Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1951-04-06 · 135 sidor, varav 131 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 131 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 11.
1
Nr 11.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Inrikesdepartementet.
l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, som av departementschefen föreslagits,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52,
dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 508 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 510 000
kronor.
För nästa budgetår ifrågasättes ej annan ändring beträffande departementets
personal än att ett extra ordinarie kontor sbiträde, som för tjänstgöring
i departementet är tjänstledigt från sin ordinarie kontorsbiträdestjänst
i postverket, erhåller ordinarie tjänst i Ca 8 å departementets stat.
Beträffande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår föreslås
—- med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet förordat vid anmälan
till statsverkspropositionen av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
—• att anslaget nedräknas med i runt tal 14 000 kronor. Minskningen
förutsättes i sin helhet falla på anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal. Å andra sidan föreslås denna post böjd med 6 000 kronor
på grund av automatiska löneklassuppflyttningar och uppflyttningar i reglerad
befordringsgång. Anslagsposten föreslås alltså minskad med 8 000
kronor. Härjämte förordas, att posten till rörligt tillägg, vilken anvisats
med 44 400 kronor men under budgetåret 1949/50 belastats med ca 51 000
kronor, höjes med 6 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr It.
2 Statsutskottets utlåtande nr 11.
I personalförteckningen föreslås skola upptagas en ny kontorsbiträdestjänst
i Ca 8.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändring i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, innebärande att
i förteckningen upptages en ny kontorsbiträdestjänst i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .......... 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 152 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 400
Summa förslagsanslag kronor 508 000;
c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 508 000 kronor.
2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 58 000
kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
3:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—9)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
föreslagna ändringar i personalförteckningen för medicinalstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52,
dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 640 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 579 000
kronor.
Den till medicinalstyrelsens kameralbyrå hörande avdelningen för sinnessjukhusens
ekonomiska förvaltning föreslås förstärkt med en assistent i
Statsutskottets utlåtande nr 11.
3
Ce 23. Vidare förordas, att styrelsens socialpsykiatriska nämnd utökas med
två ledamöter ävensom att styrelsens vetenskapliga råd förstärkes med ytterligare
en företrädare för vetenskapsgrenarna arvsbiologi och arvshygien,
vilken förordas skola erhålla ett fast arvode av 2 400 kronor.
Kungl. Maj :t har förklarat hinder icke möta för styrelsen att disponera
högst 4 344 kronor för bestridande av kostnaderna under budgetåret 1950/51
för biträde vid handläggning av ärenden rörande till Sverige inkomna utländska
läkare. Dessa kostnader — avrundade till 4 300 kronor — föreslås
för nästa budgetår skola belasta förevarande anslag.
Vad angår löneregleringar för personal hos styrelsen föreslås följande
förändringar. Inspektören för sinnesslövården placeras i Cp 10. En förste
byråsekreterartjänst i Ce 29 och en befattning såsom biträdande byråinspektör
i Ce 23 ordinariesättas. En tjänst såsom barnmorska i Cg 21 uppföres
såsom extra ordinarie i samma lönegrad. Den nuvarande arvodesbefattningen
för konsulenten för råttbekämpande ändras till extra ordinarie
tjänst i Ce 21.
De sålunda framlagda förslagen påkalla en ökning av medelsanvisningen
med 10 800 kronor till en assistent på avdelningen för sinnessjukvårdens
ekonomiska förvaltning, 5 400 kronor för förstärkning av socialpsykiatriska
nämnden, 4 300 kronor för arbetskraft för handläggning av ärenden
rörande utländska läkare samt 2 400 kronor för utökningen av vetenskapliga
rådet. Med hänsyn till belastningen å delposterna till ersättningar
och arvoden åt ledamöterna i rätts- och socialpsykiatriska nämnderna
m. in. samt till ersättningar och arvoden åt medlemmarna av vetenskapliga
rådet föreslås dessa poster skola uppräknas med 12 600 resp. 8 600
kronor. Härtill komma automatiska utgiftsstegringar med i runt tal 5 200
kronor för uppflyttningar i reglerad befordringsgång samt 12 200 kronor
för löneklassuppflyftningar. Förslaget att konsulenten för råttbekämpande
skall överföras till extra ordinarie stat minskar medelsbehovet med 300
kronor.
Personalförteckningen föreslås ändrad på det sätt, att en ny tjänst som
inspektör för sinnesslövården i Cp 10, en tjänst som förste byråsekreterare
i Ca 29 och en tjänst som biträdande byråinspektör i Ca 23 upptagas på förteckningen
samt en tjänst som inspektör för sinnesslövården i Cr 10 och en
tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 uteslutas.
I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Mannerskantz (I: 266) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Dickson och Edström (II: 256), i vilka hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville dels
uppdraga åt statens organisationsnämnd att utreda frågan om en omorganisation
av medicinalstyrelsen och dels i samband med de ändringar som
4
Statsutskottets utlåtande nr 11.
komma att vidtagas i sjukhuslagen och sjukhusstadgan föranstalta att
mesta möjliga antal ärenden avlastas från medicinalstyrelsens prövning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 266.
Utskottet, som erinrar om att både 1949 och 1950 års riksdagar understrukit
vikten av att medicinalstyrelsen planlägger sin verksamhet så, att
den kan fullgöras inom ramen för den fastställda organisationen, är av den
uppfattningen, att styrelsens svårigheter härutinnan väsentligen bottna i
den fortskridande utbyggnad av hälso- och sjukvården, som trots läkarbrist
och byggnadssvårigheter pågår.
Med anledning av yrkandet i motionerna 1:266 och II: 256 om uppdrag
åt statens organisationsnämnd att utreda frågan om en omorganisation av
medicinalstyrelsen vill utskottet framhålla, att styrelsens kontorsorganisation
på initiativ av besparingsberedningen under år 1942 varit föremål för
en ingående undersökning av särskilda utredningsmän, vilka i betänkande
den 8 oktober 1942 föreslagit vissa rationaliseringsåtgärder. Flertalet av
dessa förslag ha, enligt vad utskottet under hand inhämtat, numera genomförts.
På grund härav och då den av 1947 års riksdag beslutade omorganisationen
av styrelsen tillkommit sedan förslaget till organisation granskats
av bl. a. organisationsnämnden finner sig utskottet icke böra tillstyrka
ifrågavarande yrkande i motionerna.
Motionärernas yrkande om skrivelse från riksdagen, att Kungl. Maj :t
måtte föranstalta om att mesta möjliga antal ärenden avlastas från medicinalstyrelsens
prövning i samband med de ändringar som komma att vidtagas
i sjukhuslagen och sjukhusstadgan, finner utskottet däremot mot bakgrunden
av vad inledningsvis anförts i och för sig förtjäna övervägande.
I proposition nr 20 till innevarande års riksdag har chefen för inrikesdepartementet
emellertid tillkännagivit sin avsikt att begära bemyndigande att
tillkalla sakkunniga för en översyn av sjukhuslagen. Då vid denna översyn
en omprövning torde komma till stånd av frågan om medicinalstyrelsens befogenheter
med avseende på den sjukvård, som ombesörjes av landsting och
icke-landstingsstäder, kan utskottet icke finna åtgärd från riksdagens sida
påkallad i anledning av detta yrkande.
På konsulenten för råttbekämpande ankommer i huvudsak att stimulera
vederbörande kommunala myndigheter till vidtagande av effektiva råttutrotningsåtgärder,
att meddela upplysning om lämpliga metoder härför samt
att verka för samordning av råttbekämpandet inom större sammanhängande
eller angränsande områden. Enligt utskottets erfarenheter ha intresset
för råttutrotning samt kunskapen om tillvägagångssättet och möjligheterna
för utrotningskampanjer under de senaste åren ökat starkt i landet.
Då behovet av central expertis angående råttbekämpande, vilket liksom
annat hälsovårdsarbete principiellt sett är en kommunal angelägenhet,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
5
minskar i samma mån som de kommunala organen få erfarenhet på området,
bör ifrågavarande befattning inom kort kunna indragas. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om extra ordinarie anställning i Ce 21 för
ifrågavarande befattningshavare men förutsätter därvid att en omprövning
kommer till stånd av frågan, om icke befattningen må kunna indragas
inom en snar framtid.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag även i övrigt och hemställer
alltså,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för medicinalstyrelsen, vilka angivits
av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 636 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . . ........... 189 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 680 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 135 000
Summa förslagsanslag kronor 1 640 000;
c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor;
II. att motionerna I: 266 och II: 256 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
4:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 10
—12) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 252 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
För nästkommande budgetår föreslås en höjning av anslagsposten till
sjukvård in. in. med 1 000 kronor, av anslagsposten till reseersättningar
med 4 000 kronor samt av anslagsposten till expenser med 5 000 kronor,
avseende delposten till övriga expenser.
Kungl. Maj:t har den 5 maj 1950 uppdragit åt styrelsen alt, med beaktande
av vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande nr 11/1950, till Kungl.
6
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Maj :t inkomma med utredning rörande olika möjligheter att genom en
skrift sprida upplysning om aktuella spörsmål på hälsovårdens område
samt kostnaderna härför. Utredningen har icke avlämnats inom sådan tid,
att departementschefen före statsverkspropositionens färdigställande kunnat
taga ställning till frågan om utgivande av en sådan publikation. Medel
till detta ändamål ha därför ej beräknats för nästa budgetår. För utarbetande
och tryckning av affischer för försöksvis anordnad upplysningsverksamhet
i hälsovårdsfrågor har Kungl. Maj :t genom beslut den 29 september
1950 av förslagsanslaget till vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård
anvisat 2 000 kronor för budgetåret 1950/51. Denna upplysning består
däri, att på polikliniker, väntrum och liknande lokaler, där allmänheten
kommer i kontakt med hälso- och sjukvården, uppsättas affischer, vilka
av styrelsen skola tillhandahållas kostnadsfritt till ett antal av förslagsvis
fyra per år med ombyte varje kvartal. Tre av affischerna avses skola betalas
av statsmedel och den fjärde av enskilda medel. De på statsverket belöpande
kostnaderna beräknas för nästa budgetår likaledes till 2 000 kronor
och föreslås skola bestridas från anslagsposten till publikationstryck. För
övriga utgifter under posten beräknas 39 000 kronor. Anslagsposten föreslås
alltså skola uppföras med 41 000 kronor, vilket innebär en minskning
av posten med 10 000 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 252 000
kronor.
5:o) Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning. Kungl. Maj :t har (punkt
5, s. 12—14) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 30 000
kronor.
Kungl. Maj :t har den 15 september 1950 medgivit, att vid medicinalstyrelsens
beredskapsavdelning finge under innevarande budgetår vara anställda
en läkare mot ett arvode av 20 328 kronor för år samt en amanuens
med årsarvode, motsvarande avlöning till amanuens i reglerad befordringsgång.
Härjämte föreskrev Kungl. Maj :t, att det för representanten hos
arméöverläkaren avsedda arvodet icke finge tagas i anspråk under den tid
förenämnde läkare vore anställd vid beredskapsavdelningen.
Den sålunda genomförda omorganisationen av avdelningen föreslås skola
bestå även under nästa budgetår. Vidare förordas, att tjänsten som föreståndare
för sjuksköterskeregistret (Cg 19) uppföres såsom extra ordinarie.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
7
Med hänsyn till de föreslagna personalförstärkningarna och då belastningen
på anslaget under de två sist förflutna budgetåren icke obetydligt
överskridit medelsanvisningen, föreslås anslaget skola uppräknas med sammanlagt
40 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
70 000 kronor.
6:o) Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 6, s. 14 och 15), vilket innebär en anslagsökning med
17 500 kronor, varav 15 000 kronor avse ytterligare medelsanvisning till
arvoden åt redogörare för de lokala beredskapsförråden samt 2 500 kronor
viss omräkning av anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 10 000
3. Arvoden till redogörare för beredskapsförråd 21 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 75 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 7 000
Summa förslagsanslag kronor 113 600;
b) till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 113 600 kronor.
7:o) Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 7, s. 16), vilket innebär en anslagsökning med 3 000
kronor, avseende kostnader för lyse och städning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 kronor.
8:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.
Kungl. Maj :t har (punkt 8, s. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Utrustning
m. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Anslag för detta ändamål har senast anvisats å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1950/51 med 4 000 000 kronor. Vid ingången av budgetåret
fanns på anslaget en disponibel behållning av 4 363 957 kronor.
Enligt det vid propositionen nr 248/1950 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
föreslog departementschefen, att kvarstående utrustningsbehov
för 68 000 i beredskapsplanerna ingående vårdplatser skulle i stort sett tillgodoses.
Kostnaderna om sammanlagt 8 800 000 kronor borde enligt departementschefen
täckas genom ianspråktagande av behållningen på anslaget,
i runt tal 4 364 000 kronor, samt genom en ny medelsanvisning av 4 000 000
kronor. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget.
Departementschefen förordar nu, att utrustning anskaffas för i första
hand ytterligare 9 000 platser. Härför erforderlig medelsanvisning beräknas
till 4 500 000 kronor. Då emellertid vid en fullständig utrustning av de
i det föregående omförmälda 68 000 platserna skulle ha fordrats ytterligare
436 000 kronor, anses för nästa budgetår böra anvisas 4 936 000 kronor
eller i runt tal 5 000 000 kronor. Efter genomförande av detta förslag skulle
beredskapssjukhusorganisationen förfoga över utrustning för sammanlagt
77 000 platser. Anvisade medel förutsättas därjämte få tagas i anspråk för
komplettering av utrustningen vid befintliga platser.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
9:o) Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum. Kungl. Maj :t
har (punkt 9, s. 17—20) föreslagit riksdagen att till Utrustning för viss
läkemedelstillverkning i bergrum för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
Något motsvarande anslag finnes ej uppfört på riksstaten för innevarande
budgetår.
För sjukvården i krig är det synnerligen viktigt att infusionsmedel finnas
att tillgå i erforderlig mängd. Man har tidigare för infusioner varit hänvisad
till i första hand blod och blodplasma. Numera kan man i vissa fall
uppnå önskad effekt med blodplasmasubstitutet macrodex. Detta medel tillverkas
vid endast en läkemedelsfabrik i Sverige. Det synes erbjuda mycket
stora svårigheter — om det ens är möjligt — att täcka hela eller större
delen av krigsbehovet av infusionsmedel med blod eller blodplasma. Då nu
ett fabriksmässigt framställt, relativt billigt syntetiskt medel i stor utsträckning
kan ersätta nämnda naturliga infusionsmedel, synas fördelarna med
att säkra dess kontinuerliga framställning vara uppenbara. Åtgärder anses
därför böra vidtagas i syfte att säkerställa sådan produktion. Ett särskilt
Statsutskottets utlåtande nr 11.
9
bergrum föreslås skola iordningställas, till vilket tillverkningen vid behov
kan överflyttas, varvid förutsättes att tillverkningen i bergrummet kommer
att omhänderhavas av ifrågavarande läkemedelsfabrik.
Kostnaderna för bergrummets anordnande, vilka beräknats till 325 000
kronor, anses böra bestridas från anslag på kapitalbudgeten. Kostnaderna
för anskaffande av erforderlig apparatur — blandningskär], sköljutrustning,
apparater för sterilisering m. m. — vilka kostnader uppskattats till
50 000 kronor, föreslås skola bestridas från nu förevarande anslag.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Utrustning för viss läkemedelstillverkning
i bergrum för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
10:o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 20
och 21) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sinnessjuknämnden, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52, dels ock till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 42 600 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 44 100
kronor.
Arvodet till sinnessjuknämndens sekreterare är f. n. fixerat till visst
belopp. Enär på tjänsten regelmässigt brukar förordnas person, som innehar
läkarbefattning vid sinnessjukhus, anses emellertid lämpligare, att
arvodet bestämmes att utgå med belopp, som motsvarar mistad avlöning,
omräknad efter 5-ort, å innehavd befattning såsom sinnessjukläkare. Enligt
beslut av 1950 års riksdag ha vissa sinnessjukläkare tillerkänts avlöningsförstärkning
fr. o. in. den 1 januari 1951. Med hänsyn härtill föreslås sekreterararvodet
utgå efter berörda beräkningsgrunder fr. o. in. sagda dag.
Någon höjning av anslagets storlek för nästa budgetår anses icke påkallad
av denna anledning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sinnessjuknämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
5
600
ms
10
Statsutskottets utlåtande nr il.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 30 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 5 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 400
Summa förslagsanslag kronor 42 600;
b) till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 42 600 kronor.
ll:o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 22), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 300
kronor.
12:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 12, s. 22—27) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens bakteriologiska
laboratorium, som av departementschefen föreslagits, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock
till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 455 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 475 000
kronor.
Statens sakrevision har i samarbete med statens organisationsnämnd och
i samråd med laboratoriets föreståndare påbörjat en utredning av rationaliseringsmöjligheterna
vid laboratoriet. Genom beslut den 17 november 1950
har Kungl. Maj:t medgivit bl. a., att medicinalstyrelsen må, i samråd med
sakrevisionen och föreståndaren, av den i omkostnadsstaten för laboratoriet
för budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposten till övriga utgifter
disponera högst 50 000 kronor för av rationaliseringsarbetet föranledda
utgifter (anskaffning av apparater och maskiner m. in.). Icke oväsentliga
personalindragningar och andra besparingar synas härigenom kunna åvägabringas.
Utredningsarbetet beräknas emellertid icke kunna avslutas inom
sådan tid, att resultatet av detsamma kan föreläggas 1951 års riksdag.
Under anslaget har för nästa budgetår räknats med en ökning av medelsbehovet
med 12 744 kronor för inrättande av en befattning såsom assistent
å kemiska laboratoriet i Cf 24—Ce 26 samt med 2 731 kronor för lönereglering
för maskinpersonal, innebärande att befattningarna såsom maskinist i
Ca 13, reparatör i Ce 11, värmeledningsskötare i Ca 10, eldare i Ca 9 och eldare
Statsutskottets utlåtande nr It.
11
i Ce 9 utbytas mot resp. maskinmästare i Ca 17, reparatör i Ce 13, reparatör
i Ca 11, eldare i Ca 10 och eldare i Ce 10. Härtill komma automatiska löneklassuppflyttningar
om 5 308 kronor. Anslaget skulle i enlighet härmed
höjas med i runt tal 20 000 kronor, varav cirka 16 000 kronor avse ickeordinarieposten.
Å andra sidan föreslås med hänsyn till vad chefen för
finansdepartementet förordat vid anmälan till statsverkspropositionen av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att anslaget nedräknas med i
runt tal 40 000 kronor, vilken minskning anses i sin helhet böra falla på
icke-ordinarieposten. Nettominskningen å anslaget skulle sålunda uppgå
till 20 000 kronor.
I personalförteckningen föreslås skola upptagas en ny tjänst såsom maskinmästare
i Ca 17, en såsom reparatör i Ca 11 och en såsom eldare i Ca 10
samt uteslutas tjänsterna såsom maskinist i Ca 13, värmeledningsskötare
i Ca 10 och eldare i Ca 9.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,
vilka angivits av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-
slagsvis ................................
285 000
2.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............
27 000
3.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............................
998 000
4.
Rörligt tillägg, förslagsvis ................
145 000
Summa förslagsanslag kronor 1 455 000;
c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 455 000
kronor.
13:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 13, s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Statens bakteriologiska
laboratorium: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 040 000 kronor.
12 Statsutskottets utlåtande nr it.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 955 000
kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. m. har uppräknats med 1 500 kronor, anslagsposten
till expenser med 2 000 kronor, avseende delposten till övriga
expenser, samt anslagsposten till övriga utgifter med 81 500 kronor. Av
ökningen under sistnämnda anslagspost avse 50 000 kronor delposten till
inköp av bakteriologiska preparat, 10 000 kronor delposten till inköp och
underhåll av inventarier och instrument, 20 000 kronor delposten till inköp
och underhåll av djur samt 1 500 kronor delposten till automobiler och
transporter.
Utskottet tillstyrker Kung], Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 040 000 kronor.
14:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 14, s. 29—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga av departementschefen föreslagen ändring i personalförteckningen
för statens rättskemiska laboratorium, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens rättskemiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens
rättskemiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 219 000
kronor.
För nästa budgetår har under anslaget beräknats ett belopp av 17 500
kronor för förstärkning av Rh-avdelningen med två laboratoriebiträden i
Cell och skrivhjälp. För vikariats- och övertidsersättningar har räknats
med ett ökat medelsbehov av 2 100 kronor. Härtill komma automatiska
löneklassuppflyttningar om cirka 1 400 kronor. Anslagshöjningen har i
enlighet härmed beräknats till 21 000 kronor.
Enligt grunderna för reglerad befordringsgång föreslås, att ett kontorsbiträde
överföres på ordinarie stat. Tjänsten föreslås i samband därmed
skola uppföras i personalförteckningen.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
Statsutskottets utlåtande nr 11.
13
3 januari 1951 angiven ändring i personalförteckningen för
statens rättskemiska laboratorium;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 65 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 156 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 18 500
Summa förslagsanslag kronor 240 000;
c) till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 240 000
kronor.
15:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 32 och 33), vilket innebär en höjning av
anslaget med 1 000 kronor, avseende delposten till ersättning åt blodgivare,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 55 000 kronor.
16 :o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 16, s. 33—35) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens
farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 304 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 301 000
kronor.
Då ny upplaga av publikationen »Läkemedelssynonymer» icke skall utarbetas
under budgetåret 1951/52 kan medelsanvisningen till extra arbetskraft
för läkemedelsekonomiska frågor minskas med 1 000 kronor. Å andra
sidan har räknats med ett ökat medelsbehov av 3 759 kronor på grund av
löneklassuppflyttningar. Nettoökningen av anslaget beräknas i enlighet
härmed till i runt tal 3 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 008
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 202 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 492
Summa förslagsanslag kronor 304 000;
b) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 304 000
kronor.
17 :o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkt 17, s. 35—37) föreslagit riksdagen att till Statens farmacevtiska
laboratorium: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 71 500 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 69 000
kronor.
Apoteksinspektörerna ha hittills innehaft statens järnvägars rabattkort.
Efter medgivande av 1947 års riksdag (prop. nr 148/1947; riksd. skr.
nr 227) ha inspektörerna fått sina kostnader för inköp av rabattkort ersatta
från anslagsposten till reseersättningar. Då rabattkort ej längre anses
böra komma till användning och hela resekostnaden således kommer
att belasta posten i fråga, förordas en höjning av densamma med 3 000
kronor. Av anslagsposten till övriga utgifter föreslås delposten till inköp
och underhåll av inventarier och instrument skola sänkas med 1 500 kronor
samt delposten till inköp och underhåll av djur höjas med 1 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså
att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 71 500 kronor.
18:o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 19,
s- 38—41) föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén in. in.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
15
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 49 300
kronor.
Farmakopékommitténs sekreterare är fr. o. in. den 1 juli 1950 heltidsanställd
mot arvode bestämt till belopp, motsvarande 29 löneldassen. Före
nämnda dag hade sekreteraren — förutom halvtidstjänst hos kommittén —- pensionsberättigande anställning vid apotekens kontrollaboratorium. Även
laboratoriebiträdet innehar arvodestjänst. F. n. kan icke förordas, att pensionsberättigande
tjänster inrättas vid kommittén. Båda de nu nämnda
befattningshavarna anses därför böra kvarstå såsom arvodister. Beträffande
sekreterarbefattningen föreslås, att innehavaren i stället beredes möjlighet
till fortsatt pensionsrätt enligt apoteksväsendets pensionsbestämmelser.
Härför erfordras bl. a., att sekreteraren erhåller ersättning för vad han enligt
gällande bestämmelser visar sig ha utgivit i personliga, obligatoriska
pensionsavgifter för egen och efterlevandes pensionering, ävensom att kommittén
bestrider på arbetsgivaren ankommande avgift för honom. Kostnaderna
för ändamålet uppskattas till cirka 2 700 kronor.
I fråga om anslagsposten till reseersättningar förordas en höjning med
500 kronor.
Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för den nordiska farmakopénämnden
beräknas till 10 500 kronor, innebärande en sänkning med
500 kronor, varvid förutsättes att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t
att sedermera närmare bestämma andelens storlek.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Svenska farmakopékommittén m. in.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 52 000
kronor.
19 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
20, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
föreslagen avlöningsstat för statens rättsläkarstationer, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
152 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 144 500
kronor.
För rättsläkarstationen i Stockholm har för nästa budgetår räknats med
ett ökat medelsbehov av 1 400 kronor, avseende viss omräkning av anslaget.
Vad angår rättsläkarstationen i Lund ha för budgetåret 1950/51 medel
beräknats med utgångspunkt från att stationen skulle träda i verksamhet
den 1 september 1950. Det synes numera ovisst, huruvida stationen kan
16
Statsutskottets utlåtande nr 11.
inrättas från tidigare tidpunkt än den 1 juli 1951. I fråga om nästa budgetår
ha medel beräknats för helt budgetår. Härvid har räknats med ett ökat
medelsbehov av 6 100 kronor. Av det ökade medelsbehovet avse, beträffande
läkarpersonal, 1 500 kronor en assistent (årsarvode 9 000 kronor),
200 kronor vikariatsersättningar och 2 000 kronor ersättning enligt taxa
för tjänsteförrättningar samt, beträffande biträdespersonal, 954 kronor ett
tekniskt biträde i Ce 11, 477 kronor ett kanslibiträde å halvtid i Cg 11, 477
kronor en vaktmästare å halvtid i Cg 11, 200 kronor vikariatsersättningar
och 100 kronor övertidsersättningar, varjämte 192 kronor avses för viss
omräkning av anslaget.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 20 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 81 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 43 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 6 600
Summa förslagsanslag kronor 152 000;
b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 152 000 kronor.
20:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
21, s. 42—44) föreslagit riksdagen att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 24 200
kronor.
Vad angår rättsläkarstationen i Stockholm ha delposten till bränsle, lyse
och vatten nedräknats med 200 kronor samt delposten till övriga expenser
uppräknats med 13 000 kronor.
Beträffande rättsläkarstationen i Lund har räknats med ett ökat medelsbehov
av 1 000 kronor, varav 300 kronor avse anslagsposten till reseersättningar,
500 kronor delposten till övriga expenser och 200 kronor delposten
till transporter m. in.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
17
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens rättslåkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
38 000 kronor.
21 :o) Medikolegala besiktningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 44) föreslagit
riksdagen att till Medikolegala besiktningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Genom beslut den 15 september 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen
att från anslaget bestrida de kostnader, som det jämlikt 37 §
sinnessjuklagen ankommer på statsverket att gälda beträffande personer,
vilka för observation tvångsvis intagits å sinnessjukhus, tillhörande stad,
som övertagit hela sin sinnessjuk vård, och vid observationen befunnits icke
vara i behov av vård på sinnessjukhus. Någon uppräkning av anslaget i
anledning av detta beslut erfordras icke.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
22:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 44—48) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen föreslagen avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
8 260 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 7 950 000
kronor.
På personalförteckningen för innevarande budgetår ha uppförts tjänster
för 15 av de 25 distrikt, till vilkas förberedande 1949 års riksdag lämnat
bemyndigande. Sålunda återstå 10 förberedda distrikt, för vilka tjänster ej
finnas upptagna på personalförteckningen. I början av december 1949 var
antalet icke beslutade distrikt 4 och antalet icke besatta tjänster 23. Vid
motsvarande tidpunkt 1950 voro distrikt för 9 av de på personalförteckningen
uppförda 521 provinsialläkartjänsterna ännu icke beslutade. Antalet
2—llihang till riksdagens protokoll 1951. (> samt. Nr 11.
18
Statsutskottets utlåtande nr 11.
obesatta distrikt uppgick vid samma tidpunkt till 42. Av tjänsterna torde
emellertid 23 kunna besättas relativt snart. Eftersläpningen vid inrättandet
av distrikt och tillsättningen av tjänster har sålunda i stort sett hållit sig
oförändrad under tiden mellan nämnda tidpunkter.
Medicinalstyrelsen har i sin framställning rörande medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår föreslagit, att 20 extra distrikt skola omvandlas
till ordinarie samt att ytterligare cirka 30 nya distrikt inrättas i samband
med de ändringar i distriktsindelningen, som påkallas av den nya
kommunindelningen. Medicinalstyrelsen har emellertid numera inkommit
med förslag till ny distriktsindelning, enligt vilket 28—29 nya distrikt
skulle erfordras. I dessa ingå de nyssnämnda 10 förberedda, ej beslutade
distrikten. Förslaget har ännu icke prövats av Kungl. Maj:t.
Frågan om i vilken takt utbyggnaden av provinsialläkarorganisationen
bör äga rum är emellertid beroende av bl. a. tillgången på läkare. Eftersläpningen
vid tillsättandet av provinsialläkartjänsterna torde icke ha ökats
under senare tid. Antalet sökande till ledigförklarade tjänster har dock
under senare år minskat, och den genomsnittliga tjänsteåldern för nyutnämnda
provinsialläkare har sjunkit. Dessa omständigheter antyda en
tilltagande knapphet på läkare, intresserade för tjänster inom detta vårdområde.
Då härjämte den nuvarande statsfinansiella situationen kräver
stor återhållsamhet i fråga om bl. a. inrättande av nya tjänster, har det
icke ansetts möjligt att för nästa budgetår öka antalet provinsialläkarbefattningar.
Medicinalstyrelsen har vidare föreslagit, att till avhjälpande av svårigheterna
att besätta vissa provinsialläkartjänster årlig avlöningsförstärkning
fr. o. m. den 1 januari 1952 skulle tillerkännas provinsialläkarna i
vissa av styrelsen angivna distrikt i samband med fastställande av ny
provinsialläkartaxa. Avlöningsförstärkningen borde enligt styrelsen utgå
med 5 004 kronor beträffande 20 distrikt och med 3 000 kronor beträffande
97 distrikt. Sammanlagda kostnaderna härför ha av styrelsen beräknats
för nästa budgetår uppgå till cirka 195 000 kronor.
Statskontoret har framhållit, att medicinalstyrelsens förslag innebär en
utökning av löneplanen för provinsialläkare med icke mindre än åtta lönegrupper,
vilket bestämt avstyrkes. Statens lönenämnd föreslår, att jämsides
med arbetet på ny provinsialläkartaxa lönesystemet för ifrågavarande läkare
göres till föremål för en allmän översyn, särskilt i fråga om lönernas differentiering.
Med hänsyn till vad statskontoret och statens lönenämnd anfört i sina
remissvar är departementschefen icke beredd att tillstyrka förslaget.
Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår har räknats med
avlöningar till 24 förste provinsialläkare och 517 provinsialläkare. Till
grundlöner åt dessa befattningshavare åtgår ett belopp av i runt tal 6 590 000
Statsutskottets utlåtande nr 11.
19
kronor, vilket innebär en ökning med 190 000 kronor. Av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, har
posten till arvoden till biträdande förste provinsialläkare uppförts med
oförändrat belopp, 11 600 kronor, samt posten till avlöningar åt civila
läkarstipendiater, med hänsyn till att posten ej tagits i anspråk sedan
budgetåret 1947/48, upptagits med ett formellt belopp av 100 kronor, innebärande
en minskning av posten med 18 300 kronor. Anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har med hänsyn till belastningen
uppräknats med 100 000 kronor. Vad slutligen angår anslagsposten
till rörligt tillägg har denna uppräknats med 38 300 kronor.
I samband med Kungl. Maj :ts föreliggande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wahlund m. fl. (I: 123) och den andra inom andra kammaren av herr
Pettersson i Dahl m. fl. (II: 171), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att 20 extra provinsialläkardistrikt från och med den 1 januari
1952 skola inrättas som ordinarie distrikt och att femton nya provinsialläkartjänster
måtte uppföras på personalförteckningen för budgetåret
1951/52 samt att med hänsyn härtill till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
in. fl.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisas ett förslagsanslag
av 8 410 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Weiland (I: 124) och den andra inom andra
kammaren av fru Sjöstrand och herr Kristensson i Osby (II: 172), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta att utöka antalet ordinarie provinsialläkartjänster
med tio under budgetåret 1951/52, att utöka antalet
extra provinsialläkartjänster med tio under nämnda budgetår samt att härför
bevilja erforderligt anslag.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 171 och II: 172.
Utskottet anser, att den fortsatta utbyggnaden av tjänsteläkarorganisationen
på landsbygden i första hand bör ske genom inrättande av ordinarie
distrikt. Emellertid bör själva systemet med extra distrikt icke helt försvinna
utan möjligheten att inrätta sådana framdeles hållas öppen. Stundom
kan det nämligen visa sig lämpligt att inrätta extra distrikt, exempelvis i
fall då påtagligt behov föreligger av provinsialläkare men tvekan kan råda
om behovet är stadigvarande. För situationer, i vilka det sålunda befinnes
lämpligare att inrätta extra distrikt än ordinarie, erfordras dock icke medel
till så stort antal extra distrikt som ett femtiotal. Med hänsyn härtill och
då de i motionerna anförda rättviseskälen för en ombildning av extra
distrikt till ordinarie synas förtjäna beaktande anser sig utskottet böra
20
Statsutskottets utlåtande nr 11.
tillstyrka motionsyrkandena om ombildning av extra distrikt till ordinarie
i så måtto, att utskottet förordar att fem extra provinsialläkardistrikt
fr. o. m. den 1 juli 1951 överföras till ordinarie stat.
Den sålunda föreslagna ombildningen av dessa distrikt innebär dock icke
någon egentlig förbättring i fråga om tillgången till läkare på landsbygden.
För att icke utbyggnaden av tjänsteläkarorganisationen helt skall avstanna,
sedan eftersläpningen vid inrättandet av nya distrikt och tillsättandet av
nya tjänster inhämtats, föreslår utskottet att motionärernas yrkande om
inrättande av nya provinsialläkardistrikt tillmötesgås såtillvida, att ytterligare
fem nya ordinarie tjänster upptagas på personalförteckningen för
budgetåret 1951/52.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör vid detta ställningstagande
uppräknas med 120 000 kronor till 6 710 000 kronor. Vidare
bör posten till rörligt tillägg höjas med 10 000 kronor till 768 300 kronor.
Anslagets slutsumma bör uppräknas med 130 000 kronor. Utskottet förordar
under efterföljande punkter i detta utlåtande sammanlagt minskningar
av olika anslag med belopp överstigande sistnämnda summa.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj :ts förslag
ej i övrigt givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 123 och II: 171 samt I: 124 och
II: 172
a) medgiva, att antalet i gällande personalförteckning för
förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. upptagna
provinsialläkartjänster må utökas från 521 till 531;
b) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste
provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis
................................ 6 710 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t,
a) Arvoden till biträdande förste provinsialläkare
.................. 11 600
b) Avlöning till civila läkarstipendia
ter,
förstagsvis 100 11 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 900 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 768 300
Summa förslagsanslag kronor 8 390 000;
Statsutskottets utlåtande nr 11.
21
c) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 8 390 000 kronor.
23:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 49), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Sjukvård m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
24:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersättningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 49 och 50), vilket innebär
en av belastningen betingad ökning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
25:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden. Kungl. Maj :t har
(punkt 26, s. 50) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare och
provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett formellt
belopp av 100 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget
en reservation av 380 000 kronor. Av denna reservation voro omkring den
1 september 1950 157 500 kronor disponibla. Departementschefen uttalar,
att det icke f. n. är möjligt att mera exakt bedöma medelsbehovet för återstoden
av innevarande och nästa budgetår. Han beräknar emellertid, att
en ytterligare medelsanvisning av 50 000 kronor skall vara till fyllest.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herrar Ramberg och Werner (1:10) och den andra inom
andra kammaren av herr Andersson i Ryggestad (II: 13), i vilka hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring
av kungörelsen av den 15 mars 1946 (nr 83), att hinder för statsbidrag
icke må föreligga för kommun, som vidtagit åtgärder för anskaffande av
22
Statsutskottets utlåtande nr 11.
bostädei- med mottagningslokaler åt provinsialläkare å landsbygden vid
sådan tidpunkt, att lokalernas ianspråktagande kunnat ske först sedan
kungörelsen av den 15 mars 1946 utkommit från trycket i svensk författningssamling.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen I: 10.
Utskottet. Genom den i motionerna åberopade kungörelsen den 15 mars
1946 (nr 83) höjdes maximibeloppet för statsbidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare å landsbygden från förut gällande 18 000 kronor
till 25 000 kronor för varje bostad. Först genom kungörelsen den 13 juni
1947 (nr 393) vidgades ifrågavarande bidragsverksamhet jämväl i det hänseendet,
att möjlighet öppnades för Kungl. Maj :t att lämna statsbidrag till
ekonomiskt svaga kommuner även utanför ödemarksområdena. Sistnämnda
kungörelse gäller fr. o. m. den 1 juli 1947. För vinnande av det i
motionerna angivna syftet torde därför erfordras sådan ändring av 1947
års kungörelse att statsbidrag må kunna utgå utan hinder av att vederbörande
kommun eller kommunalförbund påbörjat iordningställandet av
provinsialläkarbostad före den 1 juli 1947.
Det torde icke kunna undvikas att en utvidgning av visst statsbidragssystem
ofta medför en ojämnhet på det sätt, att verksamhetsgrenar eller
företag, vilka påbörjats före ändringen av bidragsföreskrifterna, komma i
ett sämre läge än verksamhetsgrenar eller företag, vilka påbörjats efter
ikraftträdandet av de förmånligare bidragsbestämmelserna. Även om de
förmånligare statsbidragsgrunderna genom övergångsbestämmelser givas
retroaktiv verkan, måste ojämnheter ofta kvarstå, emedan de nya bestämmelserna
icke rimligen kunna utsträckas bakåt under obegränsad tid.
Utskottet, som tagit ingående del av det i motionerna närmast åsyftade
fallet, finner omständigheterna i detsamma ömmande. Från inrikesdepartementet
och medicinalstyrelsen har utskottet emellertid under hand inhämtat,
att ett tillgodoseende av motionernas syfte på sätt utskottet ovan angivit
icke skulle till sina verkningar begränsas till enbart detta fall. De ekonomiska
konsekvenserna av ett bifall till motionerna i nyss angivna form
kunna icke överblickas.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig utskottet icke böra tillstyrka
åtgärd i motionernas syfte.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
I. att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 11. 23
II. att motionerna I: 10 och II: 13 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
26 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 27, s. 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande m. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Medicinalstyrelsen har i sin framställning rörande medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår bl. a. räknat med överförande fr. o. in. den
1 januari 1952 av 20 extra provinsialläkardistrikt till ordinarie stat och i
anslutning därtill beräknat anslagsbehovet till 63 750 kronor eller i runt
tal 65 000 kronor.
Vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsatte departementschefen,
att extra provinsialläkardistrikt konnne att inrättas endast i
ett strängt begränsat antal fall. Departementschefen intager samma ståndpunkt
vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1951/52. Medicinalstyrelsens
beräkningar föranleda med utgångspunkt härifrån ej annan erinran
från departementschefens sida än att departementschefen — såsom
ovan under punkten 22 anförts — icke anser sig böra räkna med omändring
av 20 extra distrikt till ordinarie distrikt.
Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar departementschefen i enlighet
härmed till 78 750 kronor eller i runt tal 75 000 kronor.
Utskottet förordar, under hänvisning till vad ovan under punkt 22
anförts, att anslaget upptages till 67 500 kronor, innebärande en minskning
i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 7 500 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
till Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 67 500
kronor.
27:o) Statens sinnessjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 28,
s. 52—68) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för
statens sinnessjukhus, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
24
Statsutskottets utlåtande nr It.
budgetåret 1951/52, dels ock till Statens sinnessjukhus: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 53 840 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 52 400 000
kronor.
På grundval av ett av statens sinnessjuk vårdsberedning i januari 1950
framlagt förslag till generalplan för sinnessjukvårdens utbyggande har
1950 års riksdag godkänt vissa riktlinjer för modernisering och utbyggnad
av de statliga sinnessjukhusen. Genom planen avses att ernå en intensifiering
av sinnessjukvården med snabbare tillfrisknande av de sjuka och
ökad patientomsättning. Platsbehovet vid sjukhusen skulle härigenom
minskas. Å andra sidan förutsättes emellertid för att detta resultat skall
nås, att läkar- och vårdpersonalen ökas. Enligt beräkningar, som företagits
av statens sjukhusutredning, bör antalet patienter per sjukvårdsutbildad
befattningshavare i regel icke uppgå till mer än 3,1.
Medicinalstyrelsens nu framlagda förslag utgår från de sålunda godkända
riktlinjerna, vilka anses böra genomföras inom cirka fem år. Framställningen
innefattar, förutom förslag rörande personalorganisationen och
medelsbehovet, jämväl förslag om lönereglering för vissa personalkategorier.
Departementschefen uttalar att det, såsom medicinalstyrelsen framhållit,
är önskvärt att så snart som möjligt genom ökning av bl. a. vårdpersonalen
i erforderlig utsträckning erhålla en intensifierad vård. Den nu rådande
statsfinansiella situationen anses emellertid påkalla stor återhållsamhet i
fråga om inrättande av nya tjänster.
Sammanlagt 248 vårdplatser, för vilka tjänster ej tidigare inrättats, beräknas
tillkomma under innevarande eller nästa budgetår genom om- och
tillbyggnader vid resp. sjukhus, nämligen 15 platser vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs, 60 platser vid Umedalens sjukhus vid Umeå, 18 platser —
jämte medicinskt centrum — vid Furunäsets sjukhus vid Piteå, 40 platser
vid var och en av sekundäravdelningarna i Rosöga och Olofsfors, 30 platser
vid sekundäravdelningen i Ribbingelund samt 45 platser vid Västra Ny
sjukhus.
Departementschefen anser det synnerligen angeläget att den av sjukhusutredningen
föreslagna normen för personalantalet följes beträffande nytillkommande
vårdplatser. I enlighet därmed framläggas följande förslag
beträffande personal i anledning av nytillkommande
vårdplatser. Vid Västra Ny sjukhus föreslås anställda 1 överskötare
och 1 förste skötare. Däremot förordas icke ett förslag av medicinalstyrelsen
om anställande vid detta sjukhus även av 7 skötare. I övrigt förordas
att för Sundby, Umedalens, Furunäsets och Västra Ny sjukhus samt för
sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund och Olofsfors fr. o. m. nästa
budgetår inrättas följande tjänster, nämligen 1 förste läkare i Ca 31, 3 före
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
25
ståndarinnor i Ca 14, 2 överskötare i Ca 13, 4 förste skötare i Ca 12, 3 översköterskor
i Ca 12, 10 skötare, 4 första sköterskor i Ca 10, 1 laboratoriebiträde
i Ce 10, 36 sköterskor, 3 köksföreståndare i Ca 10 och 3 sömmerskor
eller väverskor i Ca 7. Av de nytillkommande skötarna synas 7 böra upptagas
som ordinarie i Ca 11 och 3 som extra ordinarie i Ce 11, medan av de
nya sköter sket jänsterna 24 anses böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och
12 som extra ordinarie i Ce 8.
Vad angår personalen på befintliga vårdplatser finner
sig departementschefen icke kunna förorda någon mera väsentlig utökning.
Åtskilliga av medicinalstyrelsen framlagda förslag i fråga om personal på
dessa vårdplatser kunna av departementschefen ej biträdas.
Låkarpersonalen föreslås av departementschefen förstärkt med en förste
läkare i Ca 31 vid S:ta Gertruds sjukhus och med en andre läkare i Ce 29
vid Ryhovs sjukhus.
Beträffande kontorspersonalen tillstyrker departementschefen, att ytterligare
fem biträden för skriv- och kontorsgöromål anställas fr. o. in. nästa
budgetår.
I fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar m. m. innebär
departementschefens förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen
1 uppsyningsman i Ca 15, 1 föreståndarinna i Ca 14, 5 över skötare i
Ca 13, 1 förste skötare i Ca 12, 3 översköterskor i Ca 12, 5 skötare i Ca—
Ce 11, 1 första sköterska i Ca 10 och 5 sköterskor i Ca—Ce 8. Av de nytillkomna
5 skötart jänsterna föreslås 3 upptagna såsom ordinarie i Ca It
och 2 som extra ordinarie i Ce 11, medan av de 5 nya sköter sket jänsterna
3 anses böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 2 som extra ordinarie i Ce 8.
Å andra sidan skulle 1 förste uppsyningsmanstjänst i Ca 18 och 2 på övergångsstat
uppförda föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas.
Medicinalstyrelsens förslag i fråga om ekonomipersonalen biträdes i
huvudsak såtillvida, att vissa tjänster indragas, överflyttas till annat sjukhus,
överföras till övergångsstat eller utbytas mot annan tjänst.
Vid bifall till vad departementschefen föreslagit skulle s a in m a nfatt
ning svis tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 2 förste
läkare i Ca 31, 1 uppsyningsman i Ca 15, 4 föreståndarinnor i Ca 14, 7 överskötare
i Ca 13, 5 förste skötare i Ca 12, 6 översköterskor i Ca 12, 10 skötare
i Ca 11, 5 första sköterskor i Ca 10, 3 köksföreståndare i Ca 10, 27 sköterskor
i Ca 8 samt 3 sömmerskor eller väverskor i Ca 7. Ä andra sidan skulle
följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 1 förste uppsyningsman i
Ca 18, 1 hantverkare i Ca 10, 1 tvättföreståndare i Ca 8 och 1 biträdande
bageriföreståndare i Ca 7. Från övergångsstat skulle avföras 1 tjänst som
lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare, i Ca 22, 2 föreståndarinnor
i Ca 14, 1 befallningsman i Ca 12 och 1 biträdande bageriföreståndare i
Ca 7. Till övergångsstat skulle slutligen överföras 1 tjänst som hantverksföreståndare
i Ca 12.
26
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 1
andre läkare i Ce 29, 5 skötare i Ce It, 1 laboratoriebiträde i Ce 10, 14 sköterskor
i Ce 8, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 och
1 ekonomibiträde i Ce 3. Å andra sidan skulle 1 ekonomibiträdestjänst i
Ce 2 indragas.
Departementschefen föreslår alltså, att för nästa budgetår inrättas sammanlagt
100 nya tjänster, varav 73 ordinarie och 27 icke-ordinarie, samt att
10 tjänster indragas. Tillskottet av nya tjänster skulle sålunda komma att
uppgå till sammanlagt (100 — 10) 90. Av de nya tjänsterna tillkomma 68
i anledning av nytillkommande platser. 22 av tjänsterna avses för befintliga
vårdplatser.
De av medicinalstyrelsen framlagda förslagen om lönereglering
för vissa personalkategorier avse till en början överläkarna.
Departementschefen erinrar, att efter beslut av 1950 års riksdag läkarna
vid statens sinnessjukhus tillerkänts avlöningsförstärkning fr. o. m. den
1 januari 1951 med 5 004 kronor till överläkare, 4 008 kronor till förste
läkare och 3 000 kronor till vissa andre läkare. Det av statens sinnessjukvårdsberedning
i december 1948 framlagda förslaget till reglering av ifrågavarande
läkares löneförmåner innebär härutöver, att samtliga överläkare
skulle hänföras till 32 lönegraden samt att till sjukhuschef skulle utgå
styresmannaarvode, vilket med hänsyn till sjukhusens storlek i regel icke
borde understiga 1 200 kronor. Medicinalstyrelsen, som biträder den sålunda
föreslagna lönegradsplaceringen, förordar, att styresmannaarvodet
skall utgå med 1 200, 1 800 resp. 2 400 kronor för år. För egen del tillstyrker
departementschefen den föreslagna lönegradsplaceringen. Departementschefen
förordar även, att särskilt styresmannaarvode tillerkännes
sjukhuscheferna. Arvodet bör bestämmas till 720 kronor för de mindre,
1 200 kronor för de medelstora och 1 680 kronor för de större sjukhusen.
Indelningsgrunden för arvodesgrupperingen bör vara densamma som för
sjukhusintendenternas inplacering i lönegrad. I enlighet härmed skulle
styresmannaarvode utgå med 720 kronor till 8, med 1 200 kronor till 9
och med 1 680 kronor till 8 sjukhuschefer. De föreslagna regleringarna
anses böra gälla fr. o. m. nästa budgetår.
Medicinalstyrelsens förslag om lönereglering avse vidare löneförbättring
för köksföreståndare, predikanter och organister. Departementschefen kan
icke tillstyrka någon sådan löneförbättring. Departementschefen förordar
däremot, att de vid sinnessjukhusens rättspsykiatriska avdelningar anställda
socialassistenterna i Ce It fr. o. m. nästa budgetår uppflyttas till
13 lönegraden.
Enligt beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1 95 1/5 2 föreslås en uppräkning av anslaget från för innevarande budgetår
anvisade 52 400 000 kronor till 53 840 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
27
De framlagda förslagen påkalla ökning av medelsanvisningen under anslaget
med i runt tal 550 000 kronor för nytillkommande tjänster, 60 000
kronor för inplacering i 32 lönegraden av samtliga överläkare och 30 000
kronor för styresmannaarvoden åt sjukhuscheferna. Då medel för avlöningsförstärkning
till sinnessjukläkarna för innevarande budgetår beräknats
allenast för ett halvt år med 280 000 kronor, bör anslaget för nästa budgetår
höjas med sistnämnda belopp. Till arvoden till sekreterare i lokala
utskrivningsnämnder beräknar departementschefen 6 000 kronor. Arvodena
anses liksom hittills böra utgå från anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal. Med hänsyn till förordad personalförstärkning erfordras ytterligare
medel till vikarieavlöningar. Departementschefen beräknar härför 100 000
kronor. Härtill kommer kostnaden för uppflyttning av socialassistenterna,
vilken uppskattas till 4 000 kronor. I anslutning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
har för en provisorisk lönereglering av sinnessjukhusens maskinpersonal
m. m. för nästa budgetår beräknats ett belopp av 50 000 kronor. Med hänsyn
till belastningen på anslagsposten till rörligt tillägg bör denna post
höjas med 380 000 kronor. Å andra sidan minskas medelsbehovet med i
runt tal 20 000 kronor genom indragning av vissa tjänster.
På grund av förekommande vakanser å ordinarie tjänster in. m. har
ordinarieposten nedsatts med 700 000 kronor. Anslagsposten till övrig ickeordinarie
personal, som under senare år varit avsevärt överbelastad, har
uppräknats med motsvarande belopp.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft två
likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Snygg
och herr Gottfrid Karlsson (I: 122) och den andra inom andra kammaren
av herr Hellbacken m. fl. (II: 177), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att vid Ribbingelund inrättas en uppsyningsmannatjänst i Ca 15 i
stället för den föreslagna föreståndarinneljänsten, att 4 överskötersketjänster
vid S:ta Maria sjukhus (Ca 12) utbytas mot 4 överskötartjänster
<Ca 13), att en ny överskötartjänst (Ca 13) och 2 nya förste-skötartjänster
(Ca 12) inrättas vid Salbcrga sjukhus mot att 1 skötare och 1 skötersketjänst
indragas, samt att för övrigt bifalla medicinalstyrelsens förslag beträffande
föreslagen personalförstärkning av sjukvårds- och ekonomipersonal
för befintliga vårdplatser.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionen I: 122.
Utskottet. Vad först angår frågan om ändrad lönegradsplacer
i n g för överläkarna och särskilt styresman naarvode
till sjukhuscheferna vill utskottet erinra om att 1950
års riksdag uttalat, att det knappast torde råda någon tvekan om att de
28
Statsutskottets utlåtande nr 11.
skilda ekonomiska utsikterna inom sinnessjuk- och kroppssjukvården
starkt bidragit till att rekryteringssvårigheterna inom sinnessjukvården
vore större än på andra sjukvårdsområden. Riksdagen fann sig på denna
grund i princip kunna tillstyrka, att en löneförbättring för sinnessjukläkarna
genomfördes.
Ehuru den föreslagna höjningen av lönegradsplaceringen i nuvarande
läge ur flera synpunkter inger betänkligheter, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Utskottet har vid detta ställningstagande
låtit sig vägledas av synpunkten, att en av humanitära och
allmänt ekonomiska skäl mycket angelägen förkortning av vårdtiden och
därav följande ökad omsättning vid sinnessjukhusen i icke ringa mån torde
vara beroende av tillgången till kompetent läkarpersonal, som icke av befordringshänsyn
söker transport alltför ofta.
Även förslaget om särskilt styresmannaarvode till sjukhuscheferna har
utskottet ansett sig böra tillstyrka. Utskottet vill härvid understryka, att
Kungl. Maj :t vid förslagets genomförande bör ägna uppmärksamhet åt att
en sådan ordning tillämpas, att uppdraget som styresman i princip kan
anförtros åt den mest lämplige befattningshavaren, oberoende av dennes
ålder och tjänsteställning som läkare.
Då utskottets tillstyrkande av ovan angivna löneförbättringar i främsta
rummet föranletts av en önskan att stimulera rekryteringen inom en viss
vårdgren, är det uppenbart, att detta icke kan tagas till intäkt för allmänna
krav på löneförbättringar inom sjukvården.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalorganisationen för
nästkommande budgetår innebär en avsevärd förstärkning. Då
förslaget synes riktigt avvägt med hänsyn till å ena sidan den statsfinansiella
situationen samt rådande brist på arbetskraft — icke minst när det gäller
sjukvården — samt å andra sidan behovet av en upprustning på hithörande
område, har utskottet med allenast ett undantag, till vilket utskottet
återkommer i det följande, funnit sig höra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Med anledning av förslaget i motionerna I: 122 och II: 177 att vid Ribbingelund
skulle inrättas en uppsyningsmannatjänst i Ca 15 i stället för
den föreslagna föreståndarinnetjänsten i Ca 14 vill utskottet framhålla, att
Ribbingelund är en sekundäravdelning med ett stort antal åldringar, som
i många fall äro kroppsligt sjuka. Vid sådant förhållande finner utskottet att
en kvinnlig föreståndare med fullständig sjuksköterskeutbildning är lämpligare
än en manlig föreståndare utan utbildning i kroppssjukvård. Motionärernas
yrkande att, utöver vad medicinalstyrelsen i detta avseende föreslagit,
4 överskötersketjänster vid S:ta Maria sjukhus skola utbytas mot
4 överskötartjänster kan utskottet ej heller tillstyrka. Utskottet finner
nämligen ej utrett, att de vårdavdelningar, för vilka ifrågavarande tjänster
äro avsedda, ha undergått sådan karaktärsförändring, att den ifrågasatta
Statsutskottets utlåtande nr It.
29
omorganisationen är motiverad. Ett bifall till motionärernas yrkande i
fråga om sjukvårdspersonal vid Salberga sjukhus skulle spränga den av
departementschefen angivna kostnadsramen, vilket icke bör ifrågakomma.
Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande tre
motionsyrkanden.
Vad däremot angår yrkandet i motionerna, att riksdagen måtte besluta
för övrigt bifalla medicinalstyrelsens förslag beträffande personalförstärkning
av sjukvårds- och ekonomipersonal för befintliga vårdplatser, vill
utskottet förorda detsamma såtillvida, att utskottet föreslår inrättande och
uppförande på personalförteckningen för statens sinnessjukhus av de tre
överskötersketjänster i Ca 12 för laboratorier och centrala läkemedelsförråd
vid Umedalens och S:t Sigfrids sjukhus samt psykiatriska sjukhuset
i Stockholm, vilka medicinalstyrelsen föreslagit. Förstärkning med sådana
översköterskor finner utskottet nämligen, såsom ock i motionerna framhållits,
synnerligen betydelsefull med hänsyn till den allt mer vidgade
tillämpningen av moderna medicinska behandlingsmetoder. Dessa nyckeltjänster
för den sjukvårdande verksamhetens behöriga gång få numera
anses långt mer värdefulla än samma antal skötar- och sköter sket jänster.
På grund härav och för att den av Kungl. Maj :t föreslagna kostnadsramen
icke skall vidgas förordar utskottet, att tre av departementschefen föreslagna
skötart jänster och en föreslagen skötersketjänst i stället uteslutas
från personalförteckningen. Om så sker, påkallas icke någon omräkning
av anslaget på grund av utskottets förslag.
Slutligen må erinras om att riksdagen i år i enlighet med statsutskottets
hemställan i dess utlåtande nr 50 avslagit två motioner (I: 21 och II: 62)
om ändrad löneklassplacering för vissa förste skötare och första sköterskor
vid statens sinnessjukhus.
Kungl. Maj :ts beräkning av in e d e 1 s b e h o v e t föranleder icke någon
erinran från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 122 och II: 177
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens sinnessjukhus, vilka av
departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1951 samt av utskottet angivits;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1951/52:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nv It.
Avlöningsstat.
1.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-
slagsvis .......................
28 630 000
2.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm-
da av Kungl. Maj :t, förslagsvis
243 600
3.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso-
nal, förslagsvis ........................
19 535 000
4.
Rörligt tillägg, förslagsvis................
5 431 400
Summa förslagsanslag kronor 53 840 000;
c) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 53 840 000 kronor;
II. att motionerna I: 122 och II: 177, i vad de ej behandlats
under I., icke må av riksdagen bifallas.
28:o) Statens sinnessjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 29,
s- 68 73) föreslagit riksdagen att till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 125 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med 23 800 000 kronor.
För nästkommande budgetår föreslås en uppräkning med 35 000 kronor
av anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare.
Anslagsposten till reseersättningar har höjts med 5 000 kronor.
Vidare har delposten till övriga expenser höjts med 20 000 kronor. Det
under anslagsposten till expenser för bränsle, lyse och vatten beräknade
beloppet har däremot nedräknats med 150 000 kronor.
För delposterna under anslagsposten till övriga utgifter har beräknats
ökningar med 25 000 kronor till inventarier, 95 000 kronor till tvätt och
renhållning, 750 000 kronor till utspisning — varav 100 000 kronor för försöksvis
införande av s. k. enhetskost vid ytterligare ett sjukhus — 400 000
kronor till linne, gång- och sängkläder, 140 000 kronor till läkemedel m. m.
samt 40 000 kronor till familjevård. Delposten till automobiler och transporter
har nedräknats med 35 000 kronor.
Anslaget har i sin helhet beräknats till 25 125 000 kronor, innebärande
en ökning med 1 325 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
25 125 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
31
29:o) Statens sinnessjukhus: övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 73), vilket
innebär en minskning av medelsanvisningen med 6 000 kronor med hänsyn
till anslagsbelastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Övervakning
av vissa försöksutskrivna patienter för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
30 :o) Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 73 och 74), vilket innebär slutlig
medelsanvisning för av 1948 års riksdag beslutade om- och tillbyggnadsarbeten
för tillhopa 1 700 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av psykiatriska
kliniken i Lund för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
31 :o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 76), vilket innebär en ökning
av medelsanvisningen med 700 000 kronor med hänsyn till anslagsbelastningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 11 700 000 kronor.
32 ro) Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar
vid lasarett. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar
vid lasarett för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
Anslaget är på gällande rilcsstat uppfört med ett formellt belopp av 100
kronor.
Anslaget synes icke komma att till någon del tagas i anspråk under budgetåret
1950/51. Vid nästa budgetårs ingång beräknas därför kvarstå en
disponibel reservation på 350 100 kronor. För planerad psykiatrisk avdelning
vid lasarettet i Västerås, för vilken avdelning ansökan om statsbidrag
gjorts, har byggnadstillstånd ännu icke beviljats. Med hänsyn härtill och
då utbetalning av statsbidrag för någon annan anläggning icke synes kunna
ifrågakomma under nästa budgetår, anses ytterligare medelsanvisning icke
erforderlig. Anslaget föreslås därför för nästa budgetår uppfört med allenast
ett formellt belopp.
32
Statsutskottets utlåtande nr It.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
33 :o) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 77 och 78), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska
avdelningar vid lasarett för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.
34:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 78)
samt under erinran, att anslaget, som å gällande riksstat uppförts med ett
formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts
kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av vårdhem för låttskötta sinnessjuka för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
35 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. Kungl.
Maj:t har (punkt 38, s. 78 och 79) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000
kronor.
Antalet belagda vårdplatser beräknas för nästa budgetår komma att öka
med omkring 150 genom att Stockholm och Malmö fr. o. m. den 1 juli 1950
blivit berättigade till statsbidrag till driften av de av dem drivna vårdhemmen
samt med 85 genom nyinrättande av platser inom Kalmar läns norra
och Västmanlands läns landstingsområden. Kostnadsökningarna i anledning
härav beräknas till sammanlagt ca 88 000 kronor, vilket belopp höjts
till 100 000 kronor med hänsyn till anslagsöverskridandet under nästföregående
budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för
lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
33
36:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 79 och 80), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 71400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . 2 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 107 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 21 200
Summa förslagsanslag kronor 203 000;
b) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
203 000 kronor.
37 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. Kungl. Maj :l
har (punkt 40, s. 80 och 81) föreslagit riksdagen att till Statens skol- och
yrkeshem på Salbohed: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 153 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 117 800
kronor.
Av anslagsposterna har posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare
ökats med 500 kronor, posten till expenser minskats med 300 kronor, avseende
delposten till övriga expenser, samt posten till övriga utgifter ökats
med 25 000 kronor, varav 11 900 kronor till underhåll av byggnader, 400
kronor till renhållning, 8 500 kronor till utspisning för elever samt 4 200
kronor till beklädnad och sängkläder. Härjämte föreslås anslaget uppräknat
med 10 000 kronor för nyanskaffning och installation m. m. av två värmepannor
för skol- och yrkeshemmet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 153 000 kronor.
38 :o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 81 och 82), innebärande att an3
— Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 11.
34
Statsutskottets utlåtande nr 11.
slaget upptages med oförändrat belopp och med samma fördelning på anslagsposter
som i nu gällande stat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 98 000 kronor.
39:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. Kungl.
Maj :t har (punkt 42, s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Statens skoloch
yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 56 300 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 46 400
kronor.
Anslagsposten till expenser har uppräknats med 2 000 kronor, avseende
delposten till bränsle, lyse och vatten, samt anslagsposten till övriga utgifter
med 7 900 kronor, varav 1 000 kronor till inköp och underhåll av inventarier,
5 700 kronor till utspisning för elever, 900 kronor till beklädnad
och sängkläder samt 300 kronor till undervisning och kostnader för idrottsoch
lekmateriel.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 56 300 kronor.
40 :o) Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa. Kungl. Maj:t har
(punkt 43, s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anstalter
för obildbara sinnesslöa för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Medicinalstyrelsen har meddelat, att svårigheter på senare tid yppat sig
att förmå innehavare av enskilda sinnesslöanstalter att fortsätta driften,
emedan de anse sig icke få tillfredsställande ekonomiskt utbyte av verksamheten
med nu utgående statsbidrag och vårdavgifter. Därest genomförda
höjningar av vårdavgifterna icke skulle förslå för att täcka de ökade
utgifterna, kan en katastrofsituation lätt uppkomma.
Departementschefen erinrar, att särskilt tillkallade sakkunniga — 1946
års sinnesslövårdsutredning — avgivit ett förslag rörande organisationen
och finansieringen av sinnesslövården. Utredningen utgår från att de flesta
enskilda anstalter komma att successivt nedläggas och att endast vissa anstalter
skola kvarstå, vilka böra infogas i den av utredningen föreslagna or
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
35
ganisationen. För egen del anser departementschefen, att den i enskild regi
bedrivna sinnesslövården kommer att vara behövlig under avsevärd tid
framåt. I den mån en inskränkning av verksamheten framdeles kan komma
i fråga, bör avvecklingen ske i enlighet med en i förväg upprättad plan. Vad
medicinalstyrelsen anfört rörande den nuvarande situationen inom sinnesslövården
ger vid handen, att de ekonomiska villkoren för verksamheten
icke äro tillfredsställande och att man kan befara, att vissa anstalter komma
att nedläggas. Departementschefens avsikt är att låta verkställa en översyn
av utredningens förslag i syfte att med förhållandevis begränsade kostnadsökningar
för statsverket förbättra de enskilda anstalternas möjligheter att
fortsätta sin verksamhet, så att en nedgång av platsantalet undvikes. Departementschefen
förutsätter därvid, att översynen bedrives i sådan takt,
att eventuellt förslag i frågan kan föreläggas 1952 års riksdag.
Utskottet understryker vikten av att den av departementschefen avsedda
översynen av föreliggande sakkunnigförslag skyndsamt kommer till stånd
och förväntar att förslag i frågan i enlighet med vad departementschefen
förutsatt förelägges 1952 års riksdag.
Mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anstalter för obildbara
sinnesslöa för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor. ,
41 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara
sinnesslöa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 85 och 86)
och under erinran, att anslaget, som i gällande riksstat upptagits med ett
formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts
kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
42 :o) Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa. Kungl. Maj:t
har (punkt 45, s. 86—89) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 5 800 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 5 700 000
kronor.
För statsbidrag till avlöning åt föreståndare och lärare, för vilket ända
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 11.
mål för innevarande budgetår anvisats 1 805 000 kronor, har för nästa
budgetår beräknats ett belopp av 1 840 000 kronor. Det för innevarande
budgetår för statsbidrag till övriga driftkostnader anvisade beloppet,
3 895 000 kronor, har ansetts för nästa budgetår böra höjas med 98 000
kronor till i runt tal 3 990 000 kronor. För anordnande under nästa budgetår
av en fortbildningskurs för föreståndarna vid de statsunderstödda skolorna
för bildbara sinnesslöa har beräknats ett belopp av 7 500 kronor.
Vidare förordas, att statsbidrag försöksvis må utgå för inackordering av
sådana barn, som icke ha sina hem i stad där externatskola finnes inrättad.
För detta ändamål har beräknats ett belopp av 8 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle således uppgå
till i avrundat tal 5 800 000 kronor.
Vad beträffar övriga ändamål, vilka tillgodoses från detta anslag, tillstyrkes,
att även för nästa budgetår ett belopp av 6 000 kronor får utgå till
allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa och fallandesjuka
för anordnande av en utbildningskurs för vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna.
Kostnaden anses kunna rymmas inom det nyss angivna anslagsbeloppet.
Vad angår utbildningen av sinnesslölärare har 1946 års hjälp- och särklasslärarutrednings
hösten 1947 framlagda förslag om inrättande av ett
speciallärarinstitut, avsett bl. a. för utbildning av sinnesslölärare, ännu ej
föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida. Förslaget torde icke
komma att föreläggas årets riksdag. Däremot pågår utbildning av dylika
lärare fortfarande vid seminariet å Slagsta. Huruvida verksamheten vid
detta seminarium kommer att fortgå även efter utgången av läsåret 1950/51,
är emellertid f. n. osäkert. Därest så icke skulle bliva fallet måste utbildningen
av sinnesslölärare äga rum på annat sätt. En möjlighet är därvid
att fortsätta med sådana kortare kurser, som hittills anordnats i anslutning
till de särskilda kurserna för hjälpklasslärare. Möjligen äro även andra
utvägar tänkbara. I dagens läge vill departementschefen — på samma sätt
som i föregående års statsverksproposition —- förorda, att det får ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om den lämpligaste formen för ifrågavarande
utbildning, varvid uppkommande kostnader -—■ i likhet med bidraget till
seminariet å Slagsta och kostnaderna för de med hjälpklasslärarutbildningen
kombinerade kurserna — förutsättas få bestridas från nu ifrågavarande
anslag.
Utskottet. För den händelse den nu pågående verksamheten med utbildning
av sinnesslölärare vid seminariet å Slagsta kommer att upphöra, har
utskottet icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t fattar beslut om
den lämpligaste formen för bedrivande av ifrågavarande utbildning, intill
dess riksdagen får tillfälle att taga ställning till 1946 års hjälp- och särklasslärarutrednings
förslag i ämnet.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
37
Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet under nu ifrågavarande anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
bildbara sinnesslöa för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 5 800 000 kronor.
43:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 46, s. 89—91) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga av departementschefen föreslagen ändring i personalförteckningen
för statens anstalt för fallandesjuka, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens anstalt för fallandesjuka, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens anstalt
för fallandesjuka: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 710 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 690 000
kronor.
I överensstämmelse med vad som förordats i fråga om överläkarna vid
statens sinnessjukhus tillstyrker departementschefen, att anstaltens överläkare
fr. o. m. den 1 juli 1951 uppflyttas från 31 till 32 lönegraden samt
att han tillerkännes särskilt styresmannaarvode. Detta synes böra bestämmas
till 720 kronor för år.
Medelsanvisningen föreslås ökad med 11 000 kronor för uppräkning av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän i anledning av belastningen.
I övrigt räknas med 660 kronor i anledning av förslaget om
uppflyttning av överläkaren, 720 kronor till styresmannaarvode, 5 004 kronor
för avlöningsförstärkning till överläkaren, 692 kronor för höjning av
icke-ordinarieposten och 2 192 kronor för höjning av anslagsposten till rörligt
tillägg. Sammanlagt skulle alltså erfordras 20 268 kronor, vilket belopp
föreslås avrundat till 20 000 kronor.
På personalförteckningen föreslås en överläkartjänst i Ca 32 upptagas i
stället för i Ca 31.
Utskottet tillstyrker, under hänvisning till vad utskottet anfört under
punkten 27 i detta utlåtande, Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens anstalt för fallandesjuka upptaga en tjänst som
överläkare i Ca 32 i stället för en tjänst som överläkare i
Ca 31;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens anstalt
för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1951/52:
38
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 402 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 2 620
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 233 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 72 380
Summa förslagsanslag kronor 710 000;
c) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 710 000
kronor.
44:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 91—93), vilket innebär en minskning
av anslaget med 21 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 263 000 kronor.
45:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 93), vilket innebär en minskning
av anslaget med 1 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka:
Ferieresor för elever m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
46 ro) Bidrag till epileptikeranstalter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 49, s. 94 och 95), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att till svenska diakonsällskapet må — utan
hinder av gällande bestämmelser om statsbidrag till epileptikeranstalter
— för tiden fr. o. m. den 1 juli 1951 t. o. m.
den 30 juni 1952 utgå ett extra statsbidrag med högst 24 000
kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka män
anordnad klinisk undersökningsavdelning, på villkor, bland
andra, att vid densamma mottagas patienter även från
andra epileptikeranstalter enligt anvisningar, som inspektören
för sinnesslövården må meddela;
b) till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
''Statsutskottets utlåtande nr 11.
39
47 :o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 116
—120) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för
serafimerlasarettet, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 280 000
kronor.
Vid kirurgiska kliniken föreslås skola inrättas en arvodestjänst såsom
biträdande överläkare (narkosläkare).
Vidare föreslås tjänsten såsom biträdande läkare vid öronpolikliniken
skola överföras till karolinska sjukhuset.
Beträffande maskinpersonalen förordas, att en maskinmästare i Ca 17
uppflyttas till Ca 19 och att en maskinist i Ca 13 uppflyttas till Ca 15.
Slutligen föreslås uppflyttning av kuratorstjänsterna till 17 lönegraden.
Tillhopa med automatiska utgiftsstegringar uppgår den sammanlagda ökningen
av medelsbehovet till i runt tal 15 000 kronor.
Personalförteckningen föreslås ändrad på sådant sätt, att en tjänst som
maskinmästare Ca 17 ersättes med en tjänst som maskinmästare Ca 19, varjämte
å övergångsstat upptagen tjänst som maskinmästare Ca 18 utgår, en
maskinistbefattning Ca 13 utbytes mot en sådan befattning Ca 15 samt en
kuratorstjänst Ca 15 uppflyttas till Ca 17.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Lindberg m. fl. väckt motion (II: 329), vari hemställts,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning
rörande inrättande vid serafimerlasarettet av en neuromedicinsktraumatologisk
avdelning samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga
de förslag vartill utredningen föranleder.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet inser väl de stora fördelar ur olika synpunkter, som skulle ernås,
därest en mera effektiv efterbehandling av hjärnskakningsfallen
komme till stånd. Erforderlig utredning rörande inrättande vid serafimerlasarettet
av en för sådan efterbehandling avsedd neuromedicinsk-traumatologisk
avdelning synes redan vara för Kungl. Maj :t tillgänglig. Enligt utskottets
mening bör den avvägning mot annan angelägen verksamhet, varom
förslag avgivits av vederbörande myndigheter, i första hand ankomma på
Kungl. Maj :t. Utskottet anser sig därför icke nu böra tillstyrka motionärernas
förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
™ Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Mai :ts förslag
hemställer,
A. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, vilka angivits
av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
!• Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................ 741 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 202 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 939 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 412 400
Summa förslagsanslag kronor 4 295 000;
c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kronor;
B. att motionen II: 329 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
48:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 55,
s. 120 och 121) föreslagit riksdagen att till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 030 000
kronor.
För nästkommande budgetår föreslås minskning av anslagsposten till
expenser med 10 000 kronor och av delposten till tvätt och renhållning med
800 kronor. Å andra sidan förordas ökning av delposterna till kosthåll med
55 000 kronor, till läkemedel med 115 000 kronor och till förbrukningsartiklar
m. m. för sjukvården med 3 800 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen ma till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
41
49:o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 122 och 123), vilket innebär en
minskning av anslaget med 680 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 930 000 kronor.
50 :o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 123—126) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 634 000 kronor.
Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har hemställt
om statsbidrag med sammanlagt 634 023 kronor för följande byggnadsarbeten
m. in., nämligen nybyggnad av provisorisk röntgendiagnostisk
avdelning i anslutning till ortopediska kliniken, utrustning av den planerade
provisoriska röntgendiagnostiska avdelningen, kompletterande utrustning
vid röntgendiagnostiska avdelningen, utbyggnad av centralköket, utökning
av lasarettets kontorslokaler, kulvertförbindelse mellan barnsjukhuset
och övriga lasarettet, anordnande av en transformatorstation samt
modernisering av öronkliniken.
Departementschefen har i enlighet med de principer, som sedan lång tid
tillämpats vid beviljande av statsbidrag till Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar
i Lund, ansett sig böra tillstyrka, att staten bidrager med
halva kostnaden för de omnämnda byggnadsarbetena. Departementschefen
har heller icke något att erinra mot att statsbidrag liksom hittills får utgå
till anskaffande av utrustning vid röntgendiagnostiska avdelningen.
Departementschefen förutsätter, att Malmöhus läns landsting vid det fortsatta
ritningsarbetet samråder med byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen,
varvid bör undersökas vilka begränsningar i byggnadsoch
utrustningsarbetena som äro möjliga utan att syftet med ifrågavarande
byggnadsföretag åsidosättes.
Det erforderliga statsbidraget beräknar departementschefen liksom direktionen
för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund till sammanlagt
634 023 kronor, vilket belopp föreslås avrundat till 634 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 634 000
kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr il.
51 :o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.
Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till
Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 131 500 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 129 300
kronor.
För nästa budgetår föreslås inrättande vid sjukhuset av en förste underläkartjänst,
avsedd för narkosläkare. Härav föranledd kostnadsökning uppgår
till 4 368 kronor för år. Då enligt gällande avtal halva kostnaden skall
bestridas av Stockholms stad, begränsas emellertid det ökade medelsbehovet
under anslaget till 2 184 kronor eller avrundat 2 200 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Avlöning av vissa underordnade läkare
vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 131 500 kronor.
52 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.
Maj :t har (punkt 60, s. 127 och 128) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 206 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för budgetåret 1950/51 uppfört med 230 000 kronor.
Det sålunda anvisade anslaget avser statens bidrag för kalenderåret
1950 till driftkostnaderna vid sjukhusets kvinnoklinik, vilken upplåtits för
undervisning den 1 juli 1949.
Till bidrag till driftkostnaderna under kalenderåret 1951 för kvinnokliniken
har beräknats ett belopp av i avrundat tal 196 000 kronor.
Vid sjukhuset pågår f. n. uppförandet av ett bakteriologiskt centrallaboratorium,
vilket beräknas vara färdigt för successiv inflyttning den 1 juli
1951. Statsbidrag, avseeende senare halvåret 1951, till driftkostnaderna vid
laboratoriet har beräknats utgå med omkring 10 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 206 000 kronor.
53 :o) Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.
Maj:t har (punkt 61, s. 128) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ny- och
ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 495 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
43
Anslaget avser fortsatt medelsanvisning till bestridande av statens andel
enligt avtal med Stockholms stad för uppförande dels av den nu färdigställda
kvinnokliniken vid sjukhuset, dels ock av ett bakteriologiskt centrallaboratorium,
vilket beräknas bli färdigställt under innevarande budgetår.
Av anslaget avse 45 000 kronor återstående bidrag för kvinnokliniken och
450 000 kronor bidrag för laboratoriet.
Med hänsyn till de avsevärda belopp, staten enligt avtalet har att tillskjuta
vid utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus, har departementschefen
ifrågasatt, huruvida icke förhandlingar böra upptagas med Stockholms stad
angående insättande av en representant för staten i den kommitté, som
handlägger sjukhusets utbyggnadsfrågor.
Utskottet finner angeläget, att en representant för staten insättes i den
kommitté, som handlägger sjukhusets utbyggnadsfrågor. Då utskottet icke
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ny- och ombyggnad av
Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 495 000 kronor.
54:o) Vissa bidrag till lasarett m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 65, s. 130), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa bidrag till lasarett m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 15 800 kronor.
55 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 130 och 131)
och under erinran, att anslaget, som i gällande riksstat upptagits med
100 000 kronor, med hänsyn till att samtliga planerade byggnadsföretag beräknats
icke komma till utförande under nästa budgetår ävensom till förefintlig
reservation, ansetts kunna för budgetåret 1951/52 uppföras allenast
med ett formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
56 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 131), vilket innebär en ökning av
medelsanvisningen med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 750 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 11.
57 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj :t har (punkt 68, s. 131—134) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att Solhems sjukhus i Borås må för bestridande av kostnaderna
för anordnande av ny operationsavdelning komma i åtnjutande av
statsbidrag med högst 70 000 kronor, dels ock till Bidrag till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 100 kronor.
Vid ingången av budgetåret fanns en reservation av 1 280 893 kronor.
Utöver det belopp om högst 70 000 kronor, som föreslagits utgå i statsbidrag
för utvidgande av operationsavdelningen vid Solhems sjukhus i
Borås, anses ett belopp av 24 000 kronor erforderligt såsom bidrag till anordnande
av nya vårdplatser för lungtuberkulösa. Det sammanlagda medelsbehovet
skulle alltså uppgå till 94 000 kronor. På grund av storleken av
det disponibla beloppet å anslaget anses det emellertid ej vara erforderligt,
att för nästa budgetår ytterligare medel anvisas. Anslaget föreslås därför
skola uppföras med allenast ett formellt belopp.
Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, har departementschefen
för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t, att de medel, som anvisats av
1946 års riksdag för utvidgning av vattenreningsanläggningen vid Styrsö
kustsanatorium, i stället få användas för uppförande av ett grundvattenverk
med pumphus.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att Solhems sjukhus i Borås må för bestridande
av kostnaderna för anordnande av ny operationsavdelning
komma i åtnjutande av statsbidrag med högst
70 000 kronor;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
58:o) Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos. Kungl. Maj:t
har (punkt 69, s. 134 och 135) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av anstalter för lungtuberkulos för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 4 800 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 600 000
kronor.
Med hänsyn till belastningen under de två senast förflutna budgetåren
anses anslaget böra uppräknas med 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
45
Utskottet. Nedgången i tuberkulosfrekvensen har medfört att ifrågavarande
anslag kunnat sänkas från 5 500 000 kronor budgetåret 1946/47
till 4 600 000 kronor innevarande budgetår. Senast föreliggande statistik
ger enligt vad utskottet inhämtat vid handen, att sjukdomens förekomst
alltjämt minskar. Att belastningen på anslaget nödvändiggör en uppräkning
av anslaget för nästa år sammanhänger med att vid pågående allmänna
skärmbildsundersökning så många vårdbehövande fall upptäckas,
att vårdkostnaderna tillfälligt stegras för undersökta sjukvårdsområden.
Då den inom hela landet minskande tuberkulossjukligheten sannolikt måste
ge en starkare effekt på anslagsbelastningen än den allmänna skärmbildsundersökningen,
vilken endast berör omkring nio sjukvårdsområden samtidigt,
anser utskottet, att en uppräkning med 100 000 kronor bör vara
tillräcklig för nästa budgetår. Utskottets förslag innebär en minskning i
förhållande till det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet med 100 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000
kronor.
59 :o) Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.
Maj :t har (punkt 70, s. 135—138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 900 000
kronor.
Det enligt gällande bidragsförfattning utgående understödet beräknas
till ungefär samma belopp som för innevarande budgetår. Däremot förutses
anslagsbehovet för täckande av de enskilda anstalternas driftunderskott
komma att öka. Med hänsyn härtill föreslås en höjning av anslaget med
100 000 kronor.
Inkomst- och utgiftsstater för de enskilda anstalterna för kirurgisk tuberkulos
föreslås fr. o. m. budgetåret 1952/53 skola fastställas av Kungl.
Maj :t.
Utskottet. Den allmänt minskade tuberkulosfrekvensen har medfört en
nedgång även av antalet fall med kirurgisk tuberkulos. Till följd härav
har beläggningen på Styrsö kustsanatorium nedgått så starkt, att medicinalstyrelsen
förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka fyllnadsbidrag
för tiden efter den 1 juli 1951. Avsikten är, att ännu kvarvarande patienter
med kirurgisk tuberkulos skola överflyttas till andra enskilda anstalter
samt att Styrsö fortsättningsvis, i enlighet med ett mellan direktionen för
46 Statsutskottets utlåtande nr 11.
sanatoriet, a ena sidan, samt Göteborgs sjukhusdirektion och förvaltningsutskottet
inom Göteborgs och Bohus läns landsting, å andra sidan, träffat
preliminärt avtal skall användas för vård av kroniskt sjuka. Genomförandet
av omläggningen har fördröjts genom vissa betänkligheter hos direktionen,
avseende bl. a. användningen av till sanatoriet gjorda donationer.
Då det med nuvarande platsbrist för den slutna sjukvården icke bör
ifrågakomma, att fyllnadsbidrag av statsmedel utgår till en enskild anstalt,
vars kapacitet utnyttjas endast till en mindre del, förutsätter utskottet,
att Styrsö kustsanatorium fr. o. m. den 1 juli 1951 icke längre skall
användas såsom anstalt för kirurgisk tuberkulos. På Kungl. Maj:t bör ankomma
att meddela de provisoriska föreskrifter, vilka må befinnas erforderliga
under den tid som kan komma att åtgå för omläggningen av
verksamheten.
Ett nedläggande av verksamheten för kirurgisk tuberkulos vid Styrsö
på sätt utskottet förordat medger en minskning i jämförelse med Kungl.
Maj :ts förslag av anslaget med 25 000 kronor till 2 975 000 kronor.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej föranlett erinran från utskottets
sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 975 000
kronor.
60 :o) Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 138—140) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till patienter, som för att
undergå behandlingar eller undersökningar äro nödsakade att företaga
resor till kustsanatorier, vanföreanstalter och vissa anstalter för radiumbehandling,
äro icke enhetligt utformade. Det synes lämpligt, att de olika
statsbidragskungörelserna bringas att överensstämma med varandra. Bestämmelserna
böra därvid i vissa hänseenden förenklas.
Departementschefen förordar i fråga om samtliga dessa resebidrag, att
den nuvarande begränsningen till vissa slag av transportmedel borttages.
Resebidrag bör sålunda utgå vid färd med omnibus, vartill jämväl bör
hänföras automobil i linjetrafik. Departementschefen förordar vidare, att
bidragsrätten må omfatta såväl obemedlade och mindre bemedlade patienter
som vårdare. Bidrag anses vid omnibusfärd eller vid färd med auto
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
47
mobil i linjetrafik böra utgå efter biljettkostnaden samt i övrigt efter
10 öre per kilometer, dock att resebidraget endast skall omfatta den del
av resekostnaderna, som överstiger 3 kronor. Även biljettkostnaden för
resa med buss direkt till vederbörande anstalt bör grunda rätt till statsbidrag
enligt samma beräkningssätt.
Departementschefen anser, att jämväl bestämmelserna om Bidrag till ambulatorisk
behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter böra i tillämpliga
delar anslutas till de enhetliga grunder, som nu förordats.
Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, har departementschefen
för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter av nu angivet
innehåll.
I avvaktan på närmare erfarenhet av verkningarna av de föreslagna
bidragsändringarna föreslås, att anslaget uppföres med oförändrat belopp.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till resor för vissa patienter
vid kustsanatorierna m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
61 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 140—143), vilket avser medelsanvisning
med dels 150 000 kronor för slutförande av arbeten å familjebostadshus
vid Hålahults sanatorium, dels ock 78 000 kronor för förberedelsearbeten
samt apparaturanskaffning för omläggning av värmeanläggningen
vid österåsens sanatorium, samt under erinran, att anslaget i riksstaten
för innevarande budgetår uppförts med 330 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 228 000 kronor.
62 :o) Bidrag till driften av folksanatorierna. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 73, s. 144), vilket innebär en av medelsåtgången föranledd
ökning av anslaget med 86 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av folksanatorierna
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 697 000
kronor.
63 :o) Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter.
Kungl. Maj :t har (punkt 74, s. 144—146) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till ambulatorisk behandling m. in. av vissa tuberkulospatienter
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
48 Statsutskottets utlåtande nr 11.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 450 000
kronor.
I fråga om bidraget till resor för erhållande av ambulatorisk pneumothoraxbehandling
förutsättes, att bestämmelserna ändras i överensstämmelse
med vad ovan förordats beträffande bidrag till resor för vissa patienter
vid kustsanatorierna m. m.
Det för nästa budgetår beräknade ökade medelsbehovet, 50 000 kronor,
betingas av anslagsbelastningen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till ambulatorisk behandling
m. m. av vissa tuberkulospatienter för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
64 :o) Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten. Kungl.
Maj:t har (punkt 75, s. 146—148) föreslagit riksdagen att till Behandling
av medellösa lupuspatienter från landsorten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 70 000
kronor.
Statsbidrag för behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten
föreslås få utgå ej endast såsom f. n. för behandling enligt den s. k. ljusmetoden
utan jämväl för vid ljusinstitut ordinerad kemoterapi med preparat,
som godkännas av medicinalstyrelsen. Därest riksdagen ej har någon
erinran mot förslaget, förutsättes Kungl. Maj :t få utfärda närmare föreskrifter
i ämnet samt godkänna erforderliga avtal för reglering av hithörande
ersättningsfrågor.
Den förordade uppräkningen av anslaget, 5 000 kronor, betingas av den
föreslagna utvidgningen av bidragsrätten samt av belastningen å anslaget.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.
65 :o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemivårdanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 148 och 149)
och under erinran, att anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår
uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig
reservation ansetts jämväl för nästa budgetår kunna upptagas med allenast
formellt belopp, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
49
att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemivårdanstalter för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
66:o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 149 och 150), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.
67 :o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 150) och under erinran, att anslaget,
som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett formellt
belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts jämväl
för nästa budgetår kunna upptagas med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande m. m. av hem
för kroniskt sjuka för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
68 :o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. Kungl. Maj:t har
(punkt 79, s. 150—152) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 700 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
I kungörelsen den 14 maj 1948 (nr 251) om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna
till kungörelsen nr 336/1945 är föreskrivet bl. a., att i den
mån sjukplatser å anstalt för kroniskt sjuka finnas lediga och icke erfordras
för sitt egentliga ändamål, intill den 1 juli 1951 å sådan plats tillfälligtvis
må vårdas sängliggande patient, för vilken statsbidrag icke må utgå.
Statens sjukhusutredning av år 1943 har i sitt betänkande SOU 1947:61
föreslagit en ny definition av det författningsmässiga begreppet kroniskt
sjuk, vilken inkluderar även fall, som avses i nyssnämnda bestämmelse. Departementschefen
erinrar, att proposition till riksdagen beslutats med förslag
till ändringar i sjukhuslagen i huvudsaklig överensstämmelse med vad
sjukhusutredningen förordat. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1952. Det förutsättes, att, därest ändringarna godtagas av riksdagen,
statsbidragsförfattningarna omarbetas. Därefter anses behov av ifrågavarande
övergångsbestämmelse ej längre föreligga. Dess giltighet bör därför
förlängas allenast till den 1 januari 1952.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. G sand. Nr 11.
50
Statsutskottets utlåtande nr It.
Medicinalstyrelsen har i ett särskilt fall haft att taga ställning till frågan,
huruvida statsbidrag må kunna utgå till anstalt trots att för vård av sjuka
från det område, för vilket anstalten är i första hand avsedd, kräves högre
avgift än en krona 50 öre för dag och patient. Enligt styrelsen borde skillnad
göras mellan anstalter, till vilkas uppförande eller inrättande statsbidrag
uppburits, och anstalter till vilka dylikt bidrag icke uppburits men
vilka beviljats statsbidrag till driftkostnaderna. Beträffande den förra kategorien
anstalter anses hinder möta att för vården å hemmet av patienter
från upptagningsområdet uttaga högre avgift än en krona 50 öre för dag
och patient, för så vitt ej Kungl. Maj:t medgivit återbetalning, helt eller
delvis, av uppförandebidraget och sådan återbetalning skett. Beträffande
den senare kategorien anstalter anses gälla att, därest för vård av patient
— frånsett patienter från annan ort -— å dessa anstalter uttages högre avgift
än en krona 50 öre per vårddag, statsbidrag till driftkostnaderna icke
utgår för på sådana patienter belöpande vårddagar. Departementschefen ansluter
sig till vad medicinalstyrelsen anfört angående tolkningen i detta fall
av gällande statsbidragsbestämmelser, vilken tolkning kan komma att medföra
viss minskning av utgående statsbidrag.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit den av departementschefen
åsyftade propositionen med förslag till ändringar i sjukhuslagen,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att övergångsbestämmelsen i kungörelsen
nr 251/1948 gives förlängd giltighet till den 1 januari 1952.
Ehuru utskottet i likhet med departementschefen finner vad medicinalstyrelsen
anfört angående tolkningen i visst fall av gällande statsbidragsbestämmelser
formellt riktigt, anser utskottet denna tolkning sakligt sett
mindre tillfredsställande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t tager frågan
under övervägande.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor.
69 :o) Bidrag till Lilla Hemmet. Bidrag till driften av centralanstalter för
radioterapi. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 80 och 81,
s. 152—155), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Bidrag till Lilla Hemmet ett anslag av 40 000
kronor;
b) till Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi
ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
51
70 :o) Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 82, s. 156) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
m. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 270 000
kronor.
Motsvarande bestämmelser som de ovan förordade beträffande bidrag till
resor för vissa patienter vid kustsanatorierna anses böra gälla även för nu
förevarande anslag.
Det ökade medelsbehovet, 30 000 kronor, betingas av anslagsbelastningen.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till resor för patienter vid
vissa anstalter för radiumbehandling m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
71 :o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund. Kungl. Maj:t har (punkt 83, s. 156—161) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 85 000
kronor.
Bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag ha utfärdats av Kungl.
Maj :t den 13 juni 1947. Malmöhus läns landsting har med ett flertal andra
landsting träffat avtal om upplåtelse av den neurokirurgiska kliniken. Innehållet
i detta avtal strider på vissa punkter mot de av Kungl. Maj :t utfärdade
villkoren för statsbidragets åtnjutande. Medicinalstyrelsen beräknar,
att de bidrag, som enligt avtalet inlevererats av de övriga intressenterna,
uppgå till nära 100 procent mer än vad som skulle ha inbetalats, därest
statsbidragsbestämmelserna följts, och icke oväsentligt överstiga summan
av de belopp, som skulle ha inbetalats, och statsbidraget för vart och ett av
de ifrågavarande åren.
Medicinalstyrelsen anser, att det statsbidrag, som i strid med gällande
bestämmelser uppburits under budgetåren 1946/47—1949/50, bör återlevereras,
varjämte det för första halvåret 1950 rekvirerade statsbidraget bör
innehållas.
Departementschefen uttalar att det är otvivelaktigt, att landstingets åtgärd
att träffa ifrågavarande avtal med övriga landsting innebär ett anmärkningsvärt
åsidosättande av givna regler. Emellertid har statsverket
icke genom landstingets åtgöranden åsamkats större utgifter än om de med
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 11.
delade bestämmelserna följts. Vidare ha, såsom överdirektören Björkquist
i skiljaktig mening inom medicinalstyrelsen uttalat, de övriga landstingen
godtagit avtalet samt ej heller påkallat ändring däri. Ett bifall till medicinalstyrelsens
förslag anses dessutom få till följd, att Malmöhus läns landsting
kommer att kräva övriga avtalsparter på deras del av det uppkomna
underskottet. Med hänsyn härtill anser departementschefen sig om än med
tvekan icke böra förorda medicinalstyrelsens förslag om återleverans av
uppburna samt innehållande av rekvirerat statsbidrag. Såsom villkor bör
uppställas, att avtalen med de övriga landstingen fr. o. m. den 1 juli 1951
bringas i full överensstämmelse med statsbidragsgrunderna.
Till frågan om ifrågasatt höjning av statsbidraget per dag är departementschefen
icke nu beredd att taga ståndpunkt. Före ett ställningstagande
i denna fråga synes det få ankomma på Malmöhus läns landsting att till
medicinalstyrelsen inkomma med närmare utredning angående ökningen i
lasarettets dagkostnad, sedan nuvarande bidragsbelopp fastställdes, och storleken
av den merkostnad, som belöper sig på den neurokirurgiska kliniken.
Departementschefen förordar sålunda, att statsbidraget för nästa budgetår
beräknas efter oförändrat bidragsbelopp, och uppskattar på grund av
medicinalstyrelsens beräkningar medelsbehovet till 75 000 kronor.
Utskottet finner det anmärkningsvärt, att Malmöhus läns landsting med
andra intressenter träffat avtal, vilka på vissa punkter strida mot de av
Kungl. Maj:t utfärdade villkoren för statsbidragets åtnjutande. Med hänsyn
till vad departementschefen anfört vill utskottet likväl icke motsätta sig att
statsbidrag utgår för nästa budgetår enligt av departementschefen angivna
grunder. Såsom förutsättning bör gälla, att avtalen med övriga intressenter
visas ha fr. o. in. den 1 juli 1951 bringats i full överensstämmelse med statsbidragsgrunderna.
Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk
avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
72 :o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 84,
s. 161—-165) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000
kronor.
Såsom riksdagens år 1949 församlade revisorer framhållit i sin berättelse
har förevarande anslag under budgetåren 1943/44—1948/49 i det närmaste
fördubblats och trots den betydande uppräkning, som successivt ägt rum,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
53
överskridits med avsevärda belopp. Revisorerna ha understrukit angelägenheten
av att särskilda åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna.
Vidare har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande över ortoped- och vanförevårdssakkunnigas
betänkande (SOU 1948:41) föreslagit, att bestämmelser
skulle utfärdas, som möjliggjorde en utvidgad kontroll från statens sida
över vanföreanstalternas medelsförvaltning.
Med hänsyn härtill och då statsutgifterna för vanförevården alltjämt öka
anses det angeläget, att spörsmålet om hur statsmakterna bäst skola kunna
bevaka sina intressen i fråga om vanföreanstalternas ekonomi upptages till
prövning. Anstalternas stater böra därför efter vederbörlig granskning av
medicinalstyrelsen framdeles fastställas av Kungl. Maj :t. Då statförslagen
för år 1951 redan inlämnats till medicinalstyrelsen och av styrelsen komma
att fastställas under februari månad samma år, synes den föreslagna anordningen
böra tillämpas fr. o. m. budgetåret 1952/53. Anstalternas anslagsäskanden
böra därvid liksom hittills sammanställas av medicinalstyrelsen.
Staterna böra fastställas att gälla per budgetår i stället för kalenderår.
Medicinalstyrelsen bör erhålla befogenhet att lämna de direktiv beträffande
anstalternas förvaltning och räkenskaper, som kunna anses påkallade.
I överensstämmelse med redan tillämpad praxis bör vederbörande
tjänsteman hos medicinalstyrelsen vara skyldig avgiva skriftlig berättelse
rörande vid granskningen framställda erinringar, vilken berättelse bör
fogas vid styrelsens utanordningsbeslut. Slutligen anses en närmare utredning
rörande anstalternas organisation och personalbehov böra komma
till stånd för bedömande av de ytterligare åtgärder, som böra vidtagas för
att minska statsverkets kostnader för vanförevården. I avbidan härpå
förutsättes medicinalstyrelsen skola iakttaga sträng återhållsamhet vid bedömandet
av anstalternas aktuella utgiftsbehov. Nya tjänster böra icke få
inrättas eller reglering av befintliga sådana vidtagas utan medgivande av
Kungl. Maj :t.
Av departementschefen sålunda framlagda förslag förutsättas böra gälla
såsom villkor för erhållande av statsbidrag.
Samma ordning, som föreslagits för vanföreanstalterna, anses böra införas
även beträffande Eugeniahemmet och enskilda anstalter för kirurgisk
tuberkulos, vilkas inkomst- och utgiftsstater f. n. fastställas av medicinalstyrelsen.
Medicinalstyrelsen har för nästa budgetår räknat med ett ökat medelsbehov
under anslaget av 1 000 000 kronor, varav 250 000 kronor till bidrag
till kliniker, 150 000 kronor till bidrag till bandage och proteser och
1 200 000 kronor till bidrag till täckande av underskott. Departementschefen
har tillstyrkt den ökade medelsanvisningen. För bidrag till invalidvagnar
och rullstolar erforderliga medel, vilka hittills utgått från posten
till bidrag till bandage och proteser, ha ansetts böra redovisas under en
särskild post.
54
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Dahlgren väckt motion (II: 341), vari hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning
och förslag i syfte att minst fördubbla flit- och fickpengar för
eleverna vid vanföreanstalternas yrkesskolor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Kungl. Maj:t har genom beslut den 8 december 1950 förklarat
hinder icke möta för medicinalstyrelsen att vid fastställande av inkomst-
och utgiftsstater för vanföreanstalterna för år 1951 upptaga medel
i staterna för möjliggörande av föreslagen höjning av till elever vid
anstalternas yrkesskolor utgående fickpengar. Medicinalstyrelsen har i
enlighet med detta bemyndigande vid fastställandet av inkomst- och utgiftsstater
för år 1951 bestämt, att elevernas fickpengar skola utgå enligt
av ortoped- och vanförevårdssakkunniga angivna beräkningsgrunder, vilka
innebära att fickpengarna utgå med följande belopp per månad, nämligen
under
första utbildningsåret
10 kronor för månad,
»
andra »
15 » » » ,
»
tredje »
20 » » » ,
»
fjärde »
30 » » » .
Då motionärens önskemål genom medicinalstyrelsens beslut helt tillgodosetts
beträffande vanföreanstalten i Stockholm och i avsevärd utsträckning
tillmötesgåtts beträffande övriga vanföreanstalter, är utskottet
icke berett att nu tillstyrka ytterligare utredning i ämnet.
Den utveckling, som under senare år ägt rum i fråga om kostnaderna
för vanförevården, föranleder utskottet att instämma i departementschefens
uppfattning, att en utredning bör komma till stånd rörande anstalternas
organisation och personalbehov. Därvid böra alla möjligheter undersökas
att åstadkomma rationalisering och effektivisering av verksamheten
samt att genom ytterligare åtgärder minska statsverkets kostnader.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
a) att riksdagen må till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000
kronor;
b) att motionen II: 341 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
55
73:o) Vissa elektriska arbeten vid vanföreanstalten i Göteborg. Kungl.
Maj :t har (punkt 85, s. 165—167) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att statsbidrag må beviljas föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg
för vissa elektriska arbeten vid vanföreanstalten därstädes med den verkliga
kostnaden för arbetena, dock med högst 83 000 kronor, dels ock till
Vissa elektriska arbeten vid vanföreanstalten i Göteborg för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 83 000 kronor.
Anslag för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Enligt gällande, av medicinalstyrelsen godkänt avtal rörande leverans av
elektrisk energi m. m. från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är föreningen
för bistånd åt vanföra i Göteborg skyldig att snarast möjligt övergå från
användning av likström till växelström vid anstalten. En omläggning av
den elektriska utrustningen synes sålunda ofrånkomlig. Enligt ett av byggnadsstyrelsen
framlagt alternativ A kan detta ske för 191 000 kronor. I nuvarande
statsfinansiella läge är det emellertid angeläget, att kostnaderna för
omläggningen i möjligaste mån begränsas. I anslutning därtill förordas, att
densamma utföres i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i ärendet
framlagt alternativ B. Kostnaden härför beräknas till ca 83 000 kronor.
Med hänsyn till anstaltens ekonomiska ställning förordas, att kostnaderna
bestridas av statsmedel. För ändamålet föreslås skola anvisas ett reservationsanslag
av nämnda belopp.
Utskottet anser, att det av byggnadsstyrelsen framlagda alternativet A,
för vilket kostnaden beräknats till 191 000 kronor, är mera rationellt än
det av departementschefen förordade alternativet B. Med hänsyn till det
ekonomiska läget vill utskottet likväl icke motsätta sig Kungl. Maj :ts
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag må beviljas föreningen för
bistånd åt vanföra i Göteborg för vissa elektriska arbeten
vid vanföreanstalten därstädes med den verkliga kostnaden
för arbetena, dock med högst 83 000 kronor;
b) till Vissa elektriska arbeten vid vanföreanstalten i
Göteborg för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 83 000 kronor.
74:o) Modernisering m. m. av röntgenanläggningen vid vanföreanstalten
i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt 86, s. 167—170) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att statsbidrag må beviljas föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg för modernisering in. in. av röntgenanläggningen vid vanföreanstalten
därstädes med den styrkta verkliga kostnaden därför, dock
56
Statsutskottets utlåtande nr 11.
med högst 110 000 kronor, dels ock till Modernisering m. in. av röntgenanläggningen
vid vanföreanstalten i Göteborg för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
Anslag för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Ombyggnaden av röntgenanläggningen förutsättes skola ske i etapper.
Kostnaderna för den första etappen ha beräknats till 110 000 kronor. På
grund av vanföreanstaltens ekonomiska ställning förordas, att kostnaderna
i sin helhet bestridas av statsmedel. De ytterligare kostnader, vartill
efter december 1950 inträdande prisstegringar kunna föranleda, förutsättas
få bestridas från anslaget till Bidrag till vanföreanstalter m. in.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag må beviljas föreningen för
bistånd åt vanföra i Göteborg för modernisering m. in. av
röntgenanläggningen vid vanföreanstalten därstädes med
den styrkta verkliga kostnaden därför, dock med högst
110 000 kronor;
b) till Modernisering in. in. av röntgenanläggningen vid
vanföreanstalten i Göteborg för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
75 :o) Bidrag till resor för vanföra m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 87,
s. 170) föreslagit riksdagen att till Bidrag till resor för vanföra m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Bestämmelser, motsvarande de ovan förordade bestämmelserna rörande
bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m., anses böra
gälla för nu förevarande anslag.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har beräknats i anslutning
till de senaste belastningssiffrorna.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gottfrid Karlsson och fröken Andersson (1:265) samt den andra
inom andra kammaren av fröken Wetterström och herr Bergstrand (II: 340)
har hemställts, att riksdagen ville besluta sådana ändrade grunder för statsDidrag
till resor för vanföra jämte vårdare, att ifrågavarande statsbidrag
må utgå jämväl till resor till och från närmast belägna ortopediska lasarettsavdelning.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
57
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen II: 340.
Utskottet erinrar om att i svensk sjukvårdspolitik såvitt angår den
slutna kroppssjukvården sedan länge hävdats den principen, att staten lämnar
resebidrag allenast för sådan vård, som kan sägas vara av riksbetonad
karaktär, medan för utnyttjande av länsvis organiserad vård erforderliga
resebidrag böra lämnas av vederbörande huvudman. Statsbidraget till resor
för vanföra, vilket utformats i enlighet med denna princip, utgår alltså endast
för resor till platser av rikskaraktär. Huvudmännen för den länsvis
organiserade slutna kroppssjukvården ha, enligt vad utskottet har sig bekant,
i avsevärd utsträckning trätt emellan, då behov förelegat av resebidrag
till anstalter inom länet.
I motionerna I: 265 och II: 340 föreslås ett slopande av den hävdvunna
principen i fråga om resekostnadernas fördelning mellan staten och de
lokala huvudmännen. Utskottet kan icke tillstyrka detta förslag, så mycket
mindre som i ortoped- och vanförevårdssakkunnigas betänkande (SOU
1948: 41) uttalats, att behovet av ortopediska sjukplatser bör tillgodoses
genom en utbyggnad länsvis, varvid landstingen som regel, liksom när det
gäller övrig kroppssjukvård, böra bli huvudmän. Erinras må ock, att det
förutsatts att i samband med ikraftträdandet av 1947 års lag om allmän
sjukförsäkring resebidragen för resa till och från bl. a. vanföreanstalter
skola ersättas med de allmänna resebidrag, som komma att utgå enligt
nämnda lag.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:265 och 11:340 till Bidrag till
resor för vanföra in. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 525 000 kronor.
76:o) Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 171), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kuratorsverksamhet vid
vanföreanstalterna för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 36 000 kronor.
77 :o) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Maj :t har (punkt 89, s. 171—173)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 400 000
kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Beträffande frågan om fastställande av inkomst- och utgiftsstater m. m.
för Eugeniahemmet hänvisas till vad därutinnan ovan anförts under anslaget
till Bidrag till vanföreanstalter m. m. De förslag, som där framlagts,
anses böra avse även denna anstalt.
Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har
godtagits av departementschefen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
78:o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 173
och 174), vilket innebär en av anslagsbelastningen och inrättandet av ytterligare
en ortopedisk avdelning betingad uppräkning av anslaget med
100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stödjebandage och proteser
vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
79:o) Bidrag till de vanföras riksorganisation. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 174 och 175), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksorganisation
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 400
kronor.
80 :o) Bidrag till anskaffande och drift av hörapparater. Kungl. Maj:t har
(punkt 92, s. 175—178) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande
och drift av hörapparater för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
100 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Vid anmälan i propositionen nr 86/1950 av motsvarande anslag beräknades
en balans av omkring 670 s. k. lijälpfall (bidragsberättigade) kvarstå
vid ingången av budgetåret 1950/51. Denna balans har kunnat reduceras till
308 fall. Enligt av pensionsstyrelsen numera medgiven praxis utbetalar hörselfrämjandet
bidrag med högst hälften av apparatpriset, dock högst 200
kronor per apparat, vilket f. n. motsvarar ett bidrag av i genomsnitt 90
kronor per medrescoapparat och 175 kronor för övriga apparater. Då föreningen
räknar med att den förra apparaten kan förmedlas till omkring
halva antalet bidragssökande, skulle medelsbehovet för att täcka sistnämnda
Statsutskottets utlåtande nr 11.
59
balans uppgå till ca 40 800 kronor. För de i förenämnda proposition beräknade
680 nya hjälpfallen skulle med samma beräkningsgrunder erfordras
ca 90 100 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats 100 000 kronor,
skulle medelsbehovet för täckande av vid ingången av budgetåret 1951/52
kvarstående balans uppgå till 30 900 kronor. Antalet nya hjälpfall under
nästa budgetår torde liksom f. n. kunna beräknas till 680 och härför erforderligt
statsbidrag sålunda till 90 100 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
skulle i enlighet härmed komma att uppgå till 121 000 kronor. I nuvarande
ekonomiska läge och med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
finner departementschefen sig emellertid icke kunna förorda, att medel anvisas
för att täcka hela det sålunda uppskattade medelsbehovet. Departementschefen
föreslår därför, att anslaget avrundas nedåt till 100 000 kronor
och alltså uppföres med oförändrat belopp. Departementschefen utgår därvid
från att bidrag alltjämt endast skall utgå till person, som för sitt arbete
förklaras vara i behov av hörapparat. Ett av föreningen framlagt förslag
att bidrag må utgå även till skolbarn och yrkesungdom har departementschefen
ansett sig icke kunna f. n. tillstyrka. Vidare förutsättes, att bidrag
till anskaffande av hörapparat beräknas efter kostnaden för den prisbilligaste
apparat, som prövas vara ur förstärlcningssynpunkt tillfredsställande,
ävensom att någon höjning av den f. n. tillämpade bidragsprocenten
icke företages.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson (I: 40) samt den andra inom andra kammaren av herr
Hagård och fru Ewerlöf (II: 58), har hemställts, att riksdagen vid behandling
av under elfte huvudtiteln upptagna Bidrag till anskaffande och drift
av hörapparater ville uttala, att bidrag även skall utgå till hörselskadade
barn.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen II: 58.
Utskottet. Såsom i motionerna I: 40 och II: 58 framhålles har kommittén
för dövhetens bekämpande att särskilt uppmärksamma de hos barn förekommande
hörseldefekterna, vilka ofta verka starkt utvecklingshämmande.
I direktiven för kommittén uttalas att det kan ifrågasättas, huruvida icke
ekonomisk hjälp bör lämnas oberoende av om den döve för sitt arbete är i
behov av ljudförstärkningsapparat. Därest de nuvarande subventionsgrunderna
skulle befinnas vara otillfredsställande, bör förslag till ändrade föreskrifter
utarbetas. Kommitténs arbete beräknas enligt årets riksdagsberättclse
vara slutfört under första halvåret 1951.
Ehuru utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
alla hjälpmedel sättas in så tidigt som möjligt för de hörselskadade barnen,
finner utskottet det icke böra ifrågakomma att riksdagen skulle genom ett
60
Statsutskottets utlåtande nr It.
bifall till motionerna föregripa resultatet av det snart avslutade utredningsarbetet.
Enligt vad utskottet inhämtat övervägs en ny medelsanvisning för
det av motionärerna åsyftade ändamålet ur allmänna arvsfonden, vilket utgör
ett ytterligare skäl för att avvakta kommitténs förslag.
Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
a) att riksdagen må till Bidrag till anskaffande och drift
av hörapparater för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor;
b) att motionerna 1:40 och 11:58 icke må av riksdagen
bifallas.
81 :o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 93, s. 178—181), vilket innebär en anslagsminskning med 11 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.
82 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 181 och 182) samt under
erinran, att anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts
med ett formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation
ansetts kunna jämväl för budgetåret 1954/52 upptagas med allenast
formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av förlossningsanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.
83 :o) Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 182 och 183), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av förlossningsanstalter
och väntehem m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
84:o) Viss ersättning till barnbördshuset i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 96, s. 183), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss ersättning till barnbördshuset i
Lund för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 1400
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
61
85 :o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
97, s. 183—190) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga av departementschefen föreslagen ändring i personalförteckningen
för statens institut för folkhälsan, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens institut för folkhälsan:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 493 000
kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 516 000
kronor.
För nästa budgetår har räknats med ett ökat medelsbehov för automatiska
löneklassuppflyttningar av i runt tal 18 000 kronor. Å andra sidan
har anslaget med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet förordat
vid anmälan till statsverkspropositionen av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor ansetts böra nedräknas med i runt tal 41 000 kronor, vilken
minskning ansetts i sin helhet böra falla på anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Nettominskningen å anslaget, skulle sålunda
utgöra 23 000 kronor.
I personalförteckningen föreslås skola upptagas ytterligare en ordinarie
kontorsbiträdest j änst.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens institut för folkhälsan, att i
förteckningen uppföres ytterligare en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 199 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 18 100
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis .............. 177 100
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 958 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 140 200
Summa förslagsanslag kronor 1 493 000;
62
Statsutskottets utlåtande nr 11.
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 493 000
kronor.
86:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 98, s. 190—192) föreslagit riksdagen att till Statens institut för folkhälsan:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
571000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 614 000
kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. in. föreslås skola höjas med 2 000 kronor.
Vidare förordas en minskning av anslagsposten till reseersättningar med
5 000 kronor och av delposten till inköp och underhåll av inventarier med
40 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 571 000 kronor.
87 :o) Vissa undersökningar rörande små avloppsreningsanläggningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 99, s. 192 och 193) föreslagit riksdagen att till
Vissa undersökningar rörande små avloppsreningsanläggningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 57 000
kronor.
Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna för att fullfölja vissa
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 november 1944 påbörjade undersökningar.
Sedan den för undersökningarna erforderliga försöksanläggningen i Stocksund
under sommaren 1950 reparerats och iordningställts, ha undersökningarna
återupptagits.
För undersökningarnas fortsatta bedrivande under budgetåret 1951/52 ha
beräknats 35 000 kronor, varav för underhåll av stocksundsanläggningen
2 000 kronor och för undersökningarna 33 000 kronor. Beräkningen av medelsbehovet
för den fortsatta verksamheten har skett i enlighet med av styrelsen
för statens institut för folkhälsan gjorda kalkyler i anslagsframställningen
för innevarande budgetår, dock att nu icke föreslås, att föreståndaren
för institutets vattenlaboratorium skall erhålla särskilt arvode för sitt
arbete med undersökningarna.
Utskottet anser att det ur flera synpunkter vore värdefullt, om de pågående
undersökningarna kunde leda fram till enhetliga typer av reningsan
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
63
läggningar och om på grundval av den bedrivna försöksverksamheten allmänna
råd och anvisningar kunde utfärdas rörande skötseln av dylika anläggningar.
Utskottet understryker emellertid 1950 års riksdags uttalande,
att den här ifrågavarande undersökningsverksamheten bör vara av engångsnatur
och att något fortlöpande anslag för ändamålet icke bör ifrågakomma.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa undersökningar rörande små
avloppsreningsanläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
88:o) Undersökning rörande vissa ryggskador. Kungl. Maj:t har (punkt
100, s. 193—196) föreslagit riksdagen att till Undersökning rörande vissa
ryggskador för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
Anslag för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Undersökning i syfte att begränsa förekomsten av ryggskador har planlagts
av läkare vid bl. a. folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning. I
medicinskt hänseende skulle undersökningen förläggas till karolinska institutets
ortopediska klinik. Kostnaderna för genomförande av undersökningen
ha beräknats till ca 98 000 kronor, varav för budgetåret 1951/52 40 000 kronor
och för budgetåret 1952/53 58 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Undersökning rörande vissa ryggskador
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
89:o) Undersökning rörande yrkeshudsjukdomar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 101, s. 196—198) och under erinran, att anslag för
ändamålet icke finnes uppfört i gällande riksstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undersökning rörande yrkeshudsjukdomar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 kronor.
90:o) Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 102, s. 198—201), vilket innebär en höjning av anslagsposterna
till arvoden åt tillfälliga lärare med sammanlagt 900 kronor,
varav 500 kronor avseende anstalten i Stockholm och 400 kronor anstalten
i Göteborg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläro
64
Statsutskottets utlåtande nr 11.
anstalterna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlönings stat.
A. Barnmorskeläroanstalten i Stockholm.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ 46 000
2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 14 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................. 8 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 5 500 74 100
B. Barnmorskeläroanstalten i Göteborg.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ 44 000
2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 18 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ 17 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 5 200 84 400
Summa förslagsanslag kronor 158 500;
b) till Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 158 500 kronor.
91 :o) Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 103, s. 201 och 202), vilket innebär att den för innevarande
budgetår i omkostnadsstaten för barnmorskeläroanstalten i Stockholm
upptagna anslagsposten å 10 000 kronor till inköp av undervisningsmateriel
utgår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 198 400 kronor.
92 ;o) Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, s. 202—205), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, avseende automatiska löneklassuppflyttningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 11.
65
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 31500
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .......... 1 800
3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis .... 23 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 70 200
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 12 300
Summa förslagsanslag kronor 139 500;
b) till Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 139 500 kronor.
93:o) Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader. Stipendier till elever vid
godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
105 och 106, s. 205—207), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader ett förslagsanslag
av 64 000 kronor;
b) till Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor
ett reservationsanslag av 23 000 kronor.
94:o) Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 107, s. 208—210) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Av medicinalstyrelsen framställt förslag, att Kungl. Maj :t måtte utverka
riksdagens bemyndigande att efter prövning i varje särskilt fall bevilja
vissa stiftelseskolor bidrag till kostnader för avlöning åt fast anställd
lärarpersonal, för arvoden åt annan lärarpersonal och för undervisningsmateriel
med högst hälften av skolans utgifter för ändamålet, kan departementschefen
icke nu förorda. I avbidan på resultatet av pågående förhandlingar
rörande höjd ersättning för eleverna vid Sophiahemmets sjuksköterskeskola
under den praktiska tjänstgöringen å sjukhus anser departementschefen
sig icke heller f. n. kunna tillstyrka av styrelsen för hemmet
gjord framställning om statsbidrag till driften av sjuksköterskeskolan. Bidrag
synes alltså för nästa budgetår böra utgå enligt oförändrade grunder.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Spetz m. fl. (I: 202) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer in. fl. (II: 252), har hemställts, att riksdagen måtte dels bemyndiga
5 — Eihang till riksdagens protokoll 1951. 0 samt. Nr 11.
66
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Kungl. Maj :t att i särskild ordning utgiva statsbidrag till vissa sjuksköterskeskolor
— stiftelseskolor, dels ock å förslagsanslaget under Bidrag till
driften av godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett
ytterligare förslagsanslag av 50 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionen II: 252.
Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att de privata sjuksköterskeskolorna
böra erhålla det stöd i form av statsbidrag, som är nödvändigt
för att verksamheten skall kunna upprätthållas. Utskottet saknar
dock hållpunkter för ett bedömande av bästa sättet att säkra skolornas
bestånd. I första hand böra skolorna uppenbarligen utnyttja de möjligheter,
som kunna stå till buds för dem att själva förbättra de ekonomiska
betingelserna för utbildningsverksamheten genom att tillgodoräkna sig
ökad ersättning för def arbete, som eleverna utföra vid olika sjukhus. Även
om, såsom i motionerna framhållits, en skälig del av denna ersättning bör
komma eleverna till godo, får dock antagas att skolornas ekonomi kommer
att gynnsamt påverkas av ersättningshöj ningen. Någon uppgift rörande
storleken av de inkomster, som efter avdrag för elevarvoden kunna tillföras
de privata sjuksköterskeskolorna genom ökad ersättning från samtliga
de sjukhus åt vilka de tillhandahålla elever, har icke kunnat erhållas.
Icke heller är det känt, om ej uppkommande underskott å utbildningsverksamheten
i viss utsträckning kunna täckas av donationer eller
andra för skolorna tillgängliga medel. Av det sagda framgår, att utskottet
icke kan tillstyrka förslagen i motionerna I: 202 och II: 252 om utgivande
redan nu av statsbidrag till de privata sjuksköterskeskolorna samt om anvisande
av medel härför. Det torde emellertid få förutsättas, att Kungl.
Maj:t följer frågan med uppmärksamhet och — så snart ett mera tillförlitligt
bedömande av statsbidragsbehovet kan ske — för riksdagen framlägger
de förslag, som eventuellt kunna visa sig erforderliga.
Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 252 till Bidrag
till driften av godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
95 :o) Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 108, s. 211—- 213) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 36 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
67
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen har i ett den 10 november
1949 avlämnat betänkande angående högre utbildning av sjuksköterskor
m. m. föreslagit bl. a., att en statlig högre utbildningsanstalt för sjuksköterskor
skulle inrättas i Stockholm. Förslagets genomförande skulle komma
att draga betydande kostnader. I nu rådande läge anses proposition i ämnet
icke böra föreläggas riksdagen. Departementschefen tillstyrker därför,
att svensk sjuksköterskeförening, vars nu ifrågavarande undervisning efter
den år 1949 vidtagna utökningen i huvudsak överensstämmer med den av
kommittén föreslagna, alltjämt beviljas statsbidrag för anordnande av en
fortsättningskurs om nio månader samt två kompletteringskurser om vardera
ca nio veckor. Fortsättningskursen bör såsom för innevarande budgetår
omfatta ca 35 elever, medan det sammanlagda antalet deltagare i
kompletteringskurserna bör beräknas till 60—70. Såsom villkor för statsbidragets
åtnjutande bör gälla, att i fortsättningskursen minst 16 och i
kompletteringskurserna sammanlagt likaledes minst 16 elever, vilka äro i
behov därav, skola befrias från erläggande av kursavgift samt att undervisningen
skall stå under medicinalstyrelsens överinseende och bedrivas
enligt en av styrelsen godkänd plan.
Av sjuksköterskeföreningen gjord framställning om statsbidrag med
6 000 kronor till stipendier till deltagare i fortsättningskursen kan departementschefen
icke tillstyrka.
Föreningens nettokostnader för kursverksamheten — bortsett från vissa
pensionsavgifter — ha beräknats uppgå till 71 334 kronor. Statsbidraget
skulle alltså enligt f. n. tillämpade principer bestämmas till hälften av
sistnämnda belopp eller omkring 35 700 kronor. I avbidan på att framställning
från föreningen rörande pensionsrätt för vissa befattningshavare
enligt det nya reglementet för statens pensionsanstalt avgöres, föreslås
anslaget för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 36 700
kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lindblom och Sunne (I: 264) och den andra inom andra kammaren
av herr Wiklund i Stockholm m. fl. (II: 336), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att 6 000 kronor anvisas för stipendier om högst 600 kronor
till deltagare i fortsättningskurs för instruktionssköterskor och husmödrar
samt att i konsekvens härmed anslaget å 36 700 kronor under elfte huvudtiteln,
Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar,
höjes med 6 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionen I: 264.
68
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet. Såsom framgår av motionerna 1:264 och 11:336 medgiva
huvudmännen för den slutna sjukvården i ej obetydlig utsträckning deltagare
i ifrågavarande fortsättningskurser rätt att under tiden för kursen
behålla viss del av lönen. Att en viss ojämnhet i denna praxis förekommer
torde vara ostridigt, men detta sammanhänger med huvudmännens
varierande behov av instruktionssköterskor och husmödrar. Utskottet anser
för sin del, att förevarande fråga i första hand bör regleras genom avtal
mellan huvudmännen och personalorganisationerna. Enligt vad utskottet
inhämtat övervägs också inom svenska landstingsförbundet, där man
har sin uppmärksamhet riktad på frågan, upptagande av förhandlingar i
ämnet. I avbidan på resultatet av sådana förhandlingar finner sig utskottet
icke böra förorda bifall till yrkandena i motionerna.
Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 336 till Bidrag
till utbildning skur ser för instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter m. fl. för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 36 700 kronor.
96 :o) Specialutbildning av barnsjuksköterskor. Kungl. Maj:t har (punkt
109, s. 213—216) föreslagit riksdagen att till Specialutbildning av barnsjuksköterskor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 41 400
kronor.
Medel för ändamålet ha för innevarande budgetår anvisats såsom en
anslagspost om 38 500 kronor under förslagsanslaget till Bidrag till avlöningar
m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
Kursledarinna för centralskolans B-kurser (social barnavård) förutsättes
skola anställas under åtta månader, motsvarande tiden för två B-kurser, i
stället för såsom f. n. fyra månader. Härav föranledda merkostnader ha
beräknats till 2 300 kronor.
Beträffande posten till expenser förordas en till 600 kronor begränsad
höjning, avseende pensionsavgifter för en instruktionssköterska.
Av medicinalstyrelsen framställt förslag att anordna en till 3 175 kronor
kostnadsberäknad repetitions- och kompletteringskurs för å barnavårdscentral
anställda sjuksköterskor finner departementschefen sig f. n. nödsakad
avstyrka.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till
41 400 kronor. För ändamålet föreslås böra anvisas ett särskilt anslag,
vilket med hänsyn bl. a. till osäkerheten rörande lokalkostnaderna för
B-kurserna synes böra erhålla förslagsanslags karaktär.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
69
I en inom andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion
(11:253) har hemställts, att i enlighet med medicinalstyrelsens förslag
3 175 kronor anslås för en repetitions- och kompletteringskurs för sjuksköterskor
vid barnavårdscentraler.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Vad beträffar den i motionen II: 253 berörda frågan om anordnande
av en repetitions- och kompletteringskurs för å barnavårdscentral
anställda sjuksköterskor, hyser utskottet den uppfattningen, att en dylik
kurs skulle fylla ett viktigt behov. Ifrågavarande sjuksköterskor ha arbetsuppgifter
av självständig natur, och det är därför av särskild vikt, att de
bliva införstådda med nya rön och erfarenheter på medicinens och barnpsykologiens
område. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande verksamhet
åtminstone delvis får anses hittills ha haft karaktär av försöksverksamhet,
anser utskottet det angeläget, att den av medicinalstyrelsen och motionärerna
föreslagna kursen kommer till stånd, i all synnerhet som kostnaderna
härför äro förhållandevis obetydliga. Anslaget torde, om kursen kommer
till stånd, böra uppräknas med i runt tal 3 100 kronor till 44 500 kronor.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionen II: 253 till Specialutbildning
av barnsjuksköterskor för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 44 500 kronor.
97 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 216—218), vilket innebär en anslagsminskning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 4 300 000 kronor.
98 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 111, s. 218 och 219) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar
åt distriktsbarnmorskor m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 700 000
kronor.
Medicinalstyrelsen har upplyst, alt antalet hemförlossningar de senaste
åren uppgått till endast omkring 12 000 eller något därunder, motsvarande
9—io procent av samtliga förlossningar. Enligt fastställda planer skulle
70
Statsutskottets utlåtande nr 11.
den 1 juli 1950 finnas högst 908 statsbidragsberättigade distriktsbarnmorskebefattningar,
medan antalet uppehållna sådana tjänster under
samma år beräknades till ca 850. Fördelade på sistnämnda tjänster var
sålunda antalet av tjänstebarnmorskor årligen förrättade förlossningar i
öppen vård påfallande ringa eller i medeltal per barnmorska icke mer än
omkring 14. Distriktsbarnmorskorna tjänstgöra emellertid i viss utsträckning
även inom den slutna förlossningsvården samt inom den förebyggande
mödra- och barnavården och hemsjukvården, varför deras arbetsbörda
varit större än enbart dessa siffror giva vid handen.
Enligt vad departementschefen under hand inhämtat ha nu berörda förhållanden
av medicinalstyrelsen beaktats, då styrelsen i december 1950
fastställt nya planer för den öppna förlossningsvården, avseende åren 1951
—1953. Antalet statsbidragsberättigade tjänster har sålunda minskats med
ca 90. Departementschefen vill emellertid framhålla angelägenheten av att
medicinalstyrelsen ägnar frågan om organisationens omfattning en grundlig
och fortgående prövning samt med beaktande av nedgången i antalet
hemförlossningar vidtager de ändringar i planerna, som erfordras för organisationens
anpassande efter arbetsuppgifterna. Framför allt i sådana delar
av landet, där avstånden till närmaste förlossningsanstalt och tillgången
på vårdplatser så medgiva, bör en ökad koncentration av vården till dessa
anstalter vara möjlig.
Medelsbehovet för budgetåret 1951/52 är på grund av bl. a. nu nämnda
omständigheter svårt att mera exakt beräkna. Med hänsyn till belastningen
senaste budgetår anses emellertid anslaget kunna nedräknas till 2 400 000
kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson m. fl. (I: 71) och den andra inom andra kammaren av herrar
Hansson i önnarp och Svensson i Vä (II: 149), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära, dels att skyndsam
utredning skall verkställas rörande möjligheterna att bereda landsbygdens
kvinnor en förbättrad vård under havandeskap, förlossning och
barnsäng, dels att representanter för kvinnoorganisationerna kallas att
medverka vid sådan utredning, dels att, i avvaktan på utredningens resultat,
indragningar av distriktsbarnmorskebefattningar och omstationeringar
av distriktsbarnmorskor till tätorterna tills vidare icke må ske samt dels
att distriktsbarnmorskor endast efter noggrann prövning må inkallas till
tjänstgöring å anstalt.
Vidare har i en inom andra kammaren av fru Boman m. fl. väckt motion
(II: 102) hemställts, dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om en skyndsam utredning rörande distriktsbarnmorskeväsendets
organisation, varvid frågan om återinförande av den tidigare distriktsindelningen
blir föremål för prövning, dels att riksdagen ville besluta att i
Statsutskottets utlåtande nr 11.
71
avvaktan härpå indragning eller centralisering av distriktsbarnmorsketjänster
icke skall äga rum samt inkallelser till anstaltstjänstgöring endast i
trängande fall förekomma.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna 1:71 och II: 102.
Utskottet. Den svenska förlossningsvården, vartill utskottet i förevarande
sammanhang hänför även den förebyggande mödravården, kämpar sedan
början av 1940-talet med en besvärande brist på barnmorskor, vilken medfört
en synnerligen stark påfrestning på organisationen. Klagomål från allmänhetens
sida ha heller icke uteblivit; de ha ömsom avsett den slutna
förlossningsvården och den öppna, ömsom förhållandena på landet och i
städerna. I motionerna I: 71 och II: 149 samt II: 102 har bristsituationen behandlats
ur landsbygdens synpunkt.
Utskottet har i anledning av motionerna inhämtat upplysningar från
medicinalstyrelsen, som vitsordat att förhållandena inom förlossningsvården
ännu icke äro tillfredsställande. Bristen på barnmorskor har framtvingat
en på sina håll mycket stark indragning av tjänster. Såvitt nu kan
bedömas återstår i detta hänseende endast smärre justeringar, vilka beräknas
medföra indragning av ytterligare ett drygt tiotal distriktsbarnmorsketjänster.
Enligt medicinalstyrelsens uppfattning äro indragningarna och
omstationeringarna ägnade att åstadkomma en rationalisering och intensifiering
av den förebyggande mödravården inom ramen av de samlade arbetsuppgifter,
som åligga distriktsbarnmorska. Den begärda utredningen
rörande möjligheterna att bereda landsbygdens kvinnor en förbättrad förlossningsvård
borde enligt styrelsens mening komma till stånd endast om
det kunde anses konstaterat att pågående utveckling vore att anse såsom
mindre förmånlig för kvinnorna inom vissa delar av landet. Den kritik, som
i motionerna i olika punkter riktats mot radande förhållanden, vore enligt
styrelsens mening i vissa avseenden icke obefogad. Svårigheterna för landstingen
bottnade dock så gott som genomgående i bristen på barnmorskor
samt rådande byggnadssvårigheter och icke, såsom i motionerna gjorts
gällande, i ett felaktigt genomförande av den beslutade organisationen.
För egen del vill utskottet uttala, att den av 1944 års riksdag beslutade
ökningen av barnmorskeläroanstalternas utbildningskapacitet, vilken avsåg
att antalet utexaminerade barnmorskor skulle höjas från omkring 45 till
omkring 130 per år, av skilda orsaker icke kommit att medföra ökning av
samtliga i tjänst varande barnmorskor. De mindre tillfredsställande förhållandena
inom förlossningsvården kunna i första hand åtei föras pa den
alltjämt rådande barnmorskebristen. Enligt vad utskottet inhämtat finnes
dock anledning förvänta, att antalet barnmorskor nu skall stiga och att
inom ej avlägsen framtid skall finnas tillräckligt antal barnmorskor för
alla nu inrättade tjänster. Fastän svårigheterna befaras komma att kvarstå
72
Statsutskottets utlåtande nr it.
någon tid, föreligger anledning antaga att de skola successivt minska till
följd av emotsedd sjunkande födelsefrekvens.
Utskottet vill erinra, att principen när det gällt att bemästra rådande
bristsituation inom barnmorskeväsendet varit att först sörja för att kvinnorna
få hjälp vid själva förlossningen. Utskottet finner denna princip
riktig, även om den haft till följd att den förebyggande vården i viss utsträckning
måst eftersättas.
Det får icke anses oberättigat att ur de oavlåtligt stegrade procentuella
talen för anstaltsförlossningar utläsa ett ökat förtroende hos kvinnorna för
anstalternas mojligheter att lämna hjälp. Ur medicinsk synpunkt anses det,
enligt vad utskottet inhämtat, önskvärt att förlossningar i regel äga rum
på anstalt med hänsyn till anstalternas större resurser i händelse av komplikationer.
Den omständigheten att antalet ordinarie ånstaltsbarnmorskor numera
starkt ökat — från 371 den 1 januari 1948 till 504 den 1 januari 1951 _
minskar vid oförändrat eller sjunkande födelsetal anspråken på inkallelser
av distriktsbarnmorskor. Dessa kunna till följd härav mera ägna sig åt den
öppna förlossningsvården och den förebyggande mödravården. Även om förhållandena
ännu på sina håll lämna mycket övrigt att önska, finner sig
utskottet med hänsyn till den emotsedda ökningen av antalet barnmorskor
icke böra tillstyrka framställning om att indragningar och omstationeringar
tills vidare icke skola få ske.
Såvitt utskottet kan döma ha medicinalstyrelsen och barnmorskestyrelserna
vidtagit de åtgärder som skäligen kunna begäras för att minska
olägenheterna av barmnorskebristen, vilka dock icke kunnat undgås. Myndigheterna
överväga också nya möjligheter att förbättra vården. Den i
motionen II: 102 föreslagna åtgärden att inrätta första distriktsbarnmorsketjänster
med uppgift bl. a. att planlägga och effektivisera distriktsbarnmorskeverksamheten
har så till vida redan genomförts, att vissa landsting
anställt konsulterande barnmorskor för dessa uppgifter. Bland andra värdefulla
initiativ vill utskottet nämna inrättandet av distriktssköterskebarnmorsketjänster,
vilka synas särskilt lämpliga för glest befolkade distrikt.
Det torde få förutsättas att barnmorskestyrelserna hålla erforderlig kontakt
med kvinnoorganisationerna.
Då de ansvariga myndigheterna såsom framgår av det anförda redan synas
ha vidtagit eller avse att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en förbätt
-
rad förlossningsvård och förebyggande mödravård även åt landsbygdens
kvinnor och med hänsyn till det ökade antalet barnmorskor, är utskottet
icke heller berett att tillstyrka övriga i ifrågavarande motioner gjorda yrkanden.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
73
a) att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kronor;
b) att motionerna I: 71 och II; 149 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
c) att motionen II: 102 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
99:o) Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning
och eftervård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 219
och 220), vilket innebär en minskning av anslaget med 50 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till distriktsbarnmorskas
resor i samband med hemförlossning och eftervård för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
100 :o) Anskaffande av trilénapparater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 113, s. 220—222) och under erinran, att anslag för ändamålet
icke finnes uppfört i gällande riksstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffande av trilénapparater för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronor.
101 :o) Understödjande av dispensärverksamhet. Kungl. Maj:t hav (punkt
114, s. 222—229) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för statsbidrag till dispensärverksamhet
för tuberkulosens bekämpande, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1951,
dels ock till Understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000
kronor.
Från anslaget bestridas statsbidrag dels enligt gällande kungörelse angående
statsbidrag till dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande,
dels ock, jämlikt särskilt medgivande av riksdagen, till av studentkårerna i
Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg organiserad dispensärverksamhet
beträffande medlem av nämnda kårer eller av musikhögskolans elevkår.
Fr. o. m. budgetåret 1946/47 t. o. in. budgetåret 1949/50 ha vidare, ävenledes
jämlikt särskilt medgivande av riksdagen, från anslaget utbetalats
bidrag till landsting eller stad, som icke deltager i landsting, för bestridande
av kostnader för allmän skärmbildsundersökning för uppspårande av
tuberkulos i bröstorganen. Kostnaderna för sistnämnda verksamhet ha
fr. o. in. löpande budgetår överförts till särskilt anslag.
74
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Genom de fr. o. m. den 1 januari 1938 gällande ändrade bestämmelserna
rörande statsbidrag till dispensärverksamheten höjdes bidraget från högst
en fjärdedel till högst hälften av de till sådant bidrag berättigade utgifterna.
I propositionen nr 113/1943 uttalades emellertid, att statsbidrag till
arvoden till läkare vid fristående centraldispensärer och till dispensärsköterskornas
löner finge beräknas efter ett belopp, som med högst 20 procent
överstege de ursprungligen beräknade avlöningsbeloppen. Då medicinalstyrelsen
på grund härav ansett sig icke kunna taga hänsyn till den
avsevärda stegring av lönekostnaderna, som därefter inträtt, har hälftendelningen
kunnat bibehållas endast såvitt avser bidrag till andra kostnader
än löner. Av medicinalstyrelsen nu framlagt förslag i ämnet innebär i
huvudsak, att den år 1937 beslutade hälftendelningen av löneutgifterna
återställes samt att bidragsreglerna i förenklingssyfte omläggas. Bidraget
till lönekostnaderna skall sålunda beräknas på grundval av gällande lönegrads-
och löneklassplaceringar av heltidsanställd personal jämte andra
fasta lönenormer. Arvodena till läkare vid distriktsdispensärer föreslås
därvid differentierade med hänsyn till arbetsbördans storlek. Till övriga
kostnader vid distriktsdispensär skulle icke utgå statsbidrag, medan för
centraldispensär föreslås visst bidrag per röntgen- och skärmbildsundersökning.
För Älvsborgs län böra nuvarande bestämmelser tillämpas under förslagsvis
fem år för omläggning av organisationen till distriktsdispensär av
typ I.
Medicinalstyrelsens förslag synes komma att medföra avsevärda administrativa
förenklingar för såväl landstingen som staten. Med hänsyn härtill
och då förslaget ansluter till de principer, som tillämpas i fråga om bidrag
till landstingen för distriktsvård och förebyggande mödra- och barnavård,
har departementschefen i huvudsak intet att erinra mot detsamma.
I nuvarande statsfinansiella läge är departementschefen emellertid icke
beredd tillstyrka en sådan ändring av gällande bestämmelser, som kan beräknas
föranleda en ökning av statsverkets utgifter för ändamålet. Departementschefen
förordar därför, att statsbidraget till övriga kostnader
vid centraldispensärerna sänkes med 50 öre per röntgenundersökning till
två kronor 50 öre vid fristående och två kronor vid ansluten centraldispensär.
Vidare anses bidrag till patienternas resor till centraldispensärerna
liksom hittills böra utgå endast till obemedlade och mindre bemedlade personer.
I överensstämmelse med vad ovan förordats beträffande bidrag till
resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, synes resebidraget endast
böra omfatta den del av kostnaden, som överstiger tre kronor. Av departementschefen
sålunda förordade inskränkningar torde innebära en besparing
av i runt tal 80 000 kronor. Statsverkets kostnader vid ett bifall till
av medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande medelsbehovet under anslaget
för nästa budgetår ha uppskattats till 1 450 000 kronor. Departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
75
mentschefen beräknar sålunda medelsbehovet för nästa budgetår till
1 370 000 kronor, vilket belopp motsvarar den beräknade verkliga belastningen
under budgetåret 1949/50.
Då statsbidraget till dispensärverksamheten utbetalas kalenderårsvis i
efterskott, torde de nya bestämmelserna böra vinna tillämpning fr. o. in.
den 1 januari 1951.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wahlund m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av
herrar Pettersson i Dahl och Olsson i Mellerud (11:337), har hemställts,
att riksdagen måtte dels godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till
dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande, som förordats av departementschefen,
med de av motionärerna föreslagna modifikationerna,
att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1951, dels ock till Understödjande av
dispensärverksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 600 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Andersson och herr Mannerskantz (I: 267) och den andra
inom andra kammaren av fröken Wetterström (II: 339), hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning rörande
möjligheterna att under hand överföra dispensärernas och sanatoriernas
överskottsresurser i reumatikervårdens tjänst.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna 11:337 och 11:339.
Utskottet. De av departementschefen föreslagna statsbidragsgrunderna
innebära avsevärda vinster ur rationaliseringssynpunkt. De giva även möjlighet
att återställa den ursprungligen avsedda kostnadsfördelningen för
dispensärverksamheten mellan staten och landstingen genom att bidragen
till röntgen- och skärmbildsundersökningar höjas. Utskottet tillstyrker därför
det föreslagna bidragssystemet som sådant. Även den föreslagna utformningen
av systemet i vad det avser bidrag till dispensärpersonalens
löner och till patienters resor tillstyrkes av utskottet. Däremot har utskottet
ställt sig tveksamt gentemot bidragssystemet i vad det avser övriga kostnader
för verksamheten.
Medicinalstyrelsens förslag innebär i sistnämnda hänseende att statsbidrag
skall utgå med tre kronor per röntgenundersökning och 50 öre per
skärmbildsundersökning vid fristående samt två kronor 50 öre per röntgenundersökning
och 50 öre per skärmbildsundersökning vid ansluten
centraldispensär. I motionerna I: 126 och 11:337 föreslås bidragen höjda
till fyra kronor 50 öre per röntgenundersökning och 75 öre per skärmbildsundersökning
vid fristående samt 4 kronor per röntgenundersökning
och 75 öre per skärmbildsundersökning vid ansluten centraldispensär. De
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
7G
Statsutskottets utlåtande nr 11.
partementschefens förslag, slutligen, innebär att statsbidrag skall utgå
med 2 kronor 50 öre per röntgenundersökning vid fristående och två kronor
vid ansluten centraldispensär, varjämte skärmbildsundersökningar vid
båda slagen av dispensärer skola ersättas med 50 öre. I förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget, 1 300 000 kronor, beräknas
medicinalstyrelsens förslag medföra en ökning med 150 000 kronor,
motionärernas förslag en ökning med 300 000 kronor och departementschefens
förslag en ökning med 70 000 kronor.
Utskottet har som antytts hyst stor tvekan inför sistnämnda förslag.
Detta har berott på att motionärernas förslag bättre tillgodoser önskemålet
om återställande av den ursprungligen tänkta kostnadsfördelningen på
förevarande område. Å andra sidan har utskottet ställt sig betänksamt
mot att i nuvarande läge tillstyrka förslag, vilka äro ägnade att omedelbart
medföra väsentligt ökade utgifter för staten. I enlighet härmed finner
utskottet sig förhindrat att tillstyrka motionärernas förslag, även om förslaget
i och för sig är värt allt beaktande. Utskottet tillstyrker alltså Kungl.
Maj :ts förslag men förutsätter härvid, att frågan om ett återställande av
den ursprungliga kostnadsfördelningen beträffande dispensärvården mellan
staten och landstingen upptages till förnyad prövning, så snart förhållandena
det medgiva. Därest den sjunkande tuberkulosfrekvensen
skulle medföra minskade kostnader för dispensärernas drift, bör anslaget
alltså icke nedräknas utan statsbidragsgrunderna i stället göras förmånligare.
I motionerna I: 126 och II: 337 har även yrkats, att Älvsborgs läns landsting
skall komma i åtnjutande av de förbättrade lönebidrag, som Kungl.
Maj :t föreslagit för övriga landsting. Med anledning härav har utskottet
inhämtat att fördelarna med älvsborgssystemet anses vara, att en centraliserad
dispensärorganisation över huvud skulle vara mera effektiv och
att framför allt sköterskor, som uteslutande voro sysselsatta i dispensärarbete,
skulle få en mera ingående kännedom om dispensärklientelet. En
påtaglig nackdel med systemet anses vara, att provinsialläkarna äro helt
avkopplade från dispensärarbetet. Utskottet har inhämtat, att dispensärarbetet
i Älvsborgs län bedrives med stor energi och målmedvetenhet. Då
utskottet finner sig icke kunna avgöra, om tillräckliga skäl finnas att alltjämt
inom ett enda län behålla en från riket i övrigt avvikande dispensärorganisation,
är utskottet icke berett tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.
Utskottet vill dock uttala önskvärdheten av att frågan ägnas fortsatt
uppmärksamhet och att förslag till ändrade föreskrifter för Älvsborgs
läns landsting inom fem år underställas riksdagen, därest skälen för att behålla
den särpräglade organisationen i detta län efter förnyat övervägande
finnas väga tyngre än skälen för en inom hela landet enhetlig organisation.
Vad angår yrkandet i motionerna I: 267 och II: 339 att riksdagen skulle
anhålla om en utredning rörande möjligheterna att under hand överföra
Statsutskottets utlåtande nr 11.
77
dispensärernas och sanatoriernas överskottsresurser i reumatikervårdens
tjänst, har utskottet inhämtat att ett begynnande överskott på vårdplatser
kunnat iakttagas på sina håll inom tuberkulosvården. Då utskottet emellertid
utgår från att vederbörande huvudmän i eget intresse vidtaga åtgärder
för över skottsresursernas utnyttjande och att de bäst kunna avgöra,
huruvida reumatikervården eller andra eftersatta vårdområden därvid böra
givas företräde, är utskottet icke berett att förorda den begärda utredningen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 126 och II: 337
a) godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till dispensärverksamhet
för tuberkulosens bekämpande, som angivits
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1951, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1951;
b) till Understödjande au dispensärverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kronor;
II. att motionerna 1:267 och 11:339 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
102 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 115, s. 229—233) föreslagit riksdagen att till Allmän
skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 550 000
kronor.
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos har åtagit sig att gälda statsverkets
andel i driftkostnaderna för fem nya skärmbildspatruller samt
kostnaderna för inköp av för dessa erforderliga fem skåpbilar. I anledning
härav föreslås antalet undersökningspatruller skola utökas från 15
till 20. Undersökningen kommer därvid att under nästa budgetår beröra
ca nio län mot f. n. fem.
För statsbidrag till förstärkning av personalen vid centraldispensärerna
beräknas 67 500 kronor, varvid departementschefen utgått från oförändrade
genomsnittsarvoden av 1 100 resp. 400 kronor per månad för de extra
läkarna och skrivbiträdena.
Statsverkets kostnader för avlöning åt den i undersökningspatrullerna
ingående personalen beräknas till 155 886 kronor, varvid räknats med oförändrad
löneställning för personalen.
De på staten belöpande kostnaderna för ifrågakommande traktamenten
beräknas till 87 500 kronor.
Kostnaderna för statens andel i röntgenrörslitage, film, framkallning,
78 Statsutskottets utlåtande nr 11.
drivmedel o. d. uppskattas för omkring 800 000 undersökningar till 360 000
kronor.
För utbildningskurser för blivande röntgentekniker samt för skärmbildsbiträden,
avsedda att så småningom ersätta de nuvarande röntgensköterskorna,
beräknas slutligen oförändrat 2 000 resp. 500 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för den allmänna skärmbildsundersökningen
ute i landet skulle alltså uppgå till 673 386 kronor, vilket belopp
med hänsyn till ovissheten om tidpunkten, då de nya patrullerna komma
att börja sin verksamhet, anses kunna avrundas nedåt till 625 000 kronor.
Då av samma skäl nationalföreningens bidrag till driftkostnaderna icke
torde kunna uppskattas till mer än 100 000 kronor, skulle anslaget sålunda
behöva uppföras med 525 000 kronor.
Från huvudmännen och nationalföreningen inflytande bidrag böra redovisas
under anslaget i form av särskilda uppbördsmedel.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Allmän skärmbildsundersökning:
Lokala undersökningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 525 000 kronor.
103 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.
Kungl. Maj:t har (punkt 116, s. 234—238) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen föreslagen personalförteckning för
medicinalstyrelsens skärmbildscentral, dels godkänna av departementschefen
förordad stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Allmän skärmbildsundersökning:
Medicinalstyrelsens skärmbildscentral för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 254 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 188 000
kronor.
Vad angår avlöningsstaten föreslås utökning av personalen vid skärmbildscentralen
med två granskningsläkare, två skrivbiträden och ett mörkrumsbiträde.
Kostnaderna härför beräknas till ca 41 200 kronor. Verksamheten
vid försvarets sjukvårdsstyrelses tuberkulossektion föreslås skola
överflyttas till skärmbildscentralen, i samband varmed chefläkaren vid
centralen, som även varit chef för nämnda sektion, anses böra beredas
extra ordinarie anställning i Ce 31. Även sektionens kontor sbiträde föreslås
skola överföras till skärmbildscentralens stat. Merkostnaderna för sistnämnda
båda personalförändringar beräknas till ca 9 900 kronor. I övrigt
har räknats med ett ökat medelsbehov av ca 9 600 kronor för vikariatsersättningar
m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
79
Under omkostnadsstaten förordas en höjning av delposten till övriga
expenser med 6 700 kronor för inköp av en diktafon och för ökade städningskostnader.
Å andra sidan föreslås delposten till bränsle, lyse och vatten
minskad med 1 400 kronor.
Sålunda förordade förslag föranleda en ökning av medelsbehovet för avlöningar
med ca 60 700 kronor och för omkostnader med 5 300 kronor, tillhopa
66 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för medicinalstyrelsens
skärmbildscentral:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2b.
1 chefläkare .................................. Ce 31
4 läkare ...................................... Ce 27;
b) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Stat.
A vlöningar.
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .. 52 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................. 164 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 18 900 235 700
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......... 300
2. Expenser, förslagsvis ................ 18 000 18 300
Summa förslagsanslag kronor 254 000;
c) till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens
skärmbildscentral för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 254 000 kronor.
104 :o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 238—241), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar m. m. inom
förebyggande mödra- och barnavård för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.
80
Statsutskottets utlåtande nr 11.
105 :o) Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 242 och 243), vilket innebär en
höjning av anslaget med 150 000 kronor med hänsyn till den alltjämt pågående
utvecklingen av verksamheten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till resor i förebyggande
mödra- och barnavård för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 650 000 kronor.
106 :o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 119, s. 243), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor.
107 :o) Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän
sexualhygienisk upplysningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 120,
s. 244) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till folkbildningsorganisationerna
för anordnande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
Anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med
50 000 kronor, är avsett att genom skolöverstyrelsens försorg fördelas mellan
folkbildningsorganisationerna m. fl. såsom bidrag till kostnaderna för
av dem anordnad sexualhygienisk upplysningsverksamhet.
Vid ansökningstidens utgång den 15 september 1950 hade bidrag sökts
av 15 olika folkbildningsorganisationer med sammanlagt 45 610 kronor.
För budgetåret 1949/50 söktes av 21 folkbildningsorganisationer bidrag
med tillhopa 57 003 kronor. Då sålunda en nedgång av såväl antalet bidragsansökningar
som bidragens totalsumma kunnat konstateras, synes det vara
tillfyllest, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 45 000 kronor, innebärande
en sänkning med 5 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av
allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
108:o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s. 244
—246) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11. 81
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 175 000
kronor.
Den abortförebyggande verksamheten är f. n. avsedd som en försöksverksamhet
för att vinna erfarenheter för en mera definitiv utformning av
organisationen. Statsbidragsgivningen har därför tills vidare begränsats till
högst tio rådgivningsbyråer, med rätt för Kungl. Maj :t att medgiva statsbidrag
till det ytterligare antal byråer, som kan komma att befinnas erforderligt,
dock högst fem.
Kungl. Maj :t har den 18 november 1949 bemyndigat departementschefen
att tillkalla sakkunniga för översyn av den abortförebyggande verksamheten
och därmed sammanhängande spörsmål. De i anledning härav tillkallade
sakkunniga, som antagit benämningen 1950 års abortutredning,
kunna icke väntas avsluta sitt arbete inom sådan tid, att förslag i ämnet
kan föreläggas 1951 års riksdag. Verksamheten förutsättes därför tills
vidare böra pågå i oförändrad form och alltjämt ha karaktären av försöksverksamhet.
Planer ha godkänts för verksamhet vid åtta rådgivningsbyråer, av vilka
fem varit i verksamhet under år 1949 och två nyligen påbörjat densamma.
Ansökningar om godkännande föreligga vidare beträffande ytterligare två
städer, varjämte frågan om inrättande av rådgivningsbyråer synes vara
aktuell i fem städer. Det torde emellertid vara ovisst, huruvida alla ifrågasatta
nya rådgivningsbyråer hinna inrättas och träda i verksamhet redan
under år 1951. Med hänsyn härtill anses man vid uppskattningen av medelsbehovet
för statsbidrag enligt gällande kungörelse liksom f. n. kunna räkna
med i genomsnitt tio rådgivningsbyråer.
I enlighet härmed beräknas för rådgivningsbyråernas verksamhet, liksom
för ersättning till vissa laboratorier för utförande av biologiska graviditetsreaktioner
samt för preventivrådgivning för män oförändrade belopp
eller resp. 140 000, 34 000 och 1 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget skulle sålunda uppgå till 175 000 kronor, vilket
belopp emellertid med hänsyn bl. a. till viss eftersläpning i rekvisitionerna
av statsbidrag föreslås avrundat nedåt till 150 000 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till att särskilda sakkunniga tillkallats för översyn
av den abortförebyggande verksamheten och därmed sammanhängande
spörsmål, saknar utskottet anledning att nu närmare gå in på den framtida
utformningen av denna verksamhet. Då densamma även under nästkommande
budgetår avses skola ges försökskaraktär och då Kungl. Maj:ts
förslag i huvudsak bygger på den medelsanvisning, som för innevarande
budgetår ägt rum, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till
Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
6 — Bihang till riksdagens protokoll 19öl. t! sand. Nr 11.
82
Statsutskottets utlåtande nv 11.
109:o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. Kungl. Maj:t har
(punkt 122, s. 247—250) föreslagit riksdagen att till Stipendier för blivande
distriktstandläkare m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Vid anmälan i föregående års statsverksproposition av motsvarande anslag
berörde departementschefen frågan om stipendiaternas tjänstgöringsförhållanden.
Departementschefen framhöll därvid bl. a., att — räknat
per den 1 december 1949 — icke mindre än ca 40 procent av stipendiaterna
ej fullföljt eller anhållit att få slippa åtagen tjänstgöring. Av dessa hade
omkring 34 procent icke angivit godtagbara skäl. Motsvarande siffror vid
samma tidpunkt år 1950 voro i stort sett oförändrade. För dem, som under
åren 1949 och 1950 haft skyldighet att påbörja stipendietjänstgöring, ha
dessa siffror något förbättrats och uppgingo sålunda till 31 resp. 21 procent.
Även om det ännu är för tidigt att bedöma det slutliga resultatet av
de av Sveriges tandläkarförbund i förenämnda proposition redovisade åtgärderna
för att förmå försumliga stipendiater att fullgöra sina åtaganden,
anser departementschefen sig därför kunna föreslå, att stipendier tills
vidare må utgå efter oförändrade grunder.
Vad härefter angår av medicinalstyrelsen framlagt förslag till ändringar
i gällande stipendiekungörelse, tillstyrker departementschefen, att studerande,
som tidigare innehaft stipendium, må för den termin, varunder han
avlägger examen, tilldelas ett halvt stipendium om 1 000 kronor även om
studierna avslutats före medicinalstyrelsens beslut i stipendiefrågan mot
förbindelse att tjänstgöra ett halvt år inom folktandvården. Då enligt vad
styrelsen meddelat dessa stipendier komma att utdelas inom ramen för det
antal, som medgivits för budgetåret, skulle förslaget icke innebära någon
ökning av antalet nya stipendiater men väl bereda möjlighet att till folktandvården
för längre sammanhängande tid knyta ett mindre antal tandläkare.
Däremot kan departementschefen icke förorda, att stipendietjänstgöring
skulle få fullgöras även i tim- eller arvodestjänst eller att sådan
tjänstgöring skulle begränsas till folktandvården inom landstingsområdena.
Vad slutligen beträffar medelsbehovet för nästa budgetår ha under hösten
1950 ingivits sammanlagt 266 ansökningar om stipendier, därav från studerande
vid tandläkarhögskolan i Stockholm 154 och i Malmö 112. På
grund härav föreslår departementschefen, att medel liksom för innevarande
budgetår beräknas för 200 stipendier. Därvid förutsättes emellertid att, för
den händelse antalet ansökningar om stipendier för läsåret 1951/52 kommer
att överstiga 200, hinder icke bör möta för Kungl. Maj :t att medgiva utdelande
av ytterligare det antal stipendier, som må bliva erforderligt. I enlighet
med det anförda föreslås alltså anslaget för nästa budgetår skola uppföras
med 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
83
Utskottet. Det åsidosättande av stipendievillkoren, som ett stort antal
stipendiater alltjämt gjort sig skyldiga till, finner utskottet i hög grad anmärkningsvärt,
och utskottet vill understryka, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet
hör fortlöpande följa utvecklingen, så att -— om en avsevärd
förbättring ej inträder — nödiga åtgärder vidtagas. Med hänsyn till de
utfästelser, som lämnats från Sveriges tandläkarförbund, synes det skäligt,
att stipendiegivningen tills vidare fortsätter i enlighet med de riktlinjer,
som departementschefen föreslagit. Skulle emellertid dessa utfästelser
visa sig utan verkan, bör en sådan skärpning övervägas, att — om föreskriven
tjänstgöring inom folktandvården icke fullgöres — hela stipendiebeloppet
återkräves oavsett tjänstgöringstidens längd. Måhända blir det
under sådana förhållanden slutligen nödvändigt att helt ompröva, huruvida
anledning finnes att fortsätta med ifrågavarande stipendiegivning.
Vad beträffar stipendiegivningen under nästkommande budgetår samt
anslagsberäkningen tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare
m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
110:o) Bidrag till driften av folktandvården. Kungl. Maj:t har (punkt
123, s. 250—252) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 250 000
kronor.
Medicinalstyrelsen har hittills godkänt planer för folktandvård inom
samtliga landstingsområden samt fyra städer utanför landsting, nämligen
Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gävle. Därest Kungl. Maj :t medgiver, att
statsbidrag må utgå till Stockholms stad, avser styrelsen att fastställa plan
för folktandvården därstädes.
Medelsbehovet uppskattas av styrelsen till 5 224 000 kronor, vilket belopp
med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna av styrelsen föreslås avrundat
till 5 000 000 kronor.
Ehuru det ännu är ovisst, när Stockholms stad kommer att inordnas i
folktandvårdsorganisationen, föreslår departementschefen i enlighet med
medicinalstyrelsens förslag, att anslaget uppräknas till 5 000 000 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen i annat sammanhang får tillfälle
att taga ställning till ett av riksdagens år 1950 församlade revisorer gjort
påpekande rörande patienttillgången vid tandläkarhögskolan i Malmö, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor.
84
Statsutskottets utlåtande nr It.
lll:o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 252), vilket innebär en ökning av
anslaget med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
112:o) Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 253—257), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Odontologisk försöksverksamhet vid
Vipeholms sjukhus i Lund för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 53 000 kronor.
113:o) Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. Kungl. Maj:t
har (punkt 126, s. 257—260) föreslagit riksdagen att till Viss försöksverksamhet
på yrkesmedicinens område för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 147 700 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 150 000
kronor.
Arbetet vid den vid karolinska sjukhuset försöksvis anordnade centralen
för undersökning och behandling av samt forskning rörande yrkessjukdomar
förordas tills vidare få fortsätta i oförändrade former och därvid alltjämt
ha karaktären av försöksverksamhet.
Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet förordat vid anmälan
till statsverkspropositionen av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anses anslaget för nästa budgetår böra nedräknas med ca 2 300 kronor. I enlighet
härmed beräknas anslaget till 147 700 kronor, varav för forskningsverksamhet
rörande yrkessjukdomarna oförändrat 45 000 kronor. Därvid
förutsättes emellertid, att liksom under innevarande budgetår möjlighet
bör föreligga för Kungl. Maj :t att medgiva förstärkning av personalen vid
centralen, därest så skulle befinnas oundgängligen nödvändigt.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens
område för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 147 700 kronor.
114:o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Kungl. Maj:t har
(punkt 127, s. 260—264) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
85
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
För bidrag till avlönande av en särskild sundhetsinspektör i Stockholm
samt av en extra läkare som biträde åt förste provinsialläkaren i Stockholms
län vid handläggning av ärenden rörande könssjukvård har även under
nästa budgetår beräknats 4 000 resp. 2 000 kronor. Den läkare, som f. n.
uppehåller båda dessa befattningar, anses dock utan ökning av statsbidraget
även böra anförtros tillsynen över i Stockholm anordnade mottagningar för
profylaktisk behandling av könssjukdomar. Med hänsyn till det sjunkande
antalet sjukdomsfall förutsättes, att medicinalstyrelsen tager frågan om det
fortsatta behovet av nämnda båda tjänster under omprövning samt, därest
tjänsterna skulle anses behövliga även under budgetåret 1952/53, förebringar
erforderlig utredning till stöd härför.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 22 december 1950 med giltighet
fr. o. m. den 1 januari 1951 utfärdat bestämmelser om ändrad ersättning
till laboratorier för vissa bakterie- m. fl. prov i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av medicinalstyrelsen gjort förslag. Enär det på grundval av
nu föreliggande material icke synes möjligt avgöra, huruvida en ytterligare
sänkning av dessa ersättningar är möjlig, har åt medicinalstyrelsen uppdragits
att inkomma med närmare utredning härom.
Det för kuratorsverksamheten avsedda statsbidraget beräknas till oförändrat
belopp, 45 600 kronor. Frågan om fortsatt anställande av en fjärde
kurator i Stockholm förutsättes emellertid av medicinalstyrelsen böra upptagas
till förnyad prövning.
För bidrag till Göteborgs stad för avlönande av läkare, som ha överinseende
över där särskilt anordnade poliklinikmottagningar för profylaktisk
behandling av könssjukdomar, ävensom för upplysningsverksamhet
rörande könssjukdomarna beräknas 1 200 resp. 10 000 kronor.
Kostnaderna för de sedan den 1 juli 1945 bedrivna frivilliga läkarundersökningarna
av sjömän å svenska fartyg, som från utlandet anlända till
svenska hamnar, vilka kostnader fr. o. m. budgetåret 1949/50 bestridas
från detta anslag, beräknas till 55 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppskattas till oförändrat
belopp, 900 000 kronor.
Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t noga beaktar de möjligheter
till besparingar å anslaget, vilka böra följa av det sjunkande antalet sjukdomsfall,
har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.
86
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Ilo :o) Skyddskoppympning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
128, s. 264), vilket innebär en av belastningen betingad minskning av anslaget
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddskoppympning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
116:o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 129, s. 264 och 265), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
117:o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkterna 130 och 131, s. 265—267), vilka innebära
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård
75 000 kronor;
b) till Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader 200 000 kronor.
118 ro) Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 132, s. 267) och under erinran, att anslaget,
som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp
av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts jämväl för
nästa budgetår kunna upptagas med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förbättrad sjukvård inom rikets
ödemarksområden för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
119:o) Sjuktransporter med flygplan. Kungl. Maj d har (punkt 133, s. 268
och 269) föreslagit riksdagen att till Sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 85 000
kronor.
Från detta anslag gäldas kostnader för underhåll och drift av flygplan
för civila sjuktransporter från Frösön, Boden-Luleå och Hägernäs. För
flygplanen på Frösön och i Boden-Luleå bestridas underhålls- och driftkostnaderna
i sin helhet från anslaget. För det vid Hägernäs stationerade
flygplanet skola enligt överenskommelse driftkostnaderna bestridas av vederbörande
landsting eller av enskilda i form av avgifter för planets begag
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
87
nande, medan underhållskostnaderna täckas dels från detta anslag, dels
genom bidrag från Stockholms läns landsting.
Departementschefen har under detta anslag anfört följande.
I detta sammanhang vill jag till en böx-jan anmäla, att AB Arosflyg i
Västerås i skrivelse den 16 oktober 1950 framlagt förslag om överförande
till bolaget av ambulansflygningarna i övre Norrland. Bolagets flygplan
äro f. n. stationerade i Arjeplog och Porjus. Kostnaderna ha av bolaget
uppskattats till 340 kronor per flygtimme vid minst 200 flygtimmar per år.
Med hänsyn till de ur olika synpunkter stora fördelarna med nuvarande
organisation av ambulansflygtjänsten anser jag mig icke kunna tillstyrka
bolagets förslag. Enär det är angeläget, att alla möjligheter att genomföra
en sjuktransport tillvaratagas, vill jag emellertid förorda, att flygförvaltningen
bemyndigas att med bolaget träffa avtal om utförande av enstaka
ambulansflygningar vid sådana tillfällen, när väderleksförhållandena eller
andra orsaker icke möjliggöra flygning från Boden-Luleå.
Vidare får jag anmäla, att flygförvaltningen i skrivelse den 6 oktober
1950 hemställt om anvisande av medel för inköp av ett sjuktransportflygplan.
Det i Boden stationerade ambulansflygplanet, som anskaffades 1940,
är enligt flygförvaltningen med hänsyn till ålder och gångtid m. m. mindre
lämpligt för fortsatt tjänst i denna del av landet med dess svåra terrängförhållanden.
Däremot skulle det efter översyn kunna insättas i nedre
Norrland (Frösön). Det därstädes stationerade flygplanet, som efter 15
års ambulanstjänst blivit hårt förslitet, skulle på detta sätt kunna ersättas.
Kostnaderna för inköp av ett begagnat men i gott skick varande, tvåmotorigt
amfibieflygplan ha enligt lämnad offert uppskattats till 130 000 kronor.
Flygplanet, som utom besättningen kan medföra två patienter och en läkare,
beräknas kunna hållas i tjänst ca åtta år. Kostnaderna för inredning och
översyn av flygplanet uppskattas till 40 000 kronor samt för stationsmateriel
och reservdelar till 50 000 kronor. Då jag anser mig böra tillstyrka
flygförvaltningens förslag och frågan bör avgöras snarast möjligt, har jag
för avsikt att föreslå, att ett reservationsanslag om 220 000 kronor anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Genom inköp av nämnda amfibieflygplan kan ambulansstationen vid
Boden helt överflyttas till flygflottiljen vid Kallax (F 21, Luleå). Enligt vad
flygförvaltningen under hand meddelat skulle detta medföra en årlig besparing
för statsverket om i runt tal 20 000 kronor, varav största delen
dock belöper på flygvapnets anslag. Med hänsyn härtill och då jag i övrigt
icke har något att erinra mot flygförvaltningens beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår, torde anslaget kunna nedsättas till i runt tal 50 000
kronor.
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sunne och Osvald (1:254) och den andra inom andra kammaren
av herrar Bergstrand och Nordkvist (II: 352), har hemställts, att riksdagen
må bevilja ett anslag motsvarande den beräknade kostnaden av 26 000
dollar till inköp av ett helikopterflygplan avsett för angelägna transporter
i östgötaskärgården och anslutande bygder i Södermanlands och Kalmar
län. samt att riksdagen måtte hos Kung]. Maj:t hemställa om utfärdande
av närmare föreskrifter angående placering och bemanning av helikoptern
88
Statsutskottets utlåtande nr 11.
i anslutning till vad i motionen II: 352 anförts och utfärda bestämmelser
rörande helikopterns användning. Alternativt har, därest ytterligare utredning
i ärendet kan anses påkallad, hemställts, att riksdagen anhåller,
att Kungl. Maj :t snarast låter verkställa en sådan utredning och för riksdagen
framlägger de förslag i ärendet vartill den kan föranleda.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen 11:352.
Utskottet — som erinrar om att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 2 framlagda förslag numera anvisat medel å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår till anskaffande av ett sjuktransportflygplan
m. m. — delar den i motionerna 1: 254 och II: 352 uttalade
uppfattningen att en tillfredsställande organisation av ambulansflygtjänsten
är ett angeläget önskemål icke blott ur medicinsk utan även
ur humanitär och befolkningspolitisk synpunkt. Motionärerna ha här särskilt
pekat på användningen av helikopterflyg. Utskottet hyser för egen
del den uppfattningen, att tillgång till helikoptrar skulle avsevärt förbättra
möjligheterna att snabbt undsätta isolerade trakter med sjuktransporter,
läkemedel m. in. Denna fråga bör emellertid närmare utredas, varvid särskilt
möjligheterna till samordning med den militära organisationen böra
beaktas. Utan tillgång till en sådan utredning är utskottet icke berett att
taga ställning till motionsyrkandena om anvisande av medel till inköp av
ett helikopterflygplan för den i motionerna angivna bygden samt om hemställan
till Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter angående helikopterns
placering, bemanning och användning.
Vad angår det alternativa yrkandet i motionerna att riksdagen skulle hos
Kungl. Maj :t hemställa om verkställande snarast av en sådan utredning
och framläggande för riksdagen av de förslag i ämnet, vartill utredningen
kan föranleda, vill utskottet uttala, att Kungl. Maj :t i anledning av riksdagens
beslut vid 1950 års riksdag (skriv, nr 408) torde få förutsättas ha
sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av en för hela landet förbättrad
möjlighet att vid behov kunna bispringa befolkningen i glest bebodda
trakter. Vid sådant förhållande är utskottet icke berett att tillstyrka
en utredning, avseende endast den i motionerna utpekade bygden.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 254 och II: 352, i vad de
avse medelsanvisningen, till Sjuktransporter med flygplan
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor;
b) att riksdagen må beträffande motionerna 1:254 och
II: 352, till den del de icke behandlats under a), i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
89
120:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 134, s. 269—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Centrala
sjukvårdsberedningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 139 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 131 000
kronor.
För nästa budgetår har räknats med ett ökat medelsbehov av 10 000
kronor för vikariatsersättningar och 1 200 kronor för automatiska löneklassuppflyttningar.
Å andra sidan har med hänsyn till vad chefen för
finansdepartementet förordat vid anmälan till statsverkspropositionen av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anslaget nedräknats med 3 600
kronor, vilken minskning i sin helhet ansetts böra falla på anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Nettoökningen å anslaget
uppgår sålunda till 7 600 kronor eller i runt tal 8 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 8 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 117 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 000
Summa förslagsanslag kronor 139 000;
b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 139 000
kronor.
121 :o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 272 och 273), vilket innebär en höjning
av anslaget med 3 200 kronor, varav 2 000 kronor avse delposten till övriga
expenser och 1 200 kronor anslagsposten till reseersättningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 19 000 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande nr 11.
122:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudieavdelning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 273 och 274), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för centrala sjukvårdsberedningens
arbetsstudieavdelning, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Stat.
U tgifter.
A. Avlöningar.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........
B. Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis
2. Reseersättningar, förslagsvis
3. Expenser, förslagsvis ..............
36 600
4 400 41000
100
11 900
3 500 15 500
Summa kronor 56 500
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättningar för verkställda undersökningar . . . . 4 000
Summa förslagsanslag kronor 52 500;
b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudieavdelning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
52 500 kronor.
123 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 137, s. 274 och 275) föreslagit riksdagen att till Bidrag till psykisk
barna- och ungdomsvård för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 100 000
kronor.
Statsbidragsberättigad verksamhet är numera godkänd inom Stockholms
och Göteborgs städer samt fem landstingsområden, nämligen Stockholms,
Uppsala, Värmlands, Jämtlands och Västerbottens län. Rådgivningsbyråer
komma att inrättas inom Älvsborgs och Örebro län samt ytterligare byråer
i Stockholm och Göteborg. Med hänsyn härtill och då ansökningar föreligga
om godkännande av planer för verksamhet även inom Malmö och
Hälsingborgs städer föreslås att anslaget höjes med 50 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr it.
91
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
124 :o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 139, s. 276 och 277), vilket
innebär en minskning av anslaget med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige
av vissa utländska läkare för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
125 :o) Anordnande av kurser i statsmedicin för utländska läkare. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 140, s. 277 och 278) samt under
erinran, att för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten lör budgetåret
1946/47 under femte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av 10 000
kronor, ävensom att nu förevarande anslag med hänsyn till befintlig reservation
ansetts kunna upptagas med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av kurser i statsmedicin
för utländska läkare för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.
Alkoholistvård m. in.
126 :o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 141, s. 279—282) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
föreslagen ändring i personalförteckningen för statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 533 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 508 000
kronor.
Befattningen som biträdande direktör i Cg 29 tillkom för att anstaltens
direktör tillfälligt skulle befrias från vissa uppgifter. Innehavaren av direktörstjänsten
(vikariatslöneförordnande) har avgått med pension med utgången
av januari 1951, och medel för avlönande av en biträdande direktör
ha därför ej beräknats för nästa budgetår.
92
Statsutskottets utlåtande nr It.
För att möjliggöra en nödvändig förstärkning av bevakningstjänsten ha
4 extra förmän varit anställda vid anstalten under de senaste två åren.
Då ett mera stadigvarande behov av dessa befattningar anses föreligga, ha
medel för 4 förmän i Cg 11 beräknats under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal.
För övertidsersättningar och löneklassuppflyttningar har räknats med
ökad medelsanvisning av respektive 5 600 kronor och 280 kronor. Med hänsyn
till belastningen har posten till rörligt tillägg uppräknats med 4 182
kronor.
Befattningen som maskinist i Ca 13 föreslås skola uppflyttas till Ca 15.
De salunda framlagda förslagen påkalla en ökning av anslaget med i
runt tal 25 000 kronor.
Personalförteckningen föreslås ändrad på det sätt, att en befattning som
maskinist i Ca 13 utbytes mot en sådan befattning i Ca 15.
I en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 101) har
beträffande statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en befattning
som ekonomibiträde i Ce 3 skall uppflyttas till lönegrad Ce 6, alternativt
anvisa medel för anställning av ett extra ekonomibiträde i 6 lönegraden.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har ej givit utskottet anledning till erinran.
Den i motionen II: 101 väckta frågan om lönegradsplaceringen för ett
ekonomibiträde bör enligt utskottets mening underkastas 1949 års tjänsteförteckningskommittés
prövning. Utskottet kan alltså icke tillstyrka ifrågavarande
yrkande i motionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 101, såvitt den berör förevarande
anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens tvångsarbetsanstalt å
Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes att en befattning
som maskinist i Ca 13 utbytes mot en sådan tjänst
i Ca 15;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 11.
93
Avlöning sstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 317 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 10 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 150 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 500
Summa förslagsanslag kronor 533 000;
c) till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 533 000 kronor.
127 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbetsoch
alkoholistanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 143, s. 285—
287) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 32 300 kronor.
Å gällande riksstat har uppförts ett anslag till statens vid fångvårdsanstalter
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalter. Anslaget är avsett
för tvångsarbets- och alkoholistanstalterna i Växjö och Västervik.
Alkoholistavdelningen vid fångvårdsanstalten i Västervik har numera
upphört. Anslaget föreslås därför minskat med det belopp, 3 500 kronor,
som för innevarande budgetår beräknats för anstalten i Västervik.
Anslaget föreslås fr. o. m. nästa budgetår skola erhålla rubriken: Statens
inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt:
Avlöningar.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom
fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 16 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 13 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 3 100
Summa förslagsanslag kronor 32 300;
94
Statsutskottets utlåtande nr 11.
b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 32 300 kronor.
128 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbetsoch
alkoholistanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 144, s. 287
och 288) föreslagit riksdagen att till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 kronor.
å gällande riksstat har uppförts ett anslag till statens vid fångvårdsanstalter
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalter: Omkostnader.
Anslaget är avsett för tvångarbets- och alkoholistanstalterna i Växjö och
Västervik.
Då Västerviksanstalten numera upphört såsom alkoholistanstalt, har anslaget
nedräknats med för anstalten beräknat omkostnadsbelopp, 1 600
kronor.
Anslaget föreslås fr. o. m. nästa budgetår skola erhålla benämningen
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt:
Omkostnader.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 7 900 kronor.
129 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 288
och 289), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade alkoholistanstalt, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 57 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 1 150
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 32 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 9 350
Summa förslagsanslag kronor 100 000;
Statsutskottets utlåtande nr 11.
95
b) till Statens inom sinnessjukvärdsorganisatioJien anordnade
alkoholistanstalt: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
130 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 146,
s. 289), vilket innebär en anslagsminskning med 7 000 kronor, avseende
delposten till nyanskaffning av inventarier, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade alkoholistanstalt: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 46 000
kronor.
131 :o) Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 147, s. 290—294) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar i
personalförteckningen för statens alkoholistanstalt å Venngarn, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens alkoholistanstalt
å Venngarn, att tillämpas tills vidai’e fr. o. in. budgetåret 1951/52,
dels ock till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 362 900 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptört med 359 700
kronor.
F. n. finnes vid Venngarn en provisorisk sjukavdelning, vilken omfattar
35 vårdplatser. Efter pågående ombyggnad kommer stora anstaltsbyggnaden
att helt tagas i anspråk såsom sjukavdelning med sammanlagt 60 vårdplatser.
Därmed kommer Venngarnsanstalten att erhålla en central ställning
inom landets alkoholistsjukvård. Sjukavdelningen kommer att
fungera som undersöknings- och rnottagningsavdelning för klientelet vid
samtliga alkoholistanstalter. Det anses därför vara av vikt, att avdelningen
erhåller sådana resurser, att den framgångsrikt kan fylla sin tillämnade
uppgift. Härför kräves bl. a., att anstalten tillföres psykiatrisk
sakkunskap i större omfattning än f. n. Med hänsyn till avdelningens relativt
begränsade vårdplatsantal och då erfarenheter ännu icke föreligga i
fråga om den utökade sjukavdelningens verksamhet, anser departementschefen
dock, att en heltidsbefattning för psykiater icke nu bör inrättas. I
stället bör anstalten beredas möjlighet att i större utsträckning än hittills
utnyttja den med arvode avlönade befattning som psykiater, vilken redan
finnes vid anstalten. Psykiaterns arbetstid utgör f. n. i genomsnitt två
dagar i veckan och han uppbär härför ersättning med sammanlagt omkring
8 000 kronor om året. 1 avvaktan på närmare erfarenheter bör
tjänstgöringstiden enligt departementschefens mening utsträckas till cirka
96
Statsutskottets utlåtande nv It.
tre dagar per vecka, varav följer, att för arvode bör beräknas ett belopp
av 12 000 kronor. Med den av departementschefen föreslagna ordningen
bör arvodet till husläkaren bibehållas oförändrat.
I anledning av anstaltens ändrade uppgifter har anstaltsstyrelsen ansett
det vara nödvändigt, att vissa jämkningar vidtagas i personalorganisationen.
Då husfadersbefattningen enligt styrelsens mening efter anstaltsorganisationens
utveckling under senare år icke längre fyller avsedd funktion,
bör denna befattning indragas. Den på husfadern tidigare ankommande
uppgiften att öva tillsyn över ordningen på anstalten bör fördelas på
vederbörande avdelningsföreståndare samt en av assistenterna. Husfaderns
befattning med bl. a. anstaltens förråd skulle uppdragas åt en uppsyningsman.
Vidare förordar anstaltsstyrelsen, att en ny befattning som föreståndarinna
i Ca 17 och en tjänst som sjuksköterska i Ce 12 inrättas, under
det att en befattning som förste förman i Ce 13 indrages. Då de framlagda
förslagen synas vara ägnade att medföra en mera ändamålsenlig personalorganisation,
har departementschefen i och för sig intet att erinra mot förslagen.
Befattningen som föreståndarinna synes emellertid enligt departementschefen
böra placeras i 14:e och sjukskötersketjänsten i 10 :e lönegraden,
båda tills vidare på extra ordinarie stat. När innehavaren av den
uppsyningsmannatjänst i Ca 15, vilken skulle övertaga vissa av husfaderns
uppgifter, avgår från tjänsten, förutsättes tjänstens lönegradsplacering
skola omprövas. Vid personalförteckningen bör därför anmärkas, att vid
uppkommande vakans å tjänsten frågan om dess återbesättande skall
underställas Kungl. Maj:ts prövning. På Kungl. Maj:t förutsättes skola
ankomma att utfärda bestämmelser om semester för föreståndarinnan och
sj uksköterskan.
Departementschefen har vidare föreslagit, att 1 befattning som maskinist
i Ca 13 uppflyttas till Ca 15 och 1 befattning som eldare i Ce 10 ersättes
med 1 befattning som reparatör i Ce 11.
De av departementschefen sålunda framlagda förslagen jämte erforderliga
löneklassuppflyttningar föranleda en ökning av medelsbehovet med
3 170 kronor eller avrundat 3 200 kronor.
Personalförteckningen föreslås av departementschefen ändrad på det
sätt, att en befattning som maskinist i Ca 13 utbytes mot en sådan befattning
i Ca 15. Därjämte föreslås en befattning som husfader i Ca 19 skola
avföras från förteckningen.
I en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 101)
har beträffande statens alkoholistanstalt å Venngarn hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att en befattning såsom överläkare skall inrättas,
alternativt bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva överskridande av det för
psykiatern beräknade arvodet, därest så befinnes erforderligt för nöjaktigt
ordnande av läkarfrågan vid anstalten, dels att vid anstalten föreslagna
Statsutskottets utlåtande nr 11.
97
befattningar såsom föreståndarinna och sjuksköterska skola placeras i
lönegrad Ca 17, resp. Ce 12, dels ock att en ny befattning såsom assistent
i lönegrad Ce 20 skall inrättas vid anstalten, alternativt anvisa medel för
anställning av en extra assistent.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm
m. fl. väckt motion (11:344) hemställts, att riksdagen ville anvisa erforderligt
anslag för inrättande av en överläkarbefattning vid statens alkoholistanstalt
å Venngarn i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit böra erfarenheter av
den nyinrättade, relativt begränsade sjukavdelningen först avvaktas, innan
beslut fattas om inrättande av en heltidstjänst för psykiater. Utskottet är
därför icke berett att redan nu tillstyrka det i motionerna II: 101 och
II: 344 gjorda yrkandet om inrättande av en överläkartjänst och anvisande
av anslag härför.
Med anledning av det alternativa yrkandet i motionen II: 101 om bemyndigande
av riksdagen för Kungl. Maj :t att medgiva överskridande av
det för psykiatern beräknade arvodet vill utskottet framhålla, att utskottets
nedanstående förslag innebär att anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal — från vilken post ifrågavarande arvode utgår — skall
upptagas förslagsvis.
Då det icke bör ifrågakomma att de föreslagna tjänsterna som föreståndarinna
och sköterska placeras högre än föreståndarinnor och första sköterskor
vid statens sinnessjukhus, kan utskottet icke förorda den i motionen
II: 101 föreslagna högre lönegradsplaceringen för dessa båda befattningshavare.
Vad i motionen II: 101 anförts till stöd för yrkandet att en ny befattning
såsom assistent i Ce 20 skall inrättas vid anstalten eller, alternativt,
att medel skola anvisas för anställning av en extra assistent, synes utskottet
i och för sig beaktansvärt. Den föreslagna befattningshavaren skulle
emellertid enligt motionären närmast avses för den personliga och sociala
omvårdnaden av vårdtagarna. På grund härav förefaller det utskottet som
om behovet av personalförstärkning bättre skulle tillgodoses genom inrättande
av en befattning för social kurator. Utredning härutinnan bör förebringas,
innan ställning tages till ifrågavarande yrkande.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 101, i vad den avser förevarande
anslag, och motionen II: 344,
7 —Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 11.
98
Statsutskottets utlåtande nr 11.
a) bemyndiga Kungi. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens alkoholistanstalt å Venngarn,
vilka angivits i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens alkoholistanstalt
å Venngarn, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 130 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 196 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 36 000
Summa förslagsanslag kronor 362 900;
c) till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 362 900
kronor.
132:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 294—296), vilket innebär en anslagsminskning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 271 300 kronor.
133:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten.
Kungl. Maj :t har (punkt 149, s. 296—299) föreslagit riksdagen att till Statens
alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 34 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 90 000
kronor.
Det av 1946 års alkoholistvårdsutredning framlagda förslaget, att huvudbyggnaden
vid Venngarn skulle användas till en sjukhuspräglad vårdavdelning,
är på väg att realiseras, sedan 1950 års riksdag beviljat medel för
erforderliga ombyggnadsarbeten. Sjukavdelningen beräknas bliva tagen i
bruk under sommaren 1951. I samband härmed bör avdelningen erhålla
sådan utrustning, att den är i stånd att tillgodose de medicinska krav, som
komma att ställas på denna nya behandlingsenhet. Dessutom äro vissa
inredningsarbeten nödvändiga. De förslag, som i dessa avseenden framlagts
Statsutskottets utlåtande nr It.
99
av anstaltsstyrelsen och vilka avse anskaffandet av medicinsk apparatur,
nyuppsättning och komplettering av äldre inventarier för sjukrummen, inköp
av inventarier för behandlingsrum och expedition samt utförande av
vissa elektriska arbeten, biträdas av departementschefen med av centrala
sjukvårdsberedningen förordad jämkning av kostnadsberäkningen.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 34 000 kronor.
134 :o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 299 och 300), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens alkoholistanstalt
å Haknäs, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 13 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t............................ 2 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 11 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 800
Summa förslagsanslag kronor 30 000;
b) till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
135:o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 300 och 301), vilket innebär en an
slagsökning med 4 500 kronor, avseende delposten till underhåll av byggna
der m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Haknäs:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 25 700 kronor.
136 :o) Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 302), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande av alkoholister
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
100
Statsutskottets utlåtande nr 11.
137 :o) Resor vid tvångsinternering av alkoholister. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 155, s. 302 och 303), vilket innebär en av belastningen
betingad höjning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor vid tvångsinternering av alkoholister
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kronor.
138:o) Interneringskostnader i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 156, s. 303), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringskostnader i vissa fall
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
139:o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
157, s. 303 och 304) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 265 700
kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 270 000
kronor.
För nästa budgetår har för löneklassuppflyttningar räknats med ett ökat
medelsbehov av 3 300 kronor. Å andra sidan har anslaget med hänsyn till
vad chefen för finansdepartementet vid anmälan till statsverkspropositionen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat nedräknats med
7 600 kronor, vilken minskning ansetts böra i sin helhet falla på anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 218 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 15 800
Summa förslagsanslag kronor 265 700;
b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 265 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
101
140 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 158, s. 305), vilket innebär en anslagsökning med 500
kronor, avseende anslagsposten till sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
129 000 kronor.
141 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Bidrag till
övervakning enligt alkoholistlagen. Bidrag till Stockholms stadsmission för
viss alkoholistvårdande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 159—161, s. 306 och 307), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m. ett anslag av 382 000 kronor;
b) till Bidrag till övervakning enligt alkoholistlagen ett
förslagsanslag av 25 000 kronor;
c) till Bidrag till Stockholms stadsmission för viss alkoholistvårdande
verksamhet ett anslag av 10 000 kronor.
Övers tå thållarämbetet och landsstaten.
142 :o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 163, s. 311 och 312), vilket innebär en anslagsökning med
15 000 kronor — varav beträffande kansliavdelningarna 1 400 kronor, fördelade
med 1 200 kronor på anslagsposten till sjukvård m. m. och med 200
xronor på anslagsposten till reseersättningar, samt beträffande skatteavdelningen
13 600 kronor, fördelade med 2 300 kronor på anslagsposten till
sjukvård in. m. och med 11 300 kronor på delposten till övriga expenser —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 315 000
kronor.
143:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 165, s. 316), vilket innebär en av belastningen betingad höjning
av anslaget med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000
kronor.
102
Statsutskottets utlåtande nr 11.
144:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 166, s. 316 och 317), vilket innebär en anslagsminskning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.
145:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 167, s. 317—
319) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 950 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 3 875 000
kronor.
Kostnaderna för de ändamål, för vilka länsstyrelserna beräknat medel
under anslaget, ha enligt länsstyrelsernas egna uppgifter under de två senast
förflutna budgetåren uppgått till ca 3 423 000 resp. 3 588 000 kronor.
För nästa budgetår har departementschefen räknat med ett medelsbehov av
3 440 000 kronor, varav 610 000 kronor till bränsle, lyse och vatten, 2 700 000
kronor till övriga expenser för eget behov och 130 000 kronor till expenser
för annat än eget behov.
Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,
uppbördskort och debetsedlar ävensom till bestridande av kostnader
för möblering av representationsrum i landshövdingebostäder m. m.
beräknas oförändrat 500 000 kronor.
Styrelsen för kursverksamheten för aspiranter å häradsskrivar- och kronokamrerartjänster
har föreslagit bl. a. anordnande av utbildning för häradsskrivar-
och kronokamreraraspiranter samt landskontorister ävensom
tillsättande av en nämnd med uppgift att omhänderha vissa utbildningskurser
för landsstatstjänstemän in. m. Departementschefen har ansett sig
i stort sett kunna ansluta sig till de av kursstyrelsen framlagda förslagen,
varvid det förutsatts få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare besluta om
kursernas utformning. Departementschefen delar även styrelsens åsikt om
lämpligheten av att förekommande frågor om utbildning av och studiekonferenser
för andra befattningshavare vid länsstyrelserna handhavas av en
särskild nämnd. Kursverksamheten för häradsskrivarna m. fl. aspiranter
förutsättes taga sin början hösten 1951. Kostnaderna för nästa budgetår
uppskattas till 10 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter att kurserna
utformas under strängt beaktande av sparsamhetssynpunker och att studiekonferenser
för befattningshavare vid länsstyrelserna anordnas endast i den
Statsutskottets utlåtande nr 11.
103
mån kostnaderna kunna rymmas inom det av riksdagen anvisade anslagsbeloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 950 000
kronor.
146:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 168, s. 319 och 320), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000
kronor.
147:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 169,
s. 320—322) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för landsfogdarna m. fl., dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 925 000
kronor.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal har
medelsbehovet för aspirantorganisationen av riksåklagarämbetet uppskattats
till 290 000 kronor. Då staten åtagit sig att ansvara för utbildningen av
aspiranter på stadsfiskals- och landsfogdetjänster samt trängande behov
alltjämt föreligger att utbilda sådana aspiranter, har departementschefen
godtagit ämbetets medelsberäkning. Vidare föreslås utbyte av en fast landsfogdeassistenttjänst
(Ce 25) i Norrbottens län mot en tjänst såsom biträdande
landsfogde (Ce 30). Partiell tjänstledighet för landsfogden i länet förutsättes
härigenom i fortsättningen ej skola erfordras annat än i undantagsfall.
För arvoden åt tingsnotarier under deras tjänstgöring på landsfogdeexpedition
har räknats med ett belopp av 20 000 kronor. Under anslagsposten
har i enlighet härmed räknats med ett ökat medelsbehov av sammanlagt
23 000 kronor.
För rörligt tillägg beräknas ett med 2 000 kronor förhöjt belopp.
På personalförteckningen föreslås fr. o. m. nästa budgetår skola upptagas
en tjänst såsom biträdande landsfogde i Ce 30 i utbyte mot en landsfogdeassistenttjänst
i Ce 25 samt 10 tjänster såsom ambulerande landsfogdeassistenter
i Ce 25. Härjämte föreslås från personalförteckningen skola avföras
en tjänst såsom landsfogde å övergångsstat, vars innehavare erhållit
avsked från tjänsten.
104
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för landsfogdarna m. fl., vilka angivits
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3
januari 1951;
b) fastställa följande avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 375 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 478 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 97 000
Summa förslagsanslag kronor 950 000;
c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
148:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 170, s. 323), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000
kronor, varav 1 000 kronor avse anslagsposten till sjukvård m. m., 10 000
kronor anslagsposten till reseersättningar och 4 000 kronor anslagsposten
till expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 170 000
kronor.
149:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 171,
s. 323—325) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för häradsskrivarna m. fl., dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52, dels ock till Häradsskrivarna qj. fl.: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 8 310 000
kronor.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången föreslås fr. o. m.
nästa budgetår 52 nya ordinarie kontorsbiträdestjänster uppförda på personalförteckningen
för häradsskrivarna m. fl. Antalet ordinarie kontorsbiträden
skulle därefter uppgå till 165. Vidare föreslås två å övergångsstat
uppförda häradsskrivartjänster å oreglerad avlöningsstat skola avföras från
personalförteckningen.
Statsutskottets utlåtande nr il.
105
Vad angår beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har anslagsposten
till avlöningar till ordinarie personal upptagits till 2 500 000
kronor mot för innevarande budgetår 2 600 000 kronor. Av det sålunda
angivna beloppet utgöra i runt tal 2 400 000 kronor grundlöner, 69 000
kronor övergångsvis utgående ersättning till häradsskrivare för mistade
sportler och 31 000 kronor vikariatsersättningar.
Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal erfordras
4 062 000 kronor till grundlöner till personal enligt gällande personalplaner.
För tillgodoseende av det arbetskraftsbehov, som härutöver erfordras för
arbetsuppgifternas fullgörande, skulle behöva anvisas ytterligare 750 000
kronor till tillfällig personal, 60 000 kronor till vikariatsersättningar och
122 000 kronor till övertidsersättningar, varjämte 6 000 kronor böra beräknas
för semesterersättningar. Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet
förordat vid anmälan till statsverkspropositionen av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anses emellertid anslaget böra nedräknas. Medelsanvisningen
synes dock kunna reduceras med ett något större belopp än
som svarar mot en treprocentig nedräkning. Anslagsposten föreslås minskad
med 265 000 kronor och har i anslutning därtill upptagits till 4 735 000
(— 85 000) kronor.
För tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat beräknas 12 000
(—3 000) kronor.
Medelsbehovet för rörligt tillägg uppskattas till 853 000 (—22 000)
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., vilka
angivits i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 500 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 4 735 000
3. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre
stat, förslagsvis .......................... 12 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis 853 000
Summa förslagsanslag kronor 8 100 000;
c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kronor.
106
Statsutskottets utlåtande nr 11.
150 :o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 172, s. 325 och 326) — vilket innebär att anslagsposten till
sjukvård m. m. ökas med 4 000 kronor, att posten till reseersättningar
minskas med 20 000 kronor, att posten till expenser ökas med 55 000 kronor
och att posten till övriga utgifter (kurskostnader) utgår eller sålunda att
anslaget i dess helhet nedräknas med 8 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
924 000 kronor.
Polisväsendet.
151 :o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
175, s. 328—331) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för statspolisintendenten m. fl., dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statspolisintendenten
m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 173 600
kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 166 600
kronor.
För nästa budgetår föreslås anslaget uppräknat med 7 000 kronor, varav
4 080 kronor avse en ny tjänst som skrivbiträde i reglerad befordringsgång
vid statspolisens avdelning i Umeå samt 2 920 kronor löneklassuppflyttningar
m. m.
Vidare förordas, att en extra ordinarie kanslibiträdestjänst ordinariesättes
samt att jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången 2
kontorsbiträden erhålla ordinarie anställning.
I personalförteckningen föreslås en befattning som kanslibiträde i Ca 11
uppföras samt antalet kontorsbiträden i Ca 8 ökas från 4 till 6.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj.t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl., vilka
angivits i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 11. 107
Avlöningsstat.
1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis .... 25 900
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 52 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 80 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 15 000
Summa förslagsanslag kronor 173 600;
c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 173 600 kronor.
152 :o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 331—333) samt under erinran,
att av anslaget — som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med
174 500 kronor — 208 000 kronor avses för utbyte av 14 äldre bilar, 14 000
kronor för inköp av ridhästar m. m. och 500 kronor för inköp av polishundar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 222 500 kronor, därav 208 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
153:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 333 335), vilket
innebär en anslagsminskning med 75 000 kronor, varav 2 000 kronor avse
underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar m. m., i runt tal 6 000
kronor polishundorganisationen samt i runt tal 67 000 kronor underhåll
och drift av motorfordon m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 585 000 kronor, därav 236 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
154:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj:t har (punkt 178, s. 335—339) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor, därav 650 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 370 000
kronor.
Kostnaderna för hållande av personal vid ordningsstatspolisen resp. vid
kriminalstatspolisen uppskattas i nära anslutning till relevanta beläst
-
108 Statsutskottets utlåtande nr 11.
ningssiffror till i runda tal 2 665 000 (+ 10 000) kronor och 1 310 000
(+ 26 000) kronor.
Till hyra för stall och garage har räknats med ett ökat medelsbehov av
ca 1 000 kronor, varför kostnaderna för ändamålet totalt uppskattats till
43 000 kronor.
För underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas 141 000 (— 7 000)
kronor.
Kostnaderna för expeditionslokaler m. m. beräknas till oförändrat belopp,
241 000 kronor.
Anslaget har i enlighet härmed för nästa budgetår upptagits till 4 400 000
(+ 30 000) kronor. Härav förutsättes enligt gällande principer ett belopp
av ca 650 000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 4 400 000 kronor, därav 650 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.
155 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 179, s. 339 och 340), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 82 600 kronor.
156:o) Poliskåren i Boden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 180,
s. 340—345) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Poliskåren i Boden: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 318 700 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 315 700
kronor.
För nästa budgetår har anslaget uppräknats med 3 000 kronor, varav
1 300 kronor avse vikariats- och övertidsersättningar samt 1 700 kronor
löneklassuppflyttningar m. m.
Departementschefen har i detta sammanhang anmält en fråga om överskridande
av poliskårens icke-ordinariepost för budgetåret 1949/50. För att
tillgodose behovet av vakansvikarier och rekryteringspersonal hade polischefen
under nämnda budgetår anställt ett antal extra konstaplar. Polischefen
gjorde under våren 1950 framställning om att få bibehålla dessa i
tjänst, oaktat det totala antalet konstaplar vid kåren efter den 1 april 1950,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
109
då eleverna vid polisskolans överkonstapelsklass återvände, kunde väntas
överstiga det medgivna antalet. Denna framställning bifölls icke. Då konstaplarna
ansågos böra åtnjuta viss uppsägningstid, kom anslaget emellertid
att överskridas med ett belopp av 1 126 kronor, som icke kan innefattas
i det av riksdagen genom skrivelse nr 16/1949 givna bemyndigandet. Departementschefen
förutsätter, att, därest riksdagen icke uttalar erinran däremot,
vid det gjorda överskridandet må få bero.
Utskottet. Ehuru utskottet finner det gjorda överskridandet av poliskårens
icke-ordinariepost anmärkningsvärt, vill utskottet likväl icke motsätta
sig att vid detsamma må få bero. Då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för poliskåren i Boden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 51900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis 39 500
Summa kronor 369 700
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Bodens stad .................. 51 000
Summa förslagsanslag kronor 318 700;
b) till Poliskåren i Boden: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 318 700 kronor.
157 ;o) Poliskåren i Boden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 181, s. 345—347), vilket innebär en anslagsökning med
16 500 kronor, varvid delposten till spilthyra och furage m. m. för hästar
nedräknats med 1 500 kronor samt för inköp av möbler och för utbyte
av en av poliskårens personbilar beräknats 5 000 kronor respektive 13 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Poliskåren i Boden: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.
158:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 182, s. 347 och 348), vilket innebär en anslagsökning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 11.
att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
650 000 kronor.
159:o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 348 och 349), vilket innebär
en av belastningen betingad ökning av anslaget med 1 500 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbygden m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
160:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 184,
s. 349—354) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 287 400 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 244 400
kronor.
Två avdelningar i konstapelsklassen vid polisskolan i Stockholm föreslås
skola överflyttas till polisskolan i Göteborg, som i samband därmed föreslås
skola förstatligas. Göteborgsskolan förutsättes få samma ställning i organisatoriskt
hänseende som polisskolan i Malmö. Vidare förordas en utökning
av överkonstapelsklassen i Stockholm med två avdelningar. För genomförande
av förslagen har räknats med ett ökat medelsbehov under anslaget av
38 000 kronor, varav 5 800 kronor för omläggning av undervisningen i
Stockholm och 32 200 kronor för polisskolan i Göteborg.
För förstärkning av polisskolans i Stockholm kansli föreslås inrättande
av en skrivbiträdestjänst i reglerad befordringsgång, medförande en ökad
medelsanvisning av 4 260 kronor.
För löneklassförändringar m. m. har räknats med ett ökat medelsbehov
av 740 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 23 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 195 700
Statsutskottets utlåtande nr il. 111
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 59 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 9 600
Summa förslagsanslag kronor 287 400;
b) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 287 400 kronor.
161 :o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 185, s. 354 och 355), vilket innebär uppräkning av anslagsposterna
till reseersättningar och övriga utgifter med 500 resp. 13 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 120 000
kronor.
162:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 186, s. 355—359) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för statens kriminaltekniska anstalt, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska anstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till
Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 438 500 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 437 500
kronor.
Departementschefen har anmält, att Kungl. Maj :t genom beslut den 22
juni 1950 från anslaget till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. ställt ett belopp av
3 922 kronor till kriminaltekniska anstaltens förfogande till bestridande
av kostnaderna för en av anstalten påbörjad utredning angående en sprängningsolycka
i Norrland. Omständigheterna vid olyckan hade givit misstankar
om att sabotage kunde föreligga. För utredningen anlitade anstalten
särskilda experter. Med hänsyn till att kostnaderna för utredningen
voro relativt betydande, ansågos de böra bestridas i särskild ordning och
icke böra belasta anstaltens delpost till expertarvoden.
Anslaget föreslås för nästa budgetår uppräknat med 1 000 kronor för
löneklassförändringar in. in.
Vidare föreslås att en byråingenjör i Cg 25 vid kemiska laboratoriet och
4 laboratorieassistenter i Cg 18 vid skrifttekniska laboratoriet överföras på
extra ordinarie stat. Härjämte förordas, att enligt bestämmelserna för den
reglerade befordringsgångcn för biträdespersonal 3 extra ordinarie kontorsbiträden
överföras på ordinarie stat.
112
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Under innevarande budgetår har Kungl. Maj:t, i likhet med vad som
tidigare skett under en följd av år, medgivit, att vid anstalten finge för
bestyr med det centrala passregistret finnas anställd viss tillfällig biträdespersonal.
Då Kungl. Maj:t jämväl under nästa budgetår anses böra ha
samma möjlighet att anställa dylik personal, föreslås anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal skola uppföras förslagsvis.
I personalförteckningen för anstalten föreslås 1 byråingenjör i Ce 25
samt ytterligare 3 kontorsbiträden upptagas.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1951 angivna
ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska
anstalt;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 164 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis .................................. 228 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 45 700
Summa förslagsanslag kronor 438 500;
c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 438 500
kronor.
163:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 359 och 360), vilket innebär en
anslagsminskning med 45 000 kronor, avseende anslagsposten till publikationstryck,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 318 000 kronor.
164 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 188, s. 361), vilket innebär en av belastningen betingad
höjning av anslaget med 55 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
113
att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet
i dess helhet m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 315 000 kronor.
165 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 189, s. 361 och 362), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i
annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade
ordning m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kronor.
166 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 362), vilket innebär en anslagshöjning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor, därav 200 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.
167 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 191 och 192, s. 362 och
363), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;
b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden
1 000 kronor.
168:o) Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 193, s. 363), vilket innebär en av belastningen
betingad höjning av anslaget med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.
169:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 363 och 364)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
personalförteckning för den särskilda polisverksamheten för hindrande
och uppdagande av spioneri in. in., dels ock till Kostnader för särskild
8—llihang till riksdagens protokoll 1951. 0 saml. Nr 11.
114
Statsutskottets utlåtande nr 11.
polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. in. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 816 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 725 000
kronor.
Statspolisintendenten har hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 1 402 000 kronor, varav 742 000 kronor för spaningsverksamheten och
660 000 kronor för radiokontrollen.
Departementschefen har i anledning härav anfört följande.
I den vid höstsessionen av 1950 års riksdag avlämnade propositionen
nr 248 föreslog Kungl. Maj :t bl. a. en förstärkning av de personella och
materiella resurserna för den särskilda polisverksamheten för hindrande
och uppdagande av spioneri in. in. Kostnaden härför beräknades till 1
miljon kronor, varav 499 700 kronor för spaningsverksamheten och 500 300
kronor för radiokontrollen. Riksdagen uttalade ingen erinran mot de framlagda
förslagen. Kungl. Maj :t har sedermera ställt medel till vederbörande
myndigheters förfogande i enlighet med vad som anfördes i propositionen.
Medelsanvisningen har inneburit, att de flesta av de förslag, som statspolisintendenten
framfört i petitan för budgetåret 1951/52, blivit tillgodosedda
redan under budgetåret 1950/51. I den mån dessa förslag avsett utgifter
av engångsnatur, böra alltså motsvarande minskningar göras i de
belopp, som upptagits i petitan. I övrigt har jag i stort sett intet att erinra
mot statspolisintendentens förslag.
Departementschefen har under anslaget beräknat medel för anställande
av en polisnotarie i Ce 25. Med hänsyn härtill föreslås en särskild personalförteckning
skola fastställas. Departementschefen har beräknat för spaningsverksamheten
2 657 000 (+ 570 000) kronor och för radiokontrollen
1 159 000 (+ 521 000) kronor. På Kungl. Maj:t förutsättes få ankomma
att vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas
påkallade.
Utskottet. Med hänsyn till vad utskottet under ärendets behandling inhämtat
rörande förslagens innebörd och medelsbehovet vill utskottet icke
motsätta sig att medel anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för den särskilda
polisverksamheten för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m.:
Befattning Personalförteckning. Lönegrad
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 2b.
1 polisnotarie .................................. Ce 25;
b) till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 816 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
115
170:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och
åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 195, s. 365)
och under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret
1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon
del tagits i anspråk, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare
på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
Civilförsvaret.
171 :o) Civiltörsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 196,
s. 366—372) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 897 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 817 000
kronor.
För nästkommande budgetår föreslås inrättande av en tjänst som kansliskrivare
i Cg 15 på administrativ-kamerala byrån för upphandlingsverksamheten
samt två skrivbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
För ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga har räknats med ett
ökat medelsbehov av 45 000 kronor. För automatiska utgiftsökningar på
grund av löneklassuppflyttningar m. m. har beräknats 19 000 kronor.
Vidare föreslås att en tjänst som byråintendent i Ce 27 och fyra kontor
sbiträdestjänster, de senare jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången,
överföras på ordinarie stat.
I personalförteckningen för styrelsen föreslås 1 byråintendent Ce 27
skola utgå och 1 byråintendent Ca 27 tillkomma, varjämte antalet kontorsbiträden
i Ca 8 föreslås skola ökas från 16 till 20.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen, vilka angivits
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1951;
b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
116
Statsutskottets utlåtande m■ 11.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 305 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 13 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 492 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 86 500
Summa förslagsanslag kronor 897 000;
c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 897 000 kronor.
172 :o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 197, s. 372 och 373) — vilket innebär dels en uppräkning
av följande anslagsposter, nämligen anslagsposten till sjukvård m. m. med
4 500 kronor, anslagsposten till expenser med 31 000 kronor, varav till
expenser för eget behov (delposten till övriga expenser) 8 000 kronor och
till expenser för annat än eget behov 23 000 kronor, samt anslagsposten
till publikationstryck med 20 000 kronor, dels ock en minskning av anslagsposten
till omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar
med 500 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
255 000 kronor.
173:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 198, s. 374—379) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels
ock till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 770 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 420 000
kronor.
Av de 175 heltidsanställda befattningshavarna i den nuvarande organisationen
äro 54 extra ordinarie och 46 extra tjänstemän varjämte 75 inneha
tjänster i den reglerade befordringsgången, dock att 57 befattningshavare
inom den sistnämnda gruppen erhålla befordran endast såsom extra
tjänstemän. Vid tjänsternas fördelning på extra ordinarie och extra har
principen varit, att extra ordinarie befattning inrättats i de fall, då motsvarande
kommunala befattning vid statens övertagande av organisationen
var förenad med pensionsrätt, eller då befattningshavaren eljest förvärvat
kommunal pensionsrätt. Civilförsvarsorganisationens stadga och effektivitet
måste givetvis bliva lidande på att befattningar av extra natur äro domine
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
117
rande inom botteninstansen. Departementschefen anser därför nödvändigt,
att antalet pensionsberättigade tjänster ökas men anser sig dock f. n.
endast kunna tillstyrka, att högst 20 extra befattningar överföras på extra
ordinarie stat. De befattningar, som överföras, anses böra fylla ett uppenbart
stadigvarande behov.
Den nuvarande personalstyrkan inom civilförsvarsområdena har visat
sig vara otillräcklig för de uppgifter, som skola fullgöras i botteninstansen.
Eftersläpningar ha därför uppstått inom olika verksamhetsområden. Möjligheter
måste givas den lägsta instansen att fullgöra sina uppgifter. Departementschefen
biträder därför av civilförsvarsstyrelsen gjord hemställan,
att medelstilldelningen för anställande av tillfällig personal höjes med
300 000 kronor. Av styrelsen framställt förslag om utökning av antalet
teknikertjänster biträder departementschefen i så måtto, att 2 nya tekniska
experter förordas skola anställas. I samband härmed kan en ny
distriktsindelning göras, där intet distrikt omfattar mer än två län.
Förslag av civilförsvarsstyrelsen, att kretscheferna skulle erhålla ersättning
för sitt uppdrag, anser departementschefen sig icke kunna biträda.
Civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde, vilken f. n. är en
pensionerad officer, uppbär ett arvode av 12 000 kronor om året. 1950 års
riksdag beslöt, att tjänsten efter den nuvarande civilförsvar schefens avgång
skulle placeras i Ce 33. Vid en pågående organisationsundersökning
rörande civilförsvarsbyrån i Stockholm har statens organisationsnämnd
funnit, att befattningen borde placeras i Cp 14. Då det ansetts av vikt, att
man redan i samband med den nuvarande befattningshavarens avgång, vilken
beräknas ske den 30 juni 1951, skall kunna förvärva en lämplig innehavare
till tjänsten, har förslaget om lönegradsplaceringen ansetts böra
framföras redan nu, innan organisationsundersökningen i övrigt avslutats.
Organisationsnämnden har även erhållit den uppfattningen, att vissa
arbetsuppgifter kunna överflyttas från civilförsvarsdirektören vid överståthållarämbetet
till civilförsvarschefen samt att en befattningshavare med
ställning som civilförsvarsdirektör icke är behövlig. Nämnden har emellertid
icke ansett sig kunna yttra sig om ämbetets behov av arbetskraft för
kvarstående och eventuellt tillkommande försvarsuppgifter. För egen del
anser departementschefen sig icke kunna taga ställning till frågan om lönegradsuppf
lyftning av tjänsten som civil försvar schef, förrän departementschefen
blivit i tillfälle att pröva resultatet av organisationsundersökningen
i dess helhet. I avbidan härpå förulsättes även tjänsten som civilförsvarsdirektör
vid överståthållarämbetet få bibehållas. För nästa budgetår räknar
departementschefen för civilförsvarschefens del med avlöning efter
33 lönegraden.
Anslaget har för nästa budgetår uppräknats med 300 000 kronor för utökning
av tillfällig personal, 28 800 kronor för 2 nya tekniska experter
samt 5 250 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön efter Ce 33 och
118
Statsutskottets utlåtande nr 11.
arvode om 12 000 kronor för civilförsvarschefen i Stockholm. Härtill
komma automatiska utgiftsökningar på grund av löneklassuppflyttningar
m. m. om tillhopa 15 944 kronor. Anslaget skulle alltså ökas med 350 000
kronor.
En särskild anslagspost till arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst
till civilförsvarschefer och deras ställföreträdare förordas skola
utbrytas ur icke-ordinarieposten. Den nya anslagsposten, vilken föreslås
benämnd Arvoden till civilförsvarschefer m. in., förutsättes skola uppföras
förslagsvis.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström (I: 120) och den andra inom andra kammaren av herrar
Gavelin och Jansson i Kalix (II: 199), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att 3 nya tekniska tjänster för civilförsvarets lokala organisation
inrättas och att för budgetåret 1951/52 medel härför anvisas med 43 200
kronor, samt att de nya teknikertjänsterna tillföras dels Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Blekinge län, dels Stockholms, Uppsala och Västmanlands
län, dels ock Västerbottens och Norrbottens län.
Vidare har i en inom första kammaren av herr Nyström väckt motion
(I: 121) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att medel anvisas till arvoden
åt kretschefer och att arvodet skall uppgå till 180 kronor per år till
kretschef, som tillika är civilförsvarschef, och 300 kronor per år till övriga
kretschefer, samt att riksdagen för budgetåret 1951/52 till arvoden åt kretschefer
måtte anvisa medel om 20 000 kronor.
Härjämte har i en inom första kammaren av herr Nyström väckt motion
(I: 200) hemställts, att riksdagen måtte besluta att samtliga de heltidsanställda
befattningshavare inom civilförsvarsområdenas administration, som
äro upptagna i en för denna personal av Kungl. Maj :t fastställd plan, skola
beredas extra-ordinarie anställning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna I: 120, I: 121 och I: 200.
Utskottet är icke berett att taga slutlig ståndpunkt till frågan, huruvida
behovet av teknisk sakkunskap inom civilförsvaret bör tillgodoses centralt
eller genom anställande av tekniker inom den regionala organisationen. Departementschefens
förslag att två nya teknikertjänster skola inrättas synes
innebära en lämplig avvägning mellan de olika meningar, som kommit till
uttryck i denna fråga. Utskottet är därför icke berett att tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 120 och II: 199 om inrättande av tre nya tekniska tjänster
för civilförsvarets lokala organisation samt anvisande för nästa budgetår av
medel härför med 43 200 kronor. Bestämmandet av de två nya teknikertjänsternas
placering bör ankomma på Kungl. Maj:t.
Även om svårigheter på sina håll yppats att erhålla kvalificerade och in
-
Statsutskottets utlåtande nr il.
119
tresserade kretschefer, finner utskottet i likhet med statskontoret att tillräckliga
skäl icke blivit anförda för anvisande i nuvarande statsfinansiella
läge av medel till arvoden åt kretschefer. Utskottet avstyrker därför yrkandena
i motionen I: 121 om anvisande av medel till arvoden åt kretschefer
efter 180 kronor per år till kretschef, som tillika är civilförsvar schef,
och 300 kronor per år till övriga kretschefer ävensom om anvisande för
budgetåret 1951/52 av medel för ändamålet med 20 000 kronor.
Ehuru utskottet i likhet med motionären finner det önskvärt, att samtliga
heltidsanställda befattningshavare inom civilförsvarsområdenas administration,
vilka fylla ett uppenbart stadigvarande behov, beredas extra ordinarie
anställning, är utskottet med hänsyn till de kännbara ekonomiska
förpliktelser, staten ikläder sig genom att tillförsäkra dessa tjänstemän
pensionsrätt, icke berett att nu gå längre i förevarande avseende än departementschefen.
Utskottet kan därför icke förorda bifall till yrkandet i motionen
1: 200 att samtliga de heltidsanställda befattningshavare inom civilförsvarsområdenas
administration, som äro upptagna i en för denna personal
av Kungl. Maj:t fastställd plan, skola beredas extra-ordinarie anställning.
Kungl. Maj:ts förslag anser sig utskottet kunna godtaga. Under åberopande
av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 120 och II: 199 samt I: 121
och I: 200
a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden till civilförsvarschefer in. m., för
-
slagsvis ................................ 288 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... 2 357 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 125 000
Summa förslagsanslag kronor 2 770 000;
b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 770 000
kronor.
174 :o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkt 199, s. 380 och 381) föreslagit riksdagen att till Civilförsvarsområdenas
administration: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 410 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 350 000
kronor.
Anslagsposten till expenser föreslås med hänsyn till dels belastningen
och dels de under anslaget till civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
föreslagna personalförstärkningarna skola uppräknas med 60 000
kronor. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att Kungl.
Maj .t den 22 december 1950 medgivit, att anslagsposten finge överskridas
med 110 000 kronor för anskaffning m. m. av en adresseringsmaskinanläggning
för Stockholms civilförsvarsområde.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 410 000 kronor.
175 :o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. Kungl. Maj:t har (punkt
201, s. 381 och 382) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa frivilliga
organisationer för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 285 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Departementschefen har ansett sig för nästa budgetår icke kunna förorda
någon höjning av anslaget.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Åman
och Herlitz (I: 119) och den andra inom andra kammaren av herr Thapper
och fröken Wetterström (II: 71), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1951/52 anvisa 20 400 kronor såsom bidrag till riksluftskyddsförbundets
upplysningsverksamhet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen II: 71.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.
Ehuru utskottet i princip delar den i motionerna I: 119 och II: 71 uttalade
uppfattningen om vikten av en tillfredsställande upplysningsverksamhet
på förevarande område, är utskottet med hänsyn till den statsfinansiella
situationen icke berett att tillstyrka yrkandet i motionerna om anvisande
för budgetåret 1951/52 av 20 400 kronor såsom bidrag till riksluftskyddsförbundets
upplysningsverksamhet.
Utskottet hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
121
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 119 och II: 71 till Bidrag
till vissa frivilliga organisationer för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 285 000 kronor.
176:o) Försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 202, s. 383—385)
föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med samma
belopp.
Från detta anslag har civilförsvarsstyrelsen under en följd av år bl. a.
ställt medel till förfogande för försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen
för utförande av vissa forskningsuppgifter, som främst
beröra civilförsvaret. Styrelsen har nu hemställt, att de nämnda myndigheterna
skola åläggas dels att utan särskild ersättning i möjligaste mån
inrikta forskningsverksamheten jämväl med hänsyn till civilförsvarets behov
och dels att delgiva styrelsen försöks- och forskningsresultat. Med
hänsyn till vad forskningsanstalten och fortifikationsförvaltningen anfört
i sina remissyttranden, har departementschefen efter samråd med chefen
för försvarsdepartementet ansett sig icke kunna förorda att dessa myndigheter
åläggas att utan särskild ersättning inrikta sin verksamhet på angivet
sätt. I den mån den för militära syften bedrivna forskningsverksamheten
kan vara av intresse även för civilförsvaret, anses dock civilförsvarsstyrelsen
böra erhålla del av de framkomna resultaten. Det synes lämpligt, att en
särskild föreskrift i detta hänseende utfärdas.
Den av civilförsvarsstyrelsen begärda höjningen av anslaget till försöksverksamhet
anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka. Anslaget
föreslås alltså skola uppföras med ett oförändrat belopp.
Utskottet understryker departementschefens uttalande, att civilförsvarsstyrelsen
bör erhålla del av de framkomna forskningsresultaten vid försvarets
forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen, i den mån resultaten
kunna vara av intresse även för civilförsvaret. Då Kungl. Maj :ts förslag ej
heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
177 :o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj :t har (punkt 203,
s. 385—390) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 16 315 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 626 000
k ronor.
122 Statsutskottets utlåtande nr 11.
Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres med 41 624 400
kronor.
Sedan civilförsvarsstyrelsen avgav sin anslagsframställning har riksdagen
i anledning av propositionen nr 248/1950 anvisat medel å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1950/51 till bl. a. förstärkning av civilförsvarets
beredskap. Därvid har riksdagen bl. a. anvisat tillhopa 29 260 000 kronor
till materielanskaffning för civilförsvaret, varav 19 000 000 kronor
under detta anslag. Fortfarande kvarstå emellertid brister på materiel till
avsevärda belopp.
Till personlig utrustning ha 7 200 000 kronor beräknats i tilläggsstaten.
Kvarstående brister uppgå till ca 10 322 000 kronor. För budgetåret 1951/52
föreslår departementschefen att ungefär hälften av detta belopp eller
5 000 000 kronor anvisas.
Vad angår alarmeringsanläggningar beräknades å tilläggsstaten 100 000
kronor till anskaffning av all felande reservmateriel. Övriga brister kvarstå
fortfarande otäckta. För sadan komplettering av befintliga alarmeringsanläggningar,
som är erforderlig till följd av större samhällens tillväxt,
föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 50 000 kronor.
Bristerna på signalmateriel ha täckts genom medelsanvisningen å tillläggsstat,
varför ytterligare medel ej erfordras för budgetåret 1951/52. Därest
riksdagen ej har något att erinra däremot, ämnar departementschefen
föreslå Kungl. Maj:t att lämna civilförsvarsstyrelsen det begärda bemyndigandet
att inom ramen för de medel, som tidigare anslagits till ändring av
polisradiostationer, i vissa fall anskaffa nya radiostationer för civilförsvarets
del.
I fråga om teknisk materiel anvisades å tilläggsstat 400 000 kronor, varav
350 000 kronor till bombröjningsmateriel. Bristerna uppgå till ca 2 300 000
kronor. Procentuellt sett är behovet emellertid -— i jämförelse med övriga
materielgrupper — relativt väl tillgodosett, varför departementschefen anser
sig icke böra upptaga något belopp till teknisk materiel för budgetåret
1951/52.
Till gasskyddsmateriel har vid anvisningen å tilläggsstaten avsetts ett
belopp av 7 880 000 kronor, varav 3 422 000 kronor beräknats för anskaffning
av materiel enligt organisationsplanerna och tillhopa 4 458 000 kronor
för vissa speciella gasskyddsåtgärder. Kvarstående brister enligt organisationsplanerna
uppgå till ca 18 913 000 kronor. Departementschefen förordar,
att för budgetåret 1951/52 1 000 000 kronor anvisas till inköp av gasskyddsmateriel
enligt organisationsplanerna. I fråga om de speciella gasskyddsåtgärderna
anses under nästa budgetår återstående medelsbehov böra
täckas. Departementschefen beräknar härvid för impregnering och revidering
av gasmaskbehållare 822 000 kronor, för impregnering och revidering
av filter till luftreningsaggregat 325 000 kronor och för inköp av reservfilter
till luftreningsaggregat 2 150 000 kronor. För omsättning av icke lagrings
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
123
beständig gasskyddsmateriel tillstyrkes en medelsanvisning av 5 000 000
kronor. Medelsbehovet för inköp av gasskyddsmateriel skulle således utgöra
9 297 000 kronor.
Kvarstående brister på social t jänstmateriel uppgå till ca 3 095 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att 100 000 kronor anvisas för anskaffning
av mattransportkärl och vattenflaskor.
För sjukvårdsmateriel och läkemedel anvisades å tilläggsstaten 1 455 000
kronor. Brister för ca 5 804 000 kronor kvarstå. Departementschefen förordar,
att V< av dessa brister täckes genom medelsanvisning under budgetåret
1951/52. I enlighet härmed anses i runt tal 1 450 000 kronor böra anvisas.
Civilförsvarsstyrelsens hemställan om 308 000 kronor till inköp av instrument
för mätning av radioaktiv strålning tillstyrkes av departementschefen.
Medicinalstyrelsen har hemställt, att ett belopp av 110 000 kronor skall
ställas till sjukvårdsberedskapsnämndens förfogande för inköp av viss utrustning
för sanitetsbehandling av flyktingar. Departementschefen tillstyrker,
att det begärda beloppet anvisas. Eftersom den sanitetsbehandling,
varom är fråga, avses skola ankomma på civilförsvarsmyndigheterna, förordas,
att anskaffningen av materielen uppdrages åt civilförsvarsstyrelsen.
Medel för anskaffningen föreslås skola anvisas under detta anslag. Även
materielens förvaring förutsattes tills vidare få ombesörjas av civilförsvarsstyrelsen,
i avbidan på att frågan om sanitetsanstalternas organisation i
dess helhet blir löst.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 16 315 000
(+ 11 689 000) kronor.
I en inom första kammaren av herr Karl Andersson m. fl. väckt motion
(I: 201) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Engångsanskaffning
av materiel för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Den mest betungande utgiftsposten under förevarande anslag
avser anskaffning och förnyelse av gasskyddsmateriel. Utskottet har under
ärendets behandling inhämtat, att forskning pågår rörande möjligheterna
att framställa lagringsbeständig gasskyddsmateriel. Även om ännu intet kan
sägas om och i så fall när man skall kunna i fabriksmässig skala framställa
lagringsbeständig gasskyddsmateriel, synes det utskottet icke uteslutet
att så skall kunna ske inom ej avlägsen framtid. Med hänsyn härtill,
ävensom till vikten av att myndigheterna genom en restriktiv medelsanvisning
åläggas den noggrannaste prövning av angelägenhetsgraden hos
varje avsett inköp och till de allmänna synpunkter, som anförts i motionen
124
Statsutskottets utlåtande nr 11.
I: 201, förordar utskottet att medelsanvisningen för inköp av gasskyddsmateriel
begränsas med 1 000 000 kronor.
Då de för övriga ändamål beräknade beloppen under anslaget icke föranleda
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionen 1:201 till Engångsanskaffning av materiel
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
15 315 000 kronor.
178:o) Inköp av brandmateriel. Kungl. Maj :t har (punkt 204, s. 390 och
391) föreslagit riksdagen att till Inköp av brandmateriel för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 680 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 500 000
kronor.
Sedan å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisats
7 205 000 kronor till inköp av brandmateriel, uppgå bristerna till sammanlagt
ca 17 658 000 kronor. Av detta belopp avse 8 185 000 kronor motorsprutor,
558 000 kronor rörtransportvagnar, 1 360 000 kronor snabbkopplingsrör,
4 368 000 kronor brandslang samt 3 187 000 kronor tappkransslang
och övrig materiel. För budgetåret 1951/52 upptages medel till inköp
av V» av motorsprutorna och brandslangen samt 1/t av övriga materielslag.
I enlighet härmed beräknas medelsbehovet till i runda tal 910 000
kronor för motorsprutor, 140 000 kronor för rörtransportvagnar, 340 000
kronor för snabbkopplingsrör, 490 000 kronor för brandslang samt 800 000
kronor för tappkransslang och övrig materiel eller tillhopa således 2 680 000
kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Inköp av brandmateriel för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 680 000
kronor.
179:o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. Kungl. Maj:t har
i punkt 205, s. 391 och 392) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av
viss förbrukningsmateriel för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 140 000 kronor.
Anslaget, som hittills varit av förslagsanslags natur, är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.
I petitaframställningen för budgetåret 1950/51 beräknade civilförsvarsstyrelsen
kostnaderna för tillgodoseende av det årliga behovet av förbrukningsmateriel
vid förutsedd omfattning av utbildningen till ca 141 000 kro
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
125
nor. I statsverkspropositionen äskades emellertid endast 125 000 kronor,
enär utbildningen icke beräknades kunna genomföras i avsedd omfattning.
Riksdagen biföll detta förslag. Styrelsen, som förutsätter, att utbildningen
under budgetåret 1951/52 skall kunna ske i fullt planlagd utsträckning,
har beräknat medelsbehovet till 141 000 kronor.
Departementschefen har icke haft annat att erinra mot civilförsvarsstyrelsens
beräkningar av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
än att det föreslagna beloppet ansetts böra avrundas till 140 000 kronor.
Anslaget föreslås i fortsättningen skola uppföras såsom reservationsanslag.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 140 000 kronor.
ISO :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 206, s. 392 och 393), vilket innebär en höjning
av anslaget med 632 000 kronor, varav 579 000 kronor avse förrådshållning
av civilförsvarsmateriel, 43 000 kronor drift av statsägda alarmeringsanläggningar
samt 10 000 kronor kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 632 000 kronor.
181 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 207, s. 393
395), vilket innebär en höjning av anslaget med 1 720 000 kronor, avseende
statsbidrag till aktiebolaget Stockholms spårvägar för skyddsrum, som beräknas
bliva färdigställda under budgetåret 1951/52, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 915 000 kronor.
182:o) Kostnader för viss motorfordonsberedskap. Kungl. Maj:t har
(punkt 210, s. 396) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss motorfordonsberedskap
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 330 000
kronor.
Under anslaget, som uppfördes första gången för budgetåret 1948/49,
126
Statsutskottets utlåtande nr 11.
ha medel anvisats dels till besiktning av civilförsvarets motorfordon för
utrönande av fordonens skick och dels till inköp av viss utrustning för
fordonen. För besiktningen har varje år anvisats ett belopp av 50 000 kronor.
Kostnaderna för besiktningen anses böra utbrytas ur anslaget och upptagas
under ett särskilt förslagsanslag.
Vad beträffar medelsanvisningen till utrustning av fordonen har ett belopp
av 3 055 000 kronor anvisats å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1950/51. Härigenom ha av civilförsvarsstyrelsen i dess petita för budgetåret
1951/52 redovisade brister i fråga om hjul och ringar till kokvagnar
samt kärl för distribution av bensin m. in. blivit helt tillgodosedda. Kvarstående
brister å övrig materiel motsvara ett medelsbehov av ca 4 543 000
kronor. Departementschefen förordar, att 2 000 000 kronor anvisas för budgetåret
1951/52.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för viss motorfordonsberedskap
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
183:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Maj :t har (punkt 211, s. 397)
föreslagit riksdagen att till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Anslag under denna rubrik har icke tidigare funnits uppfört å riksstaten.
Däremot har under ett vart av budgetåren 1948/49—1950/51 under reservationsanslaget
Kostnader för viss motorfordonsberedskap anvisats ett belopp
av 50 000 kronor för besiktning av civilförsvarets motorfordon.
Kostnaderna för besiktning av motorfordon anses böra utbrytas ur reservationsanslaget
till Kostnader för viss motorfordonsberedskap samt upptagas
under ett särskilt förslagsanslag. Detta anslag föreslås för budgetåret
1951/52 skola uppföras med 50 000 kronor under benämningen Besiktning
av motorfordon.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Brandväsendet.
184:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 212, s. 398 och 399), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
127
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
A. Riksbrandinspektören.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 17 400
2. Arvoden åt sakkunniga .................... 5 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 700
B. Länsbrandinspektörerna, länsskogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna.
Arvoden .................................... 82 700
Summa förslagsanslag kronor 106 800;
b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 106 800 kronor.
185 :o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 213, s. 399 och 400), vilket innebär en höjning av
anslagsposten till tryckningskostnader m. in. med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
53 500 kronor.
186:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 214, s. 400 och 401), vilket innebär en anslagsökning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 16 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 73 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 4 300
Summa förslagsanslag kronor 94 500;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 94 500 kronor.
128
Statsutskottets utlåtande nr 11.
187 :o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 215, s. 402 och 403), vilket innebär en nedräkning med 1 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 56 600
kronor.
188 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
216 och 217, s. 403 och 404), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag
av 2 000 kronor;
b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett
anslag av 5 000 kronor.
189 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj:t hållpunkt
218, s. 404 och 405) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 600 000
kronor.
Riksbrandinspektören har gjort framställning om upphävande av kungörelsen
den 2 december 1938 (nr 745) angående statsbidrag till kommuns
skogsbrandväsen. Något statsbidrag enligt kungörelsen har icke utgått efter
budgetåret 1943/44. Därest riksdagen icke uttalar någon erinran häremot,
avser departementschefen föreslå Kungl. Maj :t, att kungörelsen skall upphöra
att gälla fr. o. in. den 1 juli 1951.
Med hänsyn till medelsåtgången under de senast förflutna budgetåren
föreslås anslaget höjt med 100 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
190 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 406 och 407), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
129
191 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.
Maj :t har (punkt 220, s. 407 och 408) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.
Ä anslaget tidigare förefintlig reservation beräknas i sin helhet bliva
tagen i anspråk under innevarande budgetår.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Diverse.
192 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska sjukhusets
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 221-—225, s. 409 och 410)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 5 492 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 3 289 000 kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 469 000 kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 1 096 000 kronor;
e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 10 500 kronor.
193 :o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 226, s. 410—412) föreslagit riksdagen att till Statens utlänningskommission:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 078 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 100 000
kronor.
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Kr 11.
130
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Åt 1949 års utlänningskommitté har uppdragits alt utreda frågan om den
centrala utlänningsmyndighetens organisation. Utredningen väntas ej vara
färdig inom sådan tid, att frågan kan underställas 1951 års riksdag.
Kommissionen har för budgetåret 1951/52 räknat med oförändrad personalkader
eller 297 befattningshavare. Departementschefen har intet annat
att erinra mot denna beräkning än att han — med hänsyn till 3-procentsnedräkningen
— föreslår, alt anslaget nedräknas med i runt tal 57 000
kronor.
På grund av löneklassförändringar, uppflyttningar i reglerad befordringsgång
in. in. hör anslaget å andra sidan uppräknas med 35 000 kronor. Nettominskningen
blir alltså 22 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Majrts förslag under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må till Statens utlänningskonunission:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 078 000 kronor.
194:o) Statens utlänningskonunission: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 227, s. 412 och 413), vilket innebär en höjning
av anslagsposten till sjukvård in. m. med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 248 000 kronor.
195:o) Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 228, s. 413 och 414), vilket innebär oförändrad medel
sanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationellt hälsovärdsarbete
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
630 000 kronor.
196:o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. Kungl. Maj:t har
(punkt 229, s. 414) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader i anledning
av allmänna val för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 200 000 kronor.
Departementschefen anför följande:
För de budgetår, då det — i likhet med vad fallet är under 1951/52 —
ej förekommer val till riksdagens andra kammare eller kommunala val,
har anslaget brukat uppföras med 1 000 kronor. Därvid har man i första
hand räknat med utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar till
landstingsmän och stadsfullmäktige för deltagande i val till riksdagens
Statsutskottets utlåtande nr 11.
131
första kammare. Belastningen å anslaget under budgetåren 1947/48 och
1949/50 har emellertid avsevärt överstigit anvisade 1 000 kronor. Detta torde
huvudsakligen ha berott på att betalningen av kostnaderna för de undei
närmast föregående budgetår förrättade kommunalvalen resp. andrakammarvalet
släpat efter. Med hänsyn till belastningssiffrorna anser jag, åt!
anslaget för budgetåret 1951/52 bör uppföras med 150 000 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av
allmänna val för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
197 :o) Kommunal upplysningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 230,
s. 414—417) föreslagit riksdagen att till Kommunal upplysningsverksamhet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 227 000
kronor.
Departementschefen framhåller, att den kommunala upplysningsverksamheten
huvudsakligast varit motiverad av kornmunindelningsreformen,
vilken skall träda i kraft den 1 januari 1952. Även under tiden därefter
räknar han med ett kvardröjande behov av sådan upplysningsverksamhet,
som har ett direkt samband med tillkomsten av de nya storkommunerna.
Medel till upplysningsverksamheten böra därför anvisas åtminstone intill
utgången av budgetåret 1951/52.
Någon ny korrespondenskurs bör icke utarbetas under budgetåret 1951/52,
varför några fasta kostnader för kursverksamheten icke torde uppkomma
under nästa budgetår. De rörliga kostnaderna för korrespondensundervisningen
beräknas nedgå från 10 till 7 kronor per deltagare och kurs.
Anslaget föreslås nedräknat med 42 000 kronor.
Utskottet — som förutsätter att frågan om fortsatt kursverksamhet med
statsanslag även efter den 1 juli 1952 prövas med särskild hänsyn till den
statsfinansiella situationen — har icke funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kommunal upplysningsverksamhet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 185 000
kronor.
198:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 231,
s. 417 och 418), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för här ifrågavarande
ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
132
Statsutskottets utlåtande nr 11.
199:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 418), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
200:o) Extra utgifter.! enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 233,
s. 418), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
201 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 234, s. 418), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 kronor.
202 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles alt avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framställda förslag, nämligen
punkten 18: Inredning och utrustning av nybyggnad för statens rättskemiska
och farmacevtiska laboratorier;
punkten 31: Utrustning av nya sinnessjukhus;
punkten 33: Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund
och Uppsala;
punkten 50: Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa
barn;
punkten 51: Karolinska sjukhuset: Avlöningar;
punkten 52: Karolinska sjukhuset: Omkostnader;
punkten 53: Karolinska sjukhuset: Utrustning;
punkten 56: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala;
punkten 62: Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus;
punkten 63: Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus;
punkten 64: Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn;
punkten 138: Kostnader för sjukvård m. in. åt vissa utlänningar;
punkten 142: Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader;
punkten 152: Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
in. m.;
Statsutskottets utlåtande nr 11.
133
punkten 153: Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters drillkostnader
in. in.;
punkten 162: Överståthållaränibetet: Avlöningar;
punkten 164: Länsstyrelserna: Avlöningar;
punkten 173: Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar;
punkten 174: Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader;
punkten 200: Civilförsvaret. Utbildnings- och övningsverksanihct;
punkten 208: Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum in. in.;
punkten 209: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och
skolskyddsrum;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 6 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Leander, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Ivar Persson,
fru Lindström, herrar Birger Andersson och Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson
i Grönvik, Boman i Kieryd, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,
Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar
Jansson i Kalix, Birke och fru Ericsson i Luleå.
RESERVATIONER.
1) vid punkten :i:o) (Medicinalstyrelsen: Avlöningar) av herr Mannerskantz;
2)
vid punkten 25:o) (Förste provinsialläkare och provinsialläkare in. II.:
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden) av
herr Stöld;
3) vid punkten 75:0) (Bidrag till resor för vanföra in. in.) av fröken
Andersson samt herrar Stöld och Bergstrand;
4) vid punkten 107:o) (Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande
av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet) av herr Man
-
134
Statsutskottets utlåtande nr 11.
ncrskaniz, fröken Andersson samt herrar Rubbestad och Birke, vilka ansett,
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Utskottet anser, att ifrågavarande upplysningsverksamhet icke har det
samhälleliga värde, att densamma bör komma i åtnjutande av bidrag av
statsmedel. Med beaktande jämväl av den allmänna återhållsamhet, som
på andra områden präglar årets budgetförslag, hemställer utskottet,
att Kungl. Maj :ts förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas.»
5) vid punkten 108:o) (Abortförebyggande åtgärder) av herr Manncrskantz,
fröken Andersson samt herrar Rubbestad och Birke, vilka ansett,
att den abortförebyggande verksamheten bort ges en i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag begränsad omfattning och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»Utskottet ställer sig tveksamt till utvidgningen av den verksamhet i abortförebyggande
syfte, som bedrives med statsbidrag från ifrågavarande anslag.
Med hänsyn härtill vill utskottet uttala sin tillfredsställelse över att en
särskild översyn av denna verksamhet och därmed sammanhängande spörsmål
igångsatts. I avvaktan på resultatet härav bör emellertid enligt utskottets
mening statsbidragsgivningen till rådgivningsbyråerna begränsas till
de byråer, som uppbära sådant bidrag under innevarande budgetår. Enligt
i propositionen lämnade uppgifter torde antalet byråer den 1 juli 1951
uppgå till sju. Begränsas statsbidragsgivningen på nu angivet sätt och
enligt regler, som böra utformas av Kungl. Maj :t, torde det för rådgivningsbyråerna
beräknade beloppet kunna minskas med omkring 49 000
kronor. Enligt utskottets mening bör vidare medelsanvisningen till preventivrådgivning
för män upphöra, då något egentligt behov av dylik verksamhet
icke föreligger. Då för sistnämnda ändamål beräknats 1 000 kronoi,
skulle anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag kunna minskas
med 50 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till Abortförebijggande åtgärder för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.»
6) vid punkten 177:o) (Engångsanskaffning av materiel) av herr Mannerskantz,
fröken Andersson, herrar Sundelin, Ivar Persson, Skoglund i
Doverstorp, Ward, Boman i Kieryd och Stöld samt fröken Elnicn, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr It.
135
»Den mest betungande utgiftsposten under förevarande anslag avser anskaffning
och förnyelse av gasskyddsmateriel. Utskottet har med anledning
härav under ärendets behandling noga övervägt möjligheterna att nedbringa
kostnaderna för sådan materiel. Bl. a. har utskottet inhämtat, att
forskning pågår rörande möjligheterna att framställa lagringsbeständig gasskyddsmateriel.
Även om denna forskning givit vissa resultat, kan dock
intet sägas om och i så fall när man skall kunna i fabriksmässig skala
framställa lagringsbeständig gasskyddsmateriel. Med hänsyn härtill och
till vad utskottet inhämtat rörande behovet av att täcka bristerna på detta
område vill utskottet icke motsätta sig att medel anvisas i enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag.
Då de för övriga ändamål beräknade beloppen under anslaget icke föranleda
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må med hifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 1:201 till Engångsanskaffning av
materiel för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 16 315 000 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten