Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående vissa ändringar i ''personalorganisationen för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå.

1951-05-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:18, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående vissa ändringar i ''personalorganisationen för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcotteis utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

angående vissa ändringar i ''personalorganisationen

för riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå.

I skrivelse den 20 mars 1951 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort

framställning om vissa ändringar i personalorganisationen för riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå.

I skrivelsen upptaga fullmäktige först till behandling frågan om chefens

för riksgäldskontorets revisionsbyrå tjänsteställning och anföra härom

följande:

Befattningen såsom chef för riksgäldskontorets revisionsbyrå blev vid

riksgäldskontorets omorganisation år 1935, då den nuvarande byråindelningen

fastställdes, placerad i byrådirektörsgrad i likhet med chefen för

riksdagens ekonomibyrå. Omorganisationen föregicks av en utredning i

två etapper, verkställd av dels en år 1933 tillsatt kommitté och dels en

kommitté av år 1934. Den förstnämnda kommittén ansåg, att chefen för

revisionsbyrån borde i lönehänseende jämställas med övriga chefer för

riksgäldskontorets byråer under framhållande av att ökningen av riksgäldskontorets

arbete pålagt honom år från år betydligt större och mera

skiftande arbetsuppgifter och ansvar. Som ytterligare skäl anfördes, att revisionsbyråns

chef ej borde placeras i lägre lönegrad än cheferna för riksgäldskontorets

övriga byråer, vilkas arbete han ju hade att kontrollera.* 1

Härjämte framhöll kommittén, att det för undvikande av bland annat för

arbetets behöriga gång inom riksgäldskontoret hindrande förflyttningar

mellan olika chefsbefattningar vore av vikt att cheferna för verkets byråer

med undantag för kanslibyråchefen vore placerade i samma grad. 1934 års

kommitté framlade förslag om en placering i dåvarande 30:e lönegraden

(Ca 33) för cheferna för samtliga byråer inom riksgäldskontoret utom beträffande

cheferna för revisionsbyrån och riksdagens ekonomibyrå. Kommittén

fann nämligen en så hög tjänsteställning för chefen för revisionsbyrån

åtminstone för det dåvarande icke tillräckligt motiverad utan förordade

en placering av ifrågavarande befattning i byrådirektörsgrad. De

olägenheter, som uppkommit eller kunde tänkas uppkomma genom denna

lägre placering, hade kommittén icke ansett kunna tillmätas avgörande

betydelse. Fullmäktige och riksdagen delade denna uppfattning.

Vid den översyn av riksgäldskontorets personalorganisation, som företogs

år 1946/47, uppflyttades befattningen såsom chef för riksdagens eko
1

Dessa borde — med undantag dock för riksgäldssckreteraren, vilken såsom chef för kanslibyrån

ansågs böra under förste deputeraden intaga eu chefsställning i förhållande till cheferna för övriga

byråer — enligt kommitténs förslag placeras i dåvarande 28:e lönegraden (byrådirektör).

1 — Il i han g till riksdagens protokoll 1951. S samt. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 18.

nomibyra till byrachefstjänst, medan däremot chefen för revisionsbyrån ansags

böra kvarstå i byradirektörsgrad, ehuru den ifrågavarande befattningshavaren

avsetts skola erhålla i viss män ändrade och mera krävande

arbetsuppgifter. Byrådirektören skulle nämligen i stort sett befrias från

allt rutinarbete, medan större vikt skulle läggas vid bland annat sakrevision.

Fullmäktige ha nu till förnyad prövning upptagit frågan om chefens för

revisionsbyrån tjänsteställning och ha därvid kommit till den uppfattningen,

att denne med hänsyn till de honom åvilande göromålens vikt och

den självständiga ställning han måste intaga gentemot (ivriga chefer för

riksgäldskontorets byråer, skäligen bör jämställas med dessa och sålunda

erhålla uppflyttning till lönegrad Ca 33. En sådan uppflyttning, för vilken

Riksgäldstjänstemännens förening vid upprepade tillfällen uttalat sig,

skulle ur verkets synpunkt innebära en rationell anordning, bland annat

därigenom att man finge ökad möjlighet att vid tjänsten — i och med att

densamma bleve sluttjänst — bibehålla en för densamma särskilt väl lämpad

befattningshavare, vilken eljest kunnat övergå till högre lönegradsplacerad

chefstjänst å annan byrå.

Vid bifall till vad fullmäktige sålunda föreslagit torde för nuvarande innehavaren

av befattningen såsom chef för revisionsbyrån få utan ansökningsförfarande

utfärdas konstitutorial å tjänst såsom riksgäldskommissarie

och byråchef i Ca 33.

Angående kanslibyråns organisation anföra fullmäktige.

Vid en nyligen företagen översyn av kanslibyråns organisation ha fullmäktige

funnit ändamålsenligt att återföra ombudsmannaskapet för riksgäldskontoret

till riksgäldssekreteraren, vilken befattningshavare intill omorganisationen

år 1935 jämväl fungerade såsom riksgäldskontorets ombudsman.

Riksgäldssekreteraren har härvid erhållit den ändrade tjänstebenämningen

riksgäldssekreterare och ombudsman (byråchef). Samtidigt

har förste byråsekreteraren och ombudsmannen erhållit tjänstebenämningen

förste byråsekreterare. Någon ändring i lönegradsplaeeringen för

dessa två befattningshavare har härvid icke vidtagits.

I fråga om kanslibyråns organisation må härjämte nämnas, att byråsekreterarbefattningen

i 25:e lönegraden, vilken är en juristtjänst, alltsedan

den siste innehavarens befordran till högre tjänst i november 1950

stått vakant. Göromålen å tjänsten ha tills vidare såsom ett provisorium

uppdelats på förste byråsekreteraren samt en extra amanuens i 22 lönegraden

med halvtidstjänstgöring. Avsikten är att sedermera fylla vakansen

med en yngre jurist i befordringsgången. Frågan om återbesättande av

byråsekreterartjänsten kommer sålunda icke att ännu på lång tid bli aktuell.

Med anledning härav ha fullmäktige för avsikt att ändra denna

tjänst till revisorstjänst i 25:e lönegraden med placering å annan byrå än

kanslibyrån.

Å kanslibyrån finnes placerad en tjänst såsom registrator i samma lönegrad

som förste kontorsskrivare (Ca 18). För att icke onödigtvis binda organisationen

för framtiden utan möjliggöra större rörlighet inom förste

kontorsskrivargraden, föreslå fullmäktige att tjänstetiteln registrator utbytes

mot förste kontorsskrivare. Fn sådan ändring är även motiverad av

viss planerad omläggning av registratorns arbetsuppgifter i samband med

att nuvarande innehavaren av registratorstjänsten beviljats avsked med

pension från och med den 1 juni 1951.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

3

I samband med den sålunda ifrågasatta omändringen av byråsekreterartjänsten

till revisorstjänst ha fullmäktige funnit det lämpligt vidtaga en

ytterligare ändring i fråga om personalorganisationen, en ändring som

jämväl berör riksdagens ekonomibyrå. Härom anföra fullmäktige:

Sedan en följd av år bar en å riksgäldskontorets stat uppförd tjänsteman

i revisorsgraden tjänstgjort å riksdagens ekonomibyrå såsom närmaste

medhjälpare till chefen för byrån. Denna anordning har ägt bestånd

även efter det ekonomibyrån år 1947 utbrutits från riksgäldskontoret. Fullmäktige

ha funnit ändamålsenligt och riktigt, att den ifrågavarande revisorstjänsten

nu definitivt överföres till ekonomibyråns stat. Riksgäldskontoret

skulle härvid kompenseras för minskningen i antalet ordinarie

revisorer genom den förenämnda omändringen av byråsekreterartjänsten

till en revisorstjänst. Antalet icke-ordinarie tjänstemän skulle samtidigt

komma att minskas med en genom befordran till den ifrågavarande ordinarie

revisorstjänsten.

I sin skrivelse ha fullmäktige även upptagit frågan om ordinariesättningen

av riksgäldskontorets extra ordinarie kontorsbiträden i överensstämmelse

med inom statsförvaltningen i övrigt tillämpade principer för reglerad

befordringsgång för kontorsbiträden och anföra härom:

Enligt de principer som tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt erhålles

extra ordinarie anställning i lönegraden Ce 8 efter två och ett halvt

års anställning och efter sammanlagt sju års tjänstgöring sker uppflyttning

till ordinarie tjänst i lönegraden Ca 8, sedan för varje budgetår riksdagen

fattat beslut om den ökning av antalet ordinarie kontorsbiträden

för respektive verk, som kan erfordras. Den reglerade befordringsgången

innebär å andra sidan, att befordran till ordinarie kontorsbiträdestjänst

icke kan ske tidigare än efter sju års anställning, även om vakans å sådan

tjänst dessförinnan skulle ha uppkommit. Motsvarande principer ha även

gjorts tillämpliga på riksbankens biträdespersonal; dock att bankofullmäktige

lämnats generellt bemyndigande att till erforderligt antal utöka de

ordinarie kontorsbiträdestjänsterna.

I personalförteckningen för riksgäldskontoret är antalet kontorsbiträden

i Ca 8 fastställt till 30. Hittills har inom denna ram .befordran i stort sett

kunnat ske efter en anställningstid av omkring sju år men för närvarande

torde emellertid eu sådan befordringstur icke vara att påräkna för flertalet

av de nu i riksgäldskontoret anställda icke-ordinarie kontors biträdena.

Tidpunkten synes därför nu lämplig att även för riksgäldskontorets vidkommande

bringa i tillämpning de för statsförvaltningen i övrigt gällande

principerna för befordran till ordinarie kontorsbiträdestjänst. Fullmäktige

vilja sålunda föreslå, att bemyndigande lämnas fullmäktige att lör varje

budgetår, i den man det i personalförteckningen för riksgäldskontoret upptagna

antalet kontorsbiträdestjänster i lönegraden Ca 8 skulle visa sig otillräckligt

för befordran i enlighet med grunderna för reglerad befordringsgång

för icke ordinarie biträdespersonal, tillsätta det ytterligare antal ordinarie

tjänster i sagda lönegrad, som betingas av nämnda befordringsgång. Anmärkning

härom torde vid bifall till detta förslag böra fogas till personalförteckningen

för riksgäldskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr IS.

Ovanstående förslag ha jämlikt 5 § i Bestämmelser angående förhandlingsrätt

för tjänstemän vid riksdagens verk delgivits vederbörande tjänstemannaorganisationer,

vilka ej påkallat förhandlingar i anledning härav.

Fullmäktige föreslå slutligen för riksdagens ekonomibyrå att två reparatörer

i lönegraden Ca It uppflyttas till lönegraden Ca13 och anföra

följande:

Enligt av 1950 ars riksdag fattat principbeslut i fråga om lönegradsplacering

av viss eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal (riksdagens skrivelse

ni 385) kunna reparatörsbefattningar vid större maskinanläggningar,

där av de anställda kräves särskilt kvalificerad yrkesskicklighet för repalationer

av värme-, sanitets- eller elektriska anläggningar, efter utredning''

av vederbörande myndighet erhålla placering i 13 lönegraden.

I överensstämmelse härmed och på grundval av en av chefen för riksdagens

ekonomibyrå i ärendet verkställd utredning, vilken här bilägges,1

få fullmäktige föreslå uppflyttning till lönegraden Ca 13 av två reparatörer

a^konomibyrån i lönegraden Ca 11, av vilka den ena är placerad inom

riksdagshusets maskinavdelning, medan den andra är anställd såsom snic
i*!e''

göromål, som åvila nu ifrågavarande befattningshavare, motsvara

enligt fullmäktiges uppfattning väl det av riksdagen uppställda kvalifikationskravet

för uppflyttning av reparatörer till 13 lönegraden.

I anslutning till riksdagens förenämnda beslut torde även tjänstebenämnmgarna

böra ändras för viss maskinpersonal å riksdagens ekonomibyrå.

Tjänstetiteln för chefen för riksdagshusets maskinavdelning är sålunda för

närvarande övermaskinist. I motsvarande befattningar inom den övriga

statsförvaltningen är titeln numera maskinmästare. Övermaskinistens närmaste

man har hittills benämnts biträdande maskinist och reparatör. För

denna befattning torde knappast kunna förvärvas någon, som ej har maskinistexamen

av l:a klass eller högre utbildning. Befattningen synes därför

böra benämnas maskinist, vilket överensstämmer med motsvarande

tjänster i andra statens verk. Någon förändring i lönegradshänseende för

dessa befattningshavare föreslås för närvarande ej.

Fullmäktige hemställa, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att

vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå som föranledas av vad fullmäktige

föreslagit.

Vid bifall till vad fullmäktige föreslagit skulle — bortsett från ändrade

tjänstebenämningar för vissa befattningshavare — följande ändringar i personalorganisationen

för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå erfordras:
För

riksgäldskontoret tillkommer en riksgäldskommissarie och byråchef

i Ca 33 samt en förste kontorsskrivare i Ca 18, medan 1 byrådirektör i

Ca 31 och 1 byråsekreterare i Ca 25 samt en registrator i Ca 18 utgå. Antalet

revisorer i Ca 25 blir oförändrat därigenom att 1 revisor tillkommer

genom omändring av byråsekreterartjänsten samtidigt som 1 motsvarande

1 Här ej tryckt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

5

befattning överflyttas till ekonomibyrån. För riksdagens ekonomibyrå tillkommer

1 revisor i Ca 25, varjämte 2 reparatörer i Ca 11 uppflyttas till

Ca 13.

Lömenämnden för riksdagens verk, som på anmodan av utskottet yttrat

sig över fullmäktiges förslag, har tillstyrkt vad fullmäktige i ärendet hemställt.

Utskottet. I likhet med lönenämnden för riksdagens verk tillstyrker utskottet

bifall till de ändringar i personalorganisationen för riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå som fullmäktige i riksgäldskontoret i förenämnda

skrivelse föreslagit. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

1) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens

verk fogade tjänsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå, med tillämpning

från och med den 1 juli 1951, erhålla följande ändrade

lydelse:

Tjänsteförteckning.

Riksgäldskontoret.

Verk ocli befattningar. Lönegrad.

Förste kontorsskrivare ...................... Ca 18

Kammarskrivare ........................... » 20

Förste kammarskrivare ..................... » 22

Kassör ................................... » 25

Kamrerare .................................Ca 27

Förste byråsekreterare...................... » 30

Riksgäldskommissarie och byråchef .......... » 33

Riksgäldssekreterare och ombudsman, byråchef » 33

Riksdagens ekonomibyrå.

Portvakt .................................. Ca 10

Eldare .................................... » 11

Expeditionsförman ......................... » 13

Reparatör ................................. » 13

Kontorsskrivare ............................ » 15

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskotteis utlåtande nr 18.

Maskinist ................................ Ca 15

Maskinmästare ........... » 19

Materialförvaltare och övervaktmästare....... » 20

Revisor ............. » 25

Byråchef ................................. » 33

2) besluta, att personalförteckningen för riksgäldskontoret

skall, med tillämpning från och med den 1 juli 1951,

erhålla följande ändrade lydelse:

Tjänstemän å ordinarie sta t.

Befattningar. Lönegrad.

4 riksgäldskommissarier och byråchefer ...... Ca 33

1 riksgäldssekreterare och ombudsman, byråchef » 33

1 förste byråsekreterare .................... » 30

4 kamrerare ........................... » 27

1 kassör .................................. » 25

6 förste kontorsskrivare .................... » 18

1 övervaktmästare ......................... » 16

3) besluta, att till personalförteckningen för riksgäldskontoret

skall fogas följande not:

fullmäktige i riksgäldskontoret äga tillsätta det ytterligare

antal ordinarie tjänster såsom kontorsbiträden

i lönegraden Ca 8, som betingas av grunderna för

den reglerade befordringsgången.

4) besluta, att personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå

skall, med tillämpning från och med den 1 juli

1951, erhålla följande ändrade lydelse:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattningar. Lönegrad.

1 byråchef ................................ Ca 33

1 revisor .................................. » 25

1 materialförvaltare och övervaktmästare .... » 20

1 maskinmästare ........v................. » 19

1 kontorsskrivare .......................... » 15

1 maskinist ...................... .......... » 15

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18. 7

1 expeditionsförman........................ Ca 13

2 reparatörer .............................. » 13

2 eldare .................................. » 11

1 portvakt ................................ » 10

Stockholm den 16 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander,* Näsgård, Mogård,

De Geer och Boo;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,

* Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin och Johansson i Kalmar.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.