Bankoutskottets memorial nr 1
1951-01-17 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1951:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1950, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1951.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, Nordenson,
Johannesson, De Geer, Persson i Vinslöv och Boo;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, von Seth och Gavelin.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 1.
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1950.
Den svenska utrikeshandeln har under 1950 såväl volym- som värdemässigt
haft en betydligt större omslutning än under föregående år. Härtill
har bidragit den liberalisering av handelsutbytet, som ägt rum inom
ramen för det europeiska ekonomiska samarbetet. Till importökningen har
därjämte bidragit en liberal svensk importlicensiering av varor, som icke
äro uppförda på frilista, samt, under årets senare del, en viss forcering av
inköpen i utlandet. Eftersom importen värdemässigt ökat mer än exporten,
har importöverskottet under år 1950 blivit större än under det närmast
föregående året, uppskattningsvis omkring 450 miljoner kronor mot
84 miljoner kronor under år 1949. Minskningen av den centrala behållningen
av guld och valutor har emellertid begränsat sig till 154 miljoner
kronor. Härtill kommer en nedgång i affärsbankernas valutabehållning,
som på grundval av hittills föreliggande uppgifter kan beräknas till 75 ä
100 miljoner kronor. Skillnaden mellan det siffermässiga valutautflöde,
som sålunda ägt rum, och underskottet i handelsbalansen förklaras genom
ett överskott i fråga om andra transaktioner med utlandet än varubetalningar.
Förändringarna under året i den centrala behållningen av guld och valutor
framgå av följande sammanställning (i miljoner kronor):
Riksbanken:
S1/u 1949
SIA 1950
s% 1950
*% 1950
S1/i2 1950
Guld .............
362
359
369
448
466
Dollar ............
385
468
512
482
493
Pund ............
508
385
316
216
212
Övriga valutor ....
61
106
120
387
215
Bruttosumma .....
1 316
1 318
1 317
1 533
1 386
Skulder ..........
126
134
96
268
232
Nettosumma ......
1 190
1 184
1 221
1 265
1 154
Riksgäldskontoret:
Pund .............
109
109
—
—
—
Franska francs ....
45
—
—
—
• —
Clearing:
Skulder ..........
36
36
35
—
—
Nettosumma totalt
1 308
1 257
1 186
1 265
1 154
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
Riksbanken har från riksgäldskontoret övertagit i februari franska skattkammarväxlar
till ett värde av 45 miljoner kronor och i maj engelska skattkammarväxlar
till ett värde av 109 miljoner kronor. Under september företogs
en omläggning av riksbankens valutafordran på Västtyskland från
svenska kronor till tyska mark i enlighet med ett med detta land ingånget
betalningsavtal, vilket återspeglas i den i tabellen ovan redovisade ökningen
av riksbankens innehav av »Övriga valutor» samt skulder per den 30
september.
I samband med upphörandet av clearingnämndens verksamhet övertog
riksbanken i september clearingskulder på Italien, Sovjet och Spanien till
ett belopp av 34 miljoner kronor. Av minskningen i valutareserven förklaras
vidare 11 miljoner kronor med utbetalningar av s. k. Washingtonmedel
till Grekland och Nederländerna. Ett svenskt underskott per den
30 april 1950, uppkommet under betalningsavtalet med Schweiz, reglerades
genom en guldbetalning om 10 miljoner kronor. I avsikt att erhålla en
lämpligare fördelning mellan riksbankens guldreserv och dess dollarbehållning
har guld inköpts mot dollar till ett värde av 119 miljoner kronor. Den
inhemska förbrukningen av guld framgår av § 16 i denna berättelse.
I enlighet med överenskommelsen angående inter-europeiska betalningar
och kompensationer för 1949/1950 har riksbanken ställt dragningsrätter
till förfogande för vissa länder. Under perioden 1 juli 1949—30 juni 1950
utnyttjades av Sverige lämnade dragningsrätter till ett belopp av 54.7 miljoner
dollars. Sverige har i sin tur erhållit villkorlig dollarhjälp till ett
belopp, som motsvarar de sålunda av andra länder utnyttjade dragningsrätterna.
Därigenom har Sverige under åren 1948/49 och 1949/50 erhållit
en tilldelning av villkorlig hjälp om sammanlagt 76.8 miljoner dollars. Vid
utgången av juni återstodo härav outnyttjade 33.0 miljoner dollars. Vidare
har Sverige under första halvåret 1950 tagit i anspråk det lån om 20.4
miljoner dollars, som ursprungligen erhölls under perioden 1948/49.
Sedan Sverige den 19 september 1950 undertecknat överenskommelsen
angående upprättande av en europeisk betalningsunion har riksbanken för
Sveriges del ombesörjt de härav föranledda betalningstekniska arrangemangen.
Eftersom Sverige inom unionen betraktats såsom ett sannolikt
överskottsland, har erhållits en särskild tilldelning av Marshallhjälp, förbunden
med villkoret att Sverige skall ställa motvärdet i svenska kronor
till förfogande för unionen. Såsom dylik speciell tilldelning har Sverige
under andra halvåret 1950 erhållit ett belopp om 21.2 miljoner dollars,
avsett för tiden fram till 1 juli 1951. Av detta belopp har hittills ingenting
utnyttjats. Av tidigare erhållen villkorlig hjälp kvarstodo vid årsskiftet
outnyttjade 14.6 miljoner dollars, upptagna under posten »Övriga utländska
tillgångar» i riksbankens balansräkning.
Transaktionerna inom den europeiska betalningsunionen ha under månaderna
juli till och med november 1950 för Sveriges del resulterat i ett
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
underskott om 16.5 miljoner kronor. Denna skuld utjämnades i december
genom att Sverige utnyttjade äldre tillgodohavanden, som funnos per den
30 juni 1950 hos de i unionen deltagande länderna. Resultatet av avräkningsoperationerna
för december månad föreligger ännu icke, men kan preliminärt
beräknas bli ett svenskt underskott om cirka 70 miljoner kronor.
Genom varje avräkningsoperation inom unionen återställas i princip de
deltagande ländernas inbördes balanser till läget per den 30 juni 1950.
Om detta avräkningsförfarande icke tillämpats, skulle Sveriges pundbehållning
vid utgången av år 1950 ha uppgått till 9 miljoner kronor.
Läget på kreditmarknaden har undergått avsevärda förändringar. Under
första halvåret var medelstillgången på marknaden förhållandevis riklig.
Liksom under år 1949 avyttrade riksbanken under denna period en del av
sina obligationer och hindrade därigenom den allmänna räntenivån att
sjunka under ett läge, som motsvarade tre procent för statens långa obligationslån.
Under juni månad tenderade emellertid utbuden på obligationsmarknaden
att överskrida efterfrågan. Till den inträffade förändringen
bidrog den betydande ökning av den totala kreditvolymen, som alltsedan
hösten 1949 ägt rum, i synnerhet hos affärsbankerna. Denna kreditutvidgning
kunde i viss utsträckning föras tillbaka på särskilda förhållanden,
bland annat frilistningen av importen, de stigande priserna på världsmarknaden
samt genomförda lättnader i den inhemska in vester ingsbegränsningen.
Under sommaren 1950 nådde emellertid kreditutvidgningen en sådan
omfattning, att fullmäktige ansågo att den icke kunde förklaras av enbart
dylika faktorer. Detta innebar en allvarlig risk för en inflationistisk utveckling,
baserad på en inhemsk utlåningsexpansion. Denna risk skulle ha
förstärkts, om riksbanken efter den ovan nämnda omsvängningen på kapitalmarknaden
och i syfte att förebygga en förskjutning i ränteläget företagit
stödköp av obligationer på marknaden. Samtidigt hotade även utifrån
kommande inflationstendenser, vilka fingo särskild styrka efter utbrottet
av Koreakonflikten, att slå igenom inom landet.
I detta läge beslöto fullmäktige den 20 juli i princip att ingiva förslag
om skärpta kassareservbestämmelser för affärsbankerna. I samband härmed
lämnade riksbanken kursutvecklingen på obligationsmarknaden tills
vidare fri. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juli hemställde fullmäktige
att förordnande jämlikt lagen den 3 juni 1949 (nr 314) angående rätt för
Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags
kassareserv måtte utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av fullmäktige upprättat förslag till kungörelse i ärendet. Med bifall till
fullmäktiges framställning utfärdades det begärda förordnandet genom
kungörelse den 10 augusti 1950 (nr 483). Kungörelsen trädde i tillämpning
den 1 oktober 1950 och gäller tillsvidare till och med den 30 juni
1951. Som ett komplement till kassareservbestämmelserna träffades efter
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
förhandlingar mellan riksbanken och affärsbankerna överenskommelse om
allmänna riktlinjer för en kreditbegränsning. Till denna överenskommelse
ha även flertalet övriga kreditinstitutioner anslutit sig.
Fullmäktige beslöto den 5 oktober att höja räntan vid rediskontering
av växlar åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit med V>
procent till 2% procent, varigenom denna räntesats bragtes i nivå med
det officiella diskontot, samt att höja räntan vid belåning av guldkantade
obligationer från 2 % till 3 procent.
De av fullmäktige sålunda vidtagna åtgärderna ledde till ett kursfall
på obligationsmarknaden och därmed till en höjning av den långa räntan.
Sålunda noterades för statens 3-procentiga obligationslån av 1945 och 1946,
som tidigare stått omkring pari, i slutet av november köpkurser till omkring
94 procent. Samtidigt hade även vissa räntesatser, framför allt på
utlåningssidan, höjts, medan andra, i första hand diskontot och inlåningsräntorna,
förblivit oförändrade. Härigenom uppstodo vissa spänningar i
räntestrukturen.
Den 30 november beslöto fullmäktige att från och med följande dag
höja diskontot med % procent till 3 procent samt att företaga en häremot
svarande uppjustering av riksbankens övriga räntesatser. I samband härmed
uttalade fullmäktige att dessa höjningar icke innebure att fullmäktige
betraktade höjda räntor på längre sikt såsom önskvärda; tvärtom avsåge
fullmäktige att, så snart förhållandena det medgåve, genom en sänkning av
diskontot skapa förutsättningar för en allmän räntesänkning.
De av riksbanken företagna räntehöjningarna ha följts av motsvarande
höjningar i de av flertalet övriga kreditinstitut tillämpade in- och utlåningsräntorna.
Såsom ett led i strävandena att begränsa likviditeten på marknaden har
riksgäldskontoret i samarbete med riksbanken sökt att i så stor utsträckning
som förhållandena ansetts medgiva placera skattkammarväxlar på
marknaden. Räntan för dylika växlar med 2—5 månaders löptid har under
årets senare del tillåtits stiga från 0.6—0.8 procent upp till 2 procent per år.
Betydande variationer i riksbankens behållning av skattkammarväxlar ha
förekommit som en följd av att riksgäldskontoret under de månader, då
statsverkets kassaställning förbättrats i samband med skatteuppbörd, kunnat
inlösa en del av de utelöpande skattkammarväxlarna, medan kontoret
under mellanperioderna måst utfärda nya dylika växlar.
Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper
av olika slag framgå av följande tabell (i miljoner kronor):
Skattkammarväxlar
Statsobligationer . .
Övriga värdepapper
S1/n 1949
1 807
741
635
“/i* 1950
2 349
627
467
Summa 3183
3 443
Bankoutskottets memorial nr 1. 7
Ovanstående siffror liksom de tidigare anförda uppgifterna om guld och
valutor äro positionsuppgifter vid angivna tidpunkter beträffande behållningen
av värdepapper och storleken av guld- och valutareserverna sadana
dessa återspeglas i riksbankens bokföring. De kunna icke utan vidare betraktas
som uttryck för den inverkan på den inhemska penningmarknaden,
som riksbankens valuta- och värdepapperstransaktioner haft under en viss
period. För att giva en riktig bild i detta avseende krävas vissa korrigeringar,
sammanhängande med framför allt utvecklingen av övriga utländska
tillgångar, värderingen av obligationerna vid uppgörandet av bokslutet
samt den omständigheten, att riksbanken vid det förut nämnda
övertagandet av franska och engelska skattkammarväxlar tillförde riksgäldskontoret
motsvarande svenska värden. Särskilt på grund av sistnämnda
förhållande blev resultatet på penningmarknaden under år 1950
av riksbankens samtliga valutatransaktioner av likviditetsökande art med
ett belopp av omkring 15 miljoner kronor, trots att guld- och valutareserverna
som tidigare nämnts visade en minskning under aret med lo4 miljoner
kronor. Även riksbankens värdepapperstransaktioner under året tillförde
marknaden likvida medel till ett belopp som, om hänsyn tages till
nettoförändringarna på statliga myndigheters checkräkningar i riksbanken,
uppgick till omkring 251 miljoner kronor. Å andra sidan ledde inbetalningar
på spärrkonto samt riksbankens långivning och övriga transaktioner
berörande penningmarknaden till att under år 1950 likvida medel
drogos från denna till ett belopp av omkring 91 miljoner kronor. Nettoresultatet
av riksbankens transaktioner blev följaktligen ett likviditetstillskott
till marknaden under året med omkring 175 miljoner kronor, något
som återspeglades av en ökning av beloppet utelöpande sedlar med 226
miljoner kronor och en minskning av affärsbankernas tillgodohavande på
checkräkning i riksbanken med 51 miljoner kronor. I detta sammanhang
bör erinras om att genom de under aret införda, skärpta kassareservbestämmelserna
av affärsbankernas medel i riksbanken såsom kassareserver
bundits ett belopp, som vid utgången av år 1950 uppgick till omkring
216 miljoner kronor.
Den i lagen den 23 april 1948 (nr 175) om disposition av aktiebolags
vinstmedel jämte därtill hörande tillämpningskungörelse föreskrivna avsättningen
av aktiebolags vinstmedel å spärrat konto i riksbanken uppgick vid
1950 års utgång till 358 miljoner kronor. I enlighet med beslut av 1950
års riksdag komma 89 miljoner kronor därav att i januari återbetalas till
insättarna.
Sedelcirkulationen har visat en liknande utveckling som under närmast
föregående år, om än på en något förhöjd nivå. Beloppet utelöpande sedlar
har under året legat 150—200 miljoner kronor högre än vid motsvarande
tidpunkter under år 1949 utom under årets sista veckor, då en osedvanligt
ansvälld detaljhandel medförde ett onormalt stort betalningsme
-
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
delsbehov. Genom dessa huvudsakligen av tillkännagivna och väntade prishöjningar
framkallade förhållanden kom den utelöpande sedelmängden att
med 13 miljoner kronor tillfälligt överskrida den gräns på 3 500 miljoner
kronor, som fastställts i lagen den 3 juni 1949 (nr 315) med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning.
Vid uppgörandet av riksbankens bokslut för år 1950 har guldbehållningen
redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per kilogram.
Såsom en särskild tillgångspost, »Övervärde å guld», upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris. De
utländska valutorna upptagas till en medelkurs mellan de vid årets slut
gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och
värden efter inköps- respektive försäljningspriser vid handeln med guld
och valutor regleras å kursdifferenskontot.
Riksbankens behållning av obligationer har i bokslutet upptagits till
köpkurserna på Stockholms fondbörs den 29 december 1950, dock högst
pari. Den erforderliga nedskrivningen av obligations värdena har skett
över kursdifferenskontot, som å andra sidan gottskrivits vissa belopp härrörande
från den sannolikt slutliga regleringen av vinsterna och förlusterna
i samband med deprecieringen av den svenska valutan i september
1949.
Upplupna räntor och diskonton per den 30 december 1950 ha krediterats
vinst- och förlustkontot.
Riksbankens nettovinst under år 1950 redovisas med ett belopp av
63 372 404 kronor 44 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
. Sill''-», -
it'' !r: C i
.Sfi’.''; ;'' åtj »ftvntfi
. . . >.i! it > j.;) MiwJ»nli>a>iV/
'' • •: < V- ... < .
.
V'' ''•_ •! ; •/ * ... -
10
Bankoutskottets memorial nr 1
Utgående
1949
1
9
5 0
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar)
Kassa.
Guldbehållning.................
154122 2G2
27
198 360 678
56
Övervärde å guld...............
207 648 055
51
267 250 222
37
465 610 900
93
(361770 317
78)
Silvermvnt...................
4 901 986
60
11539183
10
Brons-, järn- och kopparmynt........
26 849
21
53 802
44
11 592 985
54
(4 928 835
81)
Andra bankers postväxlar, checkar, m. m.
27 844 979
46
36 489 559
51
Svenska statspapper och
obligationer.
Skattkammarväxlar..............
1807 300000
—
2 349 200 000
—
Statens, hypoteksbankens och stadshypo-
tekskassans obligationer..........
1 376 308 947
25
1 094 077 471
25
3 443 277 471
25
(3 183 608 947
25)
Fordran på staten för förskott enligt
Washingtonöverenskommelsen . . .
12 000 000
—
Lånerörelse.
Diskonterade växlar..............
26 269 398
62
20 787 532
76
Hypoteks- och kommunlån..........
96 533 397
44
156 557 385
—
Kredit i checkräkning............
15 249 408
01
32 075 092
75
Avbetalningslån................
61 776019
88
62 353 202
63
På indrivning beroende medel........
89 210
72
72 482
83
271 845 695
97
(199 917 434
67)
Utrikesrörelse.
Utländska statspapper och obligationer . .
694 575 777
—
501 205 383
35
Växlar, betalbara i utlandet.........
58 295 509
90
100119 832
20
Fordran hos utländsk bank eller bankir, m.fi.
201 027 797
65
318 624 331
22
Övriga utländska tillgångar:
Utländska bankers sedlar.........
1 358 583
07
2 431 321
99
övrigt.....................
78 330 508
80
108 154 312
94
1 030 535 181
70
(1 033 588 176
42)
Hos riksgäldskontoret Innestående
medel....................
6 767 843
18
6 767 843
18
Riksgäldskontorets förbindelse ....
120 000 000
—
Övriga tillgångar..............
19 078 367
26
23 346 261
73
Summa
4 969 504 901
83
| 5 289 465 899
81
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
balansräkning.
1949
1
9 5 0
Kronor
Kronor
|
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.............
3 287 284 834
—
3 512 753 748
—
Postväxelräkning..............
7 854 074
73
3 893 396
19
Depositionsräkning............
1 056 334
14
422 498
87
Kapitalräkning...............
300 000
—
300 000
—
Uppsägning sräkning............
46 000 000
—
62114 248
62
Spärrkontomedel..............
238 707 624
12
357 706 301
20
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
467147 451
63
510 893 313
65
Skuld till bankaktiebolag...........
361 064163
41
312 244 036
81
Andra insättare ................
78 599 022
33
43 750 184
79
866 887 535
25
(906 810 637
37)
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir, m. fl.
126 093 041
74
231 867 840
76
Kursdifferenskonto.............
136 135 767
78
45 060 007
43
Övriga skulder...............
17 001 615
66
2 826 946
76
Kapital.
Grundfond....................
50 000 000
—
50 000 000
—
Avbetalningslånefond.............
65 000 000
—
65 000 000
—
Reservfond ...................
20 000 000
—
20 000 000
—
Tjänstepensionsfond..............
2 863 441
32
2 863 441
32
Familjepensionsfond..............
3 904 401
86
3 904 401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
23 780 053
45
493 129
11
vinst för året .................
36 713 075
66
63 372 404
44
205 633376
73
(202 260 972
29)
Ansvarsförbindelser kr. 6 266 354: 77
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken i
Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000
(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frcs 7 500 000:—.
Summa
4 969 504 901
83
5 289 465 899
81
12
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
19 4 9
1
9 5 0
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
Inom linjen förda växlar, m. in..........
6 218
85
_
_
Räntor å inlåningsräkningar............
336 061
71
313130
71
Inkassokostnader..................
1 866
24
2 416
55
315 547
26
(344 146
80)
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige.............
54 424
96
55 696
81
Suppleanter................
7 935
11
11175
44
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem.......
142 376
72
142 452
88
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskon-
toret i Malmö...............
2 400
—
2 400
—
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......
3 412194
26
3 247 682
51
Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....
29 622
36
16 315
20
Arvode till ställföreträdande sektionschefer .
2 400
4 800
Kallortstillägg..................
1922
29
1 769
63
Vikariatsersättning................
59 290
50
58 373
43
Felräkningspengar............
6 953
65
6 724
09
Ersättning till jourhavande vaktchef.......
3 804
3 969
44
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
4131
50
2 414
Övertidsersättning............
2 681
08
99
70
Ersättning till extra chaufför...........
—
27
Avlöningar till övrig icke ordinarie personal.
Nettolön..............
1 001 466
59
1 209 219
78
Kallortstillägg.................
1 231
85
1058
66
Vikariatsersättning..............
24 169
22
33 330
09
Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga
befattningshavare.........
727 622
60
659 012
43
Övertidsersättning.............
8 112
31
852
95
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
1260
50
2 978
Ersättning till extra chaufför.........
46
50
127
50
Arvoden och särskilda ersättningar m. m.
Personliga arvoden .............
5 824
01
6 769
33
Ersättning för arbetet med proklaman......
500
—
500
Gratifikationer och belöningar........
4 220
—
2 460
_
Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 .....
10 728
75
11325
98
Rörligt tillägg............
553 126
63
552 746
15
Barntillägg...........
10 009
02
8 431
06
Tillfälligt tillägg...........
—
—
70191
6112 903
06
(6 078 454|41)l
Transport |
6 428 450 32
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
förlusträkning.
1949
1
9
5 0
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar
832 412
68
651 820
41
Räntor å hypoteks- och kommunlån.......
1 531 548
38
3 027 199
44
Räntor å kredit i checkräkning..........
357 557
63
470 572
34
Räntor å avbetalningslån..............
2 108 729
73
2115 976
13
Avgifter för kredit i checkräkning........
112 274
60
108 217
49
Inkassoersättningar..................
4 708
51
6 013
92
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
4 926
26
12 768
08
6 392 567
81
(4 952 157
79)
Utrikesrörelse.
Remboursprovisioner.................
588 367
89
676 317
65
Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .
3 835 762
92
5 720 489
38
6 396 807
03
(4 424 130
81)
Svenska statspapper och obligationer.
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor......
209 803
14
203 035
30
Räntor å statspapper och obligationer......
75 463189
29
60 926178
87
61129 214
17
(75 672 992
43)
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner. . .
234 431
82
248 024
78
Ersättning för utländska clearingar........
20 000
—
33 333
33
Provisioner......................
16519
39
18176
47
Inbetalda familjepensionsavgifter.........
264
—
203
97
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-
lånefond.......................
128 500
—
123 150
—
Ersättning för förvaltning av statens egnahems-
lånefond m. fl. fonder...............
326 581
50
312 917
50
Inkomster av hantverks- och småindustrilån . .
2 409
22
1517
85
Inkomster av fastigheter..............
308 505
70
299 493
37
Courtage å obligationer...............
87 301
14
10 894
20
Kassaöverskott....................
238
30
1 268
91
Vinst vid sedelpreskription.............
676 129
17
—
—
Diverse .........................
22 475
82
19 645
71
1 068 626
09
(1 823 356
06)
Summa
86 872 637
09
74 987 215
10
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
19 4 9
19 5 0
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
6 428 450
32
Pensioner m. m:
Tjänstepensioner...................
918 490
90
954 512
70
Familjepensioner...................
354 674
19
363 379
14
Diverse pensioner och understöd.........
16 050
—
17 090
—
Rörligt tillägg.....................
155 131
56
161 519
42
Tillfälligt tillägg...................
24187
98
(1 444 346
65)
1 520 689
24
Förvaltningsutgifter.
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .
69 657
71
56 386
67
Uniformsbeklädnad..................
25 407
26
20 372
71
Sjukvård och begravningshjälp, m. in.......
36 536
88
38 012
58
Fastighetsunderhåll.................
124 037
17
119 941
89
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
91848
58
93 883
45
Värme och belysning............... .
219 007
81
203 253
34
Hyror för fem kontor................
40 171
08
41 709
29
Inventarier och deras underhåll..........
115 591
65
91 901
90
Inventeringar vid avdelningskontoren......
17 543
85
16 129
55
Materialier, tidningar in. in.............
218 082
88
225 915
72
Annonser och kungörelser.............
10 266
61
22 629
85
1
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .
593 303
48
619 482
09
Kostnader för soliditetsupplysningar .......
17 282
53
19 692
91
Transportkostnader..................
24 050
22
12 534
79
Bevakning vid huvudkontoret...........
31 654
02
39 309
95
Inspektion av avdelningskontoren.........
1976
65
2 363
27
Lönenämnden och delegerade vid riksdagens
verk......................
2 053
80
2121
38
Ersatta kassaförluster................
4 939
23
4 007
78
Diverse........................
254 763
85
200 058
33
1 829 707
45
(1 898 175
26)
Kostnader för sedeltryckeriet..........
624 540
71
1 200 412
85
Kostnader för pappersbruket..........
682 338
12
566 768
45
Övriga utgifter.
Räntor å lånebanksobligationer..........
7 637
33
7 637
33
Räntor å kassörers felräkningspengar......
600
97
606
72
Courtage å obligationer...............
74 007
99
60114
93
Diverse ................
5 313
19
423
37
68 782
35
(87 559
48)
Summa utgifter och förluster...........
11 159 561
43
11614 810
66
Avskrivning å utländska obligationer......
39 000 000
—
Saldo vinst.....................
36 713 075
66
63 372 404
44
Summa
86 872 637
09
74 987 215
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
förlusträkning.
1950
1949
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
74 987 215
86 872 637
74 987 215
86 872 637
16
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1949 och
1950 års slut.
1949
1950
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33 226
22
33 226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
15 151 300
—
15 151 300
—
Aktier i Internationella Banken i Basel..........
1 800 000
—
1 800 000
—
Vissa utländska obligationer och fordringar.......
39 000 000
—
48 000 000
—
Summa
55 984 526
22
64 984 526
22
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4 250 000
—
4 250 000
_
sedeltryckeriet................
1 200 000
—
1 200 000
- |
Göteborg........................
1 300 000
—
1 300 000
—
Malmö......................
425 000
495 nnn
|
Falun......................
200 000
900 000
Gävle.......................
280 000
980 OOO
Halmstad........................
380 000
_
380000
_1
Härnösand........................
205 000
—
205 000
—
Jönköping....................
150 000
—
ISO 000
—
Karlstad......................
163 000
—
163 000
—
Kristianstad.......................
230 000
—
230 000
—
Linköping...........................
277 000
—
277 000
—
Luleå......................
370 000
—
370 000
—
Mariestad......................
200 0p0
—
200 000
—
Norrköping.......................
313 000
—
313 000
—
Nyköping.........................
428 600
—
428 600
—
Sundsvall...........................
250 000
—
250 000
—
Uppsala........................
560 000
—
560 000
-!
Visby.....................
200 000
900 OOO
Växjö......................
34fi 000
34fi £00
Örebro........................
275 000
_
275 000
Östersund.......................
200 000
—
200 000
_|
Tumba ..........................
2 823 100
—
2 823100
Diverse valv.........................
125 000
—
125 000
-
Summa
15 151 300
—
15 151 300
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar .......
12 277
39
12 277
39
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
* » 41/» % » » » . . . .
5 527
07
5 527
07
* » 3 % » »»....
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 •/. ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
20 283 137
20 283
37
Bankoutskottets memorial nr 1
17
Avbetalningslånefonden.
Fördelningen den 31 december 1950 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalning slånej onden framgår av efterföljande
tabell:
Utestående lån
Belopp
Antal
Kronor
Huvudkontoret.........................
13 373
*)23 322 926
45
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
2 247
3 008 189
—
Malmö................
1 718
s)2 549 151
16
Falun.................
636
1 389 195
—
Gävle ................
1 741
2 408 358
—
Halmstad..............
512
1025 468
—
Härnösand .............
494
873 580
—
Jönköping..............
1213
2 350 321
—
Kalmar ...............
238
388 364
—
Karlskrona.............
460
663 051
—
Karlstad...............
432
852 041
—
Kristianstad.............
371
854 663
—
Linköping..............
639
1 440 486
—
Luleå.............. . . .
1544
2 730 403
—
Mariestad..............
269
668 587
02
Norrköping.............
1244
1 639 839
—
Nyköping..............
432
937 558
—
Sundsvall..............
875
1 172 454
—
Umeå................
999
2 047 691
—
Uppsala...............
2 452
5 466 617
—
Visby.................
500
1 106 380
—
Vänersborg.............
202
441 490
—
Västerås...............
1015
1 620 462
—
Växjö................
219
570 035
-
Örebro................
739
1 390 429
—
Östersund..............
689
1 435 464
1-
Summa
35 253
62 353 202
63
’) På indrivning beroende medel, kr. 9 642: 95 inkluderas ej häri.
2) i » » » , » 1 874: 79 » » » .
2 — Dihang till riksdagens protokoll 1051. 8 saml. Nr 1.
18
Bankoutskottets memorial nr 1
Statens bosättningslånefond.
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1950
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättning
slånefonden, vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.
Utestående lån
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret . . .
17 142
14 001 957
38
Avdelningskontoret i:
Göteborg........
4 831
3 849 543
63
Malmö..........
5 309
4137 714
72
Falun.........
1594
1 248 669
—
Gävle.........
2 626
2 362 786
33
Halmstad.......
1035
780 899
—
Härnösand......
1193
916 306
—
Jönköping......
2 047
1 739 792
20
Kalmar........
612
491 126
83
Karlskrona......
819
666 799
—
Karlstad.......
1 927
1 391 582
08
Kristianstad.....
1 116
862 376
—
Linköping......
1354
1 189 239
80
Luleå.........
1 358
1 103 822
—
Mariestad.......
1 229
1 099 825
—
Norrköping......
942
706 535
—
Nyköping.......
1 549
1 267 315
—
Sundsvall.......
1 158
963 862
60
Umeå.........
909
851 659
—
Uppsala........
1 562
1356 415
—
Visby.........
212
187 328
—
Vänersborg......
999
832 119
—
Västerås.......
2 076
1 880 379
72
Växjö.........
566
489 206
—
Örebro........
2 032
1 644 530
—
Östersund ......
790
604 551
—
Summa
56 987
46 626 339
29
Bankoutskottets memorial nr 1.
19
Egnahems- m. 11. lån.
Vid utgången av år 1950 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret..........................
5 421
65 492 091
59
Avdelningskontoret i: Göteborg................
2 634
6 986 319
58
Malmö.................
892
5 135 380
62
Falun..................
2 471
8187 271
12
Gävle..................
3 753
10 694 889
75
Halmstad...............
3 237
13 648 839
—
Härnösand ..............
4 441
11 450 073
88
Jönköping...............
1323
5 952 528
47
Kalmar.................
2 287
8 083 250
73
Karlskrona..............
2 272
8 459174
26
Karlstad................
4 584
14 894 058
14
Kristianstad..............
4 972
19 584 777
38
Linköping...............
2133
7 559 328
62
Luleå..................
7 803
18 584 530
15
Mariestad...............
2 487
8 764 621
71
Norrköping..............
1 097
4 481 898
08
Nyköping...............
2 571
12 690 287
68
Sundsvall...............
2 106
5 297 505
37
Umeå..................
6 033
19 219 032
51
Uppsala................
3 021
10 283 755
6 G
Visby..................
2 648
7 960 194
75
Vänersborg..............
5 213
18199 347
64
Västerås................
1453
5 673 499
61
Växjö.................
2 492
9 190 075
74
Örebro.................
1 729
3 767 771
41
Östersund...............
5 456
15119529
45
Summa
84 529
325 360 032
90
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
Ds å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1950 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:
Antal
Belopp
Kronor
Utlåning, som hanclhaves av såväl avdelningskontoren
som huvudkontoret:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån........................
26 748
143 067 074
43
Bostadsegnahemslån.......................
14 602
62 718 292
16
Uppskovslån............................
945
237 302
58
Nybyggnadslån..........................
21 223
34 544 969
82
Förbättringslån..........................
5 688
17 507 765
84
1942 års tilläggslån.......................
2 806
4 052 652
36
Lån till estlandssvenskar....................
49
370 333
11
4 949
6 156 384
41
Gödselvårdslån..........................
727
369 334
29
Täckdikningslån..........................
3 837
3 193 969
29
Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .
10
4 963
63
Siloanläggningslån........................
702
494111
90
Transport
82 286
272 717 153
82
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
189
401 014
81
Arbetarsmåbrukslån.......................
1 502
34 302 930
02
Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .
69
1 366 804
16
Bostadsegnahemslån » » ...
411
15 516 396
46
Uppskovslån » » ...
12
7 712
63
1942 års tilläggslån » » ...
60
1 048 021
—
Summa
84 529
325 360 032
90
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Den av fullmäktige för tiden från fullmäktigevalet 1949 till fullmäktigevalet
1950 utsedde suppleanten för riksbankschefen, vice riksbankschefen
Harald Magnusson erhöll begärt entledigande från sin befattning som
vice riksbankschef från och med den 1 april 1950 och frånträdde därmed
uppdraget att vara suppleant för fullmäktig. Till hans efterträdare från
och med nämnda dag och till dess nytt val av fullmäktige år 1950 försiggått,
utsågo fullmäktige vid sammanträde den 26 januari 1950 statssekreteraren
i finansdepartementet Mats Lemne.
Vid de val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 12 maj 1950, utsågos till fullmäktige för valperioden 1950—1953 herrar
Hall och Olof Andersson, som då voro i tur att avgå.
Till suppleanter utsågos samtidigt
för herr Hall herr Ahlkvist (omvald)
» » Olof Andersson » Patrik Svensson (omvald)
» » Bergvall » Filip Kristensson (nyvald
efter herr Waldemar Svensson).
Fullmäktige utsågo därefter den 19 maj 1950 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1951 försiggått:
till vice ordförande och deputerad: herr Hall;
till riksbankschef: herr Böök;
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Mats
Lemne.
Vid val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade den
31 oktober 1950, utsågs till fullmäktig för återstoden av valperioden 1949
—1952 herr Filip Kristensson efter herr John Bergvall, som avsagt sig
uppdraget som fullmäktig, samt herr Gustaf Kollberg för samma tid till
suppleant för herr Kristensson.
Generaldirektören Alf Johansson har erhållit fortsatt förordnande att
från och med den 1 juli 1950 under tre år vara suppleant för av Kungl.
Maj:t utsedd fullmäktig i riksbanken.
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
Förordnandena för bankdirektörerna Hjalmar Ekengren, Lennart Hammarskiöld
och Gunnar Månsson utgingo med utgången av år 1950. Vid
sammanträde den 21 september 1950 beslöto fullmäktige förlänga nämnda
bankdirektörers förordnanden för tiden 1 januari 1951—31 december 1952
med uppdrag för dem att vara chefer för, Ekengren sektion III, Hammarskiöld
sektion II och Månsson sektion I.
§ 2.
Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den
19 maj 1950 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1951 försiggått
herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingeniören Ryno
Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot
(samtliga omvalda).
Till supplanter utsågos samtidigt, för ordföranden herr Bergvall, för
Ekengren bankdirektören Gunnar Månsson samt för Lundquist chefen för
grafiska forskningslaboratoriet, civilingeniören Gösta Carlsson (samtliga
omvalda).
Sedan herr Bergvall avgått som fullmäktig utsågo fullmäktige den 2
november 1950 för tiden intill dess nytt val av fullmäktige år 1951 förrättats
herr Kristensson till suppleant för ordföranden i industristyrelsen.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1951 hava fullmäktige
för sin del utsett herrar Gränebo och Allan Andersson med herr
Kristensson såsom suppleant för dessa.
§ 4.
Beträffande förordnandena för direktörerna och sammansättningen i
övrigt av styrelserna för de olika avdelningskontoren hänvisas till fullmäktiges
protokoll den 21 september 1950, § 8, och den 21 december 1950, § 4.
§ 5.
Den av 1949 års riksdags principbeslut om inrättandet av en statlig
affärsbank föranledda utredningen angående överförande till den statliga
affärsbanken av den del av riksbankens rörelse, som ej vore av central
-
Bankoutskottets memorial nr 1.
23
bankskaraktär, och därmed sammanhängande problem, överlämnades av
fullmäktige med eget yttrande den 16 februari 1950 till Kungl. Maj:t.
Rörande behandlingen vid 1950 års riksdag av ärendet torde få hänvisas
till propositionen nr 157, bankoutskottets utlåtande nr 15 samt riksdagens
skrivelse nr 316.
Det i ovannämnda proposition och utskottsutlåtande berörda utredningsarbete,
som kan anses åligga riksbanken att utföra, har, som fullmäktige
anmält i sin skrivelse den 26 oktober 1950 (jfr. bankoutskottets uti.
nr 24), igångsatts genom att fullmäktige åt vice riksbankschefen Mats''
Lemne uppdragit att verkställa översyn av riksbankens verksamhet och
för fullmäktige successivt framlägga förslag rörande riksbanksarbetets
rationalisering och effektivisering.
Ramen för tjänstetillsättningar inom riksbanken (»Övergångsplan II»)
som utlöpte med utgången av 1950, har förlängts tillsvidare till och med
den 31 december 1952.
Utbildningen av bankaspiranterna har under 1950 varit anordnad enligt
de riktlinjer, som angivits under § 7 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet
vid 1950 års riksdag.
§ 6.
Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingavtalen gentemot utlandet.
Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige,
å ena, samt Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Frankrike,
Grekland, Italien, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal,
Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern, Uruguay, Österrike, ockupationsmakten i Japan
samt sovjetiska ockupationszonen i Tyskland, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna.
Clearingnämndens verksamhet har upphört med utgången av augusti
månad 1950 och riksbanken har i samband därmed övertagit handhavandet
av clearingen med Sovjetunionen ävensom — tillsammans med valutakontoret
— vissa arbetsuppgifter rörande clearingen Sverige—Italien.
§ 7.
Sedan diskontot genom beslut av fullmäktige den 30 november 1950
höjts med V> procent och riksbankens övriga räntesatser justerats i anslutning
därtill, utgöra de från och med den 1 december 1950 och tillsvidare:
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
På högst
3 månader
På längre tid än 3 månader,
dock högst 6 månader, eller
i förekommande fall på högst
1 månads uppsägning.
Växeldiskonto
%
3
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska
staten, Sveriges allmänna hypoteksbank
och Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, samt
skattkammarväxlar, utfärdade av
svenska staten................ S1/^) 3]/>
obligationer, utfärdade av Svenska
bostadskreditkassan, Svenska
skeppshypotekskassan, kommuner,
landsting, inteckningsbolag
och aktiebolaget Industrikredit. . 3% 4
aktier ......................... 4% 5
mot annan säkerhet .............. 4 4]/2
Ränta för kredit i checkräkning:
314 %—4 % beroende på säkerheten
och tiden.
Avgift för kredit i checkräkning:
vid realsäkerhet % % och vid namnsäkerhet
1 % för år.
Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner
kronor, utgjorde utlåningen vid utgången av december 1950 sammanlagt
62 364 720 kronor 37 öre — inklusive på indrivning beroende medel —.
Däri ingår ett belopp om 7 693 233 kronor 76 öre, vilket utlämnats såsom
garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående
statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig
examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti
för lån åt den som genomgått polisskola samt kungörelsen den 16
juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet
garantilån utgjorde 953 — därav vid huvudkontoret 358 och vid avdelningskontoren
595 — vilket innebär en ökning under året med 313. I
övrigt har avbetalningslånens antal nedgått under året (med 1 528 st.).
§ 8.
*) Omsattes lånet utgår ränta efter 3 1/2 % under hela lånetiden.
Bankoutskottets memorial nr 1.
25
Räntan å lån från fonden utgjorde till och med den 30 november 1950
3 % procent samt utgår därefter med 4 procent; för garantilån dock endast
3 procent. Från och med den 1 januari 1951 har räntan för garantilån höjts
till 3V2 procent.
Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till å sid. 17
intagna uppgifter.
Av 1949 års riksdag lämnat medgivande att under budgetåret 1949/50
för lån ur avbetalningslånefonden få använda erforderligt belopp av riksbankens
odisponerade vinstmedel (se § 12 i föregående års berättelse) behövde
ej tagas i anspråk av riksbanken.
§ 9.
Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.
För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.
§ 10.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 49 miljoner kronor
överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1950 utlåningen
46 626 339 kronor 29 öre, innebärande en ökning sedan årsskiftet
av i runt tal 625 000 kronor.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 18. Under året har antalet utestående lån nedgått med 1 928 st.
Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4 procent.
Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1950 ha utlämnats
136 899 lån till ett belopp av sammanlagt 153 902 953 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett bedopp av sammanlagt 844 739
kronor 94 öre, motsvarande cirka 0.5 procent av hittills utlämnade medel.
§ 11.
Vid utgången av december 1950 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 42 655 kronor 68 öre, därav vid
huvudkontoret 26 358 kronor och vid avdelningskontoren 16 297 kronor
68 öre.
Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.
§ 12.
Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisade ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor —
har numera ett belopp av 1 000 000 kronor överförts till riksbanken. Riks
-
26 Bankoutskottets memorial nr 1.
banken har icke anhållit om fortsatt disposition av återstående belopp
(1 miljon kronor) av reservationsanslaget och detta belopp står icke vidare
till förfogande för ändamålet. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,
vilkas medverkan förutsattes för utlämnande av lån från fonden.
Vid utgången av december 1950 utestodo sammanlagt 62 lån med ett
belopp av 465 805 kronor, nämligen
Sammanlagd
Kontor Antal lån lånesumma
kr.
Falun ................. 16 127 550: —
Jönköping .............. 7 19 000: —
Kalmar ................ lo 98 725: —
Norrköping ............. 11 96 890: —
Uppsala ................ 12 83 540: —
Vänersborg ............. 6 40 100: —
Summa 62 465 805: —
Räntan å lån från fonden utgör 4.5 procent.
§ 13.
De genom Ivungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade sig
per den 31 december 1950 å de olika kontoren på sätt närmare framgår
av sammanställningen a sid. 19. Antalet förvaltade lån har under tiden
1 januari—31 december 1950 nedgått från 89 405 till 84 529 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskats från 346 851 705 kronor
24 öre till 325 360 032 kronor 90 öre.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1949/50 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 312 917 kronor 50 öre;
för innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.
Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel
— vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
har till statsverket, utöver i fullmäktiges berättelse till föregående års
riksdags bankoutskott redovisade belopp, återlevererats 26 miljoner kronor
fördelade med 14.5 miljoner kronor å egnahemslånefonden, 2 miljoner
kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
0.5 miljoner kronor å arrendelånefonden och 9 miljoner kronor å arbetaresmåbrukslånef
onden.
§ 14.
Den i lagen den 23 april 1948 (nr 175) om disposition av aktiebolags
vinstmedel jämte därtill hörande tillämpningskungörelse föreskrivna avsättningen
av aktiebolags vinstmedel å spärrat konto i riksbanken uppgick per
den 31 december 1950 till 357 706 301 kronor 20 öre.
27
Bankoutskotiets viemorial nr 1.
§ 15.
Vid huvudkontoret och avdelningskontoren ha under året endast verkställts
eller beslutats sådana arbeten å fastigheterna, som befunnits nödvändiga
för fastigheternas underhåll. De ha krävt jämförelsevis blygsamma
kostnader med undantag av beslutad yttre reparation av riksbankens fastighet
i Härnösand, vilken beräknats komma att draga en kostnad av c:a
28 500 kronor.
§ 16.
För riksbankens försäljning under 1950 av guld för inhemsk förbrukning
har tillämpats de grunder, som angivits under § 13 i fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet vid 1949 års riksdag.
Den inom landet under 1950 försålda kvantiteten finguld utgjorde 2 288
kg (1949 2 390 kg) med följande fördelning på de olika grupperna av ändamål:
dentalguld
.............................................. 747 kg.
guldsmedsguld (därav för släta ringar uppskattningsvis 550 kg) 1 357 »
diverse industriella ändamål ................ 30 »
medaljer ................................................ 154 »
§ 17.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick vid ingången av år 1951 till följande antal:
ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Cp.............................. 35
b) » Cr ............................. 41)
c) » Ca .............................. 307
därav bankpersonal ........................ 185
biträdespersonal...................... 54
vaktpersonal......................... 68
extra ordinarie tjänstemän.................................. 1472)
därav bankpersonal ........................... 81
biträdespersonal ........................ 54
vaktpersonal............................ 12
aspiranter ................................................ 7
därav bankaspiranter.......................... —
biträdesaspiranter....................... 7
extra tjänstemän........................................... 60 •)
Summa 560
*) Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, som förts över stat.
*) Därutöver 15 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteckning Ca.
°) Därutöver 1 tjänsteman, som tillika innehar lägre extra ordinarie tjänst.
28
Bankoutskottets memorial nr 1.
Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av c:a 250. Av sistnämnda
personal tjänstgjorde under år 1950 i medeltal 110 per arbetsdag.
Vid ingången av 1951 tjänstgjorde sammanlagt 14 ordinarie och extra
ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret.
§ 18.
Den nya fabrikshissen för nedre bruket vid Tumba bruk, för vars inrättande
1948 års riksdag bemyndigat fullmäktige att använda ett belopp
av förslagsvis 83 000 kronor, har nu tagits i bruk.
Utbyggnaden av holländeriet för vilken 1949 års riksdag bemyndigat
fullmäktige att av riksbankens medel taga i anspråk förslagsvis 140 000
kronor, beräknas bliva färdig under första halvåret 1951.
Av fullmäktige beslutad omläggning av det elektriska ledningsnätet inom
Tumba bruks samhälle är färdig.
Sedan 1950 års riksdag medgivit, att fullmäktige av riksbankens medel
ägde taga i anspråk förslagsvis 150 000 kronor för utbyggnad av torkpartiet
till pappersmaskinen, har maskinbeställningar likviderats för c:a 41 000
kronor.
Enligt beslut av fullmäktige kommer handtillverkningen av papper vid
bruket att nedläggas, när inneliggande beställningar å dylikt papper fullgjorts.
Sedeltryckeriets nya koppartrycksrotationsmaskiner och lottpress äro nu
installerade. Lottpressen är i bruk och koppartrycksrotationsmaskinerna i
provdrift. Kostnaderna för dessa maskiner, inklusive utrustning, torde komma
att uppgå till c:a 425 000 kronor (jfr. bankoutskottets utlåtande nr
25/1947).
Fullmäktige ha anslagit c:a 31 000 kronor för luftkonditioneringsanläggningar
inom sedeltryckeriets lokaler för tryckning och numrering av sedlar
samt förvaring av sedelpapper.
§ 19.
För riktigheten av de å s. 10—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamrerarna Axel Rosengren och Rudolf Eckerström, vilka undertecknat
respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 20.
Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts
av riksbankschefen Böök och bankdirektören Månsson vid kontoren i
Gävle, Härnösand, Luleå, Sundsvall, Umeå och Östersund,
av vice riksbankschefen Lemne vid kontoret i Göteborg,
Bankoutskottets memorial nr 1.
29
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Jönköping, Karlstad, Kristianstad
och Örebro,
av bankdirektören Månsson vid kontoren i Malmö, Kalmar, Karlskrona
och Växjö, samt
av bankokommissarien Lönnqvist vid kontoren i Falun, Halmstad, Linköping,
Mariestad, Norrköping, Nyköping, Uppsala, Visby, Vänersborg och
Västerås.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året ägt rum.
Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.
§ 21.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 10 januari 1951.
CONRAD JONSSON.
David Hall.
Klas Böök.
C. P. V. Gränebo.
Allan Andersson.
Olof Andersson.
Filip Kristensson,
1 Gunnar Olsson.
Stockholm 1951 Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B.
f> 10027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.