Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avveckling av s. k. clearingkassor m. in.
1951-04-19 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1951:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avveckling av s. k. clearingkassor m. in.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avveckling
av s. k. clearingkassor m. in.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 290 i första kammaren av herrar Svärd och Mannerskantz
och nr 347 i andra kammaren av herrar Edström och Birke, har hemställts
»att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t, med beaktande av vad i motionerna anförts måtte företaga
utredning rörande dels tidpunkten för avveckling av s. k. clearingkassor
och därmed jämförliga inrättningar, dels äganderättsförhållandena beträffande
behållningen i clearingkassor, vilkas verksamhet upphört, dels sättet
för tillförande till delägarna i dessa kassor av deras andel av desamma,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda».
Beträffande motiveringen för ifrågavarande hemställan får utskottet
hänvisa till motionen I: 290.
Över motionerna ha efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning
yttranden avgivits av statens jordbruksnämnd, riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission, statens
bränslekommission och statens priskontrollnämnd.
Utskottet har dessutom inhämtat visst material rörande de överskottsmedel
som uppstått på statens krigsförsäkringsnämnds verksamhet.
Av de hörda myndigheterna förordar priskontrollnämnden den av motionärerna
föreslagna utredningen, under det att jordbruksnämnden ansett att
något behov av en utredning av det slag, motionärerna åsyfta, icke föreligger
beträffande de clearingkassor, som tillhöra jordbruksnämndens verksamhetsområde.
Övriga remissinstanser ha icke tagit ställning till förslaget
om utredning.
Jordbruksnämnden har anfört följande:
Inom statens livsmedelskommission inrättades clearingkassor för följande
varugrupper:
1) Den 27/9 1940 för förnödenheter för jordbrukets behov
2) » 10/1 1941 » fett varor
3) » 26/9 1941 » kolonialvaror
4) » 6/3 1942 » ägg och äggprodukter
5) » 6/3 1942 » fisk
6) » 7/8 1942 » ost
7) » 2/12 1949 » kaffe
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1051. 8 sand. Nr 10.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
Samtliga dessa clearingkassor tillkommo efter bemyndigande av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall. Ingen av dem är alltså hänförlig till den typ av
genom frivilliga inbetalningar bildade kassor, för vilka Kungl. Maj:t genom
beslut den 21 maj 1943 lämnat normerande direktiv.
Såsom framgår av bifogade avskrifter av Kungl. Maj:ts brev1 angående
de olika clearingkassornas inrättande har Kungl. Maj:t beträffande samtliga
kassor föreskrivit att, därest vid clearingens upphörande medel finnas
kvar i kassorna, dessa medel skola inlevereras till statsverket genom insättning
å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.
I det följande lämnas en kortfattad redogörelse beträffande ovannämnda
sju clearingkassor.
1) Clearingkassan för förnödenheter för jordbrukets behov.
Prisclearing har genom denna kassa verkställts beträffande konstgödselmedel,
kraftfoder och skördegarn. Clearingen av kraftfoder överfördes
emellertid på ett tidigt stadium till Svenska spannmålsaktiebolaget. Kassan
har vid olika tillfällen tillförts statsmedel med sammanlagt omkring 22
miljoner kronor. Efter förslag från livsmedelskommissionen beslöto statsmakterna
1950 att prisclearingen av konstgödselmedel skulle upphöra under
budgetåret 1950/51. De i kassan innestående medlen, för närvarande
cirka 485 000 kronor, beräknas vara förbrukade vid utgången av innevarande
budgetår.
2) Clearingkassan för fettvaror.
Clearingen har omfattat margarin och margarinråvaror, tekniskt fett,
stearin, olein, rov- och rapsolja, importerad linolja och linolja ur importerat
frö, oljor ur svenskt oljeväxtfrö samt tvätt- och rengöringsmedel.
Clearing består fortfarande beträffande margarin och margarinråvaror,
importerad linolja och linolja ur importerat frö, oljor ur svenskt oljeväxtfrö
samt vissa tvätt- och rengöringsmedel.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut har clearingkassan tillkommit för reglering
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande av marknadspriserna inom landet av
fettvaror. I enlighet med erhållna bemyndiganden ha avtal träffats med
Svenska fettindustriemas råvaru- och importförening u. p. a., Aktiebolaget
Karlshamns oljefabriker och linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag om
import av fettvaror, om bearbetning och försäljning av inhemska fettråvaror
och om clearing av samtliga dessa varor.
Riktlinjerna för bestämmandet av clearingpriserna för fettvaror fastställas
årligen av statsmakterna genom att beslut fattas om de prisreglerande
åtgärderna på jordbrukets område. Som riktpunkt för clearingpriserna
tagas nämligen de priser på fettvaror, som enligt riksdagens beslut skola
gälla för inhemska fetter. Systemet spelar härigenom en viss roll i den prisreglerande
verksamheten på jordbrukets område. Det har emellertid,
främst med hänsyn till att förfarandet förutsätter importreglering beträffande
de berörda varorna, ansetts önskvärt att finna delvis andra former än
de nu tillämpade för ernående av clearingens syfte. Kungl. Maj:t har också,
på hemställan av kungl. kontrollstyrelsen och statens livsmedelskommission,
den 2 februari 1951 uppdragit åt kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
att gemensamt verkställa utredning rörande aceisförfarandet för
margarin och andra fettvaror samt angående utformningen av det tekniska
system, som i fortsättningen bör tillämpas för att stödja avsättningen av
1 Här ej tryckta.
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
3
den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen. Innan resultatet av
denna utredning föreligger, synes någon förändring i nuvarande förfarande
icke kunna ifrågakomma.
.3) Clearinglcassan för kolonialvaror.
Clearingen genom denna kassa omfattade tidigare risgryn, bönor, mandel,
russin, nötkärnor, kaffe, te, kanel, peppar, ingefära, torkad och färsk
frukt, tarmar och socker. Sedermera hänfördes hit även clearingen av
importerat kött och fläsk. Under de senaste åren har kassan tagits i anspråk
så gott som uteslutande för prisclearing av de båda sistnämnda varuslagen
samt socker. Enär världsmarknadspriserna på dessa starkt variera
och tidvis legat på en icke oväsentligt högre nivå än den inhemska, har det
varit nödvändigt att vid olika tillfällen tillföra kassan statsmedel, sammanlagt
omkring 14 miljoner kronor. Under nuvarande internationella
förhållanden, som medföra ett mycket labilt prisläge på världsmarknaden,
synes en avveckling av denna clearing icke lämplig.
4) Clearingkmsan för ägg och äggprodukter.
Clearing beträffande ägg och äggprodukter har numera helt upphört.
Förlagskapitalet, som uppgick till 500 000 kronor, har återbetalats. I kassan
innestående medel uppgå till cirka 155 000 kronor. Jordbruksnämnden
har för avsikt att i den skrivelse, som nämnden inom kort kommer att avgiva
till Kungl. Maj:t med förslag angående prissättningen på jordbrukets
produkter för regleringsåret 1951/52, föreslå, att kassans tillgångar överföras
till det i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut nyligen inrättade exportorganet
för ägg och äggprodukter.
5) Clearingkassan för fisk.
Genom införandet år 1946 av nu gällande system för prisreglering på
fisk upphörde prisclearingen på denna vara. I samband härmed överfördes
med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 5 april 1946 av clearingkassans behållning
1 miljon kronor till den nyinrättade s. k. prisregleringskassan att
användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den nya prisregleringsverksamheten
.
Livsmedelskommissionen erhöll sedermera bemyndigande att för ettvart
av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till bestridande av kostnaderna för
kvalitetskontroll vid export av fisk och fiskprodukter av clearingkassan
disponera ett belopp på 70 000 kronor.
Därest berörda organisationer och företag kunna enas om att anställa
en befattningshavare med uppgift att verka för fiskexporten, har Kungl.
Maj:t befogenhet att medgiva, att bidrag till täckande av kostnaderna för
denna befattningshavare må för innevarande budgetår utgå med intill
25 000 kronor ur här ifrågavarande clearingkassa. Behovet av en dylik
befattningshavare har vitsordats från såväl fiskarenas som handelns sida,
ehuru enighet icke kunnat uppnås om fördelningen av kostnaderna. Föredragande
departementschefen har i proposition 1951:81 förordat att lika
stort belopp ur clearingkassan må disponeras för samma ändamål under
budgetåret 1951/52. Tillgångarna i kassan uppgå för närvarande till cirka
232 000 kronor.
6) Clearingkassan för ost.
Olika slag av ost kräva av kvalitetsskäl varierande lagringstid. För
vissa typer räcker eu lagringstid av 2 till 4 månader för uppnående av
4
Banko utskottets utlåtande nr 10.
fullgod kvalitet, medan andra slag av ost kunna kräva 6 till 8 månaders
lagringstid. Lagringstiden varierar vidare därigenom, att ostproduktionen
under sommarhalvåret är vida större än under vinterhalvåret. Dessa av
olika skäl skiftande lagringstider leda givetvis till en ojämn belastning i
fråga om lagringskostnaderna. Med nuvarande system med normalpriser
på ost är det icke möjligt att anpassa priserna så att varje ostparti självt
kan bära sina lagringskostnader. Det har därför ansetts nödvändigt att
företaga en clearing av lagringskostnaderna. Denna clearing tillgår på så
sätt, att mejerierna uttaga och till clearingkassan inleverera en viss avgift
per kg försåld ost. De sålunda inflytande medlen utbetalas i form av lagringsersättning
till mejerierna och vissa auktoriserade partihandlare. Lagringsersättningen
utgår med visst belopp per kg ost och lagringsmånad.
Så länge normalprissättningen på ost bibehålies torde clearingförfarandet
icke lämpligen kunna avvecklas.
7) Clearingkassan för kaffe.
Denna kassa inrättades såsom ett instrument för den av statsmakterna
på hösten 1949 beslutade prissubventioneringen av kaffe. Kassans inkomster
ha uteslutande utgjorts av statsmedel. Prisclearingen av kaffe upphörde
den 23 oktober 1950. Ännu kvarstå emellertid några få oreglerade
poster, som äro föremål för särskild utredning. Så snart detta arbete slutförts,
vilket beräknas ske under innevarande budgetår, komma i kassan
kvarvarande medel att återlevereras.
Såsom torde framgå av den här lämnade översikten fylla tre av de till
jordbruksnämndens verksamhetsområde hörande clearingkassorna, nämligen
kassorna för fettvaror, kolonialvaror (numera socker, kött och fläsk)
samt ost, alltjämt viktiga funktioner och kunna tills vidare svårligen avvecklas.
under det att clearingkassorna för kaffe och för förnödenheter för
jordbrukets behov beräknas vara avvecklade under innevarande budgetår
i former, som icke medföra några komplikationer. Vad slutligen angår
de två återstående kassorna, nämligen den för fisk samt den för ägg och
äggprodukter, föreligga — såsom likaledes i det föregående närmare angivits
— förslag, till vilka Kungl. Maj:t och, om så är erforderligt, riksdagen
kommer att få taga ställning, rörande dispositionen av de i kassorna innestående
medlen.
Av det föregående torde framgå att något behov av en utredning av det
slag, motionärerna åsyfta, icke föreligger beträffande de clearingkassor,
som tillhöra jordbruksnämndens verksamhetsområde.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i huvudsak anfört
följande.
Inom statens reservförrådsnämnd, vilkens verksamhet den 1 juli 1948
övertogs av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, ha två clearingkassor
varit inrättade, vilka nu äro avvecklade. Riksnämnden redogör här
nedan för dessa kassor.
1) Clearingkassan för aluminium.
Genom beslut den 6 juli 1945 förordnade Kungl. Maj:t om viss reglering
genom reservförrådsnämndens försorg av marknadspriserna på aluminium
och aluminiumprodukter. Därvid bestämde Kungl. Maj:t att prisregleringen
skulle omfatta varor av ifrågavarande slag, som efter regleringens bör
-
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
5
jan infördes till landet eller här tillverkades, och förklarade, att med prisregleringen
skulle åsyftas en utjämning av priserna mellan importerade
varor och varor, som tillverkades inom landet. Industrikonnnissionen bemyndigades
att meddela föreskrifter om att, därest av industrikommissionen
och priskontrollnämnden för importör eller tillverkare av ifrågavarande
varuslag bestämt självkostnadspris understege det avräkningspris, som
nämnden efter samråd med kommissionen fastställt, importören respektive
tillverkaren skulle vara skyldig att till reservförrådsnämnden inbetala skillnaden
samt att, därest nämnda självkostnadspris överstege avräkningspriset,
importören respektive tillverkaren skulle vara berättigad att, i den
mån medel härför funnes tillgängliga, från reservförrådsnämnden utbekomma
gottgörelse. Ytterligare bemyndigade Kungl. Maj:t reservförrådsnämnden
dels att såsom förlagskapital för prisregleringens genomförande
i mån av behov förskottsvis använda ett belopp av 200 000 kronor av
medel, som ställts till nämndens förfogande från det å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket uppförda investeringsanslaget till
Förlagskapital för inköp av förnödenheter in. in., dels ock att uppbära
avgifter och verkställa utbetalning, varom ovan sagts. Slutligen föreskrev
Kungl. Maj:t att till reservförrådsnämnden i anledning av ifrågavarande
prisregleringsförfarande inflytande medel skulle bokföras för sig samt att
vid prisregleringens upphörande innestående medel skulle i första hand
användas för täckning av de belopp, som kunde hava tagits i anspråk såsom
förlagskapital, samt i övrigt disponeras på sätt Kungl. Maj:t efter
förslag av industrikommissionen och priskontrollnämnden framdeles ville
bestämma.
Genom beslut den 15 februari 1946 förordnade Kungl. Maj:t att ifrågavarande
reglering skulle upphöra att gälla från och med den 20 februari
1946. Den 23 maj 1946 avgav reservförrådsnämnden slutredovisning beträffande
regleringen. Av redovisningen framgick, att inbetalningarna uppgått
till 1 194 404 kronor 44 öre och utbetalningarna till 1 452 014 kronor
64 öre. vadan sålunda ett underskott å 257 610 kronor 20 öre uppstått å
regleringen. Reservförrådsnämnden hemställde, att sistnämnda belopp
måtte ställas till nämndens förfogande för täckande av underskottet. I enlighet
med beslut av 1947 års riksdag (proposition nr 182, skrivelse nr
264) föreskrev emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1947 att
bland annat nämnda förlust skulle täckas av förefintligt överskott å reservförrå
d s n ä m n d e n s verksamhet i övrigt.
2) Clearincjkassan för raka rör av smidbart järn in. in.
Genom beslut den 28 februari 1947 förordnade Kungl. Maj:t om inrättande
inom reservförrådsnämnden av en elearingkassa för reglering av
marknadspriserna inom landet ä raka rör av smidbart järn eller stål ävensom
importerade ämnen till dylika rör. Syftet med denna clearing var att
åstadkomma eu utjämning mellan priserna å importerade varor av angivet
slag sinsemellan samt mellan priserna å importerade varor och varor, som
tillverkades inom riket. Clearingen skulle omfatta dels sådana rör, som
efter den 20 mars 1947 infördes till eller tillverkades inom riket, dock med
undantag för rör, som infördes direkt av förbrukare, dels ock sådana till
riket, införda ämnen till dylika rör som efter nämnda dag toges i anspråk
för tillverkning av rör som nyss sagts. Kungl. Maj:t bemyndigade priskontrollnämnden
föreskriva, att importör eller tillverkare av vara, som
omfattades av clearingen, skulle vara skyldig att, därest för honom av pris
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
kontrollnämnden i samråd med industrikommissionen fastställt självkostnadspris
understege det avräkningspris, som nämnden i samråd med kommissionen
fastställt för varan, till clearingkassan inbetala skillnaden, beträffande
importerad vara doek högst skillnaden mellan avräkningspriset
och det närmast före clearingens genomförande gällande priset å inom landet
tillverkad vara av motsvarande slag, samt att importör eller tillverkare
skulle äga att ur clearingkassan utfå, därest självkostnadspriset med
högst 15 procent överstege avräkningspriset, skillnaden mellan dessa båda
pris samt, därest självkostnadspriset överstege avräkningspriset med mer
än 15 procent, dels 15 procent av avräkningspriset, dels ock hälften av den
återstående skillnaden mellan självkostnadspriset och avräkningspriset.
Kungl. Maj:t bemyndigade vidare reservförrådsnämnden att såsom förlagskapital
för clearingens genomförande, i mån av behov, taga i anspråk
högst 800 000 kronor av medel, som stode till nämndens förfogande för
inköp av varor, samt uppdrog åt nämnden att — efter priskontrollnämndens
anvisning — mottaga inbetalningar och verkställa utbetalningar
varom förut sagts. Slutligen föreskrev Kungl. Maj:t, att till reservförrådsnämnden
i anledning av elearingen inflytande medel skulle bokföras för sig
samt att vid clearingens upphävande innestående medel skulle i första
hand användas för täckning av de belopp, som kunde ha tagits i anspråk
som förlagskapital, samt i övrigt disponeras på sätt Kungl. Maj:t framdeles
ville bestämma.
Sistnämnda clearingförfarande upphörde, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 12 augusti 1949, med utgången av samma månad och skulle sålunda
icke äga tillämpning beträffande rör, som därefter infördes till eller tillverkades
inom riket eller beträffande till riket införda ämnen till dylika
rör, som därefter toges i anspråk för tillverkning av rör.
När kassan slutligt avvecklats visade det sig, att inbetalningarna till
kassan uppgått till 4 984 469 kronor 66 öre och utbetalningarna från kassan
till 5 546 718 kronor 66 öre, vadan sålunda ett underskott uppstått
ä 562 249 kronor. Denna förlust har i enlighet med beslut av 1950 års
riksdag (proposition nr 49, skrivelse nr 67) jämlikt beslut av Kungl. Maj:t
den 17 mars 1950 täckts av överskottsmedel i den inom statens industrikommission
genom beslut av Kungl. Maj:t den 22 september 1944 inrättade
clearingkassan för reglering av marknadspriserna inom landet å raka
gjutna tryckrör.
Handels- och industrikonunissionen har såsom yttrande hänvisat till
utlåtandet bifogad, inom kommissionen upprättad promemoria beträffande
vissa inom förutvarande statens handelskonnnission och statens industrikommission
inrättade clearingkassor. Av denna promemoria framgår följande:
I.
Clearingkassor vid förutvarande statens industrikommission.
Följande fyra clearingkassor stodo under administration av förutvarande
statens industrikommission.
1) Clearingkassan för smörjmedel.
Kassan inrättades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 april 1942 och
började sin verksamhet den 1 maj samma år. Dess uppgift var att utjämna
importprisema beträffande sådana smörjmedel, som infördes till landet,
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
7
samt att möjliggöra försäljning av tjärsmörjoljor, som tillverkats inom
landet, till samma normalpris, som fastställts för motsvarande mineraloljor.
Enligt förenämnda Kungl. Maj:ts beslut den 17 april 1942 har vidare
föreskrivits, att vid prisregleringens upphörande i clearingkassan befintliga
medel skulle intill det belopp, som motsvarade vad kassan erhållit såsom
förlagskapital, inbetalas till riksgäldskontoret samt i övrigt inlevereras till
statsverket genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för
statskontorets räkning att bokföras i enlighet med föreskrifter som Kungl.
Maj it framdeles på förslag av statskontoret ville meddela.
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 14 december 1945 förordnat att
clearingförfarandet i fråga om smörjmedel skulle upphöra med utgången
av år 1945, avgav kommissionen i skrivelse den 29 juli 1947 slutredovisning
rörande clearingkassans verksamhet. Av denna slutredovisning framgår
att kassans överskott uppgick till 268 848 kronor 66 öre, vilket belopp
av industrikommissionen insatts å statsverkets checkräkning för statskontorets
räkning den 1 augusti 1947. Det anvisade förlagskapitalet, 500 000
kronor, har icke tagits i anspråk av kassan.
2) Clearingkassan för flytande harts.
Kassan inrättades genom en av Kungl. Maj:t den 23 april 1943 godkänd
överenskommelse mellan industrikommissionen å ena sidan samt aktiebolaget
Statens skogsindustrier, Bergviks hartsprodukter AB och MarmaLångrör
AB (destillationsverken) å den andra med syfte att möjliggöra
en merproduktion av varan utan höjning av försäljningspriset samt att
åstadkomma ett enhetligt utförsäljningspris. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
skulle från denna kassa utbetalas dels premiebelopp till tillverkare av flytande
harts, dels ock till destillationsverken bidrag till inköp av flytande
harts från reservförrådsnämnden, med det belopp varmed reservförradsnämndens
utförsäljningspris å denna vara översteg gällande marknadspris.
Emellertid förslog icke kassan, varför nämnden erhöll tillstånd att trots
detta sälja innehavd flytande harts till marknadspris, Kungl. Maj:t skulle
framdeles meddela beslut om täckande av nämndens förlust, som uppgått
till 625 191 kronor 40 öre. På framställning av nämnden har medel av 1946
års riksdag anvisats för täckande av nämnda förlust i vad den översteg
301 529 kronor 3 öre — kassans redovisade behållning (Jfr. prop. 163/1946
s. 53 ff och riksdagens skrivelse nr 165/1946). Sistnämnda belopp har av
industrikommissionen den 24 maj 1946 utanordnats till reservförrådsnämnden.
3) Clearingkassan för raka, gjutna tryckrör.
Kassan inrättades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 september 1944.
Clearingen skulle enligt beslutet omfatta dels tryckrör, som efter clearingens
början tillverkades inom landet, dels och vid clearingens genomförande
hos importörer och grossister befintliga tryckrör, ävensom tryckrör, som
importerats eller importerades efter clearingens genomförande, dock att
sådana rör, beträffande vilka förbrukare före clearingens början meddelats
tillstånd till direktimport från tillverkaren, icke skulle omfattas av clearingen.
Vid prisregleringens upphävande i clearingkassan befintliga medel
skulle intill belopp, som motsvarar vad kassan erhållit såsom förlagskapital,
inbetalas till riksgäldskontoret samt återstoden inlevereras till statsverket
genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets
räkning.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
Kungl. Maj:t förordnade sedermera genom beslut den 1 mars 1946 att
berörda clearingförfarande skulle upphöra den 4 i samma månad, varjämte
Iyungl. Maj:t förklarade sig vilja framdeles meddela beslut rörande dispositionen
av det överskott, som clearingkassans verksamhet kunde komma
att utvisa utöver förlagskapitalet.
En av industrikommissionen den 10 april 1946 avgiven slutredovisning
rörande kassan utvisade att kassan — utöver förlagskapitalet 300 000 kronor,
som inbetalats till riksgäldskontoret — utvisade ett överskott av
850 429 kronor 69 öre. Beloppet kvarstode å clearingkassans checkräkning
i avvaktan pa Ivungl. Majrts beslut rörande dispositionen därav.
Sedan Kungl. Majrt i anslutning till 1950 års riksdags beslut (riksdagens
skrivelse nr 67) den 17 mars 1950 anbefallt statens handels- och industrikommission
att av kvarstående medel i kassan till riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap utbetala det belopp, som erfordras för täckande av
den förlust, som riksnämnden åsamkats under handhavandet av clearingen
å raka rör av smidbart järn m. in., har handels- och industrikommissionen
till nämnden utanordnat nämnda belopp. Återstoden av kassans överskott,
288 180 kronor 69 öre, har den 30 juni 1950 inlevererats till statskontoret.
4) Clearingkassan för mjukfibrig hampa.
Kassan, som inrättats genom Kungl. Majrts beslut den 9 februari 1945,
bär avsetts för reglering av marknadspriserna å mjukfibrig hampa.
Genom beslut den 10 mars 1950 har Kungl. Majrt föreskrivit att clearingen
av mjukfibrig hampa skulle upphöra från och med den 17 mars
1950. Samtidigt har åt statens handels- och industrikommission uppdragits
att ombesörja den inventering och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordrades
i samband med clearingens upphävande, samt att till Kungl.
Majrt inkomma med slutredovisning för kassan. Kassans underskott beräknades
då uppgå till cirka 450 000 kronor. För täckande av underskottet
har riksdagen för budgetåret 1950/51 anvisat ett förslagsanslag av 400 000
kronor, vilket anslag den 2 juni 1950 ställts till jordbruksnämndens förfogande
att disponeras enligt bestämmelser, som framdeles skulle meddelas.
Slutredovisning för kassan har av handels- och industrikommissionen
ännu icke kunnat ske,^ men dylik redovisning är att förvänta inom den
närmaste tiden.
I detta sammanhang bör erinras om clearingkassan för hårdfibrig hampa,
vilken kassa uppkommit genom en vid sammanträde den 16 november 1944
mellan industrikommissionen och priskontrollnämnden i samråd med reservförrådsnämnden
träffad överenskommelse, vilken godkänts av samtliga
tågvirkesfabrikanter å sammanträde den 7 december samma år. Överenskommelsen
innebar, att av överskottet från en tidigare prisclearing mellan
hårdfibrig och turkisk hampa skulle bildas en clearingkassa. Till kassan
skulle vidare inbetalas clearingavgifter dels för av tågvirkesfabrikanterna
innehavda lager av hårdfiber och produkter därav, dels vid försäljning av
kokosgarn. Kassans syfte skulle vara i första hand att nedbringa priset å
hårdfibrigt snurrevadståg och i andra hand att i mån av behov justera
prisläget även för andra slag av hårdfibrigt tågvirke.
På därom av industrikommissionen gjord framställning har Kungl. Maj:t
genom beslut den 3 maj 1946 bemyndigat industrikommissionen, att, i den
mån clearingkassan för hårdfibrig hampa icke förslog till restitution i
huvudsak enligt i framställningen angivna grunder av vissa till kassan in
-
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
9
betalda belopp, för ändamålet taga i anspråk medel ur den inom industrikommissionen
inrättade clearingkassan för mjukfibrig hampa. Härigenom
torde en sammanslagning få anses hava skett av de båda hampclearingkassorna.
II. Clearingkassor vid förutvarande statens handelskommission.
De hos förutvarande handelskommissionen inrättade kassorna voro av
speciell typ. Kassornas verksamhet avsåg icke vissa bestämda varor utan
hade i stället till uppgift att befordra handelsutbytet med visst land. Den
prisclearing, som genom dessa kassor bedrevs, bestod i att av dem som exporterade
varor till det land för vilket kassan upprättats, uttoges prisutj
ämn i n gs.bi d ra g, som användes till att nedbringa priserna å sådana från
landet ifråga importerade varor, som där noterades till priser, som voro
alltför höga i förhållande till den svenska prisnivån.
Genom beslut den 24 september 1948 har Kungl. Maj:t förordnat att
överskottsmedlen i handelskommissionens olika clearingkassor skulle sammanslås
och överföras till handels- och sjöfartsfonden, att till såväl kapital
som ränta användas till åtgärder som äro ägnade att främja varuutbytet
med utlandet. Ifrågavarande medel, 5 279 731 kronor 64 öre, insattes av
handelskommissionen den 18 december 1948 å statsverkets checkräkning
för statskontorets räkning.
Bränslekommissionen har anfört följande:
Inom kommissionens verksamhetsområde ha åtgärder i prisu t jämnande
syfte vidtagits beträffande såväl fasta som flytande bränslen. För detta
ändamål ha inrättats följande clearingkassor, nämligen kolclearingkassan,
krigsriskkassan, clearingkassan för flytande bränslen och vedclearingkassan,
av vilka de två sistnämnda numera äro avvecklade. Här nedan skall
givas en översikt över dessa kassors tillkomst, ändamål och avveckling.
1) Kolclearingkassan.
Inrättad enligt kungörelsen den 28 juni 1940, nr 650.
Instruktion av den 27 mars 1941.
Ändamål: Enligt nämnda kungörelse skall på sätt i kungörelsen stadgas
genom kolclearingkassan regleras importpriserna å stenkol, koks och kolbriketter.
Kassans verksamhet pågår fortfarande och omfattar för närvarande
reglering av importpriserna å koks och antracit vid kolgrosshandelns
försäljning till kollagerhandeln. Importpriserna på nämnda varor utjämnas
genom ett clearingförfarande, som grundas på av kommissionen fastställda
avräkningspriser eif svensk importhamn. Vid detta clearingförfarande uppkommande
skillnader mellan cif-kostnaderna och avräkningspriserna regleras
genom kolclearingkassan.
Avveckling: Vid regleringens upphörande eventuellt föreliggande överskott
i kolclearingkassan skall enligt ovannämnda kungörelse § 4 inlevereras
till statsverket genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken
för statskontorets riikning.
2) Krigsriskkassan.
Inrättad enligt ett mellan kommissionen och Svenska kolimportörers
förening 1939 u. p. a. (SKIF) den 15 oktober 1940 ingånget avtal.
Instruktion av den 25 oktober 1940.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
Ändamål: Genom krigsriskkassan skall på sätt i sagda avtal stadgas
sådan skada regleras, varav föreningens medlemmar — oaktat de på sedvanligt
sätt genom försäkring sökt skydda sig mot förlustrisk — till följd
av krig eller därmed sammanhängande förhållanden drabbats eller kunna
drabbas vid utövandet av sin näring såsom importörer av stenkol, koks
eller kolbriketter. Krigsriskkassan skall enligt avtalet tillföras medel genom
ökning av det vinsttillägg, som av SKIFrs medlemmar får beräknas
vid försäljning av dessa varor, med visst belopp per importerat ton med
förpliktelse för medlemmarna att till kassan inbetala motsvarande avgift.
Kommissionen äger fastställa det belopp, varmed vinsttillägget skall ökas,
samt den däremot svarande avgift, som medlemmarna ha att betala till
kassan (beloppet har bestämts till 30 öre per importerat ton kolvaror). Inbetalningen
skall ske i samband med clearingförfarandet. Det är förutsatt
att avgiften skall utgå så länge kommissionen finner erforderligt för att
kunna reglera de skadeersättningar, som kassan skall täcka. — Inbetalning
har icke skett sedan augusti 1940.
Avveckling: Krigsriskkassans medel, som alltjämt stå under kommissionens
förvaltning, äro i räkenskaperna skilda från kolclearingkassan. Om avvecklingen
av kassan är i avtalet stadgat, att eventuellt föreliggande överskott
skall inlevereras till statsverket. Sådan inleverans har ännu icke
skett, enär kassan ansetts äga samband med kolclearingkassan.
3) Clearingkassan för flytande bränslen.
Inrättad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari 1942.
Instruktion av den 10 juli 1942.
Ändamål: Bakgrunden till denna kassas inrättande var de prishöjningar
på flytande bränslen, som ägde rum efter avspärrningen 1940. Redan innan
Kungl. Maj:t förordnade om införande av ifrågavarande clearingkassa,
hade sålunda vissa särskilda omständigheter lett fill ett clearingförfarande
beträffande bensin, motorfotogen, lysfotogen och brännolja.
I anledning av en av kommissionen gjord framställning rörande fördelning
av den merkostnad i förhållande till då gällande bensinpris, som på
grund av förhöjda importkostnader uppstått för viss till landet införd bensinlast,
uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 1 november 1940 åt reservförrådsnämnden
att inköpa denna last under förutsättning att importörer
och tillverkare av bensin förbunde sig att — sedan priset å bensin
förhöjts med 10 öre per liter — vid försäljning av denna vara inleverera
de till företagen på grund av prisförhöjningen inflytande merbeloppen till
reservförrådsnämnden. 1 detta syfte ingick reservförrådsnämnden ett avtal
med oljebolagen, vari dessa förpliktade sig att till reservförrådsnämnden
inbetala 10 öre för varje försåld liter bensin. Sedan reservförrådsnämnden
hösten 1941 genom dessa inbetalningar erhållit full täckning för inköpet av
förenämnda last, ingingo priskontrollnämnden och kommissionen gemensamt
med en framställning till Kungl. Maj:t att oljebolagen måtte befrias
från skyldigheten att till reservförrådsnämnden inleverera de belopp, vilka
på grund av ovannämnda prishöjning inflöto för bensinkvantiteter, som
från och med ingången av oktober månad 1941 försålts och framdeles komme
att försäljas. En förutsättning härför skulle vara, att dessa belopp i stället
inlevererades till en oljebolagens bensinfond. Till en sådan fond hade
bolagen inbetalat vissa belopp i samband med att dem tillhöriga lager av
motoralkohol på grund av allmänna prishöjningar på denna vara stego i
Bankoutslcottets utlåtande nr 10.
11
värde. Vidare föreslogo priskontrollnämnden och kommissionen, att de belopp,
som inlevererats eller komme att inlevereras till reservförrådsnämnden
för under tiden till och med den 30 september 1941 försåld bensin men
icke erfordrades för täckandet av nämndens merkostnad för berörda last,
skulle av reservförrådsnämnden överlämnas till sagda fond. Fonden skulle
i fortsättningen tagas i anspråk dels i prisutjämnande syfte vid fördyrad
import, dels ock för att täcka vissa oljebolagens omkostnader. I anledning
av denna framställning inrättades ifrågavarande clearingkassa.
För motorfotogen, lysfotogen och brännolja hade våren 1941 inrättats
en särskild clearingfond. Orsaken härtill var den höjning utförsäljningspriserna
å dessa varor undergått och som i första hand föranletts av ökade
priser på varor, som då importerats av reservförrådsnämnden. Såsom villkor
för sitt godkännande av de förhöjda priserna föreskrev priskontrollnämnden
vid detta tillfälle bland annat att den prisstegring, som därvid
komme oljebolagens äldre lager till del, icke skulle få räknas bolagen
till godo i form av vinst utan skulle inlevereras till en clearingfond.
Denna clearingfond skulle tjäna till att dels i den händelse importpriserna
ytterligare skulle komma att stiga i någon mån begränsa motsvarande
höjningar å utförsäljningspriserna och dels täcka sådana bolagens extra
kostnader, som kunde uppstå genom av staten anbefallda transporter etc.
På framställning av kommissionen bemyndigade Kungl. Maj:t den 19
juni 1942 kommissionen att i anledning av till den 1 juli 1942 planerad
övergång till spritstarka bränslen träffa avtal med oljebolagen och vissa
andra berörda företag angående clearingförfarande beträffande sådana
bränslen. Från och med den 1 juli 1942 omfattade clearingförfarandet sålunda
bilbensin, lättbentyl, motyl 50, motyl 85, fotogen, motorbrännolja
och motortjära. Genom tilläggsavtal den 28 maj 1943 mellan kommissionen
och berörda parter skulle från och med den 1 januari 1943 i tidigare
avtal gällande bestämmelser avse även andra motorbränslen, vilka inneliöllo
sprit, tjära eller skifferolja.
Avveckling: Genom beslut den 21 december 1945 föreskrev Kungl. Maj:t,
i samband med att Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser rörande avveckling
från och med den 1 januari 1946 av clearingkassan för flytande bränslen,
att slutredovisning rörande kassans verksamhet skulle avgivas till
Kungl. Maj:t, sedan clearingförfarandena avslutats. Dylik redovisning lämnades
i underdånig skrivelse den 12 december 1946.
I skrivelse anförde kommissionen bland annat följande: Sedan in- och
utbetalningar verkställts enligt de till grund för clearingförfarandena liggande
avtalen mellan kommissionen och vissa oljeföretag, återstode i kassan
visst belopp. Kassan hade emellertid skulder till arméförvaltningen och
reservförrådsnämnden till högre belopp. Dessa skulder hade uppkommit
vid tillämpningen av Kungl. Maj:ts beslut den 23 augusti 1945, enligt
vilket föreskrifter meddelats om utlämnande av flytande bränslen från
dessa myndigheter till av kommissionen godkänd distributör i utbyte mot
av distributören importerad vara samt om utbetalande från clearingkassan
till de lagerförvaltande myndigheterna av den del av självkostnaderna
för de utlämnade varorna, som överstege priset för den importerade varan.
I anslutning härtill föreslog kommissionen, att tillgångarna fördelades mellan
arméförvaltningen och reservförrådsnämnden i förhållande till storleken
av dessa myndigheters fordringar å kassan.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
I nådigt brev den 10 januari 1947 förordnade Kungl. Maj:t — som lämnade
kommissionens förslag till betalning av arméförvaltningens och reservförrådsnämndens
fordringar utan erinran — att slutredovisningen skulle
läggas till handlingarna.
4) Vedclearingkassan.
Inrättad genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943.
Instruktion av den 10 september 1943.
Ändamål: Genom vedclearingkassan skulle priserna å ved för olika, förbrukarekategorier
inom landet regleras på sätt kommissionen föreskrev i
utfärdade bestämmelser. Sålunda skulle genom vedclearingkassan prisutjämning
i princip ske i följande hänseenden.
a) Clearing av ved till de s. k. handelsreglerade orterna (Stockholm och
Göteborg med vissa förorter, Norrköping, Malmö, Lund. Landskrona,
Hälsingborg och Eslöv). Härvid fastställde kommissionen basispriser för
veden, gällande fritt banvagn eller fritt å sjökaj ankomstorten. I den mån
inköpspriserna avveko från dessa basispriser, skedde en clearing mellan
kommissionen och kristidsnämnderna å dessa orter.
b) För tätorter i den s. k. zon 3 fastställde kommissionen återförsäljningspriser
för ved till hushåll och småindustrier fritt hemkörd till konsument
eller till vedhandlares lager. Clearing mellan inköps- och återförsälj
ningspriser skedde genom de auktoriserade brännveduppköparna eller
kristidsstyrelserna.
c) För all brännved, som transporterades per järnväg, fastställde kommissionen
s. k. debiteringspriser fritt banvagn avsändningsstation. Clearing
mellan inköpspriser och dessa fastställda debiteringspriser skedde genom
de auktoriserade brännvedsuppköpama eller kristidsstyrelserna.
d) Från vedclearingkassan bestredos vidare inom tätorter zon 3 vissa
utkörningskostnader.
Avveckling: Vid slutredovisningen av vedclearingkassan, som skedde i
samband med bokslutet för budgetåret 1949/50 (kommissionens underdåniga
skrivelse den 21 juni 1950), hade kommissionen att redovisa ett
underskott i vedclearingkassan och hemställde om bemyndigande att få
täcka detta dels av förslagsanslaget »Omkostnader i samband med inköp
och inlösen av ved in. m.», dels av kolclearingkassans medel. Sådant bemyndigande
erhölls genom nådigt brev den 22 juni 1950.
Av den ovan lämnade översikten framgår att endast en hos kommissionen
inrättad, icke avvecklad kassa, nämligen krigsriskkassan, för närvarande
icke är i verksamhet. Det synes dock tveksamt om det i nuvarande
läge är ändamålsenligt att avveckla denna kassa.
Huruvida den i motionerna föreslagna utredningen bör komma till stånd
eller ej, är en fråga vilken kommissionen finner det icke böra tillkomma
kommissionen att bedöma.
Priskontrollnänindens utlåtande är av följande lydelse:
Nämnden, som själv icke administrerat någon clearingkassa, har i fem
fall träffat överenskommelse med enskilda företagarsammanslutningar angående
riktlinjerna för vissa av dessa sammanslutningars clearingkassor.
I fråga om dessa kassor får nämnden lämna följande uppgifter.
Bankoutskottets utlåtande nr 10. 13
1) Svenska garveriidkarnas råvara- och importförenings clearingkassa
för hudar.
Enligt avtal den 10 januari 1945 mellan nämnden och föreningen har
kassan inrättats för utjämning av priserna på vissa importerade oberedda
hudar och skinn. Enligt avtalet skulle clearingförfarandet upphöra tre månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning, dock senast vid den tidpunkt
då den allmänna statliga regleringen av priserna på ifrågakomna
varor upphävdes. Därest överskott kvarstode i clearingkassan vid clearingens
upphörande, skulle överskottsmedlen inbetalas till statsverket genom
insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets
räkning.
Kassan har avvecklats under budgetåret 1948/49, och av befintligt överskott
ha 170 878 kronor 28 öre tagits i anspråk för subventionering av importerade
hudar, medan återstoden, 1 805 kronor 68 öre, jämte vissa efter kassans
avstämning influtna äldre reklamationsersättningar, uppgående till
2 586 kronor 16 öre, inlevererats till statskontoret.
2) Järnbrukens koksclearingkassa.
Kassan, som handhaves av Jernkontoret, bildades genom överenskommelse
den 16 maj 1941 mellan järnbrukscentralens medlemmar angående
viss kostnadsutjämning. Enligt överenskommelsen skulle vid avvecklingen
av kassan ett eventuellt överskott utbetalas till de järnverk, som erlagt
koksavgift, i proportion till erlagda avgifter. Kassan har numera avvecklats,
och disponibelt överskott har utbetalts till järnverken.
3) Svenska bomullsfabrikantföreningens clearingkassa för bomull och
cellull.
Kassan inrättades den 1 juni 1941 och utgjorde en förutsättning för den
prisöverenskommelse beträffande bomullsvaror, som då träffades mellan
nämnden och bomullsfabrikantföreningen. Enligt ny överenskommelse den
9 december 1942 utvidgades kassan till en allmän prisutjämningskassa för
bomullsvaror. Nu gällande bestämmelser återfinnas i en överenskommelse
den 5 maj 1943 mellan nämnden och föreningen. Överenskommelsen innehåller
samma bestämmelser angående överskottsmedel som det under
1) upptagna avtalet, dock med tillägg, att insättningen å statsverkets
checkräkning skall ske, därest icke annan av Kungl. Maj:t godkänd överenskommelse
träffas mellan nämnden och föreningen. Kassan, som förvaltas
av föreningen, hade den 31 december 1950 en behållning av 482 252
kronor 30 öre och har sedan dess ökats med å kapitalet utgående ränta.
Någon uppgörelse om kassans avveckling har ej träffats mellan föreningen
och nämnden.
4) Svenska råvara- och importföreningens för kemikalier clearingkassa.
Kassan inrättades den 28 juli 1942 för att möjliggöra en utjämning av
priserna på vissa kaseinpartier. De närmare bestämmelserna återfinnas i
en överenskommelse den 7 maj 1943, som angående överskottsmedel innehåller
samma bestämmelser som det under 1) omförmälda avtalet. Kassans
verksamhet upphörde med budgetåret 1948/49, varvid behållningen
134 626 kronor 92 öre utbetalades med 106 295 kronor 49 öre till nämnden
och med 28 331 kronor 43 öre till statens handelskommission. De till nämnden
överförda medlen iiro insatta på särskild checkriikning i riksbanken.
14 Bankoutskottets utlåtande nr 10.
5) Svenska järn- och balkgrossisters förenings clearingkassa för handelsjärn.
Kassan, som inrättades den 1 april 1943, handhaves av föreningen och
avser att bidraga till en utjämning av lagerpriserna på svenskt och utländskt
handelsjärn inom grosshandeln. Bestämmelser angående kassan
föreligga i en överenskommelse den 1 juni 1943, vilken innehåller samma
bestämmelser som det under 1) upptagna avtalet angående överskottsmedel.
Kassan är numera förpuppad. Behållningen uppgick den 31 december 1950
till 123 389 kronor 2 öre och har sedan dess endast ökats genom att räntan
lagts till kapitalet.
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår att överskottsmedel finnas
disponibla beträffande de under 1) och 3)—5) angivna kassorna.
Nämnden får tillika upplysa, att Kungl. Maj:t den 29 mars 1946 uppdrog
åt nämnden att, efter samråd med övriga krisorgan, vid vilka clearingkassor
funnos inrättade, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande
allmänna riktlinjer för dispositionen av de överskott, som de särskilda
clearingkassorna efter clearingförfarandets upphörande kunde förete utöver
till förfogande ställt kapital, samt att nämnden den 15 juni 1946 i skrivelse
till Kungl. Maj:t redovisat utredningens resultat. Avskrift av nämndens
skrivelse bifogas.1
För egen del får nämnden tillstyrka, att den ifrågasatta utredningen
kommer till stånd.
Rörande de överskottsmedel, som uppkommit på statens krigsförsäkringsnämnds
verksamhet, har utskottet under hand inhämtat följande
upplysningar:
Resultatet av statens krigsförsäkringsnämnds rörelse per den 30 juni
1950 utvisar ett överskott av 299,9 miljoner kronor. Av detta överskott har
till statsverket inlevererats 8,4 miljoner kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 24 januari 1947, vadan det tillgängliga överskottet skall minskas med
sistnämnda belopp. Å kaskoförsäkringen (försäkring av fartyg respektive
andra rederiintressen) har överskottet uppgått till 130,8 miljoner kronor
och å varuförsäkringen till 130,2 miljoner kronor. Övriga rörelsegrenar inklusive
räntor ha gett ett överskott av sammanlagt cirka 40 miljoner
kronor. Ehuru det icke utan ingående undersökning är möjligt att mera
exakt utreda på vilka trader överskottet uppkommit kan man med säkerhet
fastställa att av överskottet å kaskoförsäkringen cirka 100 miljoner
kronor falla å fartyg i främmande fart, för vilka premierna sålunda, i varje
fall indirekt, inbetalats av utlandet. Av överskottet å varuförsäkringen
härröra sig cirka 80 miljoner kronor av återvinningar i haveriärenden, i allt
väsentligt från utlandet, medan cirka 30—40 miljoner kronor hänföra sig
till försäkring av exportgods, för vilken kostnaderna betalats av utlandet.
Det svenska folkhushållet har sålunda i relativt obetydlig grad bidragit
till det uppkomna överskottet. Det är givet, att de av redarna erlagda
kaskopremierna täckts av uppburna frakter.
Det torde böra nämnas, att en redogörelse för de under krigsåren inrättade
clearingkassornas verksamhet lämnades till 1945 års höstriksdag av
1 Här ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
15
dåvarande chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres,
såsom svar å en av ledamoten i första kammaren, professorn Nils Herlitz
i ämnet framställd interpellation.
Utskottet. I de utlåtanden, som avgivits över de föreliggande motionerna,
ha redogörelser lämnats för de clearingkassor, som under krigs- och
efterkrigsåren administrerats eller eljest omhänderhafts av de centrala
krisorganen. Utskottet har dessutom inhämtat vissa upplysningar rörande
de överskottsmedel, som innestå för statens krigsförsäkringsnämnds räkning.
Det införskaffade utredningsmaterialet har givit en överblick i
huvuddrag rörande de olika clearingkassorna och eu belysning av de
spörsmål, som uppkomma i samband med dessa kassors verksamhet. Av
de hörda myndigheterna har statens priskontrollnämnd tillstyrkt den av
motionärerna föreslagna utredningen. Statens jordbruksnämnd har uttalat,
att något behov av utredning av det slag motionärerna åsyfta icke
föreligger beträffande de clearingkassor, som tillhöra nämndens verksamhetsområde.
Övriga myndigheter ha icke tagit ställning till förslaget om
utredning.
Den av utskottet inhämtade utredningen i ärendet ger vid handen, att
verksamheten inom några clearingkassor ännu pågår. Flertalet har dock
avvecklats. I vissa fall har verksamheten upphört men avveckling ännu
icke skett. Av utredningen framgår bland annat, att frågan om dispositionen
av förefintliga överskottsmedel i allmänhet icke slutgiltigt lösts.
Även om Kungl. Maj:t vid inrättandet av viss clearingkassa föreskrivit,
att vid clearingens upphörande förefintliga överskottsmedel skola inlevereras
till statsverket genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken
för statskontorets räkning, är ju därmed frågan om på vad sätt
dessa medel skola slutligt disponeras icke avgjord. Av särskild betydelse
med hänsyn till storleken av det uppkomna överskottet är naturligtvis frågan
om den definitiva regleringen av krigsförsäkringsnämndens medel.
Jämväl andra frågor torde i vissa fall stå öppna och vara i behov av närmare
övervägande. Utskottet har därför genom den i ärendet förebragta
utredningen kommit till den uppfattningen att anledning synes föreligga
att från en gemensam utgångspunkt bedöma ifrågavarande spörsmål.
När det gäller att taga ställning till behovet av den av motionärerna
föreslagna särskilda utredningen i ämnet, bör beaktas, att Kungl. Maj:t
redan genom beslut den 29 mars 1946 uppdrog åt statens priskontrollnämnd
att, efter samråd med övriga krisorgan, vid vilka clearingkassor
funnes inrättade, överväga och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
rörande allmänna riktlinjer för dispositionen av de överskott, som de särskilda
clearingkassorna efter clearingförfarandets upphörande kunde förete
utöver till förfogande ställt lorlagskapital. I skrivelse den 15 juni 1946
har priskontrollnämnden med överlämnande av yttranden i ämnet från
16
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
statens reservförrådsnämnd, statens industrikommission, statens livsmedelskommission
och statens bränslekommission inkommit, med den begärda
utredningen och framlagt förslag i ämnet. Förslaget innebär i huvudsak,
att clearingkassornas överskott skulle överföras till särskilda, vid de olika
centrala krisorganen inrättade fonder, vilkas medel skulle i första hand
användas till åtgärder i prisutjämnande syfte inom vederbörande krisorgans
verksamhetsområde.
Ifrågavarande ärende är fortfarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
De under efterkrigstiden rådande förhållandena torde ha medverkat
till att ställning icke tagits till de genom uppdraget till priskontrollnämnden
aktualiserade frågorna. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten
av att en slutlig reglering av de med clearingkassornas och därmed
jämförliga inrättningars verksamhet sammanhängande frågorna kommer
till stånd. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t tager ifrågavarande
ärende under övervägande och i anslutning därtill förelägger riksdagen
de förslag, vartill dessa överväganden kunna föranleda.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört torde det icke vara
erforderligt, att riksdagen i enlighet med motionärernas förslag i särskild
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av hithörande spörsmål.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av likalydande motionerna
I: 290 och II: 347, må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 19 april 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Näsgård, Mogård,
De Geer, Boo* och Mossberger*;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg,* Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Sköldin, Gavelin,* Nyberg och Edström.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1951 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:171 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående avveckling av s. k. clearingkassor m. m. a1 i texten