Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951.
1951-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1951:3, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951.
Dokumentets text
Nr 3—4.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande av en allmän jordbruksräkning under år
1951.
I en till riksdagen den 12 januari 1951 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 14, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att medgiva,
att en allmän jordbruksräkning må anordnas under år 1951 i anslutning
till den kommande allmänna fastighetstaxeringen och i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i propositionen.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse
därför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
I Kungl. Maj :ts proposition nr 216 till 1927 års riksdag om anordnande
av en allmän jordbruksräkning i samband med den allmänna fastighetstaxeringen
år 1928 förutsattes, att dylika räkningar skulle återupprepas
vid nämnda taxeringar. Sedermera ha i överensstämmelse därmed allmänna
jordbruksråkningar verkställts åren 1932, 1937 och 1944 i samband med
de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1933, 1938 och 1945. Den senaste
jordbruksräkningen beslöts av 1944 års riksdag (prop. nr 208; r. skr. nr 252).
Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering
skall äga rum vart femte år. Efter 1945 års allmänna fastighetstaxering
skulle således ha följt en sådan taxering år 1950. Denna har emellertid
genom särskilda beslut uppskjutits till år 1952. Fastighetsdeklarationerna
till den allmänna fastighetstaxeringen år 1952 skola avlämnas senast den
15 september 1951.
I gemensam skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 februari 1949 framlade
statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen förslag till anordnande av
en allmän jordbruksräkning hösten 1949 i anslutning till den allmänna
fastighetstaxering, som antogs skola äga rum år 1950. På grund av uppskovet
med den allmänna fastighetstaxeringen föranledde denna framställning
ingen åtgärd. Statistiska centralbyrån har emellertid sedermera i skrivelse
den 31 augusti 1950 hemställt, att en allmän jordbruksräkning skall
anordnas år 1951 och samtidigt äskat anslag för ändamålet, såvitt gäller
mcdclsbchovet för nästa budgetår.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen anförde i sin skrivelse den
2 februari 1949 som skäl för att en allmän jordbruksräkning
skulle anordnas år 1949, att sådana räkningar vore avsedda
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 10 samt. Nr 3—4.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.
att hållas i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Härutöver erinrades
om att FAO tagit initiativ till en världsjordbruksräkning omkring
år 1950 samt att statistiska centralbyrån vid en konferens med representanter
för de övriga nordiska ländernas jordbruksstatistik haft tillfälle att jämföra
de olika nordiska ländernas planer på en jordbruksräkning vid eller omkring
nämnda tid.
Om sättet för inhämtande av uppgifter till jordbruksräkningen
anfördes i skrivelsen, att det denna gång syntes lämpligt att liksom
vid 1944 års räkning inhämta uppgifterna för jordbruksfastighet på en
särskild blankett, som skulle avlämnas tillsammans med fastighetsdeklarationen
men som tidigare än denna kunde göras till föremål för statistisk bearbetning.
Däremot borde uppgifterna för annan fastighet än jordbruksfastighet
inhämtas på fastighetsdeklarationsformuläret med hänsyn till dels
svårigheterna att eljest erhålla uppgifter från alla smärre fastigheter, dels
de jämförelsevis fåtaliga uppgifter, som erfordrades.
Beträffande frågan, vilka uppgifter som borde införskaffas,
anförde ämbetsverken, att uppgiftsskyldigheten borde ha i stort sett
samma omfattning som vid 1944 års räkning. I det förslag till uppgiftsblanlcett,
som ämbetsverken uppgjort och som fogats vid deras skrivelse, hade
dock vissa nya frågor medtagits, exempelvis omfattningen av den åkerareal,
som överförts till annat ägoslag, av den åkerareal, som behövde täckdikas,
samt den ungefärliga mängd foder, som år 1949 lagts in i silos. En annan
nyhet av betydelse vore, att uppgifter begärdes om åkerjordens användning
till trädgårdsodling samt om antalet fruktträd och bärbuskar.
De för jordbruksråkningen lämnade uppgifterna borde enligt ämbetsverken
behandlas i stort sett likadant som vid 1944 års jordbruksräkning.
Beredningsnämndernas ordförande på landet och taxeringsnämndernas ordförande
i städerna borde åläggas tillse, att de uppgiftsskyldiga avgåvo uppgifterna.
Såvitt gällde uppgifterna om jordbruksfastighet borde ordförandena
senast den 1 november 1949 ha lämnat dessa till hushållningssällskapens
lokala organ. Dessa skulle kontrollera och granska uppgifterna i överensstämmelse
med statistiska centralbyråns anvisningar och med anlitande
av taxeringslängderna. Därpå borde de insända uppgifterna till hushållningssällskapen.
De sistnämnda skulle efter en central granskning sända
dem vidare till centralbyrån. Självdeklarationerna för annan fastighet borde,
liksom vid 1944 års jordbruksräkning, av länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet
insändas till statistiska centralbyrån.
Ämbetsverken berörde vidare frågan om användningen av fastighetstaxeringslängderna
vid bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen
och framställde därvid önskemålet, att dessa längder om möjligt skulle bli
tillgängliga för statistiska centralbyrån tidigare än den 15 juli taxeringsåret.
Slutligen framlade ämbetsverken vissa beräkningar rörande kostnaderna
för den planerade jordbruksräkningen år 1949.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.
3
I sin skrivelse den 31 augusti 1950 har statistiska centralbyrån framhållit,
att mycket starka skäl föreligga för att en allmän jordbruksräkning skall
anordnas år 1951, särskilt med hänsyn till att räkningen kommer att få
stor betydelse för den numera påbörjade jordbruksplaneringen. Ämbetsverket
har vidare förklarat, att det icke finner någon ändring motiverad i den
plan, som centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlade i skrivelse den 2
februari 1949. Däremot har centralbyrån företagit vissa jämkningar i de tidigare
kostnadsberäkningarna. Centralbyrån har sålunda uppskattat kostnaderna
för en jordbruksräkning år 1951 till sammanlagt 738 000 kronor,
därav 514 000 kronor till löner och rörligt tillägg, 154 000 kronor till omkostnader
samt 70 000 kronor till ersättning till hushållningssällskapen. I anslutning
härtill har centralbyrån hemställt, att av nämnda belopp måtte för budgetåret
1951/52 anvisas 160 000 kronor till avlöningar och 44 500 kronor till
omkostnader vid ämbetsverket.
Departementschefen har anfört.
»Allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1952 på grundval av uppgifter,
som skola lämnas hösten 1951. Liksom tidigare skett synes det önskvärt
att en allmän jordbruksräkning skall komma till stånd i samband med
denna fastighetstaxering. Jag biträder alltså den framställning härom, som
statistiska centralbyrån nu gjort och som bygger på ett tidigare av centralbyrån
och lantbruksstyrelsen gemensamt framlagt förslag.
Vad statistiska centralbyrån anfört om tillvägagångssättet vid insamlandet
och bearbetningen av de lämnade uppgifterna kan jag i stort sett biträda.
Frågan när fastighetslängderna kunna göras tillgängliga för centralbyrån
torde dock få prövas senare.
Centralbyrån har föreslagit, att vid 1951 års jordbruksräkning skola lämnas
vissa uppgifter utöver vad som insamlades vid räkningen år 1944. Till
en del beror detta på att nu i jordbruksräkningen måste medtagas några
uppgifter, som år 1944 insamlades i annan ordning. Även bortsett härifrån
innebär emellertid förslaget vissa utvidgningar i förhållande till 1944 års
jordbruksräkning. Jämväl kostnaderna beräknas komma att stiga avsevärt.
Centralbyrån; har sålunda uppskattat de sammanlagda kostnaderna till
738 000 kronor, vilket innebär en ökning med omkring 270 000 kronor i förhållande
till kostnaderna för närmast föregående jordbruksräkning. Härvid
ha lönekostnaderna beräknats efter den lönenivå, som gällt under år 1950.
Redan den kostnadsökning, som centralbyrån sålunda redovisat, måste
inge betänkligheter. Härtill kommer att kostnadsökningen i själva verket
torde bli ännu större, bland annat på grund av de lönehöjningar som skett
eller äro att förvänta. Jag finner det därför nödvändigt att jordbruksräkningen
i huvudsak begränsas till att avse sådana uppgifter, som äro av särskild
betydelse för planläggningen av jordbrukets produktionsförhållanden
eller för den prisrcglcrande verksamheten på jordbrukets område. Det
torde härvid icke kunna undvikas, att åtskilliga av de uppgifter som centralbyrån
och lantbruksstyrelsen ansett böra medtagas, måste utelämnas. Det
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva vilka förenklingar som kunna
vidtagas i detta avseende.
Då bearbetningen av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas
redan under första hälften av år 1952, har centralbyrån för nästa
budgetår äskat ett belopp av 160 000 kronor till avlöningar och ett belopp
av 44 500 kronor till omkostnader vid centralbyrån. Denna beräkning av
medelsbehovet för sagda tid torde icke komma att nämnvärt påverkas av
den begränsning av jordbruksräkningen, som jag nyss förordat. På hemställan
av chefen för finansdepartementet ha även i årets statsverksproposition
(VII ht s. 25—27) upptagits anslag för sagda ändamål med de belopp som
centralbyrån begärt. I anslutning härtill synes riksdagens medgivande nu
böra inhämtas till att en ny allmän jordbruksräkning anordnas under
hösten 1951.»
Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt,
att en allmän jordbruksräkning företages under innevarande år. Då utskottet
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer
utskottet därför,
att riksdagen må medgiva, att en allmän jordbruksräkning
anordnas under år 1951 i anslutning till den kommande
allmänna fastighetstaxeringen och i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits i propositionen.
Stockholm den 13 februari 1951.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,
Svedberg, Näslund*, Jon Jonsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson,
Isaksson och Eskilsson*; samt
från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Gustafson i
Dädesjö, Andersson i Hyssna, Hseggblom, Jonsson i Järvsand och Ahlsten,
fru Eriksson i Hallstahammar*, herrar Mårtensson i Smedstorp, Boman i
Stafsund och Lindström*.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:41 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951. s. 1 i texten