Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående avdragsrått för personbilkostnader vid taxering för inkomst av jordbruksfastighet.

1951-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1951:9, Betänkande i anledning av väckta motioner angående avdragsrått för personbilkostnader vid taxering för inkomst av jordbruksfastighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

1

Nr 9.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avdragsrått för personbilkostnader vid taxering

för inkomst av jordbruksfastighet.

(2:a avd.)

1 de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 214 av herrar Ivar Persson och Fridolf Jansson samt II: 195

av herr Antby m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa att sådan ändring i bilaga till A (formulär 4) måtte

vidtagas, att uppgifter kunna lämnas om såväl den totala personbilkostnaden

som den del av dessa kostnader, för vilka avdrag yrkas».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 195.

Enligt det av Kungl. Maj :t fastställda deklarationsformuläret nr 4 (den

s. k. jordbruksbilagan) skall skattskyldig, som önskar göra avdrag för

reparationer, försäkringar och andra kostnader, lämna uppgift å utgiftsbeloppen

under »Avdrag» punkten I: 6. Särskild uppgift skall därvid bl. a.

lämnas å kostnader för underhåll av inventarier (punkt 6 a), kostnader

för försäkring (punkt 6 c) och kostnader för bränn- och smörjoljor till

traktor, automobil m. m. (punkt 6 f). Under punkt 25 i de vid formuläret

fogade särskilda upplysningarna lämnas följande anvisning för ifyllandet

av punkten 6 f):

»Kostnader för automobil må avdragas endast i den mån de kunna anses

belöpa å automobilens användning i jordbruket. Har automobil använts

även för annat ändamål, bör hela kostnaden angivas och tillika meddelas

hur den del, för vilken avdrag yrkas, beräknats.»

I de föreliggande motionerna har anförts i huvudsak följande. Taxeringsmyndigheterna

intoge i allmänhet en restriktiv inställning till frågan om

avdragsrått för personbilkostnader vid taxering av inkomst i förvärvskällan

jordbruksfastighet. Många gånger vägrades sådant avdrag under framhållande

av att bilen huvudsakligen användes för jordbrukarens privata

behov. Vid en rationell jordbruksdrift torde emellertid numera föreligga

en förhållandevis stor användbarhet för personbilen. Frågan i vilken miiBihang

till riksdagens protokoll 1951. 7 saml. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

fattning personbilen utnyttjades i jordbruksdriften vore naturligtvis beroende

av egendomens storlek, läge och driftförhållanden i övrigt. Ett

rationellt utnyttjande av dyrbar arbetstid krävde att för driften nödvändiga

resor och transporter skedde så snabbt som möjligt. För lättare transporter

inom jordbruket användes också numera personbilen i ganska stor utsträckning

såväl vid större som mindre egendomar. Givetvis tillgodosåges även

jordbrukarens rent privata behov genom hållandet av eu personbil. Svårigheter

kunde uppstå när det gällde att avgöra i vilken omfattning en personbil

utnyttjades för ägarens privatbruk eller användes för tillgodoseendet

av egendomens driftbehov. För en sådan bedömning vore det av värde om

jordbruksbilagan till den årliga inkomstdeklarationen innehölle rubriker

för uppgifter om dels den totala bilkostnaden och dels den del av kostnaden

för vilken avdrag yrkades vid taxeringen. Det ankomme sedan på

beskattningsnämnderna att med ledning av sin lokal- och personkännedom

söka bedöma, huruvida det yrkade avdragsbeloppet kunde anses skäligt.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har yrkats, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring av deklarationsformulär

nr 4 (bilaga till A i allmän självdeklaration), att uppgifter kunde

lämnas om såväl den totala personbilkostnaden som den del av denna kostnad,

för vilken avdrag yrkades.

Till stöd för yrkandet ha motionärerna anfört bl. a., att avdrag för personbilkostnader

mången gång vägrades under framhållande av att bilen

huvudsakligen användes för jordbrukarens privata behov. Svårigheter kunde

givetvis uppstå när det gällde att avgöra i vilken omfattning en personbil

utnyttjades för ägarens privatbruk eller användes för tillgodoseendet av

egendomens driftbehov. För en sådan bedömning skulle det vara av värde

om jordbruksbilagan innehölle rubriker för uppgifter om dels den totala

bilkostnaden och dels den del av kostnaden för vilken avdrag yrkades vid

taxeringen.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår innehålla de vid ifrågavarande

deklarationsblankett fogade särskilda upplysningarna besked om

att kostnader för automobil endast må avdragas i den män de kunna anses

belöpa å bilens användning i jordbruket. Tillika angives att i sådana fall,

då bilen använts även för annat ändamål, hela kostnaden bör uppgivas och

jämväl meddelas hur den del, för vilken avdrag yrkas, beräknats.

Då emellertid dessa upplysningar ansluta sig till rubriken »Bränn- och

smörjoljor till traktor, automobil m. in.» kunna de skattskyldiga få den

uppfattningen att berörda upplysningar avse endast kostnaderna för brännoch

smörjoljor. Detta leder till, såsom det framhållits vid behandlingen av

föreliggande motioner i utskottet, att de skattskyldiga ofta dela upp de

totala bilkostnaderna under olika rubriker på jordbruksbilagan. Sålunda

plägade reparationskostnaderna redovisas såsom kostnad för underhåll av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9. 3

inventarier under punkten 6 a), försäkringspremier under punkten 6 c)

och utbetalningarna för bränn- och smörjoljor under punkten 6 f). Utskottet

finner det uppenbart, att en dylik uppdelning av bilkostnaderna är

olämplig och att den i hög grad försvårar möjligheterna till kontroll i

sådana fall, då bilen användes även för privat bruk. Ur denna synpunkt

vore det otvivelaktigt av värde om en sådan omredigering av jordbruksbilagan

kunde komma till stånd, att av bilagans avdragsrubriker klart

framginge, att samtliga bilkostnader skulle redovisas under en rubrik. För

att underlätta kontroll och ytterligare för den skattskyldige klargöra att

endast den å jordbruket belöpande kostnaden får avdragas, skulle det enligt

utskottets mening jämväl vara av värde om det av motionärerna framförda

önskemålet om beredande av utrymme innanför linjen för redovisning

av hela årskostnaden kunde tillgodoses. Utskottet är givetvis icke

berett att närmare angiva hur ändringen av bilagan rent tekniskt skall

genomföras. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t, även utan

särskild framställning från riksdagens sida, ville ompröva frågan om möjligheterna

att genom en ändring av jordbruksbilagan åstadkomma en ur

kontrollsynpunkt mera tillfredsställande redovisning av bilkostnaderna i

jordbruket.

Med anledning av vad motionärerna anfört därom, att taxeringsmyndigheterna

i allmänhet intoge en restriktiv inställning till frågan om avdragsrätt

för personbilkostnader, vill utskottet framhålla, att det torde ligga i

sakens natur att yrkande om avdrag för kostnader av här ifrågavarande

slag måste göras till föremål för en särskilt noggrann prövning från myndigheternas

sida för att förhindra att kostnader, som i själva verket äro

att hänföra till personliga levnadskostnader, bliva avdragna vid taxeringen.

Med det nu anförda anser sig utskottet ha besvarat de föreliggande

motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 214 av herrar Ivar Persson

och Fxidolf Jansson samt II: 195 av herr Antby m. fl.

angående avdragsrätt för personbilkostnader vid taxering för

inkomst av jordbruksfastighet måtte, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr fl. ''

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Efofssoit,

Franzon, Petrén, Falk, Ramberg, Niklassan och Ebbe Ohlsson; samt

från undra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Nilsson i

Kristinehamn, Persson i Svensköp, Vigelsbo, Brandt, Gunnarsson, Allard,

Henriksson och Nilsson i Svalöv.

Wuils tryckeri, Esselte ÅR. Stockholm 19511

118157

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.