Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1951-01-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1950 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1951.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, Nordenson,

Johannesson, de Geer, Persson i Vinslöv och Boo;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,

Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, von Seth och Gavelin.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1950 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade

förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den under oktober 1950 utkomna årsboken för budgetåret 1949/

50 innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet, varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets

utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda

period, hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att

allenast lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse

under senare halvåret 1950.

Konvertering av 19H års 3 % statslån. Den 17 augusti 1950 beslöto fullmäktige

att för konvertering av ifrågavarande lån å 270 572 500 kr., som

enligt de för lånet gällande bestämmelserna skulle inlösas den 15 september

1950, upplägga ett nytt 3 % lån med en löptid av 6''/2 år, benämnt 1950 års

3 % statslån av den 15 september. Det nya lånet förfaller till betalning den

15 mars 1957. Obligationsvalörerna äro 10 000, 5 000 och 1 000 kr. och ränteförfallodag

den 15 mars. Utbytet ägde rum under tiden 28 augusti—7 september

hos riksgäldskontoret, riksbanken, affärsbanker, sparbanker och

fondkommissionärer. Utbyteskursen var pari. Vid utbytet erhöllo obligationsägarna

dels likvid för kupong nr 6 per den 15 september 1950, dels ock försko

ttsränta å 3 % för tiden 15 september 1950—15 mars 1951 å såväl utbytt

belopp som eventuellt fyllnadsbelopp. Konverteringen gav till resultat, att

obligationer av 1944 års lån till ett belopp av 233 919 000 kr., motsvarande

86,45 % av lånet, konverterades mot obligationer av 1950 års lån. Härutöver

har av sistnämnda lån till parikurs försålts obligationer till ett belopp av

4 milj. kr. 1950 års 3 % statslån har uppförts till notering å fondbörsen

fr. o. m. den 2 januari 1951.

1950 års 3‘/f % statslån av den 10 december. Den 9 november 1950 beslöto

fullmäktige att emittera ett nytt 3’/4 % statslån att återbetalas den 10

december 1965. Det nya lånet, för vilket lånebeloppet icke är fastställt,

utbjöds till teckning under tiden 15—24 november 1950 och likvid för teck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

3

nade obligationer skulle erläggas under tiden 15 november 1950—10 februari

1951. Vid likvid före den 10 december 1950 skulle gottgöras ränta efter

31/, % från inbetalningsdagen till och med sistnämnda datum. Vid likvid

efter sagda den 10 december skulle erläggas upplupen kupongränta. Försäljningskursen

är pari och obligationsvalörerna 10 000, 5 000 och 1 000 kr.

Ränteförfallodag är den 10 december.

Det nya lånet emitterades under medverkan av riksbanken och det bankkonsortium,

som tidigare under en följd av år plägat medverka vid riksgäldskontorets

låneemissioner. Vid teckningstidens utgång den 24 november

hade till riksgäldskontoret anmälts teckningar å sammanlagt 202,7 milj. kr.,

varav 44 milj. kr. tecknats av statliga institutioner. Den 31 december redovisades

såsom statsskuld å lånet ett belopp av 175 510 000 kr., motsvarande

dittills influten valuta för tecknade belopp.

Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1949/50 hade såsom statsskuld

för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av kr.

114 298 041: 93 motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills

redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december

1950 hade statsskulden för utelöpande sparobligationer nedgått till kr.

111 772 499: 83. Efter framställning av postsparbanken ha fullmäktige medgivit,

att försäljningen av sparmärken för sparobligationer finge upphöra

med utgången av år 1950.

Rikskonto. Behållningen å rikskonto, som vid budgetårets början utgjorde

kr. 27 712 333:37, hade vid årsskiftet 1950/51 nedgått till kr.

27 335 453: 52.

Statsskuldförbindelser. Efter framställning av postgirokontoret ha fullmäktige

medgivit, att ett genom inlösen av två den 1 oktober 1950 till betalning

förfallna statsskuldförbindelser frigjort belopp å sammanlagt 6 milj.

kr. finge bindas i en deposition å 5 år. Ränta å depositionen utgår efter 2,9 %

för år.

Vid emissionen av 1940 års 4 % försvarslån erhöllo vissa försäkringsbolag

in. fl. i stället för obligationer 10-åriga 4 % statsskuldförbindelser, förfallande

till betalning den 1 november 1950, till ett sammanlagt belopp av

68,25 milj. kr. Fullmäktige beslöto den 12 oktober att under hand erbjuda

innehavare av förbindelserna att konvertera dessa endera mot obligationer

av 1950 års 3 % statslån av den 15 september eller mot 2 % skattkammarväxlar,

daterade den 1 november 1950 och förfallande till betalning den 11

mars 1951.

Vid konverteringstidens utgång den 26 oktober 1950 hade anmälts konvertering

mot 3 % obligationer av år 1950 av statsskuldförbindelser till ett

sammanlagt belopp av 7 990 000 kr., utgörande 11,7 % av det till betalning

förfallna beloppet. Någon konvertering mot skattkammarväxlar ägde icke

rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

Dollarkredit enligt Marshallplanen. Av det för Sverige tilldelade totalbeloppet

av Marshallhjälpen skall ett belopp av $ 20 400 000 amorteras genom

direkta betalningar till Förenta Staterna. För denna del av krediten

står riksgäldskontoret såsom låntagare. Motvärdet i kronor av krediten tillgodoföres

riksgäldskontoret av riksbanken. Då det amerikanska hjälpprogrammet

för Sveriges del icke har till syfte att tillföra staten medel för budgetändamål,

har förutsatts att behållningen skall av riksgäldskontoret disponeras

för att inlösa av riksbanken innehavda statsobligationer.

Efter överföring från riksbanken den 30 juni 1950 av $ 1 093 162: 37 har

hela ovannämnda dollarkredit å $ 20 400 000 utnyttjats under budgetåret

1949/50. Motvärdet efter en kurs av 5,1732 utgör 105 533 280 kr., vilket belopp

bokförts å fonderad statsskuld. Den influtna valutan har vidare bokföyts

å ett tillgångskonto såsom en fordran på riksbanken. Av detta tillgångskonto

har tidigare använts 65 milj. kr. för inlösen av förfallande skattkammarväxlar,

varför saldot efter överföringen den 30 juni utgör 40 533 280

kr., vilket belopp i överensstämmelse med tidigare tillvägagångssätt tagits i

anspråk för inlösen av den 11 juli 1950 till betalning förfallna skattkammarväxlar.

Skattkammarväxlar. Riksgäldskontorets totala skuld mot skattkammarväxlar

utgjorde den 1 juli 1950 2 441 500 000 kr. Av dessa växlar förföllo

växlar å sammanlagt 450 milj. kr. till betalning den 11 juli. Härav omsattes

växlar till ett belopp av 350 milj. kr. mot nya växlar i riksbanken, därav 150

milj. kr. per den 21 juli 1950 mot ett diskonto av 0,5 % och 200 milj. kr. per

den 11 januari 1951 mot ett diskonto av 1,4 %. Ovannämnda växlar å 150

milj. kr. inlöstes å förfallodagen den 21 juli. Sedan fullmäktige under augusti

beslutat återupptaga anbudsförfarande vid försäljning av skattkammarväxlar,

emitterades den 15 i samma månad efter dylikt förfarande nya växlar

till ett belopp av 200 milj. kr., förfallande till betalning den 11 december

1950. Av växlarna övertogos 122 milj. kr. av affärsbankerna och återstoden

av riksbanken, samtliga mot ett diskonto av 2 %. Den 11 september

förföllo växlar å 850 milj. kr. till betalning. Av dessa växlar inlöstes 150

milj. kr. och återstoden 700 milj. kr. omsattes mot nya växlar i riksbanken,

därav 250 milj. kr. per den 16 september 1950 till ett diskonto av 0,5 % (inlösta

å förfallodagen) och 450 milj. kr. per den 11 november 1950 till ett

diskonto av 1,2 %.

Den 5 oktober beslöto fullmäktige att i marknaden åter infordra anbud å

skattkammarväxlar, denna gång intill ett belopp av 250 milj. kr. Av nämnda

belopp övertogos växlar per den 11 januari 1951 till ett belopp av 20 milj.

kr. av en affärsbank mot ett diskonto av 2 %, under det att riksbanken

övertog växlar per den 11 januari 1951 å återstående belopp — 230 milj. kr.

— till samma diskonto. Av två andra affärsbanker avgivna anbud å övertagande

av 75 milj. kr. skattkammarväxlar per den 11 mars 1951 mot ett

diskonto av 23/8 och 2,4 % antogos ej av fullmäktige. Den 13 oktober försåldes

emellertid till samma affärsbanker skattkammarväxlar pr den 11

januari 1951 å sammanlagt 85 milj kr., varvid erlades diskonto efter 2 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

Den 11 november förf öllo till betalning växlar å 975 milj. kr., vilka

omsattes mot nya växlar i riksbanken å samma belopp. Av nämnda växelbelopp

förfaller 500 milj. kr. till betalning den 11 januari 1951, 100 milj.

kr. den 11 februari 1951, 150 milj. kr. den 11 mars 1951, 100 milj. kr.

den 15 april 1951 och 125 milj. kr. den 11 maj 1951. För de olika växelposterna

erlades följande diskonto, nämligen 1,5 %, 1,7 %, 1,8 %, 1,9 % och

1,9 %. Slutligen förföllo den 11 december skattkammarväxlar till ett belopp

av 400 milj. kr. till betalning. Växlarna omsattes mot en ny växel i riksbanken

å 500 milj. kr. (i beloppet ingår även en tillfällig kredit å 100 milj. kr.),

förfallande till betalning den 11 mars 1951. Diskonto erlades efter 2 %.

Utöver ovannämnda växeltransaktioner har under senare halvåret 1950

för stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upptagits kortfristiga

krediter i riksbanken mot skattkammarväxlar å tillhopa 350 milj. kr., nämligen

den 21 augusti 100 milj. kr. per den 11 december 1950 mot ett diskonto

av 2 %, den 24 augusti 100 milj. kr. per den 11 mars 1951 mot 2 %

samt den 28 december 150 milj. kr. mot 1,8 %.

Vid årsskiftet utgjorde riksgäldskontorets totala upplåning mot skattkammarväxlar

2 776,5 milj. kr.

Riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken. Riksgäldskontorets strävan

att minska sina ränteutgifter har tidigare lett till att kontorets behållning

på checkräkning i riksbanken hållits på en så låg nivå som möjligt genom

att tillgängliga medel i stor utsträckning utnyttjats för inlösen av skattkammarväxlar,

även om behov av medel inom kort tid kunde förutses skola

uppkomma. Härigenom ha betydande säsongfluktuationer, huvudsakligen

sammanhängande med skatteterminerna, i riksbankens innehav av skattkammarväxlar

uppstått. För att i framtiden söka minska dessa fluktuationer

har i december överenskommelse träffats om inrättande av ett räntebärande

underkonto till riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken för överföring

i jämna multiplar av 50 milj. kr., på vilka belopp skall gottgöras

ränta, i den mån de innestå på detta underkonto i 20 dagar eller mera, efter

en räntesats av tills vidare 2 %.

Inlåning från postsparbanken. Den 15 augusti överlämnade postsparbanken

till riksgäldskontoret för förvaltning mot en ränta av 2 % för år ett

belopp av 10 milj. kr., att återbetalas den 15 december 1950. Efter framställning

av postsparbanken ha fullmäktige den 17 augusti 1950 medgivit,

att 20 milj. kr. av postsparbankens i riksgäldskontoret inneståcnde avistamedel

finge överföras till en deposition per den 15 december 1950 mot en

ränta av 2 % för år. Vidare ha fullmäktige efter framställning av postsparbanken

den 31 augusti medgivit förlängning av bankens samma dag till betalning

förfallna deposition i riksgäldskontoret å 10 milj. kr. till den 15 mars

1957 mot en ränta av 3 % för år. Den 11 september insatte postsparbanken

ytterligare 20 milj. kr. i riksgäldskontoret. Å depositionen, som skall återbetalas

den 15 mars 1957, gottgöres ränta efter 3 % för år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

I oktober återbetalades till postsparbanken återstående avistamedel 22,5

milj. kr. samt en 2,i % deposition per den 31 oktober 1950 å 10 milj. kr. I

november insatte postsparbanken 50 milj. kr. avistamedel, varjämte depositionen

å 30 milj. kr. per den 15 december 1950 på förfallodagen överfördes

till dessa medel. Sedan 50 milj. kr. återbetalats i november och december,

utgjorde postsparbankens avistamedel den 30 december 1950 30 milj. kr.

Inlåning från postgirokontoret. Den 8 juli överlämnade postgirokontoret

till riksgäldskontoret för förvaltning mot en ränta av 1,2 % för år ett belopp

av 50 milj. kr. att återbetalas den 31 oktober 1950. Efter framställning

av postgirokontoret ha fullmäktige medgivit fortsatt deposition av beloppet

till den 20 januari 1951 mot en ränta av 1,9 % för år. Till en deposition per

den 1 oktober 1955 mot en ränta av 2,9 % för år överfördes inlösenbeloppet

6 milj. kr. för en postgirokontorets statsskuldförbindelse per den 1 oktober

1950. En tidigare deposition av postgirokontoret å 25 milj. kr. har i samband

med emissionen av 1950 års 3 y, % statslån av den 10 december

överförts till detta lån. Postgirokontorets konto hos riksgäldskontoret för

avistamedel hade under senare halvåret 1950, liksom fallet varit under

förra halvåret, en betydande omsättning, vilket sammanhängde med betalningsrutinen

vid skattelikviderna. Behållningen å nämnda konto, som den

1 juli 1950 uppgick till 150 milj. kr., ökades sålunda under senare halvåret

1950 med insättningar å sammanlagt 1 785 milj. kr. men minskades å andra

sidan genom uttag å 1 845 milj. kr. Den 31 december 1950 utvisade kontot

alltså ett saldo av 90 milj. kr. Räntesatsen för postgirokontorets avistamedel

i riksgäldskontoret under ifrågavarande halvår utgjorde 0,5 %.

Lån hos statsinstitutioner och fonder. Vid ingången av budgetåret 1950/

51 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom

lån hos statsinstitutioner och fonder in. in., till kr. 917 353 500: 12. Under

senare halvåret 1950 ökades detta belopp med (netto) 7 551 554 kr. i följd

varav här berörda del av statsskulden den 31 december 1950 utgjorde

kr. 924 905 054: 12.

Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret uppgick den 1

juli 1950 till kr. 10 131 520: 90, varav ett belopp av 1 milj. kr. var placerat

med en uppsägningstid av 45 dagar och återstoden, kr. 9 131 520: 96, bundits

med ett års uppsägning. Räntefoten utgjorde respektive 0,5 % och 1,5 %.

Vid tre olika tillfällen under andra halvåret 1950 insatte exportkreditnämnden

på sistnämnda villkor (ett års uppsägning och 1,5 % ränta) tillhopa kr.

268 479: 04. Från och med den 1 januari 1951 ha ovannämnda räntesatser

å 0,5 % och 1,5 % höjts till respektive 1 % och 2 %.

Lån hos träindustriens konjunkturutjämningsfonder.

Under tiden 1 juli—31 december ha till riksgäldskontoret inbetalats följande

fondmedel:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2. 7

Cellulosaindustriens konjunkturutjåmningsfond

1947 års avtal (ränta) ..................... 1 730 068: 43

1948 * » ( » ) ..................... 787 802:31 2 517 870:74

Trävaruindustriens konjunktur^jämningsfond

1947 års avtal (ränta) ..................... 743 370:61

1948 » » ( » ) ..................... 784 121:80

1949 » » (härav ränta 313 566:33)..... 403 801:08

1950 » » ............................ 14 300 408:53 16 231 702: —

Trämasseindustriens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal (ränta)...................... 107 070:55

1948 , > ( > )...................... 51 304:98 158 375:53

De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal (ränta)...................... 163 546: 62

1948 » » ( » )...................... 216 527:81

1949 » » (härav ränta 131 621:79)..... 1 615 962:41

1950 » » ........................... 7 915 659:38 9 911 696:22

Summa kr. 28 819''644: 49

Under samma tid ha följande fondmedel återbetalats

Kopparfors och Storviks konjunkturutjämningsfond............ 1 301 256: 14

Tegefors konjunkturutjämningsfond......................... 323 476: 59

Summa kr. 1 624 732: 73

Betalning av vissa till Finland lämnade krediter. 1950 års riksdag har

godkänt en den 17 november 1949 mellan svenska och finska regeringarna

träffad överenskommelse angående betalning av vissa till Finland lämnade

svenska krediter. Enligt nämnda överenskommelse har finska staten överlämnat

en till riksgäldskontoret ställd skuldförbindelse av den 31 december

1949 å kr. 455 072 068:44. Detta belopp motsvarar summan per angivna

dag av svenska statens fordringar på grund av vissa kreditavtal; i beloppet

innefattas bl. a. riksgäldskontorets å Fonden för kreditgivning till utlandet

bokförda fordran, 332 462 000 kr. I utbyte mot nämnda skuldförbindelse,

som löper med 3 % ränta fr. o. in. den 1 januari 1950, att erläggas halvårsvis

den 30 juni och 31 december, och som skall amorteras på förfallodagarna

den 30 juni 1959—31 december 1983 i 50 lika halvårsannuiteter, har till

finska staten återställts finska statens tidigare reverser till riksgäldskontoret

å 302 462 000 kr. Med hänsyn till att i förenämnda belopp — kr.

455 072 068:44 — ingår en riksbankens inom linjen bokförda fordran å

39 milj. kr., har mellan riksgäldskontoret och riksbanken avtalats, att

39/455 av samtliga kapital- och ränteinbetalningar å den nya skuldförbindelsen

skola tillfalla riksbanken, medan resterande belopp skall tillgodoföras

riksgäldskontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

Kreditavtalet mellan Sverige- -Polen. Enligt det svensk-polska avtalet den

16 november 1949 rörande förlängning av vissa regeringskrediter till Polen

skulle de under »Fonden för kreditgivning till utlandet» bokförda krediterna

till Polen amorteras på så sätt, att den utestående skulden per den 1 november

1950 skall fördelas på tio lika stora rater, vilka skola erläggas varje

31 mars och 30 september under åren 1951—1955. Ränta å skulden skall

erläggas efter 3 % för år. Enligt avtalet skulle vidare polska regeringen

överlämna tio nya skuldförbindelser, motsvarande de nya förfallodagarna

samt daterade den 14 november 1950. I utbyte häremot skulle polska regeringen

erhålla de skuldförbindelser, som vore i riksgäldskontorets besittning.

I enlighet härmed ha till polska regeringen under november återställts de

i riksgäldskontorets besittning varande skuldförbindelserna å tillhopa

58 296 950 kr. i utbyte varemot i riksbanken för riksgäldskontorets räkning

deponerats tio nya reverser å envar 6 489 695 kr. löpande med 3 % ränta

och förfallande halvårsvis, den första den 31 mars 1951 och den sista den

30 september 1955.

Till polska regeringen bär vidare av riksgäldskontoret utfärdats ett intyg

av innehåll, att genom ovannämnda utbyte av reverser polska staten tillfullo

reglerat även en kredit å 6 600 000 kr. för vilken skuldförbindelse icke utfärdats.

I anslutning till ovannämnda förlängningsavtal har sedan 1950 års riksdag

förklarat sig icke hava något att erinra mot avskrivning av det oguldna

belopp å 1 293 600 kr. av 1921 års hjälpkredit till Polen, som i riksgäldskontorets

räkenskaper redovisats under Diverse kapitalfonder: Fonden för

varukredit, efter hemställan av Kungl. Maj :t förenämnda belopp avskrivits

medelst anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I samband

härmed har till Polska Staten återlämnats de av riksgäldskontoret

innehavda utav »polska republikens regering» utfärdade obligationerna å

tillhopa 1 293 600 kr.

Avveckling av riksgäldskontorets fordran å aktiebolaget Kreditkassan av

år 1922. Riksgäldskontorets fordran å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

uppgick vid ingången av budgetåret 1950/51 till kr. 44 000 282:86. För

täckande av denna fordran funnos i riksgäldskontoret avsatta skattemedel

å 44 500 000 kr., vilket belopp jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 22 september

1938 överförts från fonden för mötande av förluster å aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922. Detta belopp redovisades såsom skuld å riksgäldsfonden

å särskilt konto. Sedan kreditkassans till riksgäldskontoret överlämnade

tillgångar numera realiserats eller bokförts inom linjen utan värde,

ha fullmäktige ansett anledning icke föreligga för riksgäldskontoret att

längre bokföra denna fordran på kreditkassan; ifrågavarande kontofordran

borde i stället regleras med anlitande av ovannämnda å riksgäldsfondens

skuldsida å konto »För mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 avsatta medel» redovisade belopp å 44 500 000 kr. Å sistnämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Barikoutskottets memorial nr 2.

9

konto skulle härefter återstå ett belopp av kr. 499 717: 14. Fullmäktige ha

den 30 november hos Kungl. Maj :t gjort framställning om, att Kungl. Maj :t

måtte medgiva, att beloppet överföres till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Förräntningen av vissa fondmedel. Enligt beslut av fullmäktige skall ränta

å medel, som innestå i riksgäldskontoret å vissa såsom fonderad statsskuld

redovisade konton, beräknas efter en räntesats, motsvarande den effektiva

medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits

under de fem närmast förut förflutna budgetåren. De ifrågavarande kontona

äro statens pensionsanstalt, folkpensioneringsfonden, olycksfallsförsäkringsfonden,

civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden,

allmänna familjepensionsfonden, pensionsfonden för vissa riksdagens verk,

riksbankens pensionsfond, Bergsjö bredspårsfond, Sparbankernas säkerhetskassa,

Norrbackainstitutet, fonden för skoglig forskning och norrländska

skogsfonden. I överensstämmelse med förut angivna beräkningssätt har

ifrågavarande räntefot för budgetåret 1950/51 fastställts till 2,8 %.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 1 juli 1950 5 050 milj. kr. Den 31 december 1950 hade

statskontorets ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 150 milj.

kr. samt utgjorde sålunda 5 200 milj. kr.

Uppköpta svenska statsobligationer. Ifrågavarande konto utvisade den 1

juli 1950 en ingående balans å 6 155 653 kr. Kontot har under senare halvåret

1950 ökat med 50 kr. genom uppköp från riksbanken av en skadad obligation

av 1944 år premieobligationslån. Till följd av vissa utlottningar å av

riksgäldskontoret övertagna järnvägslån m. in. har kontot minskat med

328 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot den 31 december 1950

en utgående balans å 5 827 703 kr.

Rörliga krediter. Å de av riksgäldskontoret för vissa ämbetsverk jämlikt

riksdagens beslut öppnade rörliga krediterna togos under tiden 1 juli—31

december 1950 i anspråk följande belopp, nämligen för telegrafstyrelsen

20 milj. kr., för vattenfallsstyrelsen 5 milj. kr., för domänstyrelsen 10 milj.

kr., för försvarets fabriksstyrelse 3,5 milj. kr., för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap 42 milj. kr. samt för statens reproduktionsanstalt

75 000 kr. Å andra sidan återbetalades under samma tid å krediterna av telegrafstyrelsen

15 milj. kr., av vattenfallsstyrelsen 5 milj. kr., av domänstyrelsen

42 milj. kr., av försvarets fabriksstyrelse 2 milj. kr. samt av statens

reproduktionsanstalt 175 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot

rörliga krediter den 31 december 1950 ett utnyttjat kreditbelopp av sammanlagt

kr. 163 169 935:47 mot kr. 146 769 935:47 vid budgetårets början.

Norrbottens järnverk. Enligt beslut av 1941, 1946 och 1947 års riksdagar

skall staten genom riksgäldskontoret ställa garanti i mån av behov för lån

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2.

åt Norrbottens Järnverk aktiebolag å sammanlagt högst 101 milj. kr. (3-f73

-f- 25). Härav avse 6 milj. kr. garanti för förlagslån. De av riksgäldskontoret

med stöd av ovannämnda riksdagsbeslut tecknade garantibeloppen,

som vid det nya budgetårets början uppgingo till 66 milj. kr., ökades under

senare halvåret 1950 med 35 milj. till 101 milj. kr., varigenom sålunda hela

ifrågavarande garanti tagits i anspråk. Det garanterade beloppet avser garanti

för av bolaget i riksbanken upptagna lån och fördelar sig med 6 milj.

kr. på förlagslån, med 85 milj. på uppsägningslån och med 10 milj. kr. på

kredit i checkräkning.

Avskrivning av ett Uppsala universitet beviljat lån. Sedan 1950 års riksdag

medgivit, att avskrivning finge ske av ett universitetet i Uppsala beviljat

lån å 425 000 kr. för anordnande av lokaler för institutet för högspänningsforskning,

vilket lån i riksgäldskontorets räkenskaper redovisats under

Fonden för förlag till statsverket, har efter hemställan av Kungl. Maj:t

förenämnda belopp avskrivits medelst anlitande av fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster.

En av riksgäldskontoret till säkerhet för lånet innehavd, av Det Större

akademiska konsistoriet i Uppsala utfärdad skuldförbindelse å 425 000 kr.

har återställts till konsistoriet.

Avveckling av Folkrörelsernas sparkampanj. I sitt av 1950 års riksdag

godkända utlåtande nr 11 angående anslag till folkrörelsernas sparkampanj

för budgetåret 1950/51 m. m. har bankoutskottet förordat vissa undersökningar

i syfte att ernå ytterligare besparingar på området utöver dem,

som redan åstadkommits. Med anledning därav ha i samråd med sparkampanjen

efter verkställda undersökningar följande åtgärder vidtagits under

senare halvåret 1950.

Sparkampanjens kansli har den 1 juli överflyttats till riksgäldskontoret.

Härigenom ha personal- och kontorskostnaderna nedbringats. Vidare har

beräknats, att genom omläggning av propagandaaffischeringen en besparing

av ca 50 000 kr. skulle kunna åstadkommas. Länsombudsorganisationen har

indragits fr. o. m. den 1 december 1950 med undantag av ombudet i Borås,

som kvarstår t. o. m. januari 1951 för fullföljande av viss propaganda på

denna plats.

Under sommaren och hösten 1950 har sparkampanjens verksamhet huvudsakligen

inriktats på att främja det s. k. lönsparandet. F. n. äro omkring

32 000 ungdomar anslutna till lönsparandet. Sparformens vidare utbredning

och propagandan i samband härmed torde i framtiden helt kunna ske

genom sparinstitutionernas försorg. Riksgäldskontoret kommer att ombesörja

erforderliga centrala åtgärder, vilka bestå av en mera allmänt övervakande

verksamhet i syfte att ernå likformighet i tillämpningen av reglerna

för lönsparandet. Riksgäldskontoret skall även handhava vinstutlottningarna

i samband med lönsparandet.

Sedan sparkampanjens organisation i den utsträckning som ovan sagts

avvecklats, återstår av densamma endast arbetsutskottet jämte lokalorga
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

11

nisationerna. De sistnämnda ha under år 1950 haft en mycket begränsad

verksamhet. Sedan länsombuden indragits, har verksamheten praktiskt taget

helt upphört. Sparkampanjens till riksgäldskontoret överflyttade kansli

kommer att avvecklas under början av år 1951.

Å det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 490 000 kr. till folkrörelsernas

sparkampanj beräknas uppkomma en besparing av omkring

250 000 kr.

I riksgäldskontorets i november 1950 till finansdepartementet överlämnade

utgiftsberäkning för budgetåret 1951/52 har icke upptagits något anslag

till folkrörelsernas sparkampanj för detta budgetår. Däremot har till vinstutlottning

i samband med lönsparandet beräknats ett förslagsanslag av

150 000 kr. eller samma belopp som för innevarande budgetår.

Slutligen bör omnämnas, dels att vissa ändringar i reglerna för lönsparandet

i syfte att tillgodose de önskemål beträffande jordbrukarungdomens

anslutning till lönsparandet, vilka motionsvis framförts vid 1950 års riksdag,

vidtagits, dels ock att kvalificeringstiden för deltagande i den första

vinstutlottningen å lönsparandet något förlängts i syfte att under år 1950

ernå ökad anslutning till detta sparande.

Snabbare publicering av riksdagens protokoll. Sedan en av f. d. riksgäldsdirektören

F. Sandberg enligt fullmäktiges uppdrag i samråd med sekreterarna

i riksdagens kamrar och representanter för riksdagsstenograferna

m. fl. verkställd utredning angående möjligheterna att åstadkomma en

snabbare publicering av kamrarnas protokoll under oktober månad överlämnats

till riksdagens bankoutskott, har ärendet behandlats av bankoutskottet

och riksdagen. Riksdagen har därvid jämlikt utskottets hemställan

uppdragit åt fullmäktige att föranstalta om fortsatt utredning av frågan.

Såsom bilaga till denna berättelse har i sammandrag fogats riksgäldskontorets

balansräkning per den 30 juni och den 31 december 1950.

Stockholm den 4 januari 1951.

ANDERS ÖRNE

ARTUR RYBERG ERNST ERIKSSON AXEL STRAND

ERIK HAGBERG GUSTAF NILSSON WALD. SVENSSON

STEN WIDLUND

Riksgäldsdirektör

Torsten Bjerlöw

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 2.

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i milj. kr.)

Bilaga.

Tillgångar

Riksgäldsf onden.

Uppköpta obligationer m. m................

Riksbanken, valuta för Marshall-lånet........

AB Kreditkassan av år 1922.................

Förskott och utlånta medel.................

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

Vissa garantimedel.........................

Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel

Fordringar hos ämbetsverk och myndigheter

1 9

S0/6

8-3

40-5

44-0

6-0

146-8

3-5

16-2

5 0

Förändr.

— 0-4

- 40-5

S1/lS

7-9

44-0

103

163-2

3-5 —

- — 16-2

+

+

4-3

16-4

för kapitalmedelsåterbetalningar...........

14l

—

—

14-1

Kassaförstärkning åt statskontoret...........

5 050-0

5 200 0

+

150-0

Postgirokonto nr 1015.....................

6-0

1-0

—

5-0

Checkräkning hos riksbanken...............

12-6

73-7

+

61-1

Diverse...................................

—

6-2

+

6-2

5 348-0

5 509-8

+

161-8

Kapitalinvesteringar.........................

8 698-4

8 915-2

+ 1216"8

Summa

14 046-4

14 425 0

+

378-6

Skulder

Riksgäldsfonden.

Fonderad statsskuld .......................

8 879-0

8 949-3

+

70-3

Tillfällig statsskuld.........................

3 193-9

3 514-2

+

320-3

12 072-9

12 463-5

+

390-6

Förfallna obligationer......................

61

5-2

—

0-9

Förfallna kuponger m. m...................

14-8

19-5

+

4-7

Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder

34-6

31-0

—

3-6

0reglerade anslagsmedel...................

120

—

—

12-0

För mötande av förluster å AB Kreditkassan

av år 1922 avsatta medel.................

44-5

44-5

—

12 185-1

12 563-7

+

378-6

Tillgångar över skulder.....................

1 861-3

1 861-3

—

Summa

14 046-4

14 425-0

+

378-6

1 Motsvarar riksgäldskontorets nettoutbetalningar för kapitalbudgeten.

517025. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.