Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion

1951-05-21 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:32, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 32.

1

Nr 32.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. in. jämte i ämnet väckt motion.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1951/52 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. jämte i

ämnet väckt motion (fjortonde huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört, att riksgäldskontoret med

skrivelse den 24 november 1950 överlämnat beräkningar rörande de anslag

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in., som böra upptagas i

riksstaten för budgetåret 1951/52. Jämte uppställning över anslagen har

överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas följande av skrivelsen.

Reservationsanslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har uppförts

med samma belopp som för närmast föregående budgetår eller 20 000

kronor. På framställning av styrelsen för riksdagens interparlamentariska

grupp har anslaget till kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp

höjts från 32 000 kronor till 38 500 kronor, varjämte ett särskilt anslag för

nordiska interparlamentariska delegerademötet, som beräknas hållas i

Stockholm under sommaren 1951, uppförts med 35 000 kronor.

Då allmänt kyrkomöte torde komma att sammankallas till hösten 1951

har anslaget till allmänt kyrkomöte upptagits med det belopp — 200 000

kronor — vartill utgifterna för mötet kunna beräknas uppgå. Detta innebär

en ökning med 60 000 kronor i förhållande till det för budgetåret 1948/

49 uppförda anslaget, sammanhängande med att antalet ledamöter i kyrkomötet

ökats från 60 till 100.

Avlönings- och pensionsanslagen till riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,

riksdagsbiblioteket och till justitie- och militieombudsmännen samt

deras expeditioner ävensom till riksdagens revisorer ha beräknats efter nu

utgående löner och pensioner, varvid rörligt tillägg beräknats efter 12 %.

Avlöningsanslaget till icke-ordinarie personal under militieombudsmännen

och hans expedition har på framställning av militieombudsmännen höjts

med 10 000 kronor.

I specifikationen till riksstalsanslagen har under respektive omkostnadsanslag

uppförts en särskild post för sjukvård in. m. Kostnaderna härför ha

tidigare förts under posten övriga utgifter. Det under riksdagens ekonomibyrås

omkostnadsanslag uppförda anslaget till reparationer och underhåll

av riksdagens hus har höjts med 200 000 kronor, utgörande beräknade kost
1

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 sand. Nr 32.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

nader för ombyggnad av värme- och ventilationsanläggningen i riksdagshuset

samt omläggning av riksdagshusets tak. Omkostnadsanslagen under

riksdagsbiblioteket och riksdagens revisorer och deras kansli ha höjts med

5 000 resp. 4 000 kronor delvis beroende på att vissa utgifter för telefoner

m. m., som hittills bestritts av expensanslaget under riksdagen, fr. o. m. den

1 juli 1951 ansetts böra belasta anslagen under vederbörande verk. Närmare

motivering för ökningen i övrigt av riksdagsbibliotekets omkostnadsanslag

ävensom en ökning av reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning

med 10 000 kronor till 60 000 kronor skall av biblioteksstyrelsen lämnas i

särskild framställning till riksdagens bankoutskott. Efter "samråd med justitie-

och militieombudsmansexpeditionerna ha deras omkostnadsanslag

höjts med vardera 1 900 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är upptaget ett anslag å 490 000

kronor till folkrörelsernas sparkampanj. Något motsvarande anslag har

icke upptagits i förevarande förslagsberäkning. Anslaget till vinstutlottning

i samband med lönsparande har uppförts med oförändrat belopp eller

150 000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört:

Beträffande anslaget till allmänt kyrkomöte får jag anföra följande. Enligt

14 § förordningen den 22 april 1949 (nr 174) angående allmänt kyrkomöte

äger varje kyrkomöte inom sig utse en utredningsnämnd om sju ledamöter,

med uppgift att till nästföljande kyrkomöte bereda samt avgiva

yttranden och förslag i ärenden, som mötet i anledning av vid mötet väckta

motioner överlämnat till nämnden. Enligt 18 § förordningen skola arvoden

till nämndens ledamöter samt övriga kostnader för nämnden gäldas av allmänna

medel. I den proposition (nr 13/1949), som låg till grund för det

av riksdagen antagna förslaget till kvrkomötesförordning, förklarade sig

föredragande departementschefen icke ha något att erinra mot kyrkomötessakkunnigas

förslag i fråga om normer för ersättning åt nämndens ledamöter,

innebärande att denna ersättning borde utgå enligt kommittékungörelsen.

Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran (skr. nr 68/

1949). Inom ecklesiastikdepartementet ha därefter beretts frågorna om instruktion

för nämnden och om närmare bestämmelser angående kostnaderna

för nämndens verksamhet. Statskontoret och riksgäldsfullmäktige,

som därvid avgivit yttranden i den senare frågan, ha förklarat sig anse att

samtliga utgifter för nämndens verksamhet böra belasta den huvudtitel och

det anslag, varom här är fråga. Remissmyndigheterna ha vidare anfört, att

Ivungl. Maj :t borde för varje särskilt fall fastställa arvode åt den sekreterare,

som enligt ett av 1948 års kyrkomöte avgivet förslag till instruktion

för nämnden denna borde äga att vid behov anställa. Statskontoret har därjämte

med avseende å storleken av den ledamöterna enligt kommittékungörelsen

tillkommande ersättningen uttalat, att reseersättning skäligen borde

utgå enligt rese- och traktamentsklass I A; enligt kommittékungörelsen

beräknas sådan ersättning normalt enligt klass II B. Kostnaden för ersättning

åt nämndens ledamöter och arvode åt dess sekreterare torde emellertid

kunna rymmas inom det av riksgäldskontoret beräknade anslaget.

Anslaget till ersättning till statens allmänna fastighetsfond: byggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

3

styrelsens delfond torde i enlighet med vad som anförts vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor böra beräknas till 117 000 kronor.

Utskottet. Med skrivelse den 23 april 1951 har riksgäldskontoret inkommit

till utskottet med förnyad beräkning av anslagsbehovet beträffande

vissa under fjortonde huvudtiteln upptagna anslag, innebärande vissa höjningar

av de av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen.

Utskottet redogör i det följande under vederbörande anslag närmare

för rikgäldskontorets förnyade anslagsberäkningar.

I bilaga 2 till årets statsverksproposition (Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor) har anförts, att en generell beskärning

av avlöningsanslagen med ca 3 procent i förhållande till budgetåret

1950/51 ansetts böra genomföras i fråga om vissa myndigheter och institutioner

med hänsyn till nödvändigheten att hålla statsutgifterna nere. Den

närmare tillämpningen för de olika verken av denna regel har framgått av

vad som av Kungl. Maj :t föreslagits under de olika huvudtitlarna. Riksdagen

har icke funnit anledning framställa någon erinran mot vad i statsverkspropositionen

uttalats i berörda hänseende.

Enligt utskottets mening bör beträffande vissa av de under fjortonde

huvudtiteln upptagna avlöningsanslagen en motsvarande beskärning äga

rum, som tillämpas beträffande statliga verk under 2—12 huvudtitlarna.

Beskärningen torde få läggas på anslagsposterna till avlöningar till ickeordinarie

personal. Ifrågavarande anslagsposter äro emellertid icke av riksdagen

maximerade utan betecknade såsom förslagsvis. Utskottet förutsätter,

att de verk, vilkas avlöningsanslag reduceras, vidtaga erforderliga åtgärder

för att hålla avlöningskostnaderna inom ramen för de beskurna

anslagen. Det torde få ankomma på vederbörande verk att taga ställning

till det sätt, varigenom den förutsatta besparingen skall åstadkommas. Den

närmare tillämpningen av vad utskottet nu anfört framgår av vad utskottet

i det följande under vederbörliga anslagspunkter föreslår.

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 3 185 000

kronor.

I proposition nr 132 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit

viss höjning av arvodena till riksdagens ledamöter. Med beaktande

härav har riksgäldskontoret i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 4 305 000 kronor, innebärande en höjning med 1 120 000

kronor.

Riksdagen har .sedermera på hemställan av konstitutionsutskottet (uti.

nr 24) godkänt eu höjning av arvodena i huvudsaklig överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag.

Med hänvisning till vad riksdagen sålunda beslutat hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag

av 4 305 000 kronor.

2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Reseersättningar till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 bär Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen: Avlöningar

till personal anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Riksgäldskontoret bar i sin förnyade anslagsberäkning, med beaktande

av höjningen av rörligt tillägg, angivit anslagsbehovet till 850 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets beräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Avlöningar till personal anvisa ett förslagsanslag av 850 000

kronor.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts under punkten 4 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Kostnader för riksdagstrycket anvisa ett förslagsanslag av

950 000 kronor.

5:o) Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer. Under punkten 5

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett förslagsanslag av

14 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 26 april 1951 ha fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört följande beträffande anslag för tryckning av tioårsregister

till riksdagens protokoll 1941—1950:

Med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 52 uppdrog

1946 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta i överensstämmelse

med det för 1931—1940 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta

och till trycket befordra ett fullständigt person- och sakregister till

riksdagens protokoll med bihang för åren 1941—1950. Tillika anvisades medel

för utbetalning av redaktörsarvode, inberäknat gottgörelse för korrekturläsning

i samband med verkets tryckning, varemot medel för återstående

utgifter för verket, preliminärt beräknade till ca 72 000 kronor, förutsattes

skola på framställning av fullmäktige framdeles anvisas.

Fullständigt manuskript har numera utarbetats till ifrågavarande tioårsregister

och föreligger färdigt för tryckning. Med anledning härav ha full
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

5

mäktige från flera tryckerier i Stockholm och landsorten infordrat anbud å

tryckningen av tioårsregistret, varvid i besparingssyfte föreslagits vissa förenklingar

och ett bättre utnyttjande av utrymme, varigenom omfånget beräknats

minska med ca 20 %. Vidare ha fullmäktige ansett att upplagan av

tioårsregistret skulle utan olägenhet kunna begränsas till 350 ex. mot tidigare

500 ex. respektive, i preliminär beräkning till 1946 års riksdag, 400 ex.

Av dessa 350 ex., vilka fullmäktige anse vara till fyllest, skulle 50 ex. bindas

med skinnrygg, 225 ex. med klotrygg, medan 75 ex. endast skulle falsas och

upptagas såsom reservupplaga.

Anbud å tryckning av tioårsregistret har allenast inkommit från ett tryckeri,

nämligen Centraltryckeriet i Stockholm, som tidigare utfört motsvarande

tryckningsarbete. Trots de föreslagna besparingsåtgärderna löd tryckeriets

anbud, som avsåg sättning med samma stilsort som tidigare (korpus),

på ca 142 000 kronor för enbart sättning och tryckning. För att nedbringa

denna kostnad anmodades tryckeriet att inkomma med nytt anbud

å sättning med petitstil och att därvid sänka sitt pris till lägsta möjliga.

Enligt tryckeriets i anledning härav avgivna nya anbud beräknades kostnaderna

för tryckning in. in. av tioårsregistret bliva följande:

sättning med petit och tryckning i 350 ex.

av 13 st. 8-sid. ark å kr 690: — 8 970:— (personreg.)

> 128 » » » » 775: — 99 200:— (sakreg.) 108 170: —

bindning i 275 ex.............. 2 900: —

falsning i 75 ».............. 210:— 3110: —

uppskattad korrigeringskostnad................... 7 500: —

118 780: —

1 500 kg. lumppapper å 5:75 per kg.............. 8 625: —

Kronor 127 405: —

Leveranstid har beräknats till ett år.

Såsom framgår av ovanstående ha kostnaderna avsevärt stegrats, sedan

den preliminära kostnadsberäkningen verkställdes år 1946, trots de förenklingar,

som av fullmäktige föreslagits beträffande tryckningen. Vad beträffar

frågan om ändring av stilsort från korpus till petit ha fullmäktige, som

tagit del av vissa provtryck ur tioårsregistret med petitstil, funnit sig icke

kunna förorda denna stilsort, vilken enligt fullmäktiges mening skulle göra

registerverket svårläst. Fullmäktige föreslå alltså, att förevarande tioårsregister

i likhet med de tidigare registren sättes med korpus. Genom förhandlingar

med tryckeriet har emellertid den fördyring, som härigenom

skulle uppstå, i jämförelse med bolagets första anbud å 142 000 kronor,

kunnat nedbringas med 6 500 kronor. För enbart sättning och tryckning av

tioårsregistret skulle .sålunda erfordras ett belopp av (142 000—-6 500=)

135 500 kronor, vartill komma kostnaderna för bindning och falsning, korrigeringar

samt papper enligt ovanintagna kostnadsberäkning, sammanlagt

alltså (135 500 + 3 110 + 7 500 + 8 625 =) 154 735 kronor. Fullmäktige

torde bemyndigas, att av det å huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

uppförda förslagsanslaget till Utgivande av särskilda publikationer taga i

anspråk ett belopp av förslagsvis 155 000 kronor för tryckningen av ifrågavarande

registerarbete.

Under åberopande av det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att av förslagsanslaget till

Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer för budgetåret 1951/52

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 155 000 kronor till tryckning av person-

och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1941—

1950.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

under förevarande anslag till 177 000 kronor. Riksgäldskontoret har

härvid dels upptagit nyssnämnda belopp om 155 000 kronor för tryckning

av tioårsregistret till riksdagens protokoll 1941—1950, dels beräknat medel

för arvode å 5 000 kronor, dels ock uppräknat beloppet under delposten

Uppslagsboken »1951 års riksdag» med 3 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad fullmäktige

anfört och hemställt angående tryckning av tioårsregister till riksdagens

protokoll 1941—1950 och som i övrigt ej haft något att erinra mot riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett förslagsanslag

av 177 000 kronor.

6:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten 6

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Utskottet får erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse den

18 januari 1951 framlagt förslag angående fortsatt utgivande av otryckta

ståndsprotokoll. Fullmäktiges förslag, som i särskilt utlåtande (nr 30)

denna dag tillstyrkes av utskottet, föranleder ingen anslagshöjning för nästa

budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 6 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

7:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.

Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1951/52 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp anvisa ett förslagsanslag av 38 500 kronor.

Med skrivelse till utskottet den 1 mars 1951 har riksgäldskontoret enligt

beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnat en till riksgäldsdirektören

ställd, den 20 februari 1951 dagtecknad skrivelse från sekreteraren i

riksdagens interparlamentariska grupp, vari anföres följande:

I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslås, att riksdagens interparlamentariska

grupp för nästa budgetår erhåller ett förslaganslag å 38 500

kronor.

Kostnaderna för årets interparlamentariska konferens ha i gruppens till

grund för propositionen liggande framställning i ämnet beräknats till 13 000

kronor. Styrelsen har härom anfört följande.

»I likhet med vad som varit fallet under de närmast föregående åren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

i

kommer en allmän interparlamentarisk konferens att hållas under loppet

av nästa budgetår. Plats för konferensen har emellertid ännu ej bestämts.

Styrelsen nödgas därför göra en schablonmässig beräkning av kostnaderna

för gruppens representation vid nästa konferens till samma belopp som utgifterna

för gruppens representation vid årets allmänna interparlamentariska

konferens i Dublin eller till cirka 13 000 kronor. Skulle nästa konferens

komma att hållas i något annat än ett västeuropeiskt land, kan denna

kostnadsram emellertid självfallet ej hållas.»

Efter ett nyligen hållet interparlamentariskt exekutivmöte måste man

utgå ifrån att årets konferens kommer att hållas i Istanbul i september

månad. Exekutivkommitténs beslut härom skall dock bekräftas av Unionens

råd, något som kan väntas ske vid dess nästa möte strax efter påsk.

Gruppen bör vid förevarande konferens vara företrädd av sina två presidiemedlemmar

samt minst sex fritt valda delegater — tre socialdemokrater

och tre borgerliga —• vartill kommer sekreterare, alltså tillhopa nio personer.

Resekostnaderna per flyg för sträckan Stockholm—Istanbul och åter

äro för närvarande 2 050 kronor per person vid köp av tur- och returbiljett.

Lägges härtill en traktamentsersättning å 450 kronor per delegat, bli de

sammanlagda kostnaderna för var och en av dessa 2 500 kronor och för

samtliga nio 22 500 kronor.

Kostnaderna för deltagande i konferensen i Istanbul skulle alltså med

9 500 kronor komma att överstiga de beräknade kostnaderna för deltagande

i en motsvarande konferens i något västeuropeiskt land. Emellertid synes

det ej uteslutet, att gruppen våren 1952 — för en gångs skull — skulle

kunna minska sin representation vid de sedvanliga interparlamentariska

råds- och kommissionssammanträdena i Frankrike på sådant sätt, att en

besparing på 2 500 kronor därigenom kunde göras. I så fall skulle gruppens

totala omkostnader nästa budgetår komma att med 7 000 kronor överstiga

de tidigare beräknade, vilka legat till grund för förevarande anslagspost i

statsverkspropositionen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot en böjning av förevarande

anslag med 7 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag på i förenämnda

skrivelse anförda skäl, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa

ett förslagsanslag av 45 500 kronor.

8 ro) Riksdagen: Kostnader för nordiska interparlamentariska delegerademötet

i Stockholm år 1951 m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under

punkterna 8—9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för nordiska inlerparlamentariska

delegerademötet i Stockholm ur 1951 ett förslagsanslag

av 35 000 kronor;

b) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 315 000 kronor.

9:o) Allmänt kyrkomöte. Under punkten 10 har Kungl. Maj it föreslagit

riksdagen alt för budgetåret 1951/52 till Allmänt kyrkomöte anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskotlets utlåtande nr 32.

I likalydande motionerna 1:458 och 11:515 angående ersättning åt ledamot

av allmänt kyrkomöte har i anslutning till den i Kungl. Maj :ts proposition

nr 132 föreslagna höjningen av årsarvodet till riksdagens ledamöter

hemställts om viss justering av till ledamot av allmänt kyrkomöte utgående

ersättning. Utskottet har i sitt denna dag över motionerna avgivna utlåtande

nr 31 tillstyrkt bifall till motionerna. Riksgäldskontoret har beräknat

den anslagshöjning som föranledes av bifall till utskottets förslag om

arvodeshöjning till 40 000 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas med ett

belopp av 240 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad föredragande departementschefen anfört

beträffande ifrågavarande anslag vill utskottet uttala, att kostnaderna för

den utredningsnämnd, som varje kyrkomöte äger att inom sig utse, böra

bestridas från förevarande anslag.

Vidkommande den av riksgäldskontoret verkställda förnyade anslagsberäkningen

finner utskottet icke anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Allmänt

kyrkomöte anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

10 :o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 11 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksgäldskontoret: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 1 207 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 1 410 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till — förutom höjningen

av rörligt tillägg — den i Kungl. Maj:ts proposition nr 114 till

årets riksdag föreslagna lönerevisionen för vissa chefstjänstemän. Under

förutsättning av riksdagens bifall till propositionen har för riksdagens verk

motsvarande lönerevision föreslagits av delegerade för riksdagens verk.

Kungl. Maj :ts proposition har sedermera bifallits av riksdagen. Bankoutskottet

har därefter i sitt utlåtande nr 19 tillstyrkt bifall till delegerades

förslag.

Utskottet. Den av riksgäldskontoret verkställda förnyade anslagsberäkningen

föranleder i och för sig ingen erinran från utskottets sida. I anslutning

till vad utskottet inledningsvis anfört i förevarande utlåtande bör en

reduktion med 3 procent äga rum beträffande ifrågavarande avlöningsanslag

exklusive rörligt tillägg. På grund härav bör anslaget nedräknas

med 33 000 kronor till 1 377 000 kronor. Minskningen bör i sin helhet falla

på delposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksgäldskontoret:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 377 000

kronor.

II :o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 12—13 framställda förslag

hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

9

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

in. m. ett förslagsanslag av 740 000 kronor.

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 190 000 kronor.

12:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 14 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kronor. I sin

förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret —- med hänsyn till höjningen

av rörligt tillägg och till lönerevisionen för chefstjänstemän — angivit

anslagsbehovet till 500 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad utskottet inledningsvis anfört bör avlöningsanslaget

till riksdagens ekonomibyrå beskäras med 3 procent motsvarande

ett belopp av 11 000 kronor. Anslagsminskningen bör falla på delposten

Avlöningar till icke-ordinarie personal. Då den förnyade anslagsberäkningen

i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens

ekonomibgrå: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

489 000 kronor.

13:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Under punkten 15 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagens

ekonomibyrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor i förhållande

till budgetåret 1950/51. Detta belopp hänför sig till delposten Reparationer

och underhåll av riksdagens hus och utgör beräknade kostnader

för ombyggnad av värme- och ventilationsanläggningen i riksdagshuset

samt omläggning av riksdagshusets tak.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens

ekonomibgrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av

450 000 kronor.

14:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 143 000 kronor.

I sin förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret angivit medelsbehovet

till 187 000 kronor. Härvid har riksgäldskontoret tagit hänsyn till

dels höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän,

dels företagit eu uppräkning av delposten Avlöningar till icke-ordinarie

personal med 10 000 kronor till 70 000 kronor med hänsyn till nuvarande

anslagsbelastning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankontskottets utlåtande nr 32.

Utskottet. I anslutning till vad utskottet inledningsvis anfört bör beträffande

avlöningsanslaget till riksdagsbiblioteket en reduktion med 3 procent

företagas motsvarande ett belopp av 4 000 kronor. Minskningen bör falla på

delposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Då riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning i övrigt ej givit utskottet

anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 183 000

kronor.

15:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m. m. Under punkterna 17 och 18

har Kungl. Maj :t förslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag av 20 000

kronor;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 23 februari 1951 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

anfört följande:

Beträffande riksgäldskontorets framställning till statsrådet och chefen

för kungl. finansdepartementet med förslagsvis uppgjorda beräkningar över

sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter under tiden 1 juli 1951_

30 juni 1952, som böra upptagas i riksstaten för sagda budgetperiod, anhöll

styrelsen för riksdagsbiblioteket i skrivelse till riksgäldskontoret den

19 oktober 1950, alt riksgäldskontoret måtte under kostnader för riksdagsbiblioteket

utan att någon förändring för övrigt i staten föresloges,

1) beräkna förslagsanslaget till omkostnader, delposten expenser, nu

8 500 kronor, till 9 700 kronor, delposten publikationstryck, nu 4 900 kronor,

till 0 800 kronor samt delposten övriga utgifter, nu 1 600 kronor, till 2 500

kronor;

2) beräkna reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning, nu 50 000

kronor, till 60 000 kronor.

Närmare motivering för dessa äskanden skulle av styrelsen lämnas i särskild

framställning till bankoutskottet.

På grund härav får styrelsen härmed inför utskottet anföra följande.

Den äskade ökningen av omkostnadsanslagets alla delposter betingas

trämst av senare tidens prisstegringar, men i hög grad även av att nytillkomna

uppdrag och åtaganden medfört avsevärda nya kostnader. Så förtjänar

framhållas, att delposten expenser blivit otillräcklig bland annat genom

betydligt ökade städnings- och rengöringskostnader, genom högre priser

på och större åtgång av skrivmaterial, papper, blankett-tryck in. m.,

genom större frakt- och transportkostnader, nytillkomna bytesleveranser till

utlandet och vidgad distribution av bibliotekets publikationer m. m. Den för

nyinköp och underhåll av möbler, skrivmaskiner och inventarier beräknade

summan har likaledes befunnits för låg. Ökningen av delposten publikationstryck

är avhängig av höjda tryckningspriser och papperskostnader samt

framför allt av att publikationernas sidantal till följd av höjd accession väsentligt

utökats. Till denna ökning bidrager i icke ringa mån den litteratur,

som biblioteket förvärvar genom byte. Accessionen uppgick 1948 till 3 132,

1949 till 5 693 och 1950 till 7 449 ax-beten. Delposten övriga utgifter har även

visat sig behöva något höjas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande nr 32.

11

Styrelsens hemställan om ökat anslag till bokinköp och bokbindning motiveras

i första hand av det förhållandet, att bibliotekets mera systematiska

förvärv av amerikansk, engelsk, fransk, tysk, nordisk, finskspråkig och rysk

juridisk litteratur, vilket påbörjades för ett par, tre år sedan, nu nått sådan

omfattning och drager sådan kostnad, att, därest icke ytterligare medel bliva

tillgängliga, en icke önskvärd nedskärning av anskaffningen antingen av

denna eller annan bibliotekets litteratur måste bliva ofrånkomlig. En annan

under åren 1947/51 tillkommen mycket dryg utgiftspost är inköpen och

bindningen av bibliotekets utländska tidningar (3 danska, 3 norska, 3 finska,

2 ryska, 2 tyska, 6 franska, 5 engelska, 2 amerikanska och 1 schweizisk).

Det för varje år stegrade bokpriset både på inhemsk och utländsk, i synnerhet

amerikansk och engelsk litteratur, samt den ökade bokproduktionen särskilt

inom de bokfack, som riksdagsbiblioteket i egenskap av enda större statsvetenskapliga

specialbibliotek i landet har att representera, nödvändiggör

dessutom högre anslag, om icke möjligheterna att i önskad omfattning förvärva

nvutkommande litteratur alltför mycket skola begränsas. Till sist bör

omnämnas, att de ständigt och kraftigt ökade bokbindningspriserna krävt

allt större anpart av anslaget.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av styrelsen föreslagna

ökningen av bibliotekets omkostnadsanslag och av anslaget till bokinköp

och bokbindning, får, med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 20 000 kronor,

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning

ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

16:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 19 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52

till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 101 000 kronor.

I skrivelse till utskottet den 4 april 1951 har justitieombudsmannen hemställt

om viss förstärkning av anslaget och därvid anfört följande.

I statsverkspropositionen till årets riksdag har under fjortonde huvudtiteln,

Riksdagen och dess verk m. m., beträffande punkten 19. Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar, hemställts om anvisande för

hudgetåret 1951/52 av ett förslagsanslag av 101 000 kronor. Av detta anslag

avser ett belopp av 20 000 kronor avlöningar till ickc-ordinarie personal.

Med hänsyn till de avlöningsförbättringar, som beviljats statstjänstemän

i allmänhet från och med ingången av år 1951, torde det för angivna ändamål

äskade anslaget icke vara tillräckligt för tiden efter den 1 juli 1951.

Härtill kommer, att under samma tid härstädes torde komma att behandlas

flera ärenden av sådan storleksordning, att härför erfordras extra arbetskrafter,

för vilka avlöningsmedel icke beräknats. På grund härav får jag

vördsamt hemställa, att bankoutskottet vid avgivande av utlåtande över

ovannämnda proposition måtte föreslå en höjning av avlöningsanslaget till

iclte-ordinaric personal å justitieombudsmansexpeditionen med 10 000 kronor

och i följd därav till riksdagen hemställa, att till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett

förslagsanslag av 1 1 1 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande ni• 32.

Riksgäldskontoret hav i sill förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 130 000 kronor med hänsyn tagen dels till vad justitieombudsmannen

i förenämnda skrivelse anfört, dels till höjningen av rörligt tillägg

och lönerevisionen för chefstjänstemän.

Utskottet, som icke har nagot att erinra mot den av justitieombudsmannen

föreslagna ökningen av avlöningsanslaget och som ej heller i övrigt

haft anledning till erinran mot rilcsgäldskontorcts förnyade anslagsberäkning,

får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kronor.

17:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungi. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

18:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/

52 till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett

förslagsanslag av 114 000 kronor.

I sin förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret — med hänsvn

till höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän •—

angivit medelsbehovet till 135 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnvade

anslagsberäkning, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Militieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar anvisa ett

förslagsanslag av 135 000 kronor.

19.o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader m. m. Med

tillstyrkan av Kungl. Maj :ts under punkterna 22 och 23 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader

ett förslagsanslag av 16 000 kronor;

b) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden

till revisorerna ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten

24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till

Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

13

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning — med hänsyn

till höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän —

angivit medelsbehovet till 118 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade

anslagsberäkning, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 118 000 kronor.

21 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkterna 25 och 26 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader

ett förslagsanslag av 24 000 kronor;

b) till Pensioner åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

22 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. m. m. Under punkterna 27

och 28 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52

anvisa

a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av

224 000 kronor;

b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett förslagsanslag

av 52 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning — med hänsyn

till höjningen av rörligt tillägg — angivit medelsbehovet beträffande det

förstnämnda anslaget till 282 000 kronor och beträffande det senare anslaget

till 64 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade

anslagsberäkningar, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag

av 282 000 kronor;

b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

23:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts under punkten 29 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Dankoutskottets utlåtande nr 32.

24:o) Vinstutlottning i samband med lönsparande. Under punkten 30 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Vinstutlottning

i samband med lönsparande anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

I motionen II: 265, som hänvisats till utskottets förberedande handläggning,

har herr Edsfiröm hemställt, att riksdagen måtte avslå av Kungl. Maj :t

framställt äskande om anslag till vinstutlottning i samband med lönsparande.

Beträffande motiveringen för nämnda hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksgäldskontoret.

Fullmäktige ha avstyrkt motionen och till stöd härför anfört

följande:

Fullmäktige få till en början lämna några statistiska uppgifter om resultatet

hittills av lönsparandet. Denna sparrörelse, som började i september

1949, omfattade vid 1950 års utgång 27 661 lönsparare. Efter nämnda tidpunkt

har en ytterligare anslutning till lönsparandet ägt rum. Några exakta

uppgifter härom föreligga icke, men antalet lönsparare torde för närvarande

kunna uppskattas till omkring 35 000. Insättningarna på lönsparkonto (10 %

av spararens lön) uppgingo under tiden från starten till 1950 års utgångsammanlagt

till 5 101 392 kronor och uttagen under samma tid utgjorde

401 782 kronor. Innestående behållning å lönsparkontona belöpte sig den

31 december 1950 till 4 810 155 kronor (inkl. ränta). Det förhållandevis

stora uttagningsbcloppet sammanhänger delvis med att det s. k. Grängesbergssystemet

under år 1950 inordnats under lönsparandet.

På grundval av antalet lönsparare vid 1950 års utgång ha fullmäktige

med stöd av 1950 års riksdags beslut (propositionen nr 182; riksdagens

skrivelse nr 213) fastställt vinstplan för den första vinstutlottningen å lönsparandet,

vilken skall äga rum i början av mars innevarande år. Den totala

vinstsumman, beräknad efter 3 kronor för varje lönsparare, uppgår

till 83 000 kronor, fördelad på följande 1 078 vinster, nämligen 1 vinst å

10 000 kronor, 2 vinster ä 5 000 kronor, 5 vinster å 1 000 kronor, 10 vinster

å 500 kronor och 1 060 vinster å 50 kronor. Av det av riksdagen för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 150 000 kronor för vinstutlottning i

samband med lönsparandet kommer sålunda omkring hälften att insparas.

Vad härefter angår den ovannämnda motionen få fullmäktige framhålla

följande.

Riksdagens beslut att premiera lönsparandet genom att anslå ett belopp

av 150 000 kronor, att utlottas såsom vinster bland lönspararna, fattades

i maj 1950. Beträffande de skäl, som anfördes för denna åtgärd, tillåta sig

fullmäktige hänvisa till ovannämnda proposition och bankoutskottets däröver

avgivna uti. nr 11. Det betydelsefulla propagandamoment, som ligger i

riksdagens ifrågavarande beslut, kunde utnyttjas med full effekt först under

hösten 1950. Med hänsyn härtill medgåvo fullmäktige i oktober 1950

förlängning till och med januari 1951 av den tid, inom vilken de tre månatliga

insättningar på lönsparkonto skulle ha verkställts, som krävas såsom

sparminimum för lönspararens rätt att deltaga i den första vinstutlottningen.

I den ovannämnda propositionen nr 182 underströk departementschefen

vinstutlottningens karaktär av experiment. Med hänsyn till den relativt

korta tid, under vilken vinstutlottningen å lönsparande kunnat utnyttjas i

sparpropagandan, har det emellertid ännu icke varit möjligt att få några

fullt säkra hållpunkter för en bedömning av den nya sparformens värde för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

15

framtiden och vinstutlottningarnas betydelse för denna. Härtill kommer,

att någon vinstutlottning, vilken kan förväntas komma att bidraga till lönsparandets

vidare utbredning, ännu icke ägt rum. Men även bortsett från

nu nämnda faktorer torde man knappast kunna inställa den vinstutlottning

i början av år 1952 som skall finansieras med det nu ifrågavarande anslaget.

Denna utlottning är ju avsedd att utgöra en premiering av lönsparandet

under innevarande år och propagandan för anslutning under detta år till

lönsparandet måste till stor del bygga på nästa års vinstutlottning. Skulle

det framdeles visa sig, att lönsparandet icke fått en omfattning, som motiverar

fortsatt anvisande av statsanslag till vinstutlottningar, kan anordningen

med sådana utlottningar ändock icke omedelbart indragas utan torde få

avvecklas under loppet av några år.

Utskottet. På av fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl finner

sig utskottet böra avstyrka bifall till den i motionen II: 265 gjorda hemställan.

Beträffande storleken av statsbidraget till vinstutlottning i samband med

lönsparande inneburo de vid vinstutlottningens tillkomst förordade grunderna,

att ett årligt belopp av en procent av det totala nysparandet på lönsparkonto

under kalenderåret närmast före det, varunder vinstutlottning

skulle ske, borde anslås för ändamålet. Nämnda relation mellan vinstutlottning

och nysparande ansågs utgöra en lämplig avvägning. Beträffande den

första vinstutlottningen i början av år 1951 ansågs det emellertid motiverat

att företaga vissa modifikationer i fråga om de föreslagna bestämmelserna

om statsbidrag och kvalifikation för deltagande. Såsom framgår av fullmäktiges

yttrande har så också skett vid den i början av mars innevarande år

verkställda vinstutlottningen. I enlighet med vad som förutsattes vid vinstutlottningens

tillkomst utgår utskottet från att vid kommande vinstutlottning

till grund för det totala vinstbeloppets beräknande lägges en procent

av det årliga nysparandet å lönsparkonto.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att en

samordning av livförsäkringssparandet och lönsparandet kan åstadkommas,

innebärande att livförsäkringspremier på ett eller annat sätt skulle få inräknas

i lönsparandet. Denna fråga berördes i Kungl. Maj:ts proposition

(nr 182) till 1950 års riksdag, dock utan att något förslag i ämnet för det

dåvarande ansågs böra framläggas. Utskottet vill med det anförda fästa

fullmäktiges i riksgäldskontoret uppmärksamhet på önskvärdheten av att

en dylik samordning kommer till stånd.

Åberopande det anförda får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag, hemställa,

att riksdagen må, med avslag å motionen II: 265, för

budgetåret 1951/52 till Vinstutlottning i samband med lönsparande

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

25:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m. Med tillstyrkande

till Kungl. Maj :ts under punkterna 31 och 32 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett förslagsanslag av 5 000 kronor,

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 1 600 kronor.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer,

vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, att i riksstaten för budgetåret

1951/52 utgöra 12 796 100 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 807 000 kronor.

Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln, innefattande

förslag till stater, är såsom Bilaga fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Evverlöf, Sundvik, Näsgård och De

Geer;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Persson i Norrby,

Schmidt, Sköldin, Gavelin, Johanson i Kalmar och Edström.

Reservation

vid punkt 24 :o) av hen- Edström.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

17

Bilaga.

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

för budgetåret 1951/52.

Kronor Kronor

Riksdagen.

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag.

Första kammaren, förslagsvis........................ 1 690 000

Andra kammaren, förslagsvis ....................... 2 615 000 1 4 305 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .......... 1 000 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag.

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.

vaktpersonal), förslagsvis .......................... 837 000

Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 3 000

Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens protokoll

med bihang................................. 5 000

Övriga arvoden, förslagsvis........................... 5 000 850 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag.

Utgifter:

Tryckpapper, förslagsvis........................... 105 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 725 000

Häftnings- och bindningskostnader, förslagsvis...... 145 000

Kommittétryck, förslagsvis....................... 20 000

995 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Försäljning av riksdagstryck....................... 45 000 959 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.

Uppslagsboken »1951 års riksdag», förslagsvis........... 15 000

Register över allmogens besvär 1600—1719............ 2 000

Person- och sakregister till riksdagens protokoll för åren

1941—1950 (arvode 5 000; tryckning m. m. 155 000)

förslagsvis ...................................... 160 000 477 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag.

Ridderskapet och adelns protokoll för 1760—1762 års riksdag (tredje

delen), prästeståndets protokoll för 1672, 1675 och 1678 års riksdagar,

borgarståndets protokoll för 1726—1727 års riksdag och

bondeståndets protokoll för 1740—1741 års riksdag........... 20 000

7. Kostnader för riksdagens inlerparlamenlariska grupp, förslagsanslag . . 45 500 1 2

1 Efter minskning med pensionsavdrag å sammanlagt 78 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 32.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

Kronor

8. Kostnader för nordiska interparlamentariska delegerademötet

i Stockholm dr 1951, förslagsanslag.................

9. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis.......................... 30 000

Expenser, förslagsvis................................ 225 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis..................... 45 000

Övriga utgifter, förslagsvis........................... 15 000

Allmänt kyrkomöte.

10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.............

Riksgäldskontoret.

11. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis........................................ 35 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 805 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 212 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis .......... 2 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 323 000

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige.

I denna post ingå:

arvoden å 4 000 kronor till en var av sju fullmäktige......... 28 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden............................................ 3 500

> tredje ledamoten av arbetsutskottet .................... 3 000

arvoden till suppleanter, förslagsvis........................... 500 35 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

I denna post ingå:

avlöning till riksgäldsdirektören .............................. 26 700

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 4 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis............ 2 400

nettolöner till övriga tjänstemän, förslagsvis................... 760 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis ................................ 10 700

felräkningspenningar, förslagsvis.............................. 1 200 805 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingå:

nettolöner, förslagsvis........................................ 197 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis................................. 10 000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................''....................... 5 000 212 000

Arvoden och särskilda ersättningar.

Under denna rubrik hava medel beräknats för följande

utgifter:

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis .................... 1 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet

för riksdagens verk, förslagsvis.............................. 1 000 2 000

Kronor

35 000

315 000

240 000

1 377 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

19

Kronor Kronor

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag.

Obligationspapper, förslagsvis......................... 15 000

Tryckning av obligationer och kuponger m. m., förslagsvis 200 000

Annonsering m. m., förslagsvis....................... 500 000

Utlottningar å amorteringslån, förslagsvis.............. 5 000

Vinstutlottningar å premieobligationslån, förslagsvis..... 20 000 740 000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 15 000

Reseersättningar, förslagsvis.......................... 5 000

Expenser, förslagsvis................................ 150 000

Publikationstryck, förslagsvis......................... 5 000

Övriga utgifter, förslagsvis........................... 15 000 190 000

• -

Riksdagens ekonomibyrå.

14. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 95 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 274 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 120 000 489 000

15. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagens hus, förslagsvis 260 000

Expenser, förslagsvis................................. 180 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 8 000 450 000

Riksdagsbiblioteket.

16. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 70 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 66 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 45 200 183 000

17. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. in., förslagsvis........................... 500

Expenser, förslagsvis................................. 10 700

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 6 800

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 2 000 20 000

18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 ........... 60 000

Justitieombudsmannen och hans expedition.

19. Avlöningar, förslagsanslag.

1 Från detta anslag bestridas intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för

komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.

nr 19/1947).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ...

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........

Rörligt tillägg, förslagsvis.............................

Kronor

73 000

30 000

27 000

Kronor

130 000

20. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 400

Reseersättningar, förslagsvis........................... 3 000

Expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskom
mitterades

expedition, förslagsvis.................... 8 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 12 000

Militieombudsmannen och hans expedition.

21. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 71 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 35 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 29 000 135 000

22. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis........................... 7 000

Expenser, förslagsvis................................. 8 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 j6 000

Riksdagens revisorer och deras kansli.

23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag.

Arvoden, förslagsvis........................................... 45 000

24. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat .............. 20 700

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 70 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 27 300 us 000

25. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis .......................... 18 000

Expenser, förslagsvis................................. 5 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 24 000

Pensioner.

26. Pensioner dl f. d. riksdagsmän, förslagsanslag............ 250 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

21

Kronor

27. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag.

F. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militie
ombudsmansexpeditionerna,

förslagsvis................ 155 000

F. d. befattningshavare hos riksdagen m. fl., förslagsvis .. 57 000

Rörligt tillägg, förslagsvis...........................^ 70 000

28. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag.

Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens verk, förslagsvis

.......................................... 38 000

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis............ 10 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 16 000

Diverse.

29. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens del/ond, förslagsanslag ......................

30. Vinstullottning i samband med lönsparande, förslagsanslag........

31. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......

32. Barntillägg dl vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag

Summa

Kronor

282 000

64 000

117 000

150 000

5 000

1JK)0

12 796 100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:343 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten