Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om skatt vid tillverkning och import av personbilar m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
1951-10-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1951:61, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om skatt vid tillverkning och import av personbilar m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 61.
1
Nr 61.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om skatt vid
tillverkning och import av personbilar m. m., såvitt
propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 19 oktober 1951 dagtecknad proposition, nr 218, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om skatt vid tillverkning och import av personbilar m. in.;
samt
2) förordning om frihet i vissa fall från skatteplikt enligt förordningen
den 25 maj 1951 (nr 283) om tillfällig automobilskatt;
dels ock medgiva att för budgetåret 1951/52 den i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen
upptagna anslagsposten till icke-ordinarie personal må för
bestridande av vissa i propositionen angivna kontrollkostnader överskridas
med högst 20 000 kronor.
Propositionen har hänvisats, såvitt angår medgivande till överskridande
av nämnda anslagspost i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen, till statsutskottet
samt i övrigt till bevillningsutskottet.
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
I syfte att begränsa efterfrågan på personbilar och motorcyklar föreslås i
propositionen uttagande av en särskild skatt vid tillverkning och import av
sådana fordon. Skatten föreslås skola utgå med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.
Detta värde är lika med fordonets pris, skatten inräknad,
vid försäljning till konsument. Den föreslagna beskattningen, som skulle
träda i kraft omedelbart vid utfärdandet av författningen med verkan
fr. o. m. dagen för propositionens avlämnande till riksdagen, föreslås skola
bli till giltighetstiden begränsad till utgången av budgetåret 1952/53.
Skatten kan beräknas giva en inkomst till statsverket å cirka 50 miljoner
kronor för år räknat.
I propositionen uttalas att giltighetstiden för den i våras antagna förordningen
om tillfällig automobilskatt, som gäller t. o. m. den 30 juni 1952,
icke bör förlängas. Vidare föreslås, att fordon, som registreras efter ingången
av november 1951, skola utom i vissa undantagsfall vara frikallade från
dem eljest åvilande skatteplikt enligt sistnämnda förordning.
Beträffande lydelsen av de ovannämnda under punkterna 1) och 2) angivna
författningsförslagen hänvisas till propositionen (s. 2—8).
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr Öl.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 61.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
I syfte att begränsa vissa investeringar i varulager och inventarier beslöt
innevarande års riksdag vid dess vårsession införandet av en tillfällig skatt,
benämnd investeringsskatt. Denna skatt, som i princip är ettårig, tager sikte
på investeringar under innevarande år. Emellertid bär det befunnits nödvändigt
att även under nästkommande år tillgripa särskilda åtgärder i syfte
att begränsa investeringarna. Sedan chefen för finansdepartementet med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1951 tillkallat sakkunniga för att
inom finansdepartementet biträda med utredning angående frågan om eu
särskild investeringsavgift i syfte att motverka vissa icke önskvärda investeringar
i byggnader, maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier samt i varulager, ha dessa sakkunniga avlämnat en den 6 september
1951 dagtecknad promemoria angående uttagande av investeringsavgift.
Enligt de sakkunnigas förslag skall investeringsavgift utgå vid vissa investeringar
inom bl. a. förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse. Till
avgiftspliktiga investeringar hänföras i princip ny-, till- och ombyggnad,
reparation och undei’håll av byggnad, nyanskaffning och ersättningsanskaffning
av inventarier samt förbättringsarbeten å sistnämnda tillgångar ävensom
vissa andra investeringar. Avgiften skall principiellt utgå med 10 procent
av den verkliga investeringskostnaden. De sakkunniga ha uttalat, att
någon gradering av avgiften med hänsyn till den varierande samhällsnytta,
som olika investeringar inom näringslivet kunde anses medföra, i princip ej
borde komma i fråga; målet borde i stället vara att åstadkomma en anordning
med sådan effekt att investeringar med svag eller osäker räntabilitet
ej komme till stånd.
De sakkunnigas promemoria har varit föremål för remissbehandling och
de i promemorian framlagda förslagen ha närmare övervägts och överarbetats
inom finansdepartementet. Med hänsyn till den starkt ökade försäljningen
av personbilar och motorcyklar under de senaste två åren ha vid
dessa överväganden befunnits nödvändigt att pröva frågan om införande av
en anordning av i huvudsak samma art och med liknande syfte som investeringsavgiften,
vilken i motsats till denna skulle beröra även sådana personbilar
och motorcyklar, som icke användas inom rörelse eller jordbruk. En
dylik anordning borde lämpligen få formen av en skatt, som drabbade till
marknaden nytillförda fordon.
Beträffande motiveringen i övrigt för de i propositionen framlagda förslagen,
såvitt de behandlas i detta betänkande, tillåter sig utskottet hänvisa
till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes i
propositionen å nedan angivna sidor, nämligen
Nuvarade fordonsbeskattning m. m., s. 10—11.
Utvecklingen på motorfordonsmarknaden, s. 11—13.
Förslag om uttagande av skatt vid tillverkning och import av personbilar
och motorcyklar, s. 13—15.
Den nya beskattningens anordnande, s. 15—17.
Inkomstberäkning, s. 17.
övergångsanordningar, s. 18—19.
Bevillningsutskottets betänkande nr 61. 3
Utskottet. I den föreliggande propositionen nr 218 har förslag framlagts
om uttagande av en särskild skatt "säd tillverkning och import av personbilar
och tyngre motorcyklar. Med förslaget åsyftas väsentligen att åstadkomma
en begränsning av efterfrågan på personbilar och motorcyklar. I
propositionen framhålles, att försäljningen av dylika motorfordon ökat i
sådan omfattning, att det befunnits nödvändigt att pröva frågan om införande
av en anordning av samma art och med liknande syfte som den av
särskilda utredningsmän i annat sammanhang förordade investeringsavgiften.
I motsats till denna skulle den föreslagna skatten emellertid beröra
även personbilar och motorcyklar, som icke användas inom rörelse eller
jordbruk. Skatten skulle i enlighet därmed drabba de motorfordon som tillföras
marknaden, d. v. s. som införas till riket eller levereras från inhemska
tillverkare, svenska sammansättningsfabrikanter däri inräknade.
Den föreslagna beskattningen skall enligt propositionen träda i kraft
omedelbart och gälla intill utgången av juni 1953. Beskattningen skall omfatta
personbilar, motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Från skatteplikt
undantagas lättviktsmotorcyklar och motorcyklar, som inrättats såsom
invalidfordon. Skatten är i huvudsak konstruerad på samma sätt som
varuskatten. Sålunda skall skatten vid tillverkning inom riket erläggas av
tillverkaren — därvid med tillverkare jämställes sammansättningsfabrikant
— och vid införsel till riket av den för vars räkning införseln äger
rum. Skatten föreslås skola utgå med tio procent av fordonets beskattningsvärde.
Med beskattningsvärde skall förstås konsumentpriset för fordon med
standardutrustning, skatten alltså däri inräknad. Detta innebär, att konsumentpriset
på grund av skatten höjes 11 ,i procent. Skattebestäramelserna
äro sammanfattade i en särskild förordning, som är uppbyggd med varuoch
försäljningsskatteförordningarna som förebild.
I samband med ikraftträdandet av den föreslagna beskattningen skulle
den av riksdagen vid dess vårsession beslutade tillfälliga automobilskatten
avvecklas. Tekniskt skulle detta genomföras så att automobiler och släpvagnar
— motorcyklar inkluderas författningstekniskt i automobiler —- som för första gången införas i registret efter ingången av november 1951
skola vara frikallade från skatteplikt enligt förordningen om tillfällig automobilskatt.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till förordning
om tillfällig automobilskatt framhölls nödvändigheten av att den då nyligen
genomförda kvoteringen av bilimporten stöddes av åtgärder, som vore
ägnade att dämpa efterfrågan. Den då förordade skärpningen av fordonsbeskattningcn
var avsedd att åstadkomma en sådan efterfrågedämpande effekt.
Beskattningens tillfälliga karaktär underströks dock därvid.
Behovet av åtgärder för att begränsa efterfrågan på motorfordon framstår
nu än klarare än i våras. Sålunda har, såsom i propositionen angivits,
personbilimportcn ökat från 29 561 under januari—augusti 1950 till 34 772
under motsvarande tid i år. Motorcykelimporten har för samma tid mer
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 61.
än fördubblats eller ökat från 4 604 till 9 552. Utskottet finner vid dylikt
förhållande och för att en nödvändig uppbyggnad av valutareserven skall
möjliggöras lämpligt att de importreglerande åtgärderna kompletteras med
en skatt, vilken sätter in redan vid inköpstillfället. De invändningar, som
från skilda håll riktades mot den tillfälliga automobilskatten och vilka
huvudsakligen avsågo dess återverkningar på samhällslivet i dess helhet —
såsom skattens prishöjande effekt på jordbrukets och skogsbrukets produkter
— kunna icke framställas mot den nu föreslagna beskattningen. En
i denna form anordnad beskattning synes tvärtom på ett riktigare sätt
drabba den nyanskaffning av fordon, som framstår såsom mest umbärlig.
Utskottet får i enlighet med vad sålunda anförts förorda, att såsom i
propositionen föreslagits en skatt vid tillverkning och import av personbilar
m. m. införes och att i samband därmed den tillfälliga automobilskatten
upphäves i den omfattning, som förordas i propositionen. Av kontrolltekniska
skäl är det påkallat att de förordade författningarna snarast utfärdas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 218, i de delar propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, antaga vid propositionen fogade förslag
till
1) förordning om skatt vid tillverkning och import av
personbilar m. m.; samt
2) förordning om frihet i vissa fall från skatteplikt enligt
förordningen den 25 maj 1951 (nr 283) om tillfällig automobilskatt.
Med hänsyn till ärendets brådskande natur får utskottet hemställa, att
förevarande betänkande måtte företagas till avgörande efter allenast en
bordläggning.
Stockholm den 21 oktober 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elof sson,
Franzon, Velander, Petrén, Falk, Einar Eriksson, Wahlund och Nordenson;
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Björklund,
Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn, Ohlsson i
Kastlösa, Vigelsbo, Gunnarsson och Kärrlander.
Bevillningsutskottets betänkande nr 61.
5
Rescrvalioner:
1) av herrar Velander, Petrén, Nordenson, Sandberg, Kristensson i Osby,
Hagberg i Malmö och Gunnarsson, vilka anfört följande:
»Utskottets behandling av i Kungl. Maj :ts proposition nr 218 framställda
förslag har varit högst summarisk. Inför utskottet har ingen annan föredragning
än en rent teknisk sådan varit anordnad. Utskottets ledamöter hava
icke haft möjlighet att från sakkunniga eller från av den föreslagna skatten
närmast berörda inhämta upplysningar. Framställt yrkande om bordläggning
har avslagits, varför riksdagens ledamöter icke beretts tillfälle att
i sedvanlig ordning avgiva motion i anledning av propositionen.
Några olägenheter på grund av frågans behandling i vanlig ordning skulle
icke behövt befaras, då särskilda åtgärder mot eventuell skatteflykt under
behandlingstiden föreslagits i propositionen.
Departementschefen knyter sitt förslag om skatt vid tillverkning och import
av personbilar till ett samma dag anmält förslag om investeringsavgift,
vilket dock ännu icke kommit riksdagen tillhanda. Denna senare omständighet
förhindrar en samtidig behandling av två frågor, vilka enligt förslagsställaren
stå i samband med varandra, och påverkar ställningstagandet även
i det ärende, som ännu icke förelagts riksdagen.
I propositionen förutsättes att importregleringen av personbilar och motorcyklar
skall fortsätta. Under sådana omständigheter synes någon investeringsbegränsande
skatt icke behöva påläggas. Vi dela nämligen fortfarande
den uppfattning, som anfördes i de likalydande motionerna vid årets riksdag
I: 450 av herrar Ohlon, Andrén och Gränebo och II: 582 av herrar Hjalmarsson,
Hedlund i Rådom och Ohlin, att regeringen redan har tillräckliga
medel i sin hand för att genomföra den enligt regeringen nödvändiga importbegränsningen
av ifrågavarande motorfordon.
’Bilen är ett hjälpmedel för att bryta isoleringen, åstadkomma kontakt
mellan skilda orter och göra det möjligt för landsbygdens människor att
övervinna avstånden.. .’ framhölls bland annat i de ovan åberopade motionerna.
Det framhölls likaledes i samma motioner att ''bilar och motorcyklar
i stor utsträckning användas av arbetare inom jordbruket för dagliga resor
mellan hemmet och arbetsplatsen’. Omdömet gäller naturligtvis icke endast
jordbrukets folk utan alla som ha lång väg mellan bostad och arbetsplats.
Antalet av dessa har genom utvecklingen på bostadsmarknaden oupphörligt
ökat.
Som ovan anförts hava icke tillräckliga skäl anförts för en ny provisorisk
beskattning av motorismen.
Redan vid införandet av den särskilda beskattningen av motorfordonstrafiken
fastslogs den ordningen alt ur denna beskattning härflytande medel
skulle komma vägväsendet till godo. Denna princip har sedermera vidhållits
och kommit till uttryck bland annat i 1945 års bevillningsutskotts
betänkande nr 62, vari hävdas, att beskattningen av motorfordonstrafiken
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 61.
skall avse att ''gälda den kostnad, som denna trafik orsakar vägväsendet’.
Denna grundsats har senast understrukits i bevillningsutskottets betänkande
nr 41 år 1951. Grundsatsen att bilskattemedlen endast böra användas för
vägväsendet anse vi alltfort skail upprätthållas.
Vi hemställa,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr
218, i de delar propositionen hänvisats till bevillningsututskottet.
»
2) av herrar Velander, Petrén, Nordenson, Sandberg, Kristensson i Osby,
Hagberg i Malmö och Gunnarsson, som anfört:
»Skulle vår i reservation nr 1) gjorda hemställan icke vinna riksdagens
bifall, yrka vi att i motiveringen för det fattade beslutet följande måtte infogas:
Enligt
vedertagen princip skola statsverkets inkomster härflytande ur beskattningen
av motorfordonstrafiken uteslutande användas för vägväsendets
behov. Från denna princip bör något avsteg icke göras, varför de medel,
som inflyta av skatten vid tillverkning och import av personbilar in. m.,
i sin helhet böra reserveras för vägväsendet.»
517971,
Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:347 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om skatt vid tillverkning och import av personbilar m. m., såvitt p s. 1 i texten