Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 13

1951-04-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:13, Bankoutskottets utlåtande nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

vetenskaplig forskning beträffande arbetet och

arbetsplatsens förhållanden.

1 två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 16Ö

av herr Petrén m. fl. och den andra inom andra kammaren under nr 198

av7 fröken Elmén m. fl. har hemställts »att riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhåller att en sakkunnig kommitté tillsättes för att utreda, i vilken omfattning

arbetet och arbetsplatsens förhållanden nu äro föremål för vetenskaplig

forskning, och hur en sådan på lämpligaste sätt bör främjas och

samordnas».

Till stöd för det i motionerna framställda yrkandet har anförts följande.

En fortgående produktionshöjning hade ägt rum i näringslivet i takt

med rationaliseringarna. Samtidigt hade många förhållanden undergått

förändringar inom arbetslivet. Mycket hade ändrats till det bättre, men

nya krav hade också ställts på arbetskraften och dess handhavande. En rad

problem hade vidare aktualiserats i samband med den fulla sysselsättningen.

Den hade inte bara inneburit den jämna och goda sysselsättning vi

eftersträvade, utan hade ibland slagit över i en överfull sysselsättning. Särskilt

åren närmast efter andra världskriget hade vi haft perioder av en

(iverrörlighet på arbetsmarknaden, som alltjämt vore mycket svårbemästrad

på flera industriorter. Detta vore ett allvarligt och produktionshämmande

problem, som ytterligare försvårades av bostadsbristen.

Den arbetskraft som för speciellt tung industri, t. ex. bruken, stått till

buds hade ofta varit ungkarlar (svenskar eller utlänningar), som ryckts

loss från hemorten och anställts i en tätortsindustri. De hade ofta lämnat

eu värdefull primärgrupp (by- eller familjegemenskapen), som ersatts av

den mindre värdefulla sekundärgruppen (de tillfälliga kamraterna i baracken,

på arbetet etc.). Omflyttningen hade hos många skapat en rotlöshet

och en intresselöshet, som menligt inverkat på intresset och ansvaret för

arbetet och samhället. Arbetets rationalisering hade i en del fall lett fram

till mera intresseväckande och ansvarskrävande arbetsuppgifter, men återigen

i andra fall skapat sådana arbetsuppgifter att eu nedvärdering av

arbetet blivit den mänskliga reaktionen. Trots förbättringar på arbetsplatsen

då det gällde hygien, sociala anordningar och en demokratisk anda

vore förhållandena många gånger icke arbetsbefrämjande, vilket den aktu
1

— tlihang till riksdagens protokoll 1901. 8 samt. Nr IS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 13.

ella trivseldebatten vore ett uttryck för. Och verkningarna avspeglade sig

i produktionen.

Frånvarofrekvensen och olycksfallssiffrorna talade sitt tydliga språk.

Varje år inträffade cirka 300 000 st. olycksfall. De direkta och indirekta

kostnaderna för dem beräknades uppgå till omkring 300 miljoner kronor

per år. Endast *4 av dessa olycksfall ansåges bero på bristande tekniska

skydd, medan % ansåges bero på de anställda själva. Här måste de psykologiska

orsakerna spela en väsentlig roll. I de fall där specialiseringen drivits

mycket långt kunde människan utsättas för ensidiga förslitningar. Det

ständiga upprepningsarbetet komme i många fall att anstränga ögon och

nerver. Yrkessjukdomar som skrivkramp, epykondolit, yrkesmyalgi, neuralgi

bleve mer framträdande. Neuroserna syntes ha ökat och kunde ligga

bakom många kroppssjukdomar.

Den mänskliga faktorn vore försummad i arbetslivet, därför att de tekniska

och ekonomiska faktorerna länge varit ett förstahandsintresse och

de mänskliga faktorerna icke tillräckligt beaktats. Följden hade blivit, att

människan trots alla framsteg icke funnit »melodien» i arbetet, att de som

konstruerade maskiner och arbetsformer icke alla gånger tänkt på att taga

tillräcklig hänsyn till människan och hennes djupt liggande behov och

att arbetsledningen icke finge henne med sig i arbetet, därför att den icke

kände hennes reaktioner och kunde tillräckligt väl förutse hur de bleve

i olika situationer. Det bruste många gånger i en djupare förståelse för människan

på arbetsplatsen. Därtill komme bristande kunskap om sammanhangen

mellan människans beteende på arbetsplatsen och hennes relationer

i samhället samt hennes allmänna uppträdande som eu följd av konstitution

och uppfostran (arv och miljö). Dessa psykologiska och sociologiska

problem behövde utredas och kunskap meddelas.

Några större industrier i vårt land hade på egen hand försökt att med

psykologiskt och socialt skolat folk lösa sina personella problem. Deras

insats kunde dock endast bli av mera begränsad och konjunkturbetonad

karaktär samt behövde stöd av en inhemsk arbetsforskning. De amerikanska

universiteten hade särskilda fakulteter för Human Relations (mänskliga

relationer) och Job Relations (arbetsförhållanden), som samarbetade

med företag och utbildade arbetsledning samtidigt som ett forskningsarbete

utfördes. Utländsk litteratur i arbetsforskning hade efter kriget

börjat stimulera intresset för dessa frågor även i vårt land.

Delproblemen inom arbetsforskning hade på sina håll börjat tagas upp

för utredning. Institutet för folkhälsan sysselsatte sig huvudsakligen med

yrkeshygieniska frågor, högskolorna i Stockholm och Göteborg samt universiteten

i Lund och Uppsala ägnade sig i första hand åt psykoteknik, då

det gällde praktisk psykologi, men även åt viss sociologisk forskning.

Arbetsledareinstitutet hade en industripsykologisk avdelning, vid Stock
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

3

hohns handelshögskola hade tagits upp frågor i samband med arbetsledning

och företagsorganisation. Vissa medicinska forskare hade sedan länge

sysslat med problem som rörde arbetsplatsens hälsovård och arbetshygien.

Det skulle vara mycket värdefullt med en samordning av den arbetsforskning

som för närvarande utfördes på olika håll samt att få resultaten bearbetade

till hjälp för näringslivet och dess anställda, individen och samhället

till nytta. Det borde härvid även prövas lämpligheten av att helt eller delvis

sammanföra arbetsuppgifterna på detta område till ett institut för

arbetsforskning.

Den vetenskapliga forskningen rörande arbetslivets förhållanden borde

utgöra ett viktigt stöd för utbildning av personalkonsulenter och personaltjänstemän.

Behovet av sådana tjänster gjorde sig alltmer gällande inom

arbetslivet, det privata såväl som det offentliga. Frågan om personaltjänstemännens

utbildning borde bli föremål för ingående prövning.

Över motionerna ha, efter remiss, yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

statens samhällsvetenskapliga forskningsråd, statens institut för

folkhälsan, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation och Svenska föreningen för psykisk

hälsovård.

Arbetsmarknadsstyrelsen bär anfört följande:

De frågor, som beröras i motionerna, äro av mycket stor betydelse ej

blott för den enskilde individen utan även för samhället i stort. En önskvärd

ökning av produktionen genom att anställa flera arbetstagare synes

för närvarande möjlig endast i begränsad utsträckning. Styrelsen anser

dock, att en icke oväsentlig produktionsökning kunde komma till stånd,

om lämpliga åtgärder vidtogos, som syfta till större hänsynstagande till

den mänskliga faktorn i arbetslivet. Det har i olika sammanhang — bland

annat i »trivseldiskussionerna» — omvittnats, vilken betydelse arbetsplatsens

förhållanden och individens anpassning till arbetet har, då det gäller

att öka produktionen.

I de stora industriländerna, främst U. S. A. och England, bedrivs en

mycket intensiv forskning i hithörande frågor. De amerikanska undersökningarna

— särskilt de inom Western Electric Company — ha i många

avseenden fått utgöra mönster för senare undersökningar i andra delar av

världen och även i Sverige. För närvarande lär i U. S. A. finnas ej mindre

än ett tjugotal forskningsinstitutioner. I Storbritannien ledes forskningen

av Human Relation panel of the Cabinet working party on productivity.

Därunder sortera ett flertal forskningsinstitutioner.

Forskningen rörande människan och arbetet är av mycket komplicerad

natur och förutsätter ett intimt samarbete mellan olika forskningsgrenar:

psykologi, sociologi, medicin och teknik. I mycket stor utsträckning saknas

den grundforskning, varpå framtida undersökningar skola kunna

bygga. Behovet av en överblick över de resultat, till vilka landets olika

forskare hittills kommit, och av en samordning av framtida undersökningar

kan därför sägas vara mycket stort.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Vissa möjligheter till samordning torde finnas genom ökade anslag till

samhällsvetenskapliga och/eller medicinska forskningsråden, varigenom

möjligheter kunde beredas redan nu förekommande institutioner, knutna

till universitet eller högskolor, att utföra nödvändiga undersökningar och

bedriva grundforskning.

Vissa skäl skulle kunna anföras som motiv för att statens institut för

folkhälsan gavs resurser att vid den yrkesliygieniska avdelningen bedriva

forskning av ifrågavarande slag. Forskningen kommer nämligen delvis att

beröra mentalhygieniska problem, vilka ha en nära anknytning till de

yrkeshygieniska frågorna. För att avdelningen skall kunna bedriva en allsidig

forskning fordras emellertid även sociologer och psykologer med

vetenskaplig skolning knutna till institutet.

Även vid Arbetsledareinstitutet bedrives liknande forskning.

Styrelsen anser sig ej i dagens situation kunna tillstyrka en särskild

kommitté för utredning av de i motionen berörda frågorna men vill på

grund av frågornas vikt föreslå, att en utredningsman tillkallas att förutsättningslöst

utreda frågan om samordning av forskningen beträffande

arbetet och arbetsplatsens förhållanden och hur en sådan forskning lämpligen

bör bedrivas.

Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd

anför följande:

Forskningsrådet delar den i motionen framförda åsikten, att psykologisk

och sociologisk forskning rörande arbetslivets problem är av stor betydelse.

Rådet har även i sin verksamhet understött forskningsprojekt inom

dessa områden.

Forskningsrådet hyser den uppfattningen, att studier rörande arbetets

och arbetsplatsens förhållanden böra ske i nära samband med det allmänna

forskningsarbetet inom teknik, ekonomi, fysiologi, psykologi, statistik,

sociologi, socialpsykologi, mentalhygien och andra vetenskaper, som kunna

komma i fråga. Rådet anser därför, att en utredning bör undersöka i vad

mån man genom en utbyggnad av berörda, redan befintliga institutioner,

med hänsyn till deras lokala och personella behov kan stimulera och underlätta

den av motionärerna åsyftade arbetsforskningen.

Med åberopande av dessa synpunkter vill forskningsrådet för sin del

tillstyrka det i motionen gjorda förslaget om en utredning om arbetsforskningens

främjande.

Statens institut för folkhälsan har i sitt yttrande

anfört:

Såsom framhålles av motionärerna förekommer arbetsforskning vid

många olika institutioner här i landet. Detta bidrager säkerligen till att

man erhåller en mera mångsidig belysning av arbetslivet och dess inverkan

på människorna än eljest skulle vara fallet, vilket måste betecknas

som värdefullt. Enligt institutets erfarenhet förefaller det dock sannolikt,

att såväl forskningen som framför allt möjligheterna att praktiskt tillgodogöra

sig vunna forskningsresultat skulle kunna främjas av en ändamålsenlig

samordning av den nu bedrivna verksamheten. Formerna för en

sådan samordning äro mycket viktiga och måste noga övervägas för att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr lo

5

förhindra, att man får eu tyngande apparat, som kan bli till ett hinder

för forskningens utveckling och frihet. Det förefaller icke uteslutet, att de

erfarenheter som vunnits under forskningsrådens verksamhet skulle vara

till nytta även för en organisation på nu diskuterade område.

Statens institut för folkhälsan tillstyrker en utredning i av motionärerna

angivet syfte.

Arbetsgivareföreningen har anfört följande:

Föreningen instämmer i motionärernas uttalanden, att behov föreligger

av forskning beträffande arbetsplatsens olika förhållanden, omfattande psykologiska,

fysiologiska, organisatoriska och medicinska problem. På senare

tid ha som bekant ett antal vetenskapsmän ägnat sig åt hithörande spörsmål,

och föreningen finner det mycket önskvärt, att en sådan forskninguppmuntras.

Så sker i betydande utsträckning redan nu i det att större

industriföretag uppdraga åt vetenskapsmän att för deras räkning verkställa

vetenskapliga utredningar rörande arbetsplatsens problem.

Vid sin kurs- och konferensverksamhet på Yxtaholm söker föreningen

stimulera intresset för bland annat problem av den art motionärerna avse.

Sålunda förekommer regelmässigt vid varje kurs, att någon industripsykolog,

och vanligen även någon industriläkare, till behandling upptager frågor

av psykologisk, fysiologisk, organisatorisk och medicinsk natur. Föreningen

anser sig ha kunnat konstatera, att ett stort antal industrimän — företagsledare,

deras närmaste män och personalchefer — hysa intresse för arbetsvetenskapliga

problem och i möjligaste mån söka följa framstegen på detta

område. Det är sålunda otvivelaktigt, att arbetsvetenskapen i dess olika

former kräver en allt större uppmärksamhet och att vad Sverige beträffar

hithörande grenar befinna sig under utveckling. Det är sålunda ett påtagligt

behov för industrien, att fullständig information erhålles rörande

de möjligheter, som för närvarande stå till buds för vetenskaplig hjälp för

genomförande av forskning på arbetsvetenskapens olika områden.

Föreningen tror icke på lämpligheten av att man på nuvarande stadium

eftersträvar en samordning av forskningen på ifrågavarande område, vilken

dock som sådan bör främjas. I första hand synas därvid nu förekommande

fonner för den arbetsvetenskapliga forskningens bedrivande i Sverige

böra kartläggas och beskrivas. Fn sådan undersökning synes lämpligen

böra verkställas såsom ett enmansuppdrag.

Under åberopande av ovanstående förordar föreningen sålunda, att en

utredning i form av ett enmansuppdrag tillsättes, med uppgift att verkställa

en fullständig katalogisering av den nuvarande vetenskapliga forskningen

på berörda och närliggande områden. Resultatet bör tillhandahållas

allmänheten. Föreningen utgår ifrån att eu kartläggning skulle göra det

lättare för intresserade att komma i kontakt med lämplig institution för

genomförande av forskningar, som kunna bliva aktuella vid varje tidpunkt.

L a n d s o rganisatione n anför:

Landsorganisationen understryker vikten av att psykologisk och sociologisk

forskning rörande arbetslivets problem bedrives. Landsorganisationen

har själv på olika sätt understött dylik forskning. Vad som främst

erfordras iir, att tillräckliga medel ställas till förfogande för de olika organ

som bedriva eller ha att uppmuntra och organisera forskning. De olika av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

staten understödda forskningsråden böra beredas möjligheter inte bara att

ekonomiskt stödja forskare utan också att ta initiativ till och planera

undersökningar pa hithörande områden. Därigenom böra också förutsättningar

kunna skapas för att arbetsforskningen sker i nära samband med

det allmänna forskningsarbetet inom sociologin, socialpsykologin, mentalhygienen

och andra vetenskaper.

Landsorganisationen vill vidare understryka behovet av att redan befintliga

institutioner, såsom institutet för folkhälsan och psykotekniska

institutet, beredas bättre ekonomiska villkor för forskningar. Härigenom

kan en de! av motionärernas syften vinnas omedelbart. Möjligheterna att

stödja sådan forskning, som arbetsmarknadsorganisationerna direkt eller

indirekt bedriva genom sina utredningsorgan eller på annat sätt, böra även

prövas.

Med åberopande av dessa synpunkter tillstyrker landsorganisationen

förslaget om en utredning.

TCO har i sitt utlåtande framhållit följande:

Den bild, som motionärerna teckna av det moderna arbetslivets problem,

torde rätt väl överensstämma med verkligheten. Industriens starka expansion

under de senaste decennierna har utan tvivel skapat många problem,

som emellertid först under den nuvarande perioden av full och överfull

sysselsättning framträtt på ett mera markant sätt. Den för närvarande

pågående debatten i trivselfrågor är ett påtagligt uttryck härför.

Frågan synes TCO i detta sammanhang vara, om statsmakterna skola

låta utvecklingen ha sin gång och sålunda icke ägna större intresse åt dessa

problem, som delvis upptagits som särskilda forskningsobjekt — till en

ringa del i statliga utbildningsanstalter — men i övrigt inom de enskilda

företagen och i samarbete med arbetsmarknadens organisationer, eller om

särskilda åtgärder skola vidtagas på sätt motionärerna utgått ifrån för att

samordna dessa skilda strävanden. TCO har den uppfattningen, att problemen

äro så pass artskilda inom olika områden av samhällslivet att

man icke kan bedriva denna verksamhet i enhetliga former. Det synes

emellertid TCO angeläget att, då såväl statsmakterna som arbetsmarknadens

organisationer samt även de enskilda företagen årligen satsa betydande

belopp på upplysningsverksamhet i exempelvis arbetarskydd och

trafiksäkerhet, man i högre grad borde ägna intresse åt sådana sociologiska

undersökningar, som avse att klarlägga människornas attityder i dessa

hänseenden. Därigenom borde den bedrivna upplysningsverksamheten

kunna lämna bättre resultat. Enligt TCO:s uppfattning ha de institutioner

i vårt land på undervisningsväsendets område, som syssla med utbildning

av socialpsykologer, blivit alltför snävt behandlade i fråga om anslag från

offentliga myndigheter. Dessa institutioner borde ha större resurser att

låta unga forskare både fördjupa sin teoretiska utbildning och sin praktiska

utbildning genom arbete inom näringslivet. Det råder för närvarande en

påtaglig brist på kvalificerat folk inom det socialpsykologiska området.

De forskare, som ägna sig åt dessa ämnen, få relativt lätt fördelaktiga anställningar

ute i de stora industriföretagen men tvingas därvid snabbt att

ägna sig åt mera lokalt betonade arbetsuppgifter av personalledande

karaktär. De bindas då ofta hårt vid de löpande arbetsuppgifterna och få

därigenom stora svårigheter att efter några års praktiskt arbete återvända

till teoretisk forskning och fortsatta studier.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

7

TCO ställer sig emellertid tveksam till om en speciell statlig utredning

bör tillsättas för utredande av den av motionärerna berörda frågan. I första

hand synes det TCO angeläget, att man i mån av möjligheter ökar anslagen

till vederbörande institutioner, som bedriva arbete på detta område.

T den mån riksdagen finner anledning bifalla motionen, synes det TCO

angeläget, att tyngdpunkten i en blivande utredning lägges på de här ovan

angivna problemställningarna och att det sålunda bland annat även utredes,

huruvida berörda utbildningsanstalter ha tillräckliga resurser att

förse såväl sina egna institutioner på området som företagen med socialpsykologiskt

utbildat folk. Om utredningen kommer till stånd, synes det

TCO önskvärt, att den sker i intim kontakt med arbetsmarknadens organisationer.

Föreningen för psykisk hälsovård har anfört:

Föreningen delar helt den av motionärerna framförda synpunkten att

arbetsplatsen erbjuder stora mentalhygieniska problem. Man har sålunda

anledning att tro, att det kan ligga olösta psykologiska problem bakom

såväl frånvaro från arbetsplatsen som den stora flyttningsfrekvensen mellan

arbetsplatserna. Olika psykiska svårigheter torde vidare ofta vara eu

verksam orsak till olycksfall i arbete. Det är därför av stor enskild och allmän

betydelse att dessa frågor bli föremål för vetenskaplig forskning.

Endast på grundval av en sådan kan man tänka sig vidtaga praktiska

åtgärder för att undanröja psykiska störningar. Redan nu pågå — som

motionärerna framhålla — undersökningar som syfta att belysa arbetsplatsens

sociologiska, psykologiska och mentalhygieniska problem, men

utan tvivel äro dessa undersökningar i behov av ytterligare stöd. Vidare

borde det vunna resultatet i större utsträckning än vad nu är fallet göras

tillgängligt för dem, som äro intresserade av dess praktiska tillämpning.

Föreningen anser att den vetenskapliga grundforskningen bör uppmuntras

genom ytterligare stöd åt redan befintliga vetenskapliga institutioner som

bedriva forskning inom dessa problemkomplex samt ifrågasätter om inte

institutet för folkhälsan vore en lämplig institution för de vetenskapliga

resultatens bearbetning med hänsyn till den mera praktiska tillämpningen.

Med åberopande av dessa synpunkter vill Svenska föreningen för psykisk

hälsovård för sin del tillstyrka den av motionärerna föreslagna utredningen.

Utskottet. I samtliga de yttranden, som avgivits över de föreliggande

motionerna, vitsordas den stora .betydelse som de spörsmål rörande arbetet

och arbetsplatsens förhållanden, vilka behandlas i motionerna, äga för såväl

den enskilde individen som för samhället. De hörda myndigheterna och

organisationerna ha — med undantag för TCO — tillstyrkt, att eu utredning

angående de av motionärerna berörda frågorna kommer till stånd.

TCO har för sin del ställt sig tveksam till om en speciell statlig utredning

bör tillsättas för ändamålet. Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsgivareföreningen

ha icke ansett sig kunna tillstyrka tillsättandet av en särskild kommitté

utan förorda, att utredningen gives formen av enmansuppdrag.

Utskottet vill för egen del med hänsyn till den stora vikt, som de i mo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

tionerna behandlade frågorna äga för arbetslivet i det moderna samhället,

tillstyrka, att en utredning verkställes i ämnet. Till frågan huruvida utredningen

bör givas formen av enmansuppdrag eller anförtros åt en särskild

kommitté anser sig utskottet icke böra taga ställning. Denna fråga

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till likalydande motionerna

I: 166 och II: 198, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att en utredning måtte verkställas om i vilken omfattning

arbetet och arbetsplatsens förhållanden nu äro föremål för

vetenskaplig forskning och hur en sådan på lämpligaste sätt

bör främjas och samordnas.

Stockholm den 19 april 1951.

På.bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Sundvik, Fahlander, Mogård,

De Geer och Johannesson*; samt

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Schmidt,

Hallberg och Gustafson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1951 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

511138

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:210 Skrivelse till Konungen i imledning av väckta motioner dels om åtgärder till främjande av det frivilliga och enskilda spamndet, dels ock om framläggande för 195 a1 i texten