Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
1951-05-08 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:134, Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 134.
3
Nr 134.
Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kung]. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
173 och 174, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna till Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar
resp. Omkostnader två förslagsanslag av 11 825 000 kronor resp
2 535 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 140, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 23 februari
1951, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen framlagda grunder för en omläggning
av landsfiskalsorganisationen;
dels besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1952;
dels medgiva, att förslagsvis femton ordinarie landsfiskaler fr. o. in. den
1 januari 1952 överföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet med
rätt för sådan landsfiskal att uppbära avlöningsförmåner enligt för honom
nu gällande lönegrad;
dels medgiva, att fem ordinarie landsfiskaler, vilka inneha extra ordinarie
tjänst såsom civilförsvarsdirektör, fr. o. m. den 1 januari 1952 överföras
å övergångsstat;
dels medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född före den 1 januari
1894 men vid tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 januari
1952 icke uppnått 63 års ålder, må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
från sistnämnda tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas
pension såsom om han vid avgången uppnått nämnda ålder;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser, som i övrigt
bliva erforderliga för genomförandet av omorganisationen;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordats fastställa personalförteckning för
landsfiskalerna m. fl.;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52;
dels ock å driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1951/52
anvisa till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 12 000 000
4
Statsutskottets utlåtande nr 134.
kronor, till Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 450 000 kronor samt till Landsfiskalerna in. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor
m. in. ett reservationsanslag av 850 000 kronor.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
från första kammaren
I: 444 av herr Lindgren,
1: 445 av herr Sunne,
I: 446 av herr Gränebo m. fl.,
I: 447 av herr Spetz samt
från andra kammaren
11:314 av herrar Håckner och Gustafson i Göteborg,
II: 566 av herrar Svensson i Ljungskile och Staxäng,
11:567 av fröken Elmén och fröken Vinge,
II: 568 av herr Persson i Norrby,
II: 569 av herr Ohlsson i Kastlösa m. fl.,
II: 570 av herr Kijling m. fl.,
II: 571 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl.
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
Propositionen.
Inledning.
Efter att inledningsvis ha erinrat, bl. a., att, med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 30 maj 1947, 4 sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsorganisationen
tillkallats den 26 juni samma år samt att de sakkunniga,
som antagit benämningen 1947 års landsfiskalsutredning, den 2 november
1950 avgivit betänkande angående ny landsfiskalsorganisation, har
departementschefen anfört följande.
Genom den omorganisation, som trädde i kraft den 1 oktober 1941, nedbringades
antalet landsfiskalsdistrikt väsentligt. Samtidigt ändrades landsfiskalernas
löne- och anställningsförhållanden. Sålunda blevo tjänsterna,
vilka dessförinnan varit oreglerade, inplacerade i lönegrad enligt då gällande
avlöningsreglemente. Kompetenskraven skärptes, och åtgärder vidtogos
för att ordna utbildningen av aspiranter. Slutligen reglerades frågan
om biträdeshjälp åt landsfiskalerna.
Förutsättningarna för 1941 års omorganisation ha sedermera väsentligen
rubbats på grund av samhällslivets allmänna utveckling och reformer
på olika områden av rättsväsendet och administrationen. Sålunda har ar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 134.
o
betsbördan för landsfiskalerna vuxit till följd av ökad trafik och större
rörlighet på arbetsmarknaden samt bosättning av utlänningar inom landet
i betydligt större utsträckning än tidigare. Genom bl. a. decentraliseringsåtgärder
inom förvaltningen ha landsfiskalerna tillförts nya arbetsuppgifter.
Genomförandet av en ny processordning har haft stor betydelse för
landsfiskalernas arbete. Det processmaterial, som en åklagare vill åberopa,
måste numera vara i sin helhet färdigt vid huvudförhandlingen. Han måste
också inför domstol självständigt utföra sin talan och förebringa sin bevisning.
Härigenom ha kraven på åklagarnas omdöme, förutseende och noggrannhet
ökats, varjämte utredningsarbetet blivit betydligt mer tidskrävande
än tidigare. Slutligen har utvecklingen av civilförsvaret kommit att
ställa större fordringar på landsfiskalerna i deras egenskap av civilförsvarschefer.
Den ökade arbetsbelastningen på landsfiskalskontoren och en mindre
tillfredsställande biträdestilldelning har föranlett en föga ändamålsenlig fördelning
av göromålen mellan högre och lägre befattningshavare. Någon kompensation
för det ökade ansvar och de skärpta fordringar, som utvecklingen
medfört, i form av förbättrad löneställning ha landsfiskalerna icke erhållit.
Ehuru efter år 1941 åtskilliga ändringar genomförts beträffande indelningen
i landsfiskalsdistrikt, kvarstå likväl i många fall väsentliga skillnader
i storlek och arbetsbörda mellan distrikten. Dessa ojämnheter ha accentuerats
genom bl. a. befolkningsförändringar, inkorporeringar och ändringar
i näringslivets struktur. Åtskilliga distrikt äro nu så små, att arbetsbördan i
dem ej medger en rationell arbetsfördelning. Vidare har Kungl. Maj :t genom
särskilda beslut under åren 1949 och 1950 förordnat om ny indelning av
landet i borgerliga kommuner, vilken skall träda i kraft den 1 januari 1952.
Därest landsfiskalsdistrikten icke anpassades efter den nya kommunindelningen,
skulle i ett avsevärt antal fall delar av en nybildad kommun komma
att ingå i skilda landsfiskalsdistrikt.
Enligt min mening kan landsfiskalsorganisationen ej längre anses vara i
alla avseenden ändamålsenligt anpassad efter nuvarande förhållanden. Med
hänsyn härtill bör man nu företaga en omprövning av distriktsindelningen
och kontorsorganisationen samt landsfiskalernas avlöningsförhållanden.
I samband härmed böra även vissa andra spörsmål rörande organisationen
upptagas till övervägande.
Förslag till ny landsfiskalsorganisation.
Distriktsindelningen. I sitt förslag till ny distriktsindelning har landsfiskalsutredningen
sökt bilda distrikt av sådan storleksordning, att full sysselsättning
kan beredas, förutom landsfiskalen, minst två biträden. Härigenom
skulle vinnas, att landsfiskalen kan avlastas sådana göromål, som
kunna fullgöras av den lägre avlönade biträdespersonalen, och sålunda helt
sysselsättas med de mera kvalificerade arbetsuppgifterna. För att vinna
detta syfte har utredningen föreslagit sammanläggning av vissa mindre
distrikt, som ej fylla kraven enligt sagda norm, eller uppdelning av dem
på större distrikt. De undantag, som utredningen ansett sig böra göra från
angivna norm, avse distrikt med stor areai i bl. a. gränsbygderna mot Finland
och Norge.
6
Stalsutskottets utlåtande nr 134.
Hänsyn har vidare tagits till den nya kommunindelningen och domsagoindelningen
ävensom till önskemålet att åstadkomma en lämplig organisation
av polisväsendet. Utredningen har därjämte sökt utforma distrikten så,
att landsfiskalerna erhålla lämpliga stationeringsorter och att möjligheterna
till en tillfredsställande person- och lokalkännedom icke äventyras. Likaledes
ha civilförsvarets speciella intressen och särskilda förhållanden i distrikten
i görligaste mån beaktats ävensom de synpunkter, som företrädas av
telegrafstyrelsen och SOS-utredningen.
Utredningens förslag innebär, att antalet landsfiskalsdistrikt skulle minska
med 58 från 399 till 341. Härvid har förutsatts, att det nuvarande Kiruna
distrikt, vilket omfattar Kiruna stad, uppdelas i två distrikt.
För egen del anser departementschefen sig i huvudsak kunna godtaga
det av utredningen framlagda förslaget. Med hänsyn till särskilda, lokala
förhållanden ha dock vissa mindre jämkningar i förslaget ansetts böra
vidtagas. Antalet distrikt föreslås skola bestämmas till 341. För uppdelningen
av Kiruna distrikt erfordras en ändring av 1 § polislagen, varom förslag
framlägges i annat sammanhang.
Ett inom inrikesdepartementet utarbetat förslag till rikets indelning i
landsfiskalsdistrikt har bilagts nu ifrågavarande statsrådsprotokoll.
Kontorsorganisationen. F. n. finnas i vart och ett av åtta distrikt två
landsfiskaler, den ene polischef-åklagare och den andre utmätningsman.
I ett av dessa distrikt finnes härutöver en landsfiskal, avsedd för de i
distriktet förekommande talrika militärmålen. En delning av landsfiskalstjänsten
anses i regel böra genomföras endast då mängden kvalificerade
göromål i ett distrikt är så stor, att förutom polischefen-åklagaren även en
utmätningsman blir fullt sysselsatt härmed. Detta är förhållandet i Nacka,
Sollentuna, Solna, Svartlösa (Tumba), Mölndals, Trollhättans, Karlskoga,
Sköns, Sollefteå och Överluleå distrikt. Departementschefen biträder därför
utredningens förslag, att särskilda utmätningsmannatjänster inrättas i dessa
distrikt. Likaledes tillstyrkes den av praktiska skäl betingade anordningen
med gemensam utmätningsman för Danderyds och Österåkers samt för
Hisings och Sävedals distrikt.
För sådana distrikt, där arbetsbördan är mycket stor men likväl ej motiverar
delning av landsfiskalstjänsten, har utredningen föreslagit en ny
tjänst, benämnd biträdande landsfiskal, vars innehavare skulle äga befogenhet
att fullgöra alla på en landsfiskal ankommande göromål. Då behov
föreligger för landsfiskalerna i de mera arbetstyngda distrikten att kunna
i viss utsträckning överlämna kvalificerade göromål till en befattningshavare
för att självständigt handläggas av denne, biträder departementschefen
utredningens förslag om inrättande av dylika tjänster. Sådana tjänster
anses erforderliga i Norrtälje, Solna, Svartlösa, Haninge, Rekarne,
Strängnäs, Nässjö, Eksjö, Hässleholms, Mölndals, Trollhättans, Karlskoga,
Statsutskottets utlåtande nr 134.
7
Kramfors, Jokkmokks, Gällivare och Kiruna distrikt, i de delade distrikten
placerade på polischefen-åklagarens avdelning.
Vad härefter angår landsfiskalsassistenterna — vilkas uppgift är att
biträda landsfiskalerna i första hand vid handläggningen av polis- och
åklagargöromål samt administrativa ärenden — förutsättes antalet befattningshavare
i den nya organisationen kunna minskas från 176 till 148.
Härutöver erfordras emellertid, såsom inom den nuvarande landsfiskalsorganisationen,
en kader av färdigutbildade, ej befordrade assistenter för
att täcka behovet av vikarier vid semestrar o. d. Kadern torde böra omfatta
60 å 70 assistenter.
Enligt utredningens förslag skulle de rent polisiära uppgifterna avskiljas
från landsfiskalskontoren och i stället, i enlighet med vad polislagen förutsätter,
ombesörjas av polisdistriktens personal. Som en följd härav skulle
konstapelstjänsterna inom landsfiskalsorganisationen i princip avskaffas.
En förutsättning härför vore, att i polisdistrikten funnes erforderlig personal.
I den mån polisorganisationen utbvgges, skulle konstapelstjänsterna bli
överflödiga.
Konstaplarna sysselsättas i flertalet fall till övervägande del med kontorsarbete.
För sådana göromål torde icke krävas polisutbildad personal.
Med hänsyn härtill samt på av utredningen anförda skäl anser departementschefen,
att konstapelstjänsterna böra i princip avskaffas. Då emellertid
polisorganisationen inom åtskilliga landsfiskalsdistrikt ännu icke kan
anses ha nått erforderlig styrka, böra i de distrikt, där så är fallet, konstaplarna
tills vidare bibehållas.
I fråga om biträdespersonalen i övrigt föreslås för av nyindelningen
oberörda distrikt, vilka f. n. ha allenast ett biträde i reglerad befordringsgång,
oförändrad biträdestilldelning. I vart och ett av övriga distrikt —
utom de allra minsta — anses böra finnas åtminstone ett biträde i 13 eller 11
lönegraden. Distrikt, som är så stort, att arbetsbördan närmar sig assistentdistriktens,
samt utmätningsmannaexpedition i tudelat distrikt bör förses
med kontorist i 13 lönegraden, medan på annat landsfiskalskontor bör
finnas kanslibiträde i 11 lönegraden. På sådant landsfiskalskontor, varest
sysselsättas sammanlagt fem eller sex biträden, böra anställas biträden i
såväl 13 som 11 lönegraden. Med dessa utgångspunkter räknas för samtliga
distrikt med 100 kontorister i 13 lönegraden och 249 kanslibiträden
i 11 lönegraden. Vidare erfordras för skriv- och kontorsgöromål 433 biträden
i reglerad befordringsgång. Kontoristerna och kanslibiträdena föreslås
skola erhålla extra ordinarie anställning.
Av de nu i tjänst varande icke-ordinarie kontorsbiträdena föreslås 15
skola erhålla ordinarie anställning fr. o. in. nästa budgetår enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången. Antalet ordinarie kontorsbiträden
skulle därefter uppgå till 164.
8 Statsutskottets utlåtande nr 134.
Rekryterings- och utbildningsfrågor. Några ytterligare åtgärder för att
stimulera rekryteringen till landsfiskalsbanan anses icke f. n. erforderliga.
Någon vidgning av rekryteringsbasen för att öka tillströmningen av sökande
är icke påkallad. Polismän anses böra erhålla möjlighet att genom dispens
bliva antagna till aspiranter på landsfiskalstjänst, varvid dock bör uppställas
krav på visst mått av allmänbildning och studiebegåvning. Antagningsnämnden
har i några fall meddelat dispens för polismän, som fyllt
dessa krav.
Den praktiska polistjänstgöringen föreslås skola utökas med en månad.
Då den totala utbildningstiden, cirka fyra och ett halvt år, icke torde böra
förlängas, bör utbildningstiden i övrigt minskas i motsvarande mån. Provtjanstgöringen
på landsfogdeexpedition anses kunna inskränkas från tre
till två månader.
Lönefrågor. I sitt förslag till lönereglering för landsfiskalerna föreslog
1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning, att landsfiskalerna skulle
placeras i tre lönegrader, motsvarande Ca 25—Ca 27. Vid avvägningen av
lönegradsplaceringen hade de sakkunniga tagit hänsyn till bl. a. arten av de
på landsfiskalerna ankommande göromålen, de skärpta kompetensbestämmelserna,
då gällande lönebestämmelser för befattningshavare i länsstyrelser
och inom andra förvaltningsområden samt uppbördskommitténs förslag
till lönereglering för häradsskrivare. Förslaget godtogs av föredragande
statsrådet och lämnades utan erinran av riksdagen.
1947 års landsfiskalsutrednings förslag innebär, att samtliga landsfiskaler
i 25 och 26 lönegraderna uppflyttas till 27 lönegraden samt att — med viss
jämkning i ett par fall — de landsfiskaler, vilka nu tillhöra 27 lönegraden,
placeras i 29 lönegraden.
Till stöd för förslaget har utredningen bl. a. framhållit, att den nya
distriktsindelningen i och för sig kräver en omprövning av landsfiskalernas
fördelning på lönegrader samt att göromålen i de nya distrikten mera generellt
kunna sägas motivera en högre löneställning.
Landsfiskalernas arbetsuppgifter ha under senare år blivit alltmera krävande.
Framför allt har den nya rättegångsordningen medfört skärpta krav
på de personliga kvalifikationerna hos landsfiskalerna. Förslaget till ny
distriktsindelning innebär, att de arbetsuppgifter, som framdeles komma
att åvila landsfiskalerna, mera genomgående bliva av kvalificerad beskaffenhet.
Med hänsyn härtill anses motiverat, att landsfiskalernas löneställning
höjes. Departementschefen förordar därför att som normallönegrad
för landsfiskalerna väljes lönegraden Ca 27. Polischeferna-åklagarna i de
mest krävande distrikten, nämligen Solna, Svartlösa, Karlskoga, Mölndals,
Trollhättans, Sollentuna, Nacka och Sollefteå distrikt, anses dock böra erhålla
en något förmånligare placering. Med hänsyn till de speciella förhållanden,
som råda inom Kiruna landsfiskalsdistrikt och som ställa särskilda
Statsutskottets utlåtande nr 134.
9
anspråk på tjänstens innehavare, hör även denna tjänst placeras i högre
löneställning än normallönegraden. Tjänsterna i nu nämnda distrikt föreslås
därför skola hänföras till 29 lönegraden.
Utredningens förslag innebär vidare, att de biträdande landsfiskalerna
skola vara placerade i lönegraden Ce 25 samt att någon ändring i den år
1948 provisoriskt fastställda befordringsgången för landsfiskalsassistenterna
icke nu vidtages. Dessa förslag föranleda icke någon erinran från
departementschefens sida.
Övergångsanordningar. Vad först angår landsfiskalerna innebär utredningens
förslag följande. För de landsfiskaler, vilka den 1 januari 1952
ha fem år eller kortare tid kvar till pensionsåldern och vilkas distrikt enligt
indelningsförslaget skola indragas eller vilka av svag hälsa eller annan
orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller lämpliga såsom landsfiskaler, böra
möjligheter finnas för Kungl. Maj:t att bereda befattningshavare som så
önskar pension enligt grunder, som skulle ha blivit gällande, därest hans
tjänst placerats i lönegraden Ca 27 och hans avgång skett vid pensionsålderns
inträde. Befattningshavare av denna kategori, vilka icke skulle
önska erhålla pension på sagda villkor men befinnas ej böra övergå till den
nya organisationen, anses böra överföras å övergångsstat. Vidare böra sådana
av olika skäl ej lämpliga landsfiskaler, vilka ha mer än fem år kvar
till pensionsåldern vid omorganisationens ikraftträdande, med hänsyn till
statsintresset överföras till övergångsstat i innehavande tjänster. Dessa
landsfiskaler böra efter Kungl. Maj:ts bestämmande åläggas tjänstgöringsskyldighet,
i första hand inom landsstaten. Till övergångsstat i sina landsfiskalstjänster
böra överföras även fem landsfiskaler, vilka inneha extra
ordinarie civilförsvarsdirektörstjänst.
För egen del framhåller departementschefen, att det ofta skulle framstå
såsom obilligt att låta tvångsförflytta en landsfiskal, vars distrikt skall indragas,
då allenast fem år eller mindre återstå till hans pensionsålders inträde.
Departementschefen ansluter sig därför till det av utredningen framlagda
förslaget om förtidspensionering. Pensionen anses böra beräknas på
grundval av den lönegrad, som vederbörande nu innehar. Vad sålunda föreslagits
bör gälla även för övriga av utredningen åsyftade landsfiskaler, vilkas
återstående tjänstetid ej överstiger fem år. Enligt tillgängliga underhandsuppgifter
torde antalet landsfiskaler, som sålunda kunna komma
i fråga till förtidspensionering, uppgå till ett trettiotal.
Övriga av utredningen framlagda förslag berörande landsfiskalerna tillstyrkas
av departementschefen. Departementschefen förutsätter sålunda,
att de landsfiskaler, vilka överföras till övergångsstat med hänsyn till att
de av eu eller annan anledning ej böra övergå till landsfiskalstjänst i den
nya organisationen, åläggas skyldighet att tjänstgöra i första hand inom
landsstaten. Givetvis bör undersökas, huruvida de lämpligen kunna place
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 134.
ras på tjänst såsom biträdande landsfiskal. I den mån så kan ske, bör motsvarande
antal sadana tjänster hållas vakanta. Antalet landsfiskaler, för
vilka torde ifrågakomma överföring å övergångsstat, uppskattas till ett
tjugutal. Häri ha inräknats de 5 landsfiskaler, vilka inneha extra ordinarie
tjänst såsom civilförsvarsdirektör.
Utredningens förslag om övergångsanordningar för landsfiskalsassistenterna
och konstaplarna föranleda ej någon erinran från departementschefens
sida. Departementschefen räknar med, att cirka 120 konstaplar komma
att vara i tjänst vid omorganisationens ikraftträdande. I de distrikt, där
konstapel övergångsvis kommer att tjänstgöra, bör under motsvarande tid
närmast lägre biträdesbefattning hållas vakant.
Vad slutligen angår biträdespersonalen anses de 11 nu å övergångsstat
befintliga kanslibiträdestjänsterna böra å oförändrad stat ingå i den nya
organisationen.
Tjänstelokaler och deras möblering. Den landsfiskalerna nu åvilande
skyldigheten att mot ersättning av statsmedel hålla lokaler jämte möbler
och annan erforderlig rumsinredning anses icke längre motiverad. Tjänstelokaler
och arkivutrymmen böra kostnadsfritt tillhandahållas landsfiskalerna
av statsverket liksom fallet är beträffande exempelvis häradsskrivarna.
Även skyldigheten att sörja för lokalernas möblering och övrig
inredning bör åvila statsverket. I viss utsträckning har en sådan ändring
av förhållandena redan genomförts. Vid nytillsättning av landsfiskalstjänst
eller anskaffning av nya kontorslokaler har nämligen Kungl. Maj:t i
ett relativt stort antal fall medgivit, att möbler finge anskaffas med anlitande
av omkostnadsanslaget för landsfiskalerna m. fl.
Det anses lämpligt, att statsverkets skyldigheter i ifrågavarande hänseenden
nu fastslås och att denna ordning genomföres i samband med
ikraftträdandet av den nya distriktsindelningen den 1 januari 1952. I den
mån av landsfiskalerna tillhandahållna möbler äro ändamålsenliga, torde
de härvid böra inlösas av statsverket till gällande marknadsvärde.
Anslagsberäkningar
Landsfiskalerna
m. fl.: Avlöningar. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 11 950 000 kronor.
Lönekostnaderna för den nya organisationen ha beräknats på följande
sätt. För avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknas 5 480 000
kronor. Härav utgöra 5 477 000 kronor grundlöner till personal på personalplanen
samt 3 000 kronor vikariatsersättningar. För avlöningar till ickeordinarie
personal anses böra upptagas 4 910 000 kronor, varav 4 560 000
till grundlöner åt den i det föregående angivna personalen, 200 000 för
tillfällig arbetshjälp, 120 000 för vikariatsersättningar, 25 000 för övertidser
-
Statsutskottets utlåtande nr 13b.
11
sättningar samt 5 000 för semesterersättningar. Medelsbehovet för arvoden
till landsfiskals elever m. fl. uppskattas till 385 000 kronor. För rörligt
tillägg — beräknat efter 12 procent på grundlönerna — erfordras 1 237 000
kronor. I ersättning från städerna Trollhättan och Karlskoga kan antagas
komma att inflyta 12 000 kronor.
I enlighet härmed skulle till avlöningar till landsfiskalerna in. fl. för nästa
budgetår behöva anvisas ett anslag av 12 000 000 kronor.
Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 2 535 000 kronor.
Anslaget föreslås för nästa budgetår minskat med 85 000 kronor, innebärande
dels en uppräkning med hänsyn till belastningen av anslagsposten till
reseersättningar med 100 000 kronor, av delposten till expenser för annat än
eget behov med 15 000 kronor samt av delposten till Övriga utgifter: Antagningsnämndens
verksamhet med 500 kronor, dels ock en nedräkning av
delposten till Övriga utgifter: Lokalbidrag m. in. med 200 000 kronor, varvid
statsverkets kostnader fr. o. in. den 1 januari 1952 förutsatts skola bestridas
från den under statens allmänna fastighetsfond: byggnadsstyrelsens
delfond upptagna delposten till hyres- och arrendeutgifter för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden — samt av delposten till
Övriga utgifter: Handledning under landsfiskalsaspiranternas polistjänstgöring
med 500 kronor.
Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor m. m. I det föregående
har föreslagits, att statsverket skulle i samband med den nya
distriktsindelningens ikraftträdande den 1 januari 1952 övertaga skyldigheten
att tillhandahålla erforderliga möbler och övrig inredning för
landsfiskalskontoren. Kostnaderna härför ha beräknats till i runt tal
850 000 kronor. Då något för ändamålet avsett anslag icke finnes uppfört
å riksstaten, föreslås ett nytt reservationsanslag skola uppföras, benämnt
Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor in. in.
Motionerna.
I motionen II: 31b (av herrar Häckner och Gustafson i Göteborg) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att landsfiskaler, som från den 1
oktober 1941 överfördes å indragnings- och övergångsstat, skola äga åtnjuta
gottgörelse för till statsverket indragna sportler eftei samma giunder
som 1945 bestämdes för häradsskrivare å indragnings- och övergångsstat,
att denna gottgörelse skall utgå från den 1 oktober 1941, att i den mån
befattningshavare avlidit ersättningen skall utgå till hans änka eller barn,
12
Statsutskottets utlåtande nr 131.
alt uppdraga åt Kungl. Maj:t att skyndsamt låta fastställa den gottgörelse
som i respektive fall skall utgå samt att gottgörelse som kommer att utbetalas
retroaktivt i beskattningshänseende skall beskattas såsom om den
åtnjutits det år den avser.
I motionen 1: 444 (av herr Lindgren) har hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att Vilske kommun och Falköpings stad skola sammanslås till ett
landsfiskalsdistrikt.
I de likalydande motionerna I: U5 (av herr Sunne) och 11: 571 (av herr
Jacobsson i Igelsbo in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte i samband
med avgörandet av propositionen nr 140 besluta, att den föreslagna personalorganisationen
skall utökas dels med ett antal assistentbefattningar,
varigenom länsstyrelserna beredas möjlighet att placera assistenter i varje
landsfiskalsdistrikt, där behov av sådana tjänster enligt länsstyrelsens beprövande
befinnes föreligga, dels med konstapelbefattningar för de landsfiskalskontor,
där sådana tjänster redan finnas eller eljest bliva av behovet
påkallade; att i den föreslagna personalramen skola vidtagas de jämkningar
nedåt, som motiveras i avseende å övrig kontorspersonal med hänsyn
till ökningen av antalet assistenttjänster och till bibehållandet av konstapelkåren;
att vid förtidspensionering av landsfiskaler, företagen i samband
med omorganisationen, pensionen skall beräknas såsom om befattningshavaren
varit ordinarie landsfiskal i 27 lönegraden; att från förslaget
skola uteslutas de särskilda föreskrifter, som kunna medföra inskränkningar
i den rätt, som tillkommer befattningshavare i kraft av anställningsakten
(fullmakt); att ordinarie landsfiskal, som vid omorganisationens genomförande
i laga ordning uppföres på övergångsstat, skall uppbära avlöningsförmåner
såsom om han vid avgången från tjänsten varit placerad i
27 lönegraden; att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1952,
men att med indragning av landsfiskalsdistrikt i särskilda fall, där synnerliga
skäl därtill finnas, må anstå tills vidare under en tid av högst fem
år i avbidan på ordinarie landsfiskals avgång från vederbörande befattning;
samt att ordinarie landsfiskals efterlevande skola äga rätt till familjepension
såsom om befattningshavaren blivit ordinarie innehavare av landsfiskalstjänst
i 27 lönegraden, oavsett om befattningshavaren avlidit under
andra halvåret 1951 (före omorganisationens ikraftträdande) eller om befattningshavaren
i samband med omorganisationen ställts på övergångsstat.
I de likalydande motionerna 7:446 (av herr Gränebo in. fl.) och 11:56!)
(av herr Ohlsson i Kastlösa ni. fl.) har hemställts om sådan ändring av
Kungl. Maj :ts proposition nr 140 att indelningen av Södra Möre härad i
landsfiskalsdistrikt beslutas enligt landsfiskalsutredningens förslag, innebärande
bl. a. att Vissefjärda distrikt bibehålies, eller, därest detta icke
skulle låta sig göra, att Vissefjärda kommun också hänföres till Nybro
distrikt.
Statsutskottets utlåtande nr 13b.
13
I de likalydande motionerna I: 447 (av herr Spetz) och II: 566 (av herrar
Svensson i Ljungskile och Staxäng) har hemställts, att riksdagen vid
sitt ställningstagande till förslaget om grunderna för en omläggning av landsfiskalsorganisationen
icke nu måtte fatta principbeslut om indragning av
konstapelstjänsterna.
I motionen II: 567 (av fröken Elmén och fröken Vinge) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att å personalstaten för landsfiskalsorganisationen
i vad den avser kvalificerad biträdespersonal upptagas 89 kansliskrivare,
20 kontorister och 265 kanslibiträden samt att samtliga dessa befattningar
upptagas å ordinarie stat.
I motionen II: 568 (av herr Persson i Norrby) har hemställts, att Alfta
socken måtte utgöra ett landsfiskalsdistrikt med härför lämplig löneplacering
av landsfiskal och behövligt antal biträdestjänster och att Ovanåker
—Voxna socken måtte utgöra ett landsfiskalsdistrikt med därför lämplig
löneplacering av landsfiskal och behövligt antal biträdestjänster.
I motionen II: 570 (av herr Kyling in. fl.) har hemställts, att riksdagen
ville besluta, att antalet kvalificerade biträden i staten beräknas till 109
kontorister och 265 kanslibiträden; att dessa tjänster upptagas såsom ordinarie
i personalförteckningen för landsfiskalsorganisationen och i huvudsak
fördelas på de olika landsfiskalsdistrikten enligt landsfiskalsutredningens
förslag; samt att pension till de landsfiskaler, som förtidspensioneras
i samband med omorganisationen, skall utgå såsom om de vid avgången
varit befattningshavare i lönegrad Ca 27.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna II: 314, I: 444, II: 571, II: 569, If: 566, II: 567, II: 568
och II: 570.
Utskottet.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att landsfiskalsorganisationen
ej längre kan anses vara i alla avseenden ändamålsenligt anpassad
efter nuvarande förhållanden. Arbetsbördan för landsfiskalerna har nämligen
vuxit, främst till följd av dels ökad trafik, större rörlighet på arbetsmarknaden
och tilltagande bosättning av utlänningar inom landet, dels
decentraliseringsåtgärder, vilka tillfört landsfiskalerna nya förvaltningsuppgifter,
dels genomförandet av en ny processordning och dels utvecklingen
av civilförsvaret. För en omorganisation nu talar även behovet av
att anpassa landsfiskalsdistrikten efter de nya kommungränserna. Den årliga
kostnadsökningen för den föreslagna organisationen kommer emellertid
enligt Kungl. Maj:ts förslag att i förhållande til! innevarande år uppgå
till betydande belopp. Avlöningskostnaderna komma vid tillämpning av det
höjda rörliga tillägget — med användande av den av 1947 års landsfiskals
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 134.
utredning å s. 79—80 i dess betänkande tillämpade beräkningsmetoden
— att stiga med drygt 180 000 kronor. Omkostnadsanslaget har visserligen
nedräknats med 85 000 kronor, men å andra sidan har tillkommit ett engångsanslag
på 850 000 kronor till utrustning av landsfiskalskontor m. m.
Härtill komma osynliga poster, exempelvis för förtidspensionering av vissa
landsfiskaler samt för större pensioneringskostnader i anledning av höjda
löneställningar, ökade vikariatsersättningar och högre expenskostnader i
anledning av att antalet befattningshavare föreslagits stiga. Ehuru sistnämnda
poster icke kunna exakt beräknas, giva av utskottet anförda omständigheter
anledning antaga, att kostnadsökningen, inklusive anslaget till
utrustning av landsfiskalskontor in. in., för innevarande budgetår är av
storleksordningen en miljon kronor.
I nuvarande läge har utskottet måst hysa starka betänkligheter mot att
godkänna ett förslag av denna ekonomiska räckvidd. Utskottet har därför
övervägt, om icke den erforderliga omorganisationen skulle kunna utformas
på ett mindre omfattande och kostnadskrävande sätt. När utskottet
slutligen stannat för att icke vilja motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag i vad
det avser omorganisationen såsom sådan, har detta skett
framför allt av det skälet att Kungl. Maj :ts förslag innebär betydande fördelar
ur organisationssynpunkt.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang uttala önskemålet, att vid
genomförandet av omorganisationen alla möjligheter tillvaratagas att dels
nedbringa resekostnaderna och dels bevara landsfiskalernas kännedom om
och kontakt med befolkningen samt dess tänkesätt och vanor, så att de
icke genom rationaliseringen förvandlas till rena byråtjänstemän.
Enligt departementschefens förslag skall antalet landsfiskalsdistrikt
utgöra 341. Utskottet har under hand inhämtat att första lagutskottet
avser att tillstyrka den för uppdelningen av Kiruna distrikt erforderliga
ändringen av 1 § polislagen. Vad departementschefen anfört och
föreslagit i fråga om distriktsindelningen har i och för sig icke föranlett
erinran från utskottets sida.
Beträffande denna indelning föreligga emellertid vissa framställningar
om ytterligare jämkningar. Sålunda har i motionen I: 444 hemställts, att
Vilske kommun och Falköpings stad skola sammanslås till ett landsfiskalsdistrikt.
I de likalydande motionerna I: 446 och II: 569 har påyrkats sådan
ändring av Kungl. Maj :ts förslag att indelningen av Södra Möre härad i
landsfiskalsdistrikt beslutas enligt landsfiskalsutredningens förslag, innebärande
bl. a. att Vissefjärda distrikt bibehålies, eller, därest detta icke
skulle låta sig göra, att Vissefjärda kommun också hänföres till Nybro
distrikt. Härutöver har i motionen II: 568 yrkats, att Alfta kommun skall
utgöra ett landsfiskalsdistrikt med härför lämplig löneplacering av landsfiskal
och behövligt antal biträdestjänster samt att Ovanåker—Voxna kommun
skall utgöra ett landsfiskalsdistrikt med därför lämplig löneplacering
av landsfiskal och behövligt antal biträdest jänster.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
15
Utskottet vill i anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att
distriktsindelningen ankommer på Kungl. Maj :t. Utskottet finner de skäl,
som anförts särskilt i de tre förstnämnda motionerna, i viss mån beaktansvärda.
Utan att vilja taga slutlig ståndpunkt till förevarande frågor förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj :t tager i motionerna anförda synpunkter
under förnyat övervägande vid fastställandet av distriktsindelningen. Ett
sådant övervägande kan även beröra andra än de i motionerna avsedda
distrikten.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om konto rsorganisat
i o n e n kan utskottet tillstyrka, med allenast två undantag, till vilka utskottet
återkommer i det följande.
I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt angår de frågor
som utskottet behandlar i förevarande sammanhang, yrkats att riksdagen
måtte i samband med avgörandet av förevarande proposition besluta
att den föreslagna personalorganisationen skall utökas med ett antal
assistentbefattningar, varigenom länsstyrelserna beredas möjlighet att placera
assistenter i varje landsfiskalsdistrikt, där behov av sådana tjänster
enligt länsstyrelsens beprövande befinnes föreligga, samt att i den föreslagna
personalramen skola vidtagas de jämkningar nedåt, som motiveras
i avseende å övrig kontorspersonal med hänsyn till bl. a. ökningen av antalet
assistenttjänster. Då departementschefens förslag på denna punkt synes
riktigt avvägt och då ett bifall till ifrågavarande motionsyrkande även
vid den förordade jämkningen nedåt av löneställningen för övrig kontorspersonal
— därest utrymme för en sådan jämkning kunde finnas — skulle
föranleda ökade kostnader, kan utskottet icke tillstyrka ifrågavarande yrkande
i motionerna.
Vad angår biträdespersonalen innebär departementschefens förslag att
för samtliga distrikt räknas med 100 kontorister i 13 lönegraden, 249 kanslibiträden
ill lönegraden och 433 biträden i reglerad befordringsgång. Kontoristerna
och kanslibiträdena anses böra erhålla extra ordinarie anställning.
I motionen II: 567 har yrkats att å personalstaten för landsfiskalsorganisationen
skola upptagas 89 kansliskrivare, 20 kontorister och 265 kanslibiträden
samt att samtliga dessa befattningar skola upptagas å ordinarie stat.
Vidare har i motionen 11:570, såvitt nu är i fråga, hemställts, att antalet
kvalificerade biträden i staten skola beräknas till 109 kontorister och 265
kanslibiträden samt att dessa tjänster skola upptagas som ordinarie i personalförteckningen
för landsfiskalsorganisationen och i huvudsak fördelas
på de olika landsfiskalsdistrikten enligt landsfiskalsutredningens förslag.
Utskottet vill i anledning av yrkandet i motionen II: 567 om inrättande
av kansliskrivartjänster erinra om att 1947 års landsfiskalsutredning övervägt
inrättande av sådana tjänster och därvid funnit att skäl kunde tala
för inrättande av fem kansliskrivartjänster. Utredningen har dock på anförda
skäl stannat vid att icke framlägga något förslag härom. Då utskot
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 131.
tet icke är berett att i förevarande avseende nu gå längre än landsfiskalsutredningen
och departementschefen, avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkande.
Vad angår yrkandena i motionerna II: 507 och II: 570 om ökning av antalet
kvalificerade biträdestjänster bör man enligt utskottets mening icke
nu vidtaga en sådan åtgärd, varför utskottet icke är berett att tillstyrka
ifrågavarande motionsyrkanden.
Vad i nyssnämnda båda motioner anförts till stöd för yrkandena om
ordinariesättning av de kvalificerade biträdestjänsterna finner utskottet
beaktansvärt. Erinras må att vid domsagorna finnas ordinarie kontoristoch
kanslibiträdestjänster. Vidare må framhållas, att här är fråga om personal,
som under flerårig statstjänst ådagalagt stor skicklighet. Å andra
sidan bör den nya organisationen hinna konsolideras, innan den fastlåses
genom inrättande av ett alltför stort antal ordinarie tjänster. Med beaktande
av det anförda har utskottet funnit sig böra tillmötesgå ifrågavarande
motionsyrkanden såtillvida, att utskottet föreslår inrättande fr. o. in.
den 1 januari 1952 samt uppförande på personalförteckningen för landsfiskalerna
in. fl. av 30 kontoristtjänster i Ca 13 och 80 kanslibiträdestjänster
i Ca 11. På Kungl. Maj:t bör ankomma att utfärda närmare föreskrifter
rörande tillsättandet av ifrågavarande tjänster. Utskottets förslag
föranleder att i avlöningsstaten bör vidtagas den ändring, att anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppräknas med i runt tal
315 000 kronor och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
nedräknas med samma belopp.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att 15 icke-ordinarie
kontorsbiträden fr. o. in. den 1 juli 1951 skola erhålla ordinarie anställning.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om rekryterings- och
utbildningsfrågor föranleder ej erinran från utskottets sida.
Utskottet har i nuvarande budgetära läge ställt sig tveksamt gentemot
Kungl. Maj:ts under rubriken lönefrågor framlagda förslag att samtliga
landsfiskalstjänster skola placeras i Ca 27 utom nio tjänster, vilka föreslås
uppflyttade till Ca 29. Även om det, såsom inom utskottet uttalats, vid
nuvarande penningvärdesförsämring borde vara riktigast att i första hand
förbättra löneställningen för de lägst avlönade statstjänstemännen och
först därefter — i den män utrymme finnes — tillgodose behovet av löneregleringar
för tjänstemän i högre lönegrader, har utskottet dock funnit
de av departementschefen till stöd för hans förslag anförda skälen bärande.
På grund härav har utskottet stannat för att icke vilja motsätta sig ifrågavarande
förslag. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t tager under
övervägande om skäl kunna finnas att med den förbättrade löneställning
som tillerkännes landsfiskalerna i fortsättningen låta till dem utgå särskild
gottgörelse för befattning med civilförsvaret.
Departementschefens förslag i fråga om över gångsanordningar
Statsutskottets utlåtande nr 134. 17
avser, såvitt angår landsfiskalerna, att möjligheter böra finnas för Kungl.
Maj :t att beträffande de landsfiskaler, vilka den 1 januari 1952 ha fem åi
eller kortare tid kvar till pensionsåldern och vilkas distrikt skola indragas
eller vilka av svag hälsa eller annan orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller
lämpliga såsom landsfiskaler, bereda befattningshavare som så önskar förtidspension,
vilken bör beräknas på grundval av den lönegrad, som vederbörande
nu innehar. Befattningshavare, vilkas återstående tjänstetid ej
överstiger fem år men vilka icke skulle önska erhålla pension på sagda
villkor och befinnas ej böra övergå till den nya organisationen, skola överföras
till övergångsstat, likaledes i nu innehavande lönegrad. Vidare bora
sådana av olika skäl ej lämpliga landsfiskaler, vilka ha mer än fem år kvar
till pensionsåldern vid omorganisationens ikraftträdande, likaledes överföras
till övergångsstat i innehavande tjänster, varvid de efter Kungl. Maj:ts
bestämmande böra åläggas tjänstgöringsskyldighet i första hand mom
landsstaten.
I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt angar Kung .
Maj :ts nyss återgivna förslag, hemställts att riksdagen skall besluta att vid
förtidspensionering av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,
pensionen skall beräknas såsom om befattningshavaren varit ordinarie
landsfiskal i 27 lönegraden samt att från förslaget skola uteslutas de
särskilda föreskrifter, som kunna medföra inskränkningar i den ratt, som
tillkommer befattningshavare i kraft av anställningsakten. Vidare yrkas
att ordinarie landsfiskal, som vid omorganisationens genomförande i laga
ordning uppföres på övergångsstat, skall uppbära avlöningsförmåner såsom
om han vid avgången från tjänsten varit placerad i 27 lönegraden samt
att ordinarie landsfiskals efterlevande skola äga rätt till familjepension
såsom om befattningshavaren blivit ordinarie innehavare av landsfiskalstjänst
i 27 lönegraden, oavsett om befattningshavaren avlidit under andra
halvåret 1951 (före omorganisationens ikraftträdande) eller om befattningshavaren
i samband med omorganisationen ställts på övergångsstat.
Slutligen påyrkas i ifrågavarande motioner att omorganisationen skall träda
i kraft den 1 januari 1952, men att med indragning av landsfiskalsdistrikt
i särskilda fall, när synnerliga skäl därtill finnas, må ansta tills vidare under
en tid av fem år i avbidan på ordinarie landsfiskals avgång från vederbörande
befattning. I motionen II: 570 har, såvitt nu ar i fråga, hemställts,
att pension till de landsfiskaler, som förtidspensioneras i samband med
omorganisationen, skall utgå såsom om de vid avgången varit befattningshavare
i lönegrad Ca 27. .... .... ,
Utskottet har vid övervägande av dessa frågor funnit sig bora tillstyika
vad departementschefen anfört och föreslagit. Utskottet vill erinra om att
den uppfattningen alltmer tränger igenom, att pension ar att anse som mtjänt
lön. Enligt utskottets uppfattning föreligga goda skäl att anlägga detta
betraktelsesätt i förevarande sammanhang, varvid förslagen om högre
o_Bihancj till riksdagens protokoll 1 Oöl. 6 sand. Nr 133 134.
18
Statsutskottets utlåtande nr 134.
tjänte- och familjepension än som motsvarar vederbörandes nuvarande
löneställnmg komma att framstå som sakligt omotiverade. Härtill kommer
alt vid ett bifall till motionsyrkandena motsvarande krav med all sannolikhet
komma att framställas rörande andra befattningshavargrupper. I övligt
inskränker sig utskottet beträffande ifrågavarande motionsyrkanden
till att uttala förvissningen, att omorganisationen även utan särskild åtgärd
från riksdagens sida kommer att genomföras med all den hänsyn till
befattningshavarna, som omständigheterna medgiva. Med hänsyn till det
anförda saknar utskottet anledning tillstyrka ifrågavarande motionsyrkanden.
Departementschefens förslag till övergångsanordningar beträffande konstaplarna
utgår från landsfiskalsutredningens förslag att konstapelstjänsterna
i princip böra avskaffas men att de i distrikt, där polisorganisationen
annu icke kan anses ha nått erforderlig styrka, böra tills vidare bibehållas.
Departementschefen räknar med att cirka 120 konstaplar komma att vara
i tjänst vid omorganisationens ikraftträdande och förutsätter att i de
distrikt, där konstapel övergångsvis kommer att tjänstgöra, närmast lägre
biträdesbefattning under motsvarande tid hålles vakant.
I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt nu är i fråga,
yrkats att den föreslagna personalorganisationen skall utökas med konstapelsbefattningar
för de landsfiskalskontor, där sådana tjänster redan
finnas eller eljest bliva av behovet påkallade. Vidare har i de likalydande
motionerna 1:447 och 11:566 hemställts, att riksdagen vid sitt ställningstagande
till förslaget om grunderna för en omläggning av landsfiskalsorganisationen
icke nu måtte fatta principbeslut om indragning av konstapelstjänsterna.
Utskottet vill erinra om att 1948 ars polisutredning i dagarna avgivit
ett betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation (SOU
1951.8). Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt att riksdagen
haft tillfälle taga ställning till i detta betänkande framlagda förslag i samband
med ställningstagandet till frågan om konstaplarna på landsfiskalskontoren.
Det i motionerna 1:447 och 11:566 gjorda yrkandet finner utskottet
därför i viss mån befogat. Å andra sidan kan en omorganisation
av landsfiskalsväsendet knappast beslutas utan att riksdagen fattar ståndpunkt
även till fragan om konstaplarnas ställning. Departementschefens
förslag, att konstaplarna övergångsvis skola tjänstgöra i landsfiskalsdistrikten,
synes erbjuda en framkomlig väg under förutsättning dels att på 1948
års polisutrednings betänkande grundat förslag angående polis- och åklagarväsendets
framtida organisation underställes riksdagen så skyndsamt som
omständigheterna medgiva och dels att man vid genomförandet av departementschefens
förslag i fråga om konstaplarna går fram med varsamhet,
så att icke landsfiskalerna komma att ställas utan erforderlig polishjälp.
I enlighet med denna tankegång finner utskottet sig kunna — under an
-
Statsutskottets utlåtande nr 13i.
19
givna förutsättningar — tillstyrka departementschefens förslag. Härav följer
att utskottet icke är berett att tillstyrka motionerna 1:445 och 11:571
i vad de avse förevarande fråga. Till den del syftet med motionerna I: 447
och II: 556 icke tillgodosetts genom utskottets ovanstående förslag kan
utskottet icke heller tillstyrka dessa motioner.
Utskottet vill icke motsätta sig departementschefens förslag i avseende
å tjänstelokaler och deras möblering men förutsätter att
Kungl. Maj :t vidtager lämpliga åtgärder för att lokaler och inredning icke
skola givas högre standard än som är nödvändig för deras ändamålsenliga
användning.
Anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet anledning till
annan erinran än som framgår av vad utskottet inledningsvis anfört i fråga
om kostnadsökningen.
Vad angår yrkandena i motionen II: 314, att riksdagen måtte besluta
att landsfiskaler, som från den 1 oktober 1941 överfördes å indragnings- och
övergångsstat, skola äga åtnjuta gottgörelse för till statsverket indragna
sportler efter samma grunder som 1945 bestämdes för häradsskrivare å
indragnings- och övergångsstat samt att denna gottgörelse skall utbetalas
på sätt, som i motionen närmare angivits, och beskattas såsom om den åtnjutits
det år den avser, vill utskottet understryka att denna fråga varit
föremål för rättslig prövning. Utskottet erinrar vidare om att Kungl. Maj :t,
sedan domstolarna fastställt att landsfiskaler å indragningsstat sakna juridisk
rätt till gottgörelse för de indragna sportlerna, ej funnit skäl bifalla
en framställning med samma syfte som motionen.
Mot bakgrunden av att frågan sålunda i skilda sammanhang varit föremål
för omsorgsfull prövning, och då utskottet icke kan finna den i motionen
anförda motiveringen bärande, kan utskottet icke tillstyrka ifrågavarande
motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:444,
1: 446 och II: 569 ävensom II: 568 i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört rörande distriktsindelningen;
II.
att motionerna 1: 447 och II: 566 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionerna 1:445 och 11:571 samt 11:570, i vad
de icke behandlas under IV., icke må av riksdagen bifallas;
IV. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 11:567 och 11:570 ävensom med avslag
å motionerna I: 445 och II: 571, sistnämnda tre motioner
i vad de avse beräkningen av pension vid förtidspen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 134.
sionering av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,
a) godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 23 februari 1951 framlagda grunder för en omläggning
av landsfiskalsorganisationen;
b) besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den
1 januari 1952;
c) medgiva, att förslagsvis femton ordinarie landsfiskaler
fr. o. m. den 1 januari 1952 överföras å övergångsstat med
tjänstgöringsskyldighet med rätt för sådan landsfiskal att
uppbära avlöningsförmåner enligt för honom nu gällande
lönegrad;
d) medgiva, att fem ordinarie landsfiskaler, vilka inneha
extra ordinarie tjänst såsom civilförsvarsdirektör, fr. o. in.
den 1 januari 1952 överföras å övergångsstat;
e) medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född före
den 1 januari 1894 men vid tidpunkten för omorganisationens
ikraftträdande den 1 januari 1952 icke uppnått 63
års ålder, må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande från sistnämnda
tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas
pension såsom om han vid avgången uppnått nämnda
ålder;
f) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser,
som i övrigt bliva erforderliga för genomförandet av
omorganisationen;
g) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
och utskottet förordat fastställa personalförteckning
för landsfiskalerna m. fl.;
h) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................
3. Arvoden till landsfiskalselever, förslagsvis
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............
5 795 000
4 595 000
385 000
1 237 000
Summa kronor 12 012 000
Statsutskottets utlåtande nr 134.
21
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Trollhättans och Karlskoga
städer .................................. 12 000
Summa förslagsanslag kronor 12 000 000;
i) å driftbudgeten för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln
anvisa
1. till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 12 000 000 kronor;
2. till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 450 000 kronor;
3. till Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor
m. m. ett reservationsanslag av 850 000 kronor;
V. att motionen II: 314 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 8 maj 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 133.
Reservationer.
1) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverslorp,
Boman i Kieryd, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka yrkandena i motionerna I: 445 och II: 571 i vad de
avse beräkningen av pension vid förtidspensionering av landsfiskaler, företagen
i samband med omorganisationen, samt motionen II: 570, i vad den
avser pensioneringsfrågan, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 och 18, som börjar med
»Utskottet har» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort
hava följande lydelse:
»Utskottet har vid övervägande av dessa frågor funnit sig böra tillstyrka
vad departementschefen anfört och föreslagit med allenast den jämkningen,
att utskottet på i huvudsak de skäl, som anförts av 1947 års landsfiskalsutredning
och i ifrågavarande motioner, förordar att vid förtidspensionering
av landsfiskal, företagen i samband med omorganisationen under av
departementschefen angivna förutsättningar, pensionen skall beräknas enligt
grunder, som skulle ha blivit gällande, därest landstiskalens tjänst varit
placerad i lo..''graden Ca 27 och hans avgång skett vid pensionsålderns in
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 134.
träde. Särskild vikt har utskottet vid detta ställningstagande tillmätt den
omständigheten, att de förmånligare pensioneringsgrunderna komma att
öka villigheten att söka pension hos de landsfiskaler, som icke lämpligen
böra kvarstå i tjänst, och därigenom underlätta omorganisationen samt
minska behovet av tillfälliga förordnanden med därmed förbundna kostnader
för flyttningar, omplaceringstraktamenten o. dyl. Då grunden för utskottets
förslag är de speciella förhållandena inom landsfiskalsväsendet,
är det uppenbart, att förslaget icke kan tagas till intäkt för krav på liknande
arrangemang i andra sammanhang. Tillräcklig anledning har av 1947 års
landsfiskalsutredning icke ansetts föreligga och föreligger icke heller enligt
utskottets mening att låta motsvarande förmån komma landsfiskal,
som i samband med omorganisationen uppföres på övergångsstat, till del.
Icke heller kan utskottet tillstyrka att familjepensionen till efterlevande
efter ordinarie landsfiskal, som avlidit före den 1 januari 1952, skall bestämmas
efter 27 lönegraden. Med hänsyn till de svårigheter ur organisatorisk
synpunkt, som kunna förväntas uppkomma vid ett genomförande
av motionärernas förslag att med indragning av landsfiskalsdistrikt i särskilda
fall, när synnerliga skäl därtill finnas, skulle få anstå upp till fem
år, avstyrker utskottet detta yrkande.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:
»IV. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:445 och 11:571 samt 11:570, i vad
de avse beräkningen av pension vid förtidspensioneringen
av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,
ävensom motionen II: 567,
e) medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född den
1 januari 1894 men vid tidpunkten för omorganisationens
ikraftträdande den 1 januari 1952 icke uppnått 63 års ålder,
må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande från sistnämnda tidpunkt
kunna efter därom gjord ansökning beviljas pension
såsom om hans tjänst varit placerad i Ca 27 och han vid
avgången uppnått nämnda ålder;»
2) av herrar Malmborg i Skövde och Svensson i Ljungskile.
Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951
116115
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till landsfiskalerna m. fl. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten