Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte.

1951-05-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning

åt ledamot av allmänt kyrkomöte.

I två inom riksdagen väckta till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisade likalydande motioner, den ena inom första kammaren under

nr 458 av herr Lundqvist, den andra inom andra kammaren under nr 515

av herrar Hallén och Hedlund i Östersund hemställes, att riksdagen må beträffande

ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte besluta som följer.

1. Ledamot av allmänt kyrkomöte, som är bosatt å annan ort än där kyrkomötet

hålles, må av statsmedel vid resa till och från kyrkomötet åtnjuta

ersättning för därav föranledd resekostnad jämte ett dagtraktamente av

trettio kronor för vardera resan ävensom i dagtraktamente under kyrkomötet

uppbära fyrtiofem kronor, vilket traktamente dock ej må överstiga sammanlagt

ettusenfemhundrasjuttiofem kronor.

Besöker ledamot, som i första stycket avses, under pågående kyrkomöte

efter beviljad ledighet hemorten, äger han åtnjuta ersättning för därav föranledd

resekostnad, dock endast för en dylik resa.

2. Ledamot av kyrkomötet, som är bosatt å ort där kyrkomötet hålles, må

av statsmedel i dagtraktamente under kyrkomötet uppbära trettiofyra kronor,

vilket traktamente dock ej må överstiga sammanlagt ettusenetthundranittio

kronor.

3. Utövar ledamot av kyrkomöte tillika riksdagsmannauppdrag, och åtnjuter

han därför arvode, skall han dock i dagtraktamente under kyrkomötet

uppbära endast åtta kronor, och må traktamentet ej överstiga sammanlagt

tvåhundrafyrtio kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag ha motionärerna anfört följande.

Med anledning av den i Kungl. Maj :ts proposition nr 132 föreslagna höjningen

av årsarvodet för riksdagsmän torde en motsvarande höjning böra

vidtagas beträffande dagtraktamentet för ledamöter av allmänna kyrkomötet.

Ersättningen till kyrkomötesledamöterna har nämligen allt från början

plägat avvägas efter samma grunder som för riksdagens ledamöter, dock att

ersättningen begränsats att utgå för högst 30 dagar. En historik av utvecklingen

på detta område återfinnes i bankoutskottets utlåtande 1941: 55.

Dagtraktamentet till ledamot av kyrkomötet har alltsedan år 1941 (SFS

1941: 714, 1942: 951 och 1947: 877) utgått med 33 kronor för ledamot, som

är bosatt å annan ort än där kyrkomöte hålles, och med 25 kronor till ledamot,

som är bosatt å ort, där kyrkomöte hålles, dock i båda fallen med

maximering till 990 kronor respektive 750 kronor.

År 1942 gjordes ett tillägg till ersättningsbestämmelserna av innebörd, att

därest ledamot av kyrkomötet tillika utövade riksdagsmannauppdrag och

därför åtnjöt arvode, skulle han i dagtraktamente under kyrkomötet uppbära

endast fi kronor, och finge traktamentet ej överstiga sammanlagt 180

kronor (bankoutskottets mem. 1942:48 och SFS 1942:951). Detta reducerade

traktamente höjdes vid 1947 års riksdag till 8 kronor för dag, dock

1 nihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Bankoutskottets utlåtande nr 31.

sammanlagt högst 240 kronor (bankoutskottets uti. 1947: 15 och SFS 1947:

877).

Vid 1948 års riksdag slutligen infördes rätt för kyrkomötesledamot till

resekostnadsersättning vid ett besök i hemorten under pågående kyrkomöte,

medan dagtraktamentena under kyrkomötet lämnades oförändrade

(bankoutskottets uti. nr 1948:27 och SFS 1948:487).

, fe.dan kyrkomötesledamöternas dagtraktamenten senast fastställdes, har

beträtt ande riksdagsmannaarvodena den förändringen inträtt, att dessa avvagts

sasom årsarvoden. Denna ändring, som genomfördes år 1949, innebar

dock icke någon arvodesreglering, i det att årsarvodenas belopp fastställdes

med utgångspunkt från de belopp, som utgått under 1948 års riksdag.

Nu föreslås emellertid i Kungl. Maj:ts proposition nr 132, att årsarvodet

for riksdagsmän med faktisk bosättning å riksdagorten, eller så nära denna

att nattvilan regelmässigt kan tillbringas i hemmet, skall höjas från 6 650

kronor till 9 000 kronor samt årsarvodet för övriga riksdagsmän från 8 866

kronor till 12 000 kronor. Samtidigt föreslås, att av det högre arvodet liksom

hittills två tredjedelar skola vara skattefria, medan för det lägre arvodet

skattefrihet skall införas för halva beloppet.

Under forutsattmng att Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag i huvudsak

bitalies, bor en motsvarande förbättring av kyrkomötesledamöternas dagtraktamenten

komma till stånd. Systemet med årsarvoden för riksdagsmännen

och den nu föreslagna arvodesregleringens kombinerande med ändrade

skatteavdragsbestämmelser omöjliggör emellertid för framtiden att upprätthålla

en fullständig parallellism mellan de båda slagen av ersättningar. Ersättningen

till kyrkoinötesledamöterna bör nämligen givetvis även i fortsättningen

utgå i form av dagtraktamente, och beträffande skatteavdragsbestammelserna

synes det med hänsyn till frågans ringa räckvidd obehövligt

att för närvarande vidtaga någon författningsändring för kyrkomötesledamöternas

del. Man torde därför nu böra inskränka sig till att vidtaga den

förhöjning av de sistnämndas dagtraktamente, som kan anses skälig

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle det högre riksdagsmannaarvodet, som

namnt, höjas från 8 866 kronor till 12 000 kronor, d. v. s. med 3 134 kronor

eller ungefär 35,4 %. En motsvarande höjning av det högre dagtraktamentet

till kyrkomötesledamot skulle medföra, att detta traktamente ökades från

33 kronor till 45 kronor. På grund av det enligt Kungl. Maj :ts förslag med

det lägre riksdagsmannaarvodets höjning kombinerade förslaget om partiell

skattefrihet för detta arvode kan någon direkt jämförelse ej göras mellan

detta arvode och det dagtraktamente, som bör utgå till kyrkomötesledamot

bosatt å ort där kyrkomötet hålles. Detta traktamente bör, för att komma

i en lämplig proportion i förhållande till det nyss föreslagna högre traktamentet,

45 kronor, skäligen bestämmas till 34 kronor.

I detta sammanhang torde även en höjning böra ske av nu utgående dagtraktamente

å 25 kronor för resdagarna till och från kyrkomötet. Detta

traktamente synes skäligen böra höjas till 30 kronor.

I övriga ersättningsbestämmelser beträffande kyrkomötesledamöterna föreslås

ingen annan ändring än den höjning av maximibeloppen, som betingas

av den år 1949 beslutade omorganisationen av kyrkomötet, vilken åsyftade

bland annat, att ledamöterna skulle kunna uppbära ersättning under intill

35 dagar i stället för som tidigare under högst 30 dagar (jfr 17 § kyrkomötesförordningen

den 22 april 1949, nr 174).

Utskottet. Ersättningen åt ledamöter av allmänt kyrkomöte har hittills

plägat avvägas efter samma grunder som för riksdagens ledamöter. Utskot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

3

tet får erinra om att riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet i

dess utlåtande nr 24 vidtagit ändringar i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, innebärande höjning av årsarvodet för

riksdagsmän. I anslutning till vad sålunda beslutats rörande arvode till riksdagens

ledamöter torde en motsvarande förbättring av kyrkomötesledamöternas

dagtraktamenten böra komma till stånd. Vad i motionen föreslagits

beträffande dagtraktamentenas storlek samt höjningen av maximibeloppen

finner sig utskottet böra förorda. Likaledes biträder utskottet förslaget att

dagtraktamente för resdagarna höjes från 25 till 30 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till likalydande motionerna 1: 458

och II: 515, må beträffande ersättning åt ledamot av allmänt

kyrkomöte besluta som följer.

1. Ledamot av allmänt kyrkomöte, som är bosatt å annan

ort än där kyrkomötet hålles, må av statsmedel vid resa till

och från kyrkomötet åtnjuta ersättning för därav föranledd

resekostnad jämte ett dagtraktamente av trettio kronor

för vardera resan ävensom i dagtraktamente under kyrkomötet

uppbära fyrtiofem kronor, vilket traktamente dock

ej må överstiga sammanlagt ettusenfemhundrasjuttiofem

kronor.

Besöker ledamot, som i första stycket avses, under pågående

kyrkomöte efter beviljad ledighet hemorten, äger han

åtnjuta ersättning för därav föranledd resekostnad, dock

endast för en dylik resa.

2. Ledamot av kyrkomötet, som är bosatt å ort där kyrkomötet

hålles, må av statsmedel i dagtraktamente under kyrkomötet

uppbära trettiofyra kronor, vilket traktamente dock

ej må överstiga sammanlagt ettusenetthundranittio kronor.

3. Utövar ledamot av kyrkomöte tillika riksdagsmannauppdrag

och åtnjuter han därför arvode, skall han dock i dagtraktamente

under kyrkomötet uppbära endast åtta kronor,

och må traktamentet ej överstiga sammanlagt tvåhundraåttio

kronor.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 31-

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Näsgård, Mogård*,

De Geer, Elowsson i Kristianstad*, Boo* och Wehtje*; samt

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Persson i Norrby,

Schmidt, Sköldin, von Seth*, Johanson i Kalmar och Hallberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

511794

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. in. jämt a1 i texten