Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning om ändrad löneställning för vissa chefstjänstemän vid riksdagens verk, m. m.

1951-05-16 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:19, Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning om ändrad löneställning för vissa chefstjänstemän vid riksdagens verk, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning

om ändrad löneställning för vissa chefstjänstemän

vid riksdagens verk, m. m.

I skrivelse den 5 maj 1951 ha delegerade för riksdagens verk hemställt

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att

dels, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition

nr 114 till innevarande års riksdag,

l:o) med tillämpning från och med den 1 juli 1951 godkänna vid skrivelsen

fogade förslag till

a) ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk,

b) ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för riksdagens verk,

2:o) bemyndiga delegerade att, likaledes med tillämpning från och med

den 1 juli 1951,

a) vidtaga de ändringar i gällande tjänste- och personalförteckningar

för riksdagens verk samt i den för riksbanken gällande övergångsplan II,

som i skrivelsen föreslås,

b) utfärda de övergångsbestämmelser, som kunna bliva erforderliga i

anledning av förenämnda ändringar i pensionsreglementena eller som eljest

kunna befinnas påkallade,

c) såsom en övergångsbestämmelse till tjänste- och familjepensionsreglementena

för riksdagens verk föreskriva, att byråchefen vid justitieombudsmannens

expedition Gösta Stenlund skall vid tillämpning av dessa

reglementen anses tillhöra lönegraden Ca 37,

dels ock bemyndiga delegerade att med omedelbar tillämpning vidtaga

i skrivelsen föreslagen ändring i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens

verk.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

De berörda författningsförslagen äro av följande lydelse.

Förslag

till

ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk.

18 §.

2 mom. Rörligt tillägg---års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 1 100 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

20 §.

4 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag---lägre avdrag.

Löneklass

Begynnelse-

underlag,

kronor

Löneklass

Begynnelse-

underlag,

kronor

Löneklass

Begynnelse-

underlag,

kronor

1

7 548

10

11 160

18

14 412

2

7 944

11

11 556

19

14 808

3

8 340

12

11964

20

15 216

4

8 736

13

12 408

21

15 612

5

9 144

14

12 816

22

15 612

6

9 552

15

13 212

23

15 612

7

9 960

16

13 608

24

15 612

8

10 356

17

14 016

25

15 612

9

10 764

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

3

Förslag

till

ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för riksdagens verk.

13

2 mom. Familjepensionsunderlagen för---lönegraden omfattar.

Löneklass

Familjepen- sionsunderlag

kronor

Löneklass

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

Löneklass

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

1

3 048

10

4 200

18

5 568

2

3180

11

4 308

19

5 772

3

3 312

12

4416

20

5 964

4

3 432

13

4 572

21

6 168

5

3 564

14

4 764

22

6 168

6

3 696

15

4 968

23

6168

7

3 816

16

5 172

24

6 168

8

3 948

17

5 364

25

6168

9

4 080

Genom proposition nr 114 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

framlagt förslag angående lönerevision för vissa chefstjänstemän, m. m.

Propositionen innehåller förslag till ändring av den i statens löneplansförordning

den 30 juni 1947 (nr 376) intagna löneplan 2, vilken avser ordinarie

tjänstemän, tillsatta genom förordnande på viss tid eller tills vidare.

I nämnda löneplan hava lönebeloppen i löneklasserna 1—9 bibehållits oförändrade,

medan från och med 10 löneklassen en utbyggnad av planen

skett på sätt närmare framgår av följande sammanställning. I denna hava

angivits grundlönebeloppen i nuvarande löneklasserna 9—24 och de däremot

svarande löneklasserna och grundlönebeloppen i den nya löneplan 2

ävensom den procentuella höjningen av grundlönen i de olika löneklasserna.

Tjänstemän i nuvarande lönegraden CplO (CrlO) skola enligt propositionen

i allmänhet placeras i den nya lönegrad som, enligt vad som framgår

av sammanställningen, motsvarar den lönegrad vari tjänstemannen nu är

placerad.

Även tjänstemän placerade å löneplan 1 i lägst nuvarande 33 lönegraden

skola i allmänhet vid bifall till propositionen erhålla förbättrad grund
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

Nuvarande löneplan 2

(fr. o. m. löneklass 9

och uppåt)

Förslag till löneplan 2

(fr. o. m. löneklass 9

och uppåt)

Procentuell

höjning av

årsgrund- lönen

Löneklass

Årsgrundlön

Löneklass

Årsgrundlön

9

16 800

9

16 800

0

—

—

10

17 400

—

—

—

11

18 000

—

—

—

12

18 600

—

10

17 400

13

19 500

12,1

11

18 000

—

—

—

12

18 600

14

20 700

11,8

13

19 200

—

—

—

14

19 800

15

21 900

10,6

15

20 400

—

—

—

16

21000

16

23 100

10,0

17

21 900

17

24 300

11,0

18

22 800

18

25 500

11,8

19

23 700

19

26 700

12,7

—

—

20

27 900

—

20

25 500

21

29 100

14,1

21

27 600

22

31 500

14,1

22

29 700

23

33 900

14,1

23

33 600

24

37 800

12,5

24

39 600

25

44 400

12,1

avlöning. Sålunda skola byråchefs- och rådstjänster uppflyttas från nuvarande

lönegraden Ca 33 till lönegraden Ca 37, innebärande en grundlöneökning

med inemot 12 procent.

Från den i propositionen föreslagna allmänna lönerevisionen undantagas

vissa tjänster, vilkas inplacering i löneskalan anses böra bliva föremål för

ytterligare utredning och vilka tjänster närmare angivits i en sammanställning

å sid. 71—73 i propositionen. Resultatet av utredningen beräknas

kunna föreläggas 1952 års riksdag.

Vidare föreslås i propositionen, att det maximibelopp, å vilket rörlig förhöjning

av lönen må beräknas, skall höjas från 1 200 till 1 600 kronor för

månad.

Ändringen av löneplan 2 har nödvändiggjort förslag till vissa jämkningar

i tjänste- och familjepensionsunderlagen. Innebörden av dessa jämkningar

framgår av de förslag till ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,

vilka bifogas propositionen. Det maximibelopp av tjänstepensionsunderlaget,

varå rörligt tillägg må beräknas, föreslås skola höjas

från 800 kronor till 1 100 kronor för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

De föreslagna ändringarna i statens löneplansförordning samt i tjänsteoch

familjepensionsreglementena skola vid bifall till propositionen träda

i kraft den 1 juli 1951, vilken dag de föreslagna inplaceringarna av byråchefs-(råds-)

och högre tjänster komma att träda i tillämpning.

I sin skrivelse anföra delegerade:

Under erinran att statens löneplansförordning äger tillämpning även vid

riksdagens verk (se bankoutskottets uti. nr 58/1947) samt att följaktligen

jämväl de i propositionen föreslagna ändringarna i löneplan 2 komma att

automatiskt erhålla giltighet vid dessa verk, om propositionen vinner riksdagens

godkännande, hava delegerade för riksdagens verk i skrivelser den

4 april 1951 till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, styrelsen

för riksdagsbiblioteket, riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman

samt riksdagens revisorer anhållit om yttranden, vilka konsekvenser

ett dylikt godkännande borde få för de befattningshavare vid

riksdagens verk, som närmast motsvara i propositionen avsedda tjänstemän.

Sedan i anledning härav yttranden inkommit från dessa verk, har

lönenämnden för riksdagens verk avgivit utlåtande över vad i sagda yttranden

föreslagits.

Fullmäktige i riksbanken hava, under hänvisning till en inom direktionen

upprättad promemoria, uttalat, att om riksdagen bifaller de förslag,

som framlagts i propositionen, konsekvensen av principerna i propositionen

bör bliva, att nedan angivna tjänster i riksbanken erhålla följande löne
-

gradsplacering:

bankokommissarie — nu i lönegraden Cp 10 — i den nya lönegraden

Cp 13,

bankdirektör — nu i lönegraden Cp 19 — i den nya lönegraden med samma

nummer,

vice riksbankschef — nu i lönegraden Cp 22 — i den nya lönegraden

Cp 23, samt

riksbankschef — nu i lönegraden Cp 24 — i den nya lönegraden Cp 25.

Direktörstjänsterna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, vilka

tjänster för närvarande äro hänförda till lönegraden Cp 14, hava ansetts

böra tillsvidare placeras i den nya 14 lönegraden (löneklassen) och icke,

såsom närmast skulle ha följt av principerna i propositionen, i den nya 15

lönegraden. Därmed hade emellertid fullmäktige icke för sin del tagit

definitiv ståndpunkt till spörsmålet om den blivande löneställningen för

dessa direktörer. Frågan om en eventuellt höjd lönegradsplacering finge

bli beroende på resultatet av den utredning angående riksbankens organisation,

som för närvarande pågår och vilken uppdragits åt vice riksbankschefen

Mats Lemne. Fullmäktige hava vidare i sitt yttrande meddelat,

att fullmäktige icke heller vore beredda att taga ställning till det av

representanter för ifrågavarande befattningshavare väckta spörsmålet om

höjd lönegradsplacering för övriga direktörer vid avdelningskontoren1, vilka

nu tillhöra lönegraden Cp 9. Även denna fråga borde bli föremål för överväganden

vid nämnda utredning.

Vad beträffar direktörerna vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri,

vilka äro placerade i nuvarande lönegraden Cp 14, hava fullmäktige

föreslagit, att dessa tjänster tills vidare — i avvaktan på en av fullmäktige

igångsatt utredning angående löneställningen för ledande personal vid riks
-

1 Tjänster i lönegraden Cp (Cr) 9 beröras icke av förslagen i propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

bankens industrier — skola i enlighet med principerna i propositionen hänföras

till den nya lönegraden Cp 15, med bibehållen rätt för dessa direktörer

att fortfarande åtnjuta tilläggsarvode av 2 000 kronor vardera (jfr

35 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk).

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ansett, att befattningen såsom riksgäldsdirektör

och chef för riksgäldskontoret, nu placerad i lönegraden

Cp 19, bör överföras till 19 lönegraden (löneklassen) enligt den nya löneplan

2. Fullmäktige hava vidare uttalat, att nuvarande fyra byråchefstjänster

hos riksgäldskontoret (riksgäldssekreteraren och ombudsmannen

samt tre riksgäldskommissarier) ävensom tjänsten som chef för riksdagens

ekonomibyrå, vilka samtliga tjänster »motsvara byråchefstjänstema i allmänhet

inom statsförvaltningen i övrigt», böra inplaceras i lönegraden

Ca 37 enligt löneplan nr 1. Vid bifall till av riksgäldsfullmäktige i skrivelse

till bankoutskottet den 20 mars 1951 framlagt förslag till vissa ändringar

i personalorganisationen för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå,

innebärande bland annat uopflyttning av tjänsten såsom chef för riksgäldskontorets

revisionsbyrå från byrådirektörsgrad till byråchefstjänst, borde

även denna tjänst placeras i samma lönegrad.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har förklarat att, om överbibliotekarietjänsterna

vid universiteten i Uppsala och Lund uppflyttades i lönegrad,

samma uppflyttning bör ske av överbibliotekarietjänsten vid riksdagsbiblioteket.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen hava föreslagit, att

byråchefstjänsterna vid justitieombudsmans-, respektive militieombudsmansexpeditionen

skola, i överensstämmelse med vad i propositionen föreslås

beträffande lagbyråchefstjänsterna, hänföras till 13 löneklassen i den

nya löneplan 2 (Crl3). Vidare hemställes att, om justitieråd och regeringsråd

komma att, såsom i propositionen föreslagits, placeras i den nya

lönegraden Cp 21 å sagda löneplan, även befattningarna såsom justitieombudsman

och militieombudsman måtte hänföras till samma lönegrad. Såsom

skäl härför har åberopats, att vid senaste regleringar av löneställningen

^ riksdagens ombudsmän förutsattes, att dessa ombudsmän skulle i

lönehänseende likställas med högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter.

Justitieombudsmannen har vidare — under erinran om att byråchefen

vid justitieombudsmansexpeditionen Gösta Stenlund enligt beslut av 1939

ars riksdag skall i fråga om tjänste- och familjepensionsrätt anses likställd

med tjänsteman i nuvarande lönegraden Ca 33 — hemställt att för Stenlund

i stället skola tillämpas de tjänste- och familjepensionsbestämmelser,

som gälla för tjänstemän tillhörande lönegraden Ca 37.

Riksdagens revisorer hava, med hänsyn till att riksdagen förutsatt, att

statens sakrevision skall utgöra förebild beträffande anställningsformer och

löneställning för de fast anställda tjänstemännen vid revisorernas kansli,

funnit sig icke böra föreslå någon annan lönegradsplacering för tjänsten

såsom kanslichef vid revisorernas kansli än den, som i propositionen förutsatts

för motsvarande tjänst vid sakrevisionen (d. v. s. den nya lönegraden

Cp 14).

Mot vad i anförda yttranden från riksdagens olika verk föreslagits har

lönenämnden för riksdagens verk i yttrande icke funnit anledning till

erinran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

7

För egen del uttala delegerade:

Delegerade anse sig kunna biträda vad riksdagens verk i de avgivna

yttrandena anfört och föreslagit. Därest riksdagen bifaller förenämnda proposition,

få delegerade med hänsyn härtill föreslå, att bankoutskottet ville

med tillstyrkan vidarebefordra förslagen till riksdagen, att träda i tillämpning

från och med den 1 juli 1951. Skulle riksdagen vidtaga ändringar i

de förslag, som framlagts i propositionen, av beskaffenhet att påverka vad

ovan förordats, böra självfallet motsvarande jämkningar vidtagas vid riksdagens

verk.

Såsom förut nämnts komma ändringarna i statens löneplansförordning

att automatiskt bliva gällande vid riksdagens verk, varför något särskilt

beslut härutinnan av riksdagen icke erfordras. Däremot förutsättes riksdagens

godkännande av de föreslagna inplaceringarna i ny lönegrad av här

ifrågavarande tjänster i byråchefs- eller högre grad. Delegerade torde böra

bemyndigas att vidtaga av de ändrade lönegradsplaceringarna föranledda

ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksdagens verk samt

i den för riksbanken gällande övergångsplan II. Nyssnämnda förteckningar

hava fastställts av delegerade med stöd av bemyndigande av 1947 års riksdag

(se bankoutskottets uti. nr 58/1947). Vidare böra ändringar vidtagas

i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för riksdagens verk,

motsvarande de ändringar som av Kungl. Maj:t föreslagits i 1947 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen. Förslag till här avsedda

ändringar bifogas denna skrivelse.

I sin skrivelse anföra delegerade vidare:

I detta sammanhang vilja delegerade anmäla, att fullmäktige i riksbanken

i skrivelse till delegerade den 5 april 1951 — under hänvisning till att

viss omorganisation av ledningen för riksbankens verksamhet genomförts

från och med den 1 i samma månad — hemställt, att uttrycket »ställföreträdande

sektionschef» i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens

verk skulle utbytas mot »direktionssuppleant».

Delegerade, som i och för sig icke ha något att erinra mot förslaget,

anse uttrycket »direktionssuppleant» ur språklig synpunkt mindre lämpligt,

varför detsamma torde böra utbytas mot »suppleant för direktionsledamot».

Enligt bemyndigande av 1948 års riksdag (jfr bankoutskottets uti. nr

51/1948) äga delegerade befogenhet att vidtaga mot företagna ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente svarande ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk. Med stöd härav kunna delegerade, utan

särskilt beslut av riksdagen, genomföra enahanda ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk, som Kungl. Maj:t efter medgivande av

riksdagen vidtager i statens allmänna avlöningsreglemente för genomförande

av lönerevisionen för chefstjänstemännen. Om propositionen nr 190 till

innevarande års riksdag angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente,

in. in. kommer att föranleda ändrad lydelse av 15 S 4

mom. i sagda reglemente, äga delegerade vidare befogenhet att vidtaga

motsvarande ändring i avlöningsreglementet för riksdagens verk. Däremot

måste riksdagens medgivande inhämtas för att delegerade skola

kunna vidtaga den av bankofullmäktige önskade ändringen i avlöningsreglementets

36 § 1 mom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

Utskottet. Delegerade för riksdagens verk ha i förenämnda framställning

till bankoutskottet framlagt de förslag angående ändrad lönegradsplacering

för chefstjänstemän vid riksdagens verk, m. m., som enligt delegerades

mening böra genomföras, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition

nr 114 till innevarande års riksdag med förslag till lönerevision för

vissa chefstjänstemän m. m. Utskottet får erinra, att riksdagen på hemställan

av statsutskottet (uti. nr 128; r. skr. nr 219) bifallit Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag. Under åberopande härav och med hänvisning till

att delegerades förslag lämnats utan erinran av lönenämnden för riksdagens

verk får utskottet tillstyrka bifall till delegerades förevarande

förslag.

Utskottet tillstyrker vidare bifall till delegerades förslag angående viss

ändring av 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens

verk förevarande framställning, må

A. godkänna, med tillämpning från och med den 1 juli

1951, vid delegerades framställning fogade förslag till

1) ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom.

1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens

verk;

2) ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för riksdagens verk;

B. bemyndiga delegerade att, med tillämpning från och

med den 1 juli 1951,

1) vidtaga i delegerades framställning omförmälda ändringar

i gällande tjänste- och personalförteckningar

för riksdagens verk samt i den för riksbanken gällande

övergångsplan II;

2) utfärda de övergångsbestämmelser, som kunna bliva

erforderliga i anledning av förenämnda ändringar

i pensionsreglementena eller som eljest kunna befinnas

påkallade;

3) föreskriva, såsom en övergångsbestämmelse till

tjänste- och familjepensionsreglementena för riksdagens

verk, att byråchefen vid justitieombudsmannens

expedition Gösta Stenlund skall vid tillämpning

av dessa reglementen anses tillhöra lönegraden

Ca 37;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

9

C. bemyndiga delegerade att, med omedelbar tillämpning,

vidtaga i delegerades framställning omfönnäld ändring

i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Stockholm den 16 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, De Geer,

Johannesson, Boo, Domö och Hermansson i Kvistljungby*;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona*, Persson

i Norrby, Sköldin, Gavelin, Åqvist* och Gustafson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Gavelin.

Reservation

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951

8 samt.

Nr 19.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.