Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

1951-04-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1951:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379) m. m. i vad propositionen hänvisats

till konstitutionsutskottet.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 28

februari 1951 såvitt angår nedan intagna förslag till ändrad lydelse av 17 §

lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten

proposition, nr 64, däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 februari

1951 föreslagit riksdagen, bland annat, att antaga vid propositionen fogade

förslag till 1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379); 2) förordning om rätt att av riksskattenämnden erhålla

förhandsbesked i taxeringsfrågor; samt 3) lag angående ändrad lydelse

av 17 § sekretesslagen.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande,

hänvisa till propositionen.

I propositionen föreslås, bland annat, att ett centralt administrativt organ

benämnt riksskattenämnden inrättas från och med den 1 juli 1951.

Bland nämndens uppgifter märkes befogenhet att på begäran meddela

skattskyldig bindande förhandsbesked i frågor, som avse sökandens taxering

till kommunal och statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt

eller ersättningsskatt, samt i frågor, som avse taxering av

fastighet. Förfarandet hos nämnden i ärenden om förhandsbesked är avsett

att anordnas så, att dylikt besked sökes skriftligen. Vid ansökan skall fogas

all den utredning i ärendet, som står sökanden till buds. Efter föreläggande

från nämnden skall sökanden vara skyldig att inkomma med den komplettering

av utredningen, som finnes erforderlig. Nämnden föreslås få möjlighet

att också höra sökanden inför nämnden. Förhandsbeskedet skall upptagas

i nämndens protokoll, av vilket utdrag skall tillställas sökanden och

vederbörande taxeringsintendent.

I propositionen föreslås vidare ett tillägg till 17 § sekretesslagen av innehåll,

att handlingar i ärenden om förhandsbesked omgivas med sekretessskydd.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 5 samt. 2 avd. Nr 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Sekretesskydd för nyssnämnda handlingar föreslogs icke i 1947 års taxeringssakkunnigas

till grund för propositionen liggande betänkande med förslag

om inrättande av en riksskattenämnd m. m. (SOU 1949:62). Men i

några däröver avgivna remissyttranden berördes frågan om sådant skydd.

Sålunda framhöll överståthållarämbetet, att beträffande sådana uppgifter,

som den skattskyldige tillhandahölle riksskattenämnden för att läggas till

grund för förhandsbesked, vore det icke i och för sig oomtvistligt, att uppgifterna

vore skyddade enligt 17 § sekretesslagen. Ämbetet ansåge emellertid

för sin del, att lagrummet vore att tolka så, att sekretesskyddet omfattade

dylika uppgifter. Vad åter anginge riksskattenämndens protokoll,

syntes det ämbetet uppenbart, att dessa icke vore skyddade enligt nämnda

lagrum, och ämbetet kunde ej heller finna, att de skulle vara skyddade på

annan grund. Med hänsyn till nödvändigheten att protokollet noggrant

redovisade alla de skäl, som påverkat nämndens ställningstagande, syntes

en väsentlig förutsättning för att en skattskyldig skulle begagna sig av

möjligheten att erhålla förhandsbesked vara, att han kände sig fullt övertygad

om att hans ifrågakomna ekonomiska transaktioner ej bringades till

offentlighet, innan han själv önskade det.

I ett av Sveriges industriförbund m. fl. åberopat yttrande framhölls, att

handlingar i ärenden rörande meddelande av förhandsbesked icke sällan

torde bliva av sådan beskaffenhet, att de i enlighet med de principer, som

kommit till uttryck i sekretesslagen, icke borde utlämnas till allmänheten.

Enligt lagens ordalydelse syntes emellertid någon inskränkning i rätten

att utbekomma handlingar i ärenden av före varande slag icke gälla. En

komplettering av lagen vore därför erforderlig, så att inskränkningen i utlämningsrätten

komme att avse även handlingar i ärenden rörande förhandsbesked

liksom ock de meddelade förhandsbeskeden, allt i den mån

handlingarna eller beskeden innehölle upplysningar om yrkesutövares affärs-

eller driftförhållanden, vilkas offentliggörande kunde lända honom till

men.

Skånes handelskammare uttalade likaledes den meningen, att till nämnden

ingivna och där registrerade handlingar i ärenden avseende förhandsbesked

borde vara undandragna offentligheten. Ej heller själva förhandsbeskedet

borde av nämnden delgivas annan än sökanden och alltså icke

länsstyrelser eller taxeringsmyndigheter.

Föredragande departementschefen har i den nu berörda frågan om sekretesskydd

uttalat, att ett utnyttjande av den föreslagna möjligheten att

erhålla förhandsbesked ofta skulle nödvändiggöra ett redovisande av uppgifter,

beträffande vilka ett berättigat krav på sekretesskydd förelåge. Visserligen

kunde, har departementschefen framhållit, sökanden i viss män

undvika att lämna sådana uppgifter skriftligen och i stället inför nämnden

lämna motsvarande uppgifter muntligen. I den mån sistnämnda uppgifter

vore av direkt betydelse för tillämpningen av ett förhandsbesked måste

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

3

de emellertid intagas i nämndens protokoll. Då 1937 års sekretesslag eller

de av Kungl. Maj:t med stöd av denna lag utfärdade bestämmelserna icke

syntes lämna det önskade skyddet, borde ett tillägg till lagen göras för tillgodoseende

av detta syfte. Departementschefen har emellertid framhållit,

att ett av riksskattenämnden meddelat förhandsbesked kunde vara av betydande

intresse för myndigheter och enskilda, som ville hålla sig underrättade

om rättstillämpningen. Det föreslagna sekretesskyddet borde därför

icke utgöra något hinder för nämnden att på lämpligt sätt och med

iakttagande av de synpunkter, som man med sekretesskyddet velat tillgodose,

bringa av nämnden antagna principer till allmän kännedom.

Utskottet. Riksdagen har på förslag av bevillningsutskottet redan antagit

de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i taxeringsförordningen

och till förordning om rätt att av riksskattenämnden erhålla

förhandsbesked i taxeringsfrågor. Utskottet finner på de i propositionen

anförda skälen, att ifrågavarande lagstiftning bör, till skydd för enskildas

behöriga ekonomiska intresse, åtföljas av en utsträckning av sekretesskyddet

i 17 § sekretesslagen. I propositionen har också framlagts ett lagförslag

i detta syfte. Vid detta lagförslags bedömande har utskottet utgått

ifrån att den för hela vårt samhällsskick så väsentliga offentligheten icke

bör inskränkas i vidare mån än som betingas av de i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

angivna intressena. Från denna utgångspunkt har utskottet

uppmärksammat, att enligt förslaget icke blott till myndighet i

ärenden om förhandsbesked ingivna utan även hos myndigheten upprättade

handlingar och alltså även sådana, som innehålla myndighetens beslut,

generellt skola omgivas med sekretess. Ett så vidsträckt hemlighållande av

myndighets beslut inger enligt utskottets mening betänkligheter. Sekretessskyddet

för riksskattenämndens förhandsbesked eller, om besvär däröver

anförts, för Kungl. Maj:ts eller kammarrättens i anledning av besvären

meddelade beslut bör enligt utskottets mening i stället regleras så, att det

inträder endast när ett offentliggörande av beslutet med hänsyn till däri

förekommande upplysningar om affärs- eller driftförhållanden kan lända

sökanden eller annan till men. Prövningen härav bör ankomma på den

myndighet, som meddelar förhandsbeskedet eller beslut i anledning av besvär

över detsamma, och företagas i samband med att myndigheten skiljer

saken från sig. En prövning i annat sammanhang av frågan om besluts utlämnande

måste nämligen bliva förenad med sådana olägenheter, att utskottet

anser en dylik prövning icke böra komma i fråga. Naturligt blir

att den, som önskar sekretess, i sin ansökan om förhandsbesked respektive

i sina besvär gör framställning därom. Särskilda betänkligheter möta ock

mot att förhandsbesked eller beslut, som ingivas för att lända till efterrättelse

vid taxering, hållas hemliga. Behov av sekretesskydd synes ej heller

föreligga längre än till dess beskedet eller beslutet ingives till taxerings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

myndighet. I lagen bör därför stadgas, att skyddet upphör, när besked eller

beslut på sätt nu angivits åberopas.

Under hänvisning till det anförda får utskottet, med understrykande

tillika av departementschefens uttalande, att det föreslagna sekretesskyddet

icke bör utgöra hinder för nämnden att bringa av denna antagna principer

till allmän kännedom, hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 64, i vad den hänvisats till konstitutionsutskottet,

icke kunnat i oförändrat skick bifallas,

i anledning av samma proposition måtte antaga följande,

såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Till myndighet---uppgiftens datum.

Förmögenhetslängd ävensom---längdens datum.

Handlingar i ärenden, som avses

i förordningen om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor, må ej utan

samtycke av den som sökt beskedet

utlämnas till annan tidigare än

tjugu år från handlingens datum.

Handlingar i ärenden, som avses

i förordningen om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor, må ej utan

samtycke av den som sökt beskedet

utlämnas till annan tidigare än

tjugu år från handlingens datum.

Vad nu sagts skall dock beträffande

myndighets beslut i dylikt

ärende gälla endast om myndigheten

i beslutet förordnat därom. Sådant

förordnande skall myndigheten

meddela, om den finner, att beslutets

offentliggörande, med hänsyn

till däri förekommande upplysningar

om affärs- eller driftförhållanden,

kan lända sökanden eller

annan till men. Beslut i ärende om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

5

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

förhandsbesked må i intet fall hemlighållas,

sedan det åberopats vid

taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1951.

Stockholm den 24 april 1951.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson, Herlitz, Björck*, Gustav Emil Andersson,

Bergh*, Fritjof Thun*, Damström och Hedenby; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen*, Fast, Norén, Swedberg,

Spångberg, Nolin, Hansson i Skediga, Hammar, fru Svedberg* och fru

Wallin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av hrr Gottfrid Karlsson, Fritjof Thun, Damström, Hedenby, Fast, Norén

och Spångberg samt fru Svedberg och fru Wallin, som ansett, att utskottets

yttrande bort ha följande lydelse:

Riksdagen har på förslag av bevillningsutskottet redan antagit de i propositionen

framlagda förslagen till ändringar i taxeringsförordningen och

till förordning om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i

taxeringsfrågor. Utskottet finner på de i propositionen anförda skälen, att

ifrågavarande lagstiftning bör, till skydd för enskildas behöriga ekonomiska

intresse, åtföljas av en utsträckning av sekretesskyddet i 17 § sekretesslagen.

I propositionen har också framlagts ett lagförslag i detta syfte.

Enligt förslaget skola emellertid icke blott till myndighet i iirenden om

förhandsbesked ingivna utan även hos myndigheten upprättade handlingar

och alltså även sådana, som innehålla myndighetens beslut generellt

omgivas med sekretess. Ett så vidsträckt hemlighållande även av beslut

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

kan ur principiella synpunkter anses betänkligt. Inom utskottet har därför

övervägts, huruvida icke sekretesskyddet för riksskattenämndens förhandsbesked

eller, om besvär däröver anförts, för Kungl. Maj:ts eller kammarrättens

i anledning av besvären meddelade beslut borde begränsas till sådana

fall, där ett offentliggörande av dem med hänsyn till däri förekommande

upplysningar om affärs- eller driftförhållanden kunde antagas lända

sökanden eller annan till men. Skyddet kunde härvid tänkas anordnat

antingen på det sätt, att myndigheten från fall till fall beslutade, om ifrågavarande

handlingar skulle offentliggöras eller ej, eller ock så, att sökanden,

om han önskade hemlighållande av myndighetens beslut, finge särskilt

påkalla detta.

En utformning av bestämmelserna i ämnet efter den förstnämnda linjen

har utskottet emellertid ej funnit lämplig. Det torde nämligen icke alltid

vara möjligt för vederbörande myndighet att avgöra, i vad mån ett offentliggörande

kan vara förenat med risk för ekonomisk skada för sökanden

eller annan, exempelvis på grund av konkurrensförhållanden. Vidare skulle

med bestämmelser av dylikt innehåll fall kunna inträffa, då en sökande av

osäkerhet om huruvida av honom lämnade uppgifter komme att hemlighållas

eller ej, avhölle sig från att anlita riksskattenämnden trots behov

därav, varigenom syftet med inrättandet av nämnden åtminstone delvis

skulle förfelas. Slutligen kunde en dylik lagstiftning få till följd, att sökanden

betungades med att förebringa utredning om att ett offentliggörande

av beslutet i ärendet kunde lända honom till men.

Valdes däremot den utformningen av bestämmelserna i ämnet, att sekretesskyddet

för myndighets beslut, gjordes beroende av att sökanden påkallade

sådant skydd, talar sannolikheten för att detta skulle leda till att

sekretess komme att påkallas i nära nog alla ärenden. Större offentlighet

skulle därför näppeligen vinnas. Med hänsyn till att i allt fall till myndighet

i ärenden om förhandsbesked ingivna handlingar — i likhet med

andra uppgifter, som lämnas myndighet för beräknande av skatt — böra

omgivas med sekretess, finner utskottet det dessutom följdriktigast, att

också myndighetens beslut, vilka i stor utsträckning torde komma att innehålla

samma uppgifter som de av sökanden ingivna handlingarna, omgivas

med sekretess.

Betänkligheterna mot det i propositionen föreslagna vittgående sekretessskyddet

minskas tillika av den möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet

i ifrågavarande ärenden, som likväl förefinnes, i det en sökande,

som finner myndighetens beslut i hans ärende anmärkningsvärt, äger

bringa beslutet till offentligheten. Härtill kommer att det föreslagna sekretesskyddet,

såsom departementschefen framhållit, icke bör utgöra hinder

för att av riksskattenämnden antagna principer bringas till allmän kännedom.

Utskottet vill i anslutning till detta departementschefens uttalande

framhålla såsom önskvärt, att i instruktionen för nämnden intages en före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

7

skrift, att av nämnden tillämpade principer i ärenden om förhandsbesked

skola offentliggöras.

På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra tillstyrka det

framlagda lagförslaget och hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition,

nr 64, såvitt den hänvisats till konstitutionsutskottet,

måtte antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

17 §.

Till myndighet---uppgiftens datum.

Förmögenhetslängd ävensom---längdens datum.

Handlingar i ärenden, som avses

i förordningen om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked

i taxering sfrågor, må ej utan

samtycke av den som sökt beskedet

utlämnas till annan tidigare än

tjugu år från handlingens datum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i stadgan den 21 februari 1941 s. 6 i texten