Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951.

1951-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1951:3, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 3—4.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anordnande av en allmän jordbruksräkning under år

1951.

I en till riksdagen den 12 januari 1951 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 14, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att medgiva,

att en allmän jordbruksräkning må anordnas under år 1951 i anslutning

till den kommande allmänna fastighetstaxeringen och i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i propositionen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 216 till 1927 års riksdag om anordnande

av en allmän jordbruksräkning i samband med den allmänna fastighetstaxeringen

år 1928 förutsattes, att dylika räkningar skulle återupprepas

vid nämnda taxeringar. Sedermera ha i överensstämmelse därmed allmänna

jordbruksråkningar verkställts åren 1932, 1937 och 1944 i samband med

de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1933, 1938 och 1945. Den senaste

jordbruksräkningen beslöts av 1944 års riksdag (prop. nr 208; r. skr. nr 252).

Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering

skall äga rum vart femte år. Efter 1945 års allmänna fastighetstaxering

skulle således ha följt en sådan taxering år 1950. Denna har emellertid

genom särskilda beslut uppskjutits till år 1952. Fastighetsdeklarationerna

till den allmänna fastighetstaxeringen år 1952 skola avlämnas senast den

15 september 1951.

I gemensam skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 februari 1949 framlade

statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen förslag till anordnande av

en allmän jordbruksräkning hösten 1949 i anslutning till den allmänna

fastighetstaxering, som antogs skola äga rum år 1950. På grund av uppskovet

med den allmänna fastighetstaxeringen föranledde denna framställning

ingen åtgärd. Statistiska centralbyrån har emellertid sedermera i skrivelse

den 31 augusti 1950 hemställt, att en allmän jordbruksräkning skall

anordnas år 1951 och samtidigt äskat anslag för ändamålet, såvitt gäller

mcdclsbchovet för nästa budgetår.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen anförde i sin skrivelse den

2 februari 1949 som skäl för att en allmän jordbruksräkning

skulle anordnas år 1949, att sådana räkningar vore avsedda

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 10 samt. Nr 3—4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

att hållas i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Härutöver erinrades

om att FAO tagit initiativ till en världsjordbruksräkning omkring

år 1950 samt att statistiska centralbyrån vid en konferens med representanter

för de övriga nordiska ländernas jordbruksstatistik haft tillfälle att jämföra

de olika nordiska ländernas planer på en jordbruksräkning vid eller omkring

nämnda tid.

Om sättet för inhämtande av uppgifter till jordbruksräkningen

anfördes i skrivelsen, att det denna gång syntes lämpligt att liksom

vid 1944 års räkning inhämta uppgifterna för jordbruksfastighet på en

särskild blankett, som skulle avlämnas tillsammans med fastighetsdeklarationen

men som tidigare än denna kunde göras till föremål för statistisk bearbetning.

Däremot borde uppgifterna för annan fastighet än jordbruksfastighet

inhämtas på fastighetsdeklarationsformuläret med hänsyn till dels

svårigheterna att eljest erhålla uppgifter från alla smärre fastigheter, dels

de jämförelsevis fåtaliga uppgifter, som erfordrades.

Beträffande frågan, vilka uppgifter som borde införskaffas,

anförde ämbetsverken, att uppgiftsskyldigheten borde ha i stort sett

samma omfattning som vid 1944 års räkning. I det förslag till uppgiftsblanlcett,

som ämbetsverken uppgjort och som fogats vid deras skrivelse, hade

dock vissa nya frågor medtagits, exempelvis omfattningen av den åkerareal,

som överförts till annat ägoslag, av den åkerareal, som behövde täckdikas,

samt den ungefärliga mängd foder, som år 1949 lagts in i silos. En annan

nyhet av betydelse vore, att uppgifter begärdes om åkerjordens användning

till trädgårdsodling samt om antalet fruktträd och bärbuskar.

De för jordbruksråkningen lämnade uppgifterna borde enligt ämbetsverken

behandlas i stort sett likadant som vid 1944 års jordbruksräkning.

Beredningsnämndernas ordförande på landet och taxeringsnämndernas ordförande

i städerna borde åläggas tillse, att de uppgiftsskyldiga avgåvo uppgifterna.

Såvitt gällde uppgifterna om jordbruksfastighet borde ordförandena

senast den 1 november 1949 ha lämnat dessa till hushållningssällskapens

lokala organ. Dessa skulle kontrollera och granska uppgifterna i överensstämmelse

med statistiska centralbyråns anvisningar och med anlitande

av taxeringslängderna. Därpå borde de insända uppgifterna till hushållningssällskapen.

De sistnämnda skulle efter en central granskning sända

dem vidare till centralbyrån. Självdeklarationerna för annan fastighet borde,

liksom vid 1944 års jordbruksräkning, av länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet

insändas till statistiska centralbyrån.

Ämbetsverken berörde vidare frågan om användningen av fastighetstaxeringslängderna

vid bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen

och framställde därvid önskemålet, att dessa längder om möjligt skulle bli

tillgängliga för statistiska centralbyrån tidigare än den 15 juli taxeringsåret.

Slutligen framlade ämbetsverken vissa beräkningar rörande kostnaderna

för den planerade jordbruksräkningen år 1949.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

3

I sin skrivelse den 31 augusti 1950 har statistiska centralbyrån framhållit,

att mycket starka skäl föreligga för att en allmän jordbruksräkning skall

anordnas år 1951, särskilt med hänsyn till att räkningen kommer att få

stor betydelse för den numera påbörjade jordbruksplaneringen. Ämbetsverket

har vidare förklarat, att det icke finner någon ändring motiverad i den

plan, som centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlade i skrivelse den 2

februari 1949. Däremot har centralbyrån företagit vissa jämkningar i de tidigare

kostnadsberäkningarna. Centralbyrån har sålunda uppskattat kostnaderna

för en jordbruksräkning år 1951 till sammanlagt 738 000 kronor,

därav 514 000 kronor till löner och rörligt tillägg, 154 000 kronor till omkostnader

samt 70 000 kronor till ersättning till hushållningssällskapen. I anslutning

härtill har centralbyrån hemställt, att av nämnda belopp måtte för budgetåret

1951/52 anvisas 160 000 kronor till avlöningar och 44 500 kronor till

omkostnader vid ämbetsverket.

Departementschefen har anfört.

»Allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1952 på grundval av uppgifter,

som skola lämnas hösten 1951. Liksom tidigare skett synes det önskvärt

att en allmän jordbruksräkning skall komma till stånd i samband med

denna fastighetstaxering. Jag biträder alltså den framställning härom, som

statistiska centralbyrån nu gjort och som bygger på ett tidigare av centralbyrån

och lantbruksstyrelsen gemensamt framlagt förslag.

Vad statistiska centralbyrån anfört om tillvägagångssättet vid insamlandet

och bearbetningen av de lämnade uppgifterna kan jag i stort sett biträda.

Frågan när fastighetslängderna kunna göras tillgängliga för centralbyrån

torde dock få prövas senare.

Centralbyrån har föreslagit, att vid 1951 års jordbruksräkning skola lämnas

vissa uppgifter utöver vad som insamlades vid räkningen år 1944. Till

en del beror detta på att nu i jordbruksräkningen måste medtagas några

uppgifter, som år 1944 insamlades i annan ordning. Även bortsett härifrån

innebär emellertid förslaget vissa utvidgningar i förhållande till 1944 års

jordbruksräkning. Jämväl kostnaderna beräknas komma att stiga avsevärt.

Centralbyrån; har sålunda uppskattat de sammanlagda kostnaderna till

738 000 kronor, vilket innebär en ökning med omkring 270 000 kronor i förhållande

till kostnaderna för närmast föregående jordbruksräkning. Härvid

ha lönekostnaderna beräknats efter den lönenivå, som gällt under år 1950.

Redan den kostnadsökning, som centralbyrån sålunda redovisat, måste

inge betänkligheter. Härtill kommer att kostnadsökningen i själva verket

torde bli ännu större, bland annat på grund av de lönehöjningar som skett

eller äro att förvänta. Jag finner det därför nödvändigt att jordbruksräkningen

i huvudsak begränsas till att avse sådana uppgifter, som äro av särskild

betydelse för planläggningen av jordbrukets produktionsförhållanden

eller för den prisrcglcrande verksamheten på jordbrukets område. Det

torde härvid icke kunna undvikas, att åtskilliga av de uppgifter som centralbyrån

och lantbruksstyrelsen ansett böra medtagas, måste utelämnas. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva vilka förenklingar som kunna

vidtagas i detta avseende.

Då bearbetningen av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas

redan under första hälften av år 1952, har centralbyrån för nästa

budgetår äskat ett belopp av 160 000 kronor till avlöningar och ett belopp

av 44 500 kronor till omkostnader vid centralbyrån. Denna beräkning av

medelsbehovet för sagda tid torde icke komma att nämnvärt påverkas av

den begränsning av jordbruksräkningen, som jag nyss förordat. På hemställan

av chefen för finansdepartementet ha även i årets statsverksproposition

(VII ht s. 25—27) upptagits anslag för sagda ändamål med de belopp som

centralbyrån begärt. I anslutning härtill synes riksdagens medgivande nu

böra inhämtas till att en ny allmän jordbruksräkning anordnas under

hösten 1951.»

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt,

att en allmän jordbruksräkning företages under innevarande år. Då utskottet

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer

utskottet därför,

att riksdagen må medgiva, att en allmän jordbruksräkning

anordnas under år 1951 i anslutning till den kommande

allmänna fastighetstaxeringen och i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i propositionen.

Stockholm den 13 februari 1951.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,

Svedberg, Näslund*, Jon Jonsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson,

Isaksson och Eskilsson*; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Gustafson i

Dädesjö, Andersson i Hyssna, Hseggblom, Jonsson i Järvsand och Ahlsten,

fru Eriksson i Hallstahammar*, herrar Mårtensson i Smedstorp, Boman i

Stafsund och Lindström*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:41 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951. s. 1 i texten