Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll.

1951-05-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:30, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

1

Nr 30.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

angående fortsatt utgivande av otryckta

ståndsprotokoll.

I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har

riksdagen (åren 1936, 1939, 1942, 1945 och 1948) efter hemställan av

bankoutskottet uppdragit åt fullmäktige att i en upplaga av 500 exemplar* 1

till trycket befordra vissa ståndsprotokoll, nämligen ridderskapets och

adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, del 3, prästeståndets protokoll

vid riksdagarna 1642—1678, borgarståndets protokoll vid riksdagarna

1719— 1727 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1741.

Av ifrågavarande protokoll ha hittills tryckts och utgivits Sveriges rid
derskaps

och. adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3, prästeståndets

riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660), borgarståndets riksdagsprotokoll

från Frihetstidens början, band 1 (1719—1720), bondeståndets riksdagsprotokoll,

band 1 (1720—1727), band 2 (1731—1734) och band 3 (1738—

1739).

Under arbete äro följande protokollsband:

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664) och band 3 (1672

—1678), borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723), band 3 (1726

—1727) och band 4 (1740—1741).

Av dessa protokoll beräknas under innevarande år utkomma borgarståndets

riksdagsprotokoll, band 2, och bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.

I skrivelse den 18 januari 1951 hava fullmäktige i riksgäldskontoret lämnat

en redogörelse för i vilken omfattning ståndsprotokollen utgivits samt

angivit, att från trycket återstode att utgiva ridderskapets och adelns protokoll

för åren 1760—1762 (fjärde delen) —1779, prästeståndets protokoll

för åren 1680—1714 och 1726—1800, borgarståndets protokoll för åren

1731—1779 samt bondeståndets protokoll för åren 1742—1779.

För utgivningen av ståndsprotokollen har hittills anvisats:

A. Under förslagsanslaget till Utgivande av särskilda publikationer för

budgetåren 1936/37—1943/44 sammanlagt 84 000 kronor, avseende utgivningen

av prästeståndets protokoll för åren 1642—1664, borgarståndets

protokoll för åren 1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för åren

1720— 1734. Av de anvisade medlen ha utbetalats 74 000 kronor, medan

1 Upplagan bär för de protokollsband som utgivits efter år 1948 begränsats till 350 exemplar.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr SO.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

återstående 10 000 kronor icke utnyttjats till följd av att utgivningen av

prästeståndets protokoll av särskilda skäl blivit fördröjd. Beloppet har med

anledning härav tillgodoförts budgetutjämningsfonden som besparing.

B. Under reservationsanslaget till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

för budgetåren 1945/46—1950/51 sammanlagt 110 000 kronor, avseende

utgivningen av ridderskapets och adelns protokoll för 1760—1762 års riksdag

(tredje delen), prästeståndets protokoll för 1672—1675 och 1678 års

riksdagar, borgarståndets protokoll för 1723—1727 års riksdagar och

bondeståndets protokoll för 1738—1741 års riksdagar.

Av de under förevarande reservationsanslag anvisade medlen har hittills

tagits i anspråk ett belopp av 61 500 kronor. Å anslaget finnes sålunda för

närvarande en reservation av 48 500 kronor. I årets statsverksproposition,

fjortonde huvudtiteln, har ifrågavarande reservationsanslag för budgetåret

1951/52 uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår eller

20 000 kronor.

Fullmäktige ha i förenämnda skrivelse andragit, att fråga nu uppkommit

om fortsatt utgivande av ståndsprotokollen och ha i detta hänseende anfört

följande:

Utgivaren av ridderskapets och adelns samt bondeståndets riksdagsprotokoll,

förste arkivarien Sten Landahl har i särskilda till fullmäktige avgivna

promemorior, vilka här biläggas i avskrift1, avgivit förslag i frågan.

Förslaget avser utgivningen av fjärde och sista delen av ridderskapets och

adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag samt bondeståndets protokoll

vid 1742—1743 års riksdag. Av förstnämnda protokoll föreligger sedan år

1947 av Landahl på uppdrag av riddarhusdirektionen utredigerat tryckfärdigt

manuskript till 27 ark protokollstext och 5 ark bilagor, för vilka

% av det fastställda arkarvodet utbetalats av riddarhusdirektionen.

Kostnaderna för utgivningen av de nya protokollsbanden har av Landahl

på grundval bland annat av infordrade tryckerianbud, dagtecknade i slutet

av december 1950, beräknats till för ridderskapets och adelns protokoll

19 065 kronor och för bondeståndets protokoll 36 500 kronor, sammanlagt

sålunda 55 565 kronor. Denna kostnadsberäkning måste emellertid med

hänsyn till redan inträffade prisstegringar å papper och höjning av arbetslöner

m. in. anses ligga i underkant. Då tryckningen av protokollsbanden

icke blir aktuell förrän längre fram, är det omöjligt att för närvarande

uppskatta den slutliga kostnadssiffran. För det närmaste budgetåret torde

allenast erfordras ett mindre belopp, uppskattningsvis 5 000 kronor, till

redaktörsarvoden, vissa kostnader för avskrifter m. m. Ifrågavarande belopp

torde kunna täckas av behållningen å reservationsanslaget till Utgivande

av otryckta ståndsprotokoll, varför någon ytterligare medelsanvisning

för budgetåret 1951/52 utöver redan begärd förstärkning av anslaget

med 20 000 kronor icke synes påkallad. Beträffande den fortsatta medelsanvisningen

ha fullmäktige för avsikt att successivt begära de belopp, som

för respektive budgetår kunna erfordras till fullföljande av arbetet med

ståndsprotokollens utgivning i enlighet med riksdagens beslut.

1 Intagna som bilagor A, B och C till detta utlåtande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

3

Fullmäktige, som anse det önskvärt, att arbetet med utgivningen av

otryckta ståndsprotokoll fortsättes och fullföljes utan avbrott, vilket de

anse även stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare och senast år

1948 i denna fråga fattade beslut, hemställa under åberopande av vad i

skrivelsen anförts, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att uppdraga

åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i berörda promemorior

innefattade planerna i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra

ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, fjärde delen,

samt bondeståndets protokoll vid 1742—1743 års riksdag, samt att bemyndiga

fullmäktige att för ändamålet taga i anspråk erforderligt belopp av

anslaget under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande

av otryckta ståndsprotokoll.

Utskottet tillstyrker ett fortsatt utgivande av ståndsprotokoll i enlighet

med fullmäktiges förslag samt hemställer i anslutning härtill,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

dels uppdraga åt fullmäktige- att låta i överensstämmelse

med planerna innefattade i vid detta utlåtande fogade promemorior

i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra

ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762

års riksdag, fjärde delen, samt bondeståndets orotokoll vid

1742—1743 års riksdag,

dels ock bemyndiga fullmäktige att för ändamålet taga

i anspråk erforderligt belopp av anslaget under huvudtiteln

Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande av otryckta

ståndsprotokoll.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander*, Näsgård,

Mogård*, De Geer och Boo*;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona*,

Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin och Johanson i Kalmar.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

A v skrift.

Bilaga A.

P. M.

angående utgivningen av de otryckta riksdagsprotokollen.

Genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 beviljades medel för utgivningen

genom riksgäldskontorets försorg av dels Prästeståndets riksdagsprotokoll

1642—1660, dels Bondeståndets riksdagsprotokoll 1720—1727.

Redaktörskapet för den förstnämnda publikationen uppdrogs åt dåvarande

arkivrådet Arne Forssell, vilken emellertid på grund av bristande tid att

fortsätta utgivningen år 1946 överlät uppdraget på fil. lic. Erik Granstedt.

Denne fullföljde den av Forssell påbörjade volymen, som utkom av trycket

år 1949. Redaktörskapet för Bondeståndets riksdagsprotokoll 1720—

1727 uppdrogs åt undertecknad. Volymen utkom av trycket år 1939.

Den 15 mars 1939 beviljade riksdagen medel för den fortsatta utgivningen

av nyssnämnda båda serier samt dessutom för utgivningen av Borgarståndets

riksdagsprotokoll 1719—1720. Del 2 av Prästeståndets riksdagsprotokoll

skulle omfatta andra riksdagen år 1660 samt 1664 års riksdag.

Redaktörskapet övertogs år 1945 av e. o. arkivarien i riksarkivet

Jan Liedgren. Volymen är ännu icke utgiven. Del 2 av Bondeståndets

riksdagsprotokoll var från början avsedd att omfatta 1731 års riksdag

men efter framställning av redaktören utvidgades genom riksdagsbeslut

den 6 maj 1942 uppdraget till även 1734 års riksdag. Volymen

utkom av trycket år 1945. Borgarståndets riksdagsprotokoll hade för riksdagarna

före Frihetstiden utgivits av stadshistoriska institutet. Då detta

icke disponerade medel för den fortsatta utgivningen, gjordes framställning

att denna skulle övertagas av riksdagen, vilket denna även biföll.

Till redaktör för band 1 av Borgarståndets riksdagsprotokoll från Frihetstidens

början utsågs dåvarande andre arkivarien i Stockholms stadsarkiv

Nils Stat. Nämnda band utkom av trycket år 1945.

Vid 1945 års riksdag gjordes framställning om medel för utgivning av

Borgarståndets riksdagsprotokoll 1723 och Bondeståndets riksdagsprotokoll

1738—1739. På grund av den försening, som uppstått för Prästeståndets

riksdagsprotokoll, gjordes ingen anhållan om anslag för en ny del.

Riksdagens bifall till framställningen gavs den 20 mars 1945. Av de sålunda

beslutade nya delarna har Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3,

utkommit år 1948, under det att ovannämnda volym av Borgarståndets

riksdagsprotokoll väntas utkomma inom kort.

Den 10 mars 1948 gav riksdagen sitt bifall till framställningen om fortsatt

utgivning av de tre ofrälse ståndens riksdagsprotokoll. Beslutet avsåg

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672—1678), Borgarståndets

riksdagsprotokoll, band 3 (1726—1727), samt Bondeståndets riksdagsprotokoll,

band 4 (1740—1741). Då redaktören för den förstnämnda serien,

e. o. arkivarien J. Liedgren, icke önskade mottaga uppdraget att utgiva

den nya delen, utsågs till hans efterträdare fil. lic. E. Granstedt. På grund

av flyttning till annan ort anhöll emellertid denne år 1949 att bliva löst

från kontraktet. Att i hans ställe omhänderhava redaktörskapet för Prästeståndets

riksdagsprotokoll, band 3, utsågs numera e. o. arkivarien i riksarkivet

Sven Olsson. Enligt med honom slutet kontrakt skall tryckfärdigt

manuskript föreligga först år 1952. Arbetet på denna del fortgår. På grund

av förseningen av band 2 av Borgarståndets riksdagsprotokoll har arbetet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

o

med band 3 icke kunnat påbörjas förrän helt nyligen. Del 4 av Bondeståndets

riksdagsprotokoll utkommer under loppet av innevarande år.

Till 1948 års riksdag hade även framställning gjorts, att riksdagen ville

övertaga den fortsatta utgivningen av Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,

1700-talsserien. Utgivningen hade tidigare bekostats av

riddarhusdirektionen, vilken emellertid icke längre ansåg sig kunna anslå

medel för editionsverket. Riksdagen gav sitt bifall till framställningen

och medel beviljades sålunda för utgivningen av del 3 av adelns protokoll

från 1760—1762 års riksdag (= del 22 av serien). Av denna volym förelåg

redan av riddarhusdirektionen bekostat tryckfärdigt manuskript. Riddarhusdirektionen

hade uppdragit åt undertecknad att omhänderhava

redaktörskapet och så gjorde också Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Volymen utkom av trycket år 1950.

För medel, av riksdagen ställda till riksgäldskontorets förfogande för

utgivning av otryckta riksdagsprotokoll, ha sålunda hittills utgivits:

Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3.

Utkom 1950.

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660). Utkom 1949.

Borgarståndets riksdagsprotokoll från Frihetstidens början, band 1

(1719—1720). Utkom 1945.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1720—1727). Utkom 1939.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1731—1734). Utkom 1945.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1738—1739). Utkom 1948.

Under arbete äro:

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664).

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672—1678).

Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723).

Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1726—1727).

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4 (1740—1741).

Anslag för nya delar av ovan nämnda publikationer har hittills av riksdagen

beviljats för treårsperioderna 1936/1937—1938—1939, 1940/1941

—1942/1943, 1945/1946—1947/1948 samt 1948/1949—1950/1951. I enlighet

härmed skulle nu anslag begäras för budgetåren 1951/1952—1953/

1954 för samtliga serier. Då emellertid, såsom framgår av ovanstående

redogörelse, förseningar uppstått för dels Prästeståndets riksdagsprotokoll,

dels Borgarståndets riksdagsprotokoll, ha redaktörerna för dessa båda

serier ansett, att anslag för nya delar av dem icke böra begäras för instundande

treårsperiod. Framställning göres därför endast av undertecknad

om anslag för nya delar av dels Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,

dels Bondeståndets riksdagsprotokoll. Särskilda promemorior

avseende dessa båda serier närslutas.

Stockholm den 8 januari 1951.

Sten Landahl.

Avskrift. Bilaga B.

P. M.

angående Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 23.

Sedan riksdagen genom beslut den 10 mars 1948 beviljat medel för utgivningen

av bland annat Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll

1760—1762, del 3 (— seriens del 22), vilken publikation tidigare bekostats

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 30.

av riddarhusdirektionen, har denna del nyligen utkommit av trycket. Såsom

av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör för publikationen

ber undertecknad att vördsamt få göra följande framställning.

Av ridderskapets och adelns protokoll från 1760—1762 års riksdag, den

längsta av de frihetstida riksdagarna, återstår närmast att utgiva den

fjärde och sista delen (= seriens del 23). Sedan år 1947 föreligger av undertecknad

utredigerat tryckfärdigt manuskript till 27 ark protokollstext

och 5 ark bilagor eller tillsamman 32 ark, för vilka % av det fastställda

arkarvodet utbetalats av riddarhusdirektionen. Det är emellertid möjligt,

att ytterligare två ark bilagor böra fogas till de redan färdiga. Volymen

skulle sålunda komma att omfatta 34 ark protokoll och bilagor, vartill

dock bör läggas dubbelspaltat personregister för riksdagens samtliga fyra

delar (= seriens delar 20—23), förslagsvis beräknat till tre ark.

Avskrivningskostnaderna för eventuellt tillkommande bilageark beräknas

till högst 200 kronor.

Redaktörskostnaderna: Då riddarhusdirektionen som nämnts utbetalat

% av det fastställda arkarvodet, behöver för de redan färdigställda 32

arken här blott beräknas den återstående tredjedelen av 260 kronor, d. v. s.

32 X 86: 67 = 2 773: 44. För eventuellt tillkommande två bilageark uppföres

hela arkarvodet, d. v. s. 2 X 260 = 520 kronor. De tre registerarken,

för vilka arvodet tidigare fastställts till 750 kronor per ark, kräva ett

belopp av 2 250 kronor. Redaktörsarvodet för här planerade volym beräknas

sålunda tillsammans till 5 543 kronor 44 öre.

Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Aktiebolaget

P. A. Norstedt & Söner, där föregående delar av publikationen tryckts,

ha tryckningskostnaderna beräknats efter 297 kronor per 16-sidigt tryckark.

För de 34 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 10 098 kronor.

För registerarken blir kostnaden 563 kronor per ark eller för de tre

arken 1 689 kronor.

För omslag med titeltryck beräknas 71 kronor.

För marginalrubrikerna i protokollstexten kalkyleras en kostnad av 65

öre per styck. Då de uppgå till ett antal av 712 stycken, utgör kostnaden

för dem således 462 kronor 80 öre.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskriftskostnaden ............

Redaktörsarvode ..............

Arvode för personregister ......

Sättnings- etc. kostnader för text

»

»

»

» registerark ....

»

»

»

» omslag .......

»

»

»

» marginalrubriker

Korrigeringskostnader o. s. v.

.............. 200: —

.............. 3 293:44

.............. 2 250: —

.............. 10 098: —

.............. 1 689: —

.............. 71: —

............. 462:80

............. 1 000: 76

Summa kronor 19 065: —

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar

Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp

av 19 065 kronor beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning

av Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 23.

Stockholm den 8 januari 1951.

Sten Lundahl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr SO.

7

Avskrift.

Bilaga C.

P. M.

angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5.

Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets

riksdagsprotokoll utkom år 1939 del 1, omfattande åren 1720—

1727, år 1945 del 2, omfattande åren 1731—1734, och år 1948 del 3, omfattande

åren 1738—1739.

Den 10 mars 1948 beviljade riksdagen medel för utgivningen av del 4,

omfattande protokoll och bilagor från 1740—1741 års riksdag. Då denna

del för närvarande till större delen föreligger i för ombrytning färdigt spaltkorrektur

och därför beräknas utkomma av trycket under loppet av innevarande

år, får undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedd redaktör för publikationen vördsamt göra följande framställning.

De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga

vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1742—1743 års riksdag,

den för ståndets riksdagshistoria måhända mest betydelsefulla av de frihetstida

riksdagarna. Protokollen utgöra i handskrift en inbunden volym,

vilken, sedan blanka blad frånräknats, befunnits omfatta 1.120 sidor. De

äro till större delen, 795 sidor, skrivna av bondeståndets kanslist, under

det att sekreterarens handstil återfinnes blott på 310 sidor. Då båda dessa

handstilar varit representerade i tidigare delar av publikationen, finnes

möjlighet att göra en ganska exakt beräkning av hur många trycksidor

protokollstexten kommer att omfatta. För båda stilarna gäller sålunda, att

två handskriftssidor i det närmaste fylla en trycksida. Protokollstexten

skulle alltså kräva 560 trycksidor eller 35 ark. Härtill bör — i likhet med

vad som tidigare skett — fogas utrymme för rubriker för de olika sammanträ

desdagarna, noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas

till 40 sidor eller 2 1/2 tryckark.

Härtill komma bilagor. I likhet med föregående volym äro de från ståndet

utgångna extraktprotokollen icke intagna i protokollen. De förra

komplettera dock mången gång de senare därigenom att motiveringarna

för besluten fått en utförligare formulering i extrakten. Åtskilliga extraktprotokoll

måste därför avtryckas som bilagor sannolikt dock icke i lika

hög grad som vid den under utgivning varande delen. Därtill komma från

ståndsmedlemmar ingivna, viktigare memorial. De betydelsefulla frågorna

vid denna riksdag, tronföljdsfrågan, räfsten för det med Ryssland påbörjade

kriget och det därav föranledda dalupproret, ha i osedvanligt hög grad

framkallat memorial från ståndets ledamöter. Fn undersökning har emellertid

visat, att många av dessa memorial ofta äro tillfredsställande refererade

i det ovanligt utförliga protokollet. Att redan nu med säkerhet

avgöra, huru många ark dessa båda grupper av bilagor komma att kräva,

är dock icke möjligt. För säkerhets skull räknas med 7 1/2 tryckark. Utöver

dessa bilagor böra som i publikationens tidigare band även medtagas Allmogens

allmänna besvär och Kungl. Maj:ts resolution på dem. De beräknas

vardera till tre tryckark. I sin helhet skulle bandet således komma att utgöras

av 864 sidor eller 54 tryckark, d. v. s. få samma omfå;ng som band

1 av serien.

Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa

av kronor 4: — per timma, kalkyleras på följande sätt. Då tre hand
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskotiets utlåtande nr 30.

skriftssidor kunna medhinnas per timma, kräver ett tryckark, d. v. s. 32

avskriftssidor, en kostnad av 40 kronor. För beräknade 51 tryckark text

blir sålunda avskrivningskostnaden 2 040 kronor.

Redaktörskostnaderna: År 1948 höjdes arvodet för textark från 175

kronor till 260 kronor och för registerark från 500 kronor till 750 kronor.

Penningvärdets sedan dess fortskridande försämring borde motivera en höjning

av redaktörsarvodet på samma sätt som sker med avskrivnings- och

tryckningskostnaderna. Det oaktat anser jag mig emellertid för närvarande

böra avstå från att begära höjt arvode. Redaktörsarvodet för här planerade

volym blir sålunda: 51 tryckark ä 260 kronor = 13 260 kronor och tre

registerark å 750 kronor = 2 250 kronor eller tillsammans 15 510 kronor.

Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &

Wicksells tryckeriaktiebolag, där föregående delar av publikationen tryckts,

ha tryckningskostnaderna beräknats efter 293 kronor per 16-sidigt tryckark.

För de 51 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 14 943 kronor.

För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 14: 50 per sida, alltså

per tryckark kronor 232: —. Tryckningskostnaden för varje registerark

blir således kronor 525: — och för tre sådana kronor 1 575: —. För omslag

med mera beräknas kronor 78: —.

Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 7 kronor *per

sammanräknad hel sida. Om av de 2 1/2 ark, som ovan kalkylerats för

noter, rubriker etc., två ark antagas åtgå för noter, skulle denna förhöjning

alltså belöpa sig till 222 kronor.

För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor

0: 75 per styck och dessutom 15 öres förhöjning för varje rad utöver fem.

För protokollshandskriftens 880 marginalrubriker bör alltså först och

främst kalkyleras en kostnad av kronor 660: — och, då ett stort antal rubriker

överstiga fem rader, dessutom ett tillägg av kronor 100:—, eller tillsammans

kronor 760: —.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskrivningskostnaden ..................................

Redaktörsarvode .......................................

Arvode för person-, ort- och sakregister....................

Sättnings- etc. kostnader för text ........................

» » » » registerark..................

» » » » omslag .....................

» » » » marginalrubriker ............

Förhöjning för noter....................................

Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade till ........

Summa kronor

2 040: —

13 260: —

2 250: —

14 943: —

1 575: —

78: —

760: —

222: —

1 372: —

36 500: —

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar

Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp

av kronor 36 500 beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning

av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5.

Stockholm den 8 januari 1951.

Sten Landahl.

Stockholm 1951 Ivar Hacggströms Boktryckeri A. B.

611257

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.