader efter prövning

i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till

mer än 50 procent av den beräknade normala värdeavkastningen. Det sålunda

reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning

per hektar skogsmark.

Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall

utgöra tre och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.

Till underlättande av värdeberäkningen fastställer Kungl. Maj:t tabell

som, vid avdrag för kostnader med 33 procent, angiver skogsmarkens värde

per hektar vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser.

B. Växande skog.

7. Växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt till densamma upplåtits

eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner

sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas

under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller

ett så beskaffat virlcesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen

genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång

förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet), till sexton och

en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen. I den

av Kungl. Maj :t enligt punkt 6 sista stycket fastställda tabellen skall intagas

uppgifter även till ledning vid denna värdeberäkning.

Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet

i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar ett

från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i förhållande

till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas

med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således l,o,

om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,

0,8, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade

eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar

med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. Är

detta fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt

innebär relativ skogstillgång l,i, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd

av mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget

virke under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare

dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför

skogsvärdet i samma män sättes högre. Den erforderliga jämkningen av de

angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de kända

avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende på

åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner uppvisar

vid jämförelse ined förrådet å en normalt sammansatt skog och skogens därav

beroende förmåga alt vid uthålligt skogsbruk giva en mot åsatt bonitet

och rotvärde svarande värdeavkastning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utgångspunkt

från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till det

virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt

och sluten (relativt virkesförråd). Till ledning vid detta bedömande skall

Kungl. Maj :t på av domänstyrelsen i samråd med statens skogsforskningsmstitut

och skogsstyrelsen upprättat förslag fastställa tabell, vilken för

olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd. Det sålunda

angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången l,o, betecknar

jämväl relativa virkesförrådet l,o. Därest kubikmassan å området är

större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa virkesförrådet

i motsvarande man större eller mindre än l,o. Siffran för relativa

virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång, därest virkesförrådets

avvikelse från det normala betingas allenast av skogens större

eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning

kan betraktas såsom normal. Då emellertid normal åldersoch

dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det tal, som uttrycker

relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den relativa

skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången måste talet för

relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är sammansatt

av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, om de äldre åldersklasserna

saknas eller bestånden äro sammansatta av övervägande klena dimensioner.

Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet

vari skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta uppskattade

utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke är

avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse

med det normala virkesförrådet.

I vederbörande taxeringslängd införes för varje fastighet uppgift om a)

virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om uppgiften

är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och för bestämmande

av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det på grund

härav åsatta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar, c) den relativa

skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att

avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa

skogstillgången, skälet för avvikelsen.

Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar,

för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas

rörande den virkesavkastning som omedelbart och i framtiden årligen

bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan erhållas

på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning

av de pris, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet,

och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter

uträknas efter 5 procents räntefot, varefter avdrag sker med 33 procent för

beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan

i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens

värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är

i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras

med 16''/2 gånger den normala årliga värdeavkastningen, minskad

med 33 procent.

Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre

än 0,2.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memgrial nr 55. 9

och skall första gången tillämpas i avseende å 1952 års allmänna fastighetstaxering.

„ \

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag ha kamrarna vid behandlingen

av nämnda betänkande stannat i olika beslut, i det att första

kammaren bifallit vad utskottet i betänkandet hemställt, varemot andra

kammaren bifallit den vid betänkandet fogade reservationen.

Mellan dessa kamrarnas beslut föreligger sålunda följande skiljaktighet.

Enligt första kammarens beslut skall fastighetstaxering av skog ske enligt

den i propositionen föreslagna nya metoden. Enligt andra kammarens beslut

skall samma taxering även i fortsättningen verkställas enligt hittills tillämpad

metod. I fråga om de för taxeringen tillämpliga värdefaktorerna innebära

båda besluten bland annat, att prisnivån vid 1952 års allmänna fastighetstaxering

skall bestämmas enligt medelpriserna för åren 1945—1949 efter

reduktion med 25 procent av bruttopriserna.

Utskottet, som haft att jämlikt § 63 riksdagsordningen söka sammanjämka

de olika meningar, i vilka kamrarna sålunda stannat, har i sådant

hänseende ansett sig böra föreslå, att riksdagen antager bestämmelser, som

innebära, att 1952 års allmänna fastighetstaxering skall verkställas enligt

den äldre värderingsmetoden samt att därpå följande allmänna fastighetstaxeringar

skola ske efter den nya metoden. Sammanjämkningsförslaget innefattar

sålunda att den allmänna fastighetstaxeringen nästa gång skall

äga rum enligt andra kammarens beslut och därefter enligt första kammarens

beslut. Beträffande värdefaktorerna finner sig utskottet dock böra föreslå

den ändringen i andra kammarens beslut att vid bestämmande av prisnivån

för 1952 års allmänna fastighetstaxering från medelpriserna för åren

1945—1949 skall göras avdrag med belopp motsvarande 20 procent av bruttopriserna

i stället för ovan angivna 25 procent av samma priser.

Utskottet förutsätter att under den tid som alltså kommer att stå till

buds intill dess den nya metoden skall träda i tillämpning Kungl. Maj :t ägnar

frågan om denna metods utformning i riktning mot en förenkling fortsatt

uppmärksamhet. Vidare bör under tiden tillses att upprättandet av hushållningsplaner

och andra sådana uppskattningar av våra skogar, som kunna

underlätta metodens tillämpning, på allt sätt uppmuntras. Ävenledes bör undersökas,

huruvida icke i viss utsträckning vid nästa allmänna fastighetstaxering

jämsides med värdeberäkningen enligt den gamla metoden kunde

verkställas en uppskattning av erforderliga primärfaktorer för tillämpning

av den nya metoden, så att därefter genom en bearbetning av det sålunda

erhållna materialet utfallet i praktiken av den nya metoden kunde ytterligare

bedömas.

Utskottet får således hemställa,

att kamrarna, med frånträdande av sina tidigare fattade

beslut, måtte

A) för sin del antaga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

1) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

Anvisningar

till

9 §•

4. För jordbruksfastighet — —- — växande skog.

Dylik fastighet —- -— — å skogsmarken.

Skogsmark skall — — — (skogsmarkens avkastningsvärde).

Såsom skogsmark skall upptagas all — — — för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan — ---frösådd m. in.

Till skogsmark----i övrigt.

Skogsmarkens normala--- — (normal skogstillgång).

Den normala årliga virkesavkastningen uppskattas i kubikmeter per hektar

såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga (bonitet). Värdet i

penningar av den sålunda uppskattade normala årsavkastningen beräknas

efter virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde) enligt de priser,

som angivas i instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog.

Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen

skola avdragas 33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning,

bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning,

skogsindelning, skatter in. in. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt

att en väsentlig del av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen

enligt förutsättningarna för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund

av naturförhållandena särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för

handen eller består skogen av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask,

avenbok, lind och lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av

en onormalt stor del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader

efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas,

dock ej till mer än 50 procent av den beräknade normala avkastningen. Det

sålunda reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning

per hektar skogsmark.

Skogsmarkens avkastningsvärde ----växande skog.

Växande skog — -—- — (relativ skogstillgång).

Belastas skogsområde —---särskilt angivas.

1 Senaste lydelse se 1944: 280.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skog med ogynnsamt

avsättningsläge eller av skog med särskilda förvngringssvårigheter eller av

adel lövskog skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan omnämnt

förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för sådan del

av taxeringsenheten äga rum.

Särskild förmån----ingå i skogsmarkens värde.

Har på -—----till 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock att bestämmelserna i

sin nya lydelse skola lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt

angår 1952 års allmänna fastighetstaxering. Lagen gäller till dess lagen den

1951 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370) träder i kraft, såvitt angår punkt 4 av anvisningarna

till 9 § sistnämnda lag.

2) Förslag

till

förordning med instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.

1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.

Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på

sätt i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkasthingsvärde).

Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska

värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).

A. Skogsmark.

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig

den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan

dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig

för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller

slätter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den

är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig

betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den

utnyttjas såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark.

Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,

som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås

sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd

m. m.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund

av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist

eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna

skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga

officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning

med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter

i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från

jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock

efter ingivna deklarationer och andra upplvsningar, som kunna införskaffas.

4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall

beräknas efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per

hektar, som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet

skogsbruk och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande

samt å behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång).

Boniteten är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara

virkesavkastningen är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen

ar mer än vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget

virke, eller lägre än normalt, på grund av alt skogen är utglesnad eller utgöres

av övervägande ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga

ärliga virkesavkastning, skogsmarken skulle lämna, om skogstillgången under

rationell skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är

att anse exempelvis den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk,

dar det väl sörjes för såväl återväxt som beståndsvård och där det finnes ett

väl slutet och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.

Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan

hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.

“Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således

skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med'' hänsyn till dess i olika

delar skiftande producerande förmåga.

Vid bestämning av boniteten skali hela den normala årliga virkesavkastningen

uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke'' i rått tillstånd,

mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet,

som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.

Boniteten angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen

angivet fall då skog med ogynnsamt avsättningsläge in. in. ingår i en taxeringsenhet

som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet.

Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande

skogsmarkens olika boniteter eller innehållande andra uppgifter, varav medelboniteten

kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas

sådana handlingar, uppskattas boniteten me''d ledning av vad som är känt

eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å

trakten i övrigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets memorial nv 55.

5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen

beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)

enligt de priser, som under åren 1945—49 på grund av prissättning

nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik

normal virkesavkastning anses sammansatt (normal sortimentssammansättning),

under iakttagande av att vid värdeberäkningen bruttopriserna

skola reduceras med 20 procent. I de särskilda anvisningar, som jämlikt

59 § taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av

län, bestämmes vad som för länets eller områdets vidkommande skall anses

såsom normal sortimentssammansättning.

Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttopriserna

avdx-agas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader

för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,

för vilken bruttopriserna gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,

tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsvårdsavgifter

samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga

till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall hänsyn tagas

till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och

flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att nettovärdet

skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna

sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.

Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen

skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått,

t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc.,

måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment

och klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas för

vart och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt

medeltal för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna

värdena skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom

den bestämda tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark.

Ur dessa medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt

den fastställda normala sortimentssammansättningen på sätt framgår

av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel:

Sortimentsklass:

I: timmer.................. 35 x å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80

II: sulfitved o. l:a björkved.. 20 % » 6 » » » » 1:20

III: sulfatved, props och l:a

barrved ................. 20 % » 4 » » » s 0:80

IV: kolved, industribränsle och

diverse virke ............ 25 % » 1 « » »____» 0:25

Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.

Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse

hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke

vinner avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan

hänfört till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet

detta utföras med värdet 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre

per kubikmeter. Motsvarande gäller även, då försäljning skett på rot men

virke under viss brösthöjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru

dess kubikmassa ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets memorial nv 55.

Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej

blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.

Vid uppskattning efter nu angivna grunder finnes alltså möjlighet att taga

hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och

annat, som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge

skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen,

även om skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser

från den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala

sortimentssammansättningen, inverka visserligen på den verkliga virkesaykastningens

sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser

tagas vid beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.

6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per

hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade "rotvärdet.

Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas

33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och

byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter

m. in. År avsättningsläget för skogen så ogynnsamt att en väsentlig del av

den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna

för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena

särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, eller beståtskogen

av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och

lönn) och måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor

del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader efter prövning

i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till

mer än SO procent av den beräknade normala värdeavkastningen. Det sålunda

reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning

per hektar skogsmark.

Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall

utgöra tre och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.

Till underlättande av värdeberäkningen fastställer Kungl. Mai :t tabell

som, vid avdrag för kostnader med 33 procent, angiver skogsmarkens värde

per hektar vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser.

B. Växande skog.

7. Växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt till densamma upplåtits

eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner

sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas

under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller

ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen

genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång

förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet), till sexton

och en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen.

I den av Kungl. Maj :t enligt punkt 6 sista stycket fastställda tabellen

skola intagas uppgifter även till ledning vid denna värdeberäkning.

Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet

i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar ett

från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i förhållande

till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas

med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således l,o,

om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,

0,s, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade

eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar

med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. År

detta fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

15

innebär relativ skogstillgång l,i, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd

av mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget

virke under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare

dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför

skogsvärdet i samma mån sättes högre. Den erforderliga jämkningen av

de angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de

kända avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende

på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner

uppvisar vid jämförelse med förrådet å en normalt sammansatt skog och

skogens därav beroende förmåga att vid uthålligt skogsbruk giva en mot

åsatt bonitet och rotvärde svarande värdeavkastning.

Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utg''ångspunkt

från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till

det virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt

och sluten (relativt virkesförråd). Till ledning vid detta bedömande skall

Kungl. Maj :t på av domänstyrelsen i samråd med statens skogsforskningsinstitut

och skogsstyrelsen upprättat förslag fastställa tabell, vilken för

olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd. Det sålunda

angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången l,o, betecknar

jämväl relativa virkesförrådet l,o. Därest kubikmassan å området är

större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa virkesförrådet

i motsvarande mån större eller mindre än l,o. Siffran för relativa

virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång, därest

virkesförrådets avvikelse från det normala betingas allenast av skogens

större eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande ålders- och

dimensionsfördelning kan betraktas sasom normal. Da emellertid normal

ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det tal,

som uttrycker relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den

relativa skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången^ måste

talet för relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är

sammansatt av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, om

de äldre åldersklasserna saknas eller bestånden äro sammansatta av över
-

vägande klena dimensioner. ........

Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet

__varj skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta uppskattade

— utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke är

avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse

med det normala virkesförrådet. . „ t ,

I vederbörande taxeringslängd införes for varje fastighet uppgift om a)

virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om

uppgiften är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och tor

bestämmande av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det pa grund

härav åsalta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar c) den re

lativa skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att

avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestammande av

relativa skogstillgången, skälet för avvikelsen.

Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses darav, att a skogar,

för vilka tillförlitliga hushållningsplancr finnas, ur vilka översikt kan erhällas

roande den virkesavkastniiig som omedelbart och i framtiden ärligen

bär kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda varde kan erhållas

på det sättet att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning

av de pris, som varit bestämmande for det enligt punkt •> beiaknudc lotä

de och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter

uträknas efter 5 procents räntefot, varefter avdrag sker med .1.1 procent for

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan

i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens

värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är

i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras

med 16 gånger den normala årliga värdeavkastningen, minskad

med 33 procent.

Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre

än 0,2.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att bestämmelserna

skola lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt angår 1952

års allmänna fastighetstaxering. Förordningen skall äga tillämpning till dess

förordningen den 1951 (nr ) med instruktion för värdering av skogsmark

och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion)

träder i kraft.

3) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ samt 22 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom punkt 4 av anvisningarna till 9 §

samt punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § samma lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §.

Taxeringsvärde skall---pris (allmänna saluvärdet).

Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till

det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området eller del

därav anses betinga ett högre allmänt saluvärde Vid utnyttjande till tomtmark

eller till industriellt eller likartat ändamål än vid användning för

skogsbruk, skall dock området eller delen upptagas till allmänna saluvärdet.

Frälseränta uppskattas---beräknas utgå.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Vid taxering--— användes för jordbruk med binäringar eller skogs
bruk,

skolande därvid särskilt angivas vad av jordbruksvärdet som belöper å

skogsmark (skogsmarksvärde);

b. skogsvärde, varmed — — — och dylikt.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse se beträffande 9 § 1932:291, beträffande 10 § 1937:518, beträffande 22 § 1

mom. 1948: 223, beträffande punkt 4 av anvisningarna till 9 § 1951:000, beträffande punkt 4

av anvisningarna till 22 § 1950:588 samt beträffande punkt 5 av anvisningarna till 22 § 1930:190.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

17

22 §.

1 mom. Från bruttointäkten---det allmänna.

Har skog---tidigare medgivits.

Har växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken, må den

skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av köpeskillingen

eller den eljest erhållna valutan för skogen, som belöper på det

för ägaren gällande ingående virkesförrådet, eller med ett belopp motsvarande

värdet av det för skogen beräknade minsta producerande skogskapitalet

eller med skogens för ägaren gällande ingångsvärde.

Hemmavarande barn —---tillhöra arbetspersonalen.

Har sambruksförening---— nämnda gottgörelse.

Anvisningar

till 9 §.

4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå

växande skog skola, förutom vad nedan sägs, gälla de uppskattningsgrunder

varom stadgas i särskild instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Dylik fastighet skall, försåvitt ej beträffande densamma eller del därav

förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan avses, till annat föranleder,

upptagas efter det värde, den kan anses äga vid uthålligt skogsbruk.

Åtskillnad göres vid uppskattningen mellan skogsmark, växande skog och

särskild förmån å skogsmarken.

Såsom skogsmark skall, på sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,

upptagas all icke odlad mark som, vare sig den vid tillfället är

skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion. Till

skogsmark räknas icke s. k. impediment; sådan marks värde skall medräknas

vid värdesättning av fastigheten i övrigt.

Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt,

byggnad å skogen, i den mån densamma ej bör anses inbegripen i sådant

normalt byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna

tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas

för sig med särskilt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas

i det skogsmarksvärde, som enligt 10 § skall särskilt angivas. Vid

dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning sker till det värde

förmånen har för den taxeringsenhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk

bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas endast såframt betet

plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt skogsbruk ej bedrives,

bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet för ifrågavarande

fastighet har så obetydligt värde, att anledning att särskilt uppskatta detsamma

saknas. Skogskojor och liknande mera tillfälliga byggnader åsättas

intet särskilt värde, utan anses deras värde ingå i skogsmarkens värde.

Har på---till 10 §.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 55.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

till 22 §.

4. Har skog —- — ■—- gällande ingångsvärde.

Med skogs--— sålunda minskats.

Med ingående-----av ingångsvärdet.

Vare sig — --ursprungliga ingångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag — — — för moderbolaget.

Exempel å---ingående virkesförråd:

A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling

av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att virkesförrådet

å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och

alltså efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste

fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens

godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2

kubikmeter per hektar, är det sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt

2 X 80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft

fastigheten, har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare

sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40

kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning

avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubikmeter

mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid

hans förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4 400 — 600 =

3 800 kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under

beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter,

har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådet

utgjort 400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten

troligt, att av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt

ett belopp av 11400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per

kubikmeter. För minskningen av ingående virkesförrådet med 400 kubikmeter

är han således berättigad åtnjuta avdrag med 3 X 400 = 1 200

kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om värdet å det efter avverkningen

kvarvarande virkesförrådet icke understiger den av honom för skogen erlagda

köpeskillingen.

Det för----— 10 200 kronor.

Exempel å---i ingångsvärde:

B. försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ursprungliga.

5. Har växande —--ingående virkesförrådet);

eller ett belopp motsvarande värdet av det för skogen beräknade minsta

producerande skogskapitalet;

eller skogens---ovan sägs.

Härvid iakttages---— valutans belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

19

»

Såsom värde av minsta producerande skogskapital skall vid tillämpning

av nyss angivna bestämmelser anses — därest vid den allmänna fastighetstaxering,

som avslutats under eller närmast före det kalenderår, varunder

fastigheten avyttrats, för skogen vid produktion av barrskog antagits eller

skolat antagas högst 80-årig omloppstid — ett belopp svarande mot tre

fjärdedelar av det vid nämnda taxering fastställda skogsmarksvärdet och,

om därvid för skogen antagits eller skolat antagas längre omloppstid, nedan

angiven multipel av nämnda skogsmarksvärde:

vid

»

3>

90-årig omloppstid 1 vid

100-årig » l1/2 »

110-årig » 2 »

120-årig » 3 »

130-årig » 4 »

140-årig omloppstid 5

150-årig » 7

160-årig » 10

170-årig » 14

mer än 170-årig omloppstid 18.

Exempel:

1) A. inköper ett till skogsbörd dugligt område om 10 hektar, vilket ligger

skoglöst, och planterar därå skog. Sedan mer än 10 år förflutit från

förvärvet, försäljer han till B. området för en köpeskilling, varav å den

växande skogen beräknas belöpa 1 800 kronor. Virkesförrådet uppgår då

till 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxering har skogsmarken

åsatts ett värde av 35 kronor per hektar. För skogen har därvid räknats

med en omloppstid av 120 år, varför såsom minsta producerande

skogskapital för skogen antages 3 X 35 = 105 kronor per hektar. Då i detta

fall icke finnes något för A. gällande ingående virkesförråd eller ingångsvärde,

är han berättigad till avdrag med 10 X 105 = 1 050 kronor, och det

belopp, som skall beskattas, blir följaktligen 1 800 — 1 050 = 750 kronor.

Samma skogsmark säljes ånyo 15 år efter B:s förvärv av densamma, när

därå finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter

virke. Av den erhållna köpeskillingen belöper å den växande skogen 4 000

kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits för minskning

av ingångsvärde eller för minskning i ingående virkesförråd, vadan det för

B. gällande ingångsvärdet är 1 800 kronor och det för honom gällande ingående

virkesförrådet utgör 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxeringen

har för fastigheten skogsmarksvärdet fastställts till 35 kronor

per hektar och har alltjämt för skogen antagits en omloppstid av 120

år. B. är berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för honom gällande

ingångsvärdet, 1 800 kronor, eller med 10 X 3 X 35 = 1 050 kronor

eller med vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för honom gäl
360
lande

ingående virkesförrådet, d. v. s. X 4 000 = 3 600 kronor. Därest

den skattskyldige begär att få åtnjuta avdrag med sistnämnda belopp, skall

till beskattning tagas 4 000 —- 3 600 = 400 kronor.

2) C. ärver en fastighet, vars skogsvärde enligt senaste taxering utgör

15 000 kronor. Under de närmast följande åren verkställer han avverkningar

och får vid taxeringarna åtnjuta avdrag på sådant sätt, att det in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 t Bevillningsutskottets memorial nr 55.

gående virkesförrådet, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000

kubikmeter, anses hava nedgått till 2 000 kubikmeter och skogens ingångsvärde

anses hava nedgått till 10 000 kronor. C. försäljer fastigheten

efter ytterligare några år, då virkesförrådet stigit till 2 400 kubikmeter,

och vid taxering nästfoljande år gör han troligt, att av den erhållna

köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 000 kronor. C. är då berättigad

att åtnjuta avdrag antingen med det för honom gällande ingångsvärdet

10 000 kronor, eller med belopp motsvarande värdet av det för skogen

beräknade minsta producerande skogskapitalet, vilket i förevarande

fall antages utgöra 6 000 kronor, eller med X H 000 = 9 167 kronor,

vilket belopp utgör vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för C.

gällande ingående virkesförrådet. Av de på dessa olika sätt beräknade avdragsbeloppen

är avdraget för ingångsvärdet, 10 000 kronor, störst. Därest

C. begär avdrag med detta belopp, tages till beskattning 11 000 — 10 000 =

1 000 kronor. Hade däremot av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt

mindre belopp än 10 000 kronor, hade avdrag ej fått ske med högre belopp

än det, vilket upptagits såsom intäkt genom skogens försäljning.

Denna lag träder i kraft, såvitt angår 9 och 10 §§ samt punkt 4 av anvisningarna

till 9 §, den 1 januari 1955 och i övrigt den 1 januari 1956; dock

skola 9 och 10 §§ samt punkt 4 av anvisningarna till 9 § i sin nya lydelse

lända till efterrättelse redan före förstnämnda dag såvitt angår 1955 års

allmänna fastighetstaxering.

4) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 58 § 1 mom., 59 § 1 mom., 60 § 2 inom., 62 §

2 mom. och 65 § taxeringsförordningen den 28 september 19281 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

58 §.

1 mom. Angående skyldighet dels för statens skogsforskningsinstitut

att före allmän fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar

samt till länsstyrelserna avlämna arealuppgifter m. m. dels ock för

domänstyrelsen att före sådan taxering till länsstyrelserna lämna uppgifter

rörande virkespriser m. m. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

1 Senaste lydelse se beträffande 58 § 1 mom., 62 § 2 mom. och 65 § 1944:281 samt beträffande

59 § 1 mom. 1943: 855.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Det åligger landskamreraren att, med biträde av skogssakkunnig, på

grundval av anvisningar och uppgifter som nu sagts samt i mån av behov

inhämtade upplysningar upprätta förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar

varom likaledes är stadgat i skogsvärderingsinstruklionen.

59 §.

1 mom. Senast den —---och skog.

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning

av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering

och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna

saluvärde, som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för

övriga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda

värde. Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom.

andra stycket upprättat förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar ävensom,

i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda anvisningar

jämväl i andra hänseenden, såsom angående redovisningen av olika ägoslag.

värdesättning av övrig mark och bete å skogsmark med mera. Avser sammanträdet

överläggning angående taxeringen inom allenast viss del av länet,

skola redogörelserna och förslagen därefter lämpas.

För sådana---för taxeringen.

Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på

grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas lokala

skogstaxeringsanvisningar.

Länsstyrelsen har---— förda protokollet.

60 §.

2 mom. Efter det sammanträden enligt 59 § 1 och 2 mom. hållits, har

länsstyrelsen att skyndsamt till ordföranden i den beredningsnämnd å landet

eller fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje särskilt fall vederbör,

översända dels de i 18 § omförmälda uppgifterna, dels de för nämndens

distrikt fastställda lokala skogstaxeringsanVisningarna.

62 §.

2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse

ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom.

omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å

detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande

samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit

under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser

beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt

ordförandens mening kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser.

Finnas inom distriktet fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas

upplysning rörande det virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

inom länet eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser

och förrådsgrupper samt, i förekommande fall, trädslag ävensom

rörande innehållet i övrigt av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Redogörelsen ävensom beredningsnämndens mening härom böra protokollföras.

Härefter åligger---i distriktet.

65 §.

Ordförande i----i 64 a §;

b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från

beredningsnämndernas ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga

handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna

tillämpat de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda

sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde

ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,

ävensom huru beredningsnämndernas uppskattning av virkesförrådet

och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i

förekommande fall, trädslag överensstämmer med uppgifterna härom i de

vid sistnämnda sammanträde fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna.

c) att vidtaga----och längder.

Ordförande i-----d) sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.

5) Förslag

till

förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande

skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.

A. Allmänna värderingsgrunder.

Skogsmark med därå växande skog skall värderas med hänsyn till markens

produktionsförmåga, det tillstånd vari den växande skogen befinner

sig samt den avkastning i penningar som med beaktande av dessa omständigheter

kan antagas för framtiden bliva uttagen under förutsättning

att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer att där

bedrivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Skogens avkastning av virke kommer att innefatta successiva uttag av

dels den skog, som redan finnes, dels framdeles uppväxande skog. Härvid

kunna olika utvecklingsförlopp med skilda uttagsprogram ifrågakomma,

beroende på växlande skogliga och ekonomiska förutsättningar. För storre

områden med väsentligen likartade skogliga förhållanden (tillväxtområden)

bestämmas med ledning av material från riksskogstaxeringarna for olika

trädslag vissa typiska sådana utvecklingsförlopp med olika omloppstider.

Skogarna i riket inordnas under de kategorier med skilda uttagsprogram,

som sålunda erhållas, och de framtida virkesavkastningarna antagas för

varje skog utfalla i enlighet med vad som förutsättes i utvecklingsförloppet

för den kategori vartill skogen hänförts.

Eftersom det ej kan förutses vilka priser virket vid avverkningen kommer

att betinga, göras för beräkning av det framtida utbytet i penningar

vissa antaganden beträffande priserna. Priserna å rotstående skog av olika

slag bestämmas sålunda för olika avsättningslägen inom särskilda prisområden.

Till grund för prissättningen läggas medeltalen av gällande medelliöstpriser

under de närmaste fem kalenderåren innan taxeringen påbörjas

(priser enligt femårsregeln). Den vid taxeringstillfället sålunda antagna

prisnivån förutsättes bliva bestående och gällande för framtida avverkningar.

. „

Om det antages, att de beräknade framtida virkesavkastningarna från en

skog uppskattas i penningar enligt de för ifrågavarande taxering bestämda

priserna, därvid beträffande varje års avkastning avdrag göres för beräknade

allmänna kostnader, samt att de sålunda erhållna nettoavkastningarna

i penningar diskonteras till nuvärden och dessa sammanläggas, erhålles det

belopp, som utgör skogsmarkens och den växande skogens hela nuvärde

(s. k. förväntnings värde). Det är detta värde som taxeringen avser att

utröna.

För taxeringen verkställes emellertid ej direkt uppskattning av de framtida

årsavkastningarna, utan förfares på följande sätt.

Uppskattning sker av dels markens produktionsförmåga (godhetsgrad),

dels den växande skogens förråd av träd som nå över brösthöjd (mätbart

virkesförråd). Uppskattningen sker med fördelning av detta förråd å vissa

trädslag och diameterklasser (trädslagsklasser och förrådsgrupper). Förväntningsvärdet

bestämmes med ledning av rotvärdet per skogskubikmeter

(skogskubikmeterpriset) för ett grövre och ett klenare tgpträd inom varje

trädslagsklass i varje avsättningsläge samt vissa på förhand uträknade, i

tabeller för olika fall angivna förvandlingstal, markvärdefaktorer och skogsvårdefaktorer.

Med utgångspunkt från relationen mellan skogskubikmeterpriserna

för det grövre och det klenare typträdet (prisrelationen) giva dessa

faktorer siffermässigt uttryck åt det förhållandet att å ena sidan skogen

tillväxer och virkets kvalitet ändras, men att å andra sidan nuvärdet av

varje framtida årsavkastning utgör endast det efter viss räntefot diskonterade

värdet av denna. Avdrag göres vid uppskattningen med det beräknade

nuvärdet av framtida allmänna kostnader för skogsbruket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Särskilda värden skola vid taxeringen åsättas skogsmarken och den växande

skogen. Såsom värde å skogsmarken redovisas därvid, oavsett om

därå finnes virkesförråd, med ledning av tabellerna det värde som med

hänsyn till markens godhetsgrad skulle tillkomma marken, om därå ej funnes

något virkesförråd (skogsmarksvärdet), medan såsom värde å den

växande skogen, likaledes med ledning av tabellerna, redovisas återstoden

av det sammanlagda nuvärdet å skogsmarken och den växande skogen

(skogsvärdet). Redovisning sker på sätt nu angivits utan hinder av att i

verkligheten den del av skogsmarkens värde, som tillgodogöres genom tillväxten

av det befintliga virkesförrådet, ej är skild från detta förråds förhandenvarande

värde utan lösgöres först när det avverkas.

I viss nedan angiven ordning beaktas onormal förekomst av kalmark.

Att särskilda förmåner å skogsmark — såsom skogsbete, möjlighet till

jakt, andra byggnader å skogen än skogskojor och liknande mera tillfälliga

byggnader, servitutsrätt o. dyl. — skola beaktas i annan ordning än i denna

instruktion angives, framgår av punkt 4 av anvisningarna till 9 § och punkt

2 av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen.

B. Bestämmelser rörande uppskattningen.

1. Vad som förstås med skogsmark.

Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark som, vare sig den

vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik

mark, som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för

skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall däremot ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt

trädbevuxen ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för

skogsproduktion, i främsta rummet utnyttjas för foderproduktion genom

bete eller slåtter och som med god hushållning även bör användas därtill,

vare sig den är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig

till naturlig betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den

mån den utnyttjas sasom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom

skogsmark. Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under

plog lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan någpt trädbevuxen

betesmark, som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed

förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning,

gödsling, frösådd m. m.

Till skogsmark räknas ej iinpediment. Till impediment hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjäll och dylika områden, vilka på grund av klimatiska

förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller

de lösa jordlagrens ringa djup är av sådan beskaffenhet att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av mark som icke skall upptagas såsom skogsmark ävensom, i

förekommande fall, av bete å skogsmark skall, på sätt framgår av punkt 4

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

25

av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen, inräknas i värdet av fastigheten

i övrigt.

2. Areal skogsmark.

Arealen skogsmark beräknas, såvitt angår statens och andra allmänna skogar,

med ledning av officiella uppgifter, som meddelas av domänstyrelsen

eller som eljest finnas tillgängliga; såvitt angår enskilda skogar under ordnad

hushållning, för vilka tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar finnas

tillgängliga, med ledning av uppgifter i dessa; samt, såvitt angår övriga

skogar, med ledning av uppgifter från jordregister, ekonomiska kartverk

eller andra offentliga handlingar, så ock efter ingivna deklarationer och

andra upplysningar som kunna införskaffas.

3. Rikets indelning i tillväxtområden.

För taxeringen indelas riket, med hänsyn till olikheter i skogsmarkens

produktionsförmåga och det sätt varpå skogsbruket bedrives, i sex tillväxtområden

omfattande;

område I Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker, Jämtlands län

samt Särna och Idre socknar av Kopparbergs län; område II Norrbottens

och Västerbottens läns kustland, Västernorrlands län och av Gävleborgs län

Hälsingland; område III övriga delar av Gävleborgs och Kopparbergs län

samt Nyskoga, Södra Finnskoga, Norra Finnskoga, Dalby och Norra Ny

socknar av Värmlands län; område IV övriga delar av Svealand ävensom

Gotlands län; område V Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län; samt område VI Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.

4. Markens godhetsgrad.

Markens godhetsgrad uppskattas med hänsyn till den virkesavkastning

som framdeles kan förväntas från den, om den utnyttjas nöjaktigt. Godhetsgraden

skall bestämmas efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den

därå växande skogens tillstånd och är således icke beroende av om den

faktiska produktionen under den närmaste tiden kan beräknas bliva hög

eller låg. Godhetsgyaden är likaledes oberoende av det sätt varpå virkesavkastningen

utnyttjas eller kan utnyttjas.

Markens godhetsgrad angives för visst tillväxtområde i fyra eller, om förhållandena

därtill föranleda, flera godhetsklasser. För varje län eller, där

olika delar av ett län ligga inom olika tillväxtområden, för varje sådan del

av län angives, där så ske kan med ledning av riksskogstaxeringarna, i de

lokala skogstaxeringsanvisningar, varom sägs under F. här nedan, vilka

godhetsklasser som där ifrågakomma.

Godhetsgraden uppskattas antingen med ledning av vad som är känt

exempelvis genom uppgifter i skogsuppskattningshandlingar för ifrågavarande

mark eller genom jämförelse med medelgodheten hos övrig mark i

trakten. Vid bedömande av godhetsgraden må vid tidigare taxeringar fastställda

siffror för bonitet tjäna till ledning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

5. Virkesförrådets uppskattning.

a) Det å skogen befintliga mätbara virkesförrådet uppskattas med fördelning

på trädslagsklasser och förrådsgrupper. Trädslagsklasserna äro barrskog,

ordinär lövskog (företrädesvis björk, asp och al) samt ädel lövskog

(företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och lönn). Beträffande barrskog

upptagas såsom särskilda förrådsgrupper 1) träd med en diameter

vid brösthöjd av 25 centimeter och däröver (grov barrskog), 2) träd med

en diameter vid brösthöjd av 15 intill 25 centimeter (medelgrov barrskog)

och 3) träd med en diameter vid brösthöjd av intill 15 centimeter (klen

barrskog). Ordinär lövskog ävensom ädel lövskog fördelas vardera å två

förrådsgrupper, den ena omfattande träd som vid brösthöjd i diameter hålla

25 centimeter eller mera (grov ordinär lövskog och grov ädel lövskog), den

andra omfattande träd av mindre diameter vid brösthöjd (klen ordinär lövskog

och klen ädel lövskog).

b) Virkesförrådet skall för varje förrådsgrupp angivas i kubikmeter fast

mått på bark (skogskubikmeter), d. v. s. den virkeskvantitet som erhålles

genom uppskattning med ledning av massatabeller av det å rot uppmätta

virket. Träd, som äro så förstörda genom röta eller annorledes att de anses

hänförliga till s. k. »uppenbara vrak», medtagas ej.

c) Därest det beträffande viss barrskog ej finnes anledning antaga att

sammansättningen av den medelgrova och den klena skogen avsevärt avviker

från den vid förhandenvarande förekomst av grov skog normala, må

en mera summarisk uppdelning av virkesförrådet ske, därvid angives allenast,

med en noggrannhet av minst tiotal procent, det i virkesförrådet ingående

förrådet av grov barrskog samt, då bestämmelserna i punkt 11 tilllämpas,

med en noggrannhet av minst tjugufemtal procent, förekomsten av

gran. En efter omständigheterna lämpad summarisk uppdelning av virkesförrådet

må ske jämväl beträffande lövskog, om ej ett i huvudsak riktigt

taxeringsresultat därigenom äventyras.

Sådan summarisk uppskattning som ovan sagts må ej ske, där tillfredsställande

uppgifter för en fullständig uppskattning äro för handen.

6. Skogskubikmeter pris.

a) De skogskubikmeterpriser för ett grövre och ett klenare typträd, som

skola läggas till grund för uppskattningen, fastställas beträffande varje

trädslagsklass enligt den prisnivå som skall tillämpas vid taxeringen; priserna

fastställas för olika avsättningslägen inom visst område med i huvudsak

enhetlig prisbildning i ett län (prisområde). Grövre typträd inom en

trädslagsklass är ett träd som vid brösthöjd håller 30 centimeter, klenare

typträd ett träd som vid brösthöjd håller 20 centimeter.

För fastställande av skogskubikmeterpriset måste bestämmas dels hur en

skogskubikmeter skall anses vara sammansatt [se b) här nedan], dels hur

de däri ingående sortimenten skola prissättas [se c) här nedan].

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

27

b) En skogskubikmeter av visst typträd anses vara sammansatt av de

sortiment, som antagas kunna utvinnas från ett sådant träd, om det avverkas.

Prisberäkningen skall grundas på vissa för ett apteringsområde av statens

skogsforskningsinstitut efter samråd med skogsstyrelsen fastställda

enhetliga förutsättningar beträffande typträdens stamform, bark tjockleken

hos desamma och deras kvalitet samt deras uppdelning på stamdelar av

olika grovlek enligt en antagen grundaptering. Med utgångspunkt från dessa

förutsättningar fastställes vid taxeringen i vilken utsträckning olika sortiment

av skilda trädslag skola med hänsyn till å orten förefintliga avsättningsmöjligheter

anses där ingå i det ifrågavarande typträdet. Uppdelningen

på sortiment behöver ej göras mer detaljerad än som kan anses erforderligt

för en nöjaktig beräkning av skogskubikmeterpriserna.

Ett typträd skall representera hela den trädslagsklass det avser och får

sålunda anses vara sammansatt av de trädslag, som ingå i trädslagsklassen,

i ungefär samma proportion som dessa förekomma inom prisområdet. Det

kan emellertid vid taxeringen vanligen anses tillfyllest att låta träd av ett

eller flera inom trädslagsklassen förhärskande trädslag företräda trädslagsklassen

i dess helhet. Att särskilda typträd dock stundom skola finnas för

olika grupper av en trädslagsklass och i regel för tall och för gran, framgår

av punkt 11.

c) Det skogskubikmeterpris, som vid taxeringen skall tillämpas för visst

typträd i visst avsättningsläge, erhålles genom att beräkna nettopriser för

samtliga sortiment av det virke, som ingår i ifrågavarande skogskubikmeter,

enligt den prissättning, som vid taxeringen skall gälla för de olika sortimenten,

och sammanlägga dessa nettopriser. Till utgångspunkt för beräkningen

tagas de vid taxeringen gällande femårsmedeltalen för bruttopriserna å de

olika sortimenten i orten. Från dem avdragas motsvarande femårsmedeltal

för direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader för huggning,

körning, flottning eller annan transport till den plats, för vilken bruttopriserna

gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning, tillfälliga

kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, olycksfalls- och försäkringsavgifter

i den mån de äro direkt hänförliga till drivningsarbetet, så ock skogsvårdsavgifter.

Vid kostnadernas beräkning skall beaktas i vad mån större

eller mindre arbete erfordras för utdrivningarna på grund av körvägarnas

längd och beskaffenhet, flottningsförhållanden m. m. Olika nettopriser

framkomma härigenom för olika avsättningslägen. Avdraget skall avse kostnader

som äro representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållandcn.

Vid prisberäkningen skall iakttagas, att de för kubikmassa, uttryckt i

brukliga handclsmått för sortiment, angivna priserna måste överföras till

skogskubikmeterpriser för de båda typträden. Härvid skola av statens skogsforskningsinstitut

i samråd med skogsstyrelsen fastställda omräkningstal

för förvandling av priserna i brukliga handelsmått till priser å verklig kubikmassa

fast mått på bark i erforderlig utsträckning tjäna till ledning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

De i typträden ingående sortimenten kunna i regel antagas vara desamma

för alla skogar av visst slag inom ett prisområde. Hänsyn till variationer i

avverknings- och transportkostnader och det av dessas storlek betingade

avsättningsläget kan tagas genom fördelning av skogarna på ett antal omkostnadsklasser.

För de allra flesta fall kunna därför tillämpliga skogskubikmeterpriser

uträknas centralt för län eller del av län. Uppgifter rörande

sådana skogskubikmeterpriser skola intagas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

d) Jämlikt de grunder, som skola vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser

av statens skogsforskningsinstitut, meddelade i samråd med skogsstyrelsen,

skall, på sätt utvecklas under D. här nedan, vid den antagna

apteringen av visst typträd i angiven utsträckning hänsyn tagas till tekniska

fel i virket. Uppenbara vrak medtagas enligt punkt 5 b) ej i det mätbara

virkesförrådet. Om emellertid i viss skog tekniska fel skulle förekomma

i en utsträckning som uppenbarligen överstiger vad som i dylik ordning

beaktats, må på sätt och inom gränser, som angivas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna,

därav betingat avdrag ske -säd skogskubikmeterprisets

fastställande.

När här avsett avdrag göres, skola skälen därför angivas, och skall grunden

för beräkningen beträffande varje berörd förrådsgrupp antecknas i

taxeringslängden.

7. Avdrag för allmänna kostnader.

Nuvärdet av avdraget för allmänna kostnader för skogsbruket avser kostnader

för förvaltning och bevakning, för skogens vård, för föryngrings- och

skyddsåtgärder, för väg- och dikesunderhåll samt för skogsindelning, sådana

övriga kostnader för fasta anläggningar och fast arbetskraft som ej

inrymmas i direkta avverknings- och transportkostnader, så ock sådana till

omkostnader hänförliga skatter som ej annorledes beaktats. Nuvärdet av

sagda kostnader beräknas till 33 procent av det värde, som skulle tillkomma

skogsmarken och den växande skogen om dylikt avdrag ej medgåves. Avdraget

verkställes genom att från skogskubikmeterpriset avräknas 33 procent

av detta. Är avsättningsläget för en skog så ogynnsamt att en väsentlig del

av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna

för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena

särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, och

måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor del av avkastningens

värde, må avdraget för allmänna kostnader efter prövning i

varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej mer än att

avdraget från skogskubikmeterpriset uppgår till högst hälften av detta. Inom

vilket område sådan höjning får ske skall angivas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Höjning som nu sagts av ifrågavarande avdrag må

ock ske, där trängande behov föreligger att inom en nära framtid i en omfattning

uppenbarligen överstigande den normala uppföra enkom för skogsbrukets

behov avsedda byggnader, vilka måste antagas icke kunna i huvudsak

förräntas genom uthyrning eller dylikt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

29

8. Skogsvärdefaktorer och markvärdefaktorer.

På sätt framgår av punkterna 5 och 6 verkställes uppskattning av virkesförrådet,

fördelat på trädslagsklasser och förrådsgrupper, och bestämmas

skogskubikmeterpriser som vid taxeringen skola gälla för typträden inom

respektive trädslagsklasser. Däremot fastställas ej dylika priser för träd av

annan storlek. Förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna för typträden

inom en trädslagsklass (prisrelationen) kommer nämligen att bestämma

priserna för samtliga förekommande dimensioner inom klassen. Detta sker

med tillämpning av skogsvärde- och markvärdefaktorerna, genom vilka tilllika

beaktas, dels att å en skog normalt finnas plantor som ännu ej nått

brösthöjd, dels att befintliga träd, när de förutsättas bliva avverkade, komma

att vara grövre än vid taxeringstillfället och då komma att hava ett därav

betingat pris, dels att å skogsmarken komma att uppväxa nya skogsgenerationer

vilka måste medräknas vid bestämmande av förväntningsvärdet

å skogen.

Skogsvärde- och markvärdefaktorer angivas i särskilda av Kungl. Maj :t

på sätt nedan under C. sägs fastställda tabeller.

9. Skogsvärdet.

Den växande skogens värde (skogsvärdet) erhålles genom att multiplicera

virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å skogen med dels det med

avdrag för allmänna kostnader reducerade skogskubikmeterpriset å det

grövre typträdet för ifrågavarande trädslagsklass och omkostnadsklass, dels

den skogsvärdefaktor som för ifrågavarande förrådsgrupp, godhetsklass,

omloppstid och prisrelation inom tillväxtområdet angives i den av Kungl.

Maj :t fastställda tabellen, samt därefter sammanlägga de sålunda för varje

förrådsgrupp erhållna beloppen.

För sådana trakter inom tillväxtområde II eller III, som gränsa mot ett

nordligare tillväxtområde, må i den utsträckning som bestämmes i de lokala

skogstaxeringsanvisningarna tillämpas skogsvärdefaktorer svarande mot

en längre omloppstid än den i tillväxtområdet för ifrågavarande godhetsklass

å marken i allmänhet antagna.

10. Skogsmarksvärdet.

Skogsmarksvärdet beräknas — vare sig å marken finnes mätbart virkesförråd

eller ej och oavsett beskaffenheten av den befintliga skogen — såsom

om skogsmarken utnyttjades endast för produktion av barrskog med

den för vederbörande tillväxtområde och godhetsklass genomsnittliga sammansättningen

av tall och gran d. v. s. såsom om hela virkesförrådet utgjordes

av sådan skog. Värdesättningen sker med ledning av skogskubikmeterpriserna

å tvenne för ändamålet konstruerade typträd (jfr punkt 6 a) bestående

av tall och gran i sådan sammansättning. Skogskubikmeterpriserna

å nämnda typträd erhållas genom att sammanlägga så stora andelar av

skogskubikmeterpriserna för vederbörande lypträd inom vartdera trädslaget

som svara mot den antagna sammansättningen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Å skogsmark av så hög godhetsklass i tillväxtområde VI att ädel lövskog

där normalt förekommer i större utsträckning sker värdesättningen under

beaktande även av trädslag inom denna trädslagsklass. I de av Kungl. Maj :t

fastställda tabellerna uttryckes emellertid markvärdefaktorn även för sådan

mark efter erforderlig omräkning såsom en markvärdefaktor för barrskog

som ovan sagts.

Det med avdrag för nuvärdet av allmänna kostnader reducerade skogskubikmeterpriset

för det grövre typträdet inom barrskog, varom ovan sagts,

multipliceras alltså oavsett den växande skogens beskaffenhet alltid med den

markvärdefaktor, vilken i den av Kungl. Maj :t fastställda tabellen angives

för ifrågavarande godhetsklass vid den prisrelation som betecknar förhållandet

mellan skogskubikmeterpriserna å de ifrågavarande båda typträden.

Härigenom erhålles värdet å skogsmark per hektar. Där på sätt i föregående

stycke sagts hänsyn skall tagas även till förekomsten av ädel lövskog,

iakttages att i vederbörande tabell skilda markvärdefaktorer upptagas för

olika värdeförutsättningar i avseende å den ädla lövskogen. Skogsmarksvärdet

för en hel skog utgör produkten av värdet å skogsmarken per hektar

och det vid taxeringen utrönta antalet hektar .skogsmark å skogen.

Utgöres skogsmark till större eller mindre del av sammanhängande kalmarksområden,

vilka av ålder ligga skoglösa och ej kunna göras skogbärande

utan kulturåtgärder, må värdet av dessa områden nedsättas till lägst

hälften av det enligt ovan angivna bestämmelser uppskattade värdet. Därest

det kan antagas att av den skogsmark å en taxeringsenhet, som återstår

sedan dylika sammanhängande kalmarksområden undantagits, mer än fem

procent utgöres av kalmark, må värdet å så stor del av den återstående kalmarken,

som överskjuter fem procent, reduceras med en tredjedel.

Därest skogsmarken till en fastighet är av sådan beskaffenhet att vid dess

värdesättning hänsyn enligt ovan skall tagas till förekomsten av ädel lövskog

samt det kan antagas att fastigheten till mer än 25 procent är bevuxen

med dylik skog, må värdet å den överskjutande delen av den med ädel lövskog

bevuxna marken likaledes reduceras med en tredjedel.

Genom nedsättning som i de båda föregående styckena sagts må dock värdet

å den skogsmark nedsättningen avser ej nedbringas under det värde

som skulle tillkomma marken vid användning för annat ändamål än skogsbruk,

häri ej inbegripet värdet av sådan förmån å skogsmarken som enligt

punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen ej skall inräknas i

skogsmarkens värde.

För sådana trakter inom ett tillväxtområde, som gränsa mot ett nordligare

tillväxtområde, må i den utsträckning som bestämmes i de lokala

skogstaxeringsanvisningarna procentuellt avdrag göras å det markvärde,

som framkommer i tabellerna, enligt grunder som där angivas.

It. Förfarandet vid prisvariationer inom en trädslagsklass.

Uppdelningen på de tre trädslagsklasserna barrskog, ordinär lövskog och

ädel lövskog betingas främst därav att för var och en av dem kunna antagas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

31

i huvudsak lika tillväxtförhållanden och ensartad avverkningsordning,

varav följer att för varje sådan klass skola gälla gemensamma skogsvärdefaktorer.

I det föregående har antagits att även gemensamma skogskubikmeterpriser

bestämmas för varje trädslagsklass, och att till följd därav

typträden i princip skola anses vara sammansatta av förekommande olika

trädslag inom varje trädslagsklass. Emellertid är det beträffande barrskog

normalt, beträffande ädel lövskog vanligt och beträffande ordinär lövskog

möjligt, att inom trädslagsklassen priserna för olika trädslag så variera att

gemensamma skogskubikmeterpriser skulle framstå såsom olämpliga. I dylika

fall skola de olika trädslagen gruppvis eller vart för sig i avseende å uppskattning

av virkesförråd och bestämmande av skogskubikmeterpriser behandlas

såsom om de utgjorde en hel trädslagsklass. I fråga om förfarandet

vid prissättningen kan åtskillnad mellan de olika trädslagen göras redan

vid den antagna aptering, varom statens skogsforskningsinstitut i samråd

med skogsstyrelsen meddelar föreskrifter, eller först vid den uppdelning

på sortiment som verkställes vid taxeringen. Beträffande trädslag, för vilka

sålunda särskild prissättning skall ske, anknytes denna till typträd av vederbörlig

grovlek inom ifrågavarande trädslag. För den eller de prisrelationer,

som framkomma genom jämförelse mellan skogskubikmeterprisema å typträden

inom varje trädslag eller grupp av trädslag, uppsökas i vederbörlig

tabell de beträffande trädslagsklassen i sin helhet gällande skogsvärdefaktorerna,

och uppskattningen av skogsvärdet sker med ledning av dessa och

de fastställda skogskubikmeterpriserna för trädslaget eller gruppen av trädslag.

Markvärdet bestämmes däremot alltid på sätt i punkt 10 sägs.

Inom trädslagsklassen barrskog skola regelmässigt tall och gran behandlas

såsom skilda grupper med iakttagande att, där andra slag av barrträd

förekomma, de efter omständigheterna sammanföras med ettdera av dessa

trädslag. Därest inom visst trädslag — på grund av växlande stamform och

grenighet m. m. hos träden — skogen i avseende å kvalitet och användbarhet

till gagnvirke företer sådana olikheter att skilda prissättningsgrunder finnas

böra tillämpas, kan en uppdelning av detta trädslag ske på skilda

grupper.

12. Om nedsättning i visst fall av skogsvärde eller skogsmarksvärde.

Belastas skogsområde av servitut eller annan liknande rättighet, kan därav

föranledas nedsättning av skogsvärdet eller skogsmarksvärdet. Grunden

för nedsättningen bestämmes med hänsyn till omständigheterna i det särskilda

fallet. Om nedsättningen och grunden för densamma skall anteckning

ske i taxeringslängden.

13. Uppskattningsenhet.

Uppskattningen verkställes för hela skogen å taxeringsenheten med hänsyn

till där genomsnittligt rådande förhållanden beträffande godhetsgrad,

avsättningsläge m. in. En avvägning företages i olika avseenden mellan skogens

olika delar enligt sådan grund som i varje avseende finnes lämplig.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

Råda beträffande olika delar av skogen å en taxeringsenhet i skogligt avseende

väsentligt skilda förhållanden, må dock, om taxeringen därigenom

avsevärt underlättas, särskild uppskattning ske av de olika delarna. Skall,

på sätt av punkt 7 framgår, för viss del av taxeringsenhet förhöjt avdrag

för allmänna kostnader beräknas, skall den delen särskilt uppskattas. Sker

sådan särskild uppskattning, skola för taxeringen grundläggande uppgifter

redovisas för varje sålunda uppskattad del av taxeringsenheten, men skola

skogsvärde och skogsmarksvärde utföras gemensamt för taxeringsenheten i

dess helhet.

C. Föreskrifter som före allmän fastighetstaxering meddelas av Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj :t fastställer före allmän fastighetstaxering tabeller utvisande

de skogsvärde- och markvärdefaktorer, som vid taxeringen skola tillämpas.

a) I särskilda tabeller skola beträffande varje tillväxtområde och varje

där ifrågakommande omloppstid och godhetsklass å marken för varje förrådsgrupp

inom en trädslagsklass skogsvärdefaktorer angivas för de prisrelationer,

som uttrycka förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna å

typträden för trädsiagsklassen, ävensom upptagas däremot svarande markvärdefaktorer.

b) Dessa faktorer bestämmas med tillämpning av följande grunder.

Beträffande en arealenhet av en genomsnittsskog med likformig förekomst

av träd i olika utvecklingsstadier uträknas, med tillämpning av viss

värdeenhet, för varje sådant stadium dels förväntningsvärdet å det befintLga

virkesförrådet dels förväntningsvärdet å kommande skogsgenerationer,

vilka förväntningsvärden sammanlagt utgöra hela nuvärdet av skogsmarken

och den växande skogen, uttryckt i ifrågavarande värdeenhet. Markvärdet

är under de nämnda förutsättningarna, uttryckt i samma värdeenhet, det

förväntningsvärde som sålunda uträknas för det fall att virkesförråd ännu

saknas (0-årig skog). För varje utvecklingsstadium i genomsnittsskogen

avdrages markvärdet från hela nuvärdet. Resten är beträffande ifrågavarande

utvecklingsstadium av skogen skogsvärde, uttryckt i nämnda

värdeenhet. Från olika utvecklingsstadier hämtade skogsvärden sammanföras

under de förrådsgrupper, dit de höra, och uttryckas för en massaenhet

såsom tal angivande förhållandet till det i ifrågavarande värdeenhet

angivna värdet å det grövre typträdet inom trädsiagsklassen. Varje sålunda

erhållet tal är skogsvärdefaktor för ifrågavarande förrådsgrupp.

Markvärdefaktorn erhålles enligt motsvarande beräkningsmetod. Emellertid

antages vid fastställande av markvärdefaktor för varje tillväxtområde

och godhetsklass å marken att marken är bevuxen endast med tall och gran

i för tillväxtområdet och godhetsklassen genomsnittlig sammansättning eller,

såvitt angår mark av de godhetsklasser i tillväxtområde VI där ädel lövskog

i större utsträckning förekommer, endast med tall, gran, ek och bok, likaledes

i genomsnittlig sammansättning. Markvärdefaktorn uttryckes alltid

— såvitt angår mark som sist sagts efter vederbörlig förvandling under beaktande

av de olika trädslagens skogskubikmeterpriser —- såsom det tal vil
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

33

ket anger förhållandet mellan markvärdet per hektar och skogskubikmeterpriset

å det konstruerade grövre typträdet för tall och gran i genomsnittlig

sammansättning.

c) Förväntningsvärdet bestämmes av förräntningsprocent, massatillväxt

samt kvalitetstillväxt, så ock av den ordning i vilken virkesförrådet tänkes

bliva avverkat.

Förräntningen skall beräknas efter en räntefot av fem procent.

Massatillväxten bestämmes för varje i ett tillväxtområde med hänsyn till

markens godhetsgrad tillämpad omloppstid på grundval av uppgifter från

riksskogstaxeringarna.

Kvalitetstillväxten kommer till uttryck i förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna

för typträden inom ifrågavarande trädslagsklass. Skogsvärdeoch

markvärdefaktorer angivas för olika sådana prisrelationer.

Den ordning, i vilken virkesförrådet skall antagas bliva avverkat, fastställes

för varje tillväxtområde, trädslagsklass och ifrågakommande omloppstid

med ledning av riksskogstaxeringarna. Därvid förutsättes att avverkningen

avser en på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringarna

rörande virkesförrådets sammansättning och tillväxt för skog av olika

åldersklasser konstruerad genomsnittsskog, innehållande lika stora arealer

skog av alla åldrar inom de till omloppstiden hörande utvecklingsstadierna,

samt att avverkningen skall vara''lika med tillväxten och i framtiden bibehållas

oförändrad. Kan med ledning av det material, som ligger till grund

för statens skogsforskningsinstituts undersökningar rörande skötselprogram

för rationellt skogsbruk, en säkrare uppfattning vinnas om hur uthålligt

skogsbruk i ett tillväxtområde bedrives, må ock detta material beaktas.

d) I tabellerna upptagas så många godhetsklasser, att förekommande

olikheter i avseende å markens produktionsförmåga tillbörligen beaktas,

varjämte upptagas prisrelationer med intervall av högst en tiondel. För mark

av viss godhetsklass inom tillväxtområdena II och III angives hur i de under

B. i punkt 9 andra stycket angivna fallen skogsvärdefaktorerna skola beräknas.

Gemensamma skogsvärdefaktorer kunna ifrågakomma för mark av olika

godhetsklasser inom ett tillväxtområde så ock för mark av samma godhetsklass

inom olika tillväxtområden, även om olika markvärdefaktorer fastställas.

I tabellerna angivas också grunder för sådan procentuell sänkning

av markvärdet varom stadgas under B. i punkt 10 sista stycket.

D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering meddelas

av statens skogsforskningsinstitut.

1. Före allmän fastighetstaxering skall statens skogsforskningsinstitut efter

samråd med skogsstyrelsen senast den 1 juni året näst före taxeringsåret

fastställa för den följande taxeringsperioden gällande centrala skogstaxeringsanvisningar.

I dessa anvisningar skola bestämmas de områden som

skola för de vanligast förekommande trädslagen vara apteringsområden,

under iakttagande att varje apteringsområde skall vara ett sådant större

;{ Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr .55.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

område där, enligt vad riksskogstaxeringarna utvisa, skogen har i huvudsak

ensartad karaktär i avseende å trädens stamform, barktjockleken hos

träden samt trädens kvalitet.

Tillika skall i anvisningarna för varje apteringsområde och ifrågakommande

trädslag, under antagande av sådan aptering som i varje avseende

finnes lämplig, för dels ett träd som håller i genomsnitt 20 centimeter dels

ett träd som håller i genomsnitt 30 centimeter vid brösthöjd bestämmas den

uppdelning av trädets totala stamvolym med bark i rått tillstånd å stamdelar

av olika grovlek, som skall ligga till grund för prisberäkningen. Därvid

skola jämväl givas normer för uppskattning av dels trädets barkvolym,

dels stamvedens inmätningsbara volym uppdelad efter virkets grovlek, dels

ock huru stor del av utbytet i gagnvirke som på grund av inom området

allmänt förekommande tekniska fel i medeltal skall beräknas icke kunna

utnyttjas såsom gagn virke.

I de centrala skogstaxeringsanvisningarna skola även fastställas de omräkningstal

som erfordras för att angiva förhållandet mellan å ena sidan

stamvirket uttryckt i verklig kubikmassa fast mått på bark, å andra sidan

ifrågakommande sortiment uttryckta i brukliga handelsmått, samt i övrigt

meddela sådana uppgifter som kunna tjäna till ledning vid bestämmande

av sortimentsutbytet från typträden.

2. Statens skogsforskningsinstitut skall vidare, på grundval av riksskogstaxeringarna,

senast den 15 september året näst före taxeringsåret till varje

länsstyrelse avlämna uppgifter för länet eller i skogligt avseende likartade

delar av länet om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark,

skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga

storlek och fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i

förekommande fall, trädslag.

E. Uppgifter och förslag som före allmän fastighetstaxering

avgivas av domänstyrelsen.

Domänstyrelsen skall före allmän fastighetstaxering efter samråd med

statens skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen senast den 15 september

året näst före taxeringsåret till varje länsstyrelse för varje del av vederbörande

län

dels avlämna uppgifter rörande bruttohöstpriser för olika sortiment av

olika trädslag samt under B. i punkt 6 c) avsedda kostnader under de år,

vilkas förhållanden skola ligga till grund för taxeringen,

dels avgiva förslag om vilka trädslag skola i avseende å uppskattning av

virkesförråd och bestämmande av skogskubikmeterpriser behandlas såsom

särskild grupp inom en trädslagsklass samt vilka skogskubikmeterpriser som

skola tillämpas för ifrågakommande typträd i vanligen förekommande fall

för olika apterings- och prisförutsättningar.

I den mån det erfordras skall det material redovisas som legat till grund

för nämnda uppgifter och förslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55. 35

F. Lokala skogstaxeringsanvisningar.

Före varje allmän fastighetstaxering skola på sätt i 58 § 1 mom. och

59 § 1 mom. taxeringsförordningen angives fastställas lokala skogstaxeringsanvisningar,

vilka skola avse län eller del av län och innehålla uppgifter

särskilt i följande avseenden:

det virkesförråd, sammanlagt och i medeltal per hektar, som beräknas

finnas inom det område anvisningarna avse eller särskild del därav, med

fördelning av förrådet på olika trädslagsklasser och förrådsgrupper samt,

i förekommande fall, trädslag,

de godhetsklasser beträffande skogsmarken och de omloppstider för skogsbruket

som må ifrågakomma för varje del av det område anvisningarna avse,

de trädslag som i avseende å uppskattning av virkesförråd och bestämmande

av skogskubikmeterpriser skola behandlas såsom särskild grupp inom

en trädslagsklass,

de skogskubikmeterpriser för olika typträd som böra tillämpas vid taxeringen,

redovisade för särskilda prisområden samt bestämda för olika omkostnadsklasser

(avsättningslägen), med angivande av grunden för beräkningen,

så ock de motsvarande kubikmeterpriser som erhållas om skogskubikmeterpriserna

reduceras med avdrag för allmänna kostnader och de

återstående beloppen multipliceras med de för varje fall tillämpliga skogsvärdefaktorerna

(skogsvärde per kubikmeter),

de motsvarande kubikmeterpriser per hektar som böra tillämpas för bestämmande

av värdet å skogsmark,

de områden, för vilka enligt B. punkt 6 d) skola gälla särskilda uppskattningsgrunder

i anledning av onormal förekomst av tekniska fel, med angivande

av de skogskubikmeterpriser som i sådana fall ifrågakomma,

de områden inom länet, för vilka må ifrågakomma avdrag efter andra

grunder än de normalt gällande för allmänna kostnader, med angivande av

grunderna i dylika fall för avdragens beräkning,

de trakter inom länet, för vilka enligt B. punkt 9 andra stycket särskilda

skogsvärdefaktorer må tillämpas, samt

de områden respektive de godhetsklasser för vilka enligt B. punkt 10 sista

stycket avdrag må göras å markvärdet.

I de lokala skogstaxeringsanvisningarna böra i övrigt intagas de delar

av de centrala skogstaxeringsanvisningarna som avse ifrågavarande län

eller del av län, i den mån dessa ej äro av betydelse endast såsom grundläggande

för de uppgifter varom ovan stadgats, samt meddelas de upplysningar

i övrigt som må finnas erforderliga för en riktig taxering av skogsmark och

växande skog.

De lokala skogstaxeringsanvisningarna skola ock innefatta hjälptabeller

för taxering av skogsmark och växande skog, så uppställda att därur för

vanligen förekommande fall direkt kunna för olika ifrågakommande omkostnadsklasser

utfinnas skogsvärde per kubikmeter samt skogsmarksvärde

per hektar. Hjälptabellerna böra innehålla upplysningar för beräkning av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

motsvarande värden även i andra fall än de normalt förekommande, såsom

då särskild reduktion av värdet skall ske på grund av tekniska fel eller

onormalt höga allmänna kostnader för skogsbruket eller då särskilt avdrag

varom ovan sagts skall ske vid markvärdets bestämmande. Särskilda hjälptabeller

skola upprättas för taxeringen vid sådan summarisk uppdelning

av virkesförrådet som omförmäles under B. i punkt 5 c).

Den omständigheten att olika trädslag inom en trädslagsklass på sätt

framgår av B. punkt 11 behandlas såsom skilda grupper hindrar ej att beträffande

skogar, som bestå av dessa trädslag i blandning, kunna upprättas

gemensamma hjälptabeller, uppställda under antagande av olika procentuell

sammansättning av de olika trädslagen eller eljest på sätt som med

hänsyn till omständigheterna må finnas ändamålsenligt.

G. Uppgifter som ankomma på beskattningsnämnd.

Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd skogsmarkens areal och

virkesförrådet, fördelat på trädslag och förrådsgrupper, i förekommande

fall enligt de mera summariska grunder som angivas under B. i punkt 5 c),

och bedömer markens godhetsgrad samt skogens avsättningsläge (omkostnadsklass).

Uppskattningen kontrolleras såvitt möjligt mot tillgängliga uppgifter

från riksskogstaxeringen eller eljest rörande virkesförråd m. m. I

hjälptabell utfinner nämnden de skogsvärden per kubikmeter växande skog

och de skogsmarksvärden per hektar skogsmark, som skola tillämpas i varje

särskilt fall. Taxeringen verkställes med ledning därav, med de avvikelser

som föranledas av bestämmelserna under B. här ovan samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955; dock att förordningen

skall lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt angår 1955 års

allmänna fastighetstaxering.

ävensom

B) lämna följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna 1: 324 av herr Mannerskantz

m. fl. och 11:434 av herr Haeggblom m. fl.,

de likalydande motionerna 1:325 av herr Gränebo m. fl.

och 11:435 av herr Hedlund i Rådom m. fl.,

de likalydande motionerna 1: 326 av herr Spetz m. fl. och

II: 436 av herr Widén m. fl., samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 55.

37

de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson

och II: 437 av herr Nilsson i Svalöv,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad ovan

hemställts, utan åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

»

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Velander, Falk, Ramberg,

Niklasson, Wehtje, Snygg, Werner och Spetz samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Jonsson i

Skedsbygd, Orgård, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp, Gunnarsson,

Kärrlander, Henriksson och Nilsson i Svalöv.

Res ervation

av herrar Velander och Wehtje.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten