Bevillningsutskottets betänkande nr 59
1951-05-17 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1951:59, Bevillningsutskottets betänkande nr 59
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
1
Nr 59.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1951/52, m. m., jämte en i
ämnet väckt motion.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1951/52 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1951 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen 1951: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1951/52
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1950 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
år 1951 utgå med en och en halv promille.
Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften
för år 1951 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 20 april 1951 dagtecknad proposition nr 206 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1951/52, m. m. har Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för
inkomst under samma budgetår m. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent av grundbeloppet.
Sistnämnda proposition har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till
bevillningsutskottet.
Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen
nr 143 väckta motionen II: 500 av herr Lundberg, vari hemställts »att
riksdagen måtte besluta
1. att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 143 med förslag till förordning
om skatt å elektrisk kraft m. m.
2. att hos Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning och förslag
om införande av en värnskatt,
3. att hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till införande av en exportkonjunkturskatt
enligt de grunder som anförts i motionen, samt
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 59.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
4. att i avvaktan på dessa förslag i stället för föreslagna punktskatter höja
uttagningsprocenten å den nuvarande statsskatten på det sätt, att ökade inkomster
och en överbalansering av budgeten säkras.»
I sitt betänkande nr 40 i anledning av propositionen nr 143 har utskottet
tagit ställning till motionen utom i vad den avser höjning av uttagningsprocenten.
Sistnämnda yrkande upptages till behandling i nu förevarande
betänkande.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1951/52 äro bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . .
Kupongskatt ............................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....
Skogsvårdsavgift- ......................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ........................
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt
..........................
Lotterivinstskatt ........................
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Kronor
Kronor
2 600 000 000
3 500 000
1 000 000
4 600 000
200 000
55 000 000
29 000 000
48 000 000 2 741 300 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 105 000 000
Bensinskatt ............................ 250 000 000 355 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 300 000 000
Varuskatt .............................. 190 000 000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror 20 000 000
Skatt å kaffe .......................... 15 000 000
Tobaksskatt ............................ 500 000 000
Brännvinstillverkningsskatt .............. 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 18 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 560 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. 40 000 000
Maltdrycksskatt ........................ 73 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
3
Kronor
Kronor
Skatt å läskedrycker . .
Statlig nöjesskatt
Postverket (överskott)
35 000 000
45 000 000 1 846 000 000
20 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1950/51
som 1951/52.
Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet
i fråga om verksamhetsåret 1949 och den beräknade inkomstutvecklingen
under verksamhetsåret 1950 räknat med en icke obetydlig stegring av skatteunderlaget
för verksamhetsåret 1951 och av den inflytande preliminärskatten
under uppbördsåret 1951/52. Även för uppbördsåret 1952/53 har
riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en viss ökning. I fråga
om skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort följande
antaganden. Vad först gäller fysiska personer har riksräkenskapsverket
framhållit, att inkomsten av jordbruksfastighet — som för verksamhetsåret
1949 utvisade en stegring med inemot 7 procent i jämförelse med året
närmast före — på grund av det relativt goda skördeutfallet även torde ha
ökats under år 1950. Riksräkenskapsverket har därvid i huvudsak med ledning
av de kalkyler, som legat till grund för överenskommelserna rörande
prissättningen å jordbrukets produkter, räknat med något mindre ökning
under detta senare år än under år 1949. Det jämförelsevis goda skördeutfallet
år 1950 beräknas komma att påverka även 1951 års inkomst av jordbruksfastighet.
Till följd av den allmänna höjningen av inkomstnivån torde
med hänsyn till den tillämpade ordningen för prissättningen å jordbrukets
produkter inkomsten av jordbruksfastighet sistnämnda år kunna antagas
bli icke oväsentligt högre än under år 1950. Beträffande inkomsten av arbetsanställning,
som under verksamhetsåret 1949 stigit med drygt 3 procent
i jämförelse med närmast föregående år, har riksräkenskapsverket
med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna uppskattat den
genomsnittliga stegringen för år 1950 till omkring 3 procent i jämförelse
med år 1949. Vid bedömandet av inkomstutvecklingen för tiden efter 1951
års ingång har riksräkenskapsverket beaktat det ändrade läge, som inträder
i samband med lönestoppets upphävande samt genom avvecklingen av
subventionerna i fråga om vissa varor och stegringen av levnadskostnaderna.
Vidare har riksräkenskapsverket även för nästa år ansett sig böra räkna
med mycket god sysselsättning. På grund härav och med hänsyn till det
rådande läget inför de förestående löneavtalsförhandlingarna torde man
enligt ämbetsverket kunna räkna med en betydande ökning av inkomsten
av arbetsanställning under år 1951. För tiden därefter räknar riksräken
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
skapsverket med ytterligare någon ökning. Inkomsten av rörelse utvisar för
verksamhetsåret 1949 en ökning med icke fullt 2 procent i jämförelse med
år 1948. En märkbar uppgång i detaljhandelsomsättningen inom vissa branscher
i förening med den starkt stegrade utrikeshandeln och den utvidgade
byggnads- och anläggningsverksamheten tyder på en i stort sett gynnsam
utveckling av inkomstläget för rörelse under år 1950. Riksräkenskapsverket
uppskattar sålunda ökningen av rörelseinkomsten under sistnämnda år
till omkring 10 procent. Även beträffande aktiebolagens inkomster torde
nyssnämnda förhållanden få tillmätas stor betydelse. Likaså torde den fortsatta
ökningen av produktionsvolymen och den betydande prisstegringen
för vissa viktiga exportartiklar ha lett till en ökning av bolagsvinsterna.
Riksräkenskapsverket räknar med att taxeringsresultatet för samtliga aktiebolag
för verksamhetsåret 1950 kommer att utvisa en uppgång i de taxerade
inkomsterna med omkring 15 procent. Ämbetsverket har därvid även beaktat
verkningarna av såväl utdelningsstoppets hävande som de planerade åtgärderna
för begränsning av självfinansierade investeringar. I fråga om fysiska
personers rörelseinkomster och aktiebolagens inkomster under år 1951
har riksräkenskapsverket —- med utgångspunkt från en fortsatt produktionsstegring
i samma takt och i övrigt en i stort sett gynnsam utveckling
— räknat med ytterligare någon inkomstökning.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1949 års taxering
ett belopp av ca 700 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga såsom kvarstående
skatt, medan ett belopp av omkring 260 miljoner kronor skulle
återbetalas. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter
uppgår såväl den kvarstående skatten som återbetalningarna på grund
av 1950 års taxering till i runt tal samma belopp, d. v. s. 700 resp. 260 miljoner
kronor. Vad beträffar storleken av den kvarstående skatt, som kan
komma att påföras, och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt,
som kunna komma att verkställas på grundval av 1951 års taxering,
finnes enligt ämbetsverket icke anledning att räkna med någon nämnvärd
förändring.
Riksräkenskapsverket har erinrat om att kvarstående skatt enligt uppbördsförordningen
skall erläggas under uppbördsterminerna i mars och maj
efter taxeringsåret. Då något anståndsförfarande avses icke vidare skola
ifrågakomma, komma tre terminer för betalning av kvarstående skatt att
infalla under budgetåret 1950/51.
Med utgångspunkt från de sålunda gjorda antagandena rörande inkomstutvecklingen
har riksräkenskapsverket kommit till det resultatet, att bruttoinkomsterna
å förevarande riksstatstitel skulle komma att uppgå för
budgetåret 1950/51 till mellan 4 700 och 4 800 miljoner kronor och för budgetåret
1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor.
Då utgifterna å titeln för budgetåret 1950/51 beräknas till i runt tal 2 400
miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln
för innevarande budgetår till i runt tal 2 300 miljoner kronor.
Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedlen
■— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under
kalenderåret 1951, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det
under kalenderåret 1949 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt
— torde under kalenderåret 1951 komma att uppgå till i runt tal 1 960 miljoner
kronor, varav å första hälften av budgetåret 1951/52 skulle falla
omkring 980 miljoner kronor. På andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande
utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande
inkomstutvecklingen samt med beaktande av verkningarna av de
höjda ortsavdragen vid kommunalbeskattningen — belöpa sig till drygt 900
miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 1 880 miljoner kronor, skola
läggas dels återbetalningar av överskjutande skatt, beräknade till omkring 260
miljoner kronor, och dels omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt,
pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter och annuiteter
med ca 170 miljoner kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. under nästa budgetår antagas uppgå till mellan 2 300
och 2 400 miljoner kronor. Under framhållande av svårigheterna att beräkna
förevarande inkomsttitel — bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet
ännu ej vunnits i fråga om verkningarna av dels det nya uppbördssystemet,
dels det från och med år 1948 tillämpade skattesystemet — och
med understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om den kommande
inkomstutvecklingen förordar riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1951/52 uppföres med 2 600 miljoner kronor.
Inkomsten av kupongskatt som av överståthållarämbetet beräknats
till 3 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits
till 3,5 miljoner kronor, innebärande en minskning i förhållande till
gällande riksstat med 1,5 miljoner kronor.
Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt
har ämbetsverket för budgetåret 1951/52 beräknat till oförändrat belopp, 1
miljon kronor.
Inkomsten å titeln skogsvårdsavgifter utgjorde under budgetåret
1949/50 4,6 miljoner kronor. Under förutsättning, att skogsvårdsavgift^
för år 1951 fastställes att utgå efter samma promilletal som för år
1950, eller 1,5 promille, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln för
nästa budgetår upptages med oförändrat 4,6 miljoner kronor.
Även inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter har riksräkenskapsverket för nästa
budgetår beräknat till oförändrat belopp eller 200 000 kronor.
I enlighet med av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket
för innevarande budgetår uppskattat inkomsterna av arv slottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt till 57 miljoner
kronor. Häri ingår ett betydande belopp från ett enda dödsbo. Även för
nästa budgetår har man att räkna med sådan större engångsuppbörd. Ämbetsverket
har föreslagit, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1951/52
upptages till oförändrat 55 miljoner kronor.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
Lotterivinsts katten, som för budgetåret 1949/50 uppgått till
28 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med 29
miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats
till sistnämnda belopp, innebärande en höjning i förhållande till gällande
riksstat med 1 miljon kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
in. in., som i gällande riksstat uppförts med 43 miljoner kronor,
beräknas av generalpoststyrelsen till 48 miljoner kronor för budgetåret
1950/51, vilken beräkning riksräkenskapsverket godtagit. Även för nästa
budgetår föreslår ämbetsverket, att inkomsttiteln upptages till sistnämnda
belopp, 48 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 100 resp. 300 miljoner
kronor. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter
rörande motorfordonsbeståndet vid ingången av tredje kvartalet 1950 har
riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 100 miljoner kronor för
innevarande budgetår och till 105 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.
Statens handels- och industrikommission har lämnat uppgifter rörande
den beräknade konsumtionen av motorbensin under tiden fram till utgången
av budgetåret 1951/52. Skatten å importerad och inom riket
tillverkad bensin har ansetts kunna beräknas i anslutning till av generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen verkställda kalkyler samt uppskattas till
290 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 och till inemot 220 miljoner
kronor för budgetåret 1951/52. Skatten å motorsprit har i enlighet med
kontrollstyrelsens beräkningar uppskattats till 5 miljoner kronor för budgetaret
1950/51. Inkomsterna av skatt å brännoljor beräknar riksräkenskapsverket
med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till
omkring 40 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 och till inemot 30 miljoner
kronor för budgetåret 1951/52. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1950/51 till 340
miljoner kronor och för budgetåret 1951/52 till 250 miljoner kronor.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1949/50
gav en behållen intäkt av 235 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande
budgetår uppförd med 220 miljoner kronor. Vid i november 1950 gjord uppskattning
har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande
budgetår till 290 miljoner kronor och för nästa budgetår till 300 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som godtagit generaltullstyrelsens beräkning
i fråga om såväl löpande som nästkommande budgetår, upptar inkomsterna
å titeln tullmedel till 290 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 samt förordar,
att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret
1951/52 uppföres med 300 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatt samt den särskilda för
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 59. 7
säljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen,
till ett belopp av 150 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar av kontrollstyrelsen,
generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av inkomsttiteln
har riksräkenskapsverket, som erinrat om den av 1950 års riksdag
beslutade höjningen av skattesatserna för choklad- och konfektyrvaror,
beräknat inkomsttiteln varuskatt till 170 miljoner kronor för budgetåret
1950/51 och till 190 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.
Trafikskatten har i gällande rilcsstat upptagits till 35 miljoner
kronor. Järnvägsstyrelsen har — med utgångspunkt från ett av styrelsen
framlagt förslag, enligt vilket från statens järnvägar härflytande trafikskatt
skulle få tillgodoräknas titeln statens järnvägar i samband med planerad
taxehöjning och någon särskild trafikskatt icke skulle utgå efter
den 31 mars 1951 — beräknat den behållna inkomsten av trafikskatten för
budgetåret 1950/51 till 30 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i avbidan på prövning av järnvägsstyrelsens
förslag till omläggning ansett sig böra utgå från nu gällande ordning i fråga
om uttagande av trafikskatt. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket,
med utgångspunkt från nuvarande taxor, beräknat inkomsten av trafikskatt
för vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 till 35 miljoner
kronor.
I fråga om titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror,
som i gällande riksstat uppförts med 3,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket
med ledning av kontrollstyrelsens kalkyler beraknat inkomsterna
för vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 till oförändrat
3,5 miljoner kronor.
I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och statens jordbruksnämnd
uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket — under
förutsättning att några mera väsentliga ändringar i ransoneringen av kaffe
icke genomföras under den tid, beräkningen avser att skatt å kaffe
skall inflyta under löpande budgetår med 14 miljoner kronor och föreslår,
att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till 15 miljoner
kronor.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 430 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten
för innevarande budgetår till 440 miljoner kronor. Tobaksmonopolet har
därvid räknat med ökade skatteintäkter i anledning av den prisförhöjning
å tobaksvaror av inhemsk tillverkning, som är avsedd att genomföras den 1
januari 1951, men å andra sidan ansett sig böra räkna med en viss nedgång
av konsumtionen på tobaksvaror. För nästkommande budgetår har tobaksmonopolet
beräknat inkomsterna av tobaksskatt till 485 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som funnit sig icke böra räkna med någon nedgång
i cigarrettkonsumtionen, uppskattar tobaksskattens avkastning för nu
löpande budgetår till 450 miljoner kronor samt föreslår att inkomsttiteln
i riksstaten för budgetåret 1951/52 upptages till 500 miljoner kronor.
Bränn vinstillvcr k ningss katten har i gällande riksstat upp
-
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
tagits till 20 miljoner kronor och beräknas för löpande budgetår inflyta
med 19 miljoner kronor. För budgetåret 1951/52 har kontrollstyrelsen beräknat
intäkten till 20 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket
icke haft något att erinra.
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av partihandelsbolag,
vilka för innevarande budgetår upptagits med 20 miljoner kronor,
för budgetaret 1951/52 beräknas till 18 miljoner kronor.
Inkomsterna av detalj handelsbolag har i riksstaten för löpande
budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen
lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda
inkomster för budgetåret 1950/51 till 33,5 miljoner kronor och för budgetåret
1951/52 till 30 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 480 miljoner kronor.
I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter — varvid hänsyn
tagits till beslutade skattehöjningar fr. o. m. den 1 december 1950 _
uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel till 525
miljoner kronor under budgetåret 1950/51 samt föreslår, att titeln för budgetåret
1951/52 beräknas till 560 miljoner kronor.
Omsättnings- och ulskänkningsskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor. I överensstämmelse
med av kontrollstyrelsen uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna under denna titel till 38 miljoner kronor för budgetåret
1950/51 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för
budgetåret 1951/52 uppföres med ett belopp av 40 miljoner kronor.
Maltdryck sskatten, som i gällande riksstat upptagits till 67 miljoner
kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 70 miljoner kronor.
Styrelsen har därvid beaktat höjningen av skattesatserna för maltdrycker
fr. o. m. den 1 december 1950, men å andra sidan räknat med en viss
nedgång i maltdryckskonsumtionen. För nästa budgetår har kontrollstyrelsen
uppskattat inkomsterna under förevarande inkomsttitel till 73 miljoner
kronor.
I enlighet med kontrollstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna av maltdrycksskatt till 70 miljoner kronor för budgetåret 1950/
51 och till 73 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.
I enlighet med av kontrollstyrelsen framlagt förslag beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna av skatten å läskedrycker till 32 miljoner
kronor för budgetåret 1950/51 och till 35 miljoner kronor för budgetåret
1951/52, varvid hänsyn tagits till beslutad skattehöjning ävensom ^till
viss konsumtionsminskning.
Enligt från överstathallarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 45 miljoner kronor, komma att
uppgå till 42,ss miljoner kronor under budgetåret 1950/51 och till något
lägre belopp under budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket, som utgår
Bevillningsutskottets betänkande nr åt).
9
ifrån att de behållna totala inkomsterna av den statliga nöjesskatten på
biografföreställningar icke skola under någotdera av budgetåren 1950/51
och 1951/52 komma att i mera nämnvärd grad understiga motsvarande inkomster
under budgetåret 1949/50, beräknar uppbörden av nöjesskatt för
innevarande budgetår till 45 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln
nöjesskatt för budgetåret 1951/52 upptages till likaledes 45 miljoner
kronor.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas
längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från
att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 100 procent av grundbeloppet
— att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. preliminärt upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade
beloppet, 2 600 miljoner kronor.
Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1951,
liksom för år 1950, fastställes till det i förordningen om skogsvårdsavgift
angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln
skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp
av 4,6 miljoner kronor.
I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig jämväl i övrigt, där icke annat angives i det följande, till
riksräkenskapsverkets förslag.
Riksräkenskapsverket har i sin beräkning uppfört den under tullar och
acciser i gällande riksstat redovisade trafikskatten med oförändrat
belopp, 35 miljoner kronor, för nästa budgetår i avbidan på prövningen av
en framställning från järnvägsstyrelsen om skattens upphörande. Såsom
framgår av den av riksräkenskapsverket lämnade redogörelsen för järnvägsstyrelsens
uppskattning av överskottet från statens järnvägars fond
har styrelsen utgått från att trafikskatten avskaffas i samband med de taxehöjningar,
som styrelsen efter verkställd utredning ämnar föreslå Kungl.
Maj :t skola genomföras. Styrelsen har också i skrivelse den 2 december 1950
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta att förordningen
den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt upphör att gälla från och med
tidpunkt, som Kungl. Maj :t bemyndigas att bestämma i samband med prövningen
av det kommande taxehöjningsförslaget dock senast med utgången
av budgetåret 1950/51. Jag ämnar i annat sammanhang hemställa om att i
särskild proposition lägges fram förslag om nämnda skatts upphävande.
I enlighet härmed uppföres icke inkomsttiteln i riksstatsförslaget för nästa
budgetår, vilket alltså föranleder en inkomstminskning med 35 miljoner
kronor i förhållande till gällande riksstat. I efterskott eventuellt inflytande
inkomster av denna skatt torde få redovisas å inkomsttiteln övriga diverse
inkomster.
Beträffande titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror
har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna till samma belopp
som i gällande riksstat eller 3,5 miljoner kronor. Under sistförflutna bud
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
getår inflöto å titeln 7,8 miljoner kronor. Härav utgjorde emellertid 4,5 miljoner
kronor margarinaccis, beräknad efter 8 öre per kg, vilken upphörde
att utgå med utgången av år 1949. Då emellertid margarinaccisen genom beslut
den 29 december 1950 återinförts i samband med prishöjning för smör,
torde inkomsttiteln böra uppräknas med 16,5 miljoner kronor i förhållande
till det i gällande riksstat för titeln upptagna beloppet.
I propositionen nr 206 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:
I skrivelse den 2 april 1951 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1951/52. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de .större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande
de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört
följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppfördes i riksstatsförslaget —
1 överensstämmelse med riksräkenskapsverkets den 8 december 1950 avgivna
inkomstberäkning — med 2 600 miljoner kronor. Vid beräkningen
av denna inkomst saknades säkra hållpunkter för bedömning av lönenivåns
utveckling. Riksräkenskapsverket hade därför i avvaktan på resultatet
av pågående löneförhandlingar icke då ansett sig böra räkna med högre
stegring än 10 procent. De avtalsförhandlingar som därefter slutförts synas
medföra, att lönenivån under år 1951 kan beräknas komma att stiga
med i runt tal 15 procent. Anledning finnes även att räkna med en ökning
av de kommunala utdebiteringarna. På grund härav böra de i riksräkenskapsverkets
senaste inkomstberäkning gjorda antagandena justeras. Riksräkenskapsverket
hade i sin inkomstberäkning uppskattat inkomsterna på
denna titel för budgetåret 1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor. Detta
belopp synes nu böra höjas till inemot 5 200 miljoner kronor. Utgifterna
på titeln, som för samma tidsperiod hade beräknats till mellan 2 300 och
2 400 miljoner kronor, kunna nu uppskattas till något över 2 400 miljoner
kronor. Nettouppbörden på titeln skulle från dessa utgångspunkter kunna
uppskattas till omkring 2 750 miljoner kronor.
Till nyssnämnda belopp bör läggas den inkomstökning, som blir en följd
av den vid nu pågående riksdag beslutade särskilda investeringsskatten.
Hur stor denna ökning kan bli är, som i prop. nr 33 angives, icke möjligt
att angiva annat än gissningsvis. Ett belopp på omkring 200 miljoner kronor
skulle dock, enligt vad departementschefen i uttalande till statsrådsprotokollet
anfört, ligga inom gränserna för en rimlig uppskattning. Riksräkenskapsverket,
som i sin tidigare inkomstberäkning hade förutsatt en
icke obetydlig stegring av aktiebolagens inkomster, hade därvid tagit viss
hänsyn till de planerade åtgärderna för begränsning av självfinansierade
investeringar. Förslag om skyldighet för skattebetalare att erlägga ränta
på kvarstående skatt avses, på sätt i prop. nr 143, s. 45, angives, skola
föreläggas innevarande riksdag. Den ökade skattebetalning, som blir en
följd av investeringsskatten, kan därför till alldeles övervägande delen
väntas inflyta redan under budgetåret 1951/52. Till de av riksräkenskapsverket
beräknade inkomsterna på titeln torde på grund härav böra läggas
ytterligare inemot 200 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
11
Förslaget angående ränta på kvarstående skatt kan — därest det genomföres
på sätt i nyssnämnda proposition angives — väntas medföra, att
skattebetalarna, sedan deklarationerna för 1951 års inkomster upprättats,
komma att öka det belopp som i form av preliminärskatt inbetalas till
denna skattetitel. Hur stor denna inkomstökning blir, kan nu endast gissningsvis
uppskattas, men en ökad inbetalning på omkring 100 miljoner kronor
torde icke kunna anses vara osannolik.
Riksräkenskapsverket anser sig av nu anförda skäl och med starkt understrykande
av den ovisshet som vidlåder vissa av de nu gjorda antagandena
böra förorda, att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.
i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med ett till 3 000 000 000 kronor
avjämnat belopp.
Omsättnings- och expeditionsstämplar ha i riksstatsförslaget beräknats
till 48 miljoner kronor. För innevarande budgetår kunna inkomsterna på
denna titel nu uppskattas till 50 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1951 beräknat inkomsterna
av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1951/52 till
46 miljoner kronor, ökningen under innevarande budgetår torde delvis
sammanhänga med värdestegring för tillgångar, vilkas omsättning beskattas
genom stämpelbeläggning. Riksräkenskapsverket anser sig därför böra
förorda, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1951/52 uppföres med
50 000 000 kronor.
Fordonsskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag uppförts med 105 miljoner kronor. Registreringen av motorfordon
har under kalenderåret 1950 varit betydande och en fortsatt —
dock ej lika stark — ökning synes kunna påräknas för år 1951. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 7 mars 1951 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat beståndet av motorfordon den 1/1 1952 till 300 000 personbilar,
90 000 lastbilar, 8 000 bussar och 250 000 motorcyklar samt på
grund härav beräknat, att inkomsterna under riksstatstiteln fordonsskatt
under budgetåret 1951/52 komma att ökas till 120 miljoner kronor. Länsstyrelserna
ha i särskilda skrivelser beräknat motsvarande inkomster för
samma tid till 106 miljoner kronor. Med hänsyn till att ökningen av fordonsbeståndet
till väsentlig del avser personbilar, hänförliga till de i skattehänseende
lägsta viktklasserna, torde man icke böra räkna med så stark
ökning av den hittillsvarande fordonsskatten som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ifrågasatt. Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att inkomsttiteln
fordonsskatt i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres
med 110 000 000 kronor.
Bensinskatt är i riksstatsförslaget uppförd med 250 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnad,sstyr el sen har i sin nyssnämnda skrivelse föreslagit
att inkomsttiteln på grund av ökningen av fordonsbeståndet skall uppföras
med ett till 290 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt skrivelser från
generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och länsstyrelserna skulle de skatteinkomster,
som redovisas under inkomsttiteln bensinskatt, för nästkommande
budgetår kunna uppskattas till något över 250 miljoner kronor. Statens
handels- och industrikommission har i skrivelse den 7 mars 1951 meddelat,
att kommissionen uppskattar konsumtionen av motorbensin under
budgetåret 1951/52 till i runt tal 1 050 miljoner liter eller samma kvantitet,
varmed kommissionen räknade i tidigare .skrivelse till riksräkenskapsverket
den 6 november 1950. Detta skulle innebära eu högre skatteinkomst
än den nyss beräknade. Riksräkenskapsverket vill för egen del framhålla,
att den starka ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under de senaste
månaderna, lill väsentlig del avser små personbilar med förhållandevis låg
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
bensinkonsumtion. Dessa vagnar kunna icke förväntas påverka bensinkonsumtionen
i samma utsträckning som de för nyttotrafik i egentlig mening
avsedda tyngre fordonen. Ehuru en högre inkomst än den i riksstatsförslaget
beräknade icke är osannolik, har riksräkenskapsverket icke i nuvarande
ovissa läge velat föreslå någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.
Inkomsttiteln tullmedel har i riksstatsförslaget uppförts med 300 miljoner
kronor. Tullinkomsterna ha under de .senaste månaderna stigit avsevärt
och uppgå för närvarande till i genomsnitt 30 miljoner kronor i månaden.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6
mars 1951 meddelat, att importen från år 1950 till 1951 kan väntas stiga
med omkring 5 procent i fråga om volymen och omkring 27 procent vad
beträffar värdet. För det fall att den sålunda förutsatta importstegringen
beräknas kvarstå intill utgången av budgetåret 1951/52 blir en jämkning
uppåt av de med utgångspunkt från styrelsens tidigare förslag beräknade
uppbördssiffrorna för sistnämnda budgetår nödvändig. Styrelsen har från
denna utgångspunkt beräknat bruttouppbörden av tullmedel under nästa
budgetår till i runt tal 350 miljoner kronor samt uppskattat restitutionerna
å tullmedel under samma tid till cirka 20 miljoner kronor. Beräkningen
synes under angivna förutsättningar vara försiktig. Riksräkenskapsverket
vill emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag förorda,
att inkomsterna av tullmedel i riksstaten för nästa budgetår beräknas
till 330 000 000 kronor.
I fråga om varuskatten har kontrollstyrelsen nu beräknat inkomsterna
under budgetåret 1951/52 till 175 miljoner kronor. De inkomster, som inflyta
genom generaltullstyrelsen, beräknar styrelsen för samma tid till 9
miljoner kronor. Beräkningarna innebära att kontrollstyrelsen, med hänsyn
till att konsumtionen av choklad- och konfityrvaror visar sjunkande
tendens, ansett att det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 miljoner
kronor, bör sänkas med 5 miljoner kronor. Enligt prop. nr 148 avses vissa
skattesatser, hänförliga till skatter redovisade under titeln varuskatt,
skola ändras. Ändringarna torde dock icke medföra inkomstökningar som
överstiga osäkerhetsmarginalen för titeln. Riksräkenskapsverket har, trots
kontrollstyrelsens försiktigare beräkning, icke funnit anledning föreslå
någon ändring av det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 000 000
kronor.
Accis å margarin och vissa andra fettvaror har i riksstatsförslaget på i
statsverkspropositionen anförda skäl för nästkommande budgetår beräknats
till 20 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har emellertid i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 9 mars 1951 framhållit att, såvitt man
nu kan bedöma, sett mot bakgrunden av prisutvecklingen på jordbrukets
område, .skäl tala mot ett antagande att accis å margarin kan komma att
uttagas under budgetåret 1951/52. Inkomsterna av accisen på andra Tettvaror
torde i enlighet med vad kontrollstyrelsen i skrivelse den 7 mars
1951 föreslagit kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar alltså, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra
fettvaror i riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 4 000 000
kronor avjämnat belopp.
Tobaksskattens avkastning beräknas av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
nu till 490 miljoner kronor för budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket
förordar att det i riksstatsförslaget beräknade beloppet, 500
miljoner kronor, bibehålies oförändrat.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars
1951 beräknat inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt till 21 miljoner
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
13
kronor, rusdrijcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 17 miljoner
kronor och rusdrijcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag till 29 miljoner
kronor. Dessa titlar kunna nu beräknas med större grad av säkerhet
än vid decemberberäkningen. För övriga rusdrycksmedelstitlar samt maltdrycksskatt
och skatt å läskedrycker har styrelsen ej förordat någon ändring.
Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsterna av nu nämnda titlar
i riksstaten för nästa budgetår uppföras med de av kontrollstyrelsen föreslagna
beloppen.
Inkomsten av nöjesskatt har i riksstatsförslaget i enlighet med förslag
av riksräkenskapsverket uppskattats till 45 miljoner kronor. Uppbörden
under innevarande budgetår kan beräknas bli cirka 43 miljoner kronor.
Länsstyrelserna ha för nästkommande budgetår uppskattat inkomsterna
till ungefär samma belopp. Enligt förslag i prop. nr 142 avses understöd
till filmproduktionen skola utgå från denna titel med cirka 2,3 miljoner
kronor. Med hänsyn härtill anser sig riksräkenskapsverket böra förorda,
att inkomsterna av denna inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår beräknas
till 40 000 000 kronor.
I prop. nr 143 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att besluta om särskild
skatt å elektrisk kraft. Inkomsten av denna skatt beräknas enligt
propositionen för helt år till 65 å 70 miljoner kronor. Med hänsyn till vad
i propositionen anföres om sättet för uppbörden anser sig riksräkenskapsverket
kunna räkna med, att av nämnda belopp cirka tre fjärdedelar komma
att inflyta under budgetåret 1951/52. Riksräkenskapsverket får därför
föreslå, att skatt å elektrisk kraft i riksstatsförslaget beräknas till
45 000 000 kronor.
Förslag om tillfällig fordonsskatt har genom prop. nr 144 förelagts riksdagen.
Skatten avses skola utgå: för budgetåret 1951/52 och med samma
belopp som fordonsskatt. Den skall ej drabba militära fordon. Den kan
alltså förväntas inflyta med lägst samma belopp som den för innevarande
år beräknade fordonsskatten, minskat med den till 1 miljon kronor beräknade
skatten för militära fordon, eller 104 miljoner kronor. Detta belopp
bör ökas med 2 å 3 miljoner kronor för den skatt som belöper på budgetåret
1951/52 för ökning av fordonsparken. Riksräkenskapsverket förordar
att skatten i riksstatsförslaget uppföres med avjämnat 105 000 000
kronor.
De affärsdrivande verkens inkomster komma att i hög grad påverkas av
dels nu framlagda förslag rörande ändrade taxor, dels ökade kostnader på
grund av beslutade lönehöjningar och på grund av ändrad levnadskostnadsindex,
dels ock av kostnadsstegringar, föranledda av stigande priser på framförallt
importerade råvaror.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
beräknat att driftkostnaderna under nästa budgetår skulle komma att stiga
till cirka 280 miljoner kronor, medan inkomsterna, bortsett från föreslagna
taxeändringar, skulle öka till endast 270 miljoner kronor. Därest generalpoststyrelsens
förslag i fråga om vissa taxehöjningar — vilket främst avsett borttagande
av lokalportot — genomföres, skulle överskottet för nästkommande
budgetår kunna uppskattas till i runt tal 14 miljoner kronor. Sedan Kungl.
Maj:t i prop. nr 153 föreslagit, att även riksportot skall höjas med 5 öre
och att lokalportot skall utgå med samma belopp som riksportot, kunna
postverkets inkomster beräknas stiga med ytterligare 27 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket får för den skull förorda, att överskottet av postverket
i riksstaten för nästa budgetår — under förutsättning att Kungl. Maj :ts
förslag bifalles av riksdagen — beräknas till 40 000 000 kronor.
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 5‘9.
I propositionen nr 206 bär departementschefen vidare anfört bl. a. följande
:
I det förslag till riksstat för budgetåret 1951/52 som framlades i statsverkspropositionen
upptogos utgifterna till 5 367 miljoner kronor och
inkomsterna till 5 709 miljoner kronor. Såsom jag närmare utvecklade
i finansplanen skulle inkomsterna å driftbudgeten möjligen kunna täcka
den faktiska medelsförbrukningen under hänsynstagande jämväl till
dels de utgifter som kunde väntas uppkomma å tidigare beviljade reservationsanslag
och som beräknades till 200 miljoner kronor och dels kostnaderna
för förestående löneregleringar samt ökad belastning å förslagsvis
uppförda omkostnadsanslag. Budgeten kunde m. a. o. väntas bli balanserad.
Inför riskerna av en sådan rubbning av den samhällsekonomiska
balansen att de utifrån kommande prisstegringarna förstärktes av utvecklingen
inom landet och med hänsyn till läget på kreditmarknaden ansåg
jag det nödvändigt att den statliga upplåningen till mötande av utgifterna
å kapitalbudgeten nedbringades till lägsta möjliga belopp. Genom den ökning
av statsintäkterna som investeringsskatten kunde väntas medföra, genom
vissa taxehöjningar och andra åtgärder för att öka inkomsterna ansåg
jag det möjligt att åstadkomma ett budgetöverskott av storleksordningen
300 miljoner kronor. Med detta belopp borde sålunda det statliga lånebehovet
kunna nedbringas.
Såsom jag framhöll i proposition nr 143 om elskatteförordning har emellertid
utgiftsbehovet stegrats sedan statsverkspropositionen framlades. Av
den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att utgifterna å driftbudgeten
utvisa en ökning av ca 420 miljoner kronor. Härav hänför sig
128 miljoner kronor till IV ht och sammanhänger med det utökade programmet
för repetitionsövningar och forceringen av anskaffningen av flygmateriel
m. in. De höjda levnadskostnaderna komma att medföra ökade
utgifter för indextillägg å folkpensionerna. Redan vid det pristal som enligt
socialstyrelsens beräkningar uppnåddes för mars månad komma fyra
mot i statsverkspropositionen beräknade två indextillägg att utanordnas
fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Stegringen av utgifterna under V ht
kan till följd härav väntas uppgå till minst 65 miljoner kronor. Såsom
förut nämnts kommer budgeten för 1950/51 av samma anledning att visa
ett med ca 20 miljoner kronor försämrat utfall i jämförelse med riksräkenskapsverkets
i det föregående återgivna beräkningar. Vad utgifterna under
budgetåret 1951/52 i övrigt beträffar förtjänar vidare framhållas att vissa
lagringsåtgärder i riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap regi öka
kostnaderna under X ht med 7 miljoner kronor, att löneregleringarna medföra
en uppräkning av anslagen under XII ht med 123 miljoner kronor,
samt att kostnaderna för jordbruksregleringarna inräknat utgifterna för
spannmålsbolagets verksamhet preliminärt beräknas medföra en höjning
av utgifterna å IX ht med 70 miljoner kronor. Jag vill slutligen rent allmänt
tillägga att de nu företagna beräkningarna äro hållna klart i underkant.
Hänsyn har sålunda ej tagits till att kostnaderna för folkpensionerna sanno
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
15
likt komma att stiga ytterligare. Av tekniska skäl har ej heller någon uppräkning
av förslagsvis beräknade omkostnadsanslag företagits ehuru dessa
anslag förmodligen komma att få överskridas på grund av höjda priser och
taxeökningar.
ltiksräkenskapsverkets nya beräkningar utvisa såsom förut framhållits
en ökning av inkomsterna å driftbudgeten med sammanlagt ca 600 miljoner
kronor. Härav svarar titeln .skatt å inkomst och förmögenhet för 400 miljoner
kronor på grund av förskjutning av inkomstnivån och verkningarna
på inbetalningen av preliminärskatt av införandet av investeringsskatt och
ränta å kvarstående skatt. I riksräkenskapsverkets beräkningar ha även
medtagits inkomsterna av den tillfälliga automobilskatten och skatten å
elektrisk kraft med 105 respektive 45 miljoner kronor. Såsom uttryckligen
framhållits i riksräkenskapsverkets skrivelse äro beräkningarna av inkomstskattetiteln
i rådande läge mycket ovissa och synas försiktigt hållna. Det
synes därför icke osannolikt att de framlagda inkomstberäkningarna kunna
komma att i någon mån överskridas. Med hänsyn härtill torde en uppräkning
av posten skatt å inkomst och förmögenhet, vilken av riksräkenskapsverket
beräknats till 3 050 miljoner kronor men föreslagits avrundad nedåt
till 3 000 miljoner kronor, med 100 miljoner kronor kunna försvaras. Med
dessa utgångspunkter vill jag förorda att titeln uppföres med ett till 3 100
miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt
anser jag böra godtagas.
Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser
den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för budgetåret 1951/52, likaledes uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1951 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen.
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1950.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 206 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/
52 med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
driftbudgeten för budgetåret 1951/52 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med
undantag av att i specifikationen tillkommit två nya inkomsttitlar, nämligen
inkomsttiteln skatt å elektrisk kraft med belopp av 45 miljoner kronor
och inkomsttiteln tillfällig automobilskatt med belopp av 105 miljoner
kronor samt att inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet in. m........... kroncr 3 100 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m....... » 50 000 000
Fordonskatt .................................... » 110 000 000
Tullmedel ...................................... * 330 000 000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror........ » 4 000 000
Brännvinstillverknings,skatt ...................... » 21 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag » 17 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag . . » 29 000 000
Statlig nöjesskatt .............................. » 40 000 000
Postverket ...................................... > 40 000 000.
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 206
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära — med frånräknande av
gjorda nedsättningar — en sammanlagd höjning av 685 miljoner kronor,
av vilket belopp 20 miljoner kronor belöpa å postverket.
Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år
1951 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den föreliggande
propositionen nr 206 förordat, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent av
grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj:t slutligen avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1951/52.
Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften
för år 1951 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej
heller anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag om att skatteprocenten
för budgetåret 1951/52 bestämmes till 100. Genom detta ställningstagande
har utskottet jämväl besvarat motionen 11:500, i vad densamma
avser höjning av uttagningsprocenten. Utskottet avstyrker sålunda motionen
i nu ifrågavarande del.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har i propositionen nr
206 överskottet av postverket beräknats till 40 miljoner kronor. Denna beräkning
har gjorts under förutsättning att Kungl. Maj :ts i propositionen nr
153 framlagda förslag om höjning av vissa postavgifter komme att bifallas av
riksdagen. Sistnämnda proposition har numera behandlats av riksdagen.
Därvid har riksdagen på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
17
42) gjort den ändringen i propositionsförslaget att postavgifterna i tidningsrörelsen
höjts med 30 % i stället för med 50 %, som föreslagits i proposition
nr 153. Av bevillningsutskottets berörda betänkande nr 42 framgår, att inkomstbortfallet
för nästa budgetår genom denna ändring i propositionsförslaget
kunde beräknas uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. På grund härav
får utskottet nu föreslå, att överskottet av postverket upptages i riksstaten
för nästa budgetår till ett 2 miljoner kronor lägre belopp än som föreslagits
i proposition nr 206 eller sålunda till 38 miljoner kronor.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
i propositionen nr 206 gjorda inkomstberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 206 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å motionen II: 500 av herr Lundberg —
såvitt motionen behandlas i detta betänkande — besluta att
statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1
mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1951/52 med 100 procent
av grundbeloppet;
B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen
om skogsvårdsavgift skall för år 1951 utgå med en
och en halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1951/52 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....
Kupongskatt ............................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....
Skogsvårdsavgift- ......................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt
................................
Lotterivinstskatt ........................
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.
Kronor Kronor
3 100 000 000
3 500 000
1 000 000
4 600 000
200 000
55 000 000
29 000 000
50 000 000 3 243 300 000
Automobilskaltemedel:
Fordonsskatt .......................... 110 000 000
Bensinskatt ............................ 250 000 000 360 000 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 59.
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
Kronor Kronor
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 330 000 000
Varuskatt .............................. 190 000 000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror 4 000 000
Skatt å kaffe............................ 15 000 000
Tobaksskatt ............................ 500 000 000
Brännvinstillverkningsskatt .............. 21 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 17 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag
............................. 29 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 560 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin 40 000 000
Maltdryciksskatt ........................ 73 000 000
Skatt å läskedrycker .................... 35 000 000
Statlig nöjesskatt........................ 40 000 000
Skatt å elektrisk kraft .................. 45 000 000
Tillfällig automobilskatt.................. 105 000 000 2 004 000 000
Postverket ............................ 38 000 000
Stockholm den 17 maj 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,
Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje*, Snygg* och Spetz samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg*, Björklund*,
Jonsson i Skedsbygd*, Orgård*, Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Nilsson
i Kristinehamn, Persson i Svensköp* och Kärrlander.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
517625. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:290 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1951/52, m. m. a1 i texten