Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
1951-05-10 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1951:55, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
1
Nr 55.
Bevillningsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr
31 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39
med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.
Genom en den 19 januari 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 39, hade Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379); samt
3) förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande
skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).
Rörande lydelsen av författningsförslagen hänvisas till propositionen (s.
2—22).
I anledning av omförmälda proposition hade i riksdagen väckts följande
motioner, nämligen de likalydande motionerna I: 324 av herr Mannerskantz
m. fl. och II: 434 av herr Hseggblom m. fl., de likalydande motionerna I: 325
av herr Gränebo in. fl. och II: 435 av herr Hedlund i Rådom m. fl., de likalydande
motionerna I: 326 av herr Spetz m. fl. och II: 436 av herr Widén
m. fl. samt de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson och
II: 437 av herr Nilsson i Svalöv.
Utskottet hade i sitt i ämnet avgivna betänkande, nr 31, hemställt
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 39 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,
1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i kommunalskaltelagcn den 28 september 1928 (nr 370);
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379); samt
3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering
av fastighet (skogsvärderingsinstruktion) med den ändring, att faestämmel
1
II ihan g till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 55.
2 Bevillningsutskottets memorial nr 55.
serna om ikraftträdandet erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:
Kungl. Maj.ts förslag:
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Förordningen .skall
första gången tillämpas i avseende
å 1952 års allmänna fastighetstaxering
under iakttagande att vid denna
taxering skola såsom bruttopriser
enligt femårsregeln anses medelhöstpriserna
för åren 1946—
1950 efter reduktion med 25 procent
därav.
ävensom
B) att följande motioner, nämligen
de likalydande motionerna I: 324 av herr Mannerskantz m. fl. och II: 434
av herr Haeggblom in. fl.,
de likalydande motionerna 1:325 av herr Gränebo m. fl. och 11:435 av
herr Hedlund i Rådom m. fl.,
de likalydande motionerna I: 326 av herr Spetz m. fl. och II: 436 av herr
Widén m. fl., samt
de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson och II: 437 av
herr Nilsson i Svalöv
måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan
anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Vid betänkandet fanns fogad en av herrar Veländer, Niklasson, Wehtje,
Werner, Spetz, Sandberg, Jonsson i Skedsbygd, Persson i Svensköp, Gunnarsson
och Nilsson i Svalöv avgiven reservation, vari hemställts,
att riksdagen måtte — i anledning av de likalydande motionerna I: 324
(av herr Mannerskantz m. fl.) och II: 434 (av herr Haeggblom m. fl.), de likalydande
motionerna I: 325 (av herr Gränebo m. fl.) och II: 435 (av herr Hedlund
i Rådom m. fl.), de likalydande motionerna I: 326 (av herr Spetz m. fl.)
och II: 436 (av herr Widén m. fl.) samt de likalydande motionerna 1: 327
(av herr Hjalmar Nilsson) och II: 437 (av herr Nilsson i Svalöv) — avslå
Kungl. Maj :ts förevarande proposition nr 39 samt för sin del antaga följande
-
Utskottets förslag:
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Förordningen .skall
första gången tillämpas i avseende
å 1952 års allmänna fastighetstaxering
under iakttagande att vid denna
taxering skola såsom bruttopriser
enligt femårsregeln anses medelhöstpriserna
för åren 1945—
1949 efter reduktion med 25 procent
därav.
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
3
1) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
Anvisningar
till
9 §.
4. För jordbruksfastighet —■ — — växande skog.
Dylik fastighet — ■—- — å skogsmarken.
Skogsmark skall -— ■—■ — (skogsmarkens avkastningsvärde).
Såsom skogsmark skall upptagas all —- — -— för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan -— --frösådd m. m.
Till skogsmark — ---i övrigt.
Skogsmarkens normala — ■—- — (normal skogstillgång).
Den normala årliga virkesavkastningen uppskattas i kubikmeter per hektar
såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga (bonitet). Värdet i
penningar av den sålunda uppskattade normala årsavkastningen beräknas
efter virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde) enligt de priser,
som angivas i instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog.
Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen
skola avdragas 33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning,
skogsindelning, skatter m. m. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt
att en väsentlig del av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen
enligt förutsättningarna för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund
av naturförhållandena särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för
handen eller består skogen av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask,
avenbok, lind och lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av
en onormalt stor del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader
efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas,
dock ej till mer än 50 procent av den beräknade normala avkastningen. Det
sålunda reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning
per hektar skogsmark.
Skogsmarkens avkastningsvärde---växande skog.
Växande skog —■ — — (relativ skogstillgång).
Belastas skogsområde —---särskilt angivas.
1 Senaste lydelse so 1944: 280.
4
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skog med ogynnsamt
avsättningsläge eller av skog med särskilda föryngringssvårigheter eller av
ädel lövskog skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan omnämnt
förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för sådan del
av taxeringsenheten äga rum.
Särskild förmån ----ingå i skogsmarkens värde.
Har på ----till 10 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock skola bestämmelserna
i sin nya lydelse lända till efterrättelse redan före sistnämnda dag, såvitt
angår 1952 års allmänna fastighetstaxering.
2) Förslag
till
förordning med instruktion för värdering av skogsmark och
växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).
Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,
som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.
1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.
Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på
sätt i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkastningsvärde).
Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska
värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).
A. Skogsmark.
2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig
den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan
dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig
för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller
slålter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig
den är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig
betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån
den utnyttjas såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark.
Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog
lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,
som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed
förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling,
frösådd m. m.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
5
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund
av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist
eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas.
Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark
skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.
3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna
skogar, efter därom av domän styrel sen meddelade eller eljest tillgängliga
officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning
med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter
i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från
jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock
efter ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.
4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall
beräknas efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per
hektar, som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet
skogsbruk och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande
samt å behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång).
Boniteten är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara
virkesavkastningen är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen
är mer än vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget
virke, eller lägre än normalt, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres
av övervägande ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga
årliga virkesavkastning, skogsmarken skulle lämna, om skogstillgången under
rationell skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är
att anse exempelvis den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk,
där det väl sörjes för såväl återväxt som beståndsvård, och där det finnes ett
väl slutet och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.
Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan
hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.
Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således
skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i
olika delar skiftande producerande förmåga.
Vid bestämning av boniteten skall hela den normala årliga virkesavkastningen
uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke i rått tillstånd,
mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet,
som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.
Boniteten angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen
angivet fall då skog med ogynnsamt avsättningsläge m. in. ingår i en taxeringsenhet
— som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet.
Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande
skogsmarkens olika boniteter eller innehållande andra uppgifter, varav mcdelboniteten
kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas
sådana handlingar, uppskattas boniteten med ledning av vad som är känt
eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å
trakten i övrigt.
5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen
beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)
enligt de priser, som under åren 1945—49 på grund av prissättning
nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik
normal virkesavkastning anses sammansatt (normal sortiinenlssammansättning),
under iakttagande av att vid värdeberäkningen bruttopriserna
skola reduceras med 25 procent. I de särskilda anvisningar, som jämlikt
59 g taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av
6
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
län, bestämmes vad som för länets eller områdets vidkommande skall anses
såsom normal sortimentssammansättning.
Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttopriserna
avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader
för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,
för vilken bruttopriserna gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,
tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsvårdsavgifter
samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga
till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall hänsyn tagas
till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och
flottningsförliållanden in. in. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att nettovärdet
skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna
sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.
Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen
skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått,
t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc.,
måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment
och klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas
för vart och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt
medeltal för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna
värdena skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom
den bestämda tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark.
Ur dessa medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt
den fastställda normala sortimentsisammansättningen på sätt framgår
av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel:
Sortimentsklass:
1: timmer................... 35 % å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80
II: sulfitved o. l:a björkved .. 20^ » 6 » » » > 1:20
III: sulfatved, props och l:a
barrved.................. 20 % » 4 » » » » 0:80
IV: kolved, industribränsle och
diverse virke............. 25^*1 » > » » 0:25
Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.
Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse
hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke
vinner avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan
hänfört till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet
detta utföras med värdet 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre
per kubikmeter. Motsvarande gäller även, då försäljning skett på rot men
virke under viss brösthöjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru
dess kubikmassa ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.
Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej
blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.
Vid uppskattning efter nu angivna grunder tinnes alltså möjlighet att taga
hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och
annat, som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge
skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen,
även om skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser
från den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala
sortimentssammansättningen, inverka visserligen på den verkliga virkesavkastningens
sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser
tagas vid beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets memorial nr 55. <
6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per
hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet.
Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas
33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och
byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter
in. in. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt att en väsentlig del av
den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna
för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena
särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, eller består skogen
av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och
lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor
del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader efter prövning
i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till
mer än 50 procent av den beräknade normala värdeavkastningen. Det sålunda
reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning
per hektar skogsmark.
Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall
utgöra tre och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.
Till underlättande av värdeberäkningen fastställer Kungl. Maj:t tabell
som, vid avdrag för kostnader med 33 procent, angiver skogsmarkens värde
per hektar vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser.
B. Växande skog.
7. Växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt till densamma upplåtits
eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner
sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas
under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller
ett så beskaffat virlcesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen
genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång
förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet), till sexton och
en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen. I den
av Kungl. Maj :t enligt punkt 6 sista stycket fastställda tabellen skall intagas
uppgifter även till ledning vid denna värdeberäkning.
Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet
i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar ett
från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i förhållande
till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas
med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således l,o,
om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,
0,8, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade
eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar
med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. Är
detta fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt
innebär relativ skogstillgång l,i, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd
av mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget
virke under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare
dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför
skogsvärdet i samma män sättes högre. Den erforderliga jämkningen av de
angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de kända
avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende på
åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner uppvisar
vid jämförelse ined förrådet å en normalt sammansatt skog och skogens därav
beroende förmåga alt vid uthålligt skogsbruk giva en mot åsatt bonitet
och rotvärde svarande värdeavkastning.
8
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utgångspunkt
från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till det
virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt
och sluten (relativt virkesförråd). Till ledning vid detta bedömande skall
Kungl. Maj :t på av domänstyrelsen i samråd med statens skogsforskningsmstitut
och skogsstyrelsen upprättat förslag fastställa tabell, vilken för
olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd. Det sålunda
angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången l,o, betecknar
jämväl relativa virkesförrådet l,o. Därest kubikmassan å området är
större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa virkesförrådet
i motsvarande man större eller mindre än l,o. Siffran för relativa
virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång, därest virkesförrådets
avvikelse från det normala betingas allenast av skogens större
eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning
kan betraktas såsom normal. Då emellertid normal åldersoch
dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det tal, som uttrycker
relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den relativa
skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången måste talet för
relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är sammansatt
av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, om de äldre åldersklasserna
saknas eller bestånden äro sammansatta av övervägande klena dimensioner.
Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet
vari skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta uppskattade
utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke är
avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse
med det normala virkesförrådet.
I vederbörande taxeringslängd införes för varje fastighet uppgift om a)
virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om uppgiften
är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och för bestämmande
av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det på grund
härav åsatta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar, c) den relativa
skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att
avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa
skogstillgången, skälet för avvikelsen.
Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar,
för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas
rörande den virkesavkastning som omedelbart och i framtiden årligen
bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan erhållas
på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning
av de pris, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet,
och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter
uträknas efter 5 procents räntefot, varefter avdrag sker med 33 procent för
beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan
i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens
värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är
i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras
med 16''/2 gånger den normala årliga värdeavkastningen, minskad
med 33 procent.
Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre
än 0,2.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling
Bevillningsutskottets memgrial nr 55. 9
och skall första gången tillämpas i avseende å 1952 års allmänna fastighetstaxering.
„ \
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag ha kamrarna vid behandlingen
av nämnda betänkande stannat i olika beslut, i det att första
kammaren bifallit vad utskottet i betänkandet hemställt, varemot andra
kammaren bifallit den vid betänkandet fogade reservationen.
Mellan dessa kamrarnas beslut föreligger sålunda följande skiljaktighet.
Enligt första kammarens beslut skall fastighetstaxering av skog ske enligt
den i propositionen föreslagna nya metoden. Enligt andra kammarens beslut
skall samma taxering även i fortsättningen verkställas enligt hittills tillämpad
metod. I fråga om de för taxeringen tillämpliga värdefaktorerna innebära
båda besluten bland annat, att prisnivån vid 1952 års allmänna fastighetstaxering
skall bestämmas enligt medelpriserna för åren 1945—1949 efter
reduktion med 25 procent av bruttopriserna.
Utskottet, som haft att jämlikt § 63 riksdagsordningen söka sammanjämka
de olika meningar, i vilka kamrarna sålunda stannat, har i sådant
hänseende ansett sig böra föreslå, att riksdagen antager bestämmelser, som
innebära, att 1952 års allmänna fastighetstaxering skall verkställas enligt
den äldre värderingsmetoden samt att därpå följande allmänna fastighetstaxeringar
skola ske efter den nya metoden. Sammanjämkningsförslaget innefattar
sålunda att den allmänna fastighetstaxeringen nästa gång skall
äga rum enligt andra kammarens beslut och därefter enligt första kammarens
beslut. Beträffande värdefaktorerna finner sig utskottet dock böra föreslå
den ändringen i andra kammarens beslut att vid bestämmande av prisnivån
för 1952 års allmänna fastighetstaxering från medelpriserna för åren
1945—1949 skall göras avdrag med belopp motsvarande 20 procent av bruttopriserna
i stället för ovan angivna 25 procent av samma priser.
Utskottet förutsätter att under den tid som alltså kommer att stå till
buds intill dess den nya metoden skall träda i tillämpning Kungl. Maj :t ägnar
frågan om denna metods utformning i riktning mot en förenkling fortsatt
uppmärksamhet. Vidare bör under tiden tillses att upprättandet av hushållningsplaner
och andra sådana uppskattningar av våra skogar, som kunna
underlätta metodens tillämpning, på allt sätt uppmuntras. Ävenledes bör undersökas,
huruvida icke i viss utsträckning vid nästa allmänna fastighetstaxering
jämsides med värdeberäkningen enligt den gamla metoden kunde
verkställas en uppskattning av erforderliga primärfaktorer för tillämpning
av den nya metoden, så att därefter genom en bearbetning av det sålunda
erhållna materialet utfallet i praktiken av den nya metoden kunde ytterligare
bedömas.
Utskottet får således hemställa,
att kamrarna, med frånträdande av sina tidigare fattade
beslut, måtte
A) för sin del antaga
10
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
1) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
Anvisningar
till
9 §•
4. För jordbruksfastighet — —- — växande skog.
Dylik fastighet —- -— — å skogsmarken.
Skogsmark skall — — — (skogsmarkens avkastningsvärde).
Såsom skogsmark skall upptagas all — — — för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan — ---frösådd m. in.
Till skogsmark----i övrigt.
Skogsmarkens normala--- — (normal skogstillgång).
Den normala årliga virkesavkastningen uppskattas i kubikmeter per hektar
såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga (bonitet). Värdet i
penningar av den sålunda uppskattade normala årsavkastningen beräknas
efter virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde) enligt de priser,
som angivas i instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog.
Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen
skola avdragas 33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning,
skogsindelning, skatter in. in. Är avsättningsläget för skogen så ogynnsamt
att en väsentlig del av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen
enligt förutsättningarna för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund
av naturförhållandena särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för
handen eller består skogen av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask,
avenbok, lind och lönn), och måste därför skogen skötas med anlitande av
en onormalt stor del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader
efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas,
dock ej till mer än 50 procent av den beräknade normala avkastningen. Det
sålunda reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning
per hektar skogsmark.
Skogsmarkens avkastningsvärde ----växande skog.
Växande skog — -—- — (relativ skogstillgång).
Belastas skogsområde —---särskilt angivas.
1 Senaste lydelse se 1944: 280.
11
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skog med ogynnsamt
avsättningsläge eller av skog med särskilda förvngringssvårigheter eller av
adel lövskog skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan omnämnt
förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för sådan del
av taxeringsenheten äga rum.
Särskild förmån----ingå i skogsmarkens värde.
Har på -—----till 10 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952; dock att bestämmelserna i
sin nya lydelse skola lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt
angår 1952 års allmänna fastighetstaxering. Lagen gäller till dess lagen den
1951 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370) träder i kraft, såvitt angår punkt 4 av anvisningarna
till 9 § sistnämnda lag.
2) Förslag
till
förordning med instruktion för värdering av skogsmark och
växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).
Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,
som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.
1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.
Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på
sätt i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkasthingsvärde).
Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska
värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).
A. Skogsmark.
2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig
den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan
dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig
för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller
slätter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den
är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig
betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den
utnyttjas såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark.
Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd,
12
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,
som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås
sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd
m. m.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund
av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist
eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas.
Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark
skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.
3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna
skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga
officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning
med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter
i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från
jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock
efter ingivna deklarationer och andra upplvsningar, som kunna införskaffas.
4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall
beräknas efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per
hektar, som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet
skogsbruk och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande
samt å behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång).
Boniteten är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara
virkesavkastningen är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen
ar mer än vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget
virke, eller lägre än normalt, på grund av alt skogen är utglesnad eller utgöres
av övervägande ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga
ärliga virkesavkastning, skogsmarken skulle lämna, om skogstillgången under
rationell skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är
att anse exempelvis den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk,
dar det väl sörjes för såväl återväxt som beståndsvård och där det finnes ett
väl slutet och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.
Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan
hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.
“Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således
skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med'' hänsyn till dess i olika
delar skiftande producerande förmåga.
Vid bestämning av boniteten skali hela den normala årliga virkesavkastningen
uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke'' i rått tillstånd,
mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet,
som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.
Boniteten angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen
angivet fall då skog med ogynnsamt avsättningsläge in. in. ingår i en taxeringsenhet
som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet.
Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande
skogsmarkens olika boniteter eller innehållande andra uppgifter, varav medelboniteten
kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas
sådana handlingar, uppskattas boniteten me''d ledning av vad som är känt
eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å
trakten i övrigt.
13
Bevillningsutskottets memorial nv 55.
5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen
beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)
enligt de priser, som under åren 1945—49 på grund av prissättning
nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik
normal virkesavkastning anses sammansatt (normal sortimentssammansättning),
under iakttagande av att vid värdeberäkningen bruttopriserna
skola reduceras med 20 procent. I de särskilda anvisningar, som jämlikt
59 § taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av
län, bestämmes vad som för länets eller områdets vidkommande skall anses
såsom normal sortimentssammansättning.
Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttopriserna
avdx-agas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader
för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,
för vilken bruttopriserna gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,
tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsvårdsavgifter
samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga
till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall hänsyn tagas
till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och
flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att nettovärdet
skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna
sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.
Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen
skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått,
t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc.,
måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment
och klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas för
vart och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt
medeltal för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna
värdena skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom
den bestämda tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark.
Ur dessa medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt
den fastställda normala sortimentssammansättningen på sätt framgår
av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel:
Sortimentsklass:
I: timmer.................. 35 x å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80
II: sulfitved o. l:a björkved.. 20 % » 6 » » » » 1:20
III: sulfatved, props och l:a
barrved ................. 20 % » 4 » » » s 0:80
IV: kolved, industribränsle och
diverse virke ............ 25 % » 1 « » »____» 0:25
Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.
Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse
hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke
vinner avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan
hänfört till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet
detta utföras med värdet 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre
per kubikmeter. Motsvarande gäller även, då försäljning skett på rot men
virke under viss brösthöjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru
dess kubikmassa ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.
14
Bevillningsutskottets memorial nv 55.
Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej
blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.
Vid uppskattning efter nu angivna grunder finnes alltså möjlighet att taga
hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och
annat, som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge
skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen,
även om skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser
från den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala
sortimentssammansättningen, inverka visserligen på den verkliga virkesaykastningens
sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser
tagas vid beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.
6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per
hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade "rotvärdet.
Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas
33 procent för kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och
byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter
m. in. År avsättningsläget för skogen så ogynnsamt att en väsentlig del av
den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna
för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena
särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, eller beståtskogen
av ädel lövskog (företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och
lönn) och måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor
del av avkastningens värde, må avdraget för sådana kostnader efter prövning
i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till
mer än SO procent av den beräknade normala värdeavkastningen. Det sålunda
reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning
per hektar skogsmark.
Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall
utgöra tre och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.
Till underlättande av värdeberäkningen fastställer Kungl. Mai :t tabell
som, vid avdrag för kostnader med 33 procent, angiver skogsmarkens värde
per hektar vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser.
B. Växande skog.
7. Växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt till densamma upplåtits
eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner
sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas
under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller
ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen
genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång
förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet), till sexton
och en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen.
I den av Kungl. Maj :t enligt punkt 6 sista stycket fastställda tabellen
skola intagas uppgifter även till ledning vid denna värdeberäkning.
Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet
i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar ett
från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i förhållande
till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas
med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således l,o,
om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,
0,s, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade
eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar
med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. År
detta fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
15
innebär relativ skogstillgång l,i, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd
av mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget
virke under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare
dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför
skogsvärdet i samma mån sättes högre. Den erforderliga jämkningen av
de angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de
kända avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende
på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner
uppvisar vid jämförelse med förrådet å en normalt sammansatt skog och
skogens därav beroende förmåga att vid uthålligt skogsbruk giva en mot
åsatt bonitet och rotvärde svarande värdeavkastning.
Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utg''ångspunkt
från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till
det virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt
och sluten (relativt virkesförråd). Till ledning vid detta bedömande skall
Kungl. Maj :t på av domänstyrelsen i samråd med statens skogsforskningsinstitut
och skogsstyrelsen upprättat förslag fastställa tabell, vilken för
olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd. Det sålunda
angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången l,o, betecknar
jämväl relativa virkesförrådet l,o. Därest kubikmassan å området är
större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa virkesförrådet
i motsvarande mån större eller mindre än l,o. Siffran för relativa
virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång, därest
virkesförrådets avvikelse från det normala betingas allenast av skogens
större eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande ålders- och
dimensionsfördelning kan betraktas sasom normal. Da emellertid normal
ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det tal,
som uttrycker relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den
relativa skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången^ måste
talet för relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är
sammansatt av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, om
de äldre åldersklasserna saknas eller bestånden äro sammansatta av över
-
vägande klena dimensioner. ........
Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet
__varj skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta uppskattade
— utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke är
avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse
med det normala virkesförrådet. . „ t ,
I vederbörande taxeringslängd införes for varje fastighet uppgift om a)
virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om
uppgiften är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och tor
bestämmande av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det pa grund
härav åsalta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar c) den re
lativa skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att
avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestammande av
relativa skogstillgången, skälet för avvikelsen.
Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses darav, att a skogar,
för vilka tillförlitliga hushållningsplancr finnas, ur vilka översikt kan erhällas
roande den virkesavkastniiig som omedelbart och i framtiden ärligen
bär kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda varde kan erhållas
på det sättet att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning
av de pris, som varit bestämmande for det enligt punkt •> beiaknudc lotä
de och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter
uträknas efter 5 procents räntefot, varefter avdrag sker med .1.1 procent for
16
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan
i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens
värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är
i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras
med 16 gånger den normala årliga värdeavkastningen, minskad
med 33 procent.
Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre
än 0,2.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att bestämmelserna
skola lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt angår 1952
års allmänna fastighetstaxering. Förordningen skall äga tillämpning till dess
förordningen den 1951 (nr ) med instruktion för värdering av skogsmark
och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion)
träder i kraft.
3) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ samt 22 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 ävensom punkt 4 av anvisningarna till 9 §
samt punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § samma lag1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
9 §.
Taxeringsvärde skall---pris (allmänna saluvärdet).
Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till
det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området eller del
därav anses betinga ett högre allmänt saluvärde Vid utnyttjande till tomtmark
eller till industriellt eller likartat ändamål än vid användning för
skogsbruk, skall dock området eller delen upptagas till allmänna saluvärdet.
Frälseränta uppskattas---beräknas utgå.
(Se vidare anvisningarna.)
10 §.
Vid taxering--— användes för jordbruk med binäringar eller skogs
bruk,
skolande därvid särskilt angivas vad av jordbruksvärdet som belöper å
skogsmark (skogsmarksvärde);
b. skogsvärde, varmed — — — och dylikt.
(Se vidare anvisningarna.)
1 Senaste lydelse se beträffande 9 § 1932:291, beträffande 10 § 1937:518, beträffande 22 § 1
mom. 1948: 223, beträffande punkt 4 av anvisningarna till 9 § 1951:000, beträffande punkt 4
av anvisningarna till 22 § 1950:588 samt beträffande punkt 5 av anvisningarna till 22 § 1930:190.
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
17
22 §.
1 mom. Från bruttointäkten---det allmänna.
Har skog---tidigare medgivits.
Har växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken, må den
skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av köpeskillingen
eller den eljest erhållna valutan för skogen, som belöper på det
för ägaren gällande ingående virkesförrådet, eller med ett belopp motsvarande
värdet av det för skogen beräknade minsta producerande skogskapitalet
eller med skogens för ägaren gällande ingångsvärde.
Hemmavarande barn —---tillhöra arbetspersonalen.
Har sambruksförening---— nämnda gottgörelse.
Anvisningar
till 9 §.
4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå
växande skog skola, förutom vad nedan sägs, gälla de uppskattningsgrunder
varom stadgas i särskild instruktion för värdering av skogsmark och
växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).
Dylik fastighet skall, försåvitt ej beträffande densamma eller del därav
förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan avses, till annat föranleder,
upptagas efter det värde, den kan anses äga vid uthålligt skogsbruk.
Åtskillnad göres vid uppskattningen mellan skogsmark, växande skog och
särskild förmån å skogsmarken.
Såsom skogsmark skall, på sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,
upptagas all icke odlad mark som, vare sig den vid tillfället är
skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion. Till
skogsmark räknas icke s. k. impediment; sådan marks värde skall medräknas
vid värdesättning av fastigheten i övrigt.
Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt,
byggnad å skogen, i den mån densamma ej bör anses inbegripen i sådant
normalt byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna
tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas
för sig med särskilt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas
i det skogsmarksvärde, som enligt 10 § skall särskilt angivas. Vid
dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning sker till det värde
förmånen har för den taxeringsenhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk
bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas endast såframt betet
plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt skogsbruk ej bedrives,
bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet för ifrågavarande
fastighet har så obetydligt värde, att anledning att särskilt uppskatta detsamma
saknas. Skogskojor och liknande mera tillfälliga byggnader åsättas
intet särskilt värde, utan anses deras värde ingå i skogsmarkens värde.
Har på---till 10 §.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 55.
18
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
till 22 §.
4. Har skog —- — ■—- gällande ingångsvärde.
Med skogs--— sålunda minskats.
Med ingående-----av ingångsvärdet.
Vare sig — --ursprungliga ingångsvärdet.
Är det---samma tid.
Om avdrag---av skogen.
Om moderbolag — — — för moderbolaget.
Exempel å---ingående virkesförråd:
A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling
av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att virkesförrådet
å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och
alltså efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste
fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens
godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2
kubikmeter per hektar, är det sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt
2 X 80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft
fastigheten, har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare
sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40
kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning
avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubikmeter
mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid
hans förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4 400 — 600 =
3 800 kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under
beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter,
har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådet
utgjort 400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten
troligt, att av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt
ett belopp av 11400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per
kubikmeter. För minskningen av ingående virkesförrådet med 400 kubikmeter
är han således berättigad åtnjuta avdrag med 3 X 400 = 1 200
kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om värdet å det efter avverkningen
kvarvarande virkesförrådet icke understiger den av honom för skogen erlagda
köpeskillingen.
Det för----— 10 200 kronor.
Exempel å---i ingångsvärde:
B. försäljer--- 10 000 kronor.
Ingångsvärdet har---det ursprungliga.
5. Har växande —--ingående virkesförrådet);
eller ett belopp motsvarande värdet av det för skogen beräknade minsta
producerande skogskapitalet;
eller skogens---ovan sägs.
Härvid iakttages---— valutans belopp.
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
19
»
Såsom värde av minsta producerande skogskapital skall vid tillämpning
av nyss angivna bestämmelser anses — därest vid den allmänna fastighetstaxering,
som avslutats under eller närmast före det kalenderår, varunder
fastigheten avyttrats, för skogen vid produktion av barrskog antagits eller
skolat antagas högst 80-årig omloppstid — ett belopp svarande mot tre
fjärdedelar av det vid nämnda taxering fastställda skogsmarksvärdet och,
om därvid för skogen antagits eller skolat antagas längre omloppstid, nedan
angiven multipel av nämnda skogsmarksvärde:
vid
»
3>
90-årig omloppstid 1 vid
100-årig » l1/2 »
110-årig » 2 »
120-årig » 3 »
130-årig » 4 »
140-årig omloppstid 5
150-årig » 7
160-årig » 10
170-årig » 14
mer än 170-årig omloppstid 18.
Exempel:
1) A. inköper ett till skogsbörd dugligt område om 10 hektar, vilket ligger
skoglöst, och planterar därå skog. Sedan mer än 10 år förflutit från
förvärvet, försäljer han till B. området för en köpeskilling, varav å den
växande skogen beräknas belöpa 1 800 kronor. Virkesförrådet uppgår då
till 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxering har skogsmarken
åsatts ett värde av 35 kronor per hektar. För skogen har därvid räknats
med en omloppstid av 120 år, varför såsom minsta producerande
skogskapital för skogen antages 3 X 35 = 105 kronor per hektar. Då i detta
fall icke finnes något för A. gällande ingående virkesförråd eller ingångsvärde,
är han berättigad till avdrag med 10 X 105 = 1 050 kronor, och det
belopp, som skall beskattas, blir följaktligen 1 800 — 1 050 = 750 kronor.
Samma skogsmark säljes ånyo 15 år efter B:s förvärv av densamma, när
därå finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter
virke. Av den erhållna köpeskillingen belöper å den växande skogen 4 000
kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits för minskning
av ingångsvärde eller för minskning i ingående virkesförråd, vadan det för
B. gällande ingångsvärdet är 1 800 kronor och det för honom gällande ingående
virkesförrådet utgör 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxeringen
har för fastigheten skogsmarksvärdet fastställts till 35 kronor
per hektar och har alltjämt för skogen antagits en omloppstid av 120
år. B. är berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för honom gällande
ingångsvärdet, 1 800 kronor, eller med 10 X 3 X 35 = 1 050 kronor
eller med vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för honom gäl
360
lande
ingående virkesförrådet, d. v. s. X 4 000 = 3 600 kronor. Därest
den skattskyldige begär att få åtnjuta avdrag med sistnämnda belopp, skall
till beskattning tagas 4 000 —- 3 600 = 400 kronor.
2) C. ärver en fastighet, vars skogsvärde enligt senaste taxering utgör
15 000 kronor. Under de närmast följande åren verkställer han avverkningar
och får vid taxeringarna åtnjuta avdrag på sådant sätt, att det in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 t Bevillningsutskottets memorial nr 55.
gående virkesförrådet, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000
kubikmeter, anses hava nedgått till 2 000 kubikmeter och skogens ingångsvärde
anses hava nedgått till 10 000 kronor. C. försäljer fastigheten
efter ytterligare några år, då virkesförrådet stigit till 2 400 kubikmeter,
och vid taxering nästfoljande år gör han troligt, att av den erhållna
köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 000 kronor. C. är då berättigad
att åtnjuta avdrag antingen med det för honom gällande ingångsvärdet
10 000 kronor, eller med belopp motsvarande värdet av det för skogen
beräknade minsta producerande skogskapitalet, vilket i förevarande
fall antages utgöra 6 000 kronor, eller med X H 000 = 9 167 kronor,
vilket belopp utgör vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för C.
gällande ingående virkesförrådet. Av de på dessa olika sätt beräknade avdragsbeloppen
är avdraget för ingångsvärdet, 10 000 kronor, störst. Därest
C. begär avdrag med detta belopp, tages till beskattning 11 000 — 10 000 =
1 000 kronor. Hade däremot av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt
mindre belopp än 10 000 kronor, hade avdrag ej fått ske med högre belopp
än det, vilket upptagits såsom intäkt genom skogens försäljning.
Denna lag träder i kraft, såvitt angår 9 och 10 §§ samt punkt 4 av anvisningarna
till 9 §, den 1 januari 1955 och i övrigt den 1 januari 1956; dock
skola 9 och 10 §§ samt punkt 4 av anvisningarna till 9 § i sin nya lydelse
lända till efterrättelse redan före förstnämnda dag såvitt angår 1955 års
allmänna fastighetstaxering.
4) Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 58 § 1 mom., 59 § 1 mom., 60 § 2 inom., 62 §
2 mom. och 65 § taxeringsförordningen den 28 september 19281 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
58 §.
1 mom. Angående skyldighet dels för statens skogsforskningsinstitut
att före allmän fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar
samt till länsstyrelserna avlämna arealuppgifter m. m. dels ock för
domänstyrelsen att före sådan taxering till länsstyrelserna lämna uppgifter
rörande virkespriser m. m. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.
1 Senaste lydelse se beträffande 58 § 1 mom., 62 § 2 mom. och 65 § 1944:281 samt beträffande
59 § 1 mom. 1943: 855.
21
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Det åligger landskamreraren att, med biträde av skogssakkunnig, på
grundval av anvisningar och uppgifter som nu sagts samt i mån av behov
inhämtade upplysningar upprätta förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar
varom likaledes är stadgat i skogsvärderingsinstruklionen.
59 §.
1 mom. Senast den —---och skog.
Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning
av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering
och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna
saluvärde, som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för
övriga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda
värde. Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom.
andra stycket upprättat förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar ävensom,
i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda anvisningar
jämväl i andra hänseenden, såsom angående redovisningen av olika ägoslag.
värdesättning av övrig mark och bete å skogsmark med mera. Avser sammanträdet
överläggning angående taxeringen inom allenast viss del av länet,
skola redogörelserna och förslagen därefter lämpas.
För sådana---för taxeringen.
Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på
grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas lokala
skogstaxeringsanvisningar.
Länsstyrelsen har---— förda protokollet.
60 §.
2 mom. Efter det sammanträden enligt 59 § 1 och 2 mom. hållits, har
länsstyrelsen att skyndsamt till ordföranden i den beredningsnämnd å landet
eller fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje särskilt fall vederbör,
översända dels de i 18 § omförmälda uppgifterna, dels de för nämndens
distrikt fastställda lokala skogstaxeringsanVisningarna.
62 §.
2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden,
innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse
ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom.
omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å
detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande
samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit
under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser
beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt
ordförandens mening kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser.
Finnas inom distriktet fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas
upplysning rörande det virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes
22
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
inom länet eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser
och förrådsgrupper samt, i förekommande fall, trädslag ävensom
rörande innehållet i övrigt av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Redogörelsen ävensom beredningsnämndens mening härom böra protokollföras.
Härefter åligger---i distriktet.
65 §.
Ordförande i----i 64 a §;
b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från
beredningsnämndernas ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga
handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna
tillämpat de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda
sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde
ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,
ävensom huru beredningsnämndernas uppskattning av virkesförrådet
och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i
förekommande fall, trädslag överensstämmer med uppgifterna härom i de
vid sistnämnda sammanträde fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna.
c) att vidtaga----och längder.
Ordförande i-----d) sägs.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.
5) Förslag
till
förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande
skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).
Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,
som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.
A. Allmänna värderingsgrunder.
Skogsmark med därå växande skog skall värderas med hänsyn till markens
produktionsförmåga, det tillstånd vari den växande skogen befinner
sig samt den avkastning i penningar som med beaktande av dessa omständigheter
kan antagas för framtiden bliva uttagen under förutsättning
att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer att där
bedrivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Skogens avkastning av virke kommer att innefatta successiva uttag av
dels den skog, som redan finnes, dels framdeles uppväxande skog. Härvid
kunna olika utvecklingsförlopp med skilda uttagsprogram ifrågakomma,
beroende på växlande skogliga och ekonomiska förutsättningar. För storre
områden med väsentligen likartade skogliga förhållanden (tillväxtområden)
bestämmas med ledning av material från riksskogstaxeringarna for olika
trädslag vissa typiska sådana utvecklingsförlopp med olika omloppstider.
Skogarna i riket inordnas under de kategorier med skilda uttagsprogram,
som sålunda erhållas, och de framtida virkesavkastningarna antagas för
varje skog utfalla i enlighet med vad som förutsättes i utvecklingsförloppet
för den kategori vartill skogen hänförts.
Eftersom det ej kan förutses vilka priser virket vid avverkningen kommer
att betinga, göras för beräkning av det framtida utbytet i penningar
vissa antaganden beträffande priserna. Priserna å rotstående skog av olika
slag bestämmas sålunda för olika avsättningslägen inom särskilda prisområden.
Till grund för prissättningen läggas medeltalen av gällande medelliöstpriser
under de närmaste fem kalenderåren innan taxeringen påbörjas
(priser enligt femårsregeln). Den vid taxeringstillfället sålunda antagna
prisnivån förutsättes bliva bestående och gällande för framtida avverkningar.
. „
Om det antages, att de beräknade framtida virkesavkastningarna från en
skog uppskattas i penningar enligt de för ifrågavarande taxering bestämda
priserna, därvid beträffande varje års avkastning avdrag göres för beräknade
allmänna kostnader, samt att de sålunda erhållna nettoavkastningarna
i penningar diskonteras till nuvärden och dessa sammanläggas, erhålles det
belopp, som utgör skogsmarkens och den växande skogens hela nuvärde
(s. k. förväntnings värde). Det är detta värde som taxeringen avser att
utröna.
För taxeringen verkställes emellertid ej direkt uppskattning av de framtida
årsavkastningarna, utan förfares på följande sätt.
Uppskattning sker av dels markens produktionsförmåga (godhetsgrad),
dels den växande skogens förråd av träd som nå över brösthöjd (mätbart
virkesförråd). Uppskattningen sker med fördelning av detta förråd å vissa
trädslag och diameterklasser (trädslagsklasser och förrådsgrupper). Förväntningsvärdet
bestämmes med ledning av rotvärdet per skogskubikmeter
(skogskubikmeterpriset) för ett grövre och ett klenare tgpträd inom varje
trädslagsklass i varje avsättningsläge samt vissa på förhand uträknade, i
tabeller för olika fall angivna förvandlingstal, markvärdefaktorer och skogsvårdefaktorer.
Med utgångspunkt från relationen mellan skogskubikmeterpriserna
för det grövre och det klenare typträdet (prisrelationen) giva dessa
faktorer siffermässigt uttryck åt det förhållandet att å ena sidan skogen
tillväxer och virkets kvalitet ändras, men att å andra sidan nuvärdet av
varje framtida årsavkastning utgör endast det efter viss räntefot diskonterade
värdet av denna. Avdrag göres vid uppskattningen med det beräknade
nuvärdet av framtida allmänna kostnader för skogsbruket.
24 Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Särskilda värden skola vid taxeringen åsättas skogsmarken och den växande
skogen. Såsom värde å skogsmarken redovisas därvid, oavsett om
därå finnes virkesförråd, med ledning av tabellerna det värde som med
hänsyn till markens godhetsgrad skulle tillkomma marken, om därå ej funnes
något virkesförråd (skogsmarksvärdet), medan såsom värde å den
växande skogen, likaledes med ledning av tabellerna, redovisas återstoden
av det sammanlagda nuvärdet å skogsmarken och den växande skogen
(skogsvärdet). Redovisning sker på sätt nu angivits utan hinder av att i
verkligheten den del av skogsmarkens värde, som tillgodogöres genom tillväxten
av det befintliga virkesförrådet, ej är skild från detta förråds förhandenvarande
värde utan lösgöres först när det avverkas.
I viss nedan angiven ordning beaktas onormal förekomst av kalmark.
Att särskilda förmåner å skogsmark — såsom skogsbete, möjlighet till
jakt, andra byggnader å skogen än skogskojor och liknande mera tillfälliga
byggnader, servitutsrätt o. dyl. — skola beaktas i annan ordning än i denna
instruktion angives, framgår av punkt 4 av anvisningarna till 9 § och punkt
2 av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen.
B. Bestämmelser rörande uppskattningen.
1. Vad som förstås med skogsmark.
Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark som, vare sig den
vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik
mark, som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för
skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall däremot ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt
trädbevuxen ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för
skogsproduktion, i främsta rummet utnyttjas för foderproduktion genom
bete eller slåtter och som med god hushållning även bör användas därtill,
vare sig den är att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig
till naturlig betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den
mån den utnyttjas sasom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom
skogsmark. Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under
plog lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan någpt trädbevuxen
betesmark, som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed
förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning,
gödsling, frösådd m. m.
Till skogsmark räknas ej iinpediment. Till impediment hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjäll och dylika områden, vilka på grund av klimatiska
förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller
de lösa jordlagrens ringa djup är av sådan beskaffenhet att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas.
Värdet av mark som icke skall upptagas såsom skogsmark ävensom, i
förekommande fall, av bete å skogsmark skall, på sätt framgår av punkt 4
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
25
av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen, inräknas i värdet av fastigheten
i övrigt.
2. Areal skogsmark.
Arealen skogsmark beräknas, såvitt angår statens och andra allmänna skogar,
med ledning av officiella uppgifter, som meddelas av domänstyrelsen
eller som eljest finnas tillgängliga; såvitt angår enskilda skogar under ordnad
hushållning, för vilka tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar finnas
tillgängliga, med ledning av uppgifter i dessa; samt, såvitt angår övriga
skogar, med ledning av uppgifter från jordregister, ekonomiska kartverk
eller andra offentliga handlingar, så ock efter ingivna deklarationer och
andra upplysningar som kunna införskaffas.
3. Rikets indelning i tillväxtområden.
För taxeringen indelas riket, med hänsyn till olikheter i skogsmarkens
produktionsförmåga och det sätt varpå skogsbruket bedrives, i sex tillväxtområden
omfattande;
område I Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker, Jämtlands län
samt Särna och Idre socknar av Kopparbergs län; område II Norrbottens
och Västerbottens läns kustland, Västernorrlands län och av Gävleborgs län
Hälsingland; område III övriga delar av Gävleborgs och Kopparbergs län
samt Nyskoga, Södra Finnskoga, Norra Finnskoga, Dalby och Norra Ny
socknar av Värmlands län; område IV övriga delar av Svealand ävensom
Gotlands län; område V Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län; samt område VI Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.
4. Markens godhetsgrad.
Markens godhetsgrad uppskattas med hänsyn till den virkesavkastning
som framdeles kan förväntas från den, om den utnyttjas nöjaktigt. Godhetsgraden
skall bestämmas efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den
därå växande skogens tillstånd och är således icke beroende av om den
faktiska produktionen under den närmaste tiden kan beräknas bliva hög
eller låg. Godhetsgyaden är likaledes oberoende av det sätt varpå virkesavkastningen
utnyttjas eller kan utnyttjas.
Markens godhetsgrad angives för visst tillväxtområde i fyra eller, om förhållandena
därtill föranleda, flera godhetsklasser. För varje län eller, där
olika delar av ett län ligga inom olika tillväxtområden, för varje sådan del
av län angives, där så ske kan med ledning av riksskogstaxeringarna, i de
lokala skogstaxeringsanvisningar, varom sägs under F. här nedan, vilka
godhetsklasser som där ifrågakomma.
Godhetsgraden uppskattas antingen med ledning av vad som är känt
exempelvis genom uppgifter i skogsuppskattningshandlingar för ifrågavarande
mark eller genom jämförelse med medelgodheten hos övrig mark i
trakten. Vid bedömande av godhetsgraden må vid tidigare taxeringar fastställda
siffror för bonitet tjäna till ledning.
26
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
5. Virkesförrådets uppskattning.
a) Det å skogen befintliga mätbara virkesförrådet uppskattas med fördelning
på trädslagsklasser och förrådsgrupper. Trädslagsklasserna äro barrskog,
ordinär lövskog (företrädesvis björk, asp och al) samt ädel lövskog
(företrädesvis bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och lönn). Beträffande barrskog
upptagas såsom särskilda förrådsgrupper 1) träd med en diameter
vid brösthöjd av 25 centimeter och däröver (grov barrskog), 2) träd med
en diameter vid brösthöjd av 15 intill 25 centimeter (medelgrov barrskog)
och 3) träd med en diameter vid brösthöjd av intill 15 centimeter (klen
barrskog). Ordinär lövskog ävensom ädel lövskog fördelas vardera å två
förrådsgrupper, den ena omfattande träd som vid brösthöjd i diameter hålla
25 centimeter eller mera (grov ordinär lövskog och grov ädel lövskog), den
andra omfattande träd av mindre diameter vid brösthöjd (klen ordinär lövskog
och klen ädel lövskog).
b) Virkesförrådet skall för varje förrådsgrupp angivas i kubikmeter fast
mått på bark (skogskubikmeter), d. v. s. den virkeskvantitet som erhålles
genom uppskattning med ledning av massatabeller av det å rot uppmätta
virket. Träd, som äro så förstörda genom röta eller annorledes att de anses
hänförliga till s. k. »uppenbara vrak», medtagas ej.
c) Därest det beträffande viss barrskog ej finnes anledning antaga att
sammansättningen av den medelgrova och den klena skogen avsevärt avviker
från den vid förhandenvarande förekomst av grov skog normala, må
en mera summarisk uppdelning av virkesförrådet ske, därvid angives allenast,
med en noggrannhet av minst tiotal procent, det i virkesförrådet ingående
förrådet av grov barrskog samt, då bestämmelserna i punkt 11 tilllämpas,
med en noggrannhet av minst tjugufemtal procent, förekomsten av
gran. En efter omständigheterna lämpad summarisk uppdelning av virkesförrådet
må ske jämväl beträffande lövskog, om ej ett i huvudsak riktigt
taxeringsresultat därigenom äventyras.
Sådan summarisk uppskattning som ovan sagts må ej ske, där tillfredsställande
uppgifter för en fullständig uppskattning äro för handen.
6. Skogskubikmeter pris.
a) De skogskubikmeterpriser för ett grövre och ett klenare typträd, som
skola läggas till grund för uppskattningen, fastställas beträffande varje
trädslagsklass enligt den prisnivå som skall tillämpas vid taxeringen; priserna
fastställas för olika avsättningslägen inom visst område med i huvudsak
enhetlig prisbildning i ett län (prisområde). Grövre typträd inom en
trädslagsklass är ett träd som vid brösthöjd håller 30 centimeter, klenare
typträd ett träd som vid brösthöjd håller 20 centimeter.
För fastställande av skogskubikmeterpriset måste bestämmas dels hur en
skogskubikmeter skall anses vara sammansatt [se b) här nedan], dels hur
de däri ingående sortimenten skola prissättas [se c) här nedan].
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
27
b) En skogskubikmeter av visst typträd anses vara sammansatt av de
sortiment, som antagas kunna utvinnas från ett sådant träd, om det avverkas.
Prisberäkningen skall grundas på vissa för ett apteringsområde av statens
skogsforskningsinstitut efter samråd med skogsstyrelsen fastställda
enhetliga förutsättningar beträffande typträdens stamform, bark tjockleken
hos desamma och deras kvalitet samt deras uppdelning på stamdelar av
olika grovlek enligt en antagen grundaptering. Med utgångspunkt från dessa
förutsättningar fastställes vid taxeringen i vilken utsträckning olika sortiment
av skilda trädslag skola med hänsyn till å orten förefintliga avsättningsmöjligheter
anses där ingå i det ifrågavarande typträdet. Uppdelningen
på sortiment behöver ej göras mer detaljerad än som kan anses erforderligt
för en nöjaktig beräkning av skogskubikmeterpriserna.
Ett typträd skall representera hela den trädslagsklass det avser och får
sålunda anses vara sammansatt av de trädslag, som ingå i trädslagsklassen,
i ungefär samma proportion som dessa förekomma inom prisområdet. Det
kan emellertid vid taxeringen vanligen anses tillfyllest att låta träd av ett
eller flera inom trädslagsklassen förhärskande trädslag företräda trädslagsklassen
i dess helhet. Att särskilda typträd dock stundom skola finnas för
olika grupper av en trädslagsklass och i regel för tall och för gran, framgår
av punkt 11.
c) Det skogskubikmeterpris, som vid taxeringen skall tillämpas för visst
typträd i visst avsättningsläge, erhålles genom att beräkna nettopriser för
samtliga sortiment av det virke, som ingår i ifrågavarande skogskubikmeter,
enligt den prissättning, som vid taxeringen skall gälla för de olika sortimenten,
och sammanlägga dessa nettopriser. Till utgångspunkt för beräkningen
tagas de vid taxeringen gällande femårsmedeltalen för bruttopriserna å de
olika sortimenten i orten. Från dem avdragas motsvarande femårsmedeltal
för direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader för huggning,
körning, flottning eller annan transport till den plats, för vilken bruttopriserna
gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning, tillfälliga
kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, olycksfalls- och försäkringsavgifter
i den mån de äro direkt hänförliga till drivningsarbetet, så ock skogsvårdsavgifter.
Vid kostnadernas beräkning skall beaktas i vad mån större
eller mindre arbete erfordras för utdrivningarna på grund av körvägarnas
längd och beskaffenhet, flottningsförhållanden m. m. Olika nettopriser
framkomma härigenom för olika avsättningslägen. Avdraget skall avse kostnader
som äro representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållandcn.
Vid prisberäkningen skall iakttagas, att de för kubikmassa, uttryckt i
brukliga handclsmått för sortiment, angivna priserna måste överföras till
skogskubikmeterpriser för de båda typträden. Härvid skola av statens skogsforskningsinstitut
i samråd med skogsstyrelsen fastställda omräkningstal
för förvandling av priserna i brukliga handelsmått till priser å verklig kubikmassa
fast mått på bark i erforderlig utsträckning tjäna till ledning.
28
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
De i typträden ingående sortimenten kunna i regel antagas vara desamma
för alla skogar av visst slag inom ett prisområde. Hänsyn till variationer i
avverknings- och transportkostnader och det av dessas storlek betingade
avsättningsläget kan tagas genom fördelning av skogarna på ett antal omkostnadsklasser.
För de allra flesta fall kunna därför tillämpliga skogskubikmeterpriser
uträknas centralt för län eller del av län. Uppgifter rörande
sådana skogskubikmeterpriser skola intagas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
d) Jämlikt de grunder, som skola vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser
av statens skogsforskningsinstitut, meddelade i samråd med skogsstyrelsen,
skall, på sätt utvecklas under D. här nedan, vid den antagna
apteringen av visst typträd i angiven utsträckning hänsyn tagas till tekniska
fel i virket. Uppenbara vrak medtagas enligt punkt 5 b) ej i det mätbara
virkesförrådet. Om emellertid i viss skog tekniska fel skulle förekomma
i en utsträckning som uppenbarligen överstiger vad som i dylik ordning
beaktats, må på sätt och inom gränser, som angivas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna,
därav betingat avdrag ske -säd skogskubikmeterprisets
fastställande.
När här avsett avdrag göres, skola skälen därför angivas, och skall grunden
för beräkningen beträffande varje berörd förrådsgrupp antecknas i
taxeringslängden.
7. Avdrag för allmänna kostnader.
Nuvärdet av avdraget för allmänna kostnader för skogsbruket avser kostnader
för förvaltning och bevakning, för skogens vård, för föryngrings- och
skyddsåtgärder, för väg- och dikesunderhåll samt för skogsindelning, sådana
övriga kostnader för fasta anläggningar och fast arbetskraft som ej
inrymmas i direkta avverknings- och transportkostnader, så ock sådana till
omkostnader hänförliga skatter som ej annorledes beaktats. Nuvärdet av
sagda kostnader beräknas till 33 procent av det värde, som skulle tillkomma
skogsmarken och den växande skogen om dylikt avdrag ej medgåves. Avdraget
verkställes genom att från skogskubikmeterpriset avräknas 33 procent
av detta. Är avsättningsläget för en skog så ogynnsamt att en väsentlig del
av den till gagnvirke användbara virkesavkastningen enligt förutsättningarna
för värderingen saknar rotvärde, eller äro på grund av naturförhållandena
särskilda föryngringssvårigheter uppenbarligen för handen, och
måste därför skogen skötas med anlitande av en onormalt stor del av avkastningens
värde, må avdraget för allmänna kostnader efter prövning i
varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej mer än att
avdraget från skogskubikmeterpriset uppgår till högst hälften av detta. Inom
vilket område sådan höjning får ske skall angivas i de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Höjning som nu sagts av ifrågavarande avdrag må
ock ske, där trängande behov föreligger att inom en nära framtid i en omfattning
uppenbarligen överstigande den normala uppföra enkom för skogsbrukets
behov avsedda byggnader, vilka måste antagas icke kunna i huvudsak
förräntas genom uthyrning eller dylikt.
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
29
8. Skogsvärdefaktorer och markvärdefaktorer.
På sätt framgår av punkterna 5 och 6 verkställes uppskattning av virkesförrådet,
fördelat på trädslagsklasser och förrådsgrupper, och bestämmas
skogskubikmeterpriser som vid taxeringen skola gälla för typträden inom
respektive trädslagsklasser. Däremot fastställas ej dylika priser för träd av
annan storlek. Förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna för typträden
inom en trädslagsklass (prisrelationen) kommer nämligen att bestämma
priserna för samtliga förekommande dimensioner inom klassen. Detta sker
med tillämpning av skogsvärde- och markvärdefaktorerna, genom vilka tilllika
beaktas, dels att å en skog normalt finnas plantor som ännu ej nått
brösthöjd, dels att befintliga träd, när de förutsättas bliva avverkade, komma
att vara grövre än vid taxeringstillfället och då komma att hava ett därav
betingat pris, dels att å skogsmarken komma att uppväxa nya skogsgenerationer
vilka måste medräknas vid bestämmande av förväntningsvärdet
å skogen.
Skogsvärde- och markvärdefaktorer angivas i särskilda av Kungl. Maj :t
på sätt nedan under C. sägs fastställda tabeller.
9. Skogsvärdet.
Den växande skogens värde (skogsvärdet) erhålles genom att multiplicera
virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å skogen med dels det med
avdrag för allmänna kostnader reducerade skogskubikmeterpriset å det
grövre typträdet för ifrågavarande trädslagsklass och omkostnadsklass, dels
den skogsvärdefaktor som för ifrågavarande förrådsgrupp, godhetsklass,
omloppstid och prisrelation inom tillväxtområdet angives i den av Kungl.
Maj :t fastställda tabellen, samt därefter sammanlägga de sålunda för varje
förrådsgrupp erhållna beloppen.
För sådana trakter inom tillväxtområde II eller III, som gränsa mot ett
nordligare tillväxtområde, må i den utsträckning som bestämmes i de lokala
skogstaxeringsanvisningarna tillämpas skogsvärdefaktorer svarande mot
en längre omloppstid än den i tillväxtområdet för ifrågavarande godhetsklass
å marken i allmänhet antagna.
10. Skogsmarksvärdet.
Skogsmarksvärdet beräknas — vare sig å marken finnes mätbart virkesförråd
eller ej och oavsett beskaffenheten av den befintliga skogen — såsom
om skogsmarken utnyttjades endast för produktion av barrskog med
den för vederbörande tillväxtområde och godhetsklass genomsnittliga sammansättningen
av tall och gran d. v. s. såsom om hela virkesförrådet utgjordes
av sådan skog. Värdesättningen sker med ledning av skogskubikmeterpriserna
å tvenne för ändamålet konstruerade typträd (jfr punkt 6 a) bestående
av tall och gran i sådan sammansättning. Skogskubikmeterpriserna
å nämnda typträd erhållas genom att sammanlägga så stora andelar av
skogskubikmeterpriserna för vederbörande lypträd inom vartdera trädslaget
som svara mot den antagna sammansättningen.
30
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Å skogsmark av så hög godhetsklass i tillväxtområde VI att ädel lövskog
där normalt förekommer i större utsträckning sker värdesättningen under
beaktande även av trädslag inom denna trädslagsklass. I de av Kungl. Maj :t
fastställda tabellerna uttryckes emellertid markvärdefaktorn även för sådan
mark efter erforderlig omräkning såsom en markvärdefaktor för barrskog
som ovan sagts.
Det med avdrag för nuvärdet av allmänna kostnader reducerade skogskubikmeterpriset
för det grövre typträdet inom barrskog, varom ovan sagts,
multipliceras alltså oavsett den växande skogens beskaffenhet alltid med den
markvärdefaktor, vilken i den av Kungl. Maj :t fastställda tabellen angives
för ifrågavarande godhetsklass vid den prisrelation som betecknar förhållandet
mellan skogskubikmeterpriserna å de ifrågavarande båda typträden.
Härigenom erhålles värdet å skogsmark per hektar. Där på sätt i föregående
stycke sagts hänsyn skall tagas även till förekomsten av ädel lövskog,
iakttages att i vederbörande tabell skilda markvärdefaktorer upptagas för
olika värdeförutsättningar i avseende å den ädla lövskogen. Skogsmarksvärdet
för en hel skog utgör produkten av värdet å skogsmarken per hektar
och det vid taxeringen utrönta antalet hektar .skogsmark å skogen.
Utgöres skogsmark till större eller mindre del av sammanhängande kalmarksområden,
vilka av ålder ligga skoglösa och ej kunna göras skogbärande
utan kulturåtgärder, må värdet av dessa områden nedsättas till lägst
hälften av det enligt ovan angivna bestämmelser uppskattade värdet. Därest
det kan antagas att av den skogsmark å en taxeringsenhet, som återstår
sedan dylika sammanhängande kalmarksområden undantagits, mer än fem
procent utgöres av kalmark, må värdet å så stor del av den återstående kalmarken,
som överskjuter fem procent, reduceras med en tredjedel.
Därest skogsmarken till en fastighet är av sådan beskaffenhet att vid dess
värdesättning hänsyn enligt ovan skall tagas till förekomsten av ädel lövskog
samt det kan antagas att fastigheten till mer än 25 procent är bevuxen
med dylik skog, må värdet å den överskjutande delen av den med ädel lövskog
bevuxna marken likaledes reduceras med en tredjedel.
Genom nedsättning som i de båda föregående styckena sagts må dock värdet
å den skogsmark nedsättningen avser ej nedbringas under det värde
som skulle tillkomma marken vid användning för annat ändamål än skogsbruk,
häri ej inbegripet värdet av sådan förmån å skogsmarken som enligt
punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen ej skall inräknas i
skogsmarkens värde.
För sådana trakter inom ett tillväxtområde, som gränsa mot ett nordligare
tillväxtområde, må i den utsträckning som bestämmes i de lokala
skogstaxeringsanvisningarna procentuellt avdrag göras å det markvärde,
som framkommer i tabellerna, enligt grunder som där angivas.
It. Förfarandet vid prisvariationer inom en trädslagsklass.
Uppdelningen på de tre trädslagsklasserna barrskog, ordinär lövskog och
ädel lövskog betingas främst därav att för var och en av dem kunna antagas
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
31
i huvudsak lika tillväxtförhållanden och ensartad avverkningsordning,
varav följer att för varje sådan klass skola gälla gemensamma skogsvärdefaktorer.
I det föregående har antagits att även gemensamma skogskubikmeterpriser
bestämmas för varje trädslagsklass, och att till följd därav
typträden i princip skola anses vara sammansatta av förekommande olika
trädslag inom varje trädslagsklass. Emellertid är det beträffande barrskog
normalt, beträffande ädel lövskog vanligt och beträffande ordinär lövskog
möjligt, att inom trädslagsklassen priserna för olika trädslag så variera att
gemensamma skogskubikmeterpriser skulle framstå såsom olämpliga. I dylika
fall skola de olika trädslagen gruppvis eller vart för sig i avseende å uppskattning
av virkesförråd och bestämmande av skogskubikmeterpriser behandlas
såsom om de utgjorde en hel trädslagsklass. I fråga om förfarandet
vid prissättningen kan åtskillnad mellan de olika trädslagen göras redan
vid den antagna aptering, varom statens skogsforskningsinstitut i samråd
med skogsstyrelsen meddelar föreskrifter, eller först vid den uppdelning
på sortiment som verkställes vid taxeringen. Beträffande trädslag, för vilka
sålunda särskild prissättning skall ske, anknytes denna till typträd av vederbörlig
grovlek inom ifrågavarande trädslag. För den eller de prisrelationer,
som framkomma genom jämförelse mellan skogskubikmeterprisema å typträden
inom varje trädslag eller grupp av trädslag, uppsökas i vederbörlig
tabell de beträffande trädslagsklassen i sin helhet gällande skogsvärdefaktorerna,
och uppskattningen av skogsvärdet sker med ledning av dessa och
de fastställda skogskubikmeterpriserna för trädslaget eller gruppen av trädslag.
Markvärdet bestämmes däremot alltid på sätt i punkt 10 sägs.
Inom trädslagsklassen barrskog skola regelmässigt tall och gran behandlas
såsom skilda grupper med iakttagande att, där andra slag av barrträd
förekomma, de efter omständigheterna sammanföras med ettdera av dessa
trädslag. Därest inom visst trädslag — på grund av växlande stamform och
grenighet m. m. hos träden — skogen i avseende å kvalitet och användbarhet
till gagnvirke företer sådana olikheter att skilda prissättningsgrunder finnas
böra tillämpas, kan en uppdelning av detta trädslag ske på skilda
grupper.
12. Om nedsättning i visst fall av skogsvärde eller skogsmarksvärde.
Belastas skogsområde av servitut eller annan liknande rättighet, kan därav
föranledas nedsättning av skogsvärdet eller skogsmarksvärdet. Grunden
för nedsättningen bestämmes med hänsyn till omständigheterna i det särskilda
fallet. Om nedsättningen och grunden för densamma skall anteckning
ske i taxeringslängden.
13. Uppskattningsenhet.
Uppskattningen verkställes för hela skogen å taxeringsenheten med hänsyn
till där genomsnittligt rådande förhållanden beträffande godhetsgrad,
avsättningsläge m. in. En avvägning företages i olika avseenden mellan skogens
olika delar enligt sådan grund som i varje avseende finnes lämplig.
32
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
Råda beträffande olika delar av skogen å en taxeringsenhet i skogligt avseende
väsentligt skilda förhållanden, må dock, om taxeringen därigenom
avsevärt underlättas, särskild uppskattning ske av de olika delarna. Skall,
på sätt av punkt 7 framgår, för viss del av taxeringsenhet förhöjt avdrag
för allmänna kostnader beräknas, skall den delen särskilt uppskattas. Sker
sådan särskild uppskattning, skola för taxeringen grundläggande uppgifter
redovisas för varje sålunda uppskattad del av taxeringsenheten, men skola
skogsvärde och skogsmarksvärde utföras gemensamt för taxeringsenheten i
dess helhet.
C. Föreskrifter som före allmän fastighetstaxering meddelas av Kungl. Maj :t.
Kungl. Maj :t fastställer före allmän fastighetstaxering tabeller utvisande
de skogsvärde- och markvärdefaktorer, som vid taxeringen skola tillämpas.
a) I särskilda tabeller skola beträffande varje tillväxtområde och varje
där ifrågakommande omloppstid och godhetsklass å marken för varje förrådsgrupp
inom en trädslagsklass skogsvärdefaktorer angivas för de prisrelationer,
som uttrycka förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna å
typträden för trädsiagsklassen, ävensom upptagas däremot svarande markvärdefaktorer.
b) Dessa faktorer bestämmas med tillämpning av följande grunder.
Beträffande en arealenhet av en genomsnittsskog med likformig förekomst
av träd i olika utvecklingsstadier uträknas, med tillämpning av viss
värdeenhet, för varje sådant stadium dels förväntningsvärdet å det befintLga
virkesförrådet dels förväntningsvärdet å kommande skogsgenerationer,
vilka förväntningsvärden sammanlagt utgöra hela nuvärdet av skogsmarken
och den växande skogen, uttryckt i ifrågavarande värdeenhet. Markvärdet
är under de nämnda förutsättningarna, uttryckt i samma värdeenhet, det
förväntningsvärde som sålunda uträknas för det fall att virkesförråd ännu
saknas (0-årig skog). För varje utvecklingsstadium i genomsnittsskogen
avdrages markvärdet från hela nuvärdet. Resten är beträffande ifrågavarande
utvecklingsstadium av skogen skogsvärde, uttryckt i nämnda
värdeenhet. Från olika utvecklingsstadier hämtade skogsvärden sammanföras
under de förrådsgrupper, dit de höra, och uttryckas för en massaenhet
såsom tal angivande förhållandet till det i ifrågavarande värdeenhet
angivna värdet å det grövre typträdet inom trädsiagsklassen. Varje sålunda
erhållet tal är skogsvärdefaktor för ifrågavarande förrådsgrupp.
Markvärdefaktorn erhålles enligt motsvarande beräkningsmetod. Emellertid
antages vid fastställande av markvärdefaktor för varje tillväxtområde
och godhetsklass å marken att marken är bevuxen endast med tall och gran
i för tillväxtområdet och godhetsklassen genomsnittlig sammansättning eller,
såvitt angår mark av de godhetsklasser i tillväxtområde VI där ädel lövskog
i större utsträckning förekommer, endast med tall, gran, ek och bok, likaledes
i genomsnittlig sammansättning. Markvärdefaktorn uttryckes alltid
— såvitt angår mark som sist sagts efter vederbörlig förvandling under beaktande
av de olika trädslagens skogskubikmeterpriser —- såsom det tal vil
-
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
33
ket anger förhållandet mellan markvärdet per hektar och skogskubikmeterpriset
å det konstruerade grövre typträdet för tall och gran i genomsnittlig
sammansättning.
c) Förväntningsvärdet bestämmes av förräntningsprocent, massatillväxt
samt kvalitetstillväxt, så ock av den ordning i vilken virkesförrådet tänkes
bliva avverkat.
Förräntningen skall beräknas efter en räntefot av fem procent.
Massatillväxten bestämmes för varje i ett tillväxtområde med hänsyn till
markens godhetsgrad tillämpad omloppstid på grundval av uppgifter från
riksskogstaxeringarna.
Kvalitetstillväxten kommer till uttryck i förhållandet mellan skogskubikmeterpriserna
för typträden inom ifrågavarande trädslagsklass. Skogsvärdeoch
markvärdefaktorer angivas för olika sådana prisrelationer.
Den ordning, i vilken virkesförrådet skall antagas bliva avverkat, fastställes
för varje tillväxtområde, trädslagsklass och ifrågakommande omloppstid
med ledning av riksskogstaxeringarna. Därvid förutsättes att avverkningen
avser en på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringarna
rörande virkesförrådets sammansättning och tillväxt för skog av olika
åldersklasser konstruerad genomsnittsskog, innehållande lika stora arealer
skog av alla åldrar inom de till omloppstiden hörande utvecklingsstadierna,
samt att avverkningen skall vara''lika med tillväxten och i framtiden bibehållas
oförändrad. Kan med ledning av det material, som ligger till grund
för statens skogsforskningsinstituts undersökningar rörande skötselprogram
för rationellt skogsbruk, en säkrare uppfattning vinnas om hur uthålligt
skogsbruk i ett tillväxtområde bedrives, må ock detta material beaktas.
d) I tabellerna upptagas så många godhetsklasser, att förekommande
olikheter i avseende å markens produktionsförmåga tillbörligen beaktas,
varjämte upptagas prisrelationer med intervall av högst en tiondel. För mark
av viss godhetsklass inom tillväxtområdena II och III angives hur i de under
B. i punkt 9 andra stycket angivna fallen skogsvärdefaktorerna skola beräknas.
Gemensamma skogsvärdefaktorer kunna ifrågakomma för mark av olika
godhetsklasser inom ett tillväxtområde så ock för mark av samma godhetsklass
inom olika tillväxtområden, även om olika markvärdefaktorer fastställas.
I tabellerna angivas också grunder för sådan procentuell sänkning
av markvärdet varom stadgas under B. i punkt 10 sista stycket.
D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering meddelas
av statens skogsforskningsinstitut.
1. Före allmän fastighetstaxering skall statens skogsforskningsinstitut efter
samråd med skogsstyrelsen senast den 1 juni året näst före taxeringsåret
fastställa för den följande taxeringsperioden gällande centrala skogstaxeringsanvisningar.
I dessa anvisningar skola bestämmas de områden som
skola för de vanligast förekommande trädslagen vara apteringsområden,
under iakttagande att varje apteringsområde skall vara ett sådant större
;{ Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr .55.
34
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
område där, enligt vad riksskogstaxeringarna utvisa, skogen har i huvudsak
ensartad karaktär i avseende å trädens stamform, barktjockleken hos
träden samt trädens kvalitet.
Tillika skall i anvisningarna för varje apteringsområde och ifrågakommande
trädslag, under antagande av sådan aptering som i varje avseende
finnes lämplig, för dels ett träd som håller i genomsnitt 20 centimeter dels
ett träd som håller i genomsnitt 30 centimeter vid brösthöjd bestämmas den
uppdelning av trädets totala stamvolym med bark i rått tillstånd å stamdelar
av olika grovlek, som skall ligga till grund för prisberäkningen. Därvid
skola jämväl givas normer för uppskattning av dels trädets barkvolym,
dels stamvedens inmätningsbara volym uppdelad efter virkets grovlek, dels
ock huru stor del av utbytet i gagnvirke som på grund av inom området
allmänt förekommande tekniska fel i medeltal skall beräknas icke kunna
utnyttjas såsom gagn virke.
I de centrala skogstaxeringsanvisningarna skola även fastställas de omräkningstal
som erfordras för att angiva förhållandet mellan å ena sidan
stamvirket uttryckt i verklig kubikmassa fast mått på bark, å andra sidan
ifrågakommande sortiment uttryckta i brukliga handelsmått, samt i övrigt
meddela sådana uppgifter som kunna tjäna till ledning vid bestämmande
av sortimentsutbytet från typträden.
2. Statens skogsforskningsinstitut skall vidare, på grundval av riksskogstaxeringarna,
senast den 15 september året näst före taxeringsåret till varje
länsstyrelse avlämna uppgifter för länet eller i skogligt avseende likartade
delar av länet om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark,
skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga
storlek och fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i
förekommande fall, trädslag.
E. Uppgifter och förslag som före allmän fastighetstaxering
avgivas av domänstyrelsen.
Domänstyrelsen skall före allmän fastighetstaxering efter samråd med
statens skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen senast den 15 september
året näst före taxeringsåret till varje länsstyrelse för varje del av vederbörande
län
dels avlämna uppgifter rörande bruttohöstpriser för olika sortiment av
olika trädslag samt under B. i punkt 6 c) avsedda kostnader under de år,
vilkas förhållanden skola ligga till grund för taxeringen,
dels avgiva förslag om vilka trädslag skola i avseende å uppskattning av
virkesförråd och bestämmande av skogskubikmeterpriser behandlas såsom
särskild grupp inom en trädslagsklass samt vilka skogskubikmeterpriser som
skola tillämpas för ifrågakommande typträd i vanligen förekommande fall
för olika apterings- och prisförutsättningar.
I den mån det erfordras skall det material redovisas som legat till grund
för nämnda uppgifter och förslag.
Bevillningsutskottets memorial nr 55. 35
F. Lokala skogstaxeringsanvisningar.
Före varje allmän fastighetstaxering skola på sätt i 58 § 1 mom. och
59 § 1 mom. taxeringsförordningen angives fastställas lokala skogstaxeringsanvisningar,
vilka skola avse län eller del av län och innehålla uppgifter
särskilt i följande avseenden:
det virkesförråd, sammanlagt och i medeltal per hektar, som beräknas
finnas inom det område anvisningarna avse eller särskild del därav, med
fördelning av förrådet på olika trädslagsklasser och förrådsgrupper samt,
i förekommande fall, trädslag,
de godhetsklasser beträffande skogsmarken och de omloppstider för skogsbruket
som må ifrågakomma för varje del av det område anvisningarna avse,
de trädslag som i avseende å uppskattning av virkesförråd och bestämmande
av skogskubikmeterpriser skola behandlas såsom särskild grupp inom
en trädslagsklass,
de skogskubikmeterpriser för olika typträd som böra tillämpas vid taxeringen,
redovisade för särskilda prisområden samt bestämda för olika omkostnadsklasser
(avsättningslägen), med angivande av grunden för beräkningen,
så ock de motsvarande kubikmeterpriser som erhållas om skogskubikmeterpriserna
reduceras med avdrag för allmänna kostnader och de
återstående beloppen multipliceras med de för varje fall tillämpliga skogsvärdefaktorerna
(skogsvärde per kubikmeter),
de motsvarande kubikmeterpriser per hektar som böra tillämpas för bestämmande
av värdet å skogsmark,
de områden, för vilka enligt B. punkt 6 d) skola gälla särskilda uppskattningsgrunder
i anledning av onormal förekomst av tekniska fel, med angivande
av de skogskubikmeterpriser som i sådana fall ifrågakomma,
de områden inom länet, för vilka må ifrågakomma avdrag efter andra
grunder än de normalt gällande för allmänna kostnader, med angivande av
grunderna i dylika fall för avdragens beräkning,
de trakter inom länet, för vilka enligt B. punkt 9 andra stycket särskilda
skogsvärdefaktorer må tillämpas, samt
de områden respektive de godhetsklasser för vilka enligt B. punkt 10 sista
stycket avdrag må göras å markvärdet.
I de lokala skogstaxeringsanvisningarna böra i övrigt intagas de delar
av de centrala skogstaxeringsanvisningarna som avse ifrågavarande län
eller del av län, i den mån dessa ej äro av betydelse endast såsom grundläggande
för de uppgifter varom ovan stadgats, samt meddelas de upplysningar
i övrigt som må finnas erforderliga för en riktig taxering av skogsmark och
växande skog.
De lokala skogstaxeringsanvisningarna skola ock innefatta hjälptabeller
för taxering av skogsmark och växande skog, så uppställda att därur för
vanligen förekommande fall direkt kunna för olika ifrågakommande omkostnadsklasser
utfinnas skogsvärde per kubikmeter samt skogsmarksvärde
per hektar. Hjälptabellerna böra innehålla upplysningar för beräkning av
36
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
motsvarande värden även i andra fall än de normalt förekommande, såsom
då särskild reduktion av värdet skall ske på grund av tekniska fel eller
onormalt höga allmänna kostnader för skogsbruket eller då särskilt avdrag
varom ovan sagts skall ske vid markvärdets bestämmande. Särskilda hjälptabeller
skola upprättas för taxeringen vid sådan summarisk uppdelning
av virkesförrådet som omförmäles under B. i punkt 5 c).
Den omständigheten att olika trädslag inom en trädslagsklass på sätt
framgår av B. punkt 11 behandlas såsom skilda grupper hindrar ej att beträffande
skogar, som bestå av dessa trädslag i blandning, kunna upprättas
gemensamma hjälptabeller, uppställda under antagande av olika procentuell
sammansättning av de olika trädslagen eller eljest på sätt som med
hänsyn till omständigheterna må finnas ändamålsenligt.
G. Uppgifter som ankomma på beskattningsnämnd.
Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd skogsmarkens areal och
virkesförrådet, fördelat på trädslag och förrådsgrupper, i förekommande
fall enligt de mera summariska grunder som angivas under B. i punkt 5 c),
och bedömer markens godhetsgrad samt skogens avsättningsläge (omkostnadsklass).
Uppskattningen kontrolleras såvitt möjligt mot tillgängliga uppgifter
från riksskogstaxeringen eller eljest rörande virkesförråd m. m. I
hjälptabell utfinner nämnden de skogsvärden per kubikmeter växande skog
och de skogsmarksvärden per hektar skogsmark, som skola tillämpas i varje
särskilt fall. Taxeringen verkställes med ledning därav, med de avvikelser
som föranledas av bestämmelserna under B. här ovan samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955; dock att förordningen
skall lända till efterrättelse redan före nämnda dag såvitt angår 1955 års
allmänna fastighetstaxering.
ävensom
B) lämna följande motioner, nämligen
de likalydande motionerna 1: 324 av herr Mannerskantz
m. fl. och 11:434 av herr Haeggblom m. fl.,
de likalydande motionerna 1:325 av herr Gränebo m. fl.
och 11:435 av herr Hedlund i Rådom m. fl.,
de likalydande motionerna 1: 326 av herr Spetz m. fl. och
II: 436 av herr Widén m. fl., samt
Bevillningsutskottets memorial nr 55.
37
de likalydande motionerna I: 327 av herr Hjalmar Nilsson
och II: 437 av herr Nilsson i Svalöv,
i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad ovan
hemställts, utan åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
»
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Velander, Falk, Ramberg,
Niklasson, Wehtje, Snygg, Werner och Spetz samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Jonsson i
Skedsbygd, Orgård, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp, Gunnarsson,
Kärrlander, Henriksson och Nilsson i Svalöv.
Res ervation
av herrar Velander och Wehtje.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten