Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-04 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

1

Nr 129.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

löne- och pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda

privata läroanstalter m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 112 liar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 9 mars 1951, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till

1) omreglering av anställnings- och löneförhållandena för rektorerna vid

de högre kommunala skolorna m. m.,

2) löne- och pensionsreglering för rektorer och lärare vid vissa statsunderstödda

privata läroanstalter,

3) löneförbättring för lärarpersonalen vid vissa statsunderstödda privata

handarbets- och skolköksseminarier;

dels i anslutning härtill bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet anförts utfärda bestämmelser

om ändring i avlöningsreglementet för övningslärare och reglementet för

pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare;
dels

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kunna visa sig erforderliga för genomförandet av nämnda förslag.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Franzon och Berlitz (I: 386) och den andra inom andra kammaren

av herr Mosesson (II: 505), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning av

propositionen nr 112 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att vid

utformningen av avlöningsbestämmelserna i motionen anförda synpunkter

mätte beaktas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén m. fl. (I: 435) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilson i Spånstad m. fl. (II: 537), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att full likställdhet mellan de statliga och de kommunala skolorna

i fråga om lönegradsplacering och poängberäkning av rektorstjänster skall

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 129.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 129.

genomföras, därvid det för realskolorna gällande systemet bör konsekvent

tillämpas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m. fl. (I: 436) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand

m. fl. (II: 535), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

fast anställda lärare vid i proposition nr 112 angivna enskilda handarbetsoch

skolköksseminarier placeras i lägst lönegrad Ca 23 (minimiavlöning)

samt att undervisningsskyldigheten för lärarpersonalen i intet fall sättes

högre än 27 veckotimmar;

deis två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson m. fl. (I: 437) och den andra inom andra kammaren av fru

Ewerlöf m. fl. (II: 536), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om

lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa

att träda i kraft från och med den 1 juli 1951 och att därvid inplacering i

lönegrader måtte ske i enlighet med lantbruksstyrelsens i proposition nr 112

redovisade förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén m. fl. (I: 438) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilson i Spånstad m. fl. (II: 538), i vilka hemställts, att de högre folkskolornas

rektorer skola placeras efter ett system, som överensstämmer med de

principer, som tillämpas för övriga rektorer inom det högre skolväsendet,

vilket syntes böra innebära, att rektorer vid högre folkskolor i nuvarande

grupperna II—III placeras i lönegrad Cb 7 och rektor vid skola, tillhörande

grupp I, i lönegrad Cb 6;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald m. fl. (I: 442) och den andra inom andra kammaren av herr

Mosesson m. fl. (II: 534), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala dels 10 ordinarie tjänster i Ca 25

inrättas, dels undervisningsskyldigheten för lärarpersonalen i intet fall sättes

högre än 27 veckotimmar.

Beträffande motiveringen för ovannämnda yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna I: 386, I: 435, II: 534—536 samt II: 538.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 232 fattade 1950 års riksdag

beslut om principerna för genomförande av en lönereglering för lärarpersonalen

vid statsunderstödda privatläroverk. I förevarande proposition

framläggas de detaljförslag, som erfordras för beslutets genomförande.

Principbeslutet omfattade icke rektorerna vid de av beslutet berörda läroanstalterna,

enär frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för

dessa befattningshavare då var föremål för utredning. Även detta spörsmål

upptages i förevarande proposition och i anslutning därtill frågan om anställnings-

och avlöningsförhållandena för rektorerna vid de högre kommunala

skolorna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

3

I propositionen föreslås vidare lönereglering för rektor och lärarpersonal

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet

å Rimforsa. För lärare vid vissa enskilda handarbets- och skolköksseminarier

förordas en provisorisk löneförbättring.

Slutligen framlägges i denna proposition förslag till pensionsreglering för

vissa befattningshavare vid privata läroanstalter.

Inledning.

De i propositionen framlagda förslagen grunda sig på utredningar som utförts

av 1944 års lönekommitté för privatläroverken, 1941 års lärarlönesakkunniga,

lantbruksstyrelsen samt 1944 års pensionsutredning, på sätt

närmare framgår av s. 2—4 i propositionen.

1950 års principbeslut angående privatläroverken.

Innebörden av 1950 års riksdags principbeslut rörande privatläroverken

framgår av redogörelse å s. 4—6 i propositionen, till vilken utskottet får

hänvisa.

Rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden.

I propositionen redogöres för gällande bestämmelser angående rektorernas

anställnings- och avlöningsförhållanden samt för 1944 års lönekommittés

förslag beträffande privatläroverken (s. 6—11).

Den 3 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1941 års lärarlönesakkunniga

att verkställa utredning i fråga om konstruktionen av rektorsbefattningarna

vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken.

I en den 2 februari 1951 inkommen skrivelse ha lärarlönesakkunniga

framlagt förslag i ämnet.

Lärarlönesakkunnigas förslag.

De sakkunniga föreslå full reciprocitet mellan statsläroverk, högre kommunala

skolor och privatläroverk, varigenom till rektor vid högre kommunal

skola eller privatläroverk skall kunna utses ordinarie ämneslärare

vid någon dylik skola eller vid läroanstalt, som tillhör det statliga undervisningsväsendet.

De sakkunniga uttala sig vidare angående behörighetsvillkor, förordnandetid

och tillsättning i fråga om rektorstjänst (s. 13—15 i propositionen).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siatsutskottets utlåtande nr 129.

De sakkunniga behandla härefter frågan om de lönegrader, i vilka rektorerna

vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken böra inplaceras.

För närvarande gäller, såsom av dem angivits, att rektorerna vid de

högre allmänna läroverken äro placerade i lönegraderna Cb 11—13, vilka

lönegrader omfatta resp. 37, 38 och 39 löneklasserna, under det att rektorerna

vid realskolorna äro placerade i lönegraderna Cb 7—10, omfattande löneklasserna

33—36. Rektorerna vid de högre kommunala skolorna — utom de

högre folkskolorna — åtnjuta lön enligt en löneklass, som med 3—7 löneklassnummer

överstiger den löneklass, vari vederbörande rektor är placerad

såsom lärare vid skolan. Detta innebär, att slutlönen för en dylik rektor

motsvarar 32—36 löneklasserna, om han är adjunktskompetent, och

30—34 löneklasserna, om han icke är adjunktskompetent. Dessa rektorer

äro alltså uppdelade på fem grupper, medan realskolornas rektorer endast

äro uppdelade på fyra grupper. Rektor vid högre folkskola åtnjuter

lön enligt 1—3 löneklasser högre än hans löneklass såsom lärare. Detta

innebär en slutlön motsvarande 28—30 löneklasserna.

Enligt lärarlönesakkunnigas uppfattning finnas fullgoda skäl att jämställa

rektorerna vid realskolorna och de högre kommunala skolorna (utom

högre folkskolorna) såväl i fråga om antalet lönegrupper som i fråga om

lönegradsplaceringen. Detta måste emellertid betyda antingen sänkning i

lönegradshänseende för alla eller åtminstone det stora flertalet rektorstjänster

vid realskolorna eller också en lönegradsförhöjning för så gott som alla

rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna, något som de sakkunniga

av anförda skäl icke kunnat föreslå.

För närvarande åtnjuta de rektorer vid högre kommunala skolor (utom

högre folkskolorna), som icke äro adjunktskompetenta, två löneklasser lägre

lön än de adjunktskompetenta. De sakkunniga anse riktigt, att även i fortsättningen

löneskillnad föreligger mellan dessa olika grupper av rektorer.

Den nuvarande skillnaden — motsvarande två löneklasser — synes de sakkunniga

skäligt avvägd. Med utgångspunkt härifrån och från vad de sakkunniga

i övrigt anfört föreslå de sakkunniga följande lönegradsplacering

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna (utom de högre folkskolorna)

:

1) adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp VII (lägst 47-5 poäng)

» VI (36—47 » )

» V (18-5—35-5 » )

» IV (lt''5—18 » )

» III (högst 11 » )

2) icke adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp VII........

> VI........

Cb 10 = 36 löneklassen,

Cb 9 = 35 »

Cb 8 = 34

Cb 7 = 33 »

Cb 6 = 32 »

Cb 8 = 34 löneklassen,

Cb 7 = 33 »

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

5

Beträffande rektorerna för de högre folkskolorna förorda de sakkunniga,

att även vid dessa skolor rektor stjänsterna differentieras efter rektors kompetens.

Lärarlönesakkunniga anse sig på de skäl, som de sakkunniga anfört i

fråga om rektorerna vid de andra högre kommunala skolorna, icke kunna

föreslå någon annan lönehöjning för rektorerna vid de högre folkskolorna

än den, att den nya lönegraden utmätes efter den nuvarande slutlönen. Detta

torde emellertid enligt de sakkunniga just vid denna skolform medföra vissa

ej obetydliga löneökningar, på grund av att till rektorer vid dessa skolor

ofta förordnats yngre lärare, som ej uppnått slutlöneklassen såsom lärare

(Ca 24: 27).

Med utgångspunkt från det anförda föreslå de sakkunniga, att rektorerna

vid högre folkskolor placeras i lönegrader enligt följande uppställning:

1) adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp I (högst 8 poäng)

» II (9—11 > )

» III (lägst 12 » )

2) icke adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp I.............. Cb 2 = 28 löneklassen,

» II.............. Cb 3 = 29

» III.............. Cb 4 = 30 »

Vad härefter angår privatläroverken påpeka de sakkunniga, att dessa läroverk

äro av mycket växlande form och storlek. Inom denna grupp finnas

fullständiga läroverk, omfattande både gymnasium och realskola, vidare

enbart gymnasier eller enbart realskolor, vidare flickskolor och slutligen

skolor förenade med internat. På grund av hittillsvarande oreglerade förhållanden

uppfylla de nuvarande rektorerna ej heller alltid de kompetenskrav,

som gälla för rektorer vid motsvarande statliga och högre kommunala

skolor. Detta har i vissa fall medfört, att vid privatläroverk med gymnasium

anställts särskild studierektor för den pedagogiska ledningen av gymnasiet.

Enligt lärarlönesakkunnigas mening bör gälla — om över huvud någon

reglering av privatläroverkens rektorstjänster i överensstämmelse med det

statliga rektorssystemet skall kunna ske — att ansvaret för internat icke

kan eller skall ingå i den egentliga rektorstjänsten. Vid fastställande av

rektor stjänstens lönegradsplacering skall man därför enligt lärarlönesakkunnigas

mening helt bortse från om skolan är förenad med internat eller

icke. Har rektor ansvaret även för skötseln av internatet, bör han härför

äga uppbära särskild ersättning, som bör gäldas av internatets medel och

vars belopp bör fastställas av skolöverstyrelsen.

Består privatläroverket av endast ett gymnasium eller är jämte den ordinarie

rektorn anställd särskild studierektor, skulle enligt lärarlönesakkunnigas

mening vara mindre lämpligt att giva generella regler för rektorstjäns
-

Cb 4 = 30 löneklassen

Cb 5 = 31 »

Cb 6 = 32 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 129.

tens lönegradsplacering. De sakkunniga föreslå, att i dylika fall lönegradsplaceringen

får verkställas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Härvid förutsättes,

att de generella reglerna beträffande rektorstjänst vid motsvarande

läroanstalter i skälig mån beaktas. Det arvode, som bör utgå till den särskilde

studierektorn, bör också fastställas av Kungl. Maj :t efter yttrande av

skolöverstyrelsen.

Vid övriga privatläroverk än de nu nämnda synes man enligt de sakkunnigas

åsikt kunna fastställa den regeln, att rektorstjänst vid högre enskilt

läroverk lönegradsplaceras enligt reglerna för de högre allmänna läroverken

och att rektorstjänst vid enskild samskola eller flickskola lönegradsplaceras

enligt reglerna för kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor. De

sakkunniga föreslå dock följande två särregler att gälla för de högre enskilda

läroverken. För det första bör rektor, som icke är lektorskompetent,

placeras 2 lönegrader lägre än enligt huvudregeln, eftersom denna är baserad

på det vid de högre allmänna läroverken hittills uppehållna kravet

på sådan kompetens. För det andra synes man — med hänsyn till att de

flesta högre enskilda läroverk äro till sin storlek betydligt mindre än de

allmänna läroverken •— böra införa en fjärde avlöningsgrupp, avsedd för

de minsta läroverken. Vid de högre allmänna läroverken gäller för närvarande,

att lägsta gruppen (lönegrad Cb 11 = 37 löneldassen) omfattar

skolor med högst 46 poäng. De sakkunniga anse skäligt, att man för rektor

stjänsterna vid de högre enskilda läroverken inrättar en särskild avlöningsgrupp

för skolor med högst 35 poäng. Rektorstjänst i denna grupp

placeras i lönegrad Cb 10 (= 36 löneklassen). Andra gruppen skulle då komma

att omfatta skolor med 35,5 —• 46 poäng.

Vid genomförandet av de sakkunnigas i det föregående angivna förslag

erfordras en övergångsbestämmelse beträffande de högre kommunala skolorna.

För närvarande äro — som förut framhållits — rektor stjänsterna

icke särskilda tjänster. Så skulle emellertid bli förhållandet enligt de sakkunnigas

förslag. För att icke härigenom skall uppkomma en opåkallad ökning

i antalet tjänster vid skolorna, föreslå de sakkunniga, att de nuvarande

rektorernas lärartjänster uppföras på övergångsstat och indragas vid

vederbörande innehavares avgång.

De sakkunniga ha även framlagt vissa förslag beträffande de allmänna

läroverken i anslutning till de av de sakkunniga förordade reglerna för de

högre kommunala skolorna och privatläroverken. Härutinnan må hänvisas

till s. 18 o. 19 i propositionen.

Yttrandena över lärarlönesakkunnigas förslag.

Beträffande yttrandena över lärarlönesakkunnigas förslag angående rektorernas

anställnings- och avlöningsförhållanden hänvisar utskottet till s.

19—24 i propositionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 7

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom tidigare angivits omfattade icke 1950 års principbeslut beträffande

lönereglering för de statsunderstödda privatläroverken de vid dessa skolor

anställda rektorerna. Anledningen härtill var, att resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas

utredning angående anställnings- och avlöningsförhållandena

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken

borde avvaktas. Sedan denna utredning numera slutförts, torde frågan

om en lönereglering jämväl för rektorerna vid de av principbeslutet

berörda skolorna nu kunna prövas. I detta sammanhang bör även frågan

om en omreglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för de högre

kommunala skolornas rektorer upptagas till prövning. Därvid bör enligt

min mening beträffande rektorerna vid såväl privatläroverken som de högre

kommunala skolorna anställningsformen i möjligaste mån anpassas efter

förhållandena vid de statliga läroverken.

Den av 1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagna anställningsformen

för privatläroverkens rektorer, d. v. s. särskilda rektorstjänster

i Ca-lönegrad, bör alltså enligt min mening icke komma till användning.

I stället böra såsom lärarlönesakkunniga föreslagit rektorsbefattningarna

vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

inrättas såsom särskilda tjänster med lönegradsbeteckningen Cb liksom

fallet är vid de statliga läroverken. Statens allmänna avlöningsreglemente

bör äga tillämpning å samtliga nu nämnda rektorstjänster.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är det en förutsättning för tillämpning

på de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

av den vid de allmänna läroverken tillämpade konsti uktionen av

rektorstjänsterna, att man genomför full reciprocitet mellan de olika skolformerna

i fråga om möjlighet för lärare att inneha rektorstjänst, d. v. s.

till rektor vid högre kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk

skall kunna utses ämneslärare vid skola tillhörande vilken som helst av

skolformerna allmänt läroverk, högre kommunal skola eller statsunderstött

privatläroverk. Detta sammanhänger enligt de sakkunniga med den förflyttningsskyldighet,

som måste förefinnas för efterträdaren pa vederbörande

rektors lärartjänst för den händelse rektorn på grund av rektorsförordnandets

upphörande eller eljest återinträder på sin lärartjänst. Genom den av

de sakkunniga förordade reciprociteten skulle basen av behöriga sökande

till rektorstjänsterna vidgas och därigenom skulle man lättare kunna förflytta

lärare vid uppkommande behov. De sakkunniga förorda i detta sammanhang,

att även extra ordinarie ämneslärare skall kunna komma i fråga.

Reciprocitetsregeln bör enligt de sakkunniga tillämpas även vid de allmänna

läroverken, varför en ändring av läroverksstadgan ifrågasättes, syftande

till att öppna möjlighet för ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare

vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

att erhålla rektorstjänst vid allmänt läroverk.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit kan jag biträda såvitt avser ordinarie

lärare. Jag tillstyrker alltså, att i förevarande hänseende full recipro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 129.

citet införes mellan allmänt läroverk, högre kommunal skola och privatläroverk.

Vederbörande stadgor böra ändras i enlighet härmed. I stadgorna

för de högre kommunala skolorna och för privatläroverken bör dessutom,

i enlighet med de sakkunnigas förslag, införas en bestämmelse motsvarande

den i § 174 läroverksstadgan intagna i fråga om överstatförande av

rektors lärartjänst.

Däremot kan jag icke tillstyrka, att i förevarande sammanhang rekryteringsbasen

för rektor stjänsterna vidgas till att omfatta även extra ordinarie

lärare. Ej heller kan jag ansluta mig till lärarlönesakkunnigas uppfattning

att ordinarie statlig lärare skulle vara skyldig att låta förflytta

sig till tjänst vid annan än statlig skola. I likhet med statens lönenämnd

anser jag att det måste väcka betänkligheter att i detta sammanhang införa

en dylik skyldighet. Liknande betänkligheter kunna hysas mot att stadga

skyldighet för kommunalt anställd lärare att låta förflytta sig till enskild, låt

vara statsunderstödd, tjänst. Den av de sakkunniga förutsatta förflyttningsskyldigheten

för rektors efterträdare på dennes lärartjänst torde sålunda

icke, i varje fall icke helt, kunna genomföras. Däremot torde det ej väcka

betänkligheter mot att införa skyldighet för ordinarie befattningshavare vid

privatläroverk att låta förflytta sig till ordinarie tjänst vid allmänt läroverk,

högre kommunal skola eller annat privatläroverk då sådant erfordras

för indragning av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill

äro. Bestämmelser av nämnda innehåll torde böra inflyta i 13 § B statens

allmänna avlöningsreglemente. Motsvarande skyldighet för ordinarie

lärare vid högre kommunal skola att låta förflytta sig till allmänt läroverk

eller annan högre kommunal skola finnes redan föreskriven i sagda författningsrum

för bl. a. förevarande fall. Om rektor återinträder på sin lärartjänst,

föres nämligen denna åter på stat, varför efterträdaren på lärarbefattningen

blir övertalig. Det hör i detta sammanhang påpekas, att lärare

vid statsunderstött privatläroverk enligt 1950 års principbeslut skall erhålla

förordnande tills vidare med viss uppsägningstid, dock att uppsägning må

ske endast under vissa omständigheter. Kan uppsägning ske, bör förflyttningsskyldighet

icke inträda, utan läraren bör i ifrågavarande fall i stället

uppsägas från tjänsten i vederbörlig ordning. Vid privatläroverken aktualiseras

således spörsmålet om förflyttningsskyldighet endast, när läraren

icke kan uppsägas.

Vad beträffar frågan om kompetensvillkoren för rektorstjänsterna har

1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagit, att man för behörighet

till rektorstjänst vid högre enskilt läroverk skall uppställa krav på lektorskompetens

i likhet med vad som fordras vid högre allmänt läroverk.

Lärarlönesakunniga däremot föreslå, att man för rektorer vid samtliga

privatläroverk bör i avvaktan på en allmän utredning angående behörighetsvillkoren

för rektorstjänster inskränka sig till att uppställa krav på

behörighet till ordinarie ämneslärartjänst. För de högre kommunala skolornas

del föreslå de sakkuniga icke någon ändring i nuvarande behörighetsvillkor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

9

För egen del anser jag i likhet med 1944 års lönekommitté för privatläroverken

och statens lönenämnd att, i avvaktan på resultatet av omförmälda

utredning, det för rektor stjänster vid de högre allmänna läroverken uppställda

kravet på lektorskompetens i princip bör upprätthållas även för de

högre enskilda läroverkens del. Att i detta hänseende göra skillnad mellan

de högre allmänna läroverken och de högre enskilda läroverken är enligt

min mening icke motiverat. För övriga hit hörande enskilda läroanstalter

böra gälla samma behörighetskrav som för kommunala flickskolor och kommunala

mellanskolor. De övergångsbestämmelser, som i fråga om rektorsbehörigheten

erfordras vid löneregleringens genomförande, torde få meddelas

av Kungl. Maj :t.

Tillsättning av rektor vid statsunderstött privatläroverk skall enligt de

sakkunnigas förslag ske i samma ordning som gäller för de högre kommunala

skolorna. Jag tillstyrker detta förslag, vilket innebär bl. a., att rektor

förordnas av skolöverstyrelsen efter förslag av vederbörande skolstyrelse

för en tid av sex år eller den kortare tid, som skolöverstyrelsen med hänsyn

till särskilda omständigheter kan finna skälig. Skolöverstyrelsen bör

härvid taga skälig hänsyn till de särskilda förhållandena vid privatläroverken.

Skolstyrelsernas önskemål om ett bibehållande av rätten för dem att

utse rektor kan jag alltså icke tillmötesgå. Att statlig myndighet utser rektor

är enligt min mening en av förutsättningarna för att staten skall åtaga

sig det ökade ekonomiska ansvar, som löneregleringen innebär, och torde

dessutom såsom längre fram kommer att påvisas vara en förutsättning för

pensionsreglering för rektorerna vid dessa skolor.

För närvarande äro de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna

uppdelade på vissa lönegrupper allt efter antalet lärjungar och klassavdelningar

vid skolan. Rektorernas lönegrader äro differentierade de olika

skolorna emellan i enlighet med denna lönegruppsindelning. Jag delar lärarlönesakkunnigas

åsikt att några ändringar nu icke böra göras i gällande

system för poängberäkning för lönegruppsplacering av de olika skolorna.

De högre allmänna läroverken äro för närvarande uppdelade i tre grupper

(I—III), realskolorna i fyra (I—IV), de kommunala flickskolorna, de kommunala

mellanskolorna och de praktiska mellanskolorna i fem (III—VII)

samt de högre folkskolorna i tre (I—III). De sakkunniga föreslå ingen ändring

i denna indelning. Beträffande de privata läroverken föreslå de sakkunniga,

att dessa lönegrupperas, de högre enskilda läroverken i enlighet

med vad som gäller för de högre allmänna läroverken med visst i det följande

angivet undantag och de enskilda flickskolorna (enskilda goss- eller samskolorna)

och de enskilda mellanskolorna i enlighet med vad som gäller

för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Beträffande de högre enskilda läroverken skall enligt de sakkunnigas

förslag ytterligare en lönegrupp införas för de minsta skolorna inom denna

kategori, omfattande skolor med högst 35 poäng. Den andra lönegruppen

skulle då omfatta skolor med 35,5—46 poäng. Lönegrupperna III och IV skul
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 129.

le alltså motsvara lönegrupperna II och III vid de högre allmänna läroverken.

För min del tillstyrker jag den av de sakkunniga sålunda föreslagna

gruppindelningen för privatläroverken.

Beträffande lönegrads placeringen tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i

vad avser de högre kommunala skolorna utom de högre folkskolorna. Adjunktskompetenta

rektorer vid dessa skolor böra i enlighet härmed placeras

i Cb 6 i grupp III, Cb 7 i grupp IV, Cb 8 i grupp V, Cb 9 i grupp VI och

Cb 10 i grupp VII. Icke adjunktskompetenta placeras i Cb 4 i grupp III, Cb 5

i grupp IV, Cb 6 i grupp V, Cb 7 i grupp VI och Cb 8 i grupp VII. Detta innebär,

att rektorerna vid dessa skolor omedelbart erhålla lön efter sin nuvarande

slutlöneklass.

Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka att en lönedifferentiering

efter kompetens göres för de högre folkskolornas rektorer.

Enligt min mening böra nämligen i avvaktan på utredningen om rektorsbehörigheten

i förevarande sammanhang göras endast de ändringar, som

omedelbart föranledas av eller sammanhänga med den föreslagna ändrade

konstruktionen av rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna eller

löneregleringen för de statsunderstödda privatläroverken.

Rektorer vid de högre folkskolorna böra därför oberoende av kompetens

inplaceras i Cb 2 i grupp I, Cb 3 i grupp II och Cb 4 i grupp III. Härigenom

komma jämväl rektorerna vid dessa skolor att omedelbart erhålla lön efter

sin nuvarande slutlöneklass.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört anser jag mig icke ha anledning

att här ingå i prövning av löneställningen för rektorerna vid de statliga

realskolorna.

Beträffande de statsunderstödda privatläroverken har jag såsom av det

föregående framgår ansett mig böra förorda lektorskompetens såsom generellt

behörighetsvillkor för rektorstjänst vid högre enskilt läroverk. Därav

torde följa, att någon lönedifferentiering efter kompetens icke hör införas

för dessa skolor. Jag förordar alltså för dessa skolor även i lönehänseende

samma system som vid de högre allmänna läroverken med den skillnaden

dock, att ytterligare en lönegrupp, såsom jag nyss framhållit, bör införas

för de minsta av de högre enskilda läroverken. Rektor bör alltså placeras i

Cb 10 i grupp I, i Cb 11 i grupp II, i Cb 12 i grupp III och i Cb 13 i grupp IV.

Beträffande de nuvarande rektorer, som icke äga för rektor stjänsten erforderlig

formell kompetens, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om lönegradsplaceringen.

Såsom lärarlönesakkunniga föreslagit bör vidare lönegradsplaceringen för

rektorstjänsten bestämmas av Kungl. Maj:t jämväl för det fall, att privatläroverket

endast består av ett gymnasium eller om jämte den ordinarie

rektorn finnes anställd särskild studierektor. I sistnämnda fall bör även studierektorns

löneförmåner bestämmas av Kungl. Maj :t.

Rektorstjänst vid enskild flickskola (enskild goss- eller samskola) eller

enskild mellanslcola bör såsom de sakkunniga föreslagit lönegradsplaceras

enligt samma regler, som komma att gälla för kommunala mellanskolor och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

11

kommunala flickskolor. Lönegradsplaceringen för rektor stjänsten vid Gävle

borgarskola torde dock, med hänsyn till den speciella organisationen vid

läroanstalten, böra ankomma på Kungl. Maj :t. Jag återkommer i det följande

i samband med pensionsfrågan till förhållandena vid denna läroanstalt.

Jag delar de sakkunnigas åsikt, att man vid lönegradsplacering av rektorstjänst

helt skall bortse från om skolan är förenad med internat eller icke.

Har rektor även ansvar för skötseln av internat, bör han såsom de sakkunniga

föreslagit äga uppbära särskild ersättning härför till belopp, som fastställes

av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Ersättningen bör därvid gäldas

av internatets medel.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om uppförande på övergångsstat av de

nuvarande rektorernas lärartjänster vid de högre kommunala skolorna föranleder

icke någon erinran från min sida.

Jag har icke heller någon erinran emot att på sätt skolöverstyrelsen föreslagit

en allmän övergångsbestämmelse införes av innehåll, att de rektorer

vid högre kommunala skolor, som äro förordnade intill den 1 juli 1955, skola

anses såsom innehavare av motsvarande Cb-tjänster från och med löneregleringens

ikraftträdande till förordnandets utgång. Där förordnandet

meddelats för endast ett år bör, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, tjänsten

ledigförklaras i samband med löneregleringens ikraftträdande.»

Lönereglering in. in. för lärarpersonalen vid vissa andra

statsunderstödda privata läroanstalter.

I sammanhang med det föregående har i propositionen frågan om lönereglering

för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

och löneförbättring för lärare vid övriga enskilda handarbets- och skolköksseminarier

upptagits till prövning.

Samtidigt härmed har frågan om löneställningen för lärarpersonalen vid

lanthushållningsseminariet å Rimforsa prövats.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Nuvarande förhållanden.

Beträffande nuvarande förhållanden vid fackskolan hänvisas till s. 28—

31 i propositionen.

1944 års lönekommittés förslag.

Kommittén framhåller, att fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala är

den största av utbildningsanstalterna på det husliga området, även om man

medräknar statens skolköksseminarium och hushållsskola samt Fredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Under det att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 129.

vart och ett av de övriga seminarierna utbildar endast en kategori lärarinnor,

utbildar fackskolan fyra. Så länge staten icke helt sörjer för lärarinneutbildningen

på det husliga området anser kommittén fackskolan vara oumbärlig.

Genom de stora möjligheter till pedagogiska experiment, som skolans

fria ställning erbjuder, har den även kunnat göra betydelsefulla insatser

inom sitt utbildningsområde. Ett statsövertagande av skolan synes

icke vara aktuellt. Åtgärder i löneförbättringssyfte äro emellertid enligt

kommitténs mening erforderliga, därest hittillsvarande standard i fråga

om undervisningen skall kunna bibehållas. Kommittén föreslår därför, att

lönereglering genomföres för fackskolans lärare.

Löneregleringen bör enligt kommitténs förslag givas en sådan utformning,

att de avlönings-, pensions- och stadgebestämmelser, som gälla för

motsvarande lärare vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, också

bli i huvudsak tillämpliga för fackskolans lärare. För ett inordnande

under det statliga lönesystemet erfordras emellertid med hänsyn till fackskolans

organisation och struktur vissa särskilda bestämmelser.

Kommittén framhåller att en lönereglering av nu antytt slag icke kan

åvägabringas utan en väsentlig höjning av för närvarande utgående statsbidrag

till fackskolan.

Kommittén föreslår i första hand, att fackskolans rektor och lärare beredas

ordinarie anställning och underkastas förflyttningsskyldighet, på sätt

kommittén förordat beträffande befattningshavare vid privatläroverken.

Därest denna anställningsform icke skulle anses lämplig av principiella skäl

—- bl. a. med hänsyn till att fackskolan äges av en stiftelse •—- föreslår kommittén

i andra hand en anställningsform i stort sett motsvarande den som

föreslagits för folkhögskolans befattningshavare. Innebörden härav för fackskolans

del sammanfattas av kommittén så, att beteckningen ordinarie skall

kunna användas för tjänster vid skolan, att rektor och ordinarie lärare

skola antagas tills vidare med minst fyra månaders uppsägning eller för

viss tid samt att om sådan befattningshavare tre år i följd oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid fackskolan, han

ej må skiljas från sin befattning annat än av disciplinära skäl eller därest

omorganisation eller inskränkning i verksamheten det föranleder. Om bestämmelserna

få denna innebörd, erfordras enligt kommittén inga föreskrifter

om förflyttningsskyldighet.

Utom ordinarie anställning förutsättes vid fackskolan liksom vid statens

skolköksseminarium skola förekomma extra ordinarie anställning och timläraranställning

enligt samma bestämmelser som gälla i fråga om det statliga

seminariet.

Kommittén har, bl. a. av kostnadsskäl, icke ansett sig böra föreslå, att

både rektor och samtliga de 28 lärarinnorna med full tjänstgöring efter löneregleringen

skola erhålla ordinarie anställning. Kommittén förordar såsom

en lämplig avvägning, att rektorsbefattningen och 18 lärarbefattning
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

13

ar göras till ordinarie och att övriga lärare erhålla extra ordinarie eller

timläraranställning. Beräknat efter hela antalet av ordinarie och icke-ordinarie

lärare bestridda veckotimmar innebär kommitténs förslag, att 52 %

av timantalet tillgodoses av ordinarie lärare.

Kommittén föreslår för fackskolans rektor lönegraden Ca 31, för läraren

i kemi samt närings- och födoämneslära Ca 26 samt för lärarinnor i

huslig ekonomi, i huslig ekonomi med lanthushållning, i handarbete samt i

barnavård Ca 25 resp. Ce 23.

Kommittén förutsätter ingen ändring i fråga om befattningshavarnas

skyldighet att tjänstgöra i fackskolans olika kurser. Tjänstgöringsskyldigheten

för år anser kommittén böra vara densamma som vid statens skolköks

seminarium och hushållsskola utom i vad avser kurserna för utbildande

av lärarinnor i huslig ekonomi med lanthushållning samt i barnavård,

där tjänstgöringsskyldigheten liksom för närvarande med hänsyn till

kursarbetet bör gälla hela året utom under två månaders frihet från tjänstgöring.

Undervisningsskyldigheten för vecka bör enligt kommitténs uppfattning

i fråga om ämneslärare i lönegrad Ca 26 vara densamma som i fråga

om adjunkt vid småskoleseminarium samt i fråga om lärare i fackämnen

med mer än hälften av tjänstgöringen förlagd till lärarinnekurs densamma

som i fråga om lärare i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola. Beträffande övriga lärare i fackämnen föreslår kommittén,

att full lön utgår vid 30 veckotimmars undervisning. Med hänsyn till

fackskolans omfattning och organisation är det nödvändigt, att en stor del

av tjänstgöringen fullgöres i övningsklasser. Kommittén har ansett, att de

lärare i fackämnen, som få sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande

del förlagd till övningsklasser, böra för den fastställda lönen kunna

bestrida en något mer omfattande undervisning än övriga lärare i fackämnen.

Vad beträffar rektors undervisningsskyldighet har kommittén icke ansett

sig böra förorda någon ändring i nu gällande, av skolöverstyrelsen godkända

timtal (6—10 veckotimmar).

Kommittén föreslår, att timlärararvodena i fråga om belopp och allmänna

grunder anpassas till bestämmelserna för statens skolköksseminarium och

hushållsskola.

Barnavårdslärarinnekursens huvudlärarinna, som förestår daghemmet

för spädbarn, samt första lärarinnan vid Brogård åtnjuta vardera ett särskilt

arvode av 500 kronor. Med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter, som

äro förenade med dessa tjänster, föreslår kommittén ett särskilt arvode av

1 200 kronor för år till vardera befattningshavaren. Sistnämnda belopp motsvarar

det särskilda arvode, som utgår till biträdande föreståndarinna vid

statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Yttrandena över lönekommiiténs förslag.

Beträffande yttrandena över lönekommitténs förslag hänvisar utskottet

lill s. 35—41 i propositionen. Här må allenast framhållas, alt frågan om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 129

lärarinnornas vid fackskolan lönegradsplacering underkastats ytterligare

omprövning genom 1941 års lärarlönasakkunniga, på vilkas förslag gällande

lönereglering för övningslärare genomförts.

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa

utbildas lanthushållslärarinnor med samma kompetens som de lärarinnor

i huslig ekonomi med lanthushållning, vilka utexamineras från fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala. Beträffande förhållandena vid seminariet

hänvisas till s. 42 o. 43 i propositionen.

Lantbruksstyrelsen föreslår i skrivelse den 2 november 1950, att seminariets

lärare erhålla samma löneställning som den 1944 års lönekommitté

för privatläroverken, föreslagit för lärare vid fackskolan i Uppsala, d. v. s.

att förslagsvis 5 ämneslärarinnor placeras i Ca 25 och övriga i Ce 23.

Sedermera har styrelsen i en särskild promemoria föreslagit, att seminariets

föreståndarinna placeras i lönegrad Ca 30.

Statens lönenämnd har i sitt utlåtande över lantbruksstyrelsens utredning

förklarat sig kunna biträda förslaget om lärarinnornas lönegradsplacering.

Övriga handarbets- och skolköksseminarier.

Till kategorien enskilda handarbets- och skolköksseminarier räknas, förutom

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Maria Nordenfelts högre

handarbetsseminarium i Göteborg, Föreningen Handarbetets vänners och

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm, Göteborgs skolköksseminarium

och skolköksseminariet i Umeå. Vid nämnda seminarier

utbildas lärarinnor för bl. a. undervisning i handarbete och hushållsgöromål

vid seminarier, allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privatläroverk

samt folk- och fortsättningsskolor.

Nuvarande förhållanden.

Beträffande nuvarande förhållanden hänvisas till s. 43—47 i propositionen.

1944 års lönekommittés förslag.

Med hänsyn till ovissheten, huruvida ifrågavarande seminarier komma att

bibehållas såsom enskilda, förstatligas eller eventuellt nedläggas, har kommittén

ansett, att endast provisorisk löneförbättring nu bör genomföras för

dessa utbildningsanstalters lärare.

Då den ifrågavarande löneregleringen med hänsyn till sin provisoriska

karaktär bör så litet som möjligt avvika från för närvarande tillämpade huvudprinciper,

föreslår kommittén, att den nuvarande ordningen med minimilöner

såsom villkor för statsbidrag bibehålies men att minimilönerna be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 15

stämmas att motsvara beloppen i vissa löneklasser enligt den statliga löneplanen.

Kommittén skiljer mellan å ena sidan heltidsanställd befattningshavare,

som innehar pensionsreglerad befattning, och å andra sidan timlärare i

fackämne, heltidsanställd befattningshavare, som icke innehar pensionsreglerad

befattning, och deltidsanställd föreståndarinna. Med heltidsanställd

befattningshavare förstår kommittén såväl föreståndarinna som lärarinna

med full tjänstgöring i fackämne (handarbete eller hushållsgöromål).

Kommittén föreslår, att minimilönen för heltidsanställd föreståndarinna

eller lärarinna, som innehar pensionsreglerad befattning vid nu avsett seminarium,

bestämmes till belopp, som — pensionsavgift frånräknad — motsvarar

beloppet i 23 löneklassen i den för seminarieorten gällande ortsgruppen

å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning, inberäknat samma procentuella

förhöjning, som gäller för statstjänstemän. Härigenom skulle befattningshavaren

garanteras lön som är lika hög som begynnelselönen för

extra ordinarie lärarinna i hushållsgöromål med full tjänstgöring vid statens

skolköksseminarium och hushållsskola.

Beträffande den senare kategorien föreslår kommittén, att minimiarvodet

fastställes till att motsvara den löneklass, som med två nummer understiger

timarvodet för timlärare i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium.

Kommittén föreslår dessutom en maximeringsföreskrift av innehåll, att

de faktiska lönerna för de befattningshavare, för vilka minimilöner eller

minimiarvoden fastställas, ej få överstiga lönerna för befattningshavare

med reglerade löner i jämförliga anställningar.

För heltidsanställd lärarinna, som innehar pensionsreglerad befattning,

bör undervisningsskyldigheten enligt kommitténs mening vara av samma

omfattning som är eller må bliva bestämd för ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola. Med hänsyn

till sambandet mellan Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

och kvinnliga yrkesskola föreslås i fråga om lärarinnorna vid detta seminarium,

att viss del av undervisningen skall kunna vara förlagd även till sådan

del av yrkesskolan, som ej tjänar seininarieelevernas övningsundervisning.

Minst 2/3 av de sistnämnda lärarinnornas undervisning bör dock enligt

kommitténs mening fullgöras i seminariet och den del av yrkesskolan,

som tjänstgör såsom övningsskola.

Vad beträffar undervisningsskyldigheten för heltidsanställd föreståndarinna,

som innehar pensionsreglerad befattning, anser kommittén, med hänsyn

till de olikheter som förefinnas de olika skolorna emellan, det icke vara

lämpligt att fastställa undervisningsskyldigheten till exakt samma antal

veckotimmar vid samtliga nu ifrågavarande seminarier. Kommittén föreslår

därför, att det skall ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma sådan

föreståndarinnas undervisningsskyldighel, varvid densamma bör fastställas

till högst 18 och lägst 14 veckotimmar, där ej särskilda skäl för lägre timtal

kunna anföras; i dylika fall bör enligt kommittén nedsättning med högst

två veckotimmar kunna beviljas. I fråga om Maria Nordenfelts högre hand
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 129.

arbetsseminarium förordas dock motsvarande bestämmelser som föreslagits

beträffande heltidsanställd lärarinna, d. v. s. minst 2/3 av den fastställda

undervisningsskyldigheten skola vara förlagda till seminariet eller den del

av yrkesskolan, som utgör övningsskola för seminarieeleverna.

Yttrandena över kommitténs förslag.

Härutinnan hänvisar utskottet till s. 49—51 i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»I betänkande den 1 december 1950 har utredningen rörande organisationen

av lärarinneutbildningen på det husliga området framlagt sina förslag

(SOU 1950:46). Därvid har utredningen förutsatt, att fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala skall bestå såsom enskild läroanstalt, men att övriga

av 1944 års lönekommitté behandlade enskilda handarbets- och skolköksseminarier

skola förstatligas eller upphöra med sin verksamhet. Med hänsyn

härtill och till de skäl lönekommittén i övrigt anfört finner jag det

motiverat, att en lönereglering nu genomföres för fackskolans lärarpersonal

inen att lärarpersonalen vid de övriga nämnda läroanstalterna endast erhåller

viss löneförbättring i avvaktan på de åtgärder, som kunna vidtagas i

anledning av omförmälda utredning.

Vad först beträffar fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala delar jag

lönekommitténs uppfattning, att statens allmänna avlöningsreglemente bör

göras tillämpligt å rektorstjänsten samt ämneslärartjänsten i kemi samt närings-

och födoämneslära men att övriga lärartjänster böra inordnas under

övningslärarreglementet, som för närvarande även är tillämpligt å lärare i

hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Jämlikt 1950 års principbeslut skall lärare vid privatläroverken anställas

tills vidare med sex månaders uppsägningstid. Samma anställningsform torde

böra tillämpas å lärarna vid fackskolan. Beträffande rektorstjänsten anser

jag, med hänsyn till de skäl som anförts av 1941 års lärarlönesakkunniga,

att även denna bör placeras i Ca-lönegrad och att samma anställningsform

bör tillämpas för rektor som för lärarpersonalen i övrigt. Därvid bör

såväl för rektor som för lärare tillämpas den för privatläroverkens lärare i

motsvarande avseende fastställda och av lönekommittén för fackskolan alternativt

föreslagna regeln, att befattningshavare, som under tre på varandra

följande år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning

vid läroanstalten, ej må kunna, så länge anstalten åtnjuter statsbidrag,

skiljas från sin befattning, så framt ej skolöverstyrelsen på grund av omorganisation

eller av annan liknande anledning medgiver uppsägning eller

anledning föreligger till entledigande av disciplinära skäl.

Vissa föreskrifter om förflyttningsskyldighet torde böra meddelas. Jag

återkommer härtill i samband med frågan om avlöningsbestämmelsernas

utformning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

17

Beträffande lönegradsplaceringen biträder jag lönekommitténs förslag i

vad avser rektor stjänsten och ämneslärartjänsten i kemi samt närings- och

födoämneslära, innebärande att rektor placeras i Ca 31 och ämnesläraren i

Ca 26. Vad beträffar facklärarna kan jag, i likhet med 1941 års lärarlönesakkunniga,

däremot icke ansluta mig till kommitténs förslag, att samtliga

ordinarie lärare vid fackskolan skulle placeras i Ca 25 och samtliga extra

ordinarie lärare i Ce 23. Vad lärarlönesakkunniga anfört till stöd för sitt

förslag om differentiering av facklärartjänsterna finner jag bärande. Jag

förordar därför, i anslutning till sistnämnda förslag, att fem ordinarie lärartjänster

i ämnena huslig ekonomi eller huslig ekonomi med lanthushållning

placeras i Ca 25. Tjänstgöringsskyldigheten för innehavarna av dessa

tjänster bör, enligt skolöverstyrelsens beprövande, omfatta vissa av de föreläsningar

m. in., till vilka för närvarande mot arvode anlitas särskilda föreläsare

eller timlärare. För övriga ordinarie facklärare förordar jag lönegraden

Ca 23. Extra ordinarie facklärare bör placeras i lönegrad Ce 21. Såsom

de sakkunniga föreslagit bör emellertid skolöverstyrelsen, om arbetsuppgifterna

äro synnerligen kvalificerade och lärarens kompetens är särskilt hög,

kunna placera extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 23. Sådan högre extra

ordinarie tjänst bör avse huslig ekonomi eller huslig ekonomi med lanthushållning.

Antalet extra ordinarie lärare i sistnämnda lönegrad bör dock icke

få överstiga fem.

Med den av mig förordade differentieringen anser jag mig kunna tillmötesgå

de önskemål, som i ärendet framförts i fråga om ett något större antal

ordinarie tjänster än det av lönekommittén föreslagna. Jag föreslår alltså,

att av fackskolans nuvarande 28 fasta lärartjänster 20 göras ordinarie och

8 extra ordinarie.

1 likhet med statskontoret och statens lönenämnd anser jag, att tillräckliga

skäl icke föreligga för att i detta sammanhang höja de till barnavårdslärarinnekursens

huvudlärarinna och första lärarinnan å Brogård utgående

särskilda arvodena å 500 kronor vardera. Jag föreslår därför, att de tills

vidare få utgå med oförändrade belopp.

Lönekommittén föreslår, att timlärararvodena skola anpassas efter vad

som i detta hänseende gäller för statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Beträffande timarvoden i teoretiska ämnen vill jag erinra om det i

årets statsverksproposition (VIII ht p. 192) gjorda uttalandet, att det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare överväga frågan om inordnande

under timlärarkungörelsen av timarvodena i motsvarande ämnen vid statens

skolköksseminarium. Vid detta övervägande torde även frågan om inordnande

under timlärarkungörelsen av timarvodena i teoretiska ämnen vid fackskolan

böra upptagas till prövning. I fackämnen böra timarvodena bestämmas

enligt timlärarkungörelsen. Därvid torde timarvodena i huslig ekonomi

samt huslig ekonomi med lanthushållning böra utgå efter samma grunder,

som gälla beträffande timarvodena i bushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

(TC 21, TC 15 eller TC 12). Timarvodena i ämnena handarbete

och barnavård torde, i likhet med vad som gäller för ämnet kvinnlig slöjd

*j> Hihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr t2!>.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 129.

å seminariestadiet vid folk- och småskoleseminarierna, böra utgå efter TC

21, TC 13 eller TC 10.

Någon ändring i den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten för år för fackskolans

personal anser jag icke böra ske i detta sammanhang. Vad angår

tjänstgöringsskyldighet för vecka biträder jag lönekommitténs förslag beträffande

rektor (6—10 veckotimmar) och ämnesläraren, vilken föreslås

erhålla samma undervisningsskyldighet som adjunkt vid småskoleseminarium.

Beträffande facklärarna ansluter jag mig till lärarlönesakkunnigas

förslag. För de ordinarie lärarna i Ca 25 och de extra ordinarie lärarna i

Ce 23 bör alltså föreskrivas en undervisningsskyldighet av 27 veckotimmar

och för övriga lärare 30 veckotimmar. Någon reducering av timtalet bör,

såsom de sakkunniga framhållit, icke få ske genom att en föreläsningstimme

räknas såsom två undervisningstimmar.

Beträffande lanthushållnings seminariet å Rimforsa har utredningen rörande

organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området tänkt

sig, att den nu bedrivna verksamheten vid seminariet skall upphöra. Till

detta seminarium skulle i stället förläggas förberedande lärarinnekurser. I

anledning härav har jag övervägt, huruvida icke med en lönereglering för

seminariets lärarpersonal borde anstå i avvaktan på de åtgärder, som kunna

komma att vidtagas i anledning av förslaget. Med hänsyn till att seminariet

enligt förslaget skall bestå, ehuru med vissa ändrade uppgifter, och till

att seminariet för närvarande erhåller statsbidrag, som helt täcker avlöningskostnaderna

och större delen av driftkostnaderna, har jag emellertid ansett

mig böra förorda, att en lönereglering genomföres. Denna bör dock icke

föregripa den lönesättning, som eventuellt kan komma att övervägas vid en

omorganisation på sätt utredningen föreslagit. Av denna anledning har jag

icke ansett mig kunna föreslå en reglering helt enligt samma grunder som

för fackskolan.

Jag förordar sålunda, att vid seminariet inrättas ordinarie lärartjänster

i lönegrad Ca 22 samt extra ordinarie lärartjänster i lönegrad Ce 20. Samma

anställningsform bör komma till användning som den jag i det föregående

föreslagit för fackskolans och privatläroverkens lärare. Av den nuvarande

lärarpersonalens fasta tjänster böra enligt min mening sju kunna göras

ordinarie och två extra ordinarie. Därvid förutsätter jag, att föreståndarinnan

erhåller ordinarie lärartjänst. Utöver lön å lärartjänsten bör hon äga

uppbära arvode med belopp som bestämmes av Kungl. Maj:t. Vid vikariat

å föreståndarinnebefattningen bör även vikariatsersättningen bestämmas av

Kungl. Maj :t.

Samtliga lärartjänster synas böra inordnas under avlöningsreglementet

för övningslärare. De särskilda bestämmelser, som i avseende å föreståndarinnebefattningen

erfordras med anledning av den av mig föreslagna avlöningsformen,

torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa arvoden till timlärare

vid seminariet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

19

Undervisningsskyldigheten bör enligt min mening anpassas efter vad som

i detta hänseende kommer att gälla vid fackskolan. Det torde emellertid få

ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen

att meddela bestämmelser i ämnet.

Vad härefter angår den av 1944 års lönekommitté föreslagna provisoriska

löneförbättringen för lärarpersonalen vid övriga handarbets- och skolköksseminarier

anser jag, liksom kommittén, att nuvarande system med minimilöner

bör bibehållas men att minimibeloppen böra bestämmas att motsvara

beloppen i vissa löneklasser enligt statens löneplan nr 1. Med hänsyn till den

differentiering, som jag i det föregående förordat för fackskolans del, och

med hänsyn till vad jag föreslagit i fråga om lanthushållningsseminariet å

Rimforsa kan jag dock icke tillstyrka högre löneklass än den 22 :a för bestämmande

av minimilönens storlek för heltidsanställd befattningshavare,

som innehar pensionsreglerad tjänst.

Minimiarvodena för timlärare, heltidsanställd befattningshavare, som icke

innehar pensionsreglerad tjänst, samt deltidsanställd föreståndarinna torde

böra bestämmas av Kungl. Maj :t. För timlärare i fackämne synes därvid

löneklassen böra fastställas med utgångspunkt från vad i det föregående

förordats för fackskolans timlärare i sådana ämnen, dock att där angivna

löneklassnummer minskas med 2.

Jag är för närvarande icke beredd förorda införandet av särskilda bestämmelser

om fastställande av minimiarvode till föreståndarinnorna, att

på sätt skolöverstyrelsen föreslagit utgå utöver den nyss angivna minimilönen.

Ej heller torde särskilda bestämmelser om minimiersättning för undervisning

i teoretiska ämnen nu böra meddelas.

På sätt lönekommittén föreslagit bör en maximeringsföreskrift införas av

innehåll, att den faktiska lönen icke får överskrida lönen för befattningshavare

med reglerad lön i jämförlig anställning.

För heltidsanställd lärare, som innehar pensionsreglerad befattning, bör

undervisningsskyldigheten bestämmas till 30 veckotimmar i likhet med vad

som i det föregående förordats för flertalet av fackskolans lärare. Två tredjedelar

av tjänstgöringen för lärarna vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

bör fullgöras i seminariet eller i sådant ämne vid kurs inom

den med seminariet förbundna yrkesskolan, i vilket övningsundervisning

bedrives. För heltidsanställd föreståndarinna bör, såsom kommittén föreslagit,

undervisningsskyldigheten bestämmas av skolöverstyrelsen.»

Avlöningsbestämmelsernas utformning m. m.

Departementschefen har ytterligare anfört följande.

»1944 års lönekommitté för privatläroverken har, såsom i propositionen

1950:232 anmärkts, framlagt förslag jämte motiveringar till stadge- och

avlöningsbestämmelser för de statsunderstödda privatläroverken med utgångspunkt

från de av kommittén anförda allmänna synpunkterna på en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 129.

lönereglering av lärarpersonalen vid dessa läroanstalter. Dessa förslag

ansluta sig nära till de bestämmelser, som gälla vid de allmänna läroverken

och de kommunala flickskolorna. I nämnda proposition uttalade jag,

att förslag till avlöningsbestämmelser borde underställas 1951 års riksdag,

men att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga

stadgebestämmelser.

Vissa bestämmelser av beskaffenhet att böra införas i den blivande stadgan

för de statsunderstödda privatläroverken ha berörts i det föregående,

nämligen föreskrifter rörande anställningsform för rektorer och lärare,

kompetenskrav för rektorer, tillsättande av rektor och lärare, reciprocitet

mellan de statsunderstödda privatläroverken, de allmänna läroverken och

de högre kommunala skolorna vid tillsättande av rektor stjänster samt läsårets

längd. I princippropositionen har dessutom lämnats en redogörelse för

ytterligare några föreskrifter av stadgekaraktär, som ingå i det av kommittén

framlagda förslaget.

Privatläroverken föreslås sålunda skola benämnas enskild mellanskola,

enskild flickskola, högre enskilt läroverk och enskilt gymnasium samt erhålla

samma organisation som respektive kommunal mellanskola, kommunal

flickskola, högre allmänt läroverk och gymnasium vid högre allmänt

läroverk. Häremot torde intet vara att erinra. De av kommittén föreslagna

reglerna om undervisningsskyldighet bygga på principen, att med likställighet

i fråga om löneförmåner bör följa jämställdhet i fråga om skyldigheter,

och bestämmelserna härom ha i överensstämmelse med denna allmänna

princip av kommittén utformats i anslutning till dem som gälla

enligt stadgan för rikets allmänna läroverk. Vad beträffar övningslärarnas

undervisningsskyldighet har kommittén utgått ifrån att föreskrifterna härom

skola i stort sett motsvara vad som enligt stadgan för övningslärare

numera gäller för övningslärare vid allmänna läroverk och högre kommunala

skolor. Vad kommittén föreslagit i dessa hänseenden anser jag mig

kunna biträda.

Beträffande internatskolorna har kommittén föreslagit en särskild bestämmelse

av innehåll, att för lärare vid sådant läroverk må, i enlighet med

de föreskrifter, ,som utfärdas av skolans styrelse, i tjänstgöringsskyldigheten

inbegripas arbetsuppgifter vid internatet. Statskontoret har motsatt sig,

att en sådan bestämmelse meddelas. För min del anser jag, att förslaget

kan godtagas under förutsättning, att lärarens lön helt bestrides av internatets

medel till d.en del den utgör ersättning för fullgörande av ifrågavarande

arbetsuppgifter.

Det torde, såsom jag förut anfört, böra ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om stadgebestämmelsernas utformning och innehåll i övrigt såväl

i fråga om stadgan för de statsunderstödda privatläroverken och stadgorna

för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa som i fråga om stadgan för övningslärare. Därvid torde

vissa övergångsbestämmelser böra meddelas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

21

Vad angår avlöningsbestämmelsernas utformning har såsom jag nyss

nämnde 1944 års lönekommitté inkommit med utkast till ändring av statens

allmänna avlöningsreglemente i anslutning till kommitténs förslag i

fråga om privatläroverken. Författningsförslaget, som huvudsakligen upptager

endast de smärre revideringar i författningstexten som erfordras för

överförandet av ifrågavarande personalkategorier på reglementets tillämpningsområde,

bör justeras och kompletteras med hänsyn till de avvikelser

från kommitténs löneregleringsförslag, som jag i det föregående förordat.

Ett genomförande av kommitténs sedermera framlagda, av mig biträdda

förslag att inordna rektorn och ämnesläraren vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala under statens allmänna avlöningsreglemente påkallar

ytterligare ändringar och kompletteringar i nämnda reglemente. Ändringar

och tillägg föranledas också av förslaget till lönereglering för vissa rektorer.

Sistnämnda lönereglering torde också, såsom jag förut angivit, böra föranleda

vissa ändringar i läroverksstadgan och stadgorna för de högre kommunala

skolorna.

Vissa av de av löneregleringarna föranledda detalj spörsmålen i fråga om

avlöningsbestämmelsernas utformning bär jag berört i det föregående. Därutöver

må framhållas följande.

Bestämmelserna om inrättande av tjänster vid de statsunderstödda privatläroverken

samt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet

å Rimforsa torde böra utformas på motsvarande sätt

som skett i fråga om de högre kommunala skolorna. De tjänster, ä vilka

statens allmänna avlöningsreglemente eller övningslärarreglementet skall

äga tillämpning, skola alltså inrättas av vederbörande huvudmän i enlighet

med beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t. Tjänsterna

skola därvid lönegradsplaceras jämlikt bestämmelser meddelade av

Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Såsom jag tidigare omnämnt,

bör i vissa fall lönegradsplaceringen för rektorstjänst bestämmas av Kungl.

Maj :t, nämligen om rektor övergångsvis kvarstår i sin befattning utan att

äga för rektor stjänsten erforderlig kompetens eller om ett privatläroverk

består av endast ett gymnasium eller om jämte den ordinarie rektorn finnes

anställd särskild studierektor. I sistnämnda fall bör även studierektorns

löneförmåner bestämmas av Kungl. Maj :t. Därutöver bör det få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma lönegradsplaceringen för rektor vid

Gävle borgarskola.

Å lärare vid de statsunderstödda privatläroverken bör tillämpas vad som

är föreskrivet beträffande lönegradsplacering m. m. för vissa icke-ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter genom bl. a. Kungl.

Maj:ts brev den 30 juni 1948.

I samband med frågan om lönereglering för rektorerna har jag något berört

spörsmålet om förflyttningsskyldighet för privatläroverkens lärarpersonal.

Reglerna om förflyttningsskyldigheten torde såsom jag därvid framhållit,

böra utformas på motsvarande sätt som skett i 13 § B statens allmänna

avlöningsreglemente i avseende å ordinarie lärare vid högre kom
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 129.

munal skola, dock att omorganisation icke i och för sig skall föranleda förflyttningsskyldighet,

eftersom läraren enligt anställningsreglerna i sådant

fall alltid skall kunna sägas upp. Erfordras förflyttning i och för indragning

av övertalig lärartjänst eller föreligga eljest synnerliga skäl därtill,

skall alltså ordinarie lärare, som icke kan sägas upp, kunna förflyttas till

annan ordinarie tjänst vid statsunderstött privatläroverk eller annan läroanstalt,

som avses i 3 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet, eller till

lärartjänst vid folkskoleväsendet.

För rektor och lärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

lärarpersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra liknande

regler om förflyttningsskyldighet gälla. Ifrågavarande befattningshavare böra

dock kunna förflyttas även till annan statsunderstödd läroanstalt än privatiäreverk

förutsatt att den tjänst, vartill de förflyttas, är inordnad under statens

allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för övningslärare.

Bestämmelserna i 19 § 5 mom. statens allmänna avlöningsreglemente respektive

4 § 4 mom. övningslärarreglementet i fråga om sammanträffande

av förmåner böra äga tillämpning även då rektor eller lärare vid någon av

nu ifrågavarande privata läroanstalter uppbär i nämnda författningsrum

omförmäld livränta på grund av arbete i statsunderstödd privat läroanstalts

tjänst.

Lönekommittén har förutsatt, att de i 38 § statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelserna om tjänstebostad m. m. skola gälla.

För lärare vid internatläroverk skall emellertid, såsom i det föregående angivits,

i tjänstgöringsskyldigheten kunna ingå arbetsuppgifter vid internatet.

I fall då så sker och arbetsuppgifterna vid internatet äro av så omfattande

natur, att de icke kunna anses kompenserade genom minskning av undervisningsskyldigheten,

bör enligt kommitténs mening viss hänsyn kunna tagas

härtill vid bestämmandet av den ersättning, som lärare förutsatts skola erlägga

för tjänstebostaden. I fall åter, då arbetsuppgifter vid internatet åläggas

lärare vid sidan av oavkortad tjänstgöringsskyldighet i övrigt, möter

enligt kommitténs förslag icke i och för sig hinder att betrakta tilldelandet

av bostad åt läraren, helt eller delvis, såsom gottgörelse för fullgörande av

arbetsuppgifterna vid internatet. Statens bidrag till kostnaderna för lärarens

avlönande skola dock icke påverkas härav.

Mot vad kommittén sålunda anfört har jag icke något att erinra.

Avlöningsbestämmelserna torde i övrigt i stort sett böra utformas i enlighet

med vad som för närvarande gäller för de högre kommunala skolorna.

Detta innebär bl. a., att sjukvårdsförmånerna vid privatläroverken, i överensstämmelse

med statsutskottets förut återgivna uttalande, böra utgå enligt

samma regler som vid nämnda kommunala skolor. Jämväl för fackskolan

i Uppsala och lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra dessa bestämmelser

om sjukvårdsförmåner tillämpas.

Jag ämnar i ett senare sammanhang framlägga förslag till vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente. Därvid torde jag även få redo
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

23

visa den för genomförandet av nu ifrågavarande lönereglering föranledda

författningstexten i vad avser nämnda reglemente. Beträffande avlöningsreglementet

för övningslärare torde bemyndigande böra utverkas för Kungl.

Maj :t, att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts

utfärda erforderliga tilläggs- och ändringsförfattningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda vissa övergångs- och

tilläggsbestämmelser i anledning av löneregleringen. I detta sammanhang

bör undersökas, huruvida och i vad mån de enskilda läroanstalternas vikariatskassa

skall äga bestånd efter löneregleringens genomförande.

Kungl. Maj :t bör äga rätt medgiva, att befattningshavare, som genom

löneregleringen åsamkats löneminskning, skall få uppbära personlig lönefyllnad

till belopp motsvarande löneminskningen. Sådan lönefyllnad bör

dock helt bekostas av huvudmannen. Barntillägg torde i fortsättningen icke

böra utgå till innehavare av lönereglerad tjänst.

Det torde vidare ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter,

som kunna befinnas erforderliga i fråga om tillgodoräkning av tidigare oreglerad

anställning för löneklassplacering inom vederbörande lönegrad.

Löneregleringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1951.

Vad beträffar de av löneregleringarna berörda timlärarna har jag i det

föregående anfört vissa synpunkter på löneställningen för timlärarna vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet å

Rimforsa. Vederbörliga ändringar i timlärarkungörelsen ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda. Timlärarna vid privatläroverken böra därvid i

princip jämställas med motsvarande timlärare vid de allmänna läroverken

och de högre kommunala skolorna.»

Pensionsreglering för privatläroverkens lärare m. fl.

Beträffande nuvarande pensionsförhållanden vid privatläroverken samt

1944 års pensionsutrednings förslag med däröver avgivna yttranden fåi

utskottet hänvisa till s. 58—76 i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»I propositionen 1950: 232 angående principerna för en lönereglering för

lärarna vid de statsunderstödda privatläroverken in. m. har uttalats, att frågan

om pensionsreglering för ifrågavarande lärare torde få föreläggas 1951

års riksdag. I det föregående har jag framlagt förslag till åtgärder för genomförande

av den av 1950 års riksdag i princip beslutade löneregleringen

för de statsunderstödda privatläroverkens lärarpersonal jämte vissa förslag

till lönereglering för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala och lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Samtidigt med genomförandet

av dessa löneregleringar torde även en pensionsreglering böra komma

till stånd för omförmälda personal.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Såsom jag i det föregående anmärkt har en provisorisk pensionsreglering

redan möjliggjorts för lärarpersonalen vid de statsunderstödda privatläroverken.

Därvid har denna personal inordnats under SPA-reglementet. En

tillämpning av detta reglemente synes mig också vara den lämpliga formen

för ett definitivt ordnande av pensioneringen för nämnda befattningshavare.

Pensionsregleringen torde böra omfatta rektorer och lärare vid de förut

berörda statsunderstödda privatläroverken samt vid fackskolan i Uppsala

och vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Vid övriga i det föregående

omnämnda privata läroanstalter anställda rektorer och lärare, vilka föreslagits

skola erhålla endast provisorisk löneförbättring, böra däremot icke

pensionsregleras i detta sammanhang. För närvarande tillhöra dessa sistnämnda

befattningshavare SPA-reglementets tillämpningsområde såsom innehavare

av befattningar inordnade under grupp B, d. v. s. befattningar med

i allmänhet frivillig anslutning. Det torde närmast ankomma på vederbörande

huvudmän att taga initiativ till en pensionsförbättring för denna personal.

Pensionsregleringen bör vidare liksom löneregleringen begränsas till att avse

rektorer och lärare. Övriga befattningshavare vid nu ifrågavarande läroanstalter

böra icke omfattas av pensionsregleringen.

Den provisoriska pensionsregleringen avser även lärarpersonalen vid Gävle

borgarskolas mellanskola. övrig lärarpersonal vid denna läroanstalt är också

inordnad under SPA-reglementet. Statens pensionsanstalt har uttryckt viss

tveksamhet, huruvida lärare eller i varje fall rektor vid läroanstalten i dess

egenskap av enskild mellanskola utan vidare bör vinna anslutning till pensionsanstalten.

Denna tveksamhet har föranletts av läroanstaltens speciella

organisation. Förutom mellanskolan består nämligen anstalten av ytterligare

två avdelningar, nämligen ett statsunderstött handelsgymnasium och en statsunderstödd

handelskurs. Ledningen är gemensam för de tre avdelningarna.

Vid avlåtandet av propositionen 1949: 200 med förslag rörande pensionering

genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare

anmärkte föredragande departementschefen, att en del lärare med full tjänstgöring

vid nämnda läroanstalt regelmässigt ha tjänstgöringen fördelad på

flera av anstaltens tre avdelningar. Enligt föredragandens mening borde befattning

vid anstalten kunna förenas med pensionsrätt oberoende av huru

tjänstgöringen vore fördelad. För att detta skulle kunna ske syntes det ändamålsenligast

att SPA-reglementet så utformades, att det kunde tillämpas

å varje lärare vid borgarskolan, som icke omfattades av den provisoriska

pensionsregleringen. I anslutning till nämnda uttalande bör enligt min mening

mellanskolans lärare icke uteslutas vid den definitiva regleringen. Närmare

bestämmelser i detta hänseende torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till att anstaltens rektor även förestår andra avdelningar inom

läroanstalten än mellanskolan och att hans lönegradsplacering enligt vad jag

i det föregående föreslagit bör bestämmas av Kungl. Maj :t, bör det ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare överväganden taga ställning jämväl till

frågan om pensionsreglering för rektorsbefattningen och formerna härför.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

25

Vad angår pensionsbestämmelsernas utformning anser jag, att pensionsutredningens

förslag med i det föregående omförmälda justeringar och i dei

efterföljande angivna jämkningar i huvudsak kan godtagas. Därvid bör det

av utredningen föreslagna andra alternativet komma till användning i avseende

å de statsunderstödda privatläroverkens rektorer. Dessa böra nämligen

enligt vad jag tidigare angivit erhålla förordnandetjänster i lönegrad

Cb. Pensionsklasserna för dessa rektorer böra bestämmas till att motsvara

de löneklasser, som enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

svara mot där angivna begynnelseunderlag för vederbörande lönegrader.

Rektorstjänsten vid fackskolan har av mig föreslagits erhålla lönegradsplaceringen

Ca 31. För denna tjänst torde pensionsklassen böra fastställas

till 1: 33 i likhet med vad som i annat sammanhang föreslås för bland

annat rektor stjänsterna vid folkhögskolorna. För realskolornas rektorer gäller

motsvarande pensionsunderlag.

I anledning av att styrelserna för vissa skolor erinrat att vid vissa enskilda

gymnasier endast finnas studierektorer bör påpekas, att sådan befattningshavare

bör i pensionshänseende behandlas såsom vanlig rektor oavsett tjänstebenämningen,

därest han såsom heltidsanställd ensam svarar för skolans

verksamhet. Lönegradsplaceringen för sådan rektor bör, såsom jag i det

föregående anmärkt, bestämmas av Kungl. Maj :t.

De av pensionsutredningen föreslagna bestämmelserna i anledning av

lärarnas förflyttningsskyldighet ha utformats med utgångspunkt från vad

1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagit i fråga om anställningsform

för privatläroverkens lärare. Genom 1950 års principbeslut har

emellertid anställningsformen avsetts skola bli en annan. Dessutom har genom

kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 420) om ändring i SPA-reglementet

införts en allmän bestämmelse, som reglerar pensionsförhållandena för det

fall, att befattningshavare, som icke kan från sin befattning uppsägas, utan

något sitt förvållande förflyttats till annan med pensionsrätt enligt reglementet

förenad befattning. De av utredningen föreslagna bestämmelserna

avseende sådana fall torde alltså numera icke vara påkallade.

Däremot torde pensionsförhållandena böra regleras för det fall, att en vid

statsunderstött privatläroverk anställd lärare, som icke kan uppsägas, utan

eget förvållande förflyttas till befattning med pensionsrätt enligt annat pensionsreglemente

än SP A-reglementet. Såsom jag tidigare anfört bör nämligen

lärare vid statsunderstödd läroanstalt, som beröres av nu förevarande löneregleringar,

även kunna förflyttas till annan ordinarie tjänst, som avses i

3 § 1 mom. andra stycket statens allmänna avlöningsreglemente eller till lärartjänst

vid folkskoleväsendet. Sker sådan förflyttning bör befattningshavaren

icke få sina pensionsförmåner försämrade genom förflyttningen. Föreskrifter

härom torde böra inflyta i SPA-reglementet.

Beträffande tjänstårsberäkningen för tid före anslutningen till SPA-reglementet

kan jag icke finna skäl att, såsom skolöverstyrelsen och styrelserna

för vissa skolor förordat, tillämpa andra regler än de som gälla för andra

befattningshavare, som anslutas till SPA-reglementet. Att sätta privatläro
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 129

verkens lärarpersonal i särställning torde icke böra ifrågakomma i anlednin

av att de enligt praxis plägat tillerkännas en gynnsammare tillgodoräknin

vid inträde i statstjänst. Jag biträder alltså pensionsutredningens förslag i

detta hänseende.

I ärendet har ifrågasatts, om det icke vore lämpligare att låta pensionsåldern

inträda vid utgången av juni månad i stället för vid utgången av det

kalenderhalvår, under vilket föreskriven pensionsålder uppnås. Ehuru skäl

kunna anföras för att pensionsåldern skall inträda vid verksamhetsårets utgång,

är jag icke beredd att föreslå annan anordning än den som för närvarande

tillämpas vid de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna.

Den av utredningen föreslagna pensionsregleringen torde även böra i huvudsak

tillämpas på lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala samt lanthushållningsseminariet å Rimforsa med de tillägg, som

förut angivits beträffande pensionsklass för fackskolans rektor. Å sistnämnda

befattningshavare torde i övrigt böra tillämpas i huvudsak samma

bestämmelser, som skola gälla för lärarna vid skolan.

Vad övningslärarna beträffar torde deras pensionsfråga böra lösas på

motsvarande sätt som vid de allmänna läroverken eller de högre kommunala

skolorna.

Nya utfästelser om pensionsrätt vid sidan om SPA-reglementet torde icke

böra få förekomma från huvudmännens sida. Vissa övergångsbestämmelser

i fråga om redan gjorda utfästelser böra dock gälla. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda av pensionsregleringen påkallade övergångsföreskrifter,

bl. a. i fråga om pensionsålderns inträde för befattningshavare, som

före pensionsregleringens genomförande haft rätt att avgå med pension vid

tidigare tidpunkt än den som enligt de nya bestämmelserna kommer att gälla.

Frågan om omreglering av redan utgående pensioner torde böra upptagas

i annat sammanhang.

Nu befintliga pensionsanordningar synas i möjligaste mån böra avvecklas.

Jag har ingen erinran mot pensionsutredningens förslag i fråga om avveckling

av lärarinnornas pensionsanstalt.

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas för Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts göra erforderliga

ändringar och tillägg i SPA-reglementet.

Pensionsregleringen bör liksom löneregleringarna träda i kraft den 1 juli

1951.»

Utskottet.

Sedan 1950 års riksdag fattat principbeslut om lönereglering för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda privatläroverken, ha i förevarande proposition

framlagts de detaljförslag, som erfordras för beslutets genomförande.

Därutöver upptagas i propositionen vissa frågor, som icke varit före
-

c/q c/q

s. 27 Kontrollera mot PDF

Staisutskottets utlåtande nr 129.

27

mål för principbeslut, nämligen anställnings- och avlöningsförhållanden

för rektorer vid privatläroverk och högre kommunala skolor samt lönereglering

eller löneförbättring för befattningshavare vid vissa utbildningsanstalter

på det husliga området. Slutligen framlägges i propositionen förslag

till pensionsreglering för vissa befattningshavare vid privata läroanstalter.

Vad först angår rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden

föreslås i propositionen, att rektorsbefattningarna vid

de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

skola inrättas såsom särskilda tjänster med lönegradsbeteckningen Cb liksom

fallet är vid statsläroverken, varvid statens allmänna avlöningsreglemente

skall äga tillämpning å samtliga tjänster. Vidare avses full reciprocitet

skola råda mellan de olika skolformerna i fråga om möjlighet för ordinarie

lärare att inneha rektorstjänst. Kungl. Maj:ts förslag i nämnda hänseenden

synes innebära en ändamålsenlig anordning och tillstyrkes av utskottet.

Enligt departementschefens mening böra några ändringar icke nu göras

i gällande system för poängberäkning i och för lönegruppsplacering av

rektorstjänsterna vid de olika skolorna. Beträffande antalet lönegrupper

föreslås privatläroverken fördelade på 4 grupper; nuvarande indelning av

de högre folkskolorna på 3 grupper och övriga högre kommunala skolor på

5 grupper skulle bibehållas. I lönehänseende skulle rektorstjänsterna tillhöra

lönegrader med lön motsvarande följande löneklasser, nämligen vid

privatläroverken 36—39 löneklasserna, vid de högre kommunala skolorna

utom de högre folkskolorna 32—36 löneklasserna för adjunktskompetent

och 30—34 löneklasserna för icke-adjunktskompetent rektor samt vid de

högre folkskolorna 28—30 löneklasserna. Departementschefen ingår icke i

detta sammanhang på någon prövning av löneställningen för rektorerna vid

de statliga realskolorna. I motionerna 1: 435 och II: 537 hemställes att riksdagen

måtte besluta att full likställdhet mellan de statliga och de kommunala

skolorna i fråga om lönegradsplacering och poängberäkning skall genomföras,

därvid det för realskolorna gällande systemet bör konsekvent

tillämpas. Vidare hemställes i motionerna 1:438 och 11:538, att de högre

folkskolornas rektorer skola placeras efter ett system, som överensstämmer

med de principer som tillämpas för övriga rektorer inom det högre skolväsendet.

Utskottet vill beträffande frågan om rektorernas löneställning framhålla,

att denna fråga omspänner en betydande del av den statliga löneplanen

nr 1. Enligt Kungl. Maj :ts förslag kommer sålunda rektorstjänst vid

i propositionen avsedda skolformer att avlönas lägst enligt 28 och högst

enligt 39 löneklassen. Vidare är att märka, att rektorernas löneställning står

i viss relation till löneställningen för lärarpersonalen, något som bl. a. tagit

sig uttryck i förslaget om differentiering av vissa rektorslöner alltefter

vederbörandes kompetens som lärare. Enligt vad som framgår av propositionen

nr 114 angående lönerevision för vissa chefstjänstemän in. in. avses

1949 års tjänsteförteckningskommitté skola pröva löneställningen för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 129.

rektorerna vid det statliga undervisningsväsendet. Under hänvisning härtill

har utskottet i sitt utlåtande nr 128 denna dag avstyrkt vissa motionsvis

traniställda yrkanden om förhöjd löneställning för de statliga rektorerna.

Utskottet finner sig böra intaga enahanda ståndpunkt beträffande löneställningen

för de rektorer, om vilka i nu förevarande utlåtande är fråga.

Ehuru utskottet behjärtar de synpunkter, som i motionerna I: 438 och II:

538 anförts beträffande de högre folkskolornas rektorslön, anser utskottet

sålunda lämpligast att avsteg icke nu göres från Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag i avvaktan på att översyn sker av rektorslönerna inom hela

undervisningsväsendet i ett sammanhang och med beaktande av olika inverkande

omständigheter. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna

I: 435 och II: 537 samt I: 438 och II: 538.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i fråga om rektorernas

anställnings- och avlöningsförhållanden har icke givit utskottet anledning

till erinran.

I fråga om fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

föreslås i propositionen lönereglering enligt statliga grunder, varvid rektor

skulle placeras i Ca 31, en ämneslärare i Ca 26, fem facklärare i Ca 25

och övriga i Ca 23 samt e. o. facklärare i Ce 23 eller Ce 21. För facklärare

i Ca 25 och Ce 23 skulle gälla en undervisningsskyldighet av 27 veckotimmar

och för övriga facklärare 30 veckotimmar. I motionerna I: 442 och II:

534 yrkas, att antalet tjänster i Ca 25 bestämmes till tio samt att undervisningsskyldigheten

för lärarpersonalen i intet fall sättes högre än 27 veckotimmar.

Utskottet har vid sin granskning av Kungl. Maj :ts förslag i denna

del icke funnit tillräckliga skäl att förorda någon avvikelse från detsamma.

Då förslaget till lönereglering vid fackskolan ej heller i övrigt givit utskottet

anledning till erinran, tillstyrker utskottet detsamma och avstyrker

de nämnda motionerna, såvitt de avse propositionen nr 112.

Beträffande lanthushållningsseminariet å Rim forsa föreslås

i propositionen -— i avvaktan på eventuell omorganisation — inrättande

av ordinarie lärartjänster i Ca 22 och e. o. lärartjänster i Ce 20; föreståndarinnan

skulle utöver lön å ordinarie lärartjänst erhålla arvode med

av Kungl. Maj:t bestämt belopp. I motionerna I: 437 och II: 536 yrkas, att

föreståndarinnan vid seminariet placeras i Ca 30, fem lärarinnor i Ca 25

och övriga lärarinnor i Ce 23. Utskottet, som icke kan tillstyrka nämnda yrkande

i dess helhet, har likväl funnit tillräckliga skäl icke föreligga för en

placering av Rimforsaseminariets lärarinnor en lönegrad lägre än den för

flertalet lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi föreslagna och av

utskottet tillstyrkta, d. v. s. Ca 23 resp. Ce 21. Under erinran att de vid

Rimforsaseminariet utbildade lanthushållslärarinnorna ha samma kompetens

som de lärarinnor i huslig ekonomi med lanthushållning som utexamineras

från fackskolan, föreslår utskottet därför, att Rimforsaseminariets

lärarinnor hänföras till lönegraderna Ca 23 resp. Ce 21. Skulle framdeles

seminariet komma att omorganiseras, torde omprövning av lönegradsplaceringen

kunna ske med utgångspunkt från då föreliggande förhållan
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

29

den. I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag under detta avsnitt.

Vad i fråga om övriga handar bets- och skolköksseminarier

föreslagits, innebärande ett minimilönesystem enligt vissa löneklasser

i löneplan 1 ävensom reglering av undervisningsskyldigheten, finner

sig utskottet böra tillstyrka. Ehuru vissa skäl tala för bifall till den i

motionerna I: 436 och II: 535 förordade löneställningen, anser sig utskottet

— med beaktande av att det här gäller bestämmande av en minimilön —

sålunda ej böra förorda någon avvikelse från Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag.

Till vad departementschefen anfört i fråga om avlöningsbestämmelsernas

utformning m. m. får utskottet uttala sin anslutning.

I anledning av det i motionerna I: 386 och II: 505 gjorda yrkandet får utskottet

framhålla, att utskottet icke anser påkallat att riksdagen i detta

sammanhang skulle göra något uttalande i fråga om förutsättningarna för

personlig lönefyllnad eller tillgodoräkning av tjänstetid i löneklasshänseende

i samband med befattningshavares övergång till den nya löneregleringen.

Prövningen av hithörande spörsmål bör ankomma på Kungl. Maj :t.

Förslaget till pensionsreglering föranleder allenast ett förtydligande

uttalande från utskottets sida. Enligt vad som anföres i propositionen

skulle pensionsklasserna för privatläroverkens rektorer bestämmas till att

motsvara de löneklasser som enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

svara mot där angivna begynnelseunderlag för vederbörande lönegrader

(d. v. s. Cb-lönegrader). Vad sålunda anförts bör enligt vad utskottet

inhämtat tilläggas den innebörden, att för rektorer vid högre enskilda läroverk

böra gälla samma pensionsunderlag som för rektorer vid högre allmänna

läroverk och för rektorer vid enskilda mellanskolor (flickskolor)

samma pensionsunderlag som för rektorer vid kommunala mellanskolor

(flickskolor).

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

I. att motionerna 1: 435 och II: 537 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 438 och II: 538 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 442 och II: 534, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1:436 och 11:535 icke må av riksdagen

bifallas;

V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 437 och II: 536,

A. med beaktande av vad utskottet anfört godkänna de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över civilärenden

för den 9 mars 1951 förordade förslagen till

1) omreglering av anställnings- och löneförhållandena för

rektorerna vid de högre kommunala skolorna in. m.,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 129.

2) löne- och pensionsreglering för rektorer och lärare vid

vissa statsunderstödda privata läroanstalter,

3) löneförbättring för lärarpersonalen vid vissa statsunderstödda

privata handarbets- och skolköksseminarier;

B. i anslutning härtill bemyndiga Kungl. Maj :t att i husaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i

statsrådsprotokollet anförts utfärda bestämmelser om ändring

i avlöningsreglementet för övningslärare och reglementet

för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa

icke-statliga befattningshavare;

C. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kunna visa sig erforderliga för genomförandet

av nämnda förslag;

VI. att motionerna I: 386 och II: 505 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gränebo, Iwar Anderson,

Mannerskantz, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar

Sundelin, Näsström, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson,

Edvin Thun och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Lindholm, Bergstrand, Pettersson

i Dahl, Kollberg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar Birke,

Svensson i Alingsås, Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Sundelin, Söderquist, Bergstrand, Kollberg,

fröken Elmér och herr Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

i motionerna I: 442 och I: 534, såvitt nu är i fråga, framfört förslag om att

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala undervisningsskyldigheten för

lärarpersonalen i intet fall bestämmes till mer än 27 veckotimmar och att

därför utskottets hemställan under III. bort hava följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:442

och II: 534, såvitt nu är i fråga, besluta, att högsta undervisningsskyldigheten

för lärarpersonalen vid fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala skall utgöra 27 veckotimmar;»

517551. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. a1 i texten