Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till indextillägg å folkpensioner samt anslag till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m., dels Kungl. Maj:ts proposition nr 70 med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

1951-03-13 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1951:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till indextillägg å folkpensioner samt anslag till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m., dels Kungl. Maj:ts proposition nr 70 med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till indextillägg

å folkpensioner samt anslag till särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.,

dels Kungl. Maj:ts proposition nr 70 med förslag

till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering, m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna

88 och 91, s. 120—121 och 124—125 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag anvisa dels till Indextillägg å folkpensioner

68 000 000 kronor, dels ock till Särskilda bidrag till änkors och

invaliders barn m. m. 7 200 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom en den 9 februari 1951 dagtecknad proposition,

nr 70, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 39S) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;

dels ock, med ändring av vad därutinnan i årets statsverksproposition under

femte huvudtiteln, punkten 88, hemställts, för budgetåret 1951/52 anvisa

till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 102 000 000 kronor.

Nyssnämnda lagförslag ha följande lydelse:

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om

folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 4, 7—10, 11 a, 33 och 38 §§ lagen den 29 juni

1946 om folkpensionering* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se beträffande 4 § 1 mom. samt 8 och 9 §§ SFS 1947: 221 och beträffande

11 a, 33 och 38 §§ SFS 1950: 264.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. 2 avel. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

4 §•

1 inom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår a 11- män ålderspension. Allmän

ålderspension utgör för år räknat för

gift pensionsberättigad, vars make

jämväl åtnjuter folkpension eller till

vars hustru i 8 § omförmält hustrutillägg

utgår, 800 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 000 kronor.

2 mom. Till envar----

Jämte grundpension —--

3 mom. Änkepension utgör,

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår allmän

ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter folkpension

eller till vars hustru i 8 § omförmält

hustrutillägg utgår, 800 kronor samt

för annan pensionsberättigad 1 000

kronor.

— -— om året.

— ---ogift pensionsberättigad.

-----— om året.

4 mom. Folkpension i form av

allmän ålderspension, tilläggspension

eller änkepension förhöjes genom

indextillägg under de

förutsättningar och enligt de grunder,

som angivas i 11 a §.

7

Tilläggspension, änkepension och

bostadstillägg minskas med fem tiondelar

av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga

för gift pensionsberättigad 300 kronor

och för annan pensionsberättigad

400 kronor. Minskning skall, där

rätt till såväl tilläggs- eller änkepension

som bostadstillägg föreligger,

ske proportionellt å tilläggs- eller änkepensionen

och bostadstillägget.

8

Till pensionsberättigads hustru,

som själv ej åtnjuter folkpension, utgår

hustrutillägg, därest hustrun

fyllt sextio år och makarna varit

§•

Tilläggspension, änkepension och

bostadstillägg minskas med fem tiondelar

av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga för

gift pensionsberättigad 300 kronor

och för annan pensionsberättigad 400

kronor. Minskning skall, där rätt till

såväl tilläggs- eller änkepension som

bostadstillägg föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

och bostadstillägget. Indextillägg

minskas först sedan tilläggs- eller

änkepensionen i övrigt bortfallit.

§•

Till pensionsberättigads hustru,

som själv ej åtnjuter folkpension, utgår

hustrutillägg, därest hustrun

fyllt sextio år och makarna varit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

3

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

gifta minst fem år. Hustrutillågget

utgöres av tilläggspension och bostadstillägg,

uppgående till samma belopp

som hustrun skulle hava erhållit

i form av sådana förmåner, därest

hon varit berättigad till invalidpension.

Är mannen berättigad till ålderspension,

utgår hustrutillägg endast

om det överstiger 200 kronor.

När särskilda —---— ■— --

gifta minst fem år. Bortsett från indextillägg

utgöres hustrutillägget a\

tilläggspension och bostadstillägg,

uppgående till samma belopp som

hustrun skulle hava erhållit i form

av sådana förmåner, därest hon varit

berättigad till invalidpension. Hustrutillägg

utgår endast om det överstiger

belopp, varmed mannens folkpension

skall minskas, då hustrutillägg

beviljas.

sextio år.

9

För gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, skola,

om ej heller hustrutillägg utgår, tilläggspension

och bostadstillägg höjas,

tilläggspensionen med en tredjedel

och bostadstillägget med hälften.

10

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl därtill

föranleda, utan hinder av vad i

7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg

tillerkännas honom med

tillsammans högst 400 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även om

folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make, dock

endast i den mån makarnas sammanlagda

pensionsförmåner icke därigenom

komma att överstiga beloppet av

den tidigare utgående folkpensionen.

-----------enligt

För gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, skola,

om ej heller hustrutillägg utgår, tillläggspension

och bostadstillägg höjas,

tilläggspensionen med en tredjedel,

därvid bortses från indextillägg,

samt bostadstillägget med hälften,

dock först sedan minskning skett enligt

7 §.

§•

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl därtill

föranleda, utan hinder av vad i

7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg

tillerkännas honom med,

bortsett från indextillägg, tillsammans

högst 400 kronor om året. Sådan

förmån må utgå även om folkpension

sedermera tillerkännes den

pensionsberättigades make, dock endast

i den mån makarnas sammanlagda

pensionsförmåner icke därigenom

komma att överstiga beloppet av

den tidigare utgående folkpensionen.

11 §•

Vad nu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

11 a §.

1 mom. Å folkpension i form av

allmän ålderspension, tilläggspension

eller änkepension utgår indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

2 mom. Enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen för varje

år beräkning av förhållandet mellan

de allmänna levnadskostnaderna under

årets andra kvartal och levnadskostnaderna

i juni 1946. På grundval

härav fastställer Konungen senast

den 20 juli varje år det procenttal

(pensionspristalet), som utmärker

angivna förhållande. Sålunda fastställt

pensionspristal skall gälla för

hela det år, varunder det fastställts.

3 mom. För varje hel mångfald av

fem, varmed pensionspristalet överstiger

100, utgår indextillägg för år

räknat med

30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att

hava stigit med hel mångfald av fem,

åter nedgår, skall indextillägg utgå

efter oförändrade grunder, så länge

pensionspristalet överstiger närmast

lägre hela mångfald av fem.

1 mom. Enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen beräkning

av förhållandet mellan de allmänna

levnadskostnaderna under varje kvartals

sista månad och levnadskostnaderna

i juni 1946. På grundval härav

fastställer Konungen senast den

22 i nästpåfoljande kvartals första

månad det procenttal (pensionspristalet),

som utmärker angivna förhållande.

Sålunda fastställt pensionspristal

skall gälla från och med månaden

närmast efter den, varunder det fastställts,

till och med den månad, då

nytt pensionspristal fastställes.

2 mom. För varje hel mångfald

av fem, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att

hava stigit med hel mångfald av fem,

åter nedgår, skall indextillägget utgå

efter oförändrade grunder, så länge

pensionspristalet överstiger närmast

lägre hela mångfald av fem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt siats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

5

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

33 §.

Ansökning om — -------— blivit mantalsskriven.

Ansökningen, som — — —- --till sökanden.

Vid ansökningen------pensionsstyrelsen meddelar.

Vad angående------pensionsnämnden påfordras.

Indcxtillägg utbetalas utan särskild

ansökning.

38 §.

1 mom. Folkpension utgår,----— — tidigare förvärvats.

Lag samma —• — •—--av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor

högre belopp än på envar av årets

övriga månader. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart grundpension,

må pensionen dock utbetalas

kvartalsvis.

Vad i detta moment stadgas avser

icke indextillägg.

2 mom. Vid bedömande huruvida

rätt till indextillägg föreligger skall

avseende fästas endast vid förhållandena

under den månad, dä tillägget

skall utbetalas.

Indextillägg utbetalas årsvis och

utgår med oavkortat belopp, oavsett

om folkpension eljest utgått för hela

året.

Där fattigvårdssamhälle eller komlrtun

enligt 18 § uppbär folkpensionen

för månad, som avses i första stycket,

skall indextillägget i dess helhet

utbetalas till fattigvårdssamhällct eller

kommunen.

3 mom. Finnes grundad anledning

antaga att folkpension bör indragas

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextillägg,

må anses belöpa på december månad

med högst elva kronor högre belopp

än på envar av årets övriga månader.

Uppgår indextillägg för månad räknat

icke till helt krontal, skola öretal,

som hänföra sig till månaderna januari—november,

anses belöpa på december

månad. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart grundpension,

må pensionen utbetalas

kvartalsvis.

2 mom. Finnes grundad anledning

antaga att folkpension bör indragas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:)

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,

innan beslut därom i vederbörlig ordning

fattats, förordna, att pensionen

tillsvidare icke skall utbetalas eller

ock att den tillsvidare skall utgå med

det minskade belopp, vartill förhållandena

må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad, må

avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av ändrad

beräkning av pensionen eller eljest

uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt alkoholmissbruk

skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs uppehälle.

Är pensionsberättigad till följd

av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller

annan därmed jämförlig orsak ur

stånd att själv omhänderhava honom

tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen

ock förordna, att folkpensionen

skall utbetalas till annan

än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången

av året näst efter det, under vilket

beloppet förfallit till betalning, skall

beloppet vara förverkat.

4 mom. Angående sättet och tiden

för utbetalning av folkpension meddelar

i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

(Föreslagen lydelse:)

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,

innan beslut därom i vederbörlig ordning

fattats, förordna att pensionen

tillsvidare icke skall utbetalas eller

ock att den tillsvidare skall utgå med

det minskade belopp, vartill förhållandena

må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad, må

avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av ändrad

beräkning av pensionen eller eljest

uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt

alkoholmissbruk skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs uppehälle.

Är pensionsberättigad till följd

av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller

annan därmed jämförlig orsak ur

stånd att själv omhänderhava honom

tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen

ock förordna, att folkpensionen

skall utbetalas till annan

än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången av

året näst efter det, under vilket beloppet

förfallit till betalning, skall beloppet

vara förverkat.

3 inom. Angående sättet och tiden

för utbetalning av folkpension meddelar

i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå medde
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

lad uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling, därvid

dock skall iakttagas följande:

1. Indextillägg avseende tiden den

1 januari 1951—den 30 april 1951

skall beräknas på grundval av det

pensionspristal, som fastställes i april

1951.

2. Indextillägg avseende tiden den

1 januari 1951—den 30 juni 1951

skall utbetalas å tid, som Konungen

bestämmer. Beträffande sådant indextillägg

skall i övrigt gälla vad som är

stadgat i 38 § 2 mom. lagen om folkpensionering

enligt detta lagrums hittillsvarande

lydelse.

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn.

Härigenom förordnas, att lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor

och änklingar med barn1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Har änka ---------nedan stadgas.

Rätt till — —---— ---till bidrag.

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Utgår

indextillägg å änkepension, skall

motsvarande tillägg utgå å bidrag enligt

denna lag. Kommun äger besluta,

att till bidragsberättigad som är mantalsskriven

inom kommunen därjäm
-

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Har

änkepension förhöjts genom indextillägg,

skall motsvarande ökning ske

av bidrag enligt denna lag. Kommun

äger besluta, att till bidragsberättigad,

som är mantalsskriven inom

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 265.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

te skall utgå särskilt bostadstillägg

i enlighet med de grunder som kommunen

har att bestämma. Beträffande

bidraget skall i övrigt i tillämpliga

delar gälla vad i lagen om folkpensionering

stadgas om änkepension, bostadstillägg

och särskilt bostadstillägg.

Vid tillämpning av 14 § 1 mom.

skall såsom inkomst ej räknas bidrag

enligt denna lag.

Vårdnadshavare, som----—

Vid tillämpningen-----

kommunen därjämte skall utgå särskilt

bostadstillägg i enlighet med de

grunder som kommunen har att bestämma.

Beträffande bidraget skall i

övrigt i tillämpliga delar gälla vad i

lagen om folkpensionering stadgas

om änkepension, bostadstillägg och

särskilt bostadstillägg. Vid tillämpning

av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst

ej räknas bidrag enligt denna

lag.

— med vårdnadshavaren.

mellan makarna.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling, därvid

dock vad som är stadgat i övergångsbestämmelserna

till lagen denna dag

(nr ) angående ändring i lagen

om folkpensionering skall äga motsvarande

tillämpning.

3) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 jnni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 266.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

9

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

Kommun skall-----fastställda grunder.

Därest indextillägg utgår u tiilläggspensioner

och änkepensioner,

skall vad i första stycket stadgats om

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för dylika pensioner

avse även indextillägg därå.

Därest tilläggspensioner och änkepensioner

förhöjts genom indextilllägg,

skall vad i första stycket stadgats

om kommuns skyldighet att bidraga

till kostnaderna för dylika pensioner

avse även indextillägg därå.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts två motioner, nämligen

nr 347 i första kammaren av herr Persson, Ola, m. fl. och nr 453 i

andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har yrkats, »att riksdagen måtte besluta

bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fastställandet av pensionspristalet för

innevarande halvår bestämma detsamma till 130 och att följaktligen indextillägget

skall utgå med 30 procent».

Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts

motionerna i första kammaren nr 221 av herr Ohlon m. fl. och nr 283 av

herr Bengtson samt i andra kammaren nr 291 av herr Ohlin m. fl.

I motionerna I: 221 och II: 291, vilka äro likalydande, har hemställts, »att

riksdagen ville

1) för sin del antaga sådana ändringar i folkpensionslagen att pensionspristalet

fastställes kvartalsvis samt att indextillägget utgår i form av en

förhöjning av det månatligen utgående pensionsbeloppet;

2) för sin del antaga sådana ändringar i folkpensionslagen att indextillägget

lagtekniskt blir en del av den tilläggsberättigade förmånen samt

3) att vederbörande utskott måtte företaga de justeringar i lagtexten, som

föranledas av vad vi ovan föreslagit».

I motionen I: 283 har yrkats »att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära

skyndsam utredning samt förslag om höjning av folkpensionernas

grundbelopp».

Propositionen nr 70 har, i vad angår anvisande av anslag, hänvisats till

statsutskottet. Propositionen i övrigt ävensom motionerna ha hänvisats till

lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha

ovan omförmälda i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln upptagna

punkter ävensom propositionen nr 70 och de i ämnet väckta motionerna

hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Utskottet har jämväl tagit under övervägande en från Svegs folkpensionärsförening

inkommen framställning i ämnet.

Propositionen nr 70 innehåller å s. It—22 en redogörelse för folkpensioneringens

huvudgrunder och för indexregleringen av folkpensionerna. Utskottet

får hänvisa till denna redogörelse. Beträffande de skäl, som utöver vad

nedan angives anförts till stöd för anslagsäskandena och de genom propositionen

nr 70 framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna

åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionerna

och motionerna.

Propositionen nr 70.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i folkpensioneringslagen i syfte

att möjliggöra tätare utbetalningar av de indextillägg, som enligt beslut av

1950 års riksdag skola utgå å folkpensionerna. Sålunda förordas att pensionspristalet

— det tal som är avgörande för indextilläggens storlek och

som enligt, gällande lag skall fastställas endast en gång om året — i fortsättningen

fastställes i varje kvartals första månad med giltighetstid för

därpå närmast följande tre månader samt att indextilläggen utbetalas månadsvis

samtidigt med folkpensionen i övrigt. Vidare förordas att indextillläggen

lagtekniskt ej längre skola ha karaktär av fristående tillägg utan att

indexförhöjningen får utgöra del av vederbörande pensionsförmån.

I anslutning till den föreslagna ändrade konstruktionen av indexförhöjningen

enligt folkpensioneringslagen föreslås vissa jämkningar i lagen om

bidrag till änkor och änklingar med barn samt lagen om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Övergången till den nya ordningen föreslås skola ske från och med juli

1951, sedan pensionspristalet för tremånadersperioden maj—juli fastställts

i april 1951.

För övergångstiden januari—juni 1951 föreslås särskilda regler. Indexförhöjningen

avseende hela nämnda tid föreslås skola bestämmas med utgångspunkt

från storleken av det pensionspristal, som fastställes i april,

och utbetalas i ett sammanhang, så snart det är tekniskt möjligt, såvitt kan

bedömas i maj.

Det förutses, att pensionspristalet för april 1951 kommer att uppgå till

åtminstone 115. I enlighet härmed beräknas de indexbelopp, som föreslås

skola utbetalas för första halvåret 1951, uppgå till 45 kronor för änkepen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 11

sionsberättigad eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag eller för

hustru, som uppbär hustrutillägg, 60 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars hustru uppbär

hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad till indexförhöjning.

Av den sammanlagda kostnaden för indextilläggen å folkpensionerna

beräknas omkring 4,8 milj. kronor falla på kommunerna och omkring

51 milj. kronor på staten. Sistnämnda belopp föreslås få belasta det

förslagsanslag, som för budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.

Kostnaden för indextilläggen å änke- eller änklingsbidragen uppskattas

till omkring 135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till

omkring 50 000 kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens

kostnader härvidlag föreslås få bestridas från det för budgetåret 1950/51

anvisade förslagsanslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

barn in. m.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p.

88) har medelsbehovet för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under

antagande, att pensionspristalet icke kommer att stiga till 115, och anslag

har äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till prisutvecklingens gång

hemställes att detta anslag uppräknas med 34 milj. kronor.

Indexregleringen av folkpensionerna.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

härutinnan anfört bland annat följande.

»Den indexreglering av folkpensionerna, som kom till stånd efter beslut

av 1950 års riksdag, syftar till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde

och vill således giva folkpensionärerna täckning för den levnadskostnadsökning,

som inträffat efter det folkpensioneringslagen antogs i juni

1946. Såsom indexregleringen utformats, bygger den på en för hela riket gemensam

index med anknytning till socialstyrelsens levnadskostnadsindex

men med en särskild pristalsserie för folkpensionärerna med utgångspunkt

från levnadskostnadernas storlek vid tiden för folkpensionsreformens

genomförande. Enligt det system för indexregleringen, varom statsmakterna

enade sig, skall socialstyrelsen för att utröna levnadskostnadsutvecklingen

för folkpensionärerna årligen beräkna förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna

under årets andra kvartal och levnadskostnaderna i juni

1946. På grundval av dessa beräkningar har Kungl. Maj :t att senast den 20

juli varje år fastställa det pensionspristal, som skall gälla för året, d. v. s.

det tal som utvisar det procentuella förhållandet mellan de aktuella levnadskostnaderna

och levnadskostnaderna vid folkpensioneringslagens tillkomst.

Varje stegring av pensionspristalet med fem hela enheter utlöser automatiskt

indextillägg med fem procent å pensionernas i lagen angivna maximibelopp,

bortsett från bostadstillägg, eller närmare bestämt med 30 kronor

för änkepensionsberättigad eller för hustru, som uppbär hustrutillägg, med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

40 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt med 50

kronor för annan pensionsberättigad, med undantag dock för dem som ha

enbart grundpension eller sådan förmån i förening med blindtillägg, vilka

sistnämnda av särskilda skäl undantagits från indexreglcringen. Till den

som uppbär änke- eller änklingsbidrag utgår indextillägg enligt samma

grunder som fastställts för änkepensionärerna. Till skillnad från övriga pensionsförmåner,

som i regel utbetalas månadsvis, utbetalas indextilläggen

endast en gång om året, nämligen i samband med folkpensionen för november.

För juni 1950 uppgick socialstyrelsens levnadskostnadsindex till lGG,sr,

motsvarande pensionspristalet 108. I enlighet härmed erhöllo folkpensionärerna

samtidigt med pensionen för november 1950 indextillägg för nämnda

år beräknat efter en kompensationsgrad av fem procent, d. v. s. med 30, 40

resp. 50 kronor, allt efter den pensionärskategori vederbörande tillhörde.

Redan när indexregleringen av folkpensionerna beslöts stod det klart,

att prisutvecklingen kunde komma att utveckla sig i sådan riktning att en

omprövning av det indexsystem, för vilket man stannat, bleve erforderlig.

För egen del framhöll jag sålunda, att det av mig förordade —■ och av

statsmakterna sedermera godkända — förslaget till indexreglering kunde

behöva omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden. Sammansatta statsoch

andra lagutskottet uttalade sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 1 i enahanda riktning.

I samband med övergången till fria avtalsrörelser samt avvecklingen av

vissa subventioner ävensom anpassningen av den inhemska prisnivån till de

sedan Koreakrigets utbrott stegrade priserna utomlands ha levnadskostnaderna

i vårt land visat en stigande tendens. I september 1950 uppgick sålunda

socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 167,67, motsvarande pensionspristalet

109. I december 1950 hade levnadskostnadsindex stigit till

171 ,33, vilket svarar mot pensionspristalet 111. Några senare officiella siffror

på prisutvecklingen föreligga visserligen ännu ej, men enligt vad jag under

hand inhämtat från socialstyrelsen ■— som utfört vissa beräkningar i syfte

att klargöra verkningarna av efter årsskiftet genomförda eller signalerade

prisförändringar — kan det redan i dagens läge förutses, att socialstyrelsens

levnadskostnadsindex för mars 1951 med all sannolikhet kommer att

uppgå till minst 176,52 eller det tal, som motsvarar pensionspristalet 115.

Uteslutet är ej heller att levnadskostnadsindex till följd av inträffade prisstegringar

kan komma att stiga ytterligare innan ny stabilitet uppnåtts.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att det redan nu kan avgöras att

det pensionspristal, som enligt gällande lagstiftning skall fastställas i juli

innevarande år, kommer att uppgå till åtminstone 115. Indextilläggen till

de olika folkpensionärerna för år 1951 skulle i enlighet härmed komma att

utgöra minst 90, 120 resp. 150 kronor.

Det torde icke kunna förnekas, att det nuvarande systemet med utbetalning

av indextilläggen en gång om året har sina påtagliga fördelar, så länge

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t. 13

indcxtilläggen äro relativt små och prisnivån någorlunda fast. I det läge,

som rådde när reformen genomfördes, torde också bland folkpensionärerna

själva den uppfattningen ha varit allmän, att det vore förmånligare att få ut

hela indextillägget på en gång än en knappast märkbar höjning av pensionens

månadsbelopp. I dagens läge är situationen emellertid en annan. Uppmjukningen

av prisnivån och den härav föranledda ökningen av levnadskostnaderna,

som redan inträffat eller är att förvänta, är så betydande, att

avsevärda olägenheter skulle uppstå för folkpensionärerna därest de finge

vänta alltför länge på att erhålla dyrtidskompensation. Det gällande systemet,

som innebär att indextilläggen utbetalas först under slutet av året, är

under sådana omständigheter ej längre tillfredsställande. Redan nu torde

därför tiden vara inne för en förnyad prövning av frågan om indexregleringens

konstruktion och om en övergång till en ordning, som tillförsäkrar

folkpensionärerna snabbare kompensation för levnadskostnadsökningarna.

Till detta mitt ståndpunktstagande bidrager även, att pensionsstyrelsens

tekniska resurser med avseende å indextilläggens utbetalande numera äro

helt annorlunda än för bara ett år sedan. De sakkunniga, som hade att utreda

frågan om indexreglering av folkpensionerna, förordade ett system,

som innebar att pensionspristalet skulle fastställas kvartalsvis och indextilläggen

utbetalas månadsvis medelst samma postanvisning som pensionen

i övrigt. För att en sådan ordning skulle kunna genomföras, var det

med pensionsstyrelsens dåvarande maskinella resurser nödvändigt, att utbetalningen

skedde med samma antal kronor varje månad. Till följd härav

måste pensionernas årliga grundbelopp i förekommande fall avrundas till

belopp, jämnt delbara med 12, men dessutom måste indextilläggen avvägas

så, att även de blevo jämnt delbara med 12. Att enbart av tekniska skäl behöva

företaga dylika avrundningar -— jämkningar som skulle medföra avsevärda

kostnadsökningar — ansågs emellertid mindre tilltalande av såväl

Kungl. Maj :t som riksdagen.

Av de undersökningar, som företagits i detta ärende, framgår, att några

jämkningar av det slag som nämnts i det föregående icke längre erfordras

för att indextilläggen skola kunna utbetalas månadsvis. Med sin nuvarande

tekniska utrustning är nämligen pensionsstyrelsen — utan att gällande ordning

för utbetalning av pensionernas grundbelopp på något sätt rubbas — i

stånd att medelst samma postanvisning som pensionen i övrigt utbetala

indextillägg, som i kronor räknat varierar från den ena månaden till den

andra. En förutsättning härför är dock, att den nuvarande indelningen av

folkpensionärerna i fyra grupper — nämligen sådana som icke ha rätt

till indextillägg samt de som få sådant tillägg med 30, 40 resp. 50 kronor

för varje höjning av pensionspristalet med fem enheter — bibehålies även

i fortsättningen samt att pensionsstyrelsen omkring en månad innan varje

utbetalning skall ske får kännedom om tilläggens belopp. Anmärkas må

härjämte, att pensionsstyrelsen nu liksom tidigare saknar möjlighet att utbetala

öretal.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser jag det motiverat att nu övergå

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

till ett system med månadsutbetalning av indextilläggen. Om så sker, finnes

icke längre någon anledning att bibehålla den nuvarande regeln att pensionspristalet

skall fastställas endast en gång om året. I stället bör pensionspristalet

i överensstämmelse med vad som gäller för socialstyrelsens lev*

nadskostnadsindex fastställas fyra gånger om året på grundval av levnadskostnaderna

under varje kvartals sista månad samt -— med hänsyn till den

tid som i vissa fall kan åtgå innan ärendet prövas av Kungl. Maj :t — kungöras

senast den 22 påföljande månad. Härigenom vinnes den största möjliga

anpassningen av indextilläggen efter växlingarna i prisnivån. Fastställt

pensionspristal bör lända till efterrättelse fr. o. m. månaden efter den, då

pristalet kungjorts. Det pensionspristal, som fastställes i januari, bör alltså

gälla för februari, mars och april, det pensionspristal, som fastställes i april,

för maj, juni och juli o. s. v.

En övergång till ett system med månatliga utbetalningar synes böra föranleda

att även frågan om indextilläggets lagtekniska konstruktion prövas på

nytt. Enligt nu gällande bestämmelser har indextillägget karaktär av en

fristående pensionsförmån, som utgår med lika stort belopp till alla pensionstagare

inom var och en av de olika pensionärsgrupperna. En konsekvens

härav är, att den som på grund av sin egen inkomst endast har rätt

till en helt obetydlig inkomstprövad pension, erhåller oavkortat indextilllägg,

under det att den, vars inkomst nätt och jämnt utesluter från rätt till

dylik pension, även är utesluten från indextillägg. För pensionstagare med

egen inkomst i närheten av den gräns, som utesluter från rätt till inkomstprövad

pension, kan därför en relativt obetydlig ökning av den egna inkomsten

medföra en minskning av pensionstagarens totala inkomster, dvs. folkpensionen

med indextillägg samt den egna inkomsten. För att undanröja den

olägenhet, som sålunda är förknippad med fristående indextillägg, föreslogo

de sakkunniga, att tilläggen lagtekniskt sett skulle utformas som en förhöjning

av själva folkpensionen, dvs. att pensionsbeloppen inom folkpensioneringslagens

ram skulle göras rörliga i förhållande till index. Med det utbetalningssystem,

som statsmakterna valde, var detta icke möjligt. Genomföres

den av mig i det föregående förordade ordningen för utbetalning av indextilläggen,

föreligger emellertid icke längre något hinder härvidlag. Jag förordar

därför, att tilläggen i fortsättningen konstrueras som en höjning av

själva pensionsförmånerna och att det nu gällande systemet med fristående

tillägg frångås.

I detta sammanhang föreligger enligt min mening icke anledning att i övrigt

vidtaga någon ändring i gällande indexreglering av folkpensionerna. De

nuvarande reglerna att indextilläggen för varje stegring av pensionspristalet

med fem enheter skola utgå för år med JO, 40 resp. 50 kronor till

vederbörande pensionärskategori synas alltså böra bibehållas. Emellertid

kan det då i vissa lägen inträffa, att, sedan pensionspristalet fastställts

för viss tremånadersperiod, pristalet utlöser indexbelopp, som icke kan

uppdelas med lika stort helt krontal på varje månad; och pensionsstyrelsen

kan såsom förut nämnts endast utbetala hela krontal. Några sär
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 15

skilda svårigheter torde härvidlag likväl ej uppstå. Sålunda stadgas i 12 §

folkpensioneringslagen, att folkpension, som för år ej uppgår till helt antal

kronor, skall avrundas till närmaste hela krontal. Genom att indextillägget

lagtekniskt blir del av vederbörande pensionsförmån blir angivna

regel tillämplig även å den förhöjda pensionen. Vidare bör erinras om att ej

heller pensionernas grundbelopp alltid äro jämnt delbara med 12, varför

i 38 § 1 mom. andra stycket folkpensioneringslagen upptagits en bestämmelse,

att folkpensionen må anses belöpa på december månad med högst

11 kronor högre belopp än på envar av årets övriga månader. Motsvarande

princip bör tillämpas i fråga om indextilläggen. Tilläggen torde alltså inom

resp. pensionärskategori få utbetalas med lika stort antal hela kronor i månaden

inom varje tremånadersperiod och överskjutande öretal anses belöpa

på december månad, därvid på grund av stadgandet i 12 § sistnämnda månad

avrundning till närmaste hela krontal i förekommande fall torde få

ske. Det högsta belopp, varmed indextillägget för december kan komma att

ökas, uppgår härigenom till 10 kronor. Av ifrågavarande utbetalningssystem

i förening med lagens metod att i fråga om rätten till indextillägg uppdela

folkpensionärerna i fyra olika kategorier följer, att vid decemberutbetalningen

varje pensionstagare erhåller indextillägg enligt de grunder, som

gälla för den kategori han då tillhör.»

Anslagsäskanden.

Föredragande departementschefen bar i propositionen nr 70 härutinnan

anfört följande:

»För budgetåret 1950/51 anvisades till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag

av 33 250 000 kronor samt till Särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders barn m. in. ett förslagsanslag å 7 000 000 kronor, från vilket

sistnämnda anslag bestridas bl. a. kostnaderna för indextillägg å änke- eller

änklingsbidragen. Medelsbehovet beräknades därvid med utgångspunkt från

att indextillägg skulle utbetalas endast en gång under budgetåret och under

antagandet, att pensionspristalet icke komme att uppgå till 110. I november

1950 utbetalades i enlighet härmed indextillägg på grundval av det i juli

1950 fastställda pensionspristalet 108.

I det föregående har jag förordat, att under innevarande halvår nya indextillägg

utbetalas till folkpensionärerna samt till dem som uppbära änkeeller

änklingsbidrag. Av de upplysningar, som jag lämnat angående levnadskostnadsutvecklingen,

framgår, att dessa indextillägg torde komma att bestämmas

efter pensionspristalet 115. I enlighet härmed skulle de indexbelopp,

som jag föreslår skola utbetalas under första halvåret 1951 och vilka

alltså hänföra sig till tiden den 1 januari—den 30 juni 1951, uppgå lill 45

kronor för änkepensionsberättigad eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag

eller för hustru, som uppbär hustru tillägg, 60 kronor för gift

pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad

till indexförhöjning.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande indextillägg enligt folkpensioneringslagen

kunna beräknas till omkring 55,8 milj. kronor, varav

omkring 4,s milj. kronor falla på kommunerna och omkring 51 milj. kronor

på staten. Sistnämnda belopp torde få belasta det förslagsanslag, som för

budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.

Kostnaden för de indextillägg å änke- eller änldingsbidragen, som föreslås

skola utbetalas under detta halvår, kunna uppskattas till omkring

135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till omkring 50 000

kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens kostnader härvidlag

torde få bestridas från det för budgetåret 1950/51 anvisade förslagsanslaget

till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln p. 88) har medelsbehovet

för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under antagandet, att pensionspristalet

icke kommer att stiga till 115, och i enlighet härmed anslag

äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till vad här förut anförts rörande

prisutvecklingen förefaller det numera ställt utom allt tvivel, att pensionsprislalet

under nästkommande budgetår kommer att uppgå till minst 115.

Det till Indextillägg å folkpensioner för budgetåret 1951/52 äskade beloppet

av 68 000 000 kronor bör därför uppräknas med 34 000 000 kronor. Någon

uppräkning av anslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

barn m. m. för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p. 91) torde däremot

ej böra företagas.»

Utskottet.

Då nu gällande bestämmelser om indexreglering av folkpensionerna år

1950 antogos av riksdagen, uttalade sammansatta stats- och andra lagutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, att det framlagda förslaget

visserligen icke vore helt fritt från invändningar, men dock av beskaffenhet

att i möjligaste mån tillgodose olika synpunkter och önskemål.

De erinringar, som främst kunde göras mot förslaget avsåge enligt utskottets

mening förslagets verkningar vid en mera avsevärd stegring av levnadskostnaderna;

skulle en dylik stegring inträda kunde förhållandena påkalla,

att hela systemet för indexregleringen bleve föremål för en omprövning.

I fråga om utbetalningssystemet framhöll utskottet bland annat,

att ett system med årlig utbetalning av indextilläggen vore förenat med

vissa uppenbara nackdelar. Sålunda kunde vid bedömandet av frågan huruvida

rätt till indextillägg förelåge, avseende fästas endast vid förhållandena

under den månad, då tillägget skulle utbetalas. Vidare bleve det ej heller

möjligt att låta indexförhöjningen lagtekniskt utgöra en del av ifrågavarande

pensionsförmån utan tillägget måste utformas såsom en fristående förmån

med de konsekvenser detta kunde medföra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 17

Enligt departementschefens uttalande i förevarande proposition nr 70 kan

redan nu avgöras, att det pensionspristal, som enligt gällande bestämmelser

skall fastställas i juli innevarande år, kommer att uppgå till åtminstone

115. I enlighet därmed skulle indextilläggen för de olika folkpensionärerna

för år 1951 utgöra mipst 90, 120 respektive 150 kronor. Av departementschefens

uttalande framgår vidare, att pensionsstyrelsens tekniska resurser

numera äro sådana, att jämkningar av den årliga pensionen inklusive indextillägg

icke längre erfordras för att indextilläggen skola kunna utbetalas

månadsvis. Utskottet delar departementschefens uppfattning att nu angivna

omständigheter motivera en övergång till ett system med månadsutbetalning

av indextilläggen. Därest eu sådan övergång sker, bör på sätt i

propositionen nr 70 föreslagits pensionspristalet fastställas fyra gånger om

året i stället för såsom enligt nuvarande bestämmelser endast en gång om

året.

Med det utbetalningssystem, som hittills kommit till användning, har

det ansetts nödvändigt att giva indextillägget karaktär av en fristående pensionsförmån.

En konsekvens härav är ■— med den utformning indextilläggen

i övrigt erhållit — att den person, vars inkomst nätt och jämnt ute,- sluter från rätt till inkomstprövad pension, även är utesluten från indextilllägg

under det att den, som på grund av egen inkomst endast har rätt till

en obetydlig inkomstprövad pension, erhåller oavkortat indextillägg. De

olägenheter, som sålunda äro förenade med indextilläggens nuvarande konstruktion,

skulle vid den ökning av levnadskostnaderna, som redan inträffat

eller kan beräknas inträffa inom den närmaste tiden, otvivelaktigt ha

blivit starkt framträdande. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse,

att nämnda olägenheter nu undanröjas genom att tilläggen lagtekniskt sett

utformas som en förhöjning av själva folkpensionen.

Lagförslagen i övrigt ha icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Genom utskottets här ovan angivna ställningstaganden torde motionerna

I: 221 och II: 291 få anses besvarade.

I motionerna I: 347 och 11:453 hemställes, att pensionspristalet för innevarande

halvår bestämmes till 130 och att indextillägget till följd därav

måtte utgå med 30 procent. Som skäl härför har bland annat åberopats att

indextillägget endast avser de icke inkomstprövade förmånerna. Utskottet

vill med anledning härav anmärka att av de inkomstprövade förmånerna

endast bostadstilläggen lämnats utanför indexregleringen samt att indextilllägg

utgår till alla kategorier av folkpensionärer utom till dem, som erhålla

enbart grundpension eller denna förmån i kombination med blindtillägg.

Vad det i motionerna framställda yrkandet angår må anmärkas, att pensionspristalets

storlek är beroende av förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna

under varje kvartals sista månad och levnadskostnaderna

i juni 1946. Såsom riksdagen vid antagandet år 1950 av bestämmelserna om

indexreglering av folkpensionerna uttalade torde det vid sådant förhål2

Bihang till riksdagens protokoll lOiil. 6 sand. 2 and. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr I.

lande icke kunna komina i fråga att förorda, att pensionspristalet skall fastställas

till ett visst på förhand angivet tal.

Såsom i motionen 1:283 framhållits och jämväl i förenämnda motioner

1: 347 och II: 453 påtalats har den ekonomiska utvecklingen sedan år 1946

varit ogynnsam för folkpensionärerna. Indexregleringen syftar visserligen

till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde, men det torde kunna

ifrågasättas om pensionsförmånerna numera möjliggöra för en pensionstagare

att erhålla en någorlunda tillfredsställande existens på pensionen. Vid

bedömandet huruvida en höjning av dessa förmåner — utöver vad som

betingas av indexregleringen ■—• kan komma till stånd måste emellertid en

råd olika faktorer beaktas. Bland annat måste sålunda hänsyn tagas till, förutom

det ekonomiska läget och befolkningsutvecklingen, andra redan beslutade

eller planerade reformförslag av kostnadskrävande natur. Såsom av

årets riksdagsberättelse framgår har chefen för finansdepartementet i juni

1950 tillkallat sakkuninga med uppdrag att verkställa utredning angående

den ekonomiska långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska och statsfinansiella

området. Utredningen har betingats bland annat av behovet av

aktuella beräkningar avseende möjligheterna för det fortsatta reformarbetet

inom socialpolitiken. De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under

första hälften av innevarande år. Då resultatet av nämnda utredning föreligger

torde förutsättningar finnas för ett bedömande huruvida utrymme finnes

för en ytterligare höjning av pensionsbeloppen. Med hänsyn härtill synes

framställning om särskild utredning av förevarande spörsmål icke nu böra

göras.

Departementschefens beräkningar av kostnaderna för indexregleringen och

för särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. under nästa

budgetår ha icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med avslag å motionerna I: 347 och II: 453

måtte antaga genom förevarande proposition, nr 70, framlagda

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering;

2) lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531)

om bidrag till änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398)

om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;
B.

att riksdagen måtte för budgetåret 1951/52 under femte

huvudtiteln anvisa

1) till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av

102 000 000 kronor; samt

2) till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m. ett förslagsanslag av 7 200 000 kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19

C. att motionerna I: 221 och 11:291 måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A. hemställt; samt

D. att motionen 1:283 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1951.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Boman i Kieryd, Rubbeistad och Petterson i Degerfors; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Forslund, Hallagård,

fru Nordgren, herr Jacobsson i Igelsbo och fru Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hallagård och Rubbestad, vilka ansett att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

»Då nu----lika med utskottet (s. 16)---kunde medföra.

Enligt departementschefens---lika med utskottet (s. 17) —--

om året.

Med det -----lika med utskottet (s. 17)---själva folkpensionen.

Lagförslagen i---lika med utskottet (s. 17) —--särskilt utta
lande.

Genom utskottets — — — lika med utskottet (s. 17)----anses be
svarade.

I motionerna---lika med utskottet (s. 17—18)---angivet tal.

Såsom i motionen 1:283 framhållits och jämväl i förenämijda motioner

I: 347 och II: 453 påtalats har. den ekonomiska utvecklingen sedan år 1946

varit ogynnsam för folkpensionärerna. Indexregleringen syftar visserligen

till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde, men det torde med

fog kunna ifrågasättas om icke en höjning av folkpensionernas grundbelopp

erfordras för att en pensionstagare skall erhålla en någorlunda tillfredsställande

existens på pensionen. Vid bedömandet huruvida en sådan

höjning kan komma till stånd måste emellertid en rad olika faktorer beak
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

tas. Bland annat måste sålunda hänsyn tagas till, förutom det ekonomiska

läget och befolkningsutvecklingen, andra redan beslutade eller planerade

reformförslag av kostnadskrävande natur. Såsom av årets riksdagsberättelse

framgår har chefen för finansdepartementet i juni 1950 tillkallat sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning angående den ekonomiska

långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska och statsfinansiella området.

Utredningen har betingats bland annat av behovet av aktuella beräkningar

avseende möjligheterna för det fortsatta reformarbetet inom socialpolitiken.

De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under första hälften

av innevarande år. Sedan resultatet av nämnda utredning föreligger och

om därvid förutsättningar finnas för en höjning av folkpensionens grundbelopp

förutsätter utskottet att de i motionen 1: 283 framförda synpunkterna

vinna beaktande.

Departementschefens beräkningar — — — lika med utskottet (s. 18)

---utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen —--lika med utskottet (s. 18—19)---riks
dagens

åtgärd.

%

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Si 0940

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.