Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om utbyggnad av pappersmaskinen vid Tumba bruk.

1951-05-21 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:28, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om utbyggnad av pappersmaskinen vid Tumba bruk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande nr 28.

I

Nr 28.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

om utbyggnad av pappersmaskinen vid Tumba

bruk.

I skrivelse den 26 april 1951 ha fullmäktige i riksbanken hemställt, att

bankoutskoltet ville utverka riksdagens bemyndigande för fullmäktige att

för utbyggnad av pappersmaskinen vid Tumba bruk med ett långviraparti

av brukets medel taga i anspråk förslagsvis 400 000 kronor.

Till stöd för sin framställning ha fullmäktige anfört:

I skrivelse till bankoutskottet den 2 november 1950 hemställde fullmäktige

i riksbanken, på förslag av riksbankens industristyrelse, om att utskottet

skulle utverka riksdagens bemyndigande för riksbanken att företaga utbyggnad

av pappersmaskinen vid Tumba bruk i enlighet med en vid skrivelsen

fogad, av direktören vid bruket E. Wahren upprättad promemoria.

Utbyggnaden avsåg dels en utökning av torkpartiet till en beräknad kostnad

av cirka 150 000 kronor och dels installation av ett s. k. långviraparti

för en kostnad av cirka 300 000 kronor.

Såsom skäl för dessa förslag anfördes behovet att öka brukets kapacitet

för att därigenom möjliggöra, att de fasta kostnaderna fördelades på en

större produktion. Vidare anfördes, bland annat, att tillkomsten av långvirapartiet

skulle ge möjlighet till ekonomiskt lönande framställning av

mera differentierade papperssorter — särskilt tunnare sådana — än vad

som nu är fallet.

I sitt utlåtande över framställningen uttalade bankoutskottet, att utskottet

i och för sig icke hade något att erinra mot densamma. Den föreslagna ombyggnaden

av pappersmaskinen vid Tumba bruk framstode både som ändamålsenlig

ur driftekonomisk synpunkt och utgjorde ett led i den upprustning

av bruket, som inletts av industristyrelsen och bruksledningen. På

grund av det rådande ekonomiska läget, som nödvändiggjorde återhållsamhet

beträffande investeringar, hade emellertid utskottet ansett, att det borde

övervägas, om icke de föreslagna utbyggnaderna kunde ske etappvis. Utskottet

hade under hand inhämtat, att utbyggnaden av pappersmaskinens

torkparti framstode som det angelägnaste. En högre maskinhastighet, som

tillbyggnaden av långvirapartiet skulle medgiva, förutsatte, att torkpartiet

först utbyggdes. Vid en till torkpartiet begränsad utbyggnad komme vinstökningen

att uppgå till 60 procent av den för hela utbyggnaden beräknade.

Med hänsyn härtill ansåg sig utskottet böra begränsa anslagskravet till att

avse cirka 150 000 kronor för sistnämnda utbyggnad.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Riksbankens industristyrelse har sedermera funnit anledning att ytterligare

överväga förevarande fråga. Bruket har nämligen inlett samarbete med

en statlig myndighet för tillverkning av vissa speciella papperskvalitéer,

vilka ur statens synpunkt måste bedömas såsom mycket angelägna. Det

skulle för att på bästa sätt kunna tillgodose de önskemål, som äro förbundna

med ifrågavarande beställning, vara ur teknisk synpunkt lämpligt, att

bruket förfogade över ett långviraparti. Direktör Wahren har inför fullmäk
|

IJihang till riksdagens protokoll 1951. S samt. Nr 28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Hankoutskottets utlåtande nr 28.

tigc närmare redogjort för här avsedda förhållanden, och fullmäktige ha

därvid blivit övertygade om angelägenheten av att anläggningen kommer

till stånd snarast möjligt. Leveranstiden för långvirapartiet beräknas till något

över två år, medan den redan beslutade utökningen av torkpartiet kan

färdigställas redan sommaren 1952, d. v. s. ett år tidigare. I och för sig kommer

detta icke att medföra några extra svårigheter beträffande installationen

m. m. Med denna uppdelning av anskaffningen på två år torde utskottets

önskemål om en etappvis verkställd utbyggnad tillgodoses. På grund

av.inträffade prisstegringar måste kostnaden för ett långviraparti beräknas

höjd med cirka 25 å 30 %. Det vid nuvarande prisläge erforderliga beloppet

skulle alltså komma att utgöra cirka 400 000 kronor.

Utskottet. Frågan angående tillbyggnad av ett s. k. långviraparti till pappersmaskinen

vid Tumba bruk var — jämte frågan om utökning av pappersmaskinens

torkparti — föremål för riksdagens prövning vid 1950 års

riksdags höstsession. Bankoutskottet uttalade då i sitt i ärendet avgivna

utlåtande (nr 27), att utskottet i och för sig intet hade att erinra mot fullmäktiges

framställning. Med hänsyn till rådande ekonomiska läge, som

nödvändiggjorde återhållsamhet beträffande investeringar, fann sig utskottet

dock böra begränsa anslagskravet till att avse allenast utbyggnaden av

pappersmaskinens torkparti. Utskottet utgick från att fullmäktige vid ändrade

ekonomiska förutsättningar skulle återkomma med framställning om

den ifrågasatta vidare utbyggnaden.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Fullmäktige i riksbanken ha nu inkommit med en förnyad framställning

angående tillbyggnad av ett långviraparti och ha hemställt om bemyndigande

att för ändamålet få taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 400 000

kronor.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande ärende visserligen beaktat,

att ur allmänekonomisk synpunkt skälen för ett bifall till förslaget icke

kunna sägas vara starkare än när frågan var före hösten 1950. De upplysningar,

som inför utskottet lämnats i ärendet, ha emellertid övertygat

utskottet om att en utbyggnad av pappersmaskinen i enlighet med det föreliggande

förslaget är av sådan angelägenhetsgrad att utskottet för sin del

nu är berett att tillstyrka bifall till framställningen. Det skäl som givit

riksbankens industristyrelse anledning att ytterligare överväga denna fråga

är, såsom framgår av fullmäktiges framställning, att Tumba bruk inlett

samarbete med en statlig myndighet för tillverkning av vissa speciella papperskvaliteter,

vilka ur statens synpunkt måste bedömas som mycket angelägna.

För att tillgodose de önskemål, som äro förbundna med ifrågavarande

beställning, .skulle det ur teknisk synpunkt vara lämpligt att bruket

förfogade över ett långviraparti. Utskottet anser sig också böra fästa vikt

vid att den tekniska utrustningen vid Tumba bruk hålles vid eu sådan standard

att en eftersläpning i förhållande till vad som är gängse inom de enskilda

pappersbruken i landet såvitt möjligt undvikes.

Då långvirapartiet icke beräknas bliva levererat förrän vid mitten av

1953, synes vidare vid bifall till förslaget utskottets föregående år uttalade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sankoutskottets utlåtande nr 28- ^

önskemål om en etappvis skeende ombyggnad av pappersmaskinen bliva

tillgodosett.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige att

för utbyggnad av pappersmaskinen vid Tumba bruk med

ett långviraparti av brukets medel taga i anspråk förslagsvis

400 000 kronor.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Näsgård, Mogård*,

De Geer, Johannesson*, Boo* och Wehtje*;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Schmidt, Johanson

i Kalmar, Hallberg*, Malmborg i Stockholm*, Birke* och Hansson i

önnarp*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Severin, Ewerlöf, De Geer, Wehtje, Schmidt, Birke och Hansson

i Önnarp, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»När utskottet hösten 1950 behandlade det ärende, vari fullmäktige nu

inkommit med en förnyad framställning, anförde utskottet som skäl för

att för det dåvarande icke tillstyrka den föreslagna utbyggnaden av pappersmaskinen,

i vad den avsåg tillbyggnaden av ett s. k. långviraparti, att det

rådande ekonomiska läget nödvändiggjorde återhållsamhet med investeringar.

Utskottet, som förklarade sig i och för sig ej hava något att erinra

mot framställningen, utgick från att fullmäktige vid ändrade ekonomiska

förutsättningar skulle återkomma med framställning om den ifrågasatta

vidare utbyggnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

liankoutskottets utlåtande nr 28-

Under den tid som förflutit därefter har den samhällsekonomiska situationen

utvecklats på ett sådant sätt att det skäl som utskottet anförde mot

den ifrågasatta utbyggnaden nu måste tillmätas en ännu större tyngd. De

ändrade ekonomiska förutsättningar, som inträtt sedan hösten 1950, ha

så långt ifrån att möjliggöra några lättnader i fråga om restriktionerna i

det ekonomiska livet tvärtom inneburit att kravet på återhållsamhet i investeringarna

måste ställas ännu hårdare. Till .stöd för den nu föreliggande

framställningen ha icke åberopats nya skäl av den styrka att de kunna

uppväga de skäl, som ur allmänekonomisk synpunkt tala mot att staten

i nuvarande läge företager en investering av ifrågavarande art. Utskottet

anser därför, att något avgörande skäl för en ändring av den ståndpunkt,

som utskottet intog i fjol vid behandlingen av denna fråga, icke framkommit.

I konsekvens med sin tidigare uppfattning anser sig utskottet sålunda

böra avstyrka bifall till fullmäktiges förevarande framställning.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lämna fullmäktiges i riksbanken förevarande

framställning utan bifall.»

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

511560

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.