Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll.
1951-05-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1951:30, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
1
Nr 30.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
angående fortsatt utgivande av otryckta
ståndsprotokoll.
I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har
riksdagen (åren 1936, 1939, 1942, 1945 och 1948) efter hemställan av
bankoutskottet uppdragit åt fullmäktige att i en upplaga av 500 exemplar* 1
till trycket befordra vissa ståndsprotokoll, nämligen ridderskapets och
adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, del 3, prästeståndets protokoll
vid riksdagarna 1642—1678, borgarståndets protokoll vid riksdagarna
1719— 1727 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1741.
Av ifrågavarande protokoll ha hittills tryckts och utgivits Sveriges rid
derskaps
och. adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3, prästeståndets
riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660), borgarståndets riksdagsprotokoll
från Frihetstidens början, band 1 (1719—1720), bondeståndets riksdagsprotokoll,
band 1 (1720—1727), band 2 (1731—1734) och band 3 (1738—
1739).
Under arbete äro följande protokollsband:
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664) och band 3 (1672
—1678), borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723), band 3 (1726
—1727) och band 4 (1740—1741).
Av dessa protokoll beräknas under innevarande år utkomma borgarståndets
riksdagsprotokoll, band 2, och bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.
I skrivelse den 18 januari 1951 hava fullmäktige i riksgäldskontoret lämnat
en redogörelse för i vilken omfattning ståndsprotokollen utgivits samt
angivit, att från trycket återstode att utgiva ridderskapets och adelns protokoll
för åren 1760—1762 (fjärde delen) —1779, prästeståndets protokoll
för åren 1680—1714 och 1726—1800, borgarståndets protokoll för åren
1731—1779 samt bondeståndets protokoll för åren 1742—1779.
För utgivningen av ståndsprotokollen har hittills anvisats:
A. Under förslagsanslaget till Utgivande av särskilda publikationer för
budgetåren 1936/37—1943/44 sammanlagt 84 000 kronor, avseende utgivningen
av prästeståndets protokoll för åren 1642—1664, borgarståndets
protokoll för åren 1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för åren
1720— 1734. Av de anvisade medlen ha utbetalats 74 000 kronor, medan
1 Upplagan bär för de protokollsband som utgivits efter år 1948 begränsats till 350 exemplar.
1 — Dihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr SO.
2
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
återstående 10 000 kronor icke utnyttjats till följd av att utgivningen av
prästeståndets protokoll av särskilda skäl blivit fördröjd. Beloppet har med
anledning härav tillgodoförts budgetutjämningsfonden som besparing.
B. Under reservationsanslaget till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
för budgetåren 1945/46—1950/51 sammanlagt 110 000 kronor, avseende
utgivningen av ridderskapets och adelns protokoll för 1760—1762 års riksdag
(tredje delen), prästeståndets protokoll för 1672—1675 och 1678 års
riksdagar, borgarståndets protokoll för 1723—1727 års riksdagar och
bondeståndets protokoll för 1738—1741 års riksdagar.
Av de under förevarande reservationsanslag anvisade medlen har hittills
tagits i anspråk ett belopp av 61 500 kronor. Å anslaget finnes sålunda för
närvarande en reservation av 48 500 kronor. I årets statsverksproposition,
fjortonde huvudtiteln, har ifrågavarande reservationsanslag för budgetåret
1951/52 uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår eller
20 000 kronor.
Fullmäktige ha i förenämnda skrivelse andragit, att fråga nu uppkommit
om fortsatt utgivande av ståndsprotokollen och ha i detta hänseende anfört
följande:
Utgivaren av ridderskapets och adelns samt bondeståndets riksdagsprotokoll,
förste arkivarien Sten Landahl har i särskilda till fullmäktige avgivna
promemorior, vilka här biläggas i avskrift1, avgivit förslag i frågan.
Förslaget avser utgivningen av fjärde och sista delen av ridderskapets och
adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag samt bondeståndets protokoll
vid 1742—1743 års riksdag. Av förstnämnda protokoll föreligger sedan år
1947 av Landahl på uppdrag av riddarhusdirektionen utredigerat tryckfärdigt
manuskript till 27 ark protokollstext och 5 ark bilagor, för vilka
% av det fastställda arkarvodet utbetalats av riddarhusdirektionen.
Kostnaderna för utgivningen av de nya protokollsbanden har av Landahl
på grundval bland annat av infordrade tryckerianbud, dagtecknade i slutet
av december 1950, beräknats till för ridderskapets och adelns protokoll
19 065 kronor och för bondeståndets protokoll 36 500 kronor, sammanlagt
sålunda 55 565 kronor. Denna kostnadsberäkning måste emellertid med
hänsyn till redan inträffade prisstegringar å papper och höjning av arbetslöner
m. in. anses ligga i underkant. Då tryckningen av protokollsbanden
icke blir aktuell förrän längre fram, är det omöjligt att för närvarande
uppskatta den slutliga kostnadssiffran. För det närmaste budgetåret torde
allenast erfordras ett mindre belopp, uppskattningsvis 5 000 kronor, till
redaktörsarvoden, vissa kostnader för avskrifter m. m. Ifrågavarande belopp
torde kunna täckas av behållningen å reservationsanslaget till Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll, varför någon ytterligare medelsanvisning
för budgetåret 1951/52 utöver redan begärd förstärkning av anslaget
med 20 000 kronor icke synes påkallad. Beträffande den fortsatta medelsanvisningen
ha fullmäktige för avsikt att successivt begära de belopp, som
för respektive budgetår kunna erfordras till fullföljande av arbetet med
ståndsprotokollens utgivning i enlighet med riksdagens beslut.
1 Intagna som bilagor A, B och C till detta utlåtande.
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
3
Fullmäktige, som anse det önskvärt, att arbetet med utgivningen av
otryckta ståndsprotokoll fortsättes och fullföljes utan avbrott, vilket de
anse även stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare och senast år
1948 i denna fråga fattade beslut, hemställa under åberopande av vad i
skrivelsen anförts, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att uppdraga
åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i berörda promemorior
innefattade planerna i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra
ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, fjärde delen,
samt bondeståndets protokoll vid 1742—1743 års riksdag, samt att bemyndiga
fullmäktige att för ändamålet taga i anspråk erforderligt belopp av
anslaget under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll.
Utskottet tillstyrker ett fortsatt utgivande av ståndsprotokoll i enlighet
med fullmäktiges förslag samt hemställer i anslutning härtill,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
dels uppdraga åt fullmäktige- att låta i överensstämmelse
med planerna innefattade i vid detta utlåtande fogade promemorior
i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra
ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762
års riksdag, fjärde delen, samt bondeståndets orotokoll vid
1742—1743 års riksdag,
dels ock bemyndiga fullmäktige att för ändamålet taga
i anspråk erforderligt belopp av anslaget under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande av otryckta
ståndsprotokoll.
Stockholm den 21 maj 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander*, Näsgård,
Mogård*, De Geer och Boo*;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona*,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin och Johanson i Kalmar.
* Ej närvarande vid justeringen.
4
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
A v skrift.
Bilaga A.
P. M.
angående utgivningen av de otryckta riksdagsprotokollen.
Genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 beviljades medel för utgivningen
genom riksgäldskontorets försorg av dels Prästeståndets riksdagsprotokoll
1642—1660, dels Bondeståndets riksdagsprotokoll 1720—1727.
Redaktörskapet för den förstnämnda publikationen uppdrogs åt dåvarande
arkivrådet Arne Forssell, vilken emellertid på grund av bristande tid att
fortsätta utgivningen år 1946 överlät uppdraget på fil. lic. Erik Granstedt.
Denne fullföljde den av Forssell påbörjade volymen, som utkom av trycket
år 1949. Redaktörskapet för Bondeståndets riksdagsprotokoll 1720—
1727 uppdrogs åt undertecknad. Volymen utkom av trycket år 1939.
Den 15 mars 1939 beviljade riksdagen medel för den fortsatta utgivningen
av nyssnämnda båda serier samt dessutom för utgivningen av Borgarståndets
riksdagsprotokoll 1719—1720. Del 2 av Prästeståndets riksdagsprotokoll
skulle omfatta andra riksdagen år 1660 samt 1664 års riksdag.
Redaktörskapet övertogs år 1945 av e. o. arkivarien i riksarkivet
Jan Liedgren. Volymen är ännu icke utgiven. Del 2 av Bondeståndets
riksdagsprotokoll var från början avsedd att omfatta 1731 års riksdag
men efter framställning av redaktören utvidgades genom riksdagsbeslut
den 6 maj 1942 uppdraget till även 1734 års riksdag. Volymen
utkom av trycket år 1945. Borgarståndets riksdagsprotokoll hade för riksdagarna
före Frihetstiden utgivits av stadshistoriska institutet. Då detta
icke disponerade medel för den fortsatta utgivningen, gjordes framställning
att denna skulle övertagas av riksdagen, vilket denna även biföll.
Till redaktör för band 1 av Borgarståndets riksdagsprotokoll från Frihetstidens
början utsågs dåvarande andre arkivarien i Stockholms stadsarkiv
Nils Stat. Nämnda band utkom av trycket år 1945.
Vid 1945 års riksdag gjordes framställning om medel för utgivning av
Borgarståndets riksdagsprotokoll 1723 och Bondeståndets riksdagsprotokoll
1738—1739. På grund av den försening, som uppstått för Prästeståndets
riksdagsprotokoll, gjordes ingen anhållan om anslag för en ny del.
Riksdagens bifall till framställningen gavs den 20 mars 1945. Av de sålunda
beslutade nya delarna har Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3,
utkommit år 1948, under det att ovannämnda volym av Borgarståndets
riksdagsprotokoll väntas utkomma inom kort.
Den 10 mars 1948 gav riksdagen sitt bifall till framställningen om fortsatt
utgivning av de tre ofrälse ståndens riksdagsprotokoll. Beslutet avsåg
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672—1678), Borgarståndets
riksdagsprotokoll, band 3 (1726—1727), samt Bondeståndets riksdagsprotokoll,
band 4 (1740—1741). Då redaktören för den förstnämnda serien,
e. o. arkivarien J. Liedgren, icke önskade mottaga uppdraget att utgiva
den nya delen, utsågs till hans efterträdare fil. lic. E. Granstedt. På grund
av flyttning till annan ort anhöll emellertid denne år 1949 att bliva löst
från kontraktet. Att i hans ställe omhänderhava redaktörskapet för Prästeståndets
riksdagsprotokoll, band 3, utsågs numera e. o. arkivarien i riksarkivet
Sven Olsson. Enligt med honom slutet kontrakt skall tryckfärdigt
manuskript föreligga först år 1952. Arbetet på denna del fortgår. På grund
av förseningen av band 2 av Borgarståndets riksdagsprotokoll har arbetet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
o
med band 3 icke kunnat påbörjas förrän helt nyligen. Del 4 av Bondeståndets
riksdagsprotokoll utkommer under loppet av innevarande år.
Till 1948 års riksdag hade även framställning gjorts, att riksdagen ville
övertaga den fortsatta utgivningen av Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,
1700-talsserien. Utgivningen hade tidigare bekostats av
riddarhusdirektionen, vilken emellertid icke längre ansåg sig kunna anslå
medel för editionsverket. Riksdagen gav sitt bifall till framställningen
och medel beviljades sålunda för utgivningen av del 3 av adelns protokoll
från 1760—1762 års riksdag (= del 22 av serien). Av denna volym förelåg
redan av riddarhusdirektionen bekostat tryckfärdigt manuskript. Riddarhusdirektionen
hade uppdragit åt undertecknad att omhänderhava
redaktörskapet och så gjorde också Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret.
Volymen utkom av trycket år 1950.
För medel, av riksdagen ställda till riksgäldskontorets förfogande för
utgivning av otryckta riksdagsprotokoll, ha sålunda hittills utgivits:
Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3.
Utkom 1950.
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660). Utkom 1949.
Borgarståndets riksdagsprotokoll från Frihetstidens början, band 1
(1719—1720). Utkom 1945.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1720—1727). Utkom 1939.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1731—1734). Utkom 1945.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1738—1739). Utkom 1948.
Under arbete äro:
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664).
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672—1678).
Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723).
Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1726—1727).
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4 (1740—1741).
Anslag för nya delar av ovan nämnda publikationer har hittills av riksdagen
beviljats för treårsperioderna 1936/1937—1938—1939, 1940/1941
—1942/1943, 1945/1946—1947/1948 samt 1948/1949—1950/1951. I enlighet
härmed skulle nu anslag begäras för budgetåren 1951/1952—1953/
1954 för samtliga serier. Då emellertid, såsom framgår av ovanstående
redogörelse, förseningar uppstått för dels Prästeståndets riksdagsprotokoll,
dels Borgarståndets riksdagsprotokoll, ha redaktörerna för dessa båda
serier ansett, att anslag för nya delar av dem icke böra begäras för instundande
treårsperiod. Framställning göres därför endast av undertecknad
om anslag för nya delar av dels Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,
dels Bondeståndets riksdagsprotokoll. Särskilda promemorior
avseende dessa båda serier närslutas.
Stockholm den 8 januari 1951.
Sten Landahl.
Avskrift. Bilaga B.
P. M.
angående Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 23.
Sedan riksdagen genom beslut den 10 mars 1948 beviljat medel för utgivningen
av bland annat Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll
1760—1762, del 3 (— seriens del 22), vilken publikation tidigare bekostats
6
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
av riddarhusdirektionen, har denna del nyligen utkommit av trycket. Såsom
av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör för publikationen
ber undertecknad att vördsamt få göra följande framställning.
Av ridderskapets och adelns protokoll från 1760—1762 års riksdag, den
längsta av de frihetstida riksdagarna, återstår närmast att utgiva den
fjärde och sista delen (= seriens del 23). Sedan år 1947 föreligger av undertecknad
utredigerat tryckfärdigt manuskript till 27 ark protokollstext
och 5 ark bilagor eller tillsamman 32 ark, för vilka % av det fastställda
arkarvodet utbetalats av riddarhusdirektionen. Det är emellertid möjligt,
att ytterligare två ark bilagor böra fogas till de redan färdiga. Volymen
skulle sålunda komma att omfatta 34 ark protokoll och bilagor, vartill
dock bör läggas dubbelspaltat personregister för riksdagens samtliga fyra
delar (= seriens delar 20—23), förslagsvis beräknat till tre ark.
Avskrivningskostnaderna för eventuellt tillkommande bilageark beräknas
till högst 200 kronor.
Redaktörskostnaderna: Då riddarhusdirektionen som nämnts utbetalat
% av det fastställda arkarvodet, behöver för de redan färdigställda 32
arken här blott beräknas den återstående tredjedelen av 260 kronor, d. v. s.
32 X 86: 67 = 2 773: 44. För eventuellt tillkommande två bilageark uppföres
hela arkarvodet, d. v. s. 2 X 260 = 520 kronor. De tre registerarken,
för vilka arvodet tidigare fastställts till 750 kronor per ark, kräva ett
belopp av 2 250 kronor. Redaktörsarvodet för här planerade volym beräknas
sålunda tillsammans till 5 543 kronor 44 öre.
Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Aktiebolaget
P. A. Norstedt & Söner, där föregående delar av publikationen tryckts,
ha tryckningskostnaderna beräknats efter 297 kronor per 16-sidigt tryckark.
För de 34 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 10 098 kronor.
För registerarken blir kostnaden 563 kronor per ark eller för de tre
arken 1 689 kronor.
För omslag med titeltryck beräknas 71 kronor.
För marginalrubrikerna i protokollstexten kalkyleras en kostnad av 65
öre per styck. Då de uppgå till ett antal av 712 stycken, utgör kostnaden
för dem således 462 kronor 80 öre.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskriftskostnaden ............
Redaktörsarvode ..............
Arvode för personregister ......
Sättnings- etc. kostnader för text
»
»
»
» registerark ....
»
»
»
» omslag .......
»
»
»
» marginalrubriker
Korrigeringskostnader o. s. v.
.............. 200: —
.............. 3 293:44
.............. 2 250: —
.............. 10 098: —
.............. 1 689: —
.............. 71: —
............. 462:80
............. 1 000: 76
Summa kronor 19 065: —
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar
Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp
av 19 065 kronor beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning
av Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 23.
Stockholm den 8 januari 1951.
Sten Lundahl.
Bankoutskottets utlåtande nr SO.
7
Avskrift.
Bilaga C.
P. M.
angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5.
Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets
riksdagsprotokoll utkom år 1939 del 1, omfattande åren 1720—
1727, år 1945 del 2, omfattande åren 1731—1734, och år 1948 del 3, omfattande
åren 1738—1739.
Den 10 mars 1948 beviljade riksdagen medel för utgivningen av del 4,
omfattande protokoll och bilagor från 1740—1741 års riksdag. Då denna
del för närvarande till större delen föreligger i för ombrytning färdigt spaltkorrektur
och därför beräknas utkomma av trycket under loppet av innevarande
år, får undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedd redaktör för publikationen vördsamt göra följande framställning.
De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga
vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1742—1743 års riksdag,
den för ståndets riksdagshistoria måhända mest betydelsefulla av de frihetstida
riksdagarna. Protokollen utgöra i handskrift en inbunden volym,
vilken, sedan blanka blad frånräknats, befunnits omfatta 1.120 sidor. De
äro till större delen, 795 sidor, skrivna av bondeståndets kanslist, under
det att sekreterarens handstil återfinnes blott på 310 sidor. Då båda dessa
handstilar varit representerade i tidigare delar av publikationen, finnes
möjlighet att göra en ganska exakt beräkning av hur många trycksidor
protokollstexten kommer att omfatta. För båda stilarna gäller sålunda, att
två handskriftssidor i det närmaste fylla en trycksida. Protokollstexten
skulle alltså kräva 560 trycksidor eller 35 ark. Härtill bör — i likhet med
vad som tidigare skett — fogas utrymme för rubriker för de olika sammanträ
desdagarna, noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas
till 40 sidor eller 2 1/2 tryckark.
Härtill komma bilagor. I likhet med föregående volym äro de från ståndet
utgångna extraktprotokollen icke intagna i protokollen. De förra
komplettera dock mången gång de senare därigenom att motiveringarna
för besluten fått en utförligare formulering i extrakten. Åtskilliga extraktprotokoll
måste därför avtryckas som bilagor sannolikt dock icke i lika
hög grad som vid den under utgivning varande delen. Därtill komma från
ståndsmedlemmar ingivna, viktigare memorial. De betydelsefulla frågorna
vid denna riksdag, tronföljdsfrågan, räfsten för det med Ryssland påbörjade
kriget och det därav föranledda dalupproret, ha i osedvanligt hög grad
framkallat memorial från ståndets ledamöter. Fn undersökning har emellertid
visat, att många av dessa memorial ofta äro tillfredsställande refererade
i det ovanligt utförliga protokollet. Att redan nu med säkerhet
avgöra, huru många ark dessa båda grupper av bilagor komma att kräva,
är dock icke möjligt. För säkerhets skull räknas med 7 1/2 tryckark. Utöver
dessa bilagor böra som i publikationens tidigare band även medtagas Allmogens
allmänna besvär och Kungl. Maj:ts resolution på dem. De beräknas
vardera till tre tryckark. I sin helhet skulle bandet således komma att utgöras
av 864 sidor eller 54 tryckark, d. v. s. få samma omfå;ng som band
1 av serien.
Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa
av kronor 4: — per timma, kalkyleras på följande sätt. Då tre hand
-
8
Bankoutskotiets utlåtande nr 30.
skriftssidor kunna medhinnas per timma, kräver ett tryckark, d. v. s. 32
avskriftssidor, en kostnad av 40 kronor. För beräknade 51 tryckark text
blir sålunda avskrivningskostnaden 2 040 kronor.
Redaktörskostnaderna: År 1948 höjdes arvodet för textark från 175
kronor till 260 kronor och för registerark från 500 kronor till 750 kronor.
Penningvärdets sedan dess fortskridande försämring borde motivera en höjning
av redaktörsarvodet på samma sätt som sker med avskrivnings- och
tryckningskostnaderna. Det oaktat anser jag mig emellertid för närvarande
böra avstå från att begära höjt arvode. Redaktörsarvodet för här planerade
volym blir sålunda: 51 tryckark ä 260 kronor = 13 260 kronor och tre
registerark å 750 kronor = 2 250 kronor eller tillsammans 15 510 kronor.
Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &
Wicksells tryckeriaktiebolag, där föregående delar av publikationen tryckts,
ha tryckningskostnaderna beräknats efter 293 kronor per 16-sidigt tryckark.
För de 51 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 14 943 kronor.
För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 14: 50 per sida, alltså
per tryckark kronor 232: —. Tryckningskostnaden för varje registerark
blir således kronor 525: — och för tre sådana kronor 1 575: —. För omslag
med mera beräknas kronor 78: —.
Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 7 kronor *per
sammanräknad hel sida. Om av de 2 1/2 ark, som ovan kalkylerats för
noter, rubriker etc., två ark antagas åtgå för noter, skulle denna förhöjning
alltså belöpa sig till 222 kronor.
För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor
0: 75 per styck och dessutom 15 öres förhöjning för varje rad utöver fem.
För protokollshandskriftens 880 marginalrubriker bör alltså först och
främst kalkyleras en kostnad av kronor 660: — och, då ett stort antal rubriker
överstiga fem rader, dessutom ett tillägg av kronor 100:—, eller tillsammans
kronor 760: —.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskrivningskostnaden ..................................
Redaktörsarvode .......................................
Arvode för person-, ort- och sakregister....................
Sättnings- etc. kostnader för text ........................
» » » » registerark..................
» » » » omslag .....................
» » » » marginalrubriker ............
Förhöjning för noter....................................
Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade till ........
Summa kronor
2 040: —
13 260: —
2 250: —
14 943: —
1 575: —
78: —
760: —
222: —
1 372: —
36 500: —
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar
Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp
av kronor 36 500 beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning
av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5.
Stockholm den 8 januari 1951.
Sten Landahl.
Stockholm 1951 Ivar Hacggströms Boktryckeri A. B.
611257
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.