Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa riksdagsvaktmästares pensions förhållanden.

1951-04-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1951:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa riksdagsvaktmästares pensions förhållanden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 8—9.

Bankoutskottets utlåtande nr S.

1

Nr S.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa riksdagsvaktmästares

pensions förhållanden.

I eu inom första kammaren under nr 280 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Holmbäck »alt

riksdagen ville besluta att de vaktmästare, som äro födda 1888 eller tidigare

och tjänstgöra hos riksdagen, skola för den tid riksdagen icke är samlad få

åtnjuta dem tillkommande pensioner, oavsett att de samma år erhållit avlöning

från riksdagen för den tid riksdagen pågått».

Til! stöd för motionen anföres följande:

Genom beslut vid 1947 års riksdag ordnades anställnings- och pensionsförhållandena

för de vaktmästare, som äro anställda vid riksdagen. Vaktmästarna

fingo årslön, mot skyldighet att under den tid riksdagen icke är

samlad tjänstgöra hos andra myndigheter, samt pension men förklarades

samtidigt skyldiga att avgå vid 63 års ålder. De vaktmästare, som voro födda

1888 eller tidigare, undantogos emellertid från beslutet. De få tjänstgöra upp

till 70 års ålder men åtnjuta lön blott för den tid de tjänstgöra hos riksdagen.

Rätt till tjänstepension erhöllo de genom beslut vid 1948 års riksdag.

För närvarande tjänstgöra i riksdagen tre vaktmästare, som tillhöra nu

angivna kategori. De pensioner, till vilka de kunna bli berättigade, synas

låga — för en av de tre vaktmästarna beräknades den av de utredningsmän,

vilkas utlåtande ligger till grund för 1948 års riksdagsbeslut, till 1 884

kronor per år för den tid vaktmästaren är mellan 63 och 67 år, och för

den följande tiden till 1 512 kronor per år — men beloppen äro uträknade

efter samma grunder som för de yngre vaktmästarna och föranleda ingen

erinran. Pensionerna utbetalas för närvarande icke förrän vederbörande

avgått ur riksdagens tjänst. För tid, då riksdagen icke är samlad, uppbära

ifrågavarande äldre vaktmästare alltså varken lön eller pension från riksdagen.

Denna regel synes åter vara hård. Den bakomliggande tanken är

uppenbarligen, att en arbetsför person har möjlighet att genom arbete i

öppna marknaden försörja sig och sin familj under de månader riksdagen

icke arbetar. För en person över 63 års ålder erbjuder det emellertid ofta

svårigheter att få lämpligt arbete. Det synes vara billigt, att de vaktmästare,

varom är fråga, finge för den tid riksdagen icke är samlad åtnjuta motsvarande

del av pensionen.

Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksgäldskontorct,

vilka i skrivelse den 22 februari 1951 anfört följande:

Motionen berör allenast tre riksdagsvaktmästare, nämligen L. Jönsson,

G. Bergman och H. Malmgren, vilka äro de enda i tjänst kvarstående av den

kategori av ursprungligen 12 s. k. »äldre vaktmästare» med födelseår 1888

eller tidigare, som vid omläggningen från och med år 1948 av riksdagsvaktmästarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden undantogos från helårsanställning

med inplacering i viss lönegrad. Dessa äldre vaktmästare anställas

särskilt för varje riksdag och åtnjuta som kompensation för den kortare

tjänstgöringen en högre månadslön än de helårsanställda vaktmästarna. De

1 Bihang till riksdagens protokoll 195t. S samt. .Yr S—9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

äga dessutom enligt tillämpad praxis rätt att under förutsättning av full

tjänstduglighet kvarstå i tjänst till 70 års ålder. För att närmare belysa de

med motionen avsedda vaktmästarnas nuvarande och föreslagna avlöningsförhållanden

i jämförelse med en helårsanställd riksdagsvaktmästares i högsta

löneklassen (10: 13) lämnas här nedan några löneuppgifter, där det rörliga

tillägget beräknats till 20 %.

Ber. män.-

Tjänst-

Skulle enl. motionärens förslag

Män.- lön

pension

gjorde

under år

1950 ba uppburit i

i rdgen

vid 63—67

1950 i

års ålder

rdgen ca

lön

pension

summa

Jönsson, f. 1885 ......

682

221

7 m.

4 774

1105

5 879

Bergman,

f. 1886......

>720

241

8 m.

5 760

964

6 724

Malmgren

f. 1888 ....

682

188

7 m.

4 774

940

5 714

Vaktm. i

10:13 ......

608

—

12 m.

7 296

-

7 296

Såvitt bekant ha dessa äldre vaktmästare hittills i stort sett lyckats skaffa

sig lämpligt fyllnadsarbete mellan riksdagssessionerna. Även om möjligheterna

härtill nu kunna bli mer begränsade i mån av. tilltagande ålder, torde

— med hänsyn till rådande brist på arbetskraft — lämpligt arbete ändock

kunna förväntas stå till buds för de ifrågavarande vaktmästarna även under

de få år som återstå, innan de uppnå 70 års ålder, då de måste avgå med

pension. Riksdagens ekonomibyrå torde härvid, om så påkallas, komma att

lämna sin medverkan i den utsträckning, som kan visa sig möjlig.

Fullmäktige finna sålunda motionärens förslag, som skulle medföra en

faktisk lönereglering för de tre namngivna vaktmästarna, knappast sakligt

grundat och det bör enligt fullmäktiges mening så mycket mindre komma

i fråga att nu införa särskilda löneregler för dessa tre vaktmästare som

systemet med icke helårsanställda riksdagsvaktmästare står inför sin snara

avveckling. Härtill kommer, att motionärens förslag icke torde vara möjligt

att genomföra rent lönetekniskt. Förslaget innebär nämligen, att pension

skulle utgå endast under en del av året, en anordning som icke står i överensstämmelse

med gällande pensionsförfattningar. En tänkbar anordning är

däremot att bevilja vederbörande vaktmästare avsked med pension och därefter

medge dem återanställning under riksdagssessionerna såsom extra vaktmästare

med viss fyllnadslön. Fullmäktige ha emellertid i ett tidigare fall

avböjt en framställning härom från en med pension avgången »äldre» vaktmästare

och ha ej nu funnit skäl frångå denna ståndpunkt.

Under åberopande av det anförda avstyrka fullmäktige bifall till motionen.

Utskottet. Enligt 1947 års riksdags beslut fingo de hos riksdagen anställda

vaktmästarna årslön mot skyldighet att, under den tid riksdagen

icke är samlad, tjänstgöra hos andra myndigheter, samt pension, varjämte

de förklarades skyldiga att avgå vid 63 års ålder. Från detta beslut undantogos

emellertid de vaktmästare, som voro födda 1888 eller tidigare, s. k.

»äldre» vaktmästare. Vaktmästare tillhörande denna kategori få tjänstgöra

upp till 70 års ålder men åtnjuta lön blott för den tid de tjänstgöra

i riksdagen. Genom beslut av 1948 års riksdag ha de erhållit rätt till tjänste
-

1 Uppbär som biträdande post- och klubbvaktmästare ett lönetillägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

3

pension vid avgång ur riksdagens tjänst. Under tid, då riksdagen icke är

samlad, uppbära dessa vaktmästare sålunda varken lön eller pension från

riksdagen.

Den gällande ordningen beträffande de äldre vaktmästarnas anställningsförhållanden

i riksdagen innebär, att de skola under den tid de icke

tjänstgöra i riksdagen förtjäna sitt uppehälle genom arbete utanför riksdagen.

Såsom framhålles i den föreliggande motionen, kan det dock erbjuda

svårigheter för dessa personer att erhålla lämpligt arbete. Av fullmäktiges

i riksgäldskontoret över motionen avgivna utlåtande framgår

emellertid, att de såvitt bekant hittills i stort sett lyckats skaffa sig lämpligt

fyllnadsarbete mellan riksdagarna. Det torde likväl stå klart, att möjligheterna

härtill kunna bliva mera begränsade i mån av tilltagande ålder.

En, förutsättning för tillämpningen av den hittillsvarande anordningen

anser utskottet böra vara, att det verkligen visar sig möjligt för ifrågavarande

riksdagsvaktmästare att vinna sysselsättning under den tid de icke

tjänstgöra hos riksdagen. Det förhållandet att dessa vaktmästare kunna

komma att under tid riksdagen icke är samlad stå utan arbetsinkomst för

sitt uppehälle måste enligt utskottets mening anses otillfredsställande. Utskottet

förutsätter, att riksdagens ekonomibyrå lämnar all den medverkan,

som är möjlig, för att de skola kunna erhålla lämpligt arbete mellan riksdagarna.

Om emellertid sådant arbete icke skulle stå att få, torde enligt

utskottets mening frågan om anställningsförhållandena för dessa vaktmästare

få närmare prövas.

I den föreliggande motionen har föreslagits, att ifrågavarande vaktmästare

skulle för den tid riksdagen icke är samlad få åtnjuta dem tillkommande

pensioner, oavsett om de samma år erhållit avlöning från riksdagen

för den tid riksdagen pågått. Motionen har avstyrkts av fullmäktige i

riksgäldskontoret. I anslutning till vad fullmäktige anfört vill utskottet

framhålla, att det icke synes lämpligt, att dessa vaktmästare vid ett bibehållande

av nuvarande avlöningsförmåner tillerkännas pension eller däremot

svarande belopp under tid, då riksdagen icke är samlad. Utskottet

avstyrker därför bifall till det i motionen framställda yrkandet.

Utskottet förutsätter, att fullmäktige i riksgäldskontoret ha sin uppmärksamhet

riktad på här föreliggande spörsmål och till närmare övervägande

upptaga frågan om vilka åtgärder som kunna vara lämpliga att vidtaga,

därest det visar sig, att sysselsättning utanför riksdagen icke kan beredas

ifrågavarande vaktmästare. En möjlighet, som enligt utskottets mening härvid

kan förtjäna att övervägas, är att bevilja vederbörande avsked med

pension och därefter medgiva vederbörande återanställning under riksdagstiden

såsom extra vaktmästare med viss fyllnadslön efter fullmäktiges bestämmande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen I: 280 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 10 april 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Näsgård, Johannesson, Boo,

Domö och Söderquist*;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson

i Norrby, Sköldin, Gavelin, Rosén och Nyberg.

* Ej närvarande vid justeringen. *

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.