Bankoutskottets memorial nr 2
1951-01-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1951:2, Bankoutskottets memorial nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 2.
1
Nr 2.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1950 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1951.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, Nordenson,
Johannesson, de Geer, Persson i Vinslöv och Boo;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, von Seth och Gavelin.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 2.
2
Bankoutskottets memorial nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1950 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod
utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade
förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.
Den under oktober 1950 utkomna årsboken för budgetåret 1949/
50 innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet, varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets
utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda
period, hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att
allenast lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse
under senare halvåret 1950.
Konvertering av 19H års 3 % statslån. Den 17 augusti 1950 beslöto fullmäktige
att för konvertering av ifrågavarande lån å 270 572 500 kr., som
enligt de för lånet gällande bestämmelserna skulle inlösas den 15 september
1950, upplägga ett nytt 3 % lån med en löptid av 6''/2 år, benämnt 1950 års
3 % statslån av den 15 september. Det nya lånet förfaller till betalning den
15 mars 1957. Obligationsvalörerna äro 10 000, 5 000 och 1 000 kr. och ränteförfallodag
den 15 mars. Utbytet ägde rum under tiden 28 augusti—7 september
hos riksgäldskontoret, riksbanken, affärsbanker, sparbanker och
fondkommissionärer. Utbyteskursen var pari. Vid utbytet erhöllo obligationsägarna
dels likvid för kupong nr 6 per den 15 september 1950, dels ock försko
ttsränta å 3 % för tiden 15 september 1950—15 mars 1951 å såväl utbytt
belopp som eventuellt fyllnadsbelopp. Konverteringen gav till resultat, att
obligationer av 1944 års lån till ett belopp av 233 919 000 kr., motsvarande
86,45 % av lånet, konverterades mot obligationer av 1950 års lån. Härutöver
har av sistnämnda lån till parikurs försålts obligationer till ett belopp av
4 milj. kr. 1950 års 3 % statslån har uppförts till notering å fondbörsen
fr. o. m. den 2 januari 1951.
1950 års 3‘/f % statslån av den 10 december. Den 9 november 1950 beslöto
fullmäktige att emittera ett nytt 3’/4 % statslån att återbetalas den 10
december 1965. Det nya lånet, för vilket lånebeloppet icke är fastställt,
utbjöds till teckning under tiden 15—24 november 1950 och likvid för teck
-
Bankoutskottets memorial nr 2.
3
nade obligationer skulle erläggas under tiden 15 november 1950—10 februari
1951. Vid likvid före den 10 december 1950 skulle gottgöras ränta efter
31/, % från inbetalningsdagen till och med sistnämnda datum. Vid likvid
efter sagda den 10 december skulle erläggas upplupen kupongränta. Försäljningskursen
är pari och obligationsvalörerna 10 000, 5 000 och 1 000 kr.
Ränteförfallodag är den 10 december.
Det nya lånet emitterades under medverkan av riksbanken och det bankkonsortium,
som tidigare under en följd av år plägat medverka vid riksgäldskontorets
låneemissioner. Vid teckningstidens utgång den 24 november
hade till riksgäldskontoret anmälts teckningar å sammanlagt 202,7 milj. kr.,
varav 44 milj. kr. tecknats av statliga institutioner. Den 31 december redovisades
såsom statsskuld å lånet ett belopp av 175 510 000 kr., motsvarande
dittills influten valuta för tecknade belopp.
Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1949/50 hade såsom statsskuld
för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av kr.
114 298 041: 93 motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills
redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december
1950 hade statsskulden för utelöpande sparobligationer nedgått till kr.
111 772 499: 83. Efter framställning av postsparbanken ha fullmäktige medgivit,
att försäljningen av sparmärken för sparobligationer finge upphöra
med utgången av år 1950.
Rikskonto. Behållningen å rikskonto, som vid budgetårets början utgjorde
kr. 27 712 333:37, hade vid årsskiftet 1950/51 nedgått till kr.
27 335 453: 52.
Statsskuldförbindelser. Efter framställning av postgirokontoret ha fullmäktige
medgivit, att ett genom inlösen av två den 1 oktober 1950 till betalning
förfallna statsskuldförbindelser frigjort belopp å sammanlagt 6 milj.
kr. finge bindas i en deposition å 5 år. Ränta å depositionen utgår efter 2,9 %
för år.
Vid emissionen av 1940 års 4 % försvarslån erhöllo vissa försäkringsbolag
in. fl. i stället för obligationer 10-åriga 4 % statsskuldförbindelser, förfallande
till betalning den 1 november 1950, till ett sammanlagt belopp av
68,25 milj. kr. Fullmäktige beslöto den 12 oktober att under hand erbjuda
innehavare av förbindelserna att konvertera dessa endera mot obligationer
av 1950 års 3 % statslån av den 15 september eller mot 2 % skattkammarväxlar,
daterade den 1 november 1950 och förfallande till betalning den 11
mars 1951.
Vid konverteringstidens utgång den 26 oktober 1950 hade anmälts konvertering
mot 3 % obligationer av år 1950 av statsskuldförbindelser till ett
sammanlagt belopp av 7 990 000 kr., utgörande 11,7 % av det till betalning
förfallna beloppet. Någon konvertering mot skattkammarväxlar ägde icke
rum.
4
Bankoutskottets memorial nr 2.
Dollarkredit enligt Marshallplanen. Av det för Sverige tilldelade totalbeloppet
av Marshallhjälpen skall ett belopp av $ 20 400 000 amorteras genom
direkta betalningar till Förenta Staterna. För denna del av krediten
står riksgäldskontoret såsom låntagare. Motvärdet i kronor av krediten tillgodoföres
riksgäldskontoret av riksbanken. Då det amerikanska hjälpprogrammet
för Sveriges del icke har till syfte att tillföra staten medel för budgetändamål,
har förutsatts att behållningen skall av riksgäldskontoret disponeras
för att inlösa av riksbanken innehavda statsobligationer.
Efter överföring från riksbanken den 30 juni 1950 av $ 1 093 162: 37 har
hela ovannämnda dollarkredit å $ 20 400 000 utnyttjats under budgetåret
1949/50. Motvärdet efter en kurs av 5,1732 utgör 105 533 280 kr., vilket belopp
bokförts å fonderad statsskuld. Den influtna valutan har vidare bokföyts
å ett tillgångskonto såsom en fordran på riksbanken. Av detta tillgångskonto
har tidigare använts 65 milj. kr. för inlösen av förfallande skattkammarväxlar,
varför saldot efter överföringen den 30 juni utgör 40 533 280
kr., vilket belopp i överensstämmelse med tidigare tillvägagångssätt tagits i
anspråk för inlösen av den 11 juli 1950 till betalning förfallna skattkammarväxlar.
Skattkammarväxlar. Riksgäldskontorets totala skuld mot skattkammarväxlar
utgjorde den 1 juli 1950 2 441 500 000 kr. Av dessa växlar förföllo
växlar å sammanlagt 450 milj. kr. till betalning den 11 juli. Härav omsattes
växlar till ett belopp av 350 milj. kr. mot nya växlar i riksbanken, därav 150
milj. kr. per den 21 juli 1950 mot ett diskonto av 0,5 % och 200 milj. kr. per
den 11 januari 1951 mot ett diskonto av 1,4 %. Ovannämnda växlar å 150
milj. kr. inlöstes å förfallodagen den 21 juli. Sedan fullmäktige under augusti
beslutat återupptaga anbudsförfarande vid försäljning av skattkammarväxlar,
emitterades den 15 i samma månad efter dylikt förfarande nya växlar
till ett belopp av 200 milj. kr., förfallande till betalning den 11 december
1950. Av växlarna övertogos 122 milj. kr. av affärsbankerna och återstoden
av riksbanken, samtliga mot ett diskonto av 2 %. Den 11 september
förföllo växlar å 850 milj. kr. till betalning. Av dessa växlar inlöstes 150
milj. kr. och återstoden 700 milj. kr. omsattes mot nya växlar i riksbanken,
därav 250 milj. kr. per den 16 september 1950 till ett diskonto av 0,5 % (inlösta
å förfallodagen) och 450 milj. kr. per den 11 november 1950 till ett
diskonto av 1,2 %.
Den 5 oktober beslöto fullmäktige att i marknaden åter infordra anbud å
skattkammarväxlar, denna gång intill ett belopp av 250 milj. kr. Av nämnda
belopp övertogos växlar per den 11 januari 1951 till ett belopp av 20 milj.
kr. av en affärsbank mot ett diskonto av 2 %, under det att riksbanken
övertog växlar per den 11 januari 1951 å återstående belopp — 230 milj. kr.
— till samma diskonto. Av två andra affärsbanker avgivna anbud å övertagande
av 75 milj. kr. skattkammarväxlar per den 11 mars 1951 mot ett
diskonto av 23/8 och 2,4 % antogos ej av fullmäktige. Den 13 oktober försåldes
emellertid till samma affärsbanker skattkammarväxlar pr den 11
januari 1951 å sammanlagt 85 milj kr., varvid erlades diskonto efter 2 %.
Bankoutskottets memorial nr 2.
5
Den 11 november förf öllo till betalning växlar å 975 milj. kr., vilka
omsattes mot nya växlar i riksbanken å samma belopp. Av nämnda växelbelopp
förfaller 500 milj. kr. till betalning den 11 januari 1951, 100 milj.
kr. den 11 februari 1951, 150 milj. kr. den 11 mars 1951, 100 milj. kr.
den 15 april 1951 och 125 milj. kr. den 11 maj 1951. För de olika växelposterna
erlades följande diskonto, nämligen 1,5 %, 1,7 %, 1,8 %, 1,9 % och
1,9 %. Slutligen förföllo den 11 december skattkammarväxlar till ett belopp
av 400 milj. kr. till betalning. Växlarna omsattes mot en ny växel i riksbanken
å 500 milj. kr. (i beloppet ingår även en tillfällig kredit å 100 milj. kr.),
förfallande till betalning den 11 mars 1951. Diskonto erlades efter 2 %.
Utöver ovannämnda växeltransaktioner har under senare halvåret 1950
för stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upptagits kortfristiga
krediter i riksbanken mot skattkammarväxlar å tillhopa 350 milj. kr., nämligen
den 21 augusti 100 milj. kr. per den 11 december 1950 mot ett diskonto
av 2 %, den 24 augusti 100 milj. kr. per den 11 mars 1951 mot 2 %
samt den 28 december 150 milj. kr. mot 1,8 %.
Vid årsskiftet utgjorde riksgäldskontorets totala upplåning mot skattkammarväxlar
2 776,5 milj. kr.
Riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken. Riksgäldskontorets strävan
att minska sina ränteutgifter har tidigare lett till att kontorets behållning
på checkräkning i riksbanken hållits på en så låg nivå som möjligt genom
att tillgängliga medel i stor utsträckning utnyttjats för inlösen av skattkammarväxlar,
även om behov av medel inom kort tid kunde förutses skola
uppkomma. Härigenom ha betydande säsongfluktuationer, huvudsakligen
sammanhängande med skatteterminerna, i riksbankens innehav av skattkammarväxlar
uppstått. För att i framtiden söka minska dessa fluktuationer
har i december överenskommelse träffats om inrättande av ett räntebärande
underkonto till riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken för överföring
i jämna multiplar av 50 milj. kr., på vilka belopp skall gottgöras
ränta, i den mån de innestå på detta underkonto i 20 dagar eller mera, efter
en räntesats av tills vidare 2 %.
Inlåning från postsparbanken. Den 15 augusti överlämnade postsparbanken
till riksgäldskontoret för förvaltning mot en ränta av 2 % för år ett
belopp av 10 milj. kr., att återbetalas den 15 december 1950. Efter framställning
av postsparbanken ha fullmäktige den 17 augusti 1950 medgivit,
att 20 milj. kr. av postsparbankens i riksgäldskontoret inneståcnde avistamedel
finge överföras till en deposition per den 15 december 1950 mot en
ränta av 2 % för år. Vidare ha fullmäktige efter framställning av postsparbanken
den 31 augusti medgivit förlängning av bankens samma dag till betalning
förfallna deposition i riksgäldskontoret å 10 milj. kr. till den 15 mars
1957 mot en ränta av 3 % för år. Den 11 september insatte postsparbanken
ytterligare 20 milj. kr. i riksgäldskontoret. Å depositionen, som skall återbetalas
den 15 mars 1957, gottgöres ränta efter 3 % för år.
6
Bankoutskottets memorial nr 2.
I oktober återbetalades till postsparbanken återstående avistamedel 22,5
milj. kr. samt en 2,i % deposition per den 31 oktober 1950 å 10 milj. kr. I
november insatte postsparbanken 50 milj. kr. avistamedel, varjämte depositionen
å 30 milj. kr. per den 15 december 1950 på förfallodagen överfördes
till dessa medel. Sedan 50 milj. kr. återbetalats i november och december,
utgjorde postsparbankens avistamedel den 30 december 1950 30 milj. kr.
Inlåning från postgirokontoret. Den 8 juli överlämnade postgirokontoret
till riksgäldskontoret för förvaltning mot en ränta av 1,2 % för år ett belopp
av 50 milj. kr. att återbetalas den 31 oktober 1950. Efter framställning
av postgirokontoret ha fullmäktige medgivit fortsatt deposition av beloppet
till den 20 januari 1951 mot en ränta av 1,9 % för år. Till en deposition per
den 1 oktober 1955 mot en ränta av 2,9 % för år överfördes inlösenbeloppet
6 milj. kr. för en postgirokontorets statsskuldförbindelse per den 1 oktober
1950. En tidigare deposition av postgirokontoret å 25 milj. kr. har i samband
med emissionen av 1950 års 3 y, % statslån av den 10 december
överförts till detta lån. Postgirokontorets konto hos riksgäldskontoret för
avistamedel hade under senare halvåret 1950, liksom fallet varit under
förra halvåret, en betydande omsättning, vilket sammanhängde med betalningsrutinen
vid skattelikviderna. Behållningen å nämnda konto, som den
1 juli 1950 uppgick till 150 milj. kr., ökades sålunda under senare halvåret
1950 med insättningar å sammanlagt 1 785 milj. kr. men minskades å andra
sidan genom uttag å 1 845 milj. kr. Den 31 december 1950 utvisade kontot
alltså ett saldo av 90 milj. kr. Räntesatsen för postgirokontorets avistamedel
i riksgäldskontoret under ifrågavarande halvår utgjorde 0,5 %.
Lån hos statsinstitutioner och fonder. Vid ingången av budgetåret 1950/
51 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom
lån hos statsinstitutioner och fonder in. in., till kr. 917 353 500: 12. Under
senare halvåret 1950 ökades detta belopp med (netto) 7 551 554 kr. i följd
varav här berörda del av statsskulden den 31 december 1950 utgjorde
kr. 924 905 054: 12.
Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret uppgick den 1
juli 1950 till kr. 10 131 520: 90, varav ett belopp av 1 milj. kr. var placerat
med en uppsägningstid av 45 dagar och återstoden, kr. 9 131 520: 96, bundits
med ett års uppsägning. Räntefoten utgjorde respektive 0,5 % och 1,5 %.
Vid tre olika tillfällen under andra halvåret 1950 insatte exportkreditnämnden
på sistnämnda villkor (ett års uppsägning och 1,5 % ränta) tillhopa kr.
268 479: 04. Från och med den 1 januari 1951 ha ovannämnda räntesatser
å 0,5 % och 1,5 % höjts till respektive 1 % och 2 %.
Lån hos träindustriens konjunkturutjämningsfonder.
Under tiden 1 juli—31 december ha till riksgäldskontoret inbetalats följande
fondmedel:
Bankoutskottets memorial nr 2. 7
Cellulosaindustriens konjunkturutjåmningsfond
1947 års avtal (ränta) ..................... 1 730 068: 43
1948 * » ( » ) ..................... 787 802:31 2 517 870:74
Trävaruindustriens konjunktur^jämningsfond
1947 års avtal (ränta) ..................... 743 370:61
1948 » » ( » ) ..................... 784 121:80
1949 » » (härav ränta 313 566:33)..... 403 801:08
1950 » » ............................ 14 300 408:53 16 231 702: —
Trämasseindustriens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränta)...................... 107 070:55
1948 , > ( > )...................... 51 304:98 158 375:53
De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränta)...................... 163 546: 62
1948 » » ( » )...................... 216 527:81
1949 » » (härav ränta 131 621:79)..... 1 615 962:41
1950 » » ........................... 7 915 659:38 9 911 696:22
Summa kr. 28 819''644: 49
Under samma tid ha följande fondmedel återbetalats
Kopparfors och Storviks konjunkturutjämningsfond............ 1 301 256: 14
Tegefors konjunkturutjämningsfond......................... 323 476: 59
Summa kr. 1 624 732: 73
Betalning av vissa till Finland lämnade krediter. 1950 års riksdag har
godkänt en den 17 november 1949 mellan svenska och finska regeringarna
träffad överenskommelse angående betalning av vissa till Finland lämnade
svenska krediter. Enligt nämnda överenskommelse har finska staten överlämnat
en till riksgäldskontoret ställd skuldförbindelse av den 31 december
1949 å kr. 455 072 068:44. Detta belopp motsvarar summan per angivna
dag av svenska statens fordringar på grund av vissa kreditavtal; i beloppet
innefattas bl. a. riksgäldskontorets å Fonden för kreditgivning till utlandet
bokförda fordran, 332 462 000 kr. I utbyte mot nämnda skuldförbindelse,
som löper med 3 % ränta fr. o. in. den 1 januari 1950, att erläggas halvårsvis
den 30 juni och 31 december, och som skall amorteras på förfallodagarna
den 30 juni 1959—31 december 1983 i 50 lika halvårsannuiteter, har till
finska staten återställts finska statens tidigare reverser till riksgäldskontoret
å 302 462 000 kr. Med hänsyn till att i förenämnda belopp — kr.
455 072 068:44 — ingår en riksbankens inom linjen bokförda fordran å
39 milj. kr., har mellan riksgäldskontoret och riksbanken avtalats, att
39/455 av samtliga kapital- och ränteinbetalningar å den nya skuldförbindelsen
skola tillfalla riksbanken, medan resterande belopp skall tillgodoföras
riksgäldskontoret.
8
Bankoutskottets memorial nr 2.
Kreditavtalet mellan Sverige- -Polen. Enligt det svensk-polska avtalet den
16 november 1949 rörande förlängning av vissa regeringskrediter till Polen
skulle de under »Fonden för kreditgivning till utlandet» bokförda krediterna
till Polen amorteras på så sätt, att den utestående skulden per den 1 november
1950 skall fördelas på tio lika stora rater, vilka skola erläggas varje
31 mars och 30 september under åren 1951—1955. Ränta å skulden skall
erläggas efter 3 % för år. Enligt avtalet skulle vidare polska regeringen
överlämna tio nya skuldförbindelser, motsvarande de nya förfallodagarna
samt daterade den 14 november 1950. I utbyte häremot skulle polska regeringen
erhålla de skuldförbindelser, som vore i riksgäldskontorets besittning.
I enlighet härmed ha till polska regeringen under november återställts de
i riksgäldskontorets besittning varande skuldförbindelserna å tillhopa
58 296 950 kr. i utbyte varemot i riksbanken för riksgäldskontorets räkning
deponerats tio nya reverser å envar 6 489 695 kr. löpande med 3 % ränta
och förfallande halvårsvis, den första den 31 mars 1951 och den sista den
30 september 1955.
Till polska regeringen bär vidare av riksgäldskontoret utfärdats ett intyg
av innehåll, att genom ovannämnda utbyte av reverser polska staten tillfullo
reglerat även en kredit å 6 600 000 kr. för vilken skuldförbindelse icke utfärdats.
I anslutning till ovannämnda förlängningsavtal har sedan 1950 års riksdag
förklarat sig icke hava något att erinra mot avskrivning av det oguldna
belopp å 1 293 600 kr. av 1921 års hjälpkredit till Polen, som i riksgäldskontorets
räkenskaper redovisats under Diverse kapitalfonder: Fonden för
varukredit, efter hemställan av Kungl. Maj :t förenämnda belopp avskrivits
medelst anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I samband
härmed har till Polska Staten återlämnats de av riksgäldskontoret
innehavda utav »polska republikens regering» utfärdade obligationerna å
tillhopa 1 293 600 kr.
Avveckling av riksgäldskontorets fordran å aktiebolaget Kreditkassan av
år 1922. Riksgäldskontorets fordran å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
uppgick vid ingången av budgetåret 1950/51 till kr. 44 000 282:86. För
täckande av denna fordran funnos i riksgäldskontoret avsatta skattemedel
å 44 500 000 kr., vilket belopp jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 22 september
1938 överförts från fonden för mötande av förluster å aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922. Detta belopp redovisades såsom skuld å riksgäldsfonden
å särskilt konto. Sedan kreditkassans till riksgäldskontoret överlämnade
tillgångar numera realiserats eller bokförts inom linjen utan värde,
ha fullmäktige ansett anledning icke föreligga för riksgäldskontoret att
längre bokföra denna fordran på kreditkassan; ifrågavarande kontofordran
borde i stället regleras med anlitande av ovannämnda å riksgäldsfondens
skuldsida å konto »För mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 avsatta medel» redovisade belopp å 44 500 000 kr. Å sistnämnda
Barikoutskottets memorial nr 2.
9
konto skulle härefter återstå ett belopp av kr. 499 717: 14. Fullmäktige ha
den 30 november hos Kungl. Maj :t gjort framställning om, att Kungl. Maj :t
måtte medgiva, att beloppet överföres till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Förräntningen av vissa fondmedel. Enligt beslut av fullmäktige skall ränta
å medel, som innestå i riksgäldskontoret å vissa såsom fonderad statsskuld
redovisade konton, beräknas efter en räntesats, motsvarande den effektiva
medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits
under de fem närmast förut förflutna budgetåren. De ifrågavarande kontona
äro statens pensionsanstalt, folkpensioneringsfonden, olycksfallsförsäkringsfonden,
civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden,
allmänna familjepensionsfonden, pensionsfonden för vissa riksdagens verk,
riksbankens pensionsfond, Bergsjö bredspårsfond, Sparbankernas säkerhetskassa,
Norrbackainstitutet, fonden för skoglig forskning och norrländska
skogsfonden. I överensstämmelse med förut angivna beräkningssätt har
ifrågavarande räntefot för budgetåret 1950/51 fastställts till 2,8 %.
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning
utgjorde den 1 juli 1950 5 050 milj. kr. Den 31 december 1950 hade
statskontorets ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 150 milj.
kr. samt utgjorde sålunda 5 200 milj. kr.
Uppköpta svenska statsobligationer. Ifrågavarande konto utvisade den 1
juli 1950 en ingående balans å 6 155 653 kr. Kontot har under senare halvåret
1950 ökat med 50 kr. genom uppköp från riksbanken av en skadad obligation
av 1944 år premieobligationslån. Till följd av vissa utlottningar å av
riksgäldskontoret övertagna järnvägslån m. in. har kontot minskat med
328 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot den 31 december 1950
en utgående balans å 5 827 703 kr.
Rörliga krediter. Å de av riksgäldskontoret för vissa ämbetsverk jämlikt
riksdagens beslut öppnade rörliga krediterna togos under tiden 1 juli—31
december 1950 i anspråk följande belopp, nämligen för telegrafstyrelsen
20 milj. kr., för vattenfallsstyrelsen 5 milj. kr., för domänstyrelsen 10 milj.
kr., för försvarets fabriksstyrelse 3,5 milj. kr., för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap 42 milj. kr. samt för statens reproduktionsanstalt
75 000 kr. Å andra sidan återbetalades under samma tid å krediterna av telegrafstyrelsen
15 milj. kr., av vattenfallsstyrelsen 5 milj. kr., av domänstyrelsen
42 milj. kr., av försvarets fabriksstyrelse 2 milj. kr. samt av statens
reproduktionsanstalt 175 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot
rörliga krediter den 31 december 1950 ett utnyttjat kreditbelopp av sammanlagt
kr. 163 169 935:47 mot kr. 146 769 935:47 vid budgetårets början.
Norrbottens järnverk. Enligt beslut av 1941, 1946 och 1947 års riksdagar
skall staten genom riksgäldskontoret ställa garanti i mån av behov för lån
2 Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 2.
10
Bankoutskottets memorial nr 2.
åt Norrbottens Järnverk aktiebolag å sammanlagt högst 101 milj. kr. (3-f73
-f- 25). Härav avse 6 milj. kr. garanti för förlagslån. De av riksgäldskontoret
med stöd av ovannämnda riksdagsbeslut tecknade garantibeloppen,
som vid det nya budgetårets början uppgingo till 66 milj. kr., ökades under
senare halvåret 1950 med 35 milj. till 101 milj. kr., varigenom sålunda hela
ifrågavarande garanti tagits i anspråk. Det garanterade beloppet avser garanti
för av bolaget i riksbanken upptagna lån och fördelar sig med 6 milj.
kr. på förlagslån, med 85 milj. på uppsägningslån och med 10 milj. kr. på
kredit i checkräkning.
Avskrivning av ett Uppsala universitet beviljat lån. Sedan 1950 års riksdag
medgivit, att avskrivning finge ske av ett universitetet i Uppsala beviljat
lån å 425 000 kr. för anordnande av lokaler för institutet för högspänningsforskning,
vilket lån i riksgäldskontorets räkenskaper redovisats under
Fonden för förlag till statsverket, har efter hemställan av Kungl. Maj:t
förenämnda belopp avskrivits medelst anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster.
En av riksgäldskontoret till säkerhet för lånet innehavd, av Det Större
akademiska konsistoriet i Uppsala utfärdad skuldförbindelse å 425 000 kr.
har återställts till konsistoriet.
Avveckling av Folkrörelsernas sparkampanj. I sitt av 1950 års riksdag
godkända utlåtande nr 11 angående anslag till folkrörelsernas sparkampanj
för budgetåret 1950/51 m. m. har bankoutskottet förordat vissa undersökningar
i syfte att ernå ytterligare besparingar på området utöver dem,
som redan åstadkommits. Med anledning därav ha i samråd med sparkampanjen
efter verkställda undersökningar följande åtgärder vidtagits under
senare halvåret 1950.
Sparkampanjens kansli har den 1 juli överflyttats till riksgäldskontoret.
Härigenom ha personal- och kontorskostnaderna nedbringats. Vidare har
beräknats, att genom omläggning av propagandaaffischeringen en besparing
av ca 50 000 kr. skulle kunna åstadkommas. Länsombudsorganisationen har
indragits fr. o. m. den 1 december 1950 med undantag av ombudet i Borås,
som kvarstår t. o. m. januari 1951 för fullföljande av viss propaganda på
denna plats.
Under sommaren och hösten 1950 har sparkampanjens verksamhet huvudsakligen
inriktats på att främja det s. k. lönsparandet. F. n. äro omkring
32 000 ungdomar anslutna till lönsparandet. Sparformens vidare utbredning
och propagandan i samband härmed torde i framtiden helt kunna ske
genom sparinstitutionernas försorg. Riksgäldskontoret kommer att ombesörja
erforderliga centrala åtgärder, vilka bestå av en mera allmänt övervakande
verksamhet i syfte att ernå likformighet i tillämpningen av reglerna
för lönsparandet. Riksgäldskontoret skall även handhava vinstutlottningarna
i samband med lönsparandet.
Sedan sparkampanjens organisation i den utsträckning som ovan sagts
avvecklats, återstår av densamma endast arbetsutskottet jämte lokalorga
-
Bankoutskottets memorial nr 2.
11
nisationerna. De sistnämnda ha under år 1950 haft en mycket begränsad
verksamhet. Sedan länsombuden indragits, har verksamheten praktiskt taget
helt upphört. Sparkampanjens till riksgäldskontoret överflyttade kansli
kommer att avvecklas under början av år 1951.
Å det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 490 000 kr. till folkrörelsernas
sparkampanj beräknas uppkomma en besparing av omkring
250 000 kr.
I riksgäldskontorets i november 1950 till finansdepartementet överlämnade
utgiftsberäkning för budgetåret 1951/52 har icke upptagits något anslag
till folkrörelsernas sparkampanj för detta budgetår. Däremot har till vinstutlottning
i samband med lönsparandet beräknats ett förslagsanslag av
150 000 kr. eller samma belopp som för innevarande budgetår.
Slutligen bör omnämnas, dels att vissa ändringar i reglerna för lönsparandet
i syfte att tillgodose de önskemål beträffande jordbrukarungdomens
anslutning till lönsparandet, vilka motionsvis framförts vid 1950 års riksdag,
vidtagits, dels ock att kvalificeringstiden för deltagande i den första
vinstutlottningen å lönsparandet något förlängts i syfte att under år 1950
ernå ökad anslutning till detta sparande.
Snabbare publicering av riksdagens protokoll. Sedan en av f. d. riksgäldsdirektören
F. Sandberg enligt fullmäktiges uppdrag i samråd med sekreterarna
i riksdagens kamrar och representanter för riksdagsstenograferna
m. fl. verkställd utredning angående möjligheterna att åstadkomma en
snabbare publicering av kamrarnas protokoll under oktober månad överlämnats
till riksdagens bankoutskott, har ärendet behandlats av bankoutskottet
och riksdagen. Riksdagen har därvid jämlikt utskottets hemställan
uppdragit åt fullmäktige att föranstalta om fortsatt utredning av frågan.
Såsom bilaga till denna berättelse har i sammandrag fogats riksgäldskontorets
balansräkning per den 30 juni och den 31 december 1950.
Stockholm den 4 januari 1951.
ANDERS ÖRNE
ARTUR RYBERG ERNST ERIKSSON AXEL STRAND
ERIK HAGBERG GUSTAF NILSSON WALD. SVENSSON
STEN WIDLUND
Riksgäldsdirektör
Torsten Bjerlöw
12
Bankoutskottets memorial nr 2.
Sammandrag
av
Riksgäldskontorets balansräkning (i milj. kr.)
Bilaga.
Tillgångar
Riksgäldsf onden.
Uppköpta obligationer m. m................
Riksbanken, valuta för Marshall-lånet........
AB Kreditkassan av år 1922.................
Förskott och utlånta medel.................
Rörliga krediter åt vissa myndigheter........
Vissa garantimedel.........................
Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel
Fordringar hos ämbetsverk och myndigheter
1 9
S0/6
8-3
40-5
44-0
6-0
146-8
3-5
16-2
5 0
Förändr.
— 0-4
- 40-5
S1/lS
7-9
44-0
103
163-2
3-5 —
- — 16-2
+
+
4-3
16-4
för kapitalmedelsåterbetalningar...........
14l
—
—
14-1
Kassaförstärkning åt statskontoret...........
5 050-0
5 200 0
+
150-0
Postgirokonto nr 1015.....................
6-0
1-0
—
5-0
Checkräkning hos riksbanken...............
12-6
73-7
+
61-1
Diverse...................................
—
6-2
+
6-2
5 348-0
5 509-8
+
161-8
Kapitalinvesteringar.........................
8 698-4
8 915-2
+ 1216"8
Summa
14 046-4
14 425 0
+
378-6
Skulder
Riksgäldsfonden.
Fonderad statsskuld .......................
8 879-0
8 949-3
+
70-3
Tillfällig statsskuld.........................
3 193-9
3 514-2
+
320-3
12 072-9
12 463-5
+
390-6
Förfallna obligationer......................
61
5-2
—
0-9
Förfallna kuponger m. m...................
14-8
19-5
+
4-7
Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder
34-6
31-0
—
3-6
0reglerade anslagsmedel...................
120
—
—
12-0
För mötande av förluster å AB Kreditkassan
av år 1922 avsatta medel.................
44-5
44-5
—
12 185-1
12 563-7
+
378-6
Tillgångar över skulder.....................
1 861-3
1 861-3
—
Summa
14 046-4
14 425-0
+
378-6
1 Motsvarar riksgäldskontorets nettoutbetalningar för kapitalbudgeten.
517025. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.