Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1951-01-03 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1951)

framställda förslag, innebärande en anslagsminskning med 6 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 237 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 171 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 51300

Summa kronor 487 700;

b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 487 700 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Handelsdepartementet: Utövande

av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 2 och 3, s. 2 och 3), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 64 000 kronor;

b) till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll

å krigsmaterieltillverkningen ett anslag av 20 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

3:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 4—8) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

förordad ändring i kommerskollegii personalförteckning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels

ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 1 605 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom (I: 261) och den andra inom andra kammaren av

herrar Kollberg och Gustafson i Göteborg (II: 349), hemställts, att riksdagen

måtte besluta utöka antalet tjänster vid monopolutredningsbyråns avdelning

för specialundersökningar i enlighet med det kommerskollegii förslag,

som finnes redovisat i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln,

samt att bevilja härför erforderliga medel.

Kommerskollegii ifrågavarande förslag innebar inrättande av fyra nya

tjänster, nämligen en för förste aktuarie i Ce 29, en för alctuarie i Ce 24

och två för amanuens i Ce 22. Beträffande de skäl, som motionärerna anfört

till stöd för sitt yrkande, hänvisas till motionen II: 349.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 616 400 kronor.

Med sjöåklagarbefattningen är för närvarande förenat ett arvode av 5 000

kronor, vilket arvode är bestämt med utgångspunkt från att uppdraget i

fråga blott skulle vara en bisyssla. Då emellertid sjöåklagarens arbetsbörda

alltmer ökats och det uppkom svårigheter att hålla befattningen besatt,

ansåg sig Kungl. Maj :t i slutet av föregående budgetår böra ställa medel

till förfogande från handels- och sjöfartsfonden för att möjliggöra anställning

av en sjöåklagare, som kunde ägna huvuddelen av sin tid åt sjöåklagargöromålen.

Det av fondmedel utgående tilläggsarvodet beräknades

efter 5 000 kronor för år. Departementschefen har ansett sig icke kunna för

närvarande tillstyrka ett av kommerskollegium framställt förslag, att en

tjänst som sjöåklagare inrättas i lönegraden Ce 32. Därest riksdagen icke

har något att erinra däremot, bör enligt departementschefen den nuvarande

ordningen få tillämpas tills vidare. Skulle det visa sig nödvändigt, syntes

tilläggsarvodet av fondmedel få höjas.

Departementschefen har föreslagit, att ett biträde för skrivarbete åt handelsflottans

välfärdsråd skall avlönas av medel från handelsflottans välfärdsfond.

Departementschefen har vidare förordat, att medel anvisas för att göra

det möjligt för kommerskollegium att i begränsad utsträckning fortsätta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

bränslekommissionens statistik över produktionen och förbrukningen av

elektrisk kraft. Härför äskas för nästa budgetår 16 000 kronor, varav 12 000

kronor å ämbetsverkets avlöningsanslag och 4 000 kronor å dess omkostnadsanslag.

Departementschefens förslag i övrigt innebär i huvudsak allehast automatiska

kostnadsförändringar.

Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet om förstärkning av personalbehovet

å kommerskollegii monopolutredningsbyrå överensstämmer med kollegii

förslag rörande anslagsäskandena till 1949 års riksdag, vilket då ej föranledde

någon åtgärd från statsmakternas sida. Såvitt utskottet kunnat finna,

har kommerskollegium i sina petita till årets riksdag icke upprepat berörda

yrkande. Enligt vad utskottet har sig bekant torde de s. k. nyetableringssakkunniga

komma att vid sina undersökningar beröra det spörsmål,

varom i motionerna är fråga. Utskottet anser därför riktigast, att med ställningstagande

till denna fråga bör anstå i avvaktan på resultatet av de sakkunnigas

arbete, vilket beräknas bliva slutfört under innevarande år. Med

hänsyn härtill avstyrkas motionerna.

Departementschefens förslag om anvisande av medel för nästa budgetår

för att i viss utsträckning fortsätta bränslekommissionens statistik över

produktionen och förbrukningen av elektrisk kraft tillstyrkes under erinran

om att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår ställt anslag

till förfogande för ändamålet.

Såsom under punkt 13 i detta utlåtande framgår har genom kungörelse

den 10 november 1950 (nr 569) benämningen navigationsskola från och med

den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola. Utskottet kommer i det följande

att tillstyrka departementschefens förslag att de anslag, som i riksstaten

för innevarande budgetår äro upptagna under rubriken Navigationsskolorna,

från och med nästa budgetår uppföras under rubriken Sjöbefälsskolorna.

I anslutning härtill får utskottet erinra, att i personalförteckningen

för kommerskollegium finnas uppförda dels en befattning såsom »nautisk

inspektör för navigationsskolorna», dels ock en befattning såsom »maskinteknisk

inspektör för navigationsskolorna». Med hänsyn till den ändrade benämningen

å dessa skolor anser utskottet konsekvensen fordra, att titeln å

nämnda inspektörsbefattningar ändras till »nautisk inspektör för sjöbefälsskolorna»

resp. »maskinteknisk inspektör för sjöbefälsskolorna». Utskottet

föreslår, att i personalförteckningen vidtages ändringar i enlighet härmed.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 261 och II: 349,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

kommerskollegii personalförteckning, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1951 samt av utskottet angivits;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 860 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t........................ 10 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 570 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 164 200

Summa kronor 1 605 100;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 605 100 kronor.

4:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 8 och 9), innebärande en anslagshöjning med 14 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 255 500

kronor.

5:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

6, s. 10), innebärande en anslagsminskning med 13 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 94 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ......................''.............. 16 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 12 600

Summa kronor 123 400;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 123 400 kronor.

6:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 11), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr iO.

5

7:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 11 och 12), innebärande en anslagsminskning med 8 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .............. 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7 700

Summa kronor 73 600;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 12), innebärande en anslagsminskning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

15 000 kronor.

9:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 12—14), innebärande en anslagsminskning med 6 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 310 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 41 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 42 000

Summa kronor 393 800;

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 393 800 kronor.

10:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 14), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Fartyg sinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 80 000

kronor.

11 :o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 14

och 15), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 33 600 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

12:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 14 och 15, s. 15), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000

kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 500 kronor.

13 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 16, s. 15—19) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1951/52, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 712 000 kronor.

Anslaget till Navigationsskolorna: Avlöningar är för innevarande budgetår

uppfört med 706 300 kronor.

Genom kungörelse den 10 november 1950 (nr 569) angående vissa ändringar

i stadgan den 19 juni 1931 (nr 272) för navigationsskolorna i riket

och befälsförordningen den 12 juni 1936 (nr 315) m. in. har benämningen

navigationsskola från och med den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola.

Genom denna namnändring ha ifrågavarande läroanstalter fått ett namn,

som även täcker maskinbefälsutbildningen vid skolorna. Genom samma

kungörelse har från årsskiftet det högre maskinbefälets titel ändrats från

övermaskinist till sjöingenjör. Anledningen härtill är att söka i det förhållandet

att den högre maskintekniska utbildningen vid sjöbefälsskolorna

har ansetts ungefär likvärdig med motsvarande utbildning vid de tekniska

läroverkens fackskolor. Då de vid dessa fackskolor utexaminerade förklaras

ha avlagt ingenjörsexamen, har det ansetts att jämväl övermaskinisterna

böra få benämnas ingenjörer.

Med hänsyn till den ändrade benämning, som skolorna erhållit genom fö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

reuämnda kungörelse, ha de anslag, som i riksstaten för innevarande budgetår

äro upptagna under rubriken Navigationsskolorna, föreslagits skola

från och med nästa budgetår uppföras under rubriken Sjöbefälsskolorna.

Departementschefen har föreslagit, att ytterligare i runt tal 12 100 kronor

anvisas under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal i anledning av ökningar av kostnaderna för timlärare och för uppehållande

av vakanta tjänster. På grund av löneklassförändringar m. m.

torde, framhåller departementschefen, anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän böra sänkas med i runt tal 6 400 kronor.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har genom kungörelse

den 10 november 1950 (nr 569) angående vissa ändringar i stadgan den 19

juni 1931 (nr 272) för navigationsskolorna i riket och befälsförordningen

den 12 juni 1936 (nr 315) in. m. benämningen navigationsskola från och

med den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola. I överensstämmelse härmed

böra i enlighet med departementschefens förslag under rubriken Navigationsskolorna

upptagna anslag från och med nästa budgetår uppföras

under rubriken Sjöbefälsskolorna.

Mot den verkställda kostnadsberäkningen har utskottet icke funnit något

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 395 700

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. .. . 272 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000

Summa kronor 726 000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar .................. 14 000

Nettoutgift kronor 712 000;

h) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1951/

52 anvisa ett förslagsanslag av 712 000 kronor.

SB?''

m

14:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Sjöbefälsskolorna: Stipendier. Sjöbefälsskolorna:

Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 17—19, s. 19—21), innebärande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

oförändrade medelsanvisningar, får utskottet — under hänvisning till vad

utskottet under närmast föregående punkt anfört rörande ändring av benämningen

av anslagsrubriken Navigationsskolorna — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 42 200 kronor;

b) till Sjöbefälsskolorna: Stipendier ett anslag av 10 000

kronor;

c) till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre

tekniskt läroverk ett anslag av 3 500 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

15:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20, s. 22 och 23), innebärande en anslagsminskning

med 12 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 244 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 200

Summa kronor 531 100;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 531 100

kronor.

16:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 23 och 24), innebärande en anslagshöjning

med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 162 200 kronor.

17:o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 24 och 25) får

utskottet — med förmälan, att de sammanlagda kostnaderna för ändamålet

av geologiska undersökningen beräknats till 32 705 kronor — hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Sveriges geologiska

undersökning: Jordartskartering inom Norrbottens län. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna 23 och 24, s. 25—27), innebärande oförändrade

medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning ett

reservationsanslag av 522 000 kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartering

inom Norrbottens län ett reservationsanslag av 27 500

kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska kartor över sydvästra

Skåne. Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 25 och 26, s. 28 och 29), innebärande att

anslagen för ifrågavarande ändamål upptagits med formella belopp, får utskottet

— som icke har något att erinra mot att dispositionsrätten till en

vid slutet av innevarande budgetår förefintlig reservation å det år 1947

för sistnämnda ändamål anvisade anslaget förlänges — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska

kartor över sydvästra Skåne ett reservationsanslag av 100

kronor;

b) till Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne ett

reservationsanslag av 100 kronor.

20:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, s. 29 och 30), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

21 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 28, s. 30—35) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för statens

provningsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1951/52, dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 500 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 978 600 kronor.

Departementschefen har förordat, att reglerad befordringsgång beredes

viss ingenjörsper sonal, innebärande att elva befattningshavare uppflyttas

i lönegrad i anslutning till de principer som tillämpas vid kommunikationsverken.

Till följd härav bör avlöningsanslaget uppräknas med i runt tal

6 600 kronor.

Genom att provningsanstaltens taxor komma att höjas samt i anledning

av den fortgående utökningen av verksamheten beräknas anstaltens inkomster

för nästa budgetår stiga till 1 300 000 kronor, vilket utgör en ökning

med 200 000 kronor i förhållande till de för innevarande budgetår beräknade

inkomsterna. Då denna inkomstökning till en del är avhängig av

en personalökning föreslår departementschefen, att posten till avlöningar

till tillfälliga biträden ökas med ett till 100 000 kronor avrundat belopp.

En provberedare föreslås skola erhålla extra ordinarie anställning.

I provningsanstaltens personalförteckning föreslås den ändringen, att

från förteckningen avföres en tjänst som avdelningsingenjör på övergångsstat

i lönegraden Ca 24.

I övrigt föreslås endast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen

närmare angiven vid provningsanstalten anställd ingenjörspersonal.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har utskottet icke

något att erinra liksom ej heller mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens provningsanstalt, som i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1951

angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ................................... 309 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .......... 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 262 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 414 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 115 000

Summa kronor 1 102 500;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

22:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 36 och 37), innebärande en anslagsökning med 17 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

214 500 kronor.

23:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 30, s. 37—41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Styrelsen för statens provningsanstalt har hemställt, att för nästa budgetår

anvisas 517 000 kronor till komplettering av anstaltens utrustning.

Med hänsyn till att anstaltens inkomster från budgetåret 1946/47 till och

med budgetåret 1949/50 stigit med i runt tal 450 000 kronor och då uppdragen

torde komma att ytterligare ökas har departementschefen funnit

goda skäl föreligga att sätta anstalten i stånd att i viss utsträckning komplettera

och förnya sin utrustning. I nuvarande läge har departementschefen

dock ansett medelsanvisningen böra bestämmas till 150 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslag anvisas för ifrågavarande ändamål och

har icke något att erinra mot att detsamma begränsas i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

24 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 42—45), innebärande förutom automatiska

kostnadsförändringar uppflyttning av en eldarbefattning från

Ce 9 till Ce 10, får utskottet — under erinran om att motsvarande anslag

för innevarande budgetåret uppförts med 275 200 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 98 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t............................. 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 147 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 28 700

Summa kronor 279 700;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

279 700 kronor.

25:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Statens hantverksinstitut:

Bidrag till kursverksamheten m. m. Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 33—

35, s. 45—48), innebärande beträffande förstnämnda anslag en höjning med

1 000 kronor, beträffande sistnämnda anslag en minskning med 10 000 kronor

och beträffande återstående anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett

förslagsanslag av 32 000 kronor;

b) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

m. m. ett reservationsanslag av 145 000 kronor;

c) till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

26 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet. Statens tekniska forskningsråd. Tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m. Statens kommitté för byggnadsforskning. Byggnadsforskning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 36—41, s. 48—60), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien

ett anslag av 130 000 kronor;

b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig

och industriell representation i utlandet

ett reservationsanslag av 57 600 kronor;

c) till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag

av 58 000 kronor;

d) till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. ett reservationsanslag

av 1 040 000 kronor;

e) till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag

av 49 500 kronor;

f) till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av

300 000 kronor.

27 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 60 och 61), innebärande en av belastningen föranledd

anslagshöjning med 24 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

28:o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Bidrag till metallografiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 43 och 44,

s. 61—63), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet ett

förslagsanslag av 94 000 kronor;

b) till Bidrag till metallografiska institutet ett förslagsanslag

av 23 700 kronor.

29 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 63 och 64) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 175 000 kronor.

Styrelsen för institutet har för nästa budgetår begärt ett anslag av

241 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att medelsanvisningen till institutet begränsas

till 200 000 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar kostnaderna för avlöning

m. m. åt den personal, som beräknas vara anställd under hela budgetåret

1951/52.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

30 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Bidrag till Aktiebolaget

Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 46 och 47, s. 65—69), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

b) till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten

ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

31 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 69 och 70) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Aktiebolaget Atomenergi begär för nästa budgetår ett anslag av 5 000 000

kronor. Till stöd härför framhåller bolaget, att sedan numera de grund
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

läggande undersökningarna beträffande uranutvinningen i stort sett blivit

genomförda, mera bestämda planer för verksamheten utarbetats. Bolaget

beräknar att utgifterna under innevarande och nästa budgetår för anläggningar

för utvinning av uran, arbeten på försöksreaktor och anskaffning

av moderatormaterial m. m. komma att bli betydande. För budgetåret

1950/51 beräknas kostnaderna komma att uppgå till 8 455 000 kronor.

Det har synts departementschefen ovisst, huruvida den av Aktiebolaget

Atomenergi bedrivna verksamheten skall kunna utvidgas i sådan takt, som

bolaget förutsatt vid sin beräkning av medelsbehovet under innevarande

och nästa budgetår. Enär bolaget kan förutsättas ha vissa möjligheter att,

om så skulle erfordras, tillfälligtvis täcka sitt kapitalbehov genom upplåning

eller kredit i annan form, har anslaget för nästa budgetår synts departementschefen

kunna uppföras med oförändrat belopp utan att större

olägenhet för bolagets löpande verksamhet torde behöva befaras därav.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört och

tillstyrker den av Kungl Maj :t äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor.

32 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 70—72, innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

33 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och

småindustri. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 72 och 73)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 340 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.

Kommerskollegium har föreslagit att anslaget för nästa budgetår höjes

med 80 000 kronor.

Bidrag till administrationskostnader för företagareföreningar ha hittills

utgått huvudsakligen från anslaget till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri, men därutöver även från det

under femte huvudtiteln uppförda anslaget till Kostnader för främjande av

företagsverksamhet m. m. Efter samråd med chefen för socialdepartementet

har departementschefen föreslagit, att hädanefter den principen tillämpas,

att bidrag till företagareföreningarnas administration såvitt möjligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

utgå från tionde huvudtitelns anslag. I anledning härav bör anslaget höjas.

Departementschefen är emellertid ej beredd tillstyrka, att anslaget höjes

med hela det belopp som föreslagits av kommerskollegium, utan anser att

höjningen bör begränsas till 70 000 kronor, varigenom anslaget skulle uppgå

till 340 000 kronor. Fördelningen av bidragen har synts departementschefen

liksom hittills få bero på prövning framdeles av Kungl. Maj :t.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

i fråga om sättet för bestridande av bidraget till administrationskostnader

för företagareföreningar och tillstyrker att anslaget bestämmes till det av

Kungl. Maj :t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kronor.

34 :o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Befrämjande

av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51

och 52, s. 73 och 74), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker ett reservationsanslag av 10 000 kronor;

b) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

35 :o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 53, s. 74 och 75) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen hemställer, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 52 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning

av anslaget till bidrag till svenska slöjdföreningen för nästa budgetår. Chefen

för socialdepartementet har vid anmälan av utgifterna under femte huvudtiteln

för budgetåret 1951/52 förklarat, att han anser sig böra biträda

av besparingsutredningen framställt förslag om indragning av anslaget till

upplysningsverksamhet i samband med statens bosättningslån. Nämnda anslag

avses sålunda ej bliva uppfört i riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Departementschefen har med hänsyn härtill framhållit som önskvärt att

slöjdföreningens allmänna verksamhet, vartill statsbidrag utgår med oförändrat

belopp, ges en sådan inriktning, att den bland annat kan vara till

gagn för personer, som erhålla statliga bosättningslån.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet anser sig kunna biträda vad departementschefen under förevarande

punkt anfört och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

36 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 54, s. 75—81) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 475 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

1946 års utredning angående kvalitetsforskning och konsumentupplysning

har framhållit, att det för den svenska allmänheten skulle innebära betydande

fördelar, om varudeklarationer och kvalitetsmärkning på konsumtionsvaruområdet

komme i mera allmänt bruk. Departementschefen har därför

ansett sig böra förorda, att åtgärder snarast vidtagas för att främja en

dylik utveckling. För detta ändamål har ett centralt samarbetsorgan ansetts

böra inrättas. Då arbetet med varudeklarationer och kvalitetsmärkning nära

sammanhänger med standardiseringsverksamheten har det synts ändamålsenligt,

att organet — som lämpligen bör kallas varudeklarationsnämnden —

infogas i den för nämnda verksamhet uppbyggda organisationen.

Med hänsyn till det allmännas intresse av den tillämnade varudeklarationsnämndens

verksamhet har det synts departementschefen skäligt, att kostnaderna

för denna verksamhet och det därmed sammanhängande standardiseringsarbetet

delvis bestridas av staten. Departementschefen har ansett sig

icke kunna för nästa budgetår tillstyrka större bidrag från statens sida än

75 000 kronor. Medel till statsbidraget har synts böra anvisas under förevarande

anslag. Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de

närmare villkoren för statsbidragets åtnjutande ävensom i övrigt erforderliga

bestämmelser för bidragets användning. Departementschefen har förutsatt,

att kommissionen utverkar bidrag från enskilt håll i sådan utsträckning,

att nämndens verksamhet kan påbörjas under nästa budgetår med utsikter

till gott resultat.

Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att varudeklarationer och

kvalitetsmärkning på konsumtionsvaruområdet komma i mera allmänt bruk

synes jämväl utskottet goda skäl tala för att i syfte att främja en dylik utveckling

ett centralt samarbetsorgan inrättas. Utskottet anser vidare riktigt,

att kostnaderna för samarbetsorganets — varudeklarationsnämnden — verksamhet

och det därmed sammanhängande standardiseringsarbetet delvis bestridas

av staten. Utskottet vill tillstyrka, att bidraget bestämmes till 75 000

kronor, med vilket belopp förevarande anslag bör höjas. Utskottet, som jämväl

i övrigt icke har något att erinra mot departementschefens berörda förslag

liksom ej heller mot den verkställda beräkningen av anslaget i fråga,

får hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 475 000

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

37 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 81 och 82), innebärande en anslagsminskning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel.

38 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 83—85) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lotsverket:

Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen för budgetåret 1951/

52 anvisa ett förslagsanslag av 474 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 465 000 kronor.

Lotsstyrelsen har föreslagit, att en del av den tekniska personalen överföres

till extra ordinarie stat och att fördenskull inrättas tva extra ordinarie

ingenjörstjänster för ärenden av byggnadsteknisk natur. Departementschefen

förordar, att allenast en ny ingenjörstjänst inrättas, avsedd för en civilingenjör.

Den nya tjänsten bör avses för vatten- och busbyggnadsärenden

och tills vidare placeras i lönegraden Ce 24.

Departementschefens förslag i övrigt innebär dels nedräkning av anslaget

med 5 600 kronor dels ock automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 125 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 100

Summa kronor 474 000;

b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 474 000 kronor.

39:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Maj :t bär föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 85—90) att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordad ändring i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lots verket: Avlöningar

till befattningshavare å lots- och fyrstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 9 095 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 633 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att tre kontorister erhålla ändrad löneställning

och att för ändamålet inrättas tre extra tjänster i 15 lönegraden, en

vid envar av de tre största distriktsexpeditionerna. Förslagets genomförande

medför en utgiftsökning av i runt tal 1 800 kronor. Härjämte förordas, att 14

båtmanstjänster omändras till extra ordinarie tjänster i Ce 9. Merkostnaden

härför beräknas till 7 600 kronor. Vidare föreslås, att ytterligare 10 fyrvaktart

j änster i Ce 9 vid tjänsteställen, där mera kvalificerad personal kräves,

uppflyttas till Ce 10. Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas

till omkring 3 000 kronor. Till personalkostnader vid livräddningsstationer

m. m. ha ansetts böra anvisas ytterligare 5 000 kronor.

I personalförteckningen för lots- och fyrstaten föreslås den ändringen, att

en fyrvaktare i Ca 9 å övergångsstat avföres ur förteckningen.

I övrigt innebär departementschefens förslag allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om förbättring av löneställningen

för viss biträdes- och lotsplatspersonal och har icke något att

erinra mot anslagets beräkning liksom ej heller mot den föreslagna ändringen

i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga den ändring i den

för lots- och fyrstaten gällande personalförteckningen, som

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1951 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

................................ 4 253 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 2 237 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

personal, förslagsvis ............ 1 971 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 633 500

Summa kronor 9 095 000;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 9 095 000 kronor.

40:o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 58, s. 90—93), innebärande en anslagsökning med 149 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 986 500 kronor.

41 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 59, s. 94—98) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 870 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 968 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisas årligen anslag även å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond. För löpande budgetår är anslaget

upptaget med 417 000 kronor. Under rubriken Ytterligare utgifter för

säkerhetsanstalter för sjöfarten ha därjämte för innevarande budgetår anvisats

å driftbudgeten 50 000 kronor och å kapitalbudgeten 250 000 kronor.

För budgetåret 1951/52 hemställer lotsstyrelsen (skr. 28/8 1950), att anslag

till säkerhetsanstalter för sjöfarten uppföras med 3 090 000 kronor å

driftbudgeten och med 550 000 kronor å kapitalbudgeten. Samtidigt föreslår

styrelsen, att av sistnämnda belopp 380 000 kronor skola avskrivas redan

under nästa budgetår, samt hemställer att ett särskilt avskrivningsanslag

å motsvarande belopp anvisas å driftbudgeten för detta ändamål.

Lotsstyrelsens äskanden till säkerhetsanstalter för nästa budgetår ha

framlagts i en särskild sammanställning, som även angiver huru kostnaderna

äro avsedda att fördelas mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga

avskrivningsanslag ha även beräknats. I likhet med vad som tillämpats

tidigare har styrelsen föreslagit, att investeringar i bostads-, lotsuppassningsoch

livbåtshus avskrivas till hälften, medan övriga anläggningar skulle avskrivas

helt.

Bland de av lotsstyrelsen framförda önskemålen märkes frågan om anskaffande

av två nya tjänstefartyg, ett för mellersta och ett för östra lotsdistriktet.

Departementschefen har framhållit, att behovet av att förnya och

modernisera lotsverkets tjänstefartygsbestånd länge framstått såsom mycket

trängande. Vissa av de nu i bruk varande tjänstefartygen äro icke

av den beskaffenhet och storleksordning, som med hänsyn till nuvarande

arbetsuppgifter måste fordras av dylika fartyg. Även om enligt departementschefen

vissa skäl tala för lotsstyrelsens förslag har departementschefen

ansett att utbyggnadsprogrammet för närvarande bör inskränkas till att

omfatta allenast ett fartyg. Det nya fartyget har ansetts böra vara av i huvudsak

samma typ som tjänstefartyget Malmö och placeras i mellersta lots
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

distriktet. Den sammanlagda kostnaden för fartygsbygget beräknas nu till

ca 2 100 000 kronor, varav 1 000 000 kronor föreslagits skola anvisas för

nästa budgetår och återstoden för budgetåret 1952/53. Då mellersta lotsdistriktet

erhåller ett nytt tjänstefartyg kan, enligt vad departementschefen

inhämtat, det därstädes nu stationerade inspektionsfartyget Vega lösgöras

för användning i övre norra distriktet, där en förbättring av fartygsbeståndet

ävenledes erfordras.

Vad därefter angår övriga av lotsstyrelsen gjorda äskanden till säkerhetsanstalter

för sjöfarten äro, framhåller departementschefen, även dessa angelägna;

med hänsyn till tidsläget ha dock vissa beskärningar ansetts nödvändiga

att göra.

Ett genomförande av lotsstyrelsens förslag, begränsat på sätt departementschefen

angivit, skulle draga en sammanlagd kostnad av 2 385 000 kronor.

Härav skulle å kapitalbudgeten för nästa år upptagas 515 000 kronor

och å driftbudgeten återstående 1 870 000 kronor.

Utskottet. Med erinran om att riksdagen tidigare understrukit behovet av

ett nytt tjänstef artyg för mellersta lotsdistriktet tillstyrker utskottet, att

medel nu anvisas för påbörjande av detta fartygsbygge. Det härför äskade

anslaget ger icke utskottet anledning till erinran.

Vid sin granskning av övriga anmälda anslagsbehov för sjöfartens säkerhetsanstalter

för nästa budgetår har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att

av departementschefen föreslagna arbeten komma till utförande under

nämnda budgetår.

Mot departementschefens kostnadsberäkningar har utskottet icke något

att erinra liksom ej heller mot den föreslagna fördelningen av kostnaderna

å drift- och kapitalbudgeterna.

Utskottet har funnit sig böra biträda lotsstyrelsens av departementschefen

tillstyrkta förslag om statens övertagande av verksamheten vid Gotska

Sandöns och Stora Karlsö livräddningsstationer, som nu tillhöra Svenska

sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag,

såvitt angår anslag å kapitalbudgeten för säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Med avseende å anslaget under driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för

sjöfarten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 1 870 000 kronor.

42 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 60, s. 98—100), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 21

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t........................... 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 13900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 3 600

Summa kronor 39 500

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar

....................................... 9 000

Nettoutgift kronor 30 500;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.

43:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 61 s. 100—102) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:277), vari hemställts, att

riksdagen ville anvisa ett anslag till Handelsflottans pensionsanstalt, depositionskostnader

in. m. av 1 400 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 900 kronor.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt upprepar sitt föregående

år gjorda yrkande om medel till depositionkostnader, 1400 kronor, för

förvaring hos riksbanken av anstaltens fonder tillhörande obligationer.

I sitt yttrande över direktionens förslag förra året förklarade sig statskontoret

icke böra tillstyrka en av direktionen gjord framställning om viss

personalförstärkning med motivering att fondförvaltningen kunde överflyttas

till statskontoret eller avtal träffas med riksgäldskontoret om placering

av anstaltens medel därstädes. Vid bifall till detta förslag erfordrades

enligt statskontoret inga särskilda medel till depositionskostnader.

Direktionen avstyrker nu i särskild skrivelse för sin del en överflyttning

av fondförvaltningen och framhåller bl. a., att behovet av arbetskraft icke

därigenom minskas, eftersom den i snabb takt fortgående ökningen av anstaltens

övriga verksamhet i längden ändock gör en personalförstärkning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

oundgängligen nödvändig. Vidare anföres bl. a., att sjöfolkets och rederiernas

representanter inom direktionen framhållit, att det från dessa båda

gruppers synpunkt skulle te sig mycket olämpligt, om de undandroges inflytande

på förvaltningen av medel, som tillfördes anstalten genom avgifter

av sjömännen och redarna.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening är mest

rationellt, att anstaltens fondförvaltning från och med nästa budgetår överflyttas

till statskontoret. Med hänsyn till detta ämbetsverks stora erfarenhet

i hithörande frågor samt då staten och de enskilda intressenterna ha

samma intresse av en samtidigt säker medelsplacering och hög fondavkastning

torde, framhåller departementschefen, den omständigheten att fondmedlen

till stor del utgöras av medel från enskilt håll icke böra hindra den här

förordade ordningen.

Under nu angivna förhållanden ha några medel ansetts icke böra anvisas

till pensionsanstalten för depositionskostnader under nästa budgetår.

Utskottet. Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har upprepat

sitt i föregående års petita gjorda yrkande om medel, 1 400 kronor, till bestridande

av kostnaderna för förvaring hos riksbanken av anstaltens fonder

tillhörande obligationer. Utskottet finner i likhet med departementschefen

mest rationellt, att, såsom statskontoret föreslagit, pensionsanstaltens

fondförvaltning från och med nästa budgetår överflyttas till nämnda

ämbetsverk. Vid sådant förhållande torde några medel icke behöva anvisas

till pensionsanstalten för depositionskostnader. Utskottet kan alltså

icke tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet, som står i överensstämmelse

med direktionens över pensionsanstalten förberörda förslag.

Mot departementschefens beräkning i övrigt av anslaget har utskottet icke

heller något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 277, till Handelsflottans pensionsanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

44:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 62, s. 102—105), vilket innebär förutom automatiska

kostnadsförändringar ökad medelsanvisning med 15 000 kronor för anställande

av tillfällig personal, får utskottet -—- under erinran om att motsvarande

anslag för löpande budgetår uppförts med 252 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

''

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 37 000

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 55 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 155 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 21 900

Summa kronor 269 100;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 269 100

kronor.

45:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 105), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en av den utvidgade verksamheten vid

anstalten föranledd höjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 49 300 kronor.

46 :o) Statens isbrytarverksamhet. Anskaffande av ytterligare ett statens

isbrytarfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 64 och 65,

s. 106—109), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning

och beträffande sistnämnda anslag en av leveransförseningar i

fråga om byggandet av isbrytaren Thule föranledd minskning med 500 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av

900 000 kronor;

b) till Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

47:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, s. 111 och 112), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till -Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 23 200 kronor.

48:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 112) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

I gällande riksstat finnes under rubriken Statens sjöhistoriska museum

uppfört ett reservationsanslag av 3 000 kronor till Underhåll av samlingarna.

Statens sjöhistoriska museums nämnd hemställer, att nämnda anslag

måtte få användas jämväl för komplettering av samlingarna. Behovet av

medel för detta ändamål har nämligen blivit alltmer trängande. Vid bifall

till denna framställning bör enligt nämnden anslagets rubrik ändras till

Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna.

Nämnden framhåller slutligen, att den finner det angeläget, att i enlighet

med vedertagna museitekniska principer fotografering av samlingarna i viss

utsträckning sker. Några särskilda medel finnas emellertid icke anvisade

härför. Då denna verksamhet nära sammanhänger med samlingarnas underhåll

och vård, bör enligt nämnden anslaget till underhåll m. m. få användas

jämväl för detta ändamål.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot

att förevarande anslag får användas jämväl för komplettering av samlingarna

och för fotografering i enlighet med museinämndens förslag. Anslagets

benämning torde böra ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

49 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersökning

av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och 70, s.

112 och 113), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp

och beträffande sistnämnda anslag en av belastningen föranledd ökning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

ett anslag av 256 000 kronor;

b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av

80 000 kronor.

50 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och

från hemorten i vissa fall. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71,

s. 113 och 114) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Med hänsyn bl. a. till de särskilda förhållanden, under vilka sjöfolket i

utrikes fart utför sitt arbete, har departementschefen ansett sig icke böra

förorda av 1950 års besparingsutredning framställt förslag, att de svenska

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

sjömännen fråntagas förmånen att i vissa fall erhålla nedsättning av biljettpriset

vid resor till och från hemorten. Däremot bör enligt departementschefen

i besparingssyfte utredas, huruvida de nuvarande grunderna för rätten

att åtnjuta nedsättning av biljettpriset kunna ändras utan allvarliga

olägenheter. Samtidigt härmed har frågan om vissa utländska sjömäns ställning

på denna punkt synts böra ytterligare övervägas. Resultatet av undersökningen

kommer i sinom tid att föreläggas riksdagen.

Med hänsyn tagen till nettoutgiften under budgetåret 1949/50 har anslaget

för nästa budgetår föreslagits skola uppföras med 60 000 kronor.

Utskottet biträder vad departementschefen i ärendet anfört och föreslagit

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader

för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60 000

kronor.

51 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader

för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkr

terna 72 och 73, s. 115 och 116), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

52 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74, s. 116 och 117), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 100 000

kronor.

53 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 75, s. 118) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ohlon och Svärd (I: 145) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (II: 159), hemställts, att riksdagen

ville besluta, alt det till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret

1951/52 utgående statsbidraget ökas med 50 000 kronor till 140 000 kronor,

på villkor att någon höjning av terminsavgiften under motsvarande

läsår icke sker.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Av motionerna inhämtas bl. a., att vid uppgörande av budgeten för kalenderåret

1951, för vilket år underskottet beräknats till 92 400 kronor eller,

efter avdrag av 40 000 kronor från handels- och sjöfartsfonden, 52 400

kronor, beslöt styrelsen för handelshögskolan, att terminsavgiften vid högskolan

från ingången av höstterminen 1951 skall höjas från 200 kronor

till 250 kronor. För läsåret 1951/52 beräknar styrelsen härigenom uppkommande

ökning av inkomsterna till cirka 30 000 kronor. I den mån underskottet

icke på denna väg kan täckas, återstår för styrelsen blott möjligheten

att taga i anspråk disponibla kapitalmedel.

Motionärerna anse det vara att beklaga, såväl att handelshögskolan skall

behöva förbruka sitt grundkapital som att den skall nödgas höja terminsavgifterna.

I övrigt hänvisas till innehållet i motionen I: 145.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

Styrelsen för handelshögskolan har hemställt om anslag för nästa budgetår

med 180 000 kronor, vilket enligt styrelsen erfordras för att högskolans

budget skall balansera.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning

av anslaget.

I särskild skrivelse föregående år har styrelsen för handelshögskolan

ifrågasatt upprättande av ett avtal mellan staten, Göteborgs stad och högskolan

rörande den sistnämndas ekonomi. Till denna skrivelse har departementschefen

ännu icke tagit slutlig ställning. Så länge det nuvarande

ansträngda budgetläget består synes det departementschefen dock knappast

lämpligt att staten påtager sig nya ekonomiska förpliktelser, vilket

skulle bli fallet, om ett avtal upprättades.

Utskottet. Enligt vad som upplystes i statsverkspropositionen till 1949

års riksdag (tionde huvudtiteln) utvisade en inom handelsdepartementet

då verkställd utredning rörande handelshögskolornas medelsbehov fram till

år 1954, att en kraftig ökning av statens bidrag till högskolorna vore behövlig.

Nämnda års riksdag höjde med anledning därav dessa anslag, för

handelshögskolans i Göteborg vidkommande med 50 000 kronor till 90 000

kronor. Av de nu föreliggande motionerna framgår, att denna högskola

dock uppvisar ett betydande underskott. En ytterligare höjning av anslaget

synes därför jämväl enligt utskottets mening ha varit önskvärd. Utskottet

anser sig emellertid förhindrat att i nuvarande statsfinansiella läge

föreslå ökad medelsanvisning och nödgas förty avstyrka motionerna. Utskottet

vill i detta sammanhang framhålla, att ifrågavarande handelshögskola

under åren 1948, 1949 och 1950 erhållit bidrag"från handels- och sjöfartsfonden

med sammanlagt 140 300 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat

torde bidrag från fonden komma att beviljas handelshögskolan även för

är 1951.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 145 och II: 159, till Bidrag

till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 90 000 kronor.

54 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 76, s. 118—120), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

55:o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 77, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.

Kommerskollegium erinrar, att bidragen från riksstatsanslaget till handelskamrarna

sedan många år varit otillräckliga och att det på grund härav

varit nödvändigt att anvisa extra bidrag från handels- och sjöfartsfonden för

att kamrarna skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Enligt kollegii mening

borde statsbidrag till handelskamrarnas ordinarie utgifter i princip utgå

från anslag i riksstaten, medan bidrag från handels- och sjöf artsfonden borde

lämnas endast för att täcka extraordinära utgifter. Det nuvarande systemet

hade lett till att handels- och sjöf artsfonden tagits i anspråk för bidrag

till handelskamrarna i en utsträckning som icke vore försvarlig.

Det är givet, framhåller departementschefen, att det ur många synpunkter

skulle vara att föredraga, att såsom kommerskollegium föreslagit bidragen

till handelskamrarna i betydligt större utsträckning än nu utginge

av medel anvisade å riksstaten. För närvarande ansåge departementschefen

sig dock icke kunna tillstyrka en sådan förskjutning i medelsanvisningen.

Anslaget å riksstaten till handelskamrarna syntes för nästa budgetår böra

uppföras med oförändrat belopp, 102 000 kronor. Liksom tidigare borde

det få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela anslaget på de olika handelskamrarna.

Detta ståndpunktstagande innebär, framhåller departementschefen, att

även under nästa budgetår stora bidrag av fondmedel komma att erfordras

för att kamrarna skola kunna fortsätta sin verksamhet. Av flera skäl skulle

det vara önskvärt att redan nu kunna angiva i vilken utsträckning kamrarna

kunna påräkna sådana bidrag. Denna fråga vore emellertid för närvarande

föremål för övervägande inom handelsdepartementet. Departementschefen

räknar med att den skall lösas inom sådan tid, att beslut i

ämnet kan fattas senast i samband med att bidragen från riksstatsanslaget

ställas till förfogande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom i ärendet framhållits ha bidragen från riksstatsanslaget till handelskamrarna

sedan många år varit otillräckliga, varför det varit nödvändigt

att anvisa extra bidrag från handels- och sjöfartsfonden för att kamrarna

skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Stora bidrag av fondmedel

komma att bliva erforderliga för ändamålet även under nästa budgetår.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det skulle vara önskvärt

att redan nu kunna angiva, i vilken utsträckning kamrarna kunna påräkna

sådana bidrag. Utskottet vill med anledning av vad departementschefen

anfört understryka angelägenheten av att denna fråga, som för närvarande

är under övervägande, löses inom sådan tid, att beslut i ämnet kan

lattas senast i samband med att bidragen från riksstatsanslaget ställas till

förfogande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i

utlandet för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

öö:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 78, s. 122—124) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor. Enligt

gällande grunder skall statens bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet

uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och

redare. Därutöver är det avsett att staten skall ställa medel till förfogande

för byggnadsföretag, tomtköp och andra större investeringar för välfärdsanordningar

i hamn.

Av anslaget ha 150 000 kronor beräknats motsvara inflytande avgifter

och reserverats för löpande kostnader, under det att återstoden av anslaget,

300 000 kronor, har avsetts för investeringsändamål.

1950 års besparingsutredning har föreslagit, att den för investering avsedda

delen av anslaget för nästa budgetår minskas till 150 000 kronor.

Med hänsyn till behovet att i nuvarande läge minska statsutgifterna har

departementschefen ansett sig böra föreslå, att den för investeringar avsedda

delen av anslaget sänkes och att sänkningen bestämmes till 100 000

kronor. Därmed skulle för nästa budgetår 200 000 kronor reserveras för

investetringsändamål. I syfte att öka utrymmet för investeringar härutöver

bör enligt departementschefen — om riksdagen icke har något att invända

däremot — efter tillstånd av Kungl. Maj :t statens bidrag till löpande utgifter

få användas jämväl för investeringsändamål.

Utskottet anser i likhet med departementschefen och 1950 års besparingsutredning,

att den för investeringar avsedda delen av anslaget hör kunna

sänkas och tillstyrker vad departementschefen därvid föreslagit. Utskottet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

har icke något att erinra mot att i syfte att öka utrymmet för investeringar

utöver det för ändamålet avsedda beloppet, 200 000 kronor, statens bidrag

till löpande utgifter få användas jämväl för investeringsändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 380 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

57:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 79, s. 125—129) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 511 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 486 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att en tjänst såsom värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 utbytes mot en tjänst som maskinist

i Ca 13. Därutöver föreslås, att fem kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 i enlighet

med den reglerade befordringsgången utbytas mot motsvarande befattningar

i Ca 8.

Utskottet tillstyrker av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket och har icke något att erinra

mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för patent- och registreringsverket

gällande personalförteckningen upptaga

ytterligare fem befattningar som kontorsbiträde i lönegrad

Ca 8 samt ur personalförteckningen avföra en befattning

som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 1 :a klass i

lönegrad Ca 12 och i stället i förteckningen upptaga en befattning

som maskinist i lönegrad Ca 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 816 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................ 1 323 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 372 700

Summa kronor 3 511 800;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 511 800

kronor.

58:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 80, s. 129 och 130), innebärande en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 590 000 kronor.

59:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. Svenska

uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:

Understödjande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

81—83, s. 130 och 131), innebärande beträffande förstnämnda båda anslag

oförändrade belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. ett förslagsanslag av 2 000 kronor;

b) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

ett anslag av 60 000 kronor;

c) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

60 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 131 och 132), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

61 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 85, s. 132—134) får utskottet med erinran, att inkomsttiteln

»Bidrag till försäkringsinspektionen» i förslaget till riksstat för

nästa budgetår upptagits till 425 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 31

Stat.

Utgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... 183 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t............ 6 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ 94 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 500

5. Barntillägg, förslagsvis .............. 500 315 100

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......... 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis.......... 10 000

3. Expenser, förslagsvis ................ 37 500

4. Hyror, förslagsvis................... 21 500

5. Publikationstryck, förslagsvis ........ 15 000 87 000

Summa kronor 402 100

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis ........ 7 300

Försålda publikationer, förslagsvis ...... 100

Hyresmedel .......................... 600 8 000

Nettoutgift kronor 394 100;

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

62:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 135—137) att dels godkänna

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels

ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 634 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 640 000 kronor.

Den på övergångsstat uppförde kanslichefen uppnår pensionsåldern den

1 maj 1951, varför anslag till dennes avlöning ej erfordras. Befattningen i

fråga bör därför avföras från personalförteckningen.

Departementschefen förutsätter, att en militär befattningshavare stadigvarande

kommenderas att tjänstgöra såsom militärassistent hos riksnämnden.

Denne bör erhålla ett tilläggsarvode från nämnden av 1 080 kronor för

år. Vidare föreslås, att en befattningshavare tills vidare anställes för bränsléärenden

och avlönas med arvode från medel tillgängliga under anslaget till

omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Departementschefens förslag i

övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under

förevarande punkt föreslagit och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1951 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 182 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 15 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis .............................. 379 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 56 100

Summa kronor 634 000;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 634 000 kronor.

63:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 138), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

64:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 88, s. 138—140) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 500 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget

höjes till 9 200 000 kronor.

Vid sina beräkningar av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och

dels räntekostnaderna för den rörliga krediten i riksgäldskontoret har riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap bl. a. förutsatt, att dess framställning

om ökning av krediten med 250 000 000 kronor bifalles. Departementschefen

har framhållit, att han i det följande kommer att föreslå, att

krediten ökas med allenast 150 000 000 kronor. Vid oförändrat ränteläge

skulle för nu nämnda kostnader behöva beräknas ett mindre belopp än

nämnden föreslagit. Då emellertid riksnämnden numera har att erlägga

ränta med 31/, procent å disponerade medel av den rörliga krediten, har

departementschefen föreslagit, att för nyss nämnda båda ändamål beräknas

sammanlagt 10 360 000 kronor.

Enligt ett mellan riksnämnden och den svenska aluminiumindustrien

träffat, av Kungl. Maj:t godkänt avtal har industrien i fråga, under förutsättning

att viss utbyggnad sker, tillförsäkrats en produktionspremie om

sammanlagt högst 240 000 kronor per år under viss tid. Då bidraget förutsatts

iskola utgå från förevarande anslag, har detsamma föreslagits skola

ökas med nämnda belopp.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens

förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden

finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 150

miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och dels

räntekostnaderna. Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande

punkt tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 10 600 000 kronor.

65 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 140

och 141) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

För de planerade oljelagringsanläggningar, beträffande vilka utredningsarbetet

fortskridit så långt att statsbidrag bör kunna utbetalas redan under

nästa budgetår, räknar riksnämnden med ett anslagsbehov av 900 000 kronor

utöver befintliga reservationer. I fråga om en av dessa anläggningar, vilken

planerats av ett enskilt företag, är det emellertid, framhåller departementschefen,

ännu mycket ovisst om den över huvud taget kommer till stånd.

Något belopp för bidrag till denna anläggning har därför synts icke behöva

beräknas. Vad övriga ifrågasatta anläggningar beträffar torde enligt departementschefen

i ett fall statsbidrag icke komma att erfordras i den utsträckning,

som riksnämnden vid sina beräkningar av anslagsbehovet förutsatt.

Med hänsyn till dessa omständigheter och till de begränsade möjligheterna

till byggnadstillstånd har det synts departementschefen vara till fyllest, att

ytterligare 500 000 kronor anvisas för ändamålet.

Av riksnämnden framställt förslag om anslag till statsbidrag till bombskyddade

verkstäder o. d. har departementschefen ansett sig med hänsyn

till rådande ekonomiska läge icke kunna biträda.

Utskottet, som på av departementschefen anförda skäl tillstyrker, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, vill understryka

vikten av att de arbeten, om vilka här är fråga, snarast igångsättas och

bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra

cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

66 :o) Finansieringen av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 142 och 143) medgiva,

att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av

Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill

ett belopp av 390 000 000 kronor.

1950 års riksdag medgav, att riksnämnden finge, efter beslut av Kungl.

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 50 000 000 kronor utöver den tidigare medgivna krediten å

190 000 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1950 har riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att inköpa varor i

huvudsaklig överensstämmelse med en vid skrivelsen fogad plan för nämndens

fortsatta beredskapslagring. För genomförande av denna plan — som av

nämnden angivits som en ny etapp i utbyggandet av nämndens lager —

skulle, sedan inköpsprogrammet för innevarande budgetår fullföljts, erfordras

ytterligare inköp av varor till ett värde av omkring 275 000 000 kronor.

Anledningen till att nämnden det oaktat föreslagit att den rörliga krediten

skall ökas blott med 250 000 000 kronor är, att det vid genomförandet av ett

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

lagringsprogram av den omfattning, varom här är fråga, av olika anledningar

kan uppkomma svårigheter med inköpen. Nämnden framhåller dock, att

inträffade prisstegringar kunna medföra behov av ytterligare medel för planens

genomförande.

Departementschefen har framhållit, att, då de medel som nu stå till förfogande

av den rörliga krediten i riksgäldskontoret torde komma att helt

tagas i anspråk under innevarande budgetår, krediten sålunda skulle behöva

ökas med nämnda belopp å 250 000 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna

i dagens läge att till rimliga priser inköpa åtskilliga av de för beredskapslagring

avsedda varorna har dock allenast ett belopp av 150 000 000

kronor synts departementschefen böra ställas till förfogande. Departementschefen

har därför ansett sig böra förorda, att krediten ökas med detta belopp.

Utskottet finner erforderligt, att riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

rörliga kredit i riksgäldskontoret höjes. Med hänsyn till valutaläget

och till utvecklingen på kapitalmarknaden anser utskottet i likhet med departementschefen,

att höjningen bör kunna begränsas till 150 miljoner kronor.

Härigenom skulle den sammanlagda krediten komma att utgöra

390 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,

disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten

intill ett belopp av 390 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

67:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 91, s. 144 och 145) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 900 000 kronor.

Kommissionen har anfört, att den förutsatta minskningen av personalbeståndet

genomförts ungefär programenligt till den 1 juli 1950 och även därefter

fortsatts. Antalet befattningshavare, som den 15 november 1949 utgjort

873, har sålunda till den 1 september 1950 nedgått till 611.

I dagens ovissa utrikes- och handelspolitiska läge är det, framhåller departementschefen,

vanskligt att bedöma vilken omfattning handels- och industrikommissionens

verksamhet behöver ha under nästa budgetår. Kommissionen

har för egen del räknat med ett personalbestånd av 500 personer.

Med denna utgångspunkt har kommissionen uppskattat medclsbchovet för

avlöningar under budgetåret 1951/52 till 4 200 000 kronor. Då det icke för

närvarande synes möjligt att mera exakt bedöma medclsbchovet, har kommissionens

beräkning synts departementschefen höra godtagas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet anser sig böra tillstyrka det äskade anslaget, vilket motsvarar

avlöningskostnader för ett personalbestånd av 500 personer, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 4 200 000 kronor.

68:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 145), innebärande en anslagsminskning

med 200 000 kronor, beroende dels på att vissa engångsutgifter för

automatisering av kommissionens telefonsystem belastat såväl föregående

som innevarande budgetårs anslag, dels ock på nedgången i personalbehovet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

69 :o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 93, s. 146 och 147) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 130 000 kronor.

Statens priskontrollnämnd har upplyst, att antalet byråer vid nämnden,

sedan bränsle- och trävarubyrån samt importhandelsbyrån indragits, uppgår

till 12 och att antalet ledamöter och befattningshavare den 1 september

1950 utgjorde sammanlagt 184, nämligen 15 ledamöter, 13 chefstjänstemän,

15 anställda å priskontoret i Stockholm, 8 tillfälligt anställda samt 133 andra

befattningshavare.

Med hänsyn till under senaste tiden inträffade prisstegringar inom viktiga

varuområden och till de allmänna lönehöjningar, som nu är o förestående,

torde det, framhåller departementschefen, bli nödvändigt, att priskontrollen

bibehålies även under nästa budgetår. I vilken omfattning priskontroll

kommer att erfordras är emellertid ännu ovisst. Utan närmare kännedom

härom är det, fortsätter departementschefen, givetvis svårt att bedöma medelsbehovet

för priskontrollnämnden. För egen del har nämnden grundat

sina beräkningar på förhållandena hösten 1950 och har med ledning därav

uppskattat medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår till 1 800 000

kronor. Denna beräkning har synts departementschefen böra godtagas.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att priskontrollnämndens

beräkningar av medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår böra

kunna godtagas och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 800 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

70 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 94, s. 147), innebärande en anslagsminskning med

70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

700 000 kronor.

71 :o) Slutförande av överrevisionens för krisförvaltningen granskningsverksamhet.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 95, s. 148 och 149)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till överrevisionen för krisförvaltningen:

Avlöningar till 95 000 kronor, medan det under vartdera av de

två närmast föregående budgetåren varit 115 000 kronor, överrevisionens

omkostnadsanslag har under de tre budgetåren varit 5 000 kronor per år.

Med den fortgående avvecklingen av krisorganisationen följer, att också

överrevisionens arbetsuppgifter minska. Det kan därför enligt departementschefen

ifrågasättas, om ett särskilt organ för handhavande av dessa uppgifter

längre erfordras. Departementschefen delar i denna fråga överrevisionens,

av de hörda myndigheterna biträdda uppfattning, att överrevisionen

bör avvecklas samt att granskningen av de återstående krisorganens verksamhet

från och med nästa budgetår bör överflyttas på de permanenta revisionsorganen

och att från samma tidpunkt statskontoret bör övertaga de

pensionsärenden, som beröra krisadministrationen. Granskningen av räkenskaperna

för hela innevarade budgetår bör emellertid slutföras av överrevisionen.

Då detta icke kan ske förrän efter budgetårets utgång, måste medel

för bestridande av kostnaderna härför finnas tillgängliga. Ett anslag för

ändamålet har därför ansetts böra uppföras å riksstaten för nästkommande

budgetår. Det har synts böra få karaktären av förslagsanslag. I enlighet

med överrevisionens beräkning föreslås, att anslaget upptages till 15 000

kronor.

Utskottet. Då överrevisionen för krisförvaltningen icke längre synes behövlig,

bör dess verksamhet avvecklas. Det synes jämväl utskottet lämpligt,

att granskningen av de återstående krisorganens verksamhet överflyttas på

andra statliga organ. För slutförande av överrevisionens räkenskapsgranskning

för innevarande budgetår böra dock medel ställas till förfogande. Utskottet

tillstyrker den härför äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Slutförande av överrevisionens för

krisförvaltningen granskning sverksamhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Diverse.

72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 96 och 97, s. 150)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 322 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 326 000 kronor.

73 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag

till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 98 och 99, s. 150 och 151), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor;

b) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

74:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 100, s. 151), innebärande en anslagsminskning med 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

9 000 kronor.

75:o) Bidrag till internationella valfångstkommissionen. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 151 och 152) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

Vid internationella valfångstkonferensen i Washington 20 november—2

december 1946 godkändes förslag till en ny internationell konvention angående

valfångst, avsedd att ersätta 1937 års valfångstöverenskommelse med

därtill fogade tilläggsöverenskommelser av år 1938, 1944 och 1945.

Till bestridande av Sveriges del i kostnaderna för internationella valfångstkommissionen

torde, framhåller departementschefen, i fortsättningen ett

särskilt anslag böra anvisas å riksstaten. Anslaget, som bör ha förslagsanslags

karaktär, föreslås skola benämnas Bidrag till internationella valfångstkommissionen.

För budgetåret 1951/52 har Sveriges del i kostnaderna beräknats

till i runt tal 2 500 kronor och anslaget för ändamålet skulle således

behöva uppföras med detta belopp.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

39

Utskottet tillstyrker, att ett särskilt anslag anvisas för här ifrågavarande

ändamål och har icke något att erinra mot vad departementschefen i samband

därmed föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationella valfångstkommissionen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 kronor.

76 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i 1TO. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 102, s. 153) — och med förmälan att anslaget är

avsett att täcka de kostnader, som uppkomma under nästa budgetår för den

händelse Sverige ratificerar Havana-stadgan för en internationell handelsorganisation

(ITO) -—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i ITO för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

77 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 153 och 154), innebärande

en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

78 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 104, s. 154 och 155), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 325 000

kronor.

79 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 105, s. 155—158) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 500 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion

(11:76) hemställts, att riksdagen måtte besluta att till avsättning till

fonden för idrottens främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

7 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Sveriges riksidrottsförbund hemställer, att anslaget höjes till 10 870 000

kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr JO.

J950 års besparingsutredning (PM 14/11 1950 ang. X ht) har erinrat om

att idrottsanslaget under förra hälften av 1940-talet av statsfinansiella skäl

sänktes till belopp under 2 000 000 kronor. Utredningen vill dock nu icke

gå lika långt utan inskränker sig till att föreslå en sänkning av anslaget

med 500 000 kronor till 3 500 000 kronor. Sänkningen borde i första hand

drabba anläggningar, materiel o. d.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Såsom jag framhöll vid fjolårets behandling av anslaget till avsättning

till fonden för idrottens främjande (X ht 1950 s. 175) finner jag det angeläget,

att idrottsrörelsen erhåller ett mera effektivt stöd av statsmakterna

än vad som varit möjligt att ge under senare år. Å andra sidan bör idrottsrörelsen

icke vara undantagen från de besparingsåtgärder, som äro nödvändiga

i dagens läge. Förutsättningar torde vara för handen för ett ökat stöd

åt idrottsrörelsen från idrottsmännen själva. Enligt vad jag inhämtat utgöra

idrottsföreningarnas medlemsavgifter i genomsnitt allenast ca sex kronor

om året, vartill emellertid kunna komma extra uttaxeringar, skåphyror

m. m. Med de inkomster, som flertalet medborgare numera åtnjuter, torde

en måttlig höjning av föreningsavgifterna icke vara orimlig. En höjning

med blott en krona om året inom de föreningar, som äro anslutna till Riksidrottsförbundet,

skulle tillföra idrottsrörelsen ca 3/4 miljon kronor. Vad

angår bidragen till anläggning av idrottsplatser o. d. kan det ifrågasättas,

om icke sådana anläggningar i högre grad än hittills böra betraktas som

kommunala angelägenheter, vartill kommunerna torde böra bidraga i större

utsträckning än som nu i allmänhet sker.

Inom ramen för de nuvarande statsinkomsterna ser jag ingen möjlighet

att höja anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande. Fastmera

synes i anslutning till besparingsutredningens förslag en sänkning

kunna övervägas. Läget blir emellertid ett annat, därest staten genom tippningen

erhåller större inkomster än förut. För att skapa utrymme för en

anslagshöjning anser jag mig under nu angivna förhållanden böra förorda,

att Kungl. Maj :t — därest riksdagen icke har något att erinra däremot —

träffar överenskommelse med Aktiebolaget Tipstjänst om en höjning av

priset för rätt att deltaga i tippningstävlan från 30 öre till 35 öre per tipsrad.

Prishöjningen torde böra träda i kraft den 1 juli 1951. Medan den

femöring, som pålades 1948, då priset per tipsrad höjdes från 25 till 30 öre,

odelad tillfallit staten och jämväl i fortsättningen torde böra göra detta,

synes den nypålagda femöringen böra i stort sett fördelas så, att 50 procent

gå tillbaka till tipparna i form av vinster, 10 procent gå till bolaget

för omkostnader samt 40 procent tillfalla statsverket. Prishöjningen skulle

således åtföljas av en höjning av vinstsumman. Enligt försiktigt hållna beräkningar

skulle statsverket med den nu föreslagna avgiftshöjningen erhålla

en merinkomst av ca 3 000 000 kronor. Med denna utgångspunkt och

med hänsyn tagen till statsverkets behov av inkomstökning anser jag

mig kunna tillstyrka, att anslaget till avsättning till fonden för idrottens

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

främjande för nästa budgetår höjes med 1 500 000 kronor till 5 500 000

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma hur stor

del av anslaget som skall reserveras för idrottsanläggningar. Med hänsyn

till rådande arbetsmarknads- och investeringsläge förutsätter jag, att ifrågavarande

delbelopp icke omedelbart ställes till förfogande. Vid den tidpunkt,

då situationen medgiver det, torde Kungl. Maj :t få bestämma om dispositionen

av medlen.»

Uiskottet. Med hänsyn till idrottens betydelsefulla verksamhet anser utskottet

behjärtansvärt, att denna rörelse, som befinner sig i en fortgående

expansion, erhåller verkningsfullt stöd av statsmakterna. Utskottet inser

emellertid väl, att i rådande statsfinansiella läge svårigheter föreligga att

inom ramen för de nuvarande statsinkomsterna höja anslaget till fonden för

idrottens främjande. Departementschefen har därför i syfte att skapa utrymme

för en anslagshöjning föreslagit ökning av priset för rätt att deltaga

i tippningstävlan från 30 öre till 35 öre per tipsrad. Enligt departementschefens

förslag skulle den nypålagda femöringen i stort sett fördelas så, att 50

procent gå tillbaka till tipparna i form av vinster, 10 procent gå till bolaget

för omkostnader och 40 procent tillfalla statsverket. Departementschefens

förslag om höjning av tipspriset i angivna syfte finner utskottet vara en

godtagbar lösning och tillstyrker detsamma. Även beträffande de angivna

fördelningsgrunderna har utskottet icke något att erinra. Enligt dessa grunder

skulle statsverket erhålla en merinkomst av cirka 3 miljoner kronor, av

vilket belopp departementschefen föreslår, att hälften eller alltså 1,5 miljon

kronor tillföres förevarande anslag. Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas,

om icke en något större andel av vinstsumman borde påföras anslaget.

Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge anser utskottet sig

dock böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag men vill samtidig framhålla, att

en omdisposition av angivna fördelningsgrund kan vid ett förbättrat ekonomiskt

läge framdeles bliva påkallad.

Departementschefen har ifrågasatt, om icke anläggningar av idrottsplatser

o. d. borde i högre grad än hittills betraktas som kommunala angelägenheter,

vartill kommunerna borde bidraga i större utsträckning än vad som

nu i allmänhet sker. Utskottet anser sig sakna anledning att nu närmare

ingå på denna fråga.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 76, till Avsättning till fonden för

idrottens främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 5 500 000 kronor.

80 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 158—160) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 750 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes till 2 000 000 kronor

och förutsätter därvid att någon ändring icke göres i direktiven för anslaget.

1950 års besparingsutredning (PM 14/11 1950 ang. X ht) har framhållit,

att å fonden för friluftslivets främjande finnes en förhållandevis stor behållning,

som gör en sänkning av anslaget till avsättning till fonden mindre

kännbar. En minskning av detta anslag medför vidare, framhåller utredningen,

ej något ingrepp i en löpande verksamhet utan endast att fritidsanläggningar,

fritidsreservat m. m. få anskaffas i långsammare takt än eljest.

Detta kan enligt utredningens mening ej anses orimligt i ett ansträngt

budgetläge. Med denna utgångspunkt föreslår utredningen, att anslaget sänkes

med 500 000 kronor.

I anledning av vissa motioner erinrade statsutskottet år 1949 (uti. nr 10

s. 38) om att 1939 års riksdag förutsatt, att bidrag av tipsmedel icke skulle

tilldelas organisationer inom friluftslivets område till löpande organisationsutgifter.

Med hänsyn till att friluftsrörelsen sedan dess utbyggts och fördjupats

kunde det emellertid enligt utskottet ifrågasättas, om tillräckliga skäl

längre förelåge för angivna begränsning av tipsmedlens användning. Denna

fråga syntes utskottet vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av

Kungl. Maj:t. I förra årets statsverksproposition (X ht 1950 s. 175) framhöll

departementschefen bl. a., att det vid ifrågavarande tidpunkt knappast

syntes vara möjligt att införa någon ny princip beträffande bidragsgivningen.

Frågan övervägdes emellertid inom handelsdepartementet och skulle

senare upptagas till närmare behandling.

Skid- och friluftsfrämjandet har hemställt, att 50 000 kronor måtte utverkas

hos 1951 års riksdag såsom bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

Departementschefen har framhållit, att han icke kan biträda fritidsnämndens

yrkande om en höjning av anslaget till avsättning till fonden för

friluftslivets främjande. Med hänsyn till behållningen i fonden samt svårigheterna

att erhålla byggnadstillstånd för olika slag av fritidsanläggningar

har departementschefen i stället anslutit sig till besparingsutredningens

tanke på en sänkning av anslaget. Departementschefen har dock icke velat

gå så långt som utredningen föreslagit utan inskränkt sig till att förorda

en minskning av anslaget med 250 000 kronor till 750 000 kronor.

Den av statsutskottet 1949 väckta frågan om bidrag av tipsmedel till organisationer

på friluftslivets område för löpande organisationsutgifter har

närmare övervägts inom handelsdepartementet. Vissa skäl ha synts departementschefen

tala för att friluftsorganisationerna icke böra vara helt

avskurna från möjlighet att erhålla administrationsbidrag av staten. Då

emellertid de ekonomiska konsekvenserna av en ny linje på området äro

svåra att överblicka och särskilda svårigheter kunna möta vid bedömandet

av friluftsorganisationernas behov av statsbidrag, har departementschefen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

funnit sig för närvarande blott beredd tillstyrka, att försöksvis ett mindre

belopp avses för detta ändamål. Beloppet har ansetts böra utgå från fonden

för friluftslivets främjande och tills vidare utgöra högst 5 procent av

anslaget till avsättning till denna fond. De administrationsbidrag, som sålunda

kunna komma att utgå, böra enligt departementschefen tills vidare

betraktas som helt tillfälliga. Först sedan några års erfarenheter vunnits,

har tiden synts departementschefen vara inne för ett slutligt ställningstagande

i princip till frågan om statsbidrag till friluftslivets löpande organisationsutgifter.

Därest den av departementschefen förordade linjen godkännes

av riksdagen, har det synts departementschefen få ankomma på

Kungl. Maj:t att senare pröva Skid- och friluftsfrämjandets framställning

om administrationsbidrag. I detta sammanhang har departementschefen

framhållit, att de bidrag som utgått till Simfrämjandet varit av speciell

natur och icke få betraktas som prejudicerande.

Utskottet. I ärendet har upplysts att vid ingången av löpande budgetår

förefanns å fonden för friluftslivets främjande en behållning av i runt tal

1 934 000 kronor. Med hänsyn härtill och till nuvarande svårigheter att

erhålla byggnadstillstånd för olika slag av fritidsanläggningar synes jämväl

utskottet förevarande anslag kunna sänkas. Utskottet ansluter sig därvid

till departementschefens förslag, att medelsanvisningen för nästa budgetår

bör begränsas till 750 000 kronor.

I anledning av den av utskottet år 1949 väckta frågan om bidrag av tipsmedel

till organisationer på friluftslivets område för löpande organisationsutgifter

föreslår departementschefen nu, att ett mindre belopp ■—- högst 5

procent av förevarande anslag — avses för ändamålet. Utskottet har icke

något att erinra mot den av departementschefen föreslagna såsom försöksvis

betecknade anordningen. Utskottet vill emellertid framhålla, att utskottet

härmed icke tagit slutlig ställning till frågan om statsbidrag till

friluftslivets löpande organisationsutgifter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 750 000 kronor.

81 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 107, s. 161—165) att till ifrågavarande ändamål för hudgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 9 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Nordenson väckt motion (I: 263), vari hemställts,

att riksdagen måtte snarast vidtaga åtgärder till utjämnande av förskottsdispositionerna

ur lotterimedelsfonden,

att riksdagen vidare till lotterimedelsfonden utöver av Kungl. Maj:t före
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

slaget belopp avsätter 300 000 kronor att av Kungl. Maj :t disponeras för

oförutsedda kulturella behov av brådskande art och av engångsnatur samt

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att »1948 års utredning

om en statens kulturfond» erhåller i uppdrag att utreda frågan om att inom

kulturfonden avsätta ett visst belopp av reservationsnatur för ändamål av

här ovan angivna art.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000 kronor.

Från lotterimedelsfonden ha bidrag utgått till olika allmännyttiga ändamål

av betydelse såväl för riket som helhet som för större eller mindre delar

av landet. Bl. a. har det varit möjligt att giva teater- och konsertverksamheten

ett stöd, utan vilket denna viktiga del av kulturlivet säkerligen icke skulle

ha vuxit ut och utvecklats i den omfattning som skett. Då teater- och konsertverksamhet

i mera fast organiserade former från början huvudsakligen

bedrivits i de större städerna, ha, framhåller departementschefen, av naturliga

skäl dessa erhållit en större del av bidragen än som proportionellt

skulle tillkomma dem. I likhet med 1948 års utredning om en statens kulturfond

har departementschefen emellertid velat framhålla, att landsbygden

och de mindre städerna dock erhållit avsevärda belopp och att de större

städernas teatrar ha betydelse som inspirationskällor samt rekryteringsoch

utbildningsbaser för teaterverksamheten ute på landsbygden och de små

platserna. Nämnas må ock, fortsätter departementschefen, att konsert- och

teaterverksamheten m. m. i de större städerna kommer icke blott dessa orters

invånare utan även befolkningen i omnejden till godo. Departementschefen

har emellertid liksom utredningen ansett, att landsbygden och de

mindre städerna böra för kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel

i väsentligt större utsträckning än hittills.

Det är emellertid, framhåller departementschefen, såsom framgår av kulturfondsutredningens

förslag, icke praktiskt möjligt att i nämnvärd grad

beskära de fasta anslagen till de större städernas teater- och konsertverksamhet.

En ökning av någon betydelse av medelstilldelningen till landsbygden

är därför, fortsätter departementschefen, möjlig allenast under förutsättning

att ytterligare medel ställas till förfogande för ändamålet. I avvaktan

på kulturfondsutredningens slutliga betänkande synes enligt departementschefen

medelstilldelningen fortfarande böra ske från den nuvarande

lotterimedelsfonden. Departementschefen har därför tillstyrkt, att anslaget

till avsättning till denna fond höjes. En anslagshöjning är emellertid

angelägen icke blott med hänsyn till landsbygdens och de mindre städernas

intressen utan även därför att kulturlivet över huvud taget har behov

av ökat stöd från statsmakternas sida. Ett stort antal behjärtansvärda ansökningar

har, framhåller departementschefen, hittills icke kunnat bifallas

på grund av brist på medel. Det har synts departementschefen icke för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

svarligt att i längden bibehålla anslaget till avsättning till fonden på den

nuvarande låga nivån. Departementschefen har vidare erinrat därom att

lotterimedelsfondens läge sedan flera år tillbaka är sådant, att under löpande

budgetår beslut i stor utsträckning måste fattas om dispositionen

av medel, som först budgetåret därefter tillföras fonden.

En höjning av anslaget möter, emellertid, framhåller departementschefen,

svårigheter i nuvarande statsfinansiella läge. För att skapa utrymme för

en anslagshöjning har departementschefen ansett sig därför böra förorda,

att Kungl. Maj :t — därest riksdagen icke har något att erinra däremot

- — föreskriver, att priset för lottsedlar i Svenska penninglotteriet aktiebolag

skall höjas från 12 kronor till förslagsvis 13 kronor per lottsedel. Prishöjningen

har synts böra träda i kraft så snart tekniska möjligheter därtill

föreligga. Medan det belopp av två kronor, varmed lottsedelspriset höjdes

1948, odelat tillfallit staten och jämväl i fortsättningen synes böra

göra detta, bör enligt departementschefen den nypålagda enkronan, i likhet

med vad som nu gäller beträffande grundpriset 10 kronor, i stort sett

fördelas så, att 66 procent gå tillbaka till spelarna i form av vinster, 3

procent gå till bolaget för omkostnader samt 31 procent tillfalla statsverket.

Prishöjningen skulle således åtföljas av en höjning av vinstsumman.

Vid ungefär oförändrad lottsedelsförsäljning skulle med den föreslagna

prishöjningen statsverkets inkomster av lotterimedel stiga med över

4 000 000 kronor. På grundval av denna beräkning och med hänsyn tagen

till statsverkets behov av inkomstökning har departementschefen ansett

sig kunna tillstyrka, att anslaget till avsättning till lotterimedelsfonden för

nästa budgetår höjes med 2 000 000 kronor till 9 500 000 kronor.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av förevarande anslag med skärpa

framhållit kravet på att landsbygden och de mindre städerna böra för

kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel i väsentligt större utsträckning

än vad av Kungi. Maj :t äskade medelsanvisningar medgivit.

Utskottet är emellertid ense med departementschefen om att en ytterligare

höjning av anslaget skulle möta svårigheter i nuvarande ansträngda

statsfinansiella läge. Det synes utskottet därför vara en lämplig utväg att,

såsom departementschefen föreslagit, i syfte att skapa utrymme för en anslagshöjning

öka priset på lottsedlar i svenska penninglotteriet. Utskottet

vill tillstyrka detta förslag och har icke något att erinra mot att prishöjningen

bestämmes till 1 krona för lottsedel. Härigenom skulle enligt av

departementschefen angivna fördelningsgrunder, mot vilka utskottet icke

har något att invända, statsverkets inkomster av lotterimedel beräknas stiga

med över 4 miljoner kronor. Hur stor del av nämnda belopp, som bör anslås

till förstärkning av avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden, är en

fråga, varom delade meningar kunna råda. Utskottet vill därvid erinra om

att 1948 års utredning om cn statens kulturfond har i en av departementschefen

redovisad promemoria framhållit, att sedan flera år tillbaka behovet

av bidrag från lotterimedelsfonden varit så stort, alt vid ingången av ett

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskotiets utlåtande nr 10.

nytt budgetår ett icke obetydligt belopp av det nya årets anslag redan varit

disponerat. I den föreliggande motionen har uppgivits, att dessa förskottsdispositioner

nu uppgå till icke mindre än 3,5 miljoner kronor. I motionen

har därför den tanken framförts, att hela det ökade inkomstbeloppet, 4 miljoner

kronor, måhända borde tillföras fonden. Med hänsyn till rådande

statsfinansiella läge anser utskottet sig dock icke böra tillstyrka att av förenämnda

inkomstsunnna större belopp än 2 miljoner kronor tillföres fonden.

Utskottet, som alltså biträder Kungl. Maj :ts förslag i denna del, vill

framhålla, att enligt utskottets bestämda mening huvudparten av detta belopp

bör komma den kulturella verksamheten på landsbygden och i de

mindre städerna till del. Det förtjänar i detta sammanhang framföras, att

kulturfondsutredningen betraktat det som utomordentligt önskvärt, att betydligt

större bidrag än vad nu är fallet avsättes till nämnda verksamhet.

Att förskottsdisponering förekommit i den betydande omfattning, som

framgår av det föregående, måste enligt utskottets mening betraktas som

ett missförhållande och stå i strid mot god ordning. Utskottet, som väl inser

att denna förskottering framtvingats av den alltför knappa medelstillgången,

vill uttala angelägenheten av att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga och låter vidtaga åtgärder för balansens avverkande.

Med den ställning utskottet intagit till frågan om anslagets storlek för

nästa budgetår följer, att utskottet anser sig icke kunna biträda det motionsvis

gjorda yrkandet om avsättning till fonden av ytterligare 300 000

kronor för att av Kungl. Maj :t disponeras för oförutsedda behov av brådskande

art och av engångsnatur. Utskottet, som anser frågan om bidrag till

dylika ändamål vara värt beaktande, förutsätter, att; kulturfondsutredningen

kommer att vid sina fortsatta undersökningar beröra jämväl detta

spörsmål och även framlägga förslag i ämnet, varför någon särskild skrivelse

till Kungl. Maj :t från riksdagens sida i berörda fråga icke nu torde

vara påkallad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 1: 263, såvitt den avser medelsanvisningen

för nästa budgetår, till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

9 500 000 kronor;

b) att riksdagen må i anledning av motionen 1: 263, i

vad den icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

82 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Planering av allmänna

arbeten. Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

109—111, s. 165 och 166), innebärande beträffande förstnämnda anslag

en minskning med 60 000 kronor och beträffande återstående båda anslag

oförändrade belopp, hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett reservationsanslag av 540 000 kronor;

b) till Planering av allmänna arbeten ett reservationsanslag

av 100 kronor;

c) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

83 :o) Bidrag till vissa studieresor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 112, s. 166 och 167) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Lager och Karlsson i

Stuvsta väckt motion (II: 233) hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag om bidrag till vissa studieresor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Förenta nationerna, organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete

(OEEC) och den amerikanska Marshalladministrationen (ECA) ha i skilda

former anvisat medel för främjande av internationella studier av teknik och

ekonomi. Bl. a. har ECA tilldelat Sverige ett bidrag av 169 000 dollar till

svenska studieresor i Amerikas förenta stater. Huvuddelen av beloppet är

avsett att disponeras för studieresor inom handelsdepartementets verksamhetsområde.

Till deltagare i resorna må utses envar, som inom sitt fack på

ett för landets produktion fruktbringande sätt kan utnyttja kunskaper om

amerikansk teknik och amerikanska metoder. Studierna i Amerikas förenta

stater kunna avse alla områden av betydelse för produktionen.

Bidraget från ECA har lämnats i den formen, att ECA betalar uppehälle

och resor i Amerikas förenta stater för resedeltagarna, varvid ersättningen

för uppehälle utgör 12 dollar om dagen. Kostnaderna för resorna till och

från Amerikas förenta stater bestridas däremot icke av ECA. Användningen

av bidraget är förknippat med det villkoret, att motvärdet i svenska kronor

till de i anspråk tagna dollarbeloppen skall insättas på ett särskilt konto

i riksbanken för att underlätta utländska studieresor i Sverige av liknande

slag. Resedeltagarna erhålla sålunda icke några dollar gratis men få dem

utan att behöva begära tilldelning av riksbankens dollarreserv. Därtill kommer

förmånen att resan organiseras av ECA, varigenom möjligheterna att

knyta värdefulla kontakter öka.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»För landets tekniska och ekonomiska utveckling är studieutbytet med

utlandet av stor betydelse. Med hänsyn härtill synes ECA:s förut berörda

erbjudande icke böra avvisas. Deltagarna i ECA:s studieresor åsamkas, såsom

tidigare nämnts, vissa kostnader, som måste betalas antingen av vederbörande

själva eller av den organisation de tillhöra. I de fall då deltagarna

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

äro anställda hos enskilda organisationer eller företag torde några bidrag

av statsmedel i regel icke vara påkallade. Med hänsyn till de betydande kostnaderna

för resorna torde sådana bidrag däremot i allmänhet vara erforderliga,

om statliga befattningshavare avses skola deltaga i desamma. För tekniska

och ekonomiska studieresor inom handelsdepartementets verksamhetsområde

torde därför under tionde huvudtiteln böra anvisas ett särskilt

anslag, att huvudsakligen användas för bidrag till resor i ECA:s regi. Anslaget,

som bör ha reservationsanslags karaktär, torde benämnas Bidrag till

vissa studieresor. Anslaget synes för budgetåret 1951/52 böra uppföras med

40 000 kronor.»

Utskottet. För landets tekniska och ekonomiska utveckling är givetvis,

såsom departementschefen framhållit, studieutbyte med utlandet av stor betydelse.

Utskottet delar därför den meningen, att det av amerikanska Marshalladministrationen

gjorda erbjudandet bör mottagas. För ändamålet bör

därför anvisas ett särskilt anslag. Mot det av Kungl. Maj :t härför äskade

beloppet har utskottet icke något att erinra.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 233, till Bidrag till vissa studieresor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

84:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 113, s. 167), innebärande en anslagsminskning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 24 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

85 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

31: Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Flygtekniska försöksanstalten:

Omkostnader. Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering

av maskiner och utrustning. Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för

vindtunnelanläggning m. m.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

punkten 66: Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar samt

punkten 108: Kostnader för företagsräkning;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den (i mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,

Ohlon, Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson, Näsström,

Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson, Lundgren och

Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Wallentheim, Svensson i

Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Kollberg, Petterson i Degerfors,

Johansson i Mysinge och Gustafsson i Stockholm.

Reservationer.

1) vid punkten 3 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Ohlon,

Axel Andersson, Lundgren, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Ståhl,

Staxäng och Kollberg, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 261 och II: 349 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med orden »Utskottet.

Det» och slutar med orden »avstyrkas motionerna», bort ersättas

med följande text:

»I 1949 års statsverksproposition (tionde huvudtiteln) redovisades under

ifrågavarande punkt ett äskande av kommerskollegium om förstärkning

av kollegii monopolutredningsbyrå med fyra tjänster, nämligen en för förste

aktuarie i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens i Ce 22. Att

kommerskollegium varken förra året eller i år upprepat denna sin framställning

torde få betraktas som ett led i de allmänna sparsamhetssträvandena,

icke som ett uttryck för att tjänsterna numera skulle anses mindre

erforderliga. När ifrågavarande byrå inrättades år 1946 utgick man från att

den skulle organiseras på tre avdelningar, en för registrering av avtal, en för

verkställande av specialundersökningar och en för fortlöpande analyser av

priser och marknadsförhållanden. De båda förstnämnda avdelningarna ha

upprättats; den tredje har däremot av brist på medel icke kunnat komma

till stånd. Det säger sig självt, att samtliga dessa tre avdelningar måste fun
4

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr JO.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

gera, därest byrån skall kunna ej endast registrera avtal utan även verkligen

vara i stånd att bedöma avtalens verkningssätt. Läget har därför, såsom

i motionerna I: 261 och II: 349 anförts, blivit sådant, att medan cirka

500 avtal införts i registret, har, såvitt blivit bekant, endast en specialundersökning

slutförts medan några andra liknande pågå. Så länge emellertid

det stora flertalet avtal endast registreras utan att kunna analyseras, måste

kontrollregistret för utomstående framstå som en svårbedömbar anhopning

av överenskommelser.

Därmed är givetvis ingalunda sagt, att byråns verksamhet hittills skulle

ha varit förfelad. Av den 31 december 1950 registrerade 510 avtal ha icke

mindre än 157 eller 30,8 procent upphävts, vilket visar att avsikten vid byråns

inrättande i viss mån uppnåtts, nämligen att blotta offentliggörandet

av ett avtal skulle i sig självt vara ett korrektiv mot missbruk av en monopolistisk

maktställning. Ytterligare en garanti i denna riktning skulle ett utbyggande

av byrån komma att innebära. Det får sålunda anses klarlagt, att

en utökning av byrån till den omfattning, som föreslagits i berörda motioner,

är en förutsättning för att den skall kunna lösa föreliggande arbetsuppgifter.

Det kan möjligen därvid invändas, att nyetableringssakkunniga enligt

uppgift komma att inom närmaste tiden framlägga sitt betänkande och

att några åtgärder dessförinnan icke böra vidtagas på detta område. Om

innebörden av de sakkunnigas blivande förslag är ännu ingenting känt men

det torde kunna förutses bliva föremål för delade meningar. Det oavsett får

det ändock anses uppenbart, att en kartellregistrering med fortlöpande marknadsanalyser

och specialundersökningar måste vara en av grundförutsättningarna

för samhälleliga åtgärder på detta område. Utan den klarläggning

av verksamhetsområdet, som en utbyggd byrå är i stånd att utföra, komma

andra åtgärder lätt att präglas av ovisshet vid bedömningen och av bristande

exakticitet.

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet i enlighet med yrkandet

i förberörda båda motioner, att antalet tjänster å kommerskollegii monopolutredningsbyrå

utökas med följande, nämligen en för förste aktuarie

i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens i Ce 22. Härigenom bör

i förhållande till Kungl. Maj:is förslag anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal höjas med 41 800 kronor till 612 300 kronor och

anslagsposten till rörligt tillägg med 5 000 kronor till 169 200 kronor samt

anslagets slutsumma med (41 800 -f- 5 000 = ) 46 800 kronor till 1 651 900

kronor.»,

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 261 och II: 349,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

kommerskollegii personalförteckning, som i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1951 och av utskottet

angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskolle
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

gium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 860 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ........................ 10 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 612 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 200

Summa kronor 1 651 900;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 651 900 kronor.»

2) vid punkten 53 (Bidrag till handelshögskolan i Göteborg) av herr

Ohlon.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten