Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-08 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:134, Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

3

Nr 134.

Utlåtande i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1951j52 till landsfiskalerna in. fl.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kung]. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

173 och 174, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna till Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar

resp. Omkostnader två förslagsanslag av 11 825 000 kronor resp

2 535 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 140, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 23 februari

1951, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen framlagda grunder för en omläggning

av landsfiskalsorganisationen;

dels besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1952;

dels medgiva, att förslagsvis femton ordinarie landsfiskaler fr. o. in. den

1 januari 1952 överföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet med

rätt för sådan landsfiskal att uppbära avlöningsförmåner enligt för honom

nu gällande lönegrad;

dels medgiva, att fem ordinarie landsfiskaler, vilka inneha extra ordinarie

tjänst såsom civilförsvarsdirektör, fr. o. m. den 1 januari 1952 överföras

å övergångsstat;

dels medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född före den 1 januari

1894 men vid tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 januari

1952 icke uppnått 63 års ålder, må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

från sistnämnda tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas

pension såsom om han vid avgången uppnått nämnda ålder;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser, som i övrigt

bliva erforderliga för genomförandet av omorganisationen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordats fastställa personalförteckning för

landsfiskalerna m. fl.;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52;

dels ock å driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1951/52

anvisa till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 12 000 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 134.

kronor, till Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag av

2 450 000 kronor samt till Landsfiskalerna in. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor

m. in. ett reservationsanslag av 850 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

från första kammaren

I: 444 av herr Lindgren,

1: 445 av herr Sunne,

I: 446 av herr Gränebo m. fl.,

I: 447 av herr Spetz samt

från andra kammaren

11:314 av herrar Håckner och Gustafson i Göteborg,

II: 566 av herrar Svensson i Ljungskile och Staxäng,

11:567 av fröken Elmén och fröken Vinge,

II: 568 av herr Persson i Norrby,

II: 569 av herr Ohlsson i Kastlösa m. fl.,

II: 570 av herr Kijling m. fl.,

II: 571 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

Inledning.

Efter att inledningsvis ha erinrat, bl. a., att, med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 30 maj 1947, 4 sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsorganisationen

tillkallats den 26 juni samma år samt att de sakkunniga,

som antagit benämningen 1947 års landsfiskalsutredning, den 2 november

1950 avgivit betänkande angående ny landsfiskalsorganisation, har

departementschefen anfört följande.

Genom den omorganisation, som trädde i kraft den 1 oktober 1941, nedbringades

antalet landsfiskalsdistrikt väsentligt. Samtidigt ändrades landsfiskalernas

löne- och anställningsförhållanden. Sålunda blevo tjänsterna,

vilka dessförinnan varit oreglerade, inplacerade i lönegrad enligt då gällande

avlöningsreglemente. Kompetenskraven skärptes, och åtgärder vidtogos

för att ordna utbildningen av aspiranter. Slutligen reglerades frågan

om biträdeshjälp åt landsfiskalerna.

Förutsättningarna för 1941 års omorganisation ha sedermera väsentligen

rubbats på grund av samhällslivets allmänna utveckling och reformer

på olika områden av rättsväsendet och administrationen. Sålunda har ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

o

betsbördan för landsfiskalerna vuxit till följd av ökad trafik och större

rörlighet på arbetsmarknaden samt bosättning av utlänningar inom landet

i betydligt större utsträckning än tidigare. Genom bl. a. decentraliseringsåtgärder

inom förvaltningen ha landsfiskalerna tillförts nya arbetsuppgifter.

Genomförandet av en ny processordning har haft stor betydelse för

landsfiskalernas arbete. Det processmaterial, som en åklagare vill åberopa,

måste numera vara i sin helhet färdigt vid huvudförhandlingen. Han måste

också inför domstol självständigt utföra sin talan och förebringa sin bevisning.

Härigenom ha kraven på åklagarnas omdöme, förutseende och noggrannhet

ökats, varjämte utredningsarbetet blivit betydligt mer tidskrävande

än tidigare. Slutligen har utvecklingen av civilförsvaret kommit att

ställa större fordringar på landsfiskalerna i deras egenskap av civilförsvarschefer.

Den ökade arbetsbelastningen på landsfiskalskontoren och en mindre

tillfredsställande biträdestilldelning har föranlett en föga ändamålsenlig fördelning

av göromålen mellan högre och lägre befattningshavare. Någon kompensation

för det ökade ansvar och de skärpta fordringar, som utvecklingen

medfört, i form av förbättrad löneställning ha landsfiskalerna icke erhållit.

Ehuru efter år 1941 åtskilliga ändringar genomförts beträffande indelningen

i landsfiskalsdistrikt, kvarstå likväl i många fall väsentliga skillnader

i storlek och arbetsbörda mellan distrikten. Dessa ojämnheter ha accentuerats

genom bl. a. befolkningsförändringar, inkorporeringar och ändringar

i näringslivets struktur. Åtskilliga distrikt äro nu så små, att arbetsbördan i

dem ej medger en rationell arbetsfördelning. Vidare har Kungl. Maj :t genom

särskilda beslut under åren 1949 och 1950 förordnat om ny indelning av

landet i borgerliga kommuner, vilken skall träda i kraft den 1 januari 1952.

Därest landsfiskalsdistrikten icke anpassades efter den nya kommunindelningen,

skulle i ett avsevärt antal fall delar av en nybildad kommun komma

att ingå i skilda landsfiskalsdistrikt.

Enligt min mening kan landsfiskalsorganisationen ej längre anses vara i

alla avseenden ändamålsenligt anpassad efter nuvarande förhållanden. Med

hänsyn härtill bör man nu företaga en omprövning av distriktsindelningen

och kontorsorganisationen samt landsfiskalernas avlöningsförhållanden.

I samband härmed böra även vissa andra spörsmål rörande organisationen

upptagas till övervägande.

Förslag till ny landsfiskalsorganisation.

Distriktsindelningen. I sitt förslag till ny distriktsindelning har landsfiskalsutredningen

sökt bilda distrikt av sådan storleksordning, att full sysselsättning

kan beredas, förutom landsfiskalen, minst två biträden. Härigenom

skulle vinnas, att landsfiskalen kan avlastas sådana göromål, som

kunna fullgöras av den lägre avlönade biträdespersonalen, och sålunda helt

sysselsättas med de mera kvalificerade arbetsuppgifterna. För att vinna

detta syfte har utredningen föreslagit sammanläggning av vissa mindre

distrikt, som ej fylla kraven enligt sagda norm, eller uppdelning av dem

på större distrikt. De undantag, som utredningen ansett sig böra göra från

angivna norm, avse distrikt med stor areai i bl. a. gränsbygderna mot Finland

och Norge.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stalsutskottets utlåtande nr 134.

Hänsyn har vidare tagits till den nya kommunindelningen och domsagoindelningen

ävensom till önskemålet att åstadkomma en lämplig organisation

av polisväsendet. Utredningen har därjämte sökt utforma distrikten så,

att landsfiskalerna erhålla lämpliga stationeringsorter och att möjligheterna

till en tillfredsställande person- och lokalkännedom icke äventyras. Likaledes

ha civilförsvarets speciella intressen och särskilda förhållanden i distrikten

i görligaste mån beaktats ävensom de synpunkter, som företrädas av

telegrafstyrelsen och SOS-utredningen.

Utredningens förslag innebär, att antalet landsfiskalsdistrikt skulle minska

med 58 från 399 till 341. Härvid har förutsatts, att det nuvarande Kiruna

distrikt, vilket omfattar Kiruna stad, uppdelas i två distrikt.

För egen del anser departementschefen sig i huvudsak kunna godtaga

det av utredningen framlagda förslaget. Med hänsyn till särskilda, lokala

förhållanden ha dock vissa mindre jämkningar i förslaget ansetts böra

vidtagas. Antalet distrikt föreslås skola bestämmas till 341. För uppdelningen

av Kiruna distrikt erfordras en ändring av 1 § polislagen, varom förslag

framlägges i annat sammanhang.

Ett inom inrikesdepartementet utarbetat förslag till rikets indelning i

landsfiskalsdistrikt har bilagts nu ifrågavarande statsrådsprotokoll.

Kontorsorganisationen. F. n. finnas i vart och ett av åtta distrikt två

landsfiskaler, den ene polischef-åklagare och den andre utmätningsman.

I ett av dessa distrikt finnes härutöver en landsfiskal, avsedd för de i

distriktet förekommande talrika militärmålen. En delning av landsfiskalstjänsten

anses i regel böra genomföras endast då mängden kvalificerade

göromål i ett distrikt är så stor, att förutom polischefen-åklagaren även en

utmätningsman blir fullt sysselsatt härmed. Detta är förhållandet i Nacka,

Sollentuna, Solna, Svartlösa (Tumba), Mölndals, Trollhättans, Karlskoga,

Sköns, Sollefteå och Överluleå distrikt. Departementschefen biträder därför

utredningens förslag, att särskilda utmätningsmannatjänster inrättas i dessa

distrikt. Likaledes tillstyrkes den av praktiska skäl betingade anordningen

med gemensam utmätningsman för Danderyds och Österåkers samt för

Hisings och Sävedals distrikt.

För sådana distrikt, där arbetsbördan är mycket stor men likväl ej motiverar

delning av landsfiskalstjänsten, har utredningen föreslagit en ny

tjänst, benämnd biträdande landsfiskal, vars innehavare skulle äga befogenhet

att fullgöra alla på en landsfiskal ankommande göromål. Då behov

föreligger för landsfiskalerna i de mera arbetstyngda distrikten att kunna

i viss utsträckning överlämna kvalificerade göromål till en befattningshavare

för att självständigt handläggas av denne, biträder departementschefen

utredningens förslag om inrättande av dylika tjänster. Sådana tjänster

anses erforderliga i Norrtälje, Solna, Svartlösa, Haninge, Rekarne,

Strängnäs, Nässjö, Eksjö, Hässleholms, Mölndals, Trollhättans, Karlskoga,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

7

Kramfors, Jokkmokks, Gällivare och Kiruna distrikt, i de delade distrikten

placerade på polischefen-åklagarens avdelning.

Vad härefter angår landsfiskalsassistenterna — vilkas uppgift är att

biträda landsfiskalerna i första hand vid handläggningen av polis- och

åklagargöromål samt administrativa ärenden — förutsättes antalet befattningshavare

i den nya organisationen kunna minskas från 176 till 148.

Härutöver erfordras emellertid, såsom inom den nuvarande landsfiskalsorganisationen,

en kader av färdigutbildade, ej befordrade assistenter för

att täcka behovet av vikarier vid semestrar o. d. Kadern torde böra omfatta

60 å 70 assistenter.

Enligt utredningens förslag skulle de rent polisiära uppgifterna avskiljas

från landsfiskalskontoren och i stället, i enlighet med vad polislagen förutsätter,

ombesörjas av polisdistriktens personal. Som en följd härav skulle

konstapelstjänsterna inom landsfiskalsorganisationen i princip avskaffas.

En förutsättning härför vore, att i polisdistrikten funnes erforderlig personal.

I den mån polisorganisationen utbvgges, skulle konstapelstjänsterna bli

överflödiga.

Konstaplarna sysselsättas i flertalet fall till övervägande del med kontorsarbete.

För sådana göromål torde icke krävas polisutbildad personal.

Med hänsyn härtill samt på av utredningen anförda skäl anser departementschefen,

att konstapelstjänsterna böra i princip avskaffas. Då emellertid

polisorganisationen inom åtskilliga landsfiskalsdistrikt ännu icke kan

anses ha nått erforderlig styrka, böra i de distrikt, där så är fallet, konstaplarna

tills vidare bibehållas.

I fråga om biträdespersonalen i övrigt föreslås för av nyindelningen

oberörda distrikt, vilka f. n. ha allenast ett biträde i reglerad befordringsgång,

oförändrad biträdestilldelning. I vart och ett av övriga distrikt —

utom de allra minsta — anses böra finnas åtminstone ett biträde i 13 eller 11

lönegraden. Distrikt, som är så stort, att arbetsbördan närmar sig assistentdistriktens,

samt utmätningsmannaexpedition i tudelat distrikt bör förses

med kontorist i 13 lönegraden, medan på annat landsfiskalskontor bör

finnas kanslibiträde i 11 lönegraden. På sådant landsfiskalskontor, varest

sysselsättas sammanlagt fem eller sex biträden, böra anställas biträden i

såväl 13 som 11 lönegraden. Med dessa utgångspunkter räknas för samtliga

distrikt med 100 kontorister i 13 lönegraden och 249 kanslibiträden

i 11 lönegraden. Vidare erfordras för skriv- och kontorsgöromål 433 biträden

i reglerad befordringsgång. Kontoristerna och kanslibiträdena föreslås

skola erhålla extra ordinarie anställning.

Av de nu i tjänst varande icke-ordinarie kontorsbiträdena föreslås 15

skola erhålla ordinarie anställning fr. o. in. nästa budgetår enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången. Antalet ordinarie kontorsbiträden

skulle därefter uppgå till 164.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 134.

Rekryterings- och utbildningsfrågor. Några ytterligare åtgärder för att

stimulera rekryteringen till landsfiskalsbanan anses icke f. n. erforderliga.

Någon vidgning av rekryteringsbasen för att öka tillströmningen av sökande

är icke påkallad. Polismän anses böra erhålla möjlighet att genom dispens

bliva antagna till aspiranter på landsfiskalstjänst, varvid dock bör uppställas

krav på visst mått av allmänbildning och studiebegåvning. Antagningsnämnden

har i några fall meddelat dispens för polismän, som fyllt

dessa krav.

Den praktiska polistjänstgöringen föreslås skola utökas med en månad.

Då den totala utbildningstiden, cirka fyra och ett halvt år, icke torde böra

förlängas, bör utbildningstiden i övrigt minskas i motsvarande mån. Provtjanstgöringen

på landsfogdeexpedition anses kunna inskränkas från tre

till två månader.

Lönefrågor. I sitt förslag till lönereglering för landsfiskalerna föreslog

1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning, att landsfiskalerna skulle

placeras i tre lönegrader, motsvarande Ca 25—Ca 27. Vid avvägningen av

lönegradsplaceringen hade de sakkunniga tagit hänsyn till bl. a. arten av de

på landsfiskalerna ankommande göromålen, de skärpta kompetensbestämmelserna,

då gällande lönebestämmelser för befattningshavare i länsstyrelser

och inom andra förvaltningsområden samt uppbördskommitténs förslag

till lönereglering för häradsskrivare. Förslaget godtogs av föredragande

statsrådet och lämnades utan erinran av riksdagen.

1947 års landsfiskalsutrednings förslag innebär, att samtliga landsfiskaler

i 25 och 26 lönegraderna uppflyttas till 27 lönegraden samt att — med viss

jämkning i ett par fall — de landsfiskaler, vilka nu tillhöra 27 lönegraden,

placeras i 29 lönegraden.

Till stöd för förslaget har utredningen bl. a. framhållit, att den nya

distriktsindelningen i och för sig kräver en omprövning av landsfiskalernas

fördelning på lönegrader samt att göromålen i de nya distrikten mera generellt

kunna sägas motivera en högre löneställning.

Landsfiskalernas arbetsuppgifter ha under senare år blivit alltmera krävande.

Framför allt har den nya rättegångsordningen medfört skärpta krav

på de personliga kvalifikationerna hos landsfiskalerna. Förslaget till ny

distriktsindelning innebär, att de arbetsuppgifter, som framdeles komma

att åvila landsfiskalerna, mera genomgående bliva av kvalificerad beskaffenhet.

Med hänsyn härtill anses motiverat, att landsfiskalernas löneställning

höjes. Departementschefen förordar därför att som normallönegrad

för landsfiskalerna väljes lönegraden Ca 27. Polischeferna-åklagarna i de

mest krävande distrikten, nämligen Solna, Svartlösa, Karlskoga, Mölndals,

Trollhättans, Sollentuna, Nacka och Sollefteå distrikt, anses dock böra erhålla

en något förmånligare placering. Med hänsyn till de speciella förhållanden,

som råda inom Kiruna landsfiskalsdistrikt och som ställa särskilda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

9

anspråk på tjänstens innehavare, hör även denna tjänst placeras i högre

löneställning än normallönegraden. Tjänsterna i nu nämnda distrikt föreslås

därför skola hänföras till 29 lönegraden.

Utredningens förslag innebär vidare, att de biträdande landsfiskalerna

skola vara placerade i lönegraden Ce 25 samt att någon ändring i den år

1948 provisoriskt fastställda befordringsgången för landsfiskalsassistenterna

icke nu vidtages. Dessa förslag föranleda icke någon erinran från

departementschefens sida.

Övergångsanordningar. Vad först angår landsfiskalerna innebär utredningens

förslag följande. För de landsfiskaler, vilka den 1 januari 1952

ha fem år eller kortare tid kvar till pensionsåldern och vilkas distrikt enligt

indelningsförslaget skola indragas eller vilka av svag hälsa eller annan

orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller lämpliga såsom landsfiskaler, böra

möjligheter finnas för Kungl. Maj:t att bereda befattningshavare som så

önskar pension enligt grunder, som skulle ha blivit gällande, därest hans

tjänst placerats i lönegraden Ca 27 och hans avgång skett vid pensionsålderns

inträde. Befattningshavare av denna kategori, vilka icke skulle

önska erhålla pension på sagda villkor men befinnas ej böra övergå till den

nya organisationen, anses böra överföras å övergångsstat. Vidare böra sådana

av olika skäl ej lämpliga landsfiskaler, vilka ha mer än fem år kvar

till pensionsåldern vid omorganisationens ikraftträdande, med hänsyn till

statsintresset överföras till övergångsstat i innehavande tjänster. Dessa

landsfiskaler böra efter Kungl. Maj:ts bestämmande åläggas tjänstgöringsskyldighet,

i första hand inom landsstaten. Till övergångsstat i sina landsfiskalstjänster

böra överföras även fem landsfiskaler, vilka inneha extra

ordinarie civilförsvarsdirektörstjänst.

För egen del framhåller departementschefen, att det ofta skulle framstå

såsom obilligt att låta tvångsförflytta en landsfiskal, vars distrikt skall indragas,

då allenast fem år eller mindre återstå till hans pensionsålders inträde.

Departementschefen ansluter sig därför till det av utredningen framlagda

förslaget om förtidspensionering. Pensionen anses böra beräknas på

grundval av den lönegrad, som vederbörande nu innehar. Vad sålunda föreslagits

bör gälla även för övriga av utredningen åsyftade landsfiskaler, vilkas

återstående tjänstetid ej överstiger fem år. Enligt tillgängliga underhandsuppgifter

torde antalet landsfiskaler, som sålunda kunna komma

i fråga till förtidspensionering, uppgå till ett trettiotal.

Övriga av utredningen framlagda förslag berörande landsfiskalerna tillstyrkas

av departementschefen. Departementschefen förutsätter sålunda,

att de landsfiskaler, vilka överföras till övergångsstat med hänsyn till att

de av eu eller annan anledning ej böra övergå till landsfiskalstjänst i den

nya organisationen, åläggas skyldighet att tjänstgöra i första hand inom

landsstaten. Givetvis bör undersökas, huruvida de lämpligen kunna place
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 134.

ras på tjänst såsom biträdande landsfiskal. I den mån så kan ske, bör motsvarande

antal sadana tjänster hållas vakanta. Antalet landsfiskaler, för

vilka torde ifrågakomma överföring å övergångsstat, uppskattas till ett

tjugutal. Häri ha inräknats de 5 landsfiskaler, vilka inneha extra ordinarie

tjänst såsom civilförsvarsdirektör.

Utredningens förslag om övergångsanordningar för landsfiskalsassistenterna

och konstaplarna föranleda ej någon erinran från departementschefens

sida. Departementschefen räknar med, att cirka 120 konstaplar komma

att vara i tjänst vid omorganisationens ikraftträdande. I de distrikt, där

konstapel övergångsvis kommer att tjänstgöra, bör under motsvarande tid

närmast lägre biträdesbefattning hållas vakant.

Vad slutligen angår biträdespersonalen anses de 11 nu å övergångsstat

befintliga kanslibiträdestjänsterna böra å oförändrad stat ingå i den nya

organisationen.

Tjänstelokaler och deras möblering. Den landsfiskalerna nu åvilande

skyldigheten att mot ersättning av statsmedel hålla lokaler jämte möbler

och annan erforderlig rumsinredning anses icke längre motiverad. Tjänstelokaler

och arkivutrymmen böra kostnadsfritt tillhandahållas landsfiskalerna

av statsverket liksom fallet är beträffande exempelvis häradsskrivarna.

Även skyldigheten att sörja för lokalernas möblering och övrig

inredning bör åvila statsverket. I viss utsträckning har en sådan ändring

av förhållandena redan genomförts. Vid nytillsättning av landsfiskalstjänst

eller anskaffning av nya kontorslokaler har nämligen Kungl. Maj:t i

ett relativt stort antal fall medgivit, att möbler finge anskaffas med anlitande

av omkostnadsanslaget för landsfiskalerna m. fl.

Det anses lämpligt, att statsverkets skyldigheter i ifrågavarande hänseenden

nu fastslås och att denna ordning genomföres i samband med

ikraftträdandet av den nya distriktsindelningen den 1 januari 1952. I den

mån av landsfiskalerna tillhandahållna möbler äro ändamålsenliga, torde

de härvid böra inlösas av statsverket till gällande marknadsvärde.

Anslagsberäkningar
Landsfiskalerna

m. fl.: Avlöningar. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 11 950 000 kronor.

Lönekostnaderna för den nya organisationen ha beräknats på följande

sätt. För avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknas 5 480 000

kronor. Härav utgöra 5 477 000 kronor grundlöner till personal på personalplanen

samt 3 000 kronor vikariatsersättningar. För avlöningar till ickeordinarie

personal anses böra upptagas 4 910 000 kronor, varav 4 560 000

till grundlöner åt den i det föregående angivna personalen, 200 000 för

tillfällig arbetshjälp, 120 000 för vikariatsersättningar, 25 000 för övertidser
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b.

11

sättningar samt 5 000 för semesterersättningar. Medelsbehovet för arvoden

till landsfiskals elever m. fl. uppskattas till 385 000 kronor. För rörligt

tillägg — beräknat efter 12 procent på grundlönerna — erfordras 1 237 000

kronor. I ersättning från städerna Trollhättan och Karlskoga kan antagas

komma att inflyta 12 000 kronor.

I enlighet härmed skulle till avlöningar till landsfiskalerna in. fl. för nästa

budgetår behöva anvisas ett anslag av 12 000 000 kronor.

Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 2 535 000 kronor.

Anslaget föreslås för nästa budgetår minskat med 85 000 kronor, innebärande

dels en uppräkning med hänsyn till belastningen av anslagsposten till

reseersättningar med 100 000 kronor, av delposten till expenser för annat än

eget behov med 15 000 kronor samt av delposten till Övriga utgifter: Antagningsnämndens

verksamhet med 500 kronor, dels ock en nedräkning av

delposten till Övriga utgifter: Lokalbidrag m. in. med 200 000 kronor, varvid

statsverkets kostnader fr. o. in. den 1 januari 1952 förutsatts skola bestridas

från den under statens allmänna fastighetsfond: byggnadsstyrelsens

delfond upptagna delposten till hyres- och arrendeutgifter för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden — samt av delposten till

Övriga utgifter: Handledning under landsfiskalsaspiranternas polistjänstgöring

med 500 kronor.

Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor m. m. I det föregående

har föreslagits, att statsverket skulle i samband med den nya

distriktsindelningens ikraftträdande den 1 januari 1952 övertaga skyldigheten

att tillhandahålla erforderliga möbler och övrig inredning för

landsfiskalskontoren. Kostnaderna härför ha beräknats till i runt tal

850 000 kronor. Då något för ändamålet avsett anslag icke finnes uppfört

å riksstaten, föreslås ett nytt reservationsanslag skola uppföras, benämnt

Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor in. in.

Motionerna.

I motionen II: 31b (av herrar Häckner och Gustafson i Göteborg) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att landsfiskaler, som från den 1

oktober 1941 överfördes å indragnings- och övergångsstat, skola äga åtnjuta

gottgörelse för till statsverket indragna sportler eftei samma giunder

som 1945 bestämdes för häradsskrivare å indragnings- och övergångsstat,

att denna gottgörelse skall utgå från den 1 oktober 1941, att i den mån

befattningshavare avlidit ersättningen skall utgå till hans änka eller barn,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 131.

alt uppdraga åt Kungl. Maj:t att skyndsamt låta fastställa den gottgörelse

som i respektive fall skall utgå samt att gottgörelse som kommer att utbetalas

retroaktivt i beskattningshänseende skall beskattas såsom om den

åtnjutits det år den avser.

I motionen 1: 444 (av herr Lindgren) har hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att Vilske kommun och Falköpings stad skola sammanslås till ett

landsfiskalsdistrikt.

I de likalydande motionerna I: U5 (av herr Sunne) och 11: 571 (av herr

Jacobsson i Igelsbo in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte i samband

med avgörandet av propositionen nr 140 besluta, att den föreslagna personalorganisationen

skall utökas dels med ett antal assistentbefattningar,

varigenom länsstyrelserna beredas möjlighet att placera assistenter i varje

landsfiskalsdistrikt, där behov av sådana tjänster enligt länsstyrelsens beprövande

befinnes föreligga, dels med konstapelbefattningar för de landsfiskalskontor,

där sådana tjänster redan finnas eller eljest bliva av behovet

påkallade; att i den föreslagna personalramen skola vidtagas de jämkningar

nedåt, som motiveras i avseende å övrig kontorspersonal med hänsyn

till ökningen av antalet assistenttjänster och till bibehållandet av konstapelkåren;

att vid förtidspensionering av landsfiskaler, företagen i samband

med omorganisationen, pensionen skall beräknas såsom om befattningshavaren

varit ordinarie landsfiskal i 27 lönegraden; att från förslaget

skola uteslutas de särskilda föreskrifter, som kunna medföra inskränkningar

i den rätt, som tillkommer befattningshavare i kraft av anställningsakten

(fullmakt); att ordinarie landsfiskal, som vid omorganisationens genomförande

i laga ordning uppföres på övergångsstat, skall uppbära avlöningsförmåner

såsom om han vid avgången från tjänsten varit placerad i

27 lönegraden; att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1952,

men att med indragning av landsfiskalsdistrikt i särskilda fall, där synnerliga

skäl därtill finnas, må anstå tills vidare under en tid av högst fem

år i avbidan på ordinarie landsfiskals avgång från vederbörande befattning;

samt att ordinarie landsfiskals efterlevande skola äga rätt till familjepension

såsom om befattningshavaren blivit ordinarie innehavare av landsfiskalstjänst

i 27 lönegraden, oavsett om befattningshavaren avlidit under

andra halvåret 1951 (före omorganisationens ikraftträdande) eller om befattningshavaren

i samband med omorganisationen ställts på övergångsstat.

I de likalydande motionerna 7:446 (av herr Gränebo in. fl.) och 11:56!)

(av herr Ohlsson i Kastlösa ni. fl.) har hemställts om sådan ändring av

Kungl. Maj :ts proposition nr 140 att indelningen av Södra Möre härad i

landsfiskalsdistrikt beslutas enligt landsfiskalsutredningens förslag, innebärande

bl. a. att Vissefjärda distrikt bibehålies, eller, därest detta icke

skulle låta sig göra, att Vissefjärda kommun också hänföres till Nybro

distrikt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b.

13

I de likalydande motionerna I: 447 (av herr Spetz) och II: 566 (av herrar

Svensson i Ljungskile och Staxäng) har hemställts, att riksdagen vid

sitt ställningstagande till förslaget om grunderna för en omläggning av landsfiskalsorganisationen

icke nu måtte fatta principbeslut om indragning av

konstapelstjänsterna.

I motionen II: 567 (av fröken Elmén och fröken Vinge) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att å personalstaten för landsfiskalsorganisationen

i vad den avser kvalificerad biträdespersonal upptagas 89 kansliskrivare,

20 kontorister och 265 kanslibiträden samt att samtliga dessa befattningar

upptagas å ordinarie stat.

I motionen II: 568 (av herr Persson i Norrby) har hemställts, att Alfta

socken måtte utgöra ett landsfiskalsdistrikt med härför lämplig löneplacering

av landsfiskal och behövligt antal biträdestjänster och att Ovanåker

—Voxna socken måtte utgöra ett landsfiskalsdistrikt med därför lämplig

löneplacering av landsfiskal och behövligt antal biträdestjänster.

I motionen II: 570 (av herr Kyling in. fl.) har hemställts, att riksdagen

ville besluta, att antalet kvalificerade biträden i staten beräknas till 109

kontorister och 265 kanslibiträden; att dessa tjänster upptagas såsom ordinarie

i personalförteckningen för landsfiskalsorganisationen och i huvudsak

fördelas på de olika landsfiskalsdistrikten enligt landsfiskalsutredningens

förslag; samt att pension till de landsfiskaler, som förtidspensioneras

i samband med omorganisationen, skall utgå såsom om de vid avgången

varit befattningshavare i lönegrad Ca 27.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna II: 314, I: 444, II: 571, II: 569, If: 566, II: 567, II: 568

och II: 570.

Utskottet.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att landsfiskalsorganisationen

ej längre kan anses vara i alla avseenden ändamålsenligt anpassad

efter nuvarande förhållanden. Arbetsbördan för landsfiskalerna har nämligen

vuxit, främst till följd av dels ökad trafik, större rörlighet på arbetsmarknaden

och tilltagande bosättning av utlänningar inom landet, dels

decentraliseringsåtgärder, vilka tillfört landsfiskalerna nya förvaltningsuppgifter,

dels genomförandet av en ny processordning och dels utvecklingen

av civilförsvaret. För en omorganisation nu talar även behovet av

att anpassa landsfiskalsdistrikten efter de nya kommungränserna. Den årliga

kostnadsökningen för den föreslagna organisationen kommer emellertid

enligt Kungl. Maj:ts förslag att i förhållande til! innevarande år uppgå

till betydande belopp. Avlöningskostnaderna komma vid tillämpning av det

höjda rörliga tillägget — med användande av den av 1947 års landsfiskals
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 134.

utredning å s. 79—80 i dess betänkande tillämpade beräkningsmetoden

— att stiga med drygt 180 000 kronor. Omkostnadsanslaget har visserligen

nedräknats med 85 000 kronor, men å andra sidan har tillkommit ett engångsanslag

på 850 000 kronor till utrustning av landsfiskalskontor m. m.

Härtill komma osynliga poster, exempelvis för förtidspensionering av vissa

landsfiskaler samt för större pensioneringskostnader i anledning av höjda

löneställningar, ökade vikariatsersättningar och högre expenskostnader i

anledning av att antalet befattningshavare föreslagits stiga. Ehuru sistnämnda

poster icke kunna exakt beräknas, giva av utskottet anförda omständigheter

anledning antaga, att kostnadsökningen, inklusive anslaget till

utrustning av landsfiskalskontor in. in., för innevarande budgetår är av

storleksordningen en miljon kronor.

I nuvarande läge har utskottet måst hysa starka betänkligheter mot att

godkänna ett förslag av denna ekonomiska räckvidd. Utskottet har därför

övervägt, om icke den erforderliga omorganisationen skulle kunna utformas

på ett mindre omfattande och kostnadskrävande sätt. När utskottet

slutligen stannat för att icke vilja motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag i vad

det avser omorganisationen såsom sådan, har detta skett

framför allt av det skälet att Kungl. Maj :ts förslag innebär betydande fördelar

ur organisationssynpunkt.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang uttala önskemålet, att vid

genomförandet av omorganisationen alla möjligheter tillvaratagas att dels

nedbringa resekostnaderna och dels bevara landsfiskalernas kännedom om

och kontakt med befolkningen samt dess tänkesätt och vanor, så att de

icke genom rationaliseringen förvandlas till rena byråtjänstemän.

Enligt departementschefens förslag skall antalet landsfiskalsdistrikt

utgöra 341. Utskottet har under hand inhämtat att första lagutskottet

avser att tillstyrka den för uppdelningen av Kiruna distrikt erforderliga

ändringen av 1 § polislagen. Vad departementschefen anfört och

föreslagit i fråga om distriktsindelningen har i och för sig icke föranlett

erinran från utskottets sida.

Beträffande denna indelning föreligga emellertid vissa framställningar

om ytterligare jämkningar. Sålunda har i motionen I: 444 hemställts, att

Vilske kommun och Falköpings stad skola sammanslås till ett landsfiskalsdistrikt.

I de likalydande motionerna I: 446 och II: 569 har påyrkats sådan

ändring av Kungl. Maj :ts förslag att indelningen av Södra Möre härad i

landsfiskalsdistrikt beslutas enligt landsfiskalsutredningens förslag, innebärande

bl. a. att Vissefjärda distrikt bibehålies, eller, därest detta icke

skulle låta sig göra, att Vissefjärda kommun också hänföres till Nybro

distrikt. Härutöver har i motionen II: 568 yrkats, att Alfta kommun skall

utgöra ett landsfiskalsdistrikt med härför lämplig löneplacering av landsfiskal

och behövligt antal biträdestjänster samt att Ovanåker—Voxna kommun

skall utgöra ett landsfiskalsdistrikt med därför lämplig löneplacering

av landsfiskal och behövligt antal biträdest jänster.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

15

Utskottet vill i anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att

distriktsindelningen ankommer på Kungl. Maj :t. Utskottet finner de skäl,

som anförts särskilt i de tre förstnämnda motionerna, i viss mån beaktansvärda.

Utan att vilja taga slutlig ståndpunkt till förevarande frågor förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj :t tager i motionerna anförda synpunkter

under förnyat övervägande vid fastställandet av distriktsindelningen. Ett

sådant övervägande kan även beröra andra än de i motionerna avsedda

distrikten.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om konto rsorganisat

i o n e n kan utskottet tillstyrka, med allenast två undantag, till vilka utskottet

återkommer i det följande.

I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt angår de frågor

som utskottet behandlar i förevarande sammanhang, yrkats att riksdagen

måtte i samband med avgörandet av förevarande proposition besluta

att den föreslagna personalorganisationen skall utökas med ett antal

assistentbefattningar, varigenom länsstyrelserna beredas möjlighet att placera

assistenter i varje landsfiskalsdistrikt, där behov av sådana tjänster

enligt länsstyrelsens beprövande befinnes föreligga, samt att i den föreslagna

personalramen skola vidtagas de jämkningar nedåt, som motiveras

i avseende å övrig kontorspersonal med hänsyn till bl. a. ökningen av antalet

assistenttjänster. Då departementschefens förslag på denna punkt synes

riktigt avvägt och då ett bifall till ifrågavarande motionsyrkande även

vid den förordade jämkningen nedåt av löneställningen för övrig kontorspersonal

— därest utrymme för en sådan jämkning kunde finnas — skulle

föranleda ökade kostnader, kan utskottet icke tillstyrka ifrågavarande yrkande

i motionerna.

Vad angår biträdespersonalen innebär departementschefens förslag att

för samtliga distrikt räknas med 100 kontorister i 13 lönegraden, 249 kanslibiträden

ill lönegraden och 433 biträden i reglerad befordringsgång. Kontoristerna

och kanslibiträdena anses böra erhålla extra ordinarie anställning.

I motionen II: 567 har yrkats att å personalstaten för landsfiskalsorganisationen

skola upptagas 89 kansliskrivare, 20 kontorister och 265 kanslibiträden

samt att samtliga dessa befattningar skola upptagas å ordinarie stat.

Vidare har i motionen 11:570, såvitt nu är i fråga, hemställts, att antalet

kvalificerade biträden i staten skola beräknas till 109 kontorister och 265

kanslibiträden samt att dessa tjänster skola upptagas som ordinarie i personalförteckningen

för landsfiskalsorganisationen och i huvudsak fördelas

på de olika landsfiskalsdistrikten enligt landsfiskalsutredningens förslag.

Utskottet vill i anledning av yrkandet i motionen II: 567 om inrättande

av kansliskrivartjänster erinra om att 1947 års landsfiskalsutredning övervägt

inrättande av sådana tjänster och därvid funnit att skäl kunde tala

för inrättande av fem kansliskrivartjänster. Utredningen har dock på anförda

skäl stannat vid att icke framlägga något förslag härom. Då utskot
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 131.

tet icke är berett att i förevarande avseende nu gå längre än landsfiskalsutredningen

och departementschefen, avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkande.

Vad angår yrkandena i motionerna II: 507 och II: 570 om ökning av antalet

kvalificerade biträdestjänster bör man enligt utskottets mening icke

nu vidtaga en sådan åtgärd, varför utskottet icke är berett att tillstyrka

ifrågavarande motionsyrkanden.

Vad i nyssnämnda båda motioner anförts till stöd för yrkandena om

ordinariesättning av de kvalificerade biträdestjänsterna finner utskottet

beaktansvärt. Erinras må att vid domsagorna finnas ordinarie kontoristoch

kanslibiträdestjänster. Vidare må framhållas, att här är fråga om personal,

som under flerårig statstjänst ådagalagt stor skicklighet. Å andra

sidan bör den nya organisationen hinna konsolideras, innan den fastlåses

genom inrättande av ett alltför stort antal ordinarie tjänster. Med beaktande

av det anförda har utskottet funnit sig böra tillmötesgå ifrågavarande

motionsyrkanden såtillvida, att utskottet föreslår inrättande fr. o. in.

den 1 januari 1952 samt uppförande på personalförteckningen för landsfiskalerna

in. fl. av 30 kontoristtjänster i Ca 13 och 80 kanslibiträdestjänster

i Ca 11. På Kungl. Maj:t bör ankomma att utfärda närmare föreskrifter

rörande tillsättandet av ifrågavarande tjänster. Utskottets förslag

föranleder att i avlöningsstaten bör vidtagas den ändring, att anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppräknas med i runt tal

315 000 kronor och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

nedräknas med samma belopp.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att 15 icke-ordinarie

kontorsbiträden fr. o. in. den 1 juli 1951 skola erhålla ordinarie anställning.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om rekryterings- och

utbildningsfrågor föranleder ej erinran från utskottets sida.

Utskottet har i nuvarande budgetära läge ställt sig tveksamt gentemot

Kungl. Maj:ts under rubriken lönefrågor framlagda förslag att samtliga

landsfiskalstjänster skola placeras i Ca 27 utom nio tjänster, vilka föreslås

uppflyttade till Ca 29. Även om det, såsom inom utskottet uttalats, vid

nuvarande penningvärdesförsämring borde vara riktigast att i första hand

förbättra löneställningen för de lägst avlönade statstjänstemännen och

först därefter — i den män utrymme finnes — tillgodose behovet av löneregleringar

för tjänstemän i högre lönegrader, har utskottet dock funnit

de av departementschefen till stöd för hans förslag anförda skälen bärande.

På grund härav har utskottet stannat för att icke vilja motsätta sig ifrågavarande

förslag. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t tager under

övervägande om skäl kunna finnas att med den förbättrade löneställning

som tillerkännes landsfiskalerna i fortsättningen låta till dem utgå särskild

gottgörelse för befattning med civilförsvaret.

Departementschefens förslag i fråga om över gångsanordningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134. 17

avser, såvitt angår landsfiskalerna, att möjligheter böra finnas för Kungl.

Maj :t att beträffande de landsfiskaler, vilka den 1 januari 1952 ha fem åi

eller kortare tid kvar till pensionsåldern och vilkas distrikt skola indragas

eller vilka av svag hälsa eller annan orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller

lämpliga såsom landsfiskaler, bereda befattningshavare som så önskar förtidspension,

vilken bör beräknas på grundval av den lönegrad, som vederbörande

nu innehar. Befattningshavare, vilkas återstående tjänstetid ej

överstiger fem år men vilka icke skulle önska erhålla pension på sagda

villkor och befinnas ej böra övergå till den nya organisationen, skola överföras

till övergångsstat, likaledes i nu innehavande lönegrad. Vidare bora

sådana av olika skäl ej lämpliga landsfiskaler, vilka ha mer än fem år kvar

till pensionsåldern vid omorganisationens ikraftträdande, likaledes överföras

till övergångsstat i innehavande tjänster, varvid de efter Kungl. Maj:ts

bestämmande böra åläggas tjänstgöringsskyldighet i första hand mom

landsstaten.

I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt angar Kung .

Maj :ts nyss återgivna förslag, hemställts att riksdagen skall besluta att vid

förtidspensionering av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,

pensionen skall beräknas såsom om befattningshavaren varit ordinarie

landsfiskal i 27 lönegraden samt att från förslaget skola uteslutas de

särskilda föreskrifter, som kunna medföra inskränkningar i den ratt, som

tillkommer befattningshavare i kraft av anställningsakten. Vidare yrkas

att ordinarie landsfiskal, som vid omorganisationens genomförande i laga

ordning uppföres på övergångsstat, skall uppbära avlöningsförmåner såsom

om han vid avgången från tjänsten varit placerad i 27 lönegraden samt

att ordinarie landsfiskals efterlevande skola äga rätt till familjepension

såsom om befattningshavaren blivit ordinarie innehavare av landsfiskalstjänst

i 27 lönegraden, oavsett om befattningshavaren avlidit under andra

halvåret 1951 (före omorganisationens ikraftträdande) eller om befattningshavaren

i samband med omorganisationen ställts på övergångsstat.

Slutligen påyrkas i ifrågavarande motioner att omorganisationen skall träda

i kraft den 1 januari 1952, men att med indragning av landsfiskalsdistrikt

i särskilda fall, när synnerliga skäl därtill finnas, må ansta tills vidare under

en tid av fem år i avbidan på ordinarie landsfiskals avgång från vederbörande

befattning. I motionen II: 570 har, såvitt nu ar i fråga, hemställts,

att pension till de landsfiskaler, som förtidspensioneras i samband med

omorganisationen, skall utgå såsom om de vid avgången varit befattningshavare

i lönegrad Ca 27. .... .... ,

Utskottet har vid övervägande av dessa frågor funnit sig bora tillstyika

vad departementschefen anfört och föreslagit. Utskottet vill erinra om att

den uppfattningen alltmer tränger igenom, att pension ar att anse som mtjänt

lön. Enligt utskottets uppfattning föreligga goda skäl att anlägga detta

betraktelsesätt i förevarande sammanhang, varvid förslagen om högre

o_Bihancj till riksdagens protokoll 1 Oöl. 6 sand. Nr 133 134.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 134.

tjänte- och familjepension än som motsvarar vederbörandes nuvarande

löneställnmg komma att framstå som sakligt omotiverade. Härtill kommer

alt vid ett bifall till motionsyrkandena motsvarande krav med all sannolikhet

komma att framställas rörande andra befattningshavargrupper. I övligt

inskränker sig utskottet beträffande ifrågavarande motionsyrkanden

till att uttala förvissningen, att omorganisationen även utan särskild åtgärd

från riksdagens sida kommer att genomföras med all den hänsyn till

befattningshavarna, som omständigheterna medgiva. Med hänsyn till det

anförda saknar utskottet anledning tillstyrka ifrågavarande motionsyrkanden.

Departementschefens förslag till övergångsanordningar beträffande konstaplarna

utgår från landsfiskalsutredningens förslag att konstapelstjänsterna

i princip böra avskaffas men att de i distrikt, där polisorganisationen

annu icke kan anses ha nått erforderlig styrka, böra tills vidare bibehållas.

Departementschefen räknar med att cirka 120 konstaplar komma att vara

i tjänst vid omorganisationens ikraftträdande och förutsätter att i de

distrikt, där konstapel övergångsvis kommer att tjänstgöra, närmast lägre

biträdesbefattning under motsvarande tid hålles vakant.

I de likalydande motionerna I: 445 och II: 571 har, såvitt nu är i fråga,

yrkats att den föreslagna personalorganisationen skall utökas med konstapelsbefattningar

för de landsfiskalskontor, där sådana tjänster redan

finnas eller eljest bliva av behovet påkallade. Vidare har i de likalydande

motionerna 1:447 och 11:566 hemställts, att riksdagen vid sitt ställningstagande

till förslaget om grunderna för en omläggning av landsfiskalsorganisationen

icke nu måtte fatta principbeslut om indragning av konstapelstjänsterna.

Utskottet vill erinra om att 1948 ars polisutredning i dagarna avgivit

ett betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation (SOU

1951.8). Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt att riksdagen

haft tillfälle taga ställning till i detta betänkande framlagda förslag i samband

med ställningstagandet till frågan om konstaplarna på landsfiskalskontoren.

Det i motionerna 1:447 och 11:566 gjorda yrkandet finner utskottet

därför i viss mån befogat. Å andra sidan kan en omorganisation

av landsfiskalsväsendet knappast beslutas utan att riksdagen fattar ståndpunkt

även till fragan om konstaplarnas ställning. Departementschefens

förslag, att konstaplarna övergångsvis skola tjänstgöra i landsfiskalsdistrikten,

synes erbjuda en framkomlig väg under förutsättning dels att på 1948

års polisutrednings betänkande grundat förslag angående polis- och åklagarväsendets

framtida organisation underställes riksdagen så skyndsamt som

omständigheterna medgiva och dels att man vid genomförandet av departementschefens

förslag i fråga om konstaplarna går fram med varsamhet,

så att icke landsfiskalerna komma att ställas utan erforderlig polishjälp.

I enlighet med denna tankegång finner utskottet sig kunna — under an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13i.

19

givna förutsättningar — tillstyrka departementschefens förslag. Härav följer

att utskottet icke är berett att tillstyrka motionerna 1:445 och 11:571

i vad de avse förevarande fråga. Till den del syftet med motionerna I: 447

och II: 556 icke tillgodosetts genom utskottets ovanstående förslag kan

utskottet icke heller tillstyrka dessa motioner.

Utskottet vill icke motsätta sig departementschefens förslag i avseende

å tjänstelokaler och deras möblering men förutsätter att

Kungl. Maj :t vidtager lämpliga åtgärder för att lokaler och inredning icke

skola givas högre standard än som är nödvändig för deras ändamålsenliga

användning.

Anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet anledning till

annan erinran än som framgår av vad utskottet inledningsvis anfört i fråga

om kostnadsökningen.

Vad angår yrkandena i motionen II: 314, att riksdagen måtte besluta

att landsfiskaler, som från den 1 oktober 1941 överfördes å indragnings- och

övergångsstat, skola äga åtnjuta gottgörelse för till statsverket indragna

sportler efter samma grunder som 1945 bestämdes för häradsskrivare å

indragnings- och övergångsstat samt att denna gottgörelse skall utbetalas

på sätt, som i motionen närmare angivits, och beskattas såsom om den åtnjutits

det år den avser, vill utskottet understryka att denna fråga varit

föremål för rättslig prövning. Utskottet erinrar vidare om att Kungl. Maj :t,

sedan domstolarna fastställt att landsfiskaler å indragningsstat sakna juridisk

rätt till gottgörelse för de indragna sportlerna, ej funnit skäl bifalla

en framställning med samma syfte som motionen.

Mot bakgrunden av att frågan sålunda i skilda sammanhang varit föremål

för omsorgsfull prövning, och då utskottet icke kan finna den i motionen

anförda motiveringen bärande, kan utskottet icke tillstyrka ifrågavarande

motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:444,

1: 446 och II: 569 ävensom II: 568 i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört rörande distriktsindelningen;
II.

att motionerna 1: 447 och II: 566 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna 1:445 och 11:571 samt 11:570, i vad

de icke behandlas under IV., icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 11:567 och 11:570 ävensom med avslag

å motionerna I: 445 och II: 571, sistnämnda tre motioner

i vad de avse beräkningen av pension vid förtidspen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

sionering av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,

a) godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 23 februari 1951 framlagda grunder för en omläggning

av landsfiskalsorganisationen;

b) besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den

1 januari 1952;

c) medgiva, att förslagsvis femton ordinarie landsfiskaler

fr. o. m. den 1 januari 1952 överföras å övergångsstat med

tjänstgöringsskyldighet med rätt för sådan landsfiskal att

uppbära avlöningsförmåner enligt för honom nu gällande

lönegrad;

d) medgiva, att fem ordinarie landsfiskaler, vilka inneha

extra ordinarie tjänst såsom civilförsvarsdirektör, fr. o. in.

den 1 januari 1952 överföras å övergångsstat;

e) medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född före

den 1 januari 1894 men vid tidpunkten för omorganisationens

ikraftträdande den 1 januari 1952 icke uppnått 63

års ålder, må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande från sistnämnda

tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas

pension såsom om han vid avgången uppnått nämnda

ålder;

f) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser,

som i övrigt bliva erforderliga för genomförandet av

omorganisationen;

g) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

och utskottet förordat fastställa personalförteckning

för landsfiskalerna m. fl.;

h) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................

3. Arvoden till landsfiskalselever, förslagsvis

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............

5 795 000

4 595 000

385 000

1 237 000

Summa kronor 12 012 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

21

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Trollhättans och Karlskoga

städer .................................. 12 000

Summa förslagsanslag kronor 12 000 000;

i) å driftbudgeten för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln

anvisa

1. till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 12 000 000 kronor;

2. till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 450 000 kronor;

3. till Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor

m. m. ett reservationsanslag av 850 000 kronor;

V. att motionen II: 314 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 133.

Reservationer.

1) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverslorp,

Boman i Kieryd, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka yrkandena i motionerna I: 445 och II: 571 i vad de

avse beräkningen av pension vid förtidspensionering av landsfiskaler, företagen

i samband med omorganisationen, samt motionen II: 570, i vad den

avser pensioneringsfrågan, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 och 18, som börjar med

»Utskottet har» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort

hava följande lydelse:

»Utskottet har vid övervägande av dessa frågor funnit sig böra tillstyrka

vad departementschefen anfört och föreslagit med allenast den jämkningen,

att utskottet på i huvudsak de skäl, som anförts av 1947 års landsfiskalsutredning

och i ifrågavarande motioner, förordar att vid förtidspensionering

av landsfiskal, företagen i samband med omorganisationen under av

departementschefen angivna förutsättningar, pensionen skall beräknas enligt

grunder, som skulle ha blivit gällande, därest landstiskalens tjänst varit

placerad i lo..''graden Ca 27 och hans avgång skett vid pensionsålderns in
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 134.

träde. Särskild vikt har utskottet vid detta ställningstagande tillmätt den

omständigheten, att de förmånligare pensioneringsgrunderna komma att

öka villigheten att söka pension hos de landsfiskaler, som icke lämpligen

böra kvarstå i tjänst, och därigenom underlätta omorganisationen samt

minska behovet av tillfälliga förordnanden med därmed förbundna kostnader

för flyttningar, omplaceringstraktamenten o. dyl. Då grunden för utskottets

förslag är de speciella förhållandena inom landsfiskalsväsendet,

är det uppenbart, att förslaget icke kan tagas till intäkt för krav på liknande

arrangemang i andra sammanhang. Tillräcklig anledning har av 1947 års

landsfiskalsutredning icke ansetts föreligga och föreligger icke heller enligt

utskottets mening att låta motsvarande förmån komma landsfiskal,

som i samband med omorganisationen uppföres på övergångsstat, till del.

Icke heller kan utskottet tillstyrka att familjepensionen till efterlevande

efter ordinarie landsfiskal, som avlidit före den 1 januari 1952, skall bestämmas

efter 27 lönegraden. Med hänsyn till de svårigheter ur organisatorisk

synpunkt, som kunna förväntas uppkomma vid ett genomförande

av motionärernas förslag att med indragning av landsfiskalsdistrikt i särskilda

fall, när synnerliga skäl därtill finnas, skulle få anstå upp till fem

år, avstyrker utskottet detta yrkande.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»IV. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:445 och 11:571 samt 11:570, i vad

de avse beräkningen av pension vid förtidspensioneringen

av landsfiskaler, företagen i samband med omorganisationen,

ävensom motionen II: 567,

e) medgiva, att ordinarie landsfiskal, som är född den

1 januari 1894 men vid tidpunkten för omorganisationens

ikraftträdande den 1 januari 1952 icke uppnått 63 års ålder,

må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande från sistnämnda tidpunkt

kunna efter därom gjord ansökning beviljas pension

såsom om hans tjänst varit placerad i Ca 27 och han vid

avgången uppnått nämnda ålder;»

2) av herrar Malmborg i Skövde och Svensson i Ljungskile.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951

116115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till landsfiskalerna m. fl. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten