Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 59

1951-05-17 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:59, Bevillningsutskottets betänkande nr 59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1951/52, m. m., jämte en i

ämnet väckt motion.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1951/52 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1951 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen 1951: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1951/52

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1950 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för

år 1951 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften

för år 1951 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 20 april 1951 dagtecknad proposition nr 206 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52, m. m. har Kungl. Maj:t

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för

inkomst under samma budgetår m. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit

riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent av grundbeloppet.

Sistnämnda proposition har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till

bevillningsutskottet.

Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen

nr 143 väckta motionen II: 500 av herr Lundberg, vari hemställts »att

riksdagen måtte besluta

1. att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 143 med förslag till förordning

om skatt å elektrisk kraft m. m.

2. att hos Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning och förslag

om införande av en värnskatt,

3. att hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till införande av en exportkonjunkturskatt

enligt de grunder som anförts i motionen, samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 59.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

4. att i avvaktan på dessa förslag i stället för föreslagna punktskatter höja

uttagningsprocenten å den nuvarande statsskatten på det sätt, att ökade inkomster

och en överbalansering av budgeten säkras.»

I sitt betänkande nr 40 i anledning av propositionen nr 143 har utskottet

tagit ställning till motionen utom i vad den avser höjning av uttagningsprocenten.

Sistnämnda yrkande upptages till behandling i nu förevarande

betänkande.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1951/52 äro bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . .

Kupongskatt ............................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....

Skogsvårdsavgift- ......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ........................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt

..........................

Lotterivinstskatt ........................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Kronor

Kronor

2 600 000 000

3 500 000

1 000 000

4 600 000

200 000

55 000 000

29 000 000

48 000 000 2 741 300 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 105 000 000

Bensinskatt ............................ 250 000 000 355 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 300 000 000

Varuskatt .............................. 190 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror 20 000 000

Skatt å kaffe .......................... 15 000 000

Tobaksskatt ............................ 500 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 18 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 560 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. 40 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 73 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

3

Kronor

Kronor

Skatt å läskedrycker . .

Statlig nöjesskatt

Postverket (överskott)

35 000 000

45 000 000 1 846 000 000

20 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1950/51

som 1951/52.

Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet

i fråga om verksamhetsåret 1949 och den beräknade inkomstutvecklingen

under verksamhetsåret 1950 räknat med en icke obetydlig stegring av skatteunderlaget

för verksamhetsåret 1951 och av den inflytande preliminärskatten

under uppbördsåret 1951/52. Även för uppbördsåret 1952/53 har

riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en viss ökning. I fråga

om skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort följande

antaganden. Vad först gäller fysiska personer har riksräkenskapsverket

framhållit, att inkomsten av jordbruksfastighet — som för verksamhetsåret

1949 utvisade en stegring med inemot 7 procent i jämförelse med året

närmast före — på grund av det relativt goda skördeutfallet även torde ha

ökats under år 1950. Riksräkenskapsverket har därvid i huvudsak med ledning

av de kalkyler, som legat till grund för överenskommelserna rörande

prissättningen å jordbrukets produkter, räknat med något mindre ökning

under detta senare år än under år 1949. Det jämförelsevis goda skördeutfallet

år 1950 beräknas komma att påverka även 1951 års inkomst av jordbruksfastighet.

Till följd av den allmänna höjningen av inkomstnivån torde

med hänsyn till den tillämpade ordningen för prissättningen å jordbrukets

produkter inkomsten av jordbruksfastighet sistnämnda år kunna antagas

bli icke oväsentligt högre än under år 1950. Beträffande inkomsten av arbetsanställning,

som under verksamhetsåret 1949 stigit med drygt 3 procent

i jämförelse med närmast föregående år, har riksräkenskapsverket

med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna uppskattat den

genomsnittliga stegringen för år 1950 till omkring 3 procent i jämförelse

med år 1949. Vid bedömandet av inkomstutvecklingen för tiden efter 1951

års ingång har riksräkenskapsverket beaktat det ändrade läge, som inträder

i samband med lönestoppets upphävande samt genom avvecklingen av

subventionerna i fråga om vissa varor och stegringen av levnadskostnaderna.

Vidare har riksräkenskapsverket även för nästa år ansett sig böra räkna

med mycket god sysselsättning. På grund härav och med hänsyn till det

rådande läget inför de förestående löneavtalsförhandlingarna torde man

enligt ämbetsverket kunna räkna med en betydande ökning av inkomsten

av arbetsanställning under år 1951. För tiden därefter räknar riksräken
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

skapsverket med ytterligare någon ökning. Inkomsten av rörelse utvisar för

verksamhetsåret 1949 en ökning med icke fullt 2 procent i jämförelse med

år 1948. En märkbar uppgång i detaljhandelsomsättningen inom vissa branscher

i förening med den starkt stegrade utrikeshandeln och den utvidgade

byggnads- och anläggningsverksamheten tyder på en i stort sett gynnsam

utveckling av inkomstläget för rörelse under år 1950. Riksräkenskapsverket

uppskattar sålunda ökningen av rörelseinkomsten under sistnämnda år

till omkring 10 procent. Även beträffande aktiebolagens inkomster torde

nyssnämnda förhållanden få tillmätas stor betydelse. Likaså torde den fortsatta

ökningen av produktionsvolymen och den betydande prisstegringen

för vissa viktiga exportartiklar ha lett till en ökning av bolagsvinsterna.

Riksräkenskapsverket räknar med att taxeringsresultatet för samtliga aktiebolag

för verksamhetsåret 1950 kommer att utvisa en uppgång i de taxerade

inkomsterna med omkring 15 procent. Ämbetsverket har därvid även beaktat

verkningarna av såväl utdelningsstoppets hävande som de planerade åtgärderna

för begränsning av självfinansierade investeringar. I fråga om fysiska

personers rörelseinkomster och aktiebolagens inkomster under år 1951

har riksräkenskapsverket —- med utgångspunkt från en fortsatt produktionsstegring

i samma takt och i övrigt en i stort sett gynnsam utveckling

— räknat med ytterligare någon inkomstökning.

Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1949 års taxering

ett belopp av ca 700 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga såsom kvarstående

skatt, medan ett belopp av omkring 260 miljoner kronor skulle

återbetalas. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter

uppgår såväl den kvarstående skatten som återbetalningarna på grund

av 1950 års taxering till i runt tal samma belopp, d. v. s. 700 resp. 260 miljoner

kronor. Vad beträffar storleken av den kvarstående skatt, som kan

komma att påföras, och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt,

som kunna komma att verkställas på grundval av 1951 års taxering,

finnes enligt ämbetsverket icke anledning att räkna med någon nämnvärd

förändring.

Riksräkenskapsverket har erinrat om att kvarstående skatt enligt uppbördsförordningen

skall erläggas under uppbördsterminerna i mars och maj

efter taxeringsåret. Då något anståndsförfarande avses icke vidare skola

ifrågakomma, komma tre terminer för betalning av kvarstående skatt att

infalla under budgetåret 1950/51.

Med utgångspunkt från de sålunda gjorda antagandena rörande inkomstutvecklingen

har riksräkenskapsverket kommit till det resultatet, att bruttoinkomsterna

å förevarande riksstatstitel skulle komma att uppgå för

budgetåret 1950/51 till mellan 4 700 och 4 800 miljoner kronor och för budgetåret

1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1950/51 beräknas till i runt tal 2 400

miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln

för innevarande budgetår till i runt tal 2 300 miljoner kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedlen

■— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under

kalenderåret 1951, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det

under kalenderåret 1949 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt

— torde under kalenderåret 1951 komma att uppgå till i runt tal 1 960 miljoner

kronor, varav å första hälften av budgetåret 1951/52 skulle falla

omkring 980 miljoner kronor. På andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande

utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande

inkomstutvecklingen samt med beaktande av verkningarna av de

höjda ortsavdragen vid kommunalbeskattningen — belöpa sig till drygt 900

miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 1 880 miljoner kronor, skola

läggas dels återbetalningar av överskjutande skatt, beräknade till omkring 260

miljoner kronor, och dels omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt,

pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter och annuiteter

med ca 170 miljoner kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst och

förmögenhet m. m. under nästa budgetår antagas uppgå till mellan 2 300

och 2 400 miljoner kronor. Under framhållande av svårigheterna att beräkna

förevarande inkomsttitel — bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet

ännu ej vunnits i fråga om verkningarna av dels det nya uppbördssystemet,

dels det från och med år 1948 tillämpade skattesystemet — och

med understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om den kommande

inkomstutvecklingen förordar riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1951/52 uppföres med 2 600 miljoner kronor.

Inkomsten av kupongskatt som av överståthållarämbetet beräknats

till 3 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits

till 3,5 miljoner kronor, innebärande en minskning i förhållande till

gällande riksstat med 1,5 miljoner kronor.

Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt

har ämbetsverket för budgetåret 1951/52 beräknat till oförändrat belopp, 1

miljon kronor.

Inkomsten å titeln skogsvårdsavgifter utgjorde under budgetåret

1949/50 4,6 miljoner kronor. Under förutsättning, att skogsvårdsavgift^

för år 1951 fastställes att utgå efter samma promilletal som för år

1950, eller 1,5 promille, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln för

nästa budgetår upptages med oförändrat 4,6 miljoner kronor.

Även inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter har riksräkenskapsverket för nästa

budgetår beräknat till oförändrat belopp eller 200 000 kronor.

I enlighet med av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket

för innevarande budgetår uppskattat inkomsterna av arv slottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt till 57 miljoner

kronor. Häri ingår ett betydande belopp från ett enda dödsbo. Även för

nästa budgetår har man att räkna med sådan större engångsuppbörd. Ämbetsverket

har föreslagit, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1951/52

upptages till oförändrat 55 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Lotterivinsts katten, som för budgetåret 1949/50 uppgått till

28 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med 29

miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats

till sistnämnda belopp, innebärande en höjning i förhållande till gällande

riksstat med 1 miljon kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

in. in., som i gällande riksstat uppförts med 43 miljoner kronor,

beräknas av generalpoststyrelsen till 48 miljoner kronor för budgetåret

1950/51, vilken beräkning riksräkenskapsverket godtagit. Även för nästa

budgetår föreslår ämbetsverket, att inkomsttiteln upptages till sistnämnda

belopp, 48 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 100 resp. 300 miljoner

kronor. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter

rörande motorfordonsbeståndet vid ingången av tredje kvartalet 1950 har

riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 100 miljoner kronor för

innevarande budgetår och till 105 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.

Statens handels- och industrikommission har lämnat uppgifter rörande

den beräknade konsumtionen av motorbensin under tiden fram till utgången

av budgetåret 1951/52. Skatten å importerad och inom riket

tillverkad bensin har ansetts kunna beräknas i anslutning till av generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen verkställda kalkyler samt uppskattas till

290 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 och till inemot 220 miljoner

kronor för budgetåret 1951/52. Skatten å motorsprit har i enlighet med

kontrollstyrelsens beräkningar uppskattats till 5 miljoner kronor för budgetaret

1950/51. Inkomsterna av skatt å brännoljor beräknar riksräkenskapsverket

med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till

omkring 40 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 och till inemot 30 miljoner

kronor för budgetåret 1951/52. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket

beräknat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1950/51 till 340

miljoner kronor och för budgetåret 1951/52 till 250 miljoner kronor.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1949/50

gav en behållen intäkt av 235 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande

budgetår uppförd med 220 miljoner kronor. Vid i november 1950 gjord uppskattning

har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande

budgetår till 290 miljoner kronor och för nästa budgetår till 300 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som godtagit generaltullstyrelsens beräkning

i fråga om såväl löpande som nästkommande budgetår, upptar inkomsterna

å titeln tullmedel till 290 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 samt förordar,

att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret

1951/52 uppföres med 300 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatt samt den särskilda för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59. 7

säljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen,

till ett belopp av 150 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar av kontrollstyrelsen,

generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av inkomsttiteln

har riksräkenskapsverket, som erinrat om den av 1950 års riksdag

beslutade höjningen av skattesatserna för choklad- och konfektyrvaror,

beräknat inkomsttiteln varuskatt till 170 miljoner kronor för budgetåret

1950/51 och till 190 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.

Trafikskatten har i gällande rilcsstat upptagits till 35 miljoner

kronor. Järnvägsstyrelsen har — med utgångspunkt från ett av styrelsen

framlagt förslag, enligt vilket från statens järnvägar härflytande trafikskatt

skulle få tillgodoräknas titeln statens järnvägar i samband med planerad

taxehöjning och någon särskild trafikskatt icke skulle utgå efter

den 31 mars 1951 — beräknat den behållna inkomsten av trafikskatten för

budgetåret 1950/51 till 30 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i avbidan på prövning av järnvägsstyrelsens

förslag till omläggning ansett sig böra utgå från nu gällande ordning i fråga

om uttagande av trafikskatt. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket,

med utgångspunkt från nuvarande taxor, beräknat inkomsten av trafikskatt

för vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 till 35 miljoner

kronor.

I fråga om titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror,

som i gällande riksstat uppförts med 3,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket

med ledning av kontrollstyrelsens kalkyler beraknat inkomsterna

för vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 till oförändrat

3,5 miljoner kronor.

I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och statens jordbruksnämnd

uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket — under

förutsättning att några mera väsentliga ändringar i ransoneringen av kaffe

icke genomföras under den tid, beräkningen avser att skatt å kaffe

skall inflyta under löpande budgetår med 14 miljoner kronor och föreslår,

att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till 15 miljoner

kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 430 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för innevarande budgetår till 440 miljoner kronor. Tobaksmonopolet har

därvid räknat med ökade skatteintäkter i anledning av den prisförhöjning

å tobaksvaror av inhemsk tillverkning, som är avsedd att genomföras den 1

januari 1951, men å andra sidan ansett sig böra räkna med en viss nedgång

av konsumtionen på tobaksvaror. För nästkommande budgetår har tobaksmonopolet

beräknat inkomsterna av tobaksskatt till 485 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som funnit sig icke böra räkna med någon nedgång

i cigarrettkonsumtionen, uppskattar tobaksskattens avkastning för nu

löpande budgetår till 450 miljoner kronor samt föreslår att inkomsttiteln

i riksstaten för budgetåret 1951/52 upptages till 500 miljoner kronor.

Bränn vinstillvcr k ningss katten har i gällande riksstat upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

tagits till 20 miljoner kronor och beräknas för löpande budgetår inflyta

med 19 miljoner kronor. För budgetåret 1951/52 har kontrollstyrelsen beräknat

intäkten till 20 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket

icke haft något att erinra.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av partihandelsbolag,

vilka för innevarande budgetår upptagits med 20 miljoner kronor,

för budgetaret 1951/52 beräknas till 18 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolag har i riksstaten för löpande

budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen

lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda

inkomster för budgetåret 1950/51 till 33,5 miljoner kronor och för budgetåret

1951/52 till 30 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 480 miljoner kronor.

I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter — varvid hänsyn

tagits till beslutade skattehöjningar fr. o. m. den 1 december 1950 _

uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel till 525

miljoner kronor under budgetåret 1950/51 samt föreslår, att titeln för budgetåret

1951/52 beräknas till 560 miljoner kronor.

Omsättnings- och ulskänkningsskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor. I överensstämmelse

med av kontrollstyrelsen uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket

inkomsterna under denna titel till 38 miljoner kronor för budgetåret

1950/51 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för

budgetåret 1951/52 uppföres med ett belopp av 40 miljoner kronor.

Maltdryck sskatten, som i gällande riksstat upptagits till 67 miljoner

kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 70 miljoner kronor.

Styrelsen har därvid beaktat höjningen av skattesatserna för maltdrycker

fr. o. m. den 1 december 1950, men å andra sidan räknat med en viss

nedgång i maltdryckskonsumtionen. För nästa budgetår har kontrollstyrelsen

uppskattat inkomsterna under förevarande inkomsttitel till 73 miljoner

kronor.

I enlighet med kontrollstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket

inkomsterna av maltdrycksskatt till 70 miljoner kronor för budgetåret 1950/

51 och till 73 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.

I enlighet med av kontrollstyrelsen framlagt förslag beräknar riksräkenskapsverket

inkomsterna av skatten å läskedrycker till 32 miljoner

kronor för budgetåret 1950/51 och till 35 miljoner kronor för budgetåret

1951/52, varvid hänsyn tagits till beslutad skattehöjning ävensom ^till

viss konsumtionsminskning.

Enligt från överstathallarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 45 miljoner kronor, komma att

uppgå till 42,ss miljoner kronor under budgetåret 1950/51 och till något

lägre belopp under budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket, som utgår

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr åt).

9

ifrån att de behållna totala inkomsterna av den statliga nöjesskatten på

biografföreställningar icke skola under någotdera av budgetåren 1950/51

och 1951/52 komma att i mera nämnvärd grad understiga motsvarande inkomster

under budgetåret 1949/50, beräknar uppbörden av nöjesskatt för

innevarande budgetår till 45 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln

nöjesskatt för budgetåret 1951/52 upptages till likaledes 45 miljoner

kronor.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas

längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från

att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 100 procent av grundbeloppet

— att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. preliminärt upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade

beloppet, 2 600 miljoner kronor.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1951,

liksom för år 1950, fastställes till det i förordningen om skogsvårdsavgift

angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln

skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp

av 4,6 miljoner kronor.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig jämväl i övrigt, där icke annat angives i det följande, till

riksräkenskapsverkets förslag.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning uppfört den under tullar och

acciser i gällande riksstat redovisade trafikskatten med oförändrat

belopp, 35 miljoner kronor, för nästa budgetår i avbidan på prövningen av

en framställning från järnvägsstyrelsen om skattens upphörande. Såsom

framgår av den av riksräkenskapsverket lämnade redogörelsen för järnvägsstyrelsens

uppskattning av överskottet från statens järnvägars fond

har styrelsen utgått från att trafikskatten avskaffas i samband med de taxehöjningar,

som styrelsen efter verkställd utredning ämnar föreslå Kungl.

Maj :t skola genomföras. Styrelsen har också i skrivelse den 2 december 1950

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta att förordningen

den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt upphör att gälla från och med

tidpunkt, som Kungl. Maj :t bemyndigas att bestämma i samband med prövningen

av det kommande taxehöjningsförslaget dock senast med utgången

av budgetåret 1950/51. Jag ämnar i annat sammanhang hemställa om att i

särskild proposition lägges fram förslag om nämnda skatts upphävande.

I enlighet härmed uppföres icke inkomsttiteln i riksstatsförslaget för nästa

budgetår, vilket alltså föranleder en inkomstminskning med 35 miljoner

kronor i förhållande till gällande riksstat. I efterskott eventuellt inflytande

inkomster av denna skatt torde få redovisas å inkomsttiteln övriga diverse

inkomster.

Beträffande titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror

har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna till samma belopp

som i gällande riksstat eller 3,5 miljoner kronor. Under sistförflutna bud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

getår inflöto å titeln 7,8 miljoner kronor. Härav utgjorde emellertid 4,5 miljoner

kronor margarinaccis, beräknad efter 8 öre per kg, vilken upphörde

att utgå med utgången av år 1949. Då emellertid margarinaccisen genom beslut

den 29 december 1950 återinförts i samband med prishöjning för smör,

torde inkomsttiteln böra uppräknas med 16,5 miljoner kronor i förhållande

till det i gällande riksstat för titeln upptagna beloppet.

I propositionen nr 206 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 2 april 1951 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1951/52. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de .större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört

följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppfördes i riksstatsförslaget —

1 överensstämmelse med riksräkenskapsverkets den 8 december 1950 avgivna

inkomstberäkning — med 2 600 miljoner kronor. Vid beräkningen

av denna inkomst saknades säkra hållpunkter för bedömning av lönenivåns

utveckling. Riksräkenskapsverket hade därför i avvaktan på resultatet

av pågående löneförhandlingar icke då ansett sig böra räkna med högre

stegring än 10 procent. De avtalsförhandlingar som därefter slutförts synas

medföra, att lönenivån under år 1951 kan beräknas komma att stiga

med i runt tal 15 procent. Anledning finnes även att räkna med en ökning

av de kommunala utdebiteringarna. På grund härav böra de i riksräkenskapsverkets

senaste inkomstberäkning gjorda antagandena justeras. Riksräkenskapsverket

hade i sin inkomstberäkning uppskattat inkomsterna på

denna titel för budgetåret 1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor. Detta

belopp synes nu böra höjas till inemot 5 200 miljoner kronor. Utgifterna

på titeln, som för samma tidsperiod hade beräknats till mellan 2 300 och

2 400 miljoner kronor, kunna nu uppskattas till något över 2 400 miljoner

kronor. Nettouppbörden på titeln skulle från dessa utgångspunkter kunna

uppskattas till omkring 2 750 miljoner kronor.

Till nyssnämnda belopp bör läggas den inkomstökning, som blir en följd

av den vid nu pågående riksdag beslutade särskilda investeringsskatten.

Hur stor denna ökning kan bli är, som i prop. nr 33 angives, icke möjligt

att angiva annat än gissningsvis. Ett belopp på omkring 200 miljoner kronor

skulle dock, enligt vad departementschefen i uttalande till statsrådsprotokollet

anfört, ligga inom gränserna för en rimlig uppskattning. Riksräkenskapsverket,

som i sin tidigare inkomstberäkning hade förutsatt en

icke obetydlig stegring av aktiebolagens inkomster, hade därvid tagit viss

hänsyn till de planerade åtgärderna för begränsning av självfinansierade

investeringar. Förslag om skyldighet för skattebetalare att erlägga ränta

på kvarstående skatt avses, på sätt i prop. nr 143, s. 45, angives, skola

föreläggas innevarande riksdag. Den ökade skattebetalning, som blir en

följd av investeringsskatten, kan därför till alldeles övervägande delen

väntas inflyta redan under budgetåret 1951/52. Till de av riksräkenskapsverket

beräknade inkomsterna på titeln torde på grund härav böra läggas

ytterligare inemot 200 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

11

Förslaget angående ränta på kvarstående skatt kan — därest det genomföres

på sätt i nyssnämnda proposition angives — väntas medföra, att

skattebetalarna, sedan deklarationerna för 1951 års inkomster upprättats,

komma att öka det belopp som i form av preliminärskatt inbetalas till

denna skattetitel. Hur stor denna inkomstökning blir, kan nu endast gissningsvis

uppskattas, men en ökad inbetalning på omkring 100 miljoner kronor

torde icke kunna anses vara osannolik.

Riksräkenskapsverket anser sig av nu anförda skäl och med starkt understrykande

av den ovisshet som vidlåder vissa av de nu gjorda antagandena

böra förorda, att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.

i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med ett till 3 000 000 000 kronor

avjämnat belopp.

Omsättnings- och expeditionsstämplar ha i riksstatsförslaget beräknats

till 48 miljoner kronor. För innevarande budgetår kunna inkomsterna på

denna titel nu uppskattas till 50 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1951 beräknat inkomsterna

av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1951/52 till

46 miljoner kronor, ökningen under innevarande budgetår torde delvis

sammanhänga med värdestegring för tillgångar, vilkas omsättning beskattas

genom stämpelbeläggning. Riksräkenskapsverket anser sig därför böra

förorda, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med

50 000 000 kronor.

Fordonsskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag uppförts med 105 miljoner kronor. Registreringen av motorfordon

har under kalenderåret 1950 varit betydande och en fortsatt —

dock ej lika stark — ökning synes kunna påräknas för år 1951. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 7 mars 1951 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknat beståndet av motorfordon den 1/1 1952 till 300 000 personbilar,

90 000 lastbilar, 8 000 bussar och 250 000 motorcyklar samt på

grund härav beräknat, att inkomsterna under riksstatstiteln fordonsskatt

under budgetåret 1951/52 komma att ökas till 120 miljoner kronor. Länsstyrelserna

ha i särskilda skrivelser beräknat motsvarande inkomster för

samma tid till 106 miljoner kronor. Med hänsyn till att ökningen av fordonsbeståndet

till väsentlig del avser personbilar, hänförliga till de i skattehänseende

lägsta viktklasserna, torde man icke böra räkna med så stark

ökning av den hittillsvarande fordonsskatten som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ifrågasatt. Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att inkomsttiteln

fordonsskatt i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres

med 110 000 000 kronor.

Bensinskatt är i riksstatsförslaget uppförd med 250 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnad,sstyr el sen har i sin nyssnämnda skrivelse föreslagit

att inkomsttiteln på grund av ökningen av fordonsbeståndet skall uppföras

med ett till 290 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt skrivelser från

generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och länsstyrelserna skulle de skatteinkomster,

som redovisas under inkomsttiteln bensinskatt, för nästkommande

budgetår kunna uppskattas till något över 250 miljoner kronor. Statens

handels- och industrikommission har i skrivelse den 7 mars 1951 meddelat,

att kommissionen uppskattar konsumtionen av motorbensin under

budgetåret 1951/52 till i runt tal 1 050 miljoner liter eller samma kvantitet,

varmed kommissionen räknade i tidigare .skrivelse till riksräkenskapsverket

den 6 november 1950. Detta skulle innebära eu högre skatteinkomst

än den nyss beräknade. Riksräkenskapsverket vill för egen del framhålla,

att den starka ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under de senaste

månaderna, lill väsentlig del avser små personbilar med förhållandevis låg

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

bensinkonsumtion. Dessa vagnar kunna icke förväntas påverka bensinkonsumtionen

i samma utsträckning som de för nyttotrafik i egentlig mening

avsedda tyngre fordonen. Ehuru en högre inkomst än den i riksstatsförslaget

beräknade icke är osannolik, har riksräkenskapsverket icke i nuvarande

ovissa läge velat föreslå någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Inkomsttiteln tullmedel har i riksstatsförslaget uppförts med 300 miljoner

kronor. Tullinkomsterna ha under de .senaste månaderna stigit avsevärt

och uppgå för närvarande till i genomsnitt 30 miljoner kronor i månaden.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6

mars 1951 meddelat, att importen från år 1950 till 1951 kan väntas stiga

med omkring 5 procent i fråga om volymen och omkring 27 procent vad

beträffar värdet. För det fall att den sålunda förutsatta importstegringen

beräknas kvarstå intill utgången av budgetåret 1951/52 blir en jämkning

uppåt av de med utgångspunkt från styrelsens tidigare förslag beräknade

uppbördssiffrorna för sistnämnda budgetår nödvändig. Styrelsen har från

denna utgångspunkt beräknat bruttouppbörden av tullmedel under nästa

budgetår till i runt tal 350 miljoner kronor samt uppskattat restitutionerna

å tullmedel under samma tid till cirka 20 miljoner kronor. Beräkningen

synes under angivna förutsättningar vara försiktig. Riksräkenskapsverket

vill emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag förorda,

att inkomsterna av tullmedel i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till 330 000 000 kronor.

I fråga om varuskatten har kontrollstyrelsen nu beräknat inkomsterna

under budgetåret 1951/52 till 175 miljoner kronor. De inkomster, som inflyta

genom generaltullstyrelsen, beräknar styrelsen för samma tid till 9

miljoner kronor. Beräkningarna innebära att kontrollstyrelsen, med hänsyn

till att konsumtionen av choklad- och konfityrvaror visar sjunkande

tendens, ansett att det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 miljoner

kronor, bör sänkas med 5 miljoner kronor. Enligt prop. nr 148 avses vissa

skattesatser, hänförliga till skatter redovisade under titeln varuskatt,

skola ändras. Ändringarna torde dock icke medföra inkomstökningar som

överstiga osäkerhetsmarginalen för titeln. Riksräkenskapsverket har, trots

kontrollstyrelsens försiktigare beräkning, icke funnit anledning föreslå

någon ändring av det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 000 000

kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror har i riksstatsförslaget på i

statsverkspropositionen anförda skäl för nästkommande budgetår beräknats

till 20 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har emellertid i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 9 mars 1951 framhållit att, såvitt man

nu kan bedöma, sett mot bakgrunden av prisutvecklingen på jordbrukets

område, .skäl tala mot ett antagande att accis å margarin kan komma att

uttagas under budgetåret 1951/52. Inkomsterna av accisen på andra Tettvaror

torde i enlighet med vad kontrollstyrelsen i skrivelse den 7 mars

1951 föreslagit kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar alltså, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra

fettvaror i riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 4 000 000

kronor avjämnat belopp.

Tobaksskattens avkastning beräknas av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

nu till 490 miljoner kronor för budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket

förordar att det i riksstatsförslaget beräknade beloppet, 500

miljoner kronor, bibehålies oförändrat.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars

1951 beräknat inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt till 21 miljoner

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

13

kronor, rusdrijcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 17 miljoner

kronor och rusdrijcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag till 29 miljoner

kronor. Dessa titlar kunna nu beräknas med större grad av säkerhet

än vid decemberberäkningen. För övriga rusdrycksmedelstitlar samt maltdrycksskatt

och skatt å läskedrycker har styrelsen ej förordat någon ändring.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsterna av nu nämnda titlar

i riksstaten för nästa budgetår uppföras med de av kontrollstyrelsen föreslagna

beloppen.

Inkomsten av nöjesskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med förslag

av riksräkenskapsverket uppskattats till 45 miljoner kronor. Uppbörden

under innevarande budgetår kan beräknas bli cirka 43 miljoner kronor.

Länsstyrelserna ha för nästkommande budgetår uppskattat inkomsterna

till ungefär samma belopp. Enligt förslag i prop. nr 142 avses understöd

till filmproduktionen skola utgå från denna titel med cirka 2,3 miljoner

kronor. Med hänsyn härtill anser sig riksräkenskapsverket böra förorda,

att inkomsterna av denna inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till 40 000 000 kronor.

I prop. nr 143 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att besluta om särskild

skatt å elektrisk kraft. Inkomsten av denna skatt beräknas enligt

propositionen för helt år till 65 å 70 miljoner kronor. Med hänsyn till vad

i propositionen anföres om sättet för uppbörden anser sig riksräkenskapsverket

kunna räkna med, att av nämnda belopp cirka tre fjärdedelar komma

att inflyta under budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket får därför

föreslå, att skatt å elektrisk kraft i riksstatsförslaget beräknas till

45 000 000 kronor.

Förslag om tillfällig fordonsskatt har genom prop. nr 144 förelagts riksdagen.

Skatten avses skola utgå: för budgetåret 1951/52 och med samma

belopp som fordonsskatt. Den skall ej drabba militära fordon. Den kan

alltså förväntas inflyta med lägst samma belopp som den för innevarande

år beräknade fordonsskatten, minskat med den till 1 miljon kronor beräknade

skatten för militära fordon, eller 104 miljoner kronor. Detta belopp

bör ökas med 2 å 3 miljoner kronor för den skatt som belöper på budgetåret

1951/52 för ökning av fordonsparken. Riksräkenskapsverket förordar

att skatten i riksstatsförslaget uppföres med avjämnat 105 000 000

kronor.

De affärsdrivande verkens inkomster komma att i hög grad påverkas av

dels nu framlagda förslag rörande ändrade taxor, dels ökade kostnader på

grund av beslutade lönehöjningar och på grund av ändrad levnadskostnadsindex,

dels ock av kostnadsstegringar, föranledda av stigande priser på framförallt

importerade råvaror.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

beräknat att driftkostnaderna under nästa budgetår skulle komma att stiga

till cirka 280 miljoner kronor, medan inkomsterna, bortsett från föreslagna

taxeändringar, skulle öka till endast 270 miljoner kronor. Därest generalpoststyrelsens

förslag i fråga om vissa taxehöjningar — vilket främst avsett borttagande

av lokalportot — genomföres, skulle överskottet för nästkommande

budgetår kunna uppskattas till i runt tal 14 miljoner kronor. Sedan Kungl.

Maj:t i prop. nr 153 föreslagit, att även riksportot skall höjas med 5 öre

och att lokalportot skall utgå med samma belopp som riksportot, kunna

postverkets inkomster beräknas stiga med ytterligare 27 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får för den skull förorda, att överskottet av postverket

i riksstaten för nästa budgetår — under förutsättning att Kungl. Maj :ts

förslag bifalles av riksdagen — beräknas till 40 000 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 5‘9.

I propositionen nr 206 bär departementschefen vidare anfört bl. a. följande

:

I det förslag till riksstat för budgetåret 1951/52 som framlades i statsverkspropositionen

upptogos utgifterna till 5 367 miljoner kronor och

inkomsterna till 5 709 miljoner kronor. Såsom jag närmare utvecklade

i finansplanen skulle inkomsterna å driftbudgeten möjligen kunna täcka

den faktiska medelsförbrukningen under hänsynstagande jämväl till

dels de utgifter som kunde väntas uppkomma å tidigare beviljade reservationsanslag

och som beräknades till 200 miljoner kronor och dels kostnaderna

för förestående löneregleringar samt ökad belastning å förslagsvis

uppförda omkostnadsanslag. Budgeten kunde m. a. o. väntas bli balanserad.

Inför riskerna av en sådan rubbning av den samhällsekonomiska

balansen att de utifrån kommande prisstegringarna förstärktes av utvecklingen

inom landet och med hänsyn till läget på kreditmarknaden ansåg

jag det nödvändigt att den statliga upplåningen till mötande av utgifterna

å kapitalbudgeten nedbringades till lägsta möjliga belopp. Genom den ökning

av statsintäkterna som investeringsskatten kunde väntas medföra, genom

vissa taxehöjningar och andra åtgärder för att öka inkomsterna ansåg

jag det möjligt att åstadkomma ett budgetöverskott av storleksordningen

300 miljoner kronor. Med detta belopp borde sålunda det statliga lånebehovet

kunna nedbringas.

Såsom jag framhöll i proposition nr 143 om elskatteförordning har emellertid

utgiftsbehovet stegrats sedan statsverkspropositionen framlades. Av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att utgifterna å driftbudgeten

utvisa en ökning av ca 420 miljoner kronor. Härav hänför sig

128 miljoner kronor till IV ht och sammanhänger med det utökade programmet

för repetitionsövningar och forceringen av anskaffningen av flygmateriel

m. in. De höjda levnadskostnaderna komma att medföra ökade

utgifter för indextillägg å folkpensionerna. Redan vid det pristal som enligt

socialstyrelsens beräkningar uppnåddes för mars månad komma fyra

mot i statsverkspropositionen beräknade två indextillägg att utanordnas

fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Stegringen av utgifterna under V ht

kan till följd härav väntas uppgå till minst 65 miljoner kronor. Såsom

förut nämnts kommer budgeten för 1950/51 av samma anledning att visa

ett med ca 20 miljoner kronor försämrat utfall i jämförelse med riksräkenskapsverkets

i det föregående återgivna beräkningar. Vad utgifterna under

budgetåret 1951/52 i övrigt beträffar förtjänar vidare framhållas att vissa

lagringsåtgärder i riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap regi öka

kostnaderna under X ht med 7 miljoner kronor, att löneregleringarna medföra

en uppräkning av anslagen under XII ht med 123 miljoner kronor,

samt att kostnaderna för jordbruksregleringarna inräknat utgifterna för

spannmålsbolagets verksamhet preliminärt beräknas medföra en höjning

av utgifterna å IX ht med 70 miljoner kronor. Jag vill slutligen rent allmänt

tillägga att de nu företagna beräkningarna äro hållna klart i underkant.

Hänsyn har sålunda ej tagits till att kostnaderna för folkpensionerna sanno
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

15

likt komma att stiga ytterligare. Av tekniska skäl har ej heller någon uppräkning

av förslagsvis beräknade omkostnadsanslag företagits ehuru dessa

anslag förmodligen komma att få överskridas på grund av höjda priser och

taxeökningar.

ltiksräkenskapsverkets nya beräkningar utvisa såsom förut framhållits

en ökning av inkomsterna å driftbudgeten med sammanlagt ca 600 miljoner

kronor. Härav svarar titeln .skatt å inkomst och förmögenhet för 400 miljoner

kronor på grund av förskjutning av inkomstnivån och verkningarna

på inbetalningen av preliminärskatt av införandet av investeringsskatt och

ränta å kvarstående skatt. I riksräkenskapsverkets beräkningar ha även

medtagits inkomsterna av den tillfälliga automobilskatten och skatten å

elektrisk kraft med 105 respektive 45 miljoner kronor. Såsom uttryckligen

framhållits i riksräkenskapsverkets skrivelse äro beräkningarna av inkomstskattetiteln

i rådande läge mycket ovissa och synas försiktigt hållna. Det

synes därför icke osannolikt att de framlagda inkomstberäkningarna kunna

komma att i någon mån överskridas. Med hänsyn härtill torde en uppräkning

av posten skatt å inkomst och förmögenhet, vilken av riksräkenskapsverket

beräknats till 3 050 miljoner kronor men föreslagits avrundad nedåt

till 3 000 miljoner kronor, med 100 miljoner kronor kunna försvaras. Med

dessa utgångspunkter vill jag förorda att titeln uppföres med ett till 3 100

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt

anser jag böra godtagas.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser

den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1951/52, likaledes uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1951 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen.

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1950.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 206 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/

52 med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

driftbudgeten för budgetåret 1951/52 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att i specifikationen tillkommit två nya inkomsttitlar, nämligen

inkomsttiteln skatt å elektrisk kraft med belopp av 45 miljoner kronor

och inkomsttiteln tillfällig automobilskatt med belopp av 105 miljoner

kronor samt att inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m........... kroncr 3 100 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m....... » 50 000 000

Fordonskatt .................................... » 110 000 000

Tullmedel ...................................... * 330 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror........ » 4 000 000

Brännvinstillverknings,skatt ...................... » 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag » 17 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag . . » 29 000 000

Statlig nöjesskatt .............................. » 40 000 000

Postverket ...................................... > 40 000 000.

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 206

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära — med frånräknande av

gjorda nedsättningar — en sammanlagd höjning av 685 miljoner kronor,

av vilket belopp 20 miljoner kronor belöpa å postverket.

Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år

1951 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den föreliggande

propositionen nr 206 förordat, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent av

grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj:t slutligen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1951/52.

Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften

för år 1951 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej

heller anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag om att skatteprocenten

för budgetåret 1951/52 bestämmes till 100. Genom detta ställningstagande

har utskottet jämväl besvarat motionen 11:500, i vad densamma

avser höjning av uttagningsprocenten. Utskottet avstyrker sålunda motionen

i nu ifrågavarande del.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har i propositionen nr

206 överskottet av postverket beräknats till 40 miljoner kronor. Denna beräkning

har gjorts under förutsättning att Kungl. Maj :ts i propositionen nr

153 framlagda förslag om höjning av vissa postavgifter komme att bifallas av

riksdagen. Sistnämnda proposition har numera behandlats av riksdagen.

Därvid har riksdagen på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

17

42) gjort den ändringen i propositionsförslaget att postavgifterna i tidningsrörelsen

höjts med 30 % i stället för med 50 %, som föreslagits i proposition

nr 153. Av bevillningsutskottets berörda betänkande nr 42 framgår, att inkomstbortfallet

för nästa budgetår genom denna ändring i propositionsförslaget

kunde beräknas uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. På grund härav

får utskottet nu föreslå, att överskottet av postverket upptages i riksstaten

för nästa budgetår till ett 2 miljoner kronor lägre belopp än som föreslagits

i proposition nr 206 eller sålunda till 38 miljoner kronor.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

i propositionen nr 206 gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 206 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å motionen II: 500 av herr Lundberg —

såvitt motionen behandlas i detta betänkande — besluta att

statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1

mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent

av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen

om skogsvårdsavgift skall för år 1951 utgå med en

och en halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1951/52 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Kupongskatt ............................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....

Skogsvårdsavgift- ......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

................................

Lotterivinstskatt ........................

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.

Kronor Kronor

3 100 000 000

3 500 000

1 000 000

4 600 000

200 000

55 000 000

29 000 000

50 000 000 3 243 300 000

Automobilskaltemedel:

Fordonsskatt .......................... 110 000 000

Bensinskatt ............................ 250 000 000 360 000 000

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 59.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Kronor Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 330 000 000

Varuskatt .............................. 190 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror 4 000 000

Skatt å kaffe............................ 15 000 000

Tobaksskatt ............................ 500 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 17 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag

............................. 29 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 560 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin 40 000 000

Maltdryciksskatt ........................ 73 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 35 000 000

Statlig nöjesskatt........................ 40 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................. 45 000 000

Tillfällig automobilskatt.................. 105 000 000 2 004 000 000

Postverket ............................ 38 000 000

Stockholm den 17 maj 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje*, Snygg* och Spetz samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg*, Björklund*,

Jonsson i Skedsbygd*, Orgård*, Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Nilsson

i Kristinehamn, Persson i Svensköp* och Kärrlander.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

517625. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:290 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1951/52, m. m. a1 i texten